Kristdemokraterna anser det orimligt att människor som förvärvsarbetar på heltid inte kan leva på sin egen lön på grund av alltför höga skatter. Skatter reducerar människors löneinkomster så till den grad att de tvingas förlita sig på bidrag. Alltför höga skattenivåer inkräktar således på den enskilda människans och familjens rätt och ansvar att förverkliga grundläggande värden och livsmål. I motionen föreslås en fyrstegsmodell för inkomstskattesänkningar och även andra skattesänkningar.
För det första föreslår Kristemokraterna ett höjt och rakt grundavdrag på 30 000 kronor per år. Därmed sänks skatten för alla, och för dem med lägst grundavdrag i regeringens skattepolitik d.v.s. kronor, sänks skatten med ca 3 990 kronor per år eller 330 kronor/månad. Grundavdragshöjningen omfattar även skattepliktiga transfereringar och gäller för pensionärer.
För det andra föreslås ett generellt förvärvsavdrag (statlig skattereduktion) mot kommunalskatten på inkomster av anställning eller näringsverksamhet på 4 procent år från 2004.
För det tredje föreslås en statlig skattereduktion riktad mot förvärvsarbetande låg- och medelinkomsttagare. Den ska uppgå till 3 600 kronor per år för inkomster upp till 283 200 kronor per år och trappas därefter av med 2 % procent och upphör vid inkomster på 463 200 kronor per år. Samtidigt avslår Kristdemokraterna regeringens kompensation för pensionsavgiften.
För det fjärde föreslår Kristdemokraterna att värnskatten avvecklas från 2005. Dessutom föreslås en sänkning av gränsen för reseavdraget från dagens 7 000 till 5 000 kronor från år 2005.
Kristdemokraterna föreslår tillsammans med de andra borgerliga partierna en skattereduktion på 50 procent för hushållen vid köp av hushållstjänster och större ROT-arbeten.
I motion Fi304 om skattepolitikens inriktning sammanfattas Kristdemokraternas hela skattepolitik.
Sammanfattning 1
Innehållsförteckning 2
Förslag till riksdagsbeslut 3
En skattepolitik som ger alla möjlighet att leva på sin lön 4
Inkomstskattesänkningar 4
Generell inkomstskattesänkning i fyra steg 4
Regeringens kompensation för pensionsavgiften 6
Inkomstskattesänkningarnas samlade effekt 7
Reseavdrag 8
Generella skattesänkningar till hushållen 8
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla skall kunna leva på sin lön.1
Riksdagen beslutar om en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar om ett höjt och rakt grundavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar om ett generellt förvärvsavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avveckla den s.k. värnskatten.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en sänkt gräns för reseavdrag och ett månadsbaserat reseavdrag.1
Riksdagen beslutar avveckla kompensationen för den allmänna pensionsavgiften i enlighet med vad som anförs i motionen.
1Yrkandena 1, 5 och 6 hänvisade till SkU.
Varje enskild person och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och grundläggande värden. Dessa värden som liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål som att värna våra liv och vår hälsa, ordna ett boende, skaffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa familjers och enskildas ekonomiska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller frånhända friheten och valmöjligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. De höga skatterna på förvärvsarbete i Sverige gör att många inte får sin privatekonomi att gå ihop trots att man arbetar heltid. Deras möjligheter att fatta viktiga beslut om sina egna liv begränsas därmed kraftigt.
För många går hushållsekonomin ihop först när man får bidrag. Det är visserligen gott att välfärdsstaten kan hjälpa människor i nöd. Men detta bidragsberoende skadar människors självbild. Man upplever vanmakt och frustration när man inte kan komma tillrätta med sin egen ekonomi trots att man arbetar för fullt. Paradoxalt nog tjänar alla heltidsarbetande människor egentligen gott och väl ihop tillräckligt för att klara sitt uppehälle på egen hand. Men den dolda skatten, d.v.s. arbetsgivaravgifterna, och inkomstskatter reducerar människors faktiska inkomst med mer än 60 procent.
Det är därför ett viktigt mål för en kristdemokratisk politik att utforma skatterna så att så många som möjligt, enskilda och familjer, skall kunna leva på sin lön. En heltidsanställd person ska inte behöva vara beroende av bidrag för att få hushållsekonomin att gå ihop. Om detta skall bli möjligt måste beskattningen, inte minst av låg- och medelinkomsttagarna, kraftigt reduceras. Därför föreslår vi en rad åtgärder på skattepolitikens område som gör att inkomsttagare får behålla en större del av sin lön och därmed får möjlighet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.
Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler. Det vill säga marginaleffekterna måste minska.
Kristdemokraterna föreslår en rad åtgärder för att skapa en bättre situation för förvärvsarbetande i Sverige.
För det första föreslås ett kraftigt höjt och rakt grundavdrag till 30 000 kronor vid beräkningen av den kommunala inkomstskatten. Effekten blir jämfört med regeringens förslag en skattesänkning med ca 330 kronor per månad, eller 3 990 kronor per år för dem som har lägst grundavdrag. Förslaget ger förutsättningar för en bättre fungerande lönebildning och innebär exempelvis en viktig förbättring för sommar- eller extraarbetande ungdomar. Kommunernas skatteinkomster reduceras inte eftersom förslaget utformas lagtekniskt som en statlig skattereduktion. Motivet för detta är att kommunerna på sikt blir underkompenserade om man i stället skulle göra en nivåjustering i det generella statsbidraget.
För det andra föreslår Kristdemokraterna en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare på 3600 kronor per år för pensionsgrundande inkomster upp till 283 200 kronor. Reduktionen trappas därefter av med 2 procentenheter på inkomster och upphör vid årsinkomster på 463 200 kronor.
För det tredje föreslår Kristdemokraterna ett generellt statligt förvärvsavdrag beräknat mot kommunalskatten på inkomster av anställning eller näringsverksamhet motsvarande 4 procent av denna inkomst. Förutom att ge hushållen ett ökat ekonomiskt utrymme minskas därigenom marginaleffekterna. Detta sker istället för regeringens kompensation av pensionsavgiften som beskrivs utförligare nedan. Från år 2005 ska motsvarande förvärvsavdrag vara 5 procent.
För det fjärde föreslår Kristdemokraterna att värnskatten avvecklas från 2005 då en fjärdedel tas bort. Enligt vårt budgetalternativ halveras därefter värnskatten 2006. Den bör vara helt avskaffad från och med år 2007. Det bör vara en viktig princip att ingen ska behöva betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt. Värnskatten är även ett brott mot de principer Socialdemokraterna själva var med om att lägga fast i skattereformen 1990–1991 om att ingen ska betala mer än 50 procent av en inkomstökning i skatt. Den är också ett brott mot de löften Socialdemokraterna ställde ut om att värnskatten under budgetsaneringsåren skulle vara tillfällig. Viktiga motiv för att inte ha extra hög statlig skatt på högre inkomster är också att utbildning med medföljande studieskulder måste löna sig. Om svenska studenter utbildar sig i Sverige, bör inte skattesystemet leda till att de sedan flyttar utomlands. Det är en framtidsinvestering att ha ett skattesystem som gör att utbildning lönar sig.
Tabell 1 En skattepolitik där alla får behålla mer av sin egen lön 2004–2005
|
Kassamässig redovisning av effekt för offentlig sektor, miljarder kronor |
2004 |
2005 |
2006 |
|
Skatt på inkomst. Hushåll (1111) |
|||
|
Höjt grundavdrag, 30 000 kronor för alla |
-23,38 |
-26 |
-25,7 |
|
Skattereduktion för låg- & medelinkomsttagare 3 600 kr/år, 300 kr/månad |
-13,4 |
-14,5 |
-14,3 |
|
Förvärvsavdrag mot kommunalskatt på PGI-anställning |
-10,08 |
-14,42 |
-15,2 |
|
Avvecklad värnskatt: En fjärdedel bort 2005, halverad 2006, bort 2007 |
-0,8 |
-1,8 |
|
|
Ingen skattereduktion för pensionsavgiften men full avdragsrätt för hela avgiften |
30 |
35,4 |
36,8 |
|
Delvis neutralisering av skiktgränser tfa full avdragsrätt för allmän pensionsavgift |
0,6 |
0,66 |
0,7 |
|
Sänkt skatt för alla ist.f. avdragsrätt för fackföreningsavgifter |
3,3 |
3,6 |
3,6 |
|
Sänkt skatt på hushållstjänster (inkl. privat barnomsorg & ROT-tjänster) |
-2 |
-2,2 |
-2,2 |
|
Royaltyinkomster från pat. uppfinningar befrias från skatt |
-0,02 |
-0,02 |
-0,02 |
|
Yrkesfiskeavdrag för konkurrensneutralitet |
-0,01 |
-0,01 |
-0,01 |
|
Utökad avdragsmöjlighet för arbetsresor (tot. 700 mkr) från 2005 |
-0,7 |
-0,7 |
|
|
Avdragsrätt för avsättning till etableringskonto |
0 |
-0,05 |
-0,09 |
|
Totalt |
-14,99 |
-19,04 |
-18,92 |
Här redovisas nettoeffekten för hushållen och offentlig sektor för att tydliggöra de samlade skattesänkningarnas storlek. Redovisningsmässigt är emellertid kommunernas kompensation för det minskade skatteunderlaget till följd av dessa förändringar upptagna på utgiftsområde 25. Den kassamässiga skatteförändringen på statsbudgetens inkomstsida enligt ovanstående tabell blir utan denna justering 17,1 miljarder kronor år 2004 och 18,3 miljarder kronor år 2005 och 19 miljarder kronor år 2006.
Kristdemokraterna anser att regeringens huvudsakliga modell för att sänka inkomstskatten är felaktig. Pensionsavgiften på 7 procent är en av de avgifter (annat än en skatt) där det finns en tydlig koppling mellan vad en enskild individ betalar in i avgift och vad man senare får ut i form av pension. Inkomstskattesänkningar bör därför vara mer generella och snarare inrikta sig på att kompensera alla inkomsttagare för det orimligt höga totala skattetryck som Sverige har.
Kristdemokraternas alternativ till regeringens politik på denna punkt är det statliga förvärvsavdrag som beskrivs i tidigare avsnitt. Det av regeringen beräknade skattebortfallet till följd av den 75-procentiga skattereduktionen för avgifter till den allmänna pensionsavgiften tillgodoräknas som delfinansiering av våra egna inkomstskattesänkningar. Därvid har förutsatts att det är den samlade effekten för offentlig sektor som tillgodoräknas statsbudgeten, d.v.s. kommunerna kompenseras för den skillnad i skatteinkomster som blir följden av att den avdragsgilla pensionsavgiften de facto är högre med Kristdemokraternas förslag.
I tabell 2 jämförs Kristdemokraternas samlade förslag till inkomstskattesänkningar med de förslag som regeringen presenterar i budgetpropositionen för år 2004. Gällande regler i kombination med regeringens förslag om ytterligare kompensation för pensionsavgiften och något höjt grundavdrag jämförs således med Kristdemokraternas förslag till grundavdrag, förvärvsavdrag, utebliven ”kompensation” för pensionsavgiften enligt regeringens modell, samt skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare. Jämförelsen görs i 2003 års priser.
Tabell 2 Inkomstskattesänkningar år 2004
Kristdemokraternas politik jämfört med regeringens
|
Skattesänkning i kr per månad, kd, utöver regeringens sänkningar |
Skattesänkning kr per år, kd, utöver regeringens sänkningar |
|
|
Månadsinkomst |
||
|
6 000–8 000 |
359,5 |
4 314 |
|
8 001–10 000 |
212 |
2 544 |
|
10 001–12 000 |
149,5 |
1 794 |
|
12 001–14 000 |
164 |
1 968 |
|
14 001–16 000 |
180 |
2 160 |
|
16 001–18 000 |
196 |
2 352 |
|
18 001–20 000 |
209 |
2 508 |
|
20 001–22 000 |
225 |
2 700 |
|
22 001–24 000 |
214,5 |
2 574 |
|
24 001–26 000 |
177,5 |
2 130 |
|
26 001–28 000 |
226,5 |
2 718 |
|
28 001–30 000 |
272 |
3 264 |
|
30 001–32 000 |
232 |
2 784 |
|
32 001–34 000 |
192 |
2 304 |
|
34 001–36 000 |
152 |
1 824 |
|
36 001—38 000 |
112 |
1 344 |
|
38 001--40 000 |
86 |
1 032 |
Kristdemokraterna föreslår att gränsen för reseavdraget för resor till och från jobbet sänks från 7 000 till 5 000 kronor från 2005. Avdragsrätten ska även gälla för den del av resan som görs till eventuell barnomsorg. Detta innebär att resekostnader på ytterligare 2 000 kronor blir avdragsgilla jämfört med idag. Förslaget skall ses både som ett stöd för personer i glesbygd och andra som inte har möjlighet att utnyttja kollektiva alternativ till bilen och som en stimulans till rörlighet på arbetsmarknaden. Riksskatteverket bör också få i uppdrag att utreda möjligheterna för att göra det möjligt för inkomsttagare att få ta del av reseavdraget månadsvis istället för årsvis. På så viss får även säsongsarbetande personer ta del av avdraget i större utsträckning.
En skattereduktion på 50 procent för hushållens köp av tjänster föreslås. På så sätt elimineras nästan hela den extra skattekil som uppstår när extern arbetskraft anlitas av hushållen med redan skattade pengar. Betydligt fler samhällsekonomiskt motiverade byten (köp) av tjänster kommer till stånd, eftersom de även blir privatekonomiskt lönsamma. Effektiviteten i ekonomin kommer därmed att öka. Samtidigt kan den svarta sektorn trängas tillbaka, när det blir möjligt att både köpa och sälja privata hushållstjänster vitt och lagligt.
En skatt som plågar många, inte minst dem med låga inkomster, är fastighetsskatten som på grund av sin utformning har orimliga effekter. Kristdemokraterna föreslår att den statliga fastighetsskatten avskaffas helt och ersätts med en kommunal avgift på maximalt 2 600 kronor per år. Detta utvecklas ingående i en särskild motion Sk459 Fastighetsskatten.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Per Landgren (kd) |
|
|
Lars Gustafsson (kd) |
Mats Odell (kd) |
|
Stefan Attefall (kd) |
Olle Sandahl (kd) |
|
Annelie Enochson (kd) |
Maria Larsson (kd) |
|
Lars Lindén (kd) |