Ett positivt företagarklimat skapar grunden för det goda samhället. Ett starkt näringsliv är förutsättningen för en bra välfärd med god omsorg, värdig vård och en utvecklande skola.
Ett dynamiskt företagarklimat, med mångfald och konkurrenskraft, ger människors entreprenörskap och idéer möjlighet att blomma ut. De små och medelstora företagens villkor och behov ska styra utformningen av närings- och företagarpolitiken.
Kristdemokraterna föreslår i motionen att företagsklimatet förbättras genom att låta de skatter som drabbar näringslivet mildras. Bland annat föreslås att skatten på ägande minskas genom avvecklad förmögenhetssskatt. Dubbelbeskattningen avvecklas.
Kristdemokraterna anser att en dagens skattepolitik strider mot en rad skatterättsliga principer, vilket skadar människors möjlighet till frihet och trygghet. I denna motion behandlas bland annat förmögenhetsskatten och arvsskatten som framförallt strider mot minstaofferprincipen, skatteförmågeprincipen och neutralitetsprincipen. Dessa skatter diskriminerar företagande och ägande på ett sätt som inte bara skadar skatteobjekten utan hela samhället.
1 Sammanfattning 1
2 Innehåll 2
3 Förslag till riksdagsbeslut 3
4 Sänkta kapitalskatter för ett ökat företagande och fler jobb 5
4.1 Omläggning av egendoms- och kapitalbeskattningen 5
4.1.1 Avveckla förmögenhetsskatten 5
4.2 Förmögenhetsskatten – liten inkomst som medför stora skador 7
4.2.1 Bort med dubbelbeskattningen 7
4.2.2 Höjd bolagsskatt för att finansiera omläggning 8
4.2.3 Effekterna av en omlagd egendoms- och kapitalbeskattning 8
5 Skattesänkningar för entreprenörer 10
5.1 Sänkning av arbetsgivaravgifterna 12
5.2 Arvskatt, särskild löneskatt m.m. 12
5.3 Riskkapitalavdrag 13
5.4 Inför etableringskonto 13
5.5 Ägarbeskattning av fåmansbolag 13
5.5.1 Kvarvarande pomperipossaeffekter i 3:12-reglerna 14
5.6 Rättvisa konkurrensvillkor 14
5.6.1 Jordbruksnäringen 14
5.6.2 Åkerinäringen 15
5.6.3 Yrkesfiskeavdrag 15
5.6.4 Royaltyskatt avskaffas 16
5.6.5 Tonnageskatt 16
5.6.6 Återköp av egna aktier 16
5.6.7 Ge F-skattsedel till alla som önskar 17
5.7 Schablonbeskatta vissa tjänstebranscher 17
6 Sänkt skatt på hushållstjänster 18
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lägre skatter för företagen.1
Riksdagen beslutar avveckla dubbelbeskattningen på utdelningen på aktier i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att slopa sambeskattningen i förmögenhetsbeskattningen i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en avveckling av förmögenhetsskatten.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta arbetsgivaravgifter.2
Riksdagen beslutar om ett permanent riskkapitalavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att införa ett etableringskonto i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar om en sänkning av dieselskatten till 1 kr/liter (för jordbruket) i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar sänka skatten på diesel med 31 öre/liter i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärdsplan för konkurrensneutralitet för åkerinäringen.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett särskilt skatteavdrag för yrkesfiskare.
Riksdagen beslutar att royalty på patenterade uppfinningar skall vara skattebefriade under två år i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att upphäva möjligheten till återköp av egna aktier i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar höja bolagsskatten till 30 % i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar införa en 50-procentig skattereduktion för hushållstjänster i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna i syfte att underlätta generationsskiften i familjeföretag.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att ersätta bolagsskatten med en tonnagebaserad skatt för rederier.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvarvarande pomperipossaeffekter med anledning av fåmansbolagsreglerna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla som vill ha F-skattsedel skall kunna få det.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om schablonbeskattning av vissa tjänstebranscher.1
1Yrkandena 1, 4, 10, 16, 17, 19 och 20 hänvisade till SkU.
2Yrkande 5 hänvisat till SfU.
Grundbulten i kristdemokratisk ekonomisk politik är att ge stabila och goda villkor för fler och växande företag och att därigenom öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och trygga välfärden. Detta åstadkoms genom en balanserad finanspolitik i kombination med strukturella åtgärder som förbättrar ekonomins funktionssätt.
Det är av största vikt att Sverige får ett mer småföretagarvänligt klimat än hittills, inte minst för att en så stor del av vår befolkning har sin huvudsakliga inkomst från små och medelstora företag. Det är också dessa mindre företag som har störst potential att expandera genom nyanställningar. En väl fungerande marknadsekonomi med god finansiering av småföretag kräver en stor andel privata finansiärer. Privata finansiärer är ofta mer beredda att ta risker vid företagsetableringar. Goda villkor för privat riskfinansiering i småföretag är viktiga av dessa skäl.
De stora börsbolagen visar en stark tendens att förlägga mer och mer av sin verksamhet till utlandet. För att vända denna trend måste vi ta företagens situation på allvar. Förändringar behöver göras för att inte kapital och kompetens – två mycket viktiga faktorer för ett gott företagsklimat – skall flytta utomlands. Här spelar beskattning av inkomst och kapital en viktig roll.
Ett av de grundläggande problemen i svensk ekonomi har varit det negativa enskilda sparandet. Trenden har nu vänts men fortfarande finns all anledning att lyfta fram sparandets betydelse i den ekonomiska debatten. Skatteregler och lagstiftning måste stimulera sparande. En minimimålsättning är att sparandet kan resultera i en real avkastning även efter skatt. Villkoren för sparande får inte försvåra för sparkapitalet att kanaliseras till företagssektorn för att nyttiggöras till investeringar i näringslivet.
Förmögenhetsskatt betalas på fysiska personers nettoförmögenhet (tillgångar minus skulder). Nivån är 1,5 procentenheter på belopp som överstiger 1 500 000 kronor för ensamstående och 2 000 000 kronor för gifta eller sammanboende enligt regeringens budgetproposition.
De senaste årens utveckling har visat på svårigheterna att bibehålla förmögenhetsbeskattningen. Anledningen står främst att finna i den ökande internationaliseringen som gör det omöjligt för Sverige att i det långa loppet bibehålla ett skattetryck som avsevärt överstiger omvärldens. Förmögenhetsbeskattningen som tidigare kunnat motiveras av fördelningspolitiska skäl får idag helt andra effekter än de tänkta. Detta har tydliggjorts bl.a. genom att regeringen befriat huvudägarna i aktiebolag från förmögenhetsskatt medan t.ex. normalinkomsttagare som råkar ha sitt egnahem beläget i ett attraktivt område till följd av de kraftigt höjda taxeringsvärdena tvingas betala förmögenhetsskatt. Sveriges aktiemiljardärer är befriade från förmögenhetsskatten på sitt aktieinnehav. Motivet för detta är att de annars sannolikt skulle välja att lämna Sverige med sina tillgångar. De som inte har de stora resurserna får stanna kvar och finna sig i att betala skatten.
Utformningen av dagens förmögenhetsskatt är orimlig också i andra avseenden. För den händelse att ett gift par tillsammans har en förmögenhet som överstiger 2 000 000 kronor ska förmögenhetsskatt betalas. Om ett sammanboende par utan barn har motsvarande förmögenhet ska de däremot inte sambeskattas, eftersom de var och en kan ha nettotillgångar på 1 500 000 kronor innan skatten börjar tas ut. Detta innebär alltså att äktenskapet i detta avseende ekonomiskt straffbeskattas i förhållande till ett samboförhållande. Av den totala förmögenhetsskatten som betalades in år 2000 utgjorde egna hem inte mindre än 36 procent av den totala tillgångsmassan.1
Inkomstbeskattningen (arbetsinkomster och bolagsvinster) och kapitalinkomstbeskattningen (räntor och reavinster) innebär att en faktisk inkomst beskattas. Förmögenhetsbeskattningen däremot, bygger ofta på fiktiva värden. Detta kan ge fördelningspolitiskt orimliga effekter. Till exempel tvingas många småhusägare att utöver den höga fastighetsskatten betala förmögenhetsskatt. Detta trots att förmögenheten som är bunden i fastigheten inte går att omsätta till inkomster med mindre än att bostaden säljs.
Förmögenhetsskatten ger också den orimliga effekten att investeringar som kan vara både privatekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamma inte kommer till stånd. Detta gäller särskilt vid högre inflationstakt. Men redan vid det mål som Riksbanken satt upp på två procents inflationstakt leder främst förmögenhetsskatten till att den reala beskattningen blir högre än 100 procent på investeringar som ger en real avkastning på fyra procent före skatt. Investeringar som realt skulle ge en avkastning på fyra procent eller lägre, kommer alltså inte till stånd i Sverige med dagens skattesystem.
Kristdemokraterna väljer att börja med att helt avveckla effekten av sambeskattningen av förmögenhet och höjer fribeloppet för sambeskattade par till 3 000 000 kronor från och med år 2004. Därefter föreslår Kristdemokraterna att förmögenhetsskatten avvecklas med 0,5 procentenheter ner till 1,0 procent till år 2005 och ner ytterligare 0,25 procentenheter till 0,75 procent år 2006 för att sedan slopas helt.
I Kristdemokraternas budgetalternativ finansieras avvecklingen av förmögenhetsskatten krona för krona. Ändå är Kristdemokraternas uppfattning att en avveckling av förmögenhetsskatten skulle bli en samhällsekonomisk och även en statsfinansiell vinst på relativt kort sikt. Enligt uppskattningar som gjorts befinner sig så mycket som 500 miljarder kronor utomlands som tillhör svenskar. Detta ”flyktkapital” skulle kunna betyda mycket för den svenska samhällsekonomin om det kunde placeras i svenska finansinstitut. Helt säkert skulle en kapitalinjektion i Sverige medverka till ett något lägre ränteläge, vilket stimulerar investeringar och sysselsättningen. Även om förmögenhetsskatten helt avvecklas, vilket är vårt förslag, kommer skatten på kapitalavkastningen att finnas kvar. Om 20 procent av ”flyktkapitalet” placeras i Sverige innebär detta att 100 miljarder kronor kan beskattas vid avkastning och de reavinster som görs med detta kapital beskattas. Detta är ett rimligt antagande med tanke på de erfarenheter som gjorts i exempelvis Österrike.
Enligt regeringens prognos kommer förmögenhetsskatten att inbringa 4,1 miljarder kronor år 2004. Detta belopp ska vägas mot de nya skatteintäkter som hemflyttande kapital inbringar samt de effekter på sysselsättning och investeringar som en slopad förmögenhetsskatt medför. Kristdemokraterna finner regeringens försvar av förmögenhetsskatten obegripligt på både ett samhällsekonomiskt, statsfinansiellt och moraliskt plan. Möjligen har man målat in sig i ett idelogiskt hörn med hjälp av gammal socialdemokratisk retorik. Socialdemokraternas eventuella ideologiska argument för att bibehålla förmögenhetsskatten tillintetgörs dessbättre fullständigt av det faktum att man befriat svenska aktiemiljardärer ifrån förmögenhetsskatt. Förmögenhetsskatt betalas numera till större delen av villaägare och företagare. Det är den sista skatten i Sverige som diskriminerar gifta och sammanboende med barn.
Kristdemokraterna anser att förmögenhetsskatten måste avskaffas. Dessutom anser vi att regeringen måste utreda hur en tidsbegränsad amnesti kan införas så att så mycket kapital som möjligt placeras i Sverige.
Dubbelbeskattningen på avkastning på aktier strider framförallt mot principen om neutralitet. Den påverkar kapitalägares handlande på ett diskriminerande vis. Men desto värre är denna beskattning utifrån perspektivet att den skadar den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Om avkastning på aktier beskattas två gånger blir det ofrånkomligen så att investerare drar sig utomlands. Denna typ av beskattning ger relativt få extra resurser till den gemensamma offentliga kassan. Den strider kanske tydligare än någon annan beskattning mot minstaofferprincipen. Dubbelbeskattningen har dessutom den senaste tioårsperioden lett till ett stadigt ökande av det utländska ägandet på den svenska börsen.
Skattesystemet måste utformas så att avkastningen på riskvilligt kapital i företag inte beskattas hårdare än annan kapitalavkastning. Kristdemokraterna menar därför att dubbelbeskattningen på avkastning på aktier ska avvecklas helt, precis som skett i nästan samtliga övriga OECD-länder. Sverige kan inte långsiktigt ha en väsentligt högre beskattning än den omvärld vi konkurrerar med. Kristdemokraterna föreslår att avvecklingen sker stegvis med en halvering av fysiska och juridiska personers utdelningsskatt 2005 med sikte på ett fullständigt slopande år 2006.
Det föreslagna slopandet av dubbelbeskattningen kommer också att leda till att svenska aktieägare inte längre, som i dag, har en väsentligt sämre skattemässig situation jämfört med utländska aktieägare. Den senaste tioårsperioden har vi sett ett stadigt ökande utländskt ägande på den svenska börsen. Med den av Kristdemokraterna föreslagna omläggningen av beskattningen blir spelreglerna mer jämbördiga och förutsättningar uppstår för att utlandsägandet av svenska företag inte trendmässigt ska fortsätta att öka.
Kristdemokraterna anser att en omläggning snarast behöver genomföras av egendoms- och kapitalbeskattningen. Förmögenhetsskatten bör fasas ut ur det svenska skattesystemet liksom dubbelbeskattningen på investeringar och risksparande. För att delvis finansiera detta föreslås en något höjd bolagsskatt, d.v.s. skatten på företagens faktiska vinster. Vi gör bedömningen att förmögenhetsskatten i kombination med dubbelbeskattningen är väsentligt mer skadlig för ekonomin och utvecklingskraften i vårt land än den höjning av bolagsskatten som vi föreslår. Höjningen innebär att bolagsskatten ökar från 28 till 30 procent av nettovinsten. På så sätt sker beskattningen på faktiska intäkter, inte på fiktiva värden som vid förmögenhetsbeskattningen.
Det kan konstateras att det inom nästan samtliga riksdagspartier finns en diskussion om förmögenhetsskattens avskaffande.
Den samlade effekten av Kristdemokraternas förslag beträffande egendoms- och kapitalbeskattningen framgår av diagram nedan. Diagrammen jämför den totala beskattningen på aktieinvesteringar med regeringens politik och Kristdemokraternas fullt genomförda kapitalskattepolitik, under antagandet att investerarens övriga nettoförmögenhet överstiger en miljon kronor.
I diagram 1 antas ett tioprocentigt avkastningskrav, två procents inflation och att 30 procent av vinsten efter bolagsskatt delas ut. Trots Kristdemokraternas förslag till något höjd bolagsskatt, leder det samtidigt föreslagna slopandet av dubbelbeskattningen och förslaget om avvecklad förmögenhetsskatt till att den totala beskattningen av det riskvilliga kapitalet minskas från 60 procent till 45 procent. Den reala avkastningen efter skatt blir 2,8 procent med gällande regler och 4,6 procent med Kristdemokraternas förslag fullt genomfört.
I diagram 2 antas att den reala avkastningen före skatt i stället bara blir 4 procent, men att förutsättningarna i övrigt är desamma som tidigare. Då framgår vilken förödande effekt förmögenhetsskatten har för att reducera avkastningen efter skatt och därigenom omöjliggöra investeringar som annars kunde ha varit både privatekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamma. Av avkastningen före skatt går 70 procent bort i skatt, vilket fortfarande ska jämföras med de 45 procent som blir fallet med Kristdemokraternas förslag när det är fullt genomfört. Den reala avkastningen efter skatt blir negativ, -0,2 procent, med gällande regler men är fortfarande positiv, 1,3 procent, med Kristdemokraternas förslag.
Ryggraden i ett välfärdssamhälle är de små och stora företag som skapar arbete och välfärd åt människor. Kristdemokraterna föreslår ett antal generella strategiska skattesänkningar för att lindra entreprenörernas skattebörda och därmed förbättra företagarklimatet och tillväxtförutsättningarna.
Jordbruks-, åkeri- och fiskenäringarna är branscher som dras med orättvisa konkurrensvillkor gentemot sina utländska konkurrenter. På dessa områden föreslår Kristdemokraterna viktiga skattesänkningar. Kristdemokraternas samtliga skatteförslag för ett bättre investerings- och företagarklimat sammanfattas i tabell 1.
Tabell 1. Kristdemokraternas skatteförslag för ett bättre investerings- och företagarklimat
Kassamässiga effekter för staten, miljarder kronor
|
Miljoner kronor |
2004 |
2005 |
2006 |
|
Omlagd kapital- och egendomsbeskattning (exkl. fastighetsskattereformen): |
|||
|
Avvecklad dubbelbeskattning på utdelningsinkomster (halv 2005, bort 2006) |
–2 600 |
–7 300 |
|
|
Stegvis avvecklad förmögenhetsskatt (och 2000 års fastighetstaxeringsvärden) slopad sambeskattning 2004, 1 % skattesats 2005, 0,75 % år 2006 |
–1 300 |
–2 600 |
–3 100 |
|
Regeringens begränsningsregel avgår |
100 |
100 |
100 |
|
Bolagsskatt 30 % |
4 000 |
8 300 |
|
|
Riskkapitalavdrag (tak 100 tkr) |
–40 |
–100 |
|
|
Avdragsrätt för etableringskonto |
–45 |
–90 |
|
|
Ingen arvsskatt på bundet kapital vid generationsskifte i företag |
–40 |
–40 |
|
|
Ej återköp av egna aktier |
0 |
0 |
0 |
|
Interaktionseffekt |
800 |
400 |
|
|
Företags- och energiskatter: |
|||
|
Sänkta arbetsgivaravg. med 7 p.e. löneunderlag till 900 tkr/250 tkr för egenftg. fr. 2005 |
–3 300 |
–2 600 |
|
|
Sänkt skatt på bostadsbyggande motsv. halverad byggmoms (skattereduktion på 10 %) |
–1 830 |
–2 000 |
–2 000 |
|
Avgår: regeringens ospecificerade tillfälliga skattelättnad för vissa byggtjänster |
1 160 |
1 160 |
1 160 |
|
Sänkt energiskatt på diesel med 25 öre/liter från 1/7 05 (generellt). |
–360 |
–800 |
|
|
Höjd arbetsgivaravgift med 0,06 p.e.(finansiering av förbättrade förmåner i föräldraförsäkringen regl.) |
600 |
700 |
700 |
|
Sänkta skatter för jord- och skogsbruket: |
|||
|
Sänkning av dieselskatten till 1 krona/liter 2004. |
–816 |
–900 |
–900 |
|
Summa skatteförändringar |
–2 086 |
–5 125 |
–6 270 |
Alla typer av arbetsgivaravgifter som debiteras arbetsgivaren som ett direkt pålägg på lönekostnaderna fungerar som en löneskatt som driver upp lönekostnaden. En allt högre lönekostnad försämrar näringslivets konkurrenskraft med omvärlden och minskar därmed sysselsättningen i Sverige. Därför vill Kristdemokraterna hålla nere arbetsgivaravgifter och löneskatter.
Kristdemokraterna föreslår att arbetsgivaravgifterna sänks från och med år 2005 med 7 procentenheter på lönesummor upp till 900 000 kronor per år. För egenföretagare gäller lönesumman upp till 250 000 kronor per år. Förslaget gäller alla företag (arbetsgivare), men gynnar främst småföretagen. De mindre företag som i dag tvekar om de ska våga nyanställa får med detta förslag klart förbättrade möjligheter att våga satsa på utveckling och nyanställningar.
Kristdemokraterna föreslår i en motion med anledning av utgiftsområde 10 att en andra karensdag införs i sjukförsäkringen, med ett bibehållet högkostnadsskydd på 10 dagar per tolvmånadersperiod. Förslaget skulle kunna bidra till att sjukfrånvaron minskar, vilket gynnar bl.a. företagssektorn. De minskade direkta sjuklönekostnader som företagen genom den andra karensdagen vinner, regleras genom en höjd sjukförsäkringsavgift med 0,3 procentenheter. Därmed blir förändringen i sjukförsäkringen budgetmässigt neutral för företagssektorn.
Arvsskattens problematik har visat sig påtaglig då generationsskifte skall ske i familjeföretag. I värsta fall tvingas de efterlevande göra sig av med den bortgångnes livsverk då arvsskatten gjort det omöjligt för de anhöriga att ta emot arvet.
Svenskt näringsliv står inför en kraftig föryngring de närmaste åren. Mer än hälften av företagen i Sverige är fortfarande familjeföretag. Bland dem finns en stor grupp fyrtiotalister som vill träda tillbaka. Åtta företagare av tio hoppas att barnen ska ta över.
Ändras inte reglerna för fåmansbolag samt arvs- och gåvoreglerna blir detta knappast verklighet. Det visar det som hänt i företagstäta Småland de senaste åren. Ägarbilden i familjeföretagen har förändrats dramatiskt. Också i Gnosjö är idag det utländska ägandet cirka 15 procent. Den så kallade Gnosjöandan, dvs., samverkan och nätverksbyggande mellan företag håller på att slås sönder som en följd av regeringens brist på aktiv näringslivspolitik. Kristdemokraterna föreslår att arvsskatten bundet kapital befrias från arvsskatt.
Kristdemokraterna föreslår att personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag fr.o.m år 2004 ska ha möjlighet till skattereduktion (riskkapitalavdrag). Avdrag ska få göras mot inkomst av kapital likaväl som mot inkomst av tjänst. Reduktionen ska även gälla köp av aktier i egna och närståendes fåmansföretag. Avdragsrätten ska gälla investeringar upp till en nivå av 100 000 kronor. Skattereduktion ska medges även för indirekta riskkapitalinvesteringar via ett företag eller en fond som gör de direkta investeringarna. Denna form möjliggör bättre riskspridning för enskilda investerare. Riskkapitalavdraget ska vara permanent. Avdragsrätten ska ses som en kompensation för den större risk det innebär att köpa aktier i små, onoterade företag. För detta ändamål beräknas ett skattebortfall.
Riskkapitalavdraget bör också kompletteras med införande av etableringskonto. Att öppna ett etableringskonto innebär att man kan sätta av pengar skattefritt för en framtida företagsstart.
Det är idag svårt att spara ihop till startkapital till start av eget företag. Många har också svårt att få banklån för detta ändamål. Ett etableringskonto skulle kunna locka mindre riskbenägna att starta eget. För vissa grupper, så som invandrare, ungdomar och kvinnor, kan det många gånger tyvärr vara svårt att få banklån. För dem kan etableringskonto vara ett bra alternativ.
I Danmark finns sedan 1965 möjlighet att skattefritt spara för att starta eget företag. På ett så kallat etableringskonto är insättningarna avdragsgilla och möjliga upp till 40 procent av nettolönen.
Om sparmedel tas ut utan att användas till anläggningstillgångar i ett nystartat företag, efterbeskattas kontohavaren och får dessutom betala en ränta för den tid som pengarna varit obeskattade. Avdrag för insättningar på kontot kan göras upp till fyra år efter etableringsåret, men begränsat till 40 procent av löneintäkten eller vinsten vid egen verksamhet.
Mellan 550 och 800 danskar har årligen de senaste fyra åren valt att göra insättningar på ett etableringskonto. Många nya företag har startats, och kommer att startas, tack vare etableringskontot – företag som kanske aldrig tillkommit annars. Kristdemokraterna vill att etableringskonto ska införas också i Sverige.
Det finns särskilda regler för beskattning av ägare i fåmansbolag. Reglerna är, trots att flera förändringar gjorts sedan de infördes 1990, fortfarande ofördelaktiga jämfört med dem som gäller för andra företag. Skattereglerna för fåmansbolagen är ytterligt komplicerade. Ett särskilt problem gäller vad som ska ses som intäkt av kapital och vad som ska ses som inkomst av arbete, lön, av den utdelning ägaren tar ut. Idag gäller att som kapitalinkomst räknas endast ett belopp motsvarande statslåneräntan plus 5 procent, resten räknas som lön och beskattas därefter. Innan ägaren betalar skatt på utdelningen har utdelningen också beskattats i företaget (så kallad dubbelbeskattning). Utgångspunkten måste vara att delägare i fåmansaktiebolag ska beskattas och behandlas lika som delägare i större bolag och att utdelning utöver ett belopp motsvarande marknadsmässig lön bör beskattas som kapitalinkomst. På samma vis bör barn under 16 år som jobbar i familjeföretag kunna få skälig ersättning utan att denna ska läggas på föräldrarnas inkomst och beskattas av dem, vilket är fallet idag.
Kristdemokraterna anser att nya, enkla regler som jämställer fåmansföretagen med andra företag snarast måste införas. I den senaste regeringsförklaringen utlovades en miljard kronor till förändringar av de s.k. 3:12-reglerna. Av detta har det blivit trettio miljoner kronor 2004. Regeringens förslag att höja den s.k. klyvningsräntan med två procentenheter är ett litet steg i rätt riktning men alldelse för litet.
Under början av detta decennium uppstod pga. 3:12-reglerna en s.k. pomperipossaeffekt. Fåmansbolagsägare som förlorat allt de arbetat ihop och satsat fick skatteskulder därför att deras fåmansbolag vid en försäljning fått ett fiktivt värde som inte kunde realiseras och som delvis beskattades som inkomst av tjänst. Man hade nämligen tagit emot aktier i ett annat företag som betalning för det företag man startat och varit fåmansägare i. Denna skatt på inkomst av tjänst fanns kvar även efter att företagaren förlorat allt. Detta lyckades riksdagen under december 2002 rätta till retroaktivt (prop. 2002/03:15). Samtidigt beslutade riksdagen att uppdra åt regeringen att utreda och återkomma med förslag på hur personer som inom ramen för 3:12 råkat ut för pomperipossabeskattning som inte innefattades av det retroaktiva beslut som fattades av riksdagen i december 2002 (skatteutskottets betänkande 2002/03:5). Regeringen har ännu inte återkommit med ett sådant förslag eller redovisat vad det skulle kosta att lägga ett dylikt förslag. Kristdemokraterna finner att detta är både oetiskt mot de människor som nu lever med s.k. pomperipossaskulder till staten och det är ett flagrant åsidosättande av den lagstiftande folkligt valda församlingen i Sverige. Kristdemokraterna yrkar riksdagen att besluta att uppdra åt regeringen att omgående verkställa det beslut som fattades av riksdagen den 19 december 2002.
Allt sedan Sverige blev medlem av EU har det svenska jordbruket omfattats av samma jordbrukspolitik som EU, men den svenska regeringen har genom högre skatter och avgifter försatt svensk jordbruksnäring i en ohållbar konkurrenssituation. För att skapa rimliga konkurrensförutsättningar föreslår Kristdemokraterna en sänkning av dieselskatten till 1 krona/liter. Skattebortfallet beräknas totalt uppgå till 816 miljoner kronor.
Den svenska åkerinäringen lider för närvarande svårt av de sämre konkurrensvillkor som gäller för svenska åkeriägare jämfört med andra i EU. För svenskt vidkommande är det främst konkurrensen med danska och holländska åkerier som är kännbar, men även östländer som inte tillhör EU, som Polen, har en åkerinäring som arbetar under andra villkor än den svenska. Åkerinäringen har visat att den totala kostnaden behöver minska med ca 20 % för att svenska inrikesåkerier ska kunna konkurrera på liknande kostnadsvillkor som bland andra danska åkerier har. Åkerinäringen har föreslagit åtgärder som att sänka sociala kostnader, sänka energiskatten på miljöklass 1-diesel med 50 öre/liter samt sänka fordonsskatten till EU:s miniminivå för de fordonskombinationer som inte har denna nivå på skatt idag, liksom att ytterligare sänka skatten för fordon med ”vägslitagevänlig” luftfjädring eller motsvarande. Regeringen bör återkomma med en åtgärdsplan för att skapa lika villkor mellan svensk och utländsk åkerinäring.
Kristdemokraterna föreslår en sänkning av dieselskatten för att underlätta för de svenska åkerierna med 25 öre/liter(31 öre inklusive moms). Sänkningen ska gälla från och med 1/7 2005.
Det svenska fisket verkar på en internationell marknad. På en och samma marknad finns aktörer från flera länder, bl.a. Danmark och Norge. De fiskar på samma vatten, säljer på samma marknad, gör inköp av förnödenheter och drivmedel på samma ställen och lämnar båtar för reparation och underhåll på samma varv. Skattevillkoren för svenska fiskare är däremot klart mindre fördelaktiga än för deras nordiska kollegor. Sveriges bristande tillträde till fiskevatten i Nordsjön innebär i sig en konkurrensnackdel mot Norge och Danmark, vilket ytterligare förvärras av dessa länders bättre skatteavdrag för yrkesfiskare.
Utredningen om yrkesfiskets konkurrenssituation kom med sitt betänkande i januari 1999. Sedan har förslaget beretts i Regeringskansliet men förslaget om införande av ett yrkesfiskaravdrag har hösten 2003 ännu inte fått klartecken från Bryssel. Danmark, som ju också är EU-medlem, stöder sina fiskare. Sverige bör, på liknande sätt, stödja sina yrkesfiskare.
Kristdemokraterna anser att det är angeläget att det förslag till yrkesfiskaravdrag, som föreslogs i SOU 1999:3 om yrkesfiskets konkurrenssituation, införs så snabbt som möjligt. Sedan några år tillbaka ligger ärendet hos EU-kommissionen. Regeringen bör verka för att påskynda yrkesfiskaravdragets införande.
Innovationsklimatet måste förbättras. Sverige har en onormalt stor export av patent och uppfinningar som exploateras i andra länder. Kristdemokraterna vill öka exploatering och produktion av patent och uppfinningar i Sverige och föreslår därför att royaltyinkomster befrias från skatt de två första åren för att därefter beskattas som inkomst av kapital. Uppskattat inkomstbortfall är 15 miljoner kronor årligen.
Genom EU-beslut har olika åtgärder för att stärka konkurrenskraften för sjöfarten på nationell nivå införts i EU-länderna. Bland dessa åtgärder är den viktigaste att den tonnagebaserade bolagsskatteberäkningen har införts. Numera har Finland, Danmark, Tyskland, England, Holland, Belgien, Frankrike, Spanien, Irland och Grekland samt Norge en s.k. tonnageskatt. Sverige är tillsammans med Österrike det enda landet som inte har tonnageskatt eller motsvarande. För svensk sjöfart är det viktigt att det råder samma förutsättningar som konkurrenterna har för att sjöfarten skall kunna utvecklas. En konkurrenskraftig rederinäring innebär också att effekten kommer hela sjöfartsklustret till godo. Rederiernas landorganisationer växer och ger effekter inom flera andra näringsgrenar.
Kristdemokraterna yrkar att regeringen skyndsamt utreder hur en tonnagebeskattning kan införas i Sverige redan 2004. Rederierna ska med denna beskattning betala skatt i förhållande till sitt tonnage. Den beskattningen ska samtidigt ersätta bolagsskatten så att reformen blir kostnadsneutral för staten.
Beslutet att möjliggöra återköp av egna aktier för de större noterade börsbolagen bör omprövas. Förslaget rubbar på ett allvarligt sätt balansen mellan ägare och styrelse och öppnar för styrelserna att påverka aktievärdet på ett otillbörligt sätt på marknaden.
Kristdemokraterna anser att det är högst angeläget att motverka skattemässig inlåsning av kapital i företagen. Detta är angeläget för alla företag. Därför har vi sedan lång tid förespråkat att dubbelbeskattningen på utdelningsinkomster avskaffas. Den effekt regeringen vill uppnå kommer med vårt förslag att leda till enklare och mer generella skatteregler. Dessutom uppnås symmetri i beskattningshänseende dels mellan riskfritt banksparande och aktiesparande, dels mellan noterade och onoterade privata och publika bolag vid ett slopande av dubbelbeskattningen.
Regeringens förslag om vissa större företags återköpsrätt av egna aktier leder i stället till ett än mer sönderhackat skattesystem, ytterligare lagstiftning för att förhindra missbruk och en utökad skattemässig orättvisa till de mindre företagens nackdel. Återigen är det framför allt fåmansföretagen som missgynnas.
Att återföra överskottsmedel till aktieägarna kan redan med dagens regler uppnås på två sätt:
Genom utdelning, där framför allt aktiebolag med en mindre ägarkrets lämnar en utdelning som kan variera betydligt mellan åren.
Genom att bolaget sätter ned aktiekapitalet för utbetalning till aktieägarna med överkurs. Denna metod kan även underlätta vid exempelvis ägarskiften.
Kombinerat med vårt förslag om avskaffad skatt på just utdelningsinkomster förbättras hela näringslivets resursanvändning, genom att kapital kommer att satsas där det ger bäst avkastning. Dessutom uppnås, som tidigare nämnts, skattemässig neutralitet i förhållande till riskfritt banksparande.
Av ovanstående skäl bör möjligheten för de större börsbolagen att återköpa egna aktier upphävas.
Utan F-skattsedel är det mycket svårt för en näringsidkare att effektivt konkurrera på sin marknad. Ett företag måste kunna visa kunder och uppdragsgivare att man tar ansvar för skatter och arbetsgivaravgifter.
Kristdemokraterna anser att enskilda människor enkelt ska kunna växla mellan att vara anställd samt bedriva egen näringsverksamhet. Företag som tvekar att anställa skulle kunna lägga ut uppdrag till intresserade personer utan att anställa dem. Från och med 1 januari 1998 förenklades reglerna för tilldelning av F-skattsedel. Skattemyndigheterna delar trots det inte ut F-skattsedel till personer som avser att bedriva näringsverksamhet. Bland sådana personer har man även räknat in dem som endast tar uppdrag från tidigare arbetsgivare. Kristdemokraterna anser att F-skattsedel ska delas ut till alla sökande som inte har fått näringsförbud eller har omfattande skatteskulder som inte betalas av regelbundet.
Det krångel som det innebär att starta och driva företag har tidigare nämnts. Regelfloran drabbar inte bara den som driver företag utan avskräcker också många människor som funderar på att starta eget då de inser problemen. Inom vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med kontanter, vid köp av tjänster, t.ex. taxi-, restaurang- och frisörnäringen. Inom dessa branscher förekommer också att de seriösa företagen konkurreras ut av sådana som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt.
För att underlätta för nya företag att bildas och för att underlätta för seriösa företag föreslår Kristdemokraterna att man bör pröva en modell med schablonbeskattning. Den går ut på att näringsidkare ges en licens till vilken en lägsta avgift kopplas. Avgiften sätts efter det bedömda skattemässiga resultatet av verksamheten. För restaurangbranschen kan det t.ex. vara golvytan och läget, för taxinäringen antalet fordon. Licensavgiften är ingen ersättning för de normala skatterna utan utgör en lägsta nivå för hur mycket skatter som ska betalas in.
Redovisas moms, inkomstskatter, arbetsgivaravgifter, etc. för högre belopp än licensavgiften räknas den redan inbetalda avgiften av innan den slutliga skatten betalas. Därmed kommer alla företag i en bransch att åtminstone betala licensavgiften, och den snedvridande konkurrensen kan därmed minska. Skattemyndighetens kontrollmöjligheter ökar dramatiskt med detta system.
Modellen finns redan utredd (Branschsaneringsutredningen SOU 1997:111) och kan lämpligtvis prövas först i en bransch i ett par regioner för att sedan utökas till flera.
En annan mer långtgående variant är att bara ta ut en licensavgift och inga ytterligare skatter på det aktuella företaget. En sådan modell skulle kanske i än högre grad slå ut den svarta ekonomin i de branscher som omfattas.
Också detta system med enbart licensavgifter och ingen övrig beskattning av ett företags vinst och arbetskraft bör prövas i en bransch i ett par regioner. Därmed kan de olika systemens effektivitet och konsekvenser jämföras.
Tjänstesektorn är en stor framtida tillväxtsektor. Produktion och försäljning av tjänster kommer i framtiden att få ett allt större utrymme i relation till varuproduktion och försäljning. För att detta skall kunna ske måste den ekonomiska diskriminering som idag drabbar tjänsteföretag minska. Diskrimineringen består i att arbete idag generellt beskattas hårdare än kapital. Tjänsteföretagen har allmänt varit högre beskattade än industriföretagen under senare år. Stimulanser för att påskynda utvecklingen av antalet tjänsteföretag skulle få stora effekter på antalet nya jobb. Ett ökat utrymme för tjänstesektorn är angeläget också från resurshushållningssynpunkt.
Cirka 45 procent av allt arbete som utförs sker i hemmen. Hushållssektorn har alltså en stor potential vad gäller nya jobb. Genom de höga så kallade skattekilarna är den vita marknaden för denna typ av hushållstjänster i stort sett utplånad. Svartjobben inom sektorn är dock mycket omfattande. Kristdemokraternas förslag är att göra vita hushållstjänster tillgängliga också för människor med normala inkomster. Detta innebär en rejäl utvidgning av tidigare ROT-system till att omfatta hemtjänst, renoverings-, underhålls- och reparationsarbeten samt större trädgårdsarbeten av anläggningskaraktär och installationsarbeten för exempevis vitvaror och datorer i och för hushållet. Detta skulle också leda till att långt fler tjänster i hushållet som är traditionellt kvinnligt arbete i hemmen får lika skattemässiga villkor som de traditionellt manliga.
Kristdemokraterna vill ge tjänstesektorn helt nya möjligheter att växa genom en femtioprocentig skattereduktion för de privata hushållens köp av tjänster i det egna hemmet. Det innebär i praktiken att den skattekil som uppstår när man idag anlitar arbetskraft för redan skattade pengar i stort reduceras. Förslaget kan beskrivas som att det av Socialdemokraterna tidigare avvecklade ROT-systemet i stället permanentas och utvidgas rejält, så att det vita priset halveras. Tjänster för upp till 50.000 kr per år kan köpas med en femtioprocentig skattereduktion, som då alltså uppgår till maximalt 25.000 kr per hushåll och år.
Detta förslag har vi utvecklat i en särskild motion tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern. Kostnaden i form av skattebortfall är relativt liten och på sikt ger förslaget snarare en positiv nettoeffekt för de offentliga finanserna.
Ett andra kompletterande förslag som bör införas parallellt med det ovan nämnda, är att utveckla formerna för hemservice som löneförmån. Det finns flera företag som idag erbjuder sina anställda en sådan löneförmån men där schablonbeskattningen ger orimliga effekter för den anställde. Det schablonmässiga förmånsvärdet sätts så högt att den anställde tvingas betala ca 100 kr per timme i skatt. Många tvingas därför tacka nej till den möjlighet som skulle kunna innebära en betydande förbättring av livskvaliteten, inte minst för dubbelarbetande småbarnsföräldrar. Detta samtidigt som potentialen i en stor framtidsbransch inte utnyttjas. Istället blir det den svarta sektorn som växer. Det finns därför all anledning att se över nuvarande förmånsbeskattning. Förmånsvärdet kommer enligt nuvarande regler att justeras ned automatiskt om vårt förslag för skattereduktion på hushållstjänster genomförs.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Per Landgren (kd) |
|
|
Lars Gustafsson (kd) |
Mats Odell (kd) |
|
Stefan Attefall (kd) |
Olle Sandahl (kd) |
|
Annelie Enochson (kd) |
Maria Larsson (kd) |
|
Lars Lindén (kd) |
| [1] | Skattestatistisk årsbok 2002 |
