Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med en kompletterande skrivelse om hur AP-fonderna tolkar och lever upp till kravet på miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en analys av hur kravet på miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten tillgodoses regelmässigt skall ingå i regeringens årliga redovisning av AP-fondernas verksamhet.
I regeringens skrivelse beskrivs AP-fondernas verksamhet. Målet för fonderna är att ge den långsiktigt bästa riskjusterade avkastningen i relation till uppdraget. Det finns dock också ett krav om att hänsyn till miljö och etik skall tas i placeringsverksamheten, utan att avkall görs på det övergripande målet om hög avkastning.
Men vad betyder då det? Vilket slags hänsyn till miljö och vilket slags etik? Regeringen har i sin skrivelse valt att inte belysa miljö och etik alls. Det finns inte ett enda stycke som behandlar temat eller beskrivningar av hur de olika AP-fonderna valt att tolka begreppen och hur det visar sig i deras verksamheter. En sådan beskrivning hade varit angelägen, liksom en analys av och ett resonemang från regeringens sida angående i vilken omfattning man anser att fonderna lever upp till de krav som riksdagen fastställt när det gäller miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten.
I bilagor till skrivelsen finns årsberättelser för de olika AP-fonderna och även ett underlag från Wassum Investment Consulting som på Finansdepartementets uppdrag gjort resultatutvärdering av AP-fonderna. Konsultbolaget väljer dock att inte skriva något om hur fonderna lyckas leva upp till kravet på hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten. Resonemang saknas helt om hur respektive fond tolkat det, som en del anser vara ett dilemma – att ta hänsyn till miljö och etik, utan att detta gör avkall på det övergripande målet om hög avkastning.
Om man går igenom de finstilta årsberättelserna ser man dock att Sjunde AP-fonden (bilaga 6) beskriver ett seriöst arbete man gjort med att försöka bryta ned målbeskrivningen i praktiskt förhållningssätt. Man har ett eget avsnitt för såväl premievals- som premiesparfonden som behandlar miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten. Man har tolkat detta som att ”placeringar görs i företag som enligt fondens bedömning på ett godtagbart sätt följer kraven i internationella konventioner som Sverige har undertecknat”. För företag i Sverige krävs dessutom att de följer svensk lag.
De konventioner man pekar på är främst:
konventioner om de mänskliga rättigheterna
barnkonventionen
ILO-konventionen
internationella miljökonventioner
konventioner mot mutor och korruption.
Samtliga företag som placeringar kan göras i granskas utifrån dessa principer. Underkänns ett företag så tillåts inte placeringen där. Uteslutning från placering görs i fem år såvida inte företagen vidtagit tydliga åtgärder för att komma till rätta med missförhållandena. 51 företag som under året varit uteslutna från de två fondernas placeringar finns uppräknade.
Sjunde AP-fonden lyckas inte alltid leva som man lär, och det kan finnas andra aspekter på dess inriktning som kan diskuteras, t.ex. angående hur stor del som placeras i aktier. Men det hedrar fonden att man tagit målet om kravet på etik på allvar, brutit ned det till tolkningsbara principer och lägger ned arbete på att se till att dessa efterlevs. Att det dessutom får följdverkningar hos de företag som blir uppmärksammade, uteslutna och måste se till att få ändrade förhållanden är just sådana effekter som är eftersträvansvärda. Media får underlag till artiklar och en positiv spiral har åstadkommits för människor och miljö.
Det är också just denna typ av goda effekter FN:s generalsekreterare Kofi Annan hoppats på när han initierade tankarna om ”Global compact”. Tanken går ut på att det är nödvändigt att företag tar ansvar för och medverkar till en hållbar utveckling om vi skall få en bättre värld. I Sverige initierade regeringen projektidén ”Globalt ansvar” som bygger på samma principer. En avdelning under Utrikesdepartementet handhar frågorna i en svensk kontext. Den har beskrivits som ”ett regeringsinitiativ för att främja svenska företags sociala ansvar när det gäller mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsvillkor, bekämpning av korruption, en bättre miljö och övriga punkter i OECD:s riktlinjer”.
I dag finns ett antal företag som sagt sig vilja efterleva kraven.
I ett större sammanhang bör man också påminna sig de ambitiösa målen i propositionen Gemensamt ansvar, Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122). Sveriges mål föreslås vara att ”bidra till en rättvis och hållbar global utveckling”. Målet skall gälla samtliga politikområden. Riksdagen har ställt sig bakom dessa mål. Det är därför oerhört angeläget att dessa mål lyfts fram i alla sammanhang för att en konkret förändrad politik och utveckling skall bli verklighet.
Att ta kravet om hänsyn till miljö och etik i AP-fondernas placering på fullt allvar är en sådan åtgärd. Vi anser därför att regeringen bör låta göra en analys och beskrivning av hur AP-fonderna hanterat kravet på miljö och etik i placeringsverksamheten och återkomma till riksdagen i en särskild skrivelse med detta innehåll.
Vi anser också att en beskrivning och analys av hur miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten tas regelmässigt skall ingå i regeringens årliga redovisning av AP-fondernas verksamhet.
|
Stockholm den 23 juni 2004 |
|
|
Mona Jönsson (mp) |
|
|
Ulf Holm (mp) |
Kerstin-Maria Stalin (mp) |
|
Lotta N Hedström (mp) |