Med federalismens principer som grund förespråkar Centerpartiet en radikal omvandling av det svenska styrelseskicket. Vi bygger makten underifrån. Detta sker genom kraftigt sänkta skatter för framförallt låg- och medelinkomsttagare. Detta minskar bidragsberoendet och sänkta marginaleffekter hjälper ytterligare låginkomsttagare att komma ur sina så kallade fattigdomsfällor. Självbestämmandet för vanliga människor med vanliga inkomster kommer att öka. Detta är positivt då vi tror att människor trivs bäst när de själva kan känna sig trygga och får bestämma över sina egna liv.

Centerpartiet stärker kommunernas skattebaser kraftigt. Utrymmet för statliga interventioner minimeras, och det kommunala självstyret blir de facto ett reellt självstyre till skillnad från dagens chimär.

För att kunna trygga ett ekonomiskt välstånd krävs ett livaktigt näringsliv. Nya företag måste kunna startas. De företag som finns måste få enklare regler och lägre skatter och de företag som står i begrepp att byta ägare måste få gynnsammare skatteregler för att undvika nedläggning. Centerpartiets skattemotion presenterar skarpa förslag för att komma tillrätta med dessa problem.

Boendeskatterna måste reformeras, dels för att få igång byggande, dels för att sänka boendekostnaderna. Centerpartiet sänker fastighetsskatterna och reformerar taxeringsförfarandet i syfte att skapa ett tydligare och rättvisare skattesystem.

Ett av de största hoten mot miljön är den globala uppvärmningen. Centerpartiets förslag till grön skatteväxling har en klar och tydlig klimatprofil.

Centerpartiets utgångspunkt är att skattesystemet ska vara effektivt, rättvist och enkelt. Höga skatter innebär också minskad handlingsfrihet och reducerat självbestämmande. De svenska skatterna bör således sänkas.

2 Innehållsförteckning

3 Förslag till riksdagsbeslut

4 Skatter...

4.1 ... enligt federalismens principer

Centerpartiet förespråkar en radikal omvandling av det svenska styrelseskicket. Det nuvarande systemet med en stark centralmakt, där det kommunala självstyret är en chimär, leder till enorma klyftor, dels mellan Sveriges olika landsdelar, dels mellan de styrande och de styrda.

Makten ska byggas underifrån. Det första steget är att ge reellt självbestämmande åt individer och familjer. Makten över människors vardag ska ligga hos människorna själva. Idag beskärs makten bland annat genom höga inkomstskatter som drabbar låg- och medelinkomsttagare hårt.

Skattesystemets utformning leder till höga marginaleffekter för dessa människor. En deltidsarbetande ensamstående förälder märker snabbt hur en löneökning, eller vinsten av att gå upp i heltid minskas, när skatter, minskade bostadsbidrag etc. motverkar ökningen av den disponibla inkomsten. Dessa så kallade fattigdomsfällor är förödande för dessa människors självkänsla och självbestämmande.

Det kommunala självstyret har misshandlats konsekvent genom statliga pålagor som dessutom vanligtvis inte är fullt ut finansierade. De generella statsbidragen till kommunerna räcker inte för att återgälda de pengar som staten har behållit. De tillfällen kommunerna har fått extra pengar av staten har det varit i paket, som exempelvis de så kallade Wärnerssonpengarna, vilka har haft specifika syften och som ytterligare har beskurit kommunernas handlingsfrihet. Frågan är vad som beskriver situationen bäst, statlig paternalism eller pennalism. Oavsett vilken; den måste upphöra.

Genom att ge kommunerna ett författningsmässigt skydd från statens klåfingrighet och stabila skattebaser skapar vi därmed ett reellt kommunalt självstyre. Makten i Sverige ska byggas underifrån. De gånger som ett effektivt beslutsfattande kräver en högre politisk nivå ska givetvis besluten fattas där. Grundtanken är dock att det är samma människor som formar samhället underifrån som själva ska fatta beslut om att släppa beslutanderätten uppåt. Skillnaden mellan detta system baserat på federalismens principer och dagens så kallade kommunala självstyre är av fundamental betydelse.

Med reell makt på det lokala planet kommer det att finnas betydligt större intresse av att delta i samhällets utveckling, antingen inom politiska organ eller i det så kallade civila samhället. När människor känner sig förbigångna växer maktlösheten och utanförskapet. Denna negativa utveckling måste stoppas.

När vi bygger makten underifrån kommer enskilda människor att märka att det är de själva som har makt och inflytande. Intresset för att påverka de lokala beslutsprocesserna kommer sannolikt att öka.

4.2 ... som tyvärr är skadliga

Strikt teoretiskt är alla skatter i princip skadliga. Enkel ekonomisk teori säger att människor är rationella och fattar beslut som passar dem bäst själva ¹. Skatter påverkar tyvärr människors beteenden. En skadlig skatt leder till att individen fattar ett beslut som skiljer sig stort från vad han eller hon annars hade gjort. Den perfekta skatten påverkar inte människors beteende alls. Den stora höjningen av skatten på cigaretter som genomfördes 1997 är ett exempel på när en skattehöjning får oönskade effekter. När skatten höjdes ändrades konsumenternas beteenden så pass mycket att den sammanlagda skatteintäkten minskade samtidigt som smugglingen kraftigt ökade, och kriminella organisationer kunde tjäna avsevärda belopp. En viktig uppgift politiker har är att se till att skattesystemet fungerar på ett effektivt sätt.

Med det högsta skatteuttaget i den industrialiserade världen blir skattekilarna i Sverige mycket höga. En skattekil är skillnaden mellan köparens utgifter och säljarens ersättning efter att skatter och avgifter är betalda. Sveriges stora skattekilar utgörs av tre led. Först beskattas köparens egen lön, därefter läggs det på moms på tjänsten och därefter beskattas utförarens inkomst när han plockar ut sin lön. Den absolut viktigaste faktorn bakom att människan historiskt sett har kunnat byta ut det stampade jordgolvet mot parkett ligger i människans förmåga till specialisering och byte av varor och tjänster. De klassiska ekonomerna Adam Smith och David Ricardo grundade begreppen absoluta respektive komparativa fördelar som just beskriver detta. Med höga skattekilar motverkas detta. Skattebasutredningen under ledning av P-O Edin konstaterade exempelvis att skattekilarna i Sverige gör att en hantverkare måste vara mer än fyra gånger produktivare än normallönetagaren för att hantverkaren ska vara kostnadseffektiv att utnyttja.

Det finns dock fall där skatter kan användas som ekonomiskt styrmedel för att korrigera marknadens prissättning. Det är inte säkert att företags kostnader för miljöfarliga utsläpp är desamma som samhällsekonomins, snarare tvärtom. I dessa fall kan miljöskatter med fördel användas för att internalisera de kostnader som av olika anledningar är externa.²

4.3 ... men framförallt nödvändiga

Skatter behövs för att finansiera offentliga åtaganden. Även om en skatt är skadlig, finns det ett mycket stort antal exempel där det gemensamma åtagandet är betydligt viktigare för samhället än den enskilda skattens snedvridande effekter. Det går således inte att per se argumentera för sänkta skatter enkom för att de är skadliga. Däremot måste alla politiker på alla nivåer vara medvetna om att skatter är en inskränkning av personers ³ frihet. Därför måste det föras en kontinuerlig diskussion om hur skatterna ska användas för att säkerställa att pengarna används på ett ansvarsfullt sätt. Idag ligger det svenska skattetrycket på över 50 % av BNP, vilket är högt över våra jämförbara konkurrentländer. Det innebär att vanliga människor får se sin personliga frihet inskränkas på ett oacceptabelt sätt. Det svenska skattetrycket är idag för högt, och måste sänkas. Utöver detta ska skatterna dessutom utformas så att de orsakar så lite skada som möjligt.

En annan aspekt är att skatter ska upplevas som rättvisa. Den skatt som är minst skadlig är en så kallad klumpsummeskatt, någonting som skulle kunna beskrivas som avgift utan någon som helst koppling till ekonomisk aktivitet, en avgift för medborgarskapet skulle det kunna uttryckas som. Eftersom denna skatt inte påverkar konsumtionsval, eller incitament för att arbeta eller flytta kapital utomlands är skatten ekonomiskt effektiv. Margaret Thatchers vida omtalade poll tax från 1990 är ett av få praktiska försök att införa en skatt efter klumpsummeprincipen. Problemet som de styrande i Storbritannien kom att upptäcka var hur impopulär en skatt snabbt blir om den inte kan betecknas som rättvis.

Det är vanliga människor som betalar in skatter och de har rätt att kunna planera sin ekonomi. Det finns tyvärr inslag i svensk beskattning som gör den allt annat än förutsägbar. Procedurerna kring fastighetstaxering och fåmansbolagsreglerna är exempel på när vårt skattesystem har fallerat, och människor får se sina ekonomier slås i spillror på grund av i det närmaste slumpmässiga faktorer. Detta är otillständigt. Skattesystemet måste vara tydligt och genomskinligt. Det finns i den nationalekonomiska litteraturen en diskussion om den så kallade skatteillusionen ⁴, det vill säga att det finns ett intresse från den politiska makten att upprätthålla ett rörigt skattesystem i syfte att hålla skattebetalarna i okunnighet om hur stora skatteinbetalningar som egentligen görs. Det svenska skattesystemet ska vara så utformat, att denna misstanke inte har anledning att uppkomma.

Vad som ovan anförts om principer för skattepolitiken bör ges regeringen till känna.

5 Skatter för självbestämmande

5.1 Sänkta inkomstskatter för individen

5.1.1 Inkomstskattereformen

Vi är övertygade om att människor mår bäst när de själva kan bestämma över sina egna liv. Det nuvarande systemet där låginkomsttagare främst på grund av höga skatter tvingas förlita sig på bidrag leder till otrygghet och ohälsa.

Centerpartiet har tidigare framfört förslag till en omfattande skattereform som främst kommer att gynna låg- och medelinkomsttagare genom att det nuvarande grundavdraget ersätts med en skatte- och förvärvsrabatt. Den nuvarande konstruktionen av grundavdraget, med en grundnivå samt en upp- och nedtrappning i inkomstskikten med låga och medelstora inkomster, ger upphov till negativa marginaleffekter. Upptrappningen upp till årsinkomster på knappt 114 000 kr skapar förvisso en positiv marginaleffekt, men för t.ex. en deltidsarbetande undersköterska som vill öka sin arbetstid är nedtrappningens negativa marginaleffekter påtagliga. Vi tar bort detta grundavdrag och därmed merparten av marginaleffekterna.

Vårt förslag till skatterabatt innebär att beloppet som ska inbetalas i skatt minskas med 9 000 kronor, vilket motsvarar ett grundavdrag på ungefär 30 000 kronor. Fullt utbyggd år 2006 innebär reformen en skatterabatt på 10 000 kronor. Denna rabatt ska komma alla till del, förvärvsarbetare, pensionärer, studenter som jobbar extra etc.

Utöver detta vill vi införa en förvärvsrabatt vars syfte är att lindra beskattningen för främst låg- och medelinkomsttagare samtidigt som skadliga marginaleffekter undviks. En särskild skatterabatt utformad för att minska bidragsberoendet och slå undan marginaleffekter i lägre inkomstskikt bör därför införas. Vår förvärvsrabatt som vi vill införa från år 2004 ger som mest 9 600 kronor och är riktad framförallt mot låginkomsttagare. Fullt utbyggd innebär reformen en förvärvsrabatt på 10 800 kronor. Förvärvsrabatten ska enbart ges på inkomster från förvärvsarbete eller företagande i syfte att stimulera arbete och företagande. En förvärvsrabatt på arbetsinkomster innebär en kraftig stimulans för den arbetslöse att ta ett arbete och för den deltidsarbetande att öka sin arbetstid. Riksdagen bör därför besluta att från 2004 ersätta grundavdraget med en skatterabatt på 9 000 kronor, lika för alla. Riksdagen bör också besluta att införa en förvärvsrabatt för inkomster av tjänst och näringsverksamhet om som mest 9 600 kronor från 2004.

5.1.2 Sänkt statlig inkomstskatt

En annan aspekt av det svenska skattesystemet är de höga marginalskatterna. De högsta marginalskatterna ligger på drygt 57 %, vilket innebär att en höginkomsttagare får behålla mindre än hälften av en löneökning. Höga marginalskatter är ett exempel på skadlig skatt som i det långa loppet bland annat minskar incitamenten för högre studier. För att motverka detta föreslår Centerpartiet att den statliga inkomstskatten sänks med tre procentenheter. Detta är en reform som i princip finansierar sig själv när vi gör skattesystemet enklare och mer genomskinligt genom att ersätta skatteavdrag med skatterabatter enligt nästföljande kapitel. Riksdagen bör därför besluta att från 2004 sänka den statliga inkomstskatten med tre procentenheter.

5.1.3 Höjda skiktgränser

I regeringens budgetproposition föreslås att skiktgränsen inte fullt ut ska inflationuppräknas, vilket gör att fler människor måste betala statsskatt och därmed får betydligt höjda marginalskatter. Detta är ett exempel på skadlig skatt, och därför gör vi precis tvärtom. Vi föreslår att den nedre skiktgränsen höjs med 16 000 kronor för år 2004 vilket innebär att de som tjänar under

310 600 kronor inte behöver betala statlig inkomstskatt. Denna nya gräns skrivs därefter årligen upp med KPI plus två procent. Med Centerpartiets förslag slipper fler människor statlig inkomstskatt och marginalskatten kommer att sänkas kraftigt för dessa individer.

5.1.4 Skatterabatter istället för avdrag

Dagens system medger avdrag för exempelvis resekostnader och pensionssparande. Genom den nuvarande konstruktionen är ett avdrag mer värt för en höginkomsttagare än för en löntagare med normalinkomster genom att höginkomsttagaren betalar statsskatt och därmed har högre marginalskatt. Det finns ingen rationell förklaring sett utifrån samhällets perspektiv varför höginkomsttagare ska vara berättigade till större ekonomisk vinst av avdrag än andra. De senaste åren har regeringen sänkt skatterna genom att kompensera för de egenavgifter alla betalar till pensionssystemet. Det har inneburit att de största skattesänkningarna har kommit dem med höga inkomster till del, medan människor med låga inkomster fått nöja sig med måttligare skattesänkningar.

Vi föreslår istället skatterabatter som, oavsett nivå på marginalskatt, ska vara lika mycket värda för alla. Värdet av avdragen ska motsvara ungefär det som idag en normalinkomsttagare som inte betalar statlig inkomstskatt har, det vill säga med en marginalskatt på ca 35 %. Den besparing som blir följden då höginkomsttagares ekonomiska kompensation för avdrag likställs i och med införandet av skatterabatter använder vi till att sänka statsskatten med tre procent i enlighet med förra kapitlet. Skattesystemet blir härigenom mer genomskinligt, tydligt och den höga och skadliga marginalskatten sänks. Riksdagen bör därför besluta att från 2004 ersätta kompensationen för pensionsavgiften med en skatterabatt på 35 % av pensionsavgiften.

5.2 Stärkta kommunala skattebaser

Det kommunala självstyret i Sverige har under lång tid gröpts ur. Statligt ovanifrånperspektiv begränsar självstyret, skattebaser rycks undan och politiska ”reformer” som endast i bästa fall är finansierade inskränker självbestämmandet ytterligare. Staten har visat att vackra ord om kommunalt självbestämmande inte räcker. Centerpartiet förespråkar en radikal omläggning där kommunerna får ett skattemässigt och författningsenligt skydd.

5.2.1 Dagens system

Den genomsnittliga totala kommunalskatten ligger för år 2003 på 31,17 kr per intjänad hundralapp. Detta borde vara en stabil skattebas som ger kommunerna och landstingen tillräckligt med resurser för att kunna möta de åtaganden som invånarna förväntar sig.

Det finns dock ett aber i sammanhanget. Framförallt grundavdraget, men även avdrag för resekostnader, pensionssparande etc, gröper ur kommunernas skattebas. Dessutom tillkommer ofinansierade direktiv såsom maxtaxa i barnomsorgen etc.

De generella statsbidragen är på drygt 44 miljarder kronor år 2004. Det är tänkt att de ska motsvara de summor som inte kommer kommunerna till del på grund av avdragen ovan. Eftersom bidragen inte räknas upp i takt med lönesummorna sker det en eftersläpning och kommunerna kompenseras inte fullt ut.

5.2.2 Vårt förslag – ett skattesystem byggt på federalismens principer

Med vårt system får kommunerna behålla hela skattebasen. Faktum är att kommunsektorns förstärkning av skattebasen blir större än vad som idag finns i det generella statsbidraget. Detta är en tydlig indikation på vad som pågått under många år. Staten har tagit hand om det ökande skatteunderlaget från en växande lönesumma men underlåtit att öka statsbidragen i motsvarande grad. Istället har resurserna samlats ihop till paket och kallats ”Perssonpengar” eller ”Wärnerssonpengar” innan de skickats tillbaka till kommunerna. Vanligen har dessa bidrag varit riktade och åtföljts av nya krav, vilket ytterligare minskat kommunernas handlingsfrihet.

Tabell 1 nedan visar vårt fullständiga inkomstskatteförslag och hur den kommunala sektorns ekonomi kraftigt förstärks.

Vi ökar självbestämmandet för vanliga individer och familjer genom att de får behålla en större del av sin inkomst, bidragsberoendet minskar och låginkomsttagarnas skadliga marginaleffekter minskar betydligt. Samtidigt stärker vi kommunernas och landstingens självbestämmande genom tydliga och stabila skattebaser där statens möjligheter att intervenera begränsas till ett minimum.

Det är viktigt att poängtera i sammanhanget att den interkommunala skatteutjämningen kommer, enligt vårt förslag, att ligga fast.

5.2.3 Slopande av övriga avdrag

Rikskatteverket uppskattar att 80 % av de avdrag som görs under posten övriga avdrag vid deklarationerna är felaktiga. Det är tyvärr okänt hur mycket arbete och tid som läggs ner på granskning av dessa avdrag, men RSV anger själva att över 3 000 årsarbetskrafter gick åt för att kontrollera deklarationer. Posten för övriga avdrag är arbetskrävande och gissningsvis går en stor del av arbetsinsatserna åt till att kontrollera denna del av självdeklarationen.

Det finns grupper som skulle förlora på detta, exempelvis dagbarnvårdare som inte längre kan göra avdrag för vissa arbetsrelaterade kostnader. De kostnader som är direkt arbetsrelaterade och som inte finns upptagna som befintliga poster redan i deklarationen bör arbetsgivaren ge ersättning för. Det finns ingen anledning varför en arbetsgivare ska tillåtas överföra kostnader på sina anställda och utgå från att de är lyckosamma i sina försök att få avdragen godkända.

Avskaffandet av de övriga avdragen ger ett mer direkt och rättvist skattesystem. Genom att avskaffa denna post vinner vi således tre fördelar. Skattefusket minskar, kostnaderna för administration sjunker och ökningen av skatteintäkterna kan användas för att sänka marginalskatterna för alla.

5.3 Samlad effekt av inkomstskatterna

Tabellen nedan visar den samlade kassamässiga effekten för den offentliga sektorns ekonomi av Centerpartiets inkomstskatteförslag.

Tabell 1. Fysiska personers inkomstskatt. Kassamässiga offentlig-finansiella effekter

5.4 Gör en svart sektor vit – hushållsnära tjänster

Ohälsotalen kostar samhällsekonomin i storleksordningen 4–5 % av BNP. Det finns anledning att tro att stressen i ett normalt arbetsliv är en bidragande orsak. Genom att åtgärda de stora skattekilarna på enkla hushållsnära tjänster kommer en rad positiva effekter att uppnås. Vanliga familjer kommer att få mer tid över när städning, gräsklippning barnpassning etc. inte högbeskattas. Samtidigt kommer det att skapas nya företag som kan tillhandahålla dessa tjänster. Detta är jobb som vanligtvis inte kräver högre utbildning varför det är ett enkelt sätt att få in personer på arbetsmarknaden som hitintills har haft problem med detta. För att efterfrågan på hushållstjänster skall ta fart måste priset sänkas rejält genom att skattekilarna minskas kraftigt.

De tjänster som utförs i det egna hemmet eller på den egna tomten skall berättiga till skattelättnad. Det innebär att skatten sänks för ett antal hushållstjänster där det är lätt att ”göra det själv” och där någon vit marknad knappast förekommer, exempelvis städning, gräsklippning och barntillsyn. Förslaget omfattar även sådana tjänster som redan delvis utförs på en vit marknad, som målning, snickeriarbete och reparation av hushållsapparater. Däremot utesluts offentligt subventionerade tjänster, exempelvis offentlig barnomsorg och andra tjänster som normalt inte utförs i hemmet, exempelvis advokat- och arkitekttjänster.

När Danmark utvärderade sin variant av skatteavdrag på dessa tjänster fann de att tillväxten av mindre företag som erbjöd dessa hushållsnära tjänster ökade. När denna marknad blir vit tror vi att en mycket stor marknad öppnas upp för småföretagare.

Det finns en tydlig jämställdhetsaspekt på denna fråga. Studier från bland annat SCB visar att det i större utsträckning är kvinnor som kombinerar yrkesliv med att även se till att hemmet fungerar. Genom att göra det ekonomiskt möjligt att anlita städhjälp och liknande kommer många kvinnor att förlora den konkurrensnackdelen när de annars tvingas ta hand om såväl jobb som hem, någonting som män i högre utsträckning förefaller slippa. Eftersom denna vita marknad idag är näst intill obefintlig är det vår bedömning att åtgärden är positiv och på sikt torde vara självfinansierad. Regeringen bör få i uppdrag att utreda hur skattekilarna på hushållsnära tjänster kan minskas i syfte att stimulera denna tjänstemarknad.

6 Skatter för företagande

Sverige behöver fler entreprenörer och fler småföretag. Det är i dessa dynamiska miljöer jobben skapas och det är där tillväxten tar fart. Industrialismens era och det ekonomiska system vi just lämnat fokuserade på naturtillgångar, råvaror, storskalig produktion, landmassa och centrala lösningar. Den bild många har av småföretagare är präglad av den gamla världsekonomin, men småföretagare av idag finns inte bara inom tillverkningsindustrin. Tjänsteföretagens antal ökar och många spännande kluster byggs underifrån med olika ingående företag.

Centerpartiet anser att förutsättningen för tillväxt är att människors skaparkraft och vilja att förverkliga drömmar tas tillvara. Därför vill vi att varje människa ska ges F-skattsedel från födseln. Det vore ett sätt att tydliggöra att det är människor som skapar tillväxt, inte strukturer och system i sig själva. Samhället, med dagis, skola och universitet skulle då få inrikta sig på att lära eleverna ett nytt tänkande, nämligen att från myndighetsdagen kunna utnyttja sin F-skattsedel. Den traditionella socialdemokratiska hägringen om att det bara är ”anställningen” som är det överhängande målet behöver fasas ut.

Centerpartiet identifierar främst tre problemområden inom företagandet som måste prioriteras.

Centerpartiet föreslår ett tydligt tillväxtpaket i syfte att adressera de ovan nämnda problemen. Reglerna ska förenklas, skadliga skatter sänkas eller avskaffas och det ska bli gynnsammare att starta företag. Detta bör ges regeringen till känna.

6.1 Fåmansbolagen

Dagens regler för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna, måste reformeras. Syftet med reglerna är att se till att löneinkomster inte förvandlas till kapitalinkomster i och med att diskrepansen i beskattning är betydande, 56 % gentemot 30 %. Utan 3:12-regler skulle således ägarna kunna plocka ut sin lön i form av kapitalutdelning för att därigenom minska sin beskattning. När ett 3:12-bolag säljs beskattas vinsten genom att hälften delas upp i dels en kapitaldel, dels en inkomstdel som beskattas med 30 % respektive 56 %, vilket ger en genomsnittlig skattesats om 43 %. Det är orimligt att utgå från att de som driver ett fåmansbolag skulle ha en alternativ marginallöneskatt som om de hade tillhört det högsta löneskiktet. Sammantaget gör den höga beskattningen att det endast är de företag som har stora förväntade vinster som sjösätts. Dessa företag har samtidigt en hög riskprofil, och det är tveksamt om det kan anses som optimalt för samhällsekonomin att nystartade fåmansbolag tvingas till en hög riskprofil för att kunna uppnå förväntad lönsamhet. Företag med en blygsammare riskprofil och lägre förväntad, om än stabilare, avkastning kommer inte att startas eftersom beskattningen slår för hårt mot dessa.

Den så kallade 3:12-utredningen föreslog en hel del positiva förslag till förbättringar i nuvarande regelsystem, bland annat ett införande av den så kallade BEK-modellen (beskattat eget kapital). En sådan modell gör det möjligt att beräkna kapitalunderlaget utifrån bolagets egna kapital, dvs. allt arbetande kapital i bolaget. Centerpartiet förordar att en större del av kapitalet får användas i beräkningarna än vad 3:12-utredningen föreslår. Svenskt Näringslivs förslag anger att kapitalunderlaget skulle omfatta 100 % av tillskjutet kapital, 70 % av beskattat kapital och 50 % av obeskattat kapital, en avvägning vi anser rimlig och därmed har finansierat fullt ut i vårt budgetförslag. Vidare anser vi att klyvningsräntan bör höjas till en nivå 15 procentenheter över statslåneräntan. Detta gör det möjligt för delägare i fåmansbolag att höja den utdelning som får beskattas som kapital. Dessa åtgärder beräknas kosta 1,8 miljarder kronor under perioden, varav regeringens satsning på 180 miljoner kronor avgår från denna summa. Riksdagen bör besluta att reformera regelverket för fåmansbolagen i enlighet med vad som ovan anförs.

6.2 Starta-eget-sparande

Den världsomfattande forskarrapporten ”Global Entrepreneurship Monitor 2002” som mäter nivåer av entreprenöriell aktivitet och deras koppling till tillväxt pekade tydligt på vikten av informellt kapital, dvs. familjemedlemmars eller s.k. företagsänglars betydelse för entreprenörskap. Sverige har en förhållandevis låg andel informellt kapital mätt mot det tillgängliga riskkapitalet. Precis som Centerpartiet anser att människor själva ska kunna spara pengar för att starta företag ska de också kunna behålla de pengar de tjänar för att kunna investera i andra företag. Erfarna företagare har goda förutsättningar att bedöma affärsidéer och därför ska de stimuleras till att investera sina förtjänster i nya företag. Det bör alltså vara skattemässigt fördelaktigt att vara en tillväxtens mecenat i Sverige. Människors vilja att investera egen tid och egna pengar i företag måste premieras. Det risktagande många gör måste också kunna leda till god avkastning. För att förbättra möjligheten för fler att starta eget och spara pengar för att kunna göra detta, vill Centerpartiet lätta beskattningen av riskkapital för små företag. Ett led i detta är att möjliggöra ett skattefritt sparande på upp till 40 000 kr om året, totalt högst 120 000 kr som grundplåt till det egna företaget. För förslaget beräknar Centerpartiet ett skattebortfall på 300 miljoner 2004 och 600 miljoner årligen därefter. Riksdagen bör besluta att införa ett starta-eget-sparande i enlighet med detta.

6.3 Riskkapitalavdrag

För dem som finansierar starten av företag med egna sparade eller lånade pengar, utan att utnyttja möjligheten till starta-eget-sparande, bör motsvarande möjlighet finnas att göra ett personligt riskkapitalavdrag på högst 40 000 kr om året i tre år. Vi beräknar ett skattebortfall för denna åtgärd på 200 miljoner kronor för år 2004 och 400 miljoner kronor år 2005 och år 2006. Långsiktigt är denna åtgärd statsfinansiellt neutral, då den motsvarar ett tidigarelagt avdrag för insatt kapital vid realisation. Riksdagen bör besluta att införa ett personligt riskkapitalavdrag från 2004.

6.4 Skattelättnad för övergångsarbetsmarknader

Det är viktigt att sätta in extra insatser för de personer som riskerar att bli långtidsarbetslösa. Den som går utan arbete en längre tid riskerar att tappa kontakten med arbetsmarknaden och blir därför mindre anställningsbar samtidigt som självförtroende och självkänsla sjunker till botten.

Det är viktigt att dessa får extra hjälp att återigen komma ut på arbetsmarknaden. Därför bör anställningsstöd, så kallade övergångsarbetsmarknader, utformas. Långtidsarbetslösa kan då få kontakt med arbetsmarknaden vilket ökar chanserna för att kunna få ett nytt jobb. Förslaget innebär att arbetsgivarna bildar regionala partnerskap där den arbetslöse kan få gå runt och prova på olika arbeten på olika arbetsplatser. Arbetsgivaren kan i sin tur få en nedsättning av arbetsgivaravgiften för en anställd för att man tar emot en arbetslös. Man får då en personlig kontakt med den arbetslöse och kan se vilka kompetenser denne har, vilket ökar chanserna för att bli anställd. Centerpartiet anslår 3,5 miljarder kronor under perioden för detta.

6.5 Sänkt och reformerad förmögenhetsskatt

Centerpartiet vill avskaffa förmögenhetsskatten. Vi börjar med att avskaffa sambeskattningen, vilken är en otidsenlig skatteavart. Redan 1971 avskaffades sambeskattningen av inkomster, främst av jämställdhetsskäl. Sambeskattningen av förmögenhetsskatten borde ha avskaffats för länge sedan. Dessutom sänker vi den generella uttagsprocenten med en halv procentenhet i syfte att stimulera kapitalbildningen och för att gynna svenskt företagande på lång sikt.

Förmögenhetsskatten tillhör ett av de udda inslag inom svensk skatterätt, som inte bara i ett internationellt perspektiv känns främmande: även sett i sitt inhemska sammanhang är förmögenhetsskatten en skattepolitikens ”gossen Ruda” med icke-neutral utformning, undantag för dominerande ägare i storföretag och diskriminering mot svenskt ägande. Hösten 1991 beslutade riksdagen att lagen om förmögenhetsskatt skulle upphävas slutgiltigt från och med 1994. Under valutakrisen 1992 bestämdes dock i en uppgörelse med socialdemokraterna om att fördröja avskaffandet till 1995, och därefter har socialdemokratiska regeringar bevarat förmögenhetsskatten.

När det inte finns en likformighet i beskattningen uppkommer välfärdsförluster eftersom individers beteenden förändras. Det finns gott om exempel på icke-neutralitet i denna skatt, vilket åskådliggörs i tabellen nedan.

Tabell 2. Förteckning över vissa tillgångar som är, respektive inte är, föremål för förmögenhetsbeskattning

Sverige är ett av de få länder i västvärlden som fortfarande har en förmögenhetsbeskattning. Dessutom är beskattningen ett av de högsta bland de länder som tillämpar systemet. Utländska kapitalägare betalar inte förmögenhetsskatt, vilket gör att det svenska ägandet diskrimineras. Detta innebär att en stor del av kapitalavkastningen inte kommer svenska ägare till del. Det är inget fel med utländskt ägande, men när skattelagstiftningen orsakar diskriminering uppstår samhällsekonomiska förluster. Som ett första steg i att avskaffa förmögenhetsskatten föreslår vi att sambeskattningen avskaffas och att skattesatsen sänks från 1,5 till 1,0 % från år 2004. Som en del i att sänka boendeskatterna föreslår vi dessutom att endast halva taxeringsvärdet av småhus ska förmögenhetsbeskattas. Riksdagen bör besluta att sänka förmögenhetsskatten i enlighet med vad som ovan anförts.

6.6 Jordbrukets skatter

Sveriges jordbrukare befinner sig på en i allra högsta grad konkurrensutsatt marknad. Den svenska skattemodellen är mycket ogynnsam för jordbruksföretagen i jämförelse med andra EU-länders. Slående exempel på detta är bland annat dieselbeskattningen. I de diskussioner som lantbruksföretagens ledande intresseorganisation för med regeringen har under flera år löften getts om en översyn och förbättring av konkurrenssituationen utan att någonting händer. I våra grannländer åtnjuter dessa företag helt andra förutsättningar då respektive regeringar är införstådda med jordbruksnäringens betydelse för den ekonomiska tillväxten, men även en förståelse för de problem som förknippas med denna sektor. I dessa länder utnyttjas medel ur EU:s budget för jordbrukspolitik fullt ut och jordmånen för de egna jordbruksföretagen analyseras och berikas. Exempel på jämförelser av förutsättningar och effekter mellan våra närmaste länder finns väl belysta i litteraturen. Den svenska situationen är helt olik den danska och finska. En framtida utveckling av en jord- och skogbruksnäring med hög internationell status och trovärdighet kan inte ske med hjälp av piska och tagelskjorta.

Därför sänker Centerpartiet dieselskatten till 1 kr per liter och tar bort skatten på handelsgödsel. Sammantaget sänks skatter och pålagor för jordbruksnäringen med 3,6 miljarder kronor under budgetperioden.

6.7 Arvs- och gåvoskatt

I budgetpropositionen föreslås att arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas, vilket är positivt. Alltför många fall har inträffat där ena parten i ett äktenskap har tvingats från sitt hem på grund av att arvsskatten har blivit för belastande. Det finns dock invändningar mot regeringens förslag. För det första är det cyniskt att föreslå att det ska gälla för dödsfall efter den första januari 2004. Lagändringen borde gälla antingen retroaktivt från halvårsskiftet 2003 eller från och med den dag då budgeten presenterades. Centerpartiet föreslår att lagändringen ska gälla retroaktivt från halvårsskiftet 2003. För det andra är inte ändringen tillräcklig. Enligt siffror från Företagarnas Riksorganisation (FR) ställs i och med fyrtiotalisternas pensionsavgångar uppemot 180 000 företagare inför problemet med ägarskifte. FR beräknar att 45 000 företag kommer att läggas ner, och ytterligare 45 000 ägarskiften kommer att misslyckas. Detta kommer få stora följder för företagande, sysselsättning och för samhällsekonomin. För att komma tillrätta med ovanstående problem föreslår vi att arvs- och gåvoskatten för skatteklass 1 ⁵ avskaffas.

Riksdagen bör besluta att avskaffa arvs- och gåvoskatten retroaktivt för efterlevande make och sambo från och med 1 juli 2003.

Riksdagen bör besluta avskaffa arvs- och gåvoskatten för skatteklass 1 från år 2004.

6.8 En ny sjuklönemodell med sänkta arbetsgivaravgifter

Trots att inget av regeringsunderlagets partier tycker att företagens tredje sjuklönevecka är en bra idé avskaffas den inte. Att ytterligare belasta framförallt småföretagare med större kostnader och risktagande är synnerligen olämpligt. Vi måste ge signaler om att företagande och risktagande ska löna sig. Att övervältra fler kostnader på småföretagare är kontraproduktivt, minst sagt.

Centerpartiet förordar istället en modell med storleksrelaterat arbetsgivaransvar. För en arbetsgivare med en anställd skulle sjuklöneansvaret enbart sträcka sig en dag, med två anställda, två dagar osv. upp till ett tak vid trettio dagar för arbetsgivare med trettio eller fler anställda. Detta skulle kompenseras av en likformig nedsättning av arbetsgivaravgiften avpassad för ett trettio dagars arbetsgivarinträde. Genom denna konstruktion blir riskexponeringen avpassad efter företagets bärkraft. Med denna modell avpassas riskexponeringen till förmågan att bära den samtidigt som de generellt sett ”duktiga” småföretagarna överkompenseras och de största drivkrafterna läggs på de kategorier arbetsgivare som står för en större del av sjukfrånvaron.

De pengar som reformen sparar in lägger vi på att sänka arbetsgivaravgifterna generellt, en sänkning med 0,28 %. Tillsammans med regeringens sänkning med 0,12 procentenheter i och med dess skatteväxling blir detta totalt en sänkning med 0,4 procentenheter. Förslaget finns med i vår budgetmotion 2003/04:Fi242. Detta bör riksdagen besluta.

6.9 Minskad avsättning till periodiseringsfonder

Som tidigare nämnts är det en uttalad princip från Centerpartiets sida att reformera skattesystemet så att de skadliga effekterna blir så små som möjligt. De reformer som nämnts tidigare i detta kapitel har varit ägnade att åtgärda detta. Förmögenhetsskatter, 3:12-regler, arvs- och gåvobeskattning och även generellt höga marginalskatter är alla exempel på skatter som är synnerligen skadliga för samhällsekonomin. Detta är skatter som Centerpartiet vill sänka eller ta bort. För att finansiera detta föreslår vi minskade avsättningsmöjligheter till periodiseringsfonder. Periodiseringsfonder är en bokslutsdisposition som nästan alla näringsidkare kan använda sig av. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får göra avdrag med högst 30 % av inkomsten. Juridiska personer får göra avdrag med högst 25 %. Varje års avsättning bildar en egen fond och de får vara maximalt sex till antalet, vilket innebär att en avsättning ska återföras senast efter det sjätte taxeringsåret därefter.

Centerpartiet föreslår att den maximala andelen av överskjutande vinst från näringsverksamhet ska sänkas med tio procentenheter.

6.10 Sammanlagda skatteförändringar för företagande och tillväxt

Tabellen ovan visar Centerpartiets tillväxtpaket. Vi föreslår konkreta och tydliga åtgärder, allt i enlighet med de principer som nämndes i inledningen. Vi minskar eller tar bort skadliga skatter. Vi reformerar och sänker reglerna respektive beskattningen för fåmansbolag. Förmögenhetsskatten sänks betydligt. Nyföretagande stimuleras, generationsskiften för småföretag underlättas och därmed bygger vi grunden för ett rikt och stimulerande näringsliv.

7 Skatter för byggande och boende

7.1 Historisk utveckling

Under åren 1985–2001 förekom det kraftiga svängningar inom svensk bostadsproduktion. Från en då historisk bottennivå på ca 30 000 lägenheter per år ökades produktionen till över 60 000 år 1991, vilket var den högsta nivån sedan miljonprogrammets dagar kring 1970. Därefter sjönk bostadsproduktionen återigen, och 1998 färdigställdes enbart ca 11 000 lägenheter, vilket var den lägsta nivån under efterkrigstiden. Det var först år 2001 som vi kunde se en viss trend mot ökat byggande.

Anledningen till det kraftiga byggandet under slutet av 80-talet är bland annat den goda inkomstutvecklingen i kombination med en i praktiken negativ realränta i kombination med generösa statliga stöd och kommunala garantier. I samband med 90-talskrisen steg realräntan kraftigt, en kraftig lågkonjunktur med höga arbetslöshetssiffror och sämre inkomstutveckling drabbade Sverige. Samtidigt ledde skatteomläggningen till kraftiga kostnadsökningar, i form av exempelvis höjda momssatser och mindre fördelaktiga låneregler. Subventionerna minskade och bostadsproduktionen skulle i större utsträckning stå på egna ben. Inte oväntat sjönk nyproduktionen av bostäder kraftigt.

7.2 Nuläge

En viktig anledning till att det byggs för lite i Sverige är att bostadssektorn är hårt beskattad. Efter att ha subventionerat boendet förvandlades det till en kassako för staten. Genom 1990 års skattereform finansierades sänkta inkomstskatter till stor del genom höjda indirekta skatter och avgifter som rörde boendekostnaderna. Hyrorna höjdes realt med 40 % i hela beståndet de följande åren och kostnaderna steg ännu mer för nybyggda bostäder. Eftersom subventionerna dessutom trappades ned, har boendekostnaderna ökat dramatiskt. Idag går i genomsnitt en tredjedel av hushållens disponibla inkomster till boendet. Inget annat OECD-land har så höga boendekostnader.

7.3 Reformer

7.3.1 Taxeringsvärden

Dagens system för beräkning av taxeringsvärden baseras på ett genomsnittligt värde av de referensförvärv som finns inom ett eller flera värdeområden. I den beräkningen rensas köpeskillingar som är låga i förhållande till det gamla taxeringsvärdet regelmässigt bort. Köpeskillingar som är väldigt höga i förhållande till det gamla taxeringsvärdet tas dock med utan urskiljning. Detta förfaringssätt medför att omräkningstalen och därmed de nya taxeringsvärdena blir för höga.

För att få mer rättvisa taxeringsvärden bör marknadsvärdena istället beräknas med hjälp av ett medianvärde, där köpeskillingar i den undre och övre kvartilen regelmässigt räknas bort. Då skulle inte orimligt höga köpeskillingar påverka omräkningen av taxeringsvärdet för övriga fastigheter i värdeområdet. I vårt förslag räknar vi med ett taxeringsförfarande som ger i genomsnitt 10 % lägre taxeringsvärden som en följd av medianvärdesberäkningen.

Syftet med att bestämma taxeringsvärdena utgående från ett medianvärde är att inte låta extremt höga eller låga köpeskillingar slå igenom på övriga fastigheters taxeringsvärden. För att inte heller tillfälliga och kraftiga prisförändringar på bostadsmarknaden som helhet ska slå igenom på taxeringsvärdena, bör basen för de taxeringar som görs vart tredje år vara ett medianvärde av de förvärv som skett under den föregående treårsperioden. Om en stor andel av referensförvärven är fritidsfastigheter bör taxeringen för dessa ske separat, så att högt upptrissade priser på fritidshus inte slår igenom på de fastboendes taxeringsvärden.

Med det nuvarande taxeringssystemet missgynnas den bofasta befolkningen. Taxeringen av fastigheter för fastboende och fritidsboende bör därför skiljas åt. Dessutom föreslår vi ett tak på tomtvärdet på 300 000 kr för att undvika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva områden när själva tomtmarken får höga taxeringsvärden och därmed driver upp det totala taxeringsvärdet.

Den nu sittande Egendomsskattekommittén har bland annat som direktiv att undersöka reglerna kring fastighetstaxering. Däremot saknas direktiv för att reformera reglerna för själva taxeringvärderingen, varför Centerpartiet vill att kommittén ska få tilläggsdirektiv om detta, vilket riksdagen bör besluta om.

7.3.2 Beskattning

Fastighetsskattens utformning leder till oacceptabla konsekvenser när människor tvingas flytta från sina hem. För att åtgärda detta och göra fastighetsskatten rättvisare föreslår vi en rad åtgärder. Exempelvis ska ett tak på tomtvärdet på 300 000 kr införas för att undvika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva områden när själva tomtmarken får höga taxeringsvärden och därmed driver upp det totala taxeringsvärdet.

Vidare ska enbart halva taxeringsvärdet tas upp i förmögenhetsredovisningen. Sambeskattningen på förmögenheter ska avskaffas. Sambeskattningen av inkomster avskaffades redan 1971 av rättvise- och jämställdhetsskäl. Av samma skäl vill vi gå vidare och avskaffa denna otidsenliga skatteavart. Uttagsprocenten för fastighetsskatt på småhus ska sänkas till 0,9 % år 2005 och från år 2006 ska det sänkas till 0,75 %. Dessa reformer motverkar orättvisorna i dagens system, och människor kommer inte längre att tvingas från sina hem p g a höga förmögenhets- och fastighetsskatter.

Detta finansieras delvis genom att vi höjer reavinstbeskattningen på fastigheter från nuvarande 20 % till 30 %. Reavinsten vid försäljning av en bostad går under vissa förutsättningar att skjutas upp om en ny bostad införskaffas. Vi föreslår att 75 % av reavinsten ska få skjutas upp, och 25 % beskattas vid försäljning. Dessutom höjs stämpelskatten från nuvarande 0,5 % till 0,75 %. Principen är att skatten på själva ägandet ska minskas för att istället tas ut vid själva försäljningen av fastigheten.

7.3.3 Sänkt moms

En skatt som i stor utsträckning bidrar till att öka kostnaderna för nybyggnation och underhåll är byggmomsen. I EG-rätten finns detta reglerat i det sjätte mervärdesdirektivet från 1977 där byggtjänster ej är undantagna från beskattning. Enligt artikel 12 i samma direktiv ska byggtjänster beskattas med den grundskattesats som gäller i det enskilda medlemslandet, vilket för Sverige innebär 25 %. Undantag kan dock göras enligt punkt 9 som säger att lägre mervärdesskatt kan tillämpas vid ”tillhandahållande, byggande, renovering och ändring av bostäder såsom ett led i socialpolitiken”. Vi finner det angeläget att regeringen verkar för att i EG-rätten möjliggöra lägre moms på byggande och fastighetsförvaltning, antingen via undantaget nämnt ovan eller genom de föreslagna förändringar i EG-rättens sjätte mervärdesdirektiv som har initierats och som nu är föremål för diskussion. Genom regeringens proposition 2002/03:98 som införde en indirekt momssänkning vid byggande av hyreslägenheter och studentbostäder erkänner regeringen för övrigt nyttan av att momsen på byggande sänks. Regeringen bör i EU-sammanhang driva på möjligheterna att få igenom sänkt moms på byggande och fastighetsförvaltning.

7.3.4 Sammanställning: fastighetsskatter

I tabellen nedan redovisas Centerpartiets sammanlagda förslag till förändringar angående beskattning av fastigheter. Förmögenhetsskatten är en viktig faktor varför boendekostnaderna skenar iväg för vissa utsatta grupper. Notera att denna skatt även är mycket viktig för företagande och kapitalbildning, varför den även redovisas under rubrik 6.10.

Tabell 4. Centerpartiets sammanlagda skatteförändringar för fastigheter för budgetperioden

8 Skatter för miljö och hälsa

Under avsnitt 4.2 diskuterades skatters effekter på ekonomin och det slogs fast att alla skatter i princip är skadliga i teorin. Nu lever vi dock inte där, och i miljöpolitiken kan miljöskatter på ett mycket effektivt sätt korrigera för marknadsmisslyckanden.

Ett exempel är utsläpp av växthusgasen koldioxid. Den företagsekonomiska kostnaden för att släppa ut ett kilo koldioxid skiljer sig väsentligt från den samhällsekonomiska. Genom att lägga på en kostnad på utsläppet korrigeras den företagsekonomiska kostnaden så att den överensstämmer med den samhällsekonomiska. Vår miljöpolitik presenteras i ett mer grundligt utförande i miljömotion 2003/04:MJ474.

8.1 Grön skatteväxling

För andra skattepliktiga bränslen än bensin och högbeskattat bränsle som förbrukas i industriella tillverkningsprocesser reduceras koldioxidskatten till hälften av den generella nivån på koldioxidskatten. Före den 1 juli 1997 hade dock industrin en nedsättning med 75 % av koldioxidskatten. Vid denna tidpunkt infördes andra skattelättnader för energiintensiv verksamhet. Genom regeringens pågående skatteväxling som i stort sett endast ökar hushållens pålagor kommer industrin i de flesta fall att ha rätt till nedsättning med 79 % av koldioxidskatten. Centerpartiet anser att denna skillnad bör minska och därför minskas nedsättningen av koldioxidskatten med 1,2 miljarder kronor årligen. Detta tillsammans med att vi accepterar skattehöjningen på koldioxid för hushållen ger vårt förslag till grön skatteväxling en tydlig klimatprofil.

8.2 Skatt på förbränning av osorterat avfall

Sedan den 1 januari 2000 finns det en skatt på deponering av avfall. Detta är positivt för att stimulera en minskning av avfall som läggs på deponi. Samtidigt har detta lett till att förbränningen av avfall kommit i avsevärt bättre dager då detta inte är belagt med skatt. Meningen med deponiskatten är att avfallsmängderna i samhället ska minska. Men istället för att deponera avfall går allt större mängder till förbränning osorterat. Sverige står därmed inför en stor utbyggnad av kapaciteten för att bränna avfall. I stora stycken är det oklart hur denna ökade förbränning påverkar människan och miljön. Främst rör det sig om ökade dioxinutsläpp. Centerpartiet anser att det bör införas en skatt på förbränning av osorterat avfall för att säkerställa den intention om minskade avfallsmängder som finns i och med deponeringsskatten. Nivån på denna bör motsvara deponiskatten för att säkerställa likvärdighet i beskattningen och vi räknar med en höjning av skatten på 150 miljoner kronor årligen.

8.3 Fortsatt fjärrvärmeleveransnedsättning till industrin

De förändringar som i budgetpropositionen föreslås angående fjärrvärmeleverenser till industrin är mycket olyckliga. Tillverkningsindustrin har sänkta energiskatter för att inte tappa konkurrenskraft gentemot utlandet. Hitintills har fjärrvärmeleverenser till industrier med skattenedsättning fått ta del av samma gynnsammare skattevillkor i syfte att upprätthålla skattemässig neutralitet. Tack vare detta har många industrier kunnat byta till fjärrvärme vilket har gynnat miljön i hög utsträckning. Regeringens förslag medför att bränslefördelningen inte längre ska kunna väljas fritt vid beräkning av skattenedsättning. I praktiken leder detta till att tillverkningsindustrin får skatterabatt på all uppvärmning utom just för fjärrvärme. Regeringen uppmanar industrin att gå över till fossila bränslen, vilket måste anses som uppseendeväckande. Centerpartiet anslår 950 miljoner kronor under perioden för detta ändamål.

8.4 Skatt på lågpriscigaretter

Genom ett ändrat EG-direktiv är det möjligt att ta ut högre skatt på cigaretter som säljs till ett lägre pris än detaljhandelspriset i den mest efterfrågade priskategorin. Av folkhälsoskäl höjer vi skatten på dessa, vilket ger 120 miljoner kronor, en skattehöjning motsvarande ca 2 kr per paket för dessa lågpriscigaretter.

9 Vad vårt förslag innebär

9.1 Fördelningsanalys

Centerpartiets förslag till inkomstskattereform har en tydlig profil. Självbestämmandet ska stärkas. Detta gör vi genom stora skattesänkningar framförallt för låg- och medelinkomsttagarna. En detaljerad lista över vilka variabler som ingår i analysen och hur den är gjord finns i bilagorna sidan 28. Nedanstående tabell visar de totala finansiella effekterna för offentlig sektor av våra inkomstskatteförslag.

Tabell 5. Periodiserad effekt för offentlig sektor av inkomstskattereformen, år 2004, miljarder kronor

Vi stärker självbestämmandet dubbelt. Samtidigt som låg- och medelinkomsttagare får behålla betydligt mer av sin lön stärks kommunernas ekonomi vilket syns i tabellen ovan.

I tabellen nedan beskrivs hur löntagare i olika inkomstskikt påverkas av Centerpartiets skatteförslag. Decilindelningen innebär att bruttoinkomsterna sorteras i stigande ordning, varpå de delas in i tio lika stora grupper med lika många individer i varje grupp. Decil 10 innefattar således de 10 % som har högst bruttoinkomst. Gruppen som sådan innehåller dock lika många individer som decilgrupp 1.

Tabell 6. Förändrad genomsnittlig nettoinkomst per decil jämfört med regeringens skatteförslag, år 2004, kronor

I tabellen framgår det att de med lägsta löner vinner mycket på våra skattesänkningar. Framförallt de med inkomster upp till 100 000 kronor årligen får drastiskt sänkta skatter, helt i linje med vår ambition att stärka människors självbestämmande. Den generella skattesänkningen ligger på 3,5 % eller

375 400 kronor får med vårt förslag en blygsam skattesänkning för vår inkomstskattereform. Sannolikt kommer denna decilgupp att vinna på våra övriga förslag angående sänkningar av fastighets-, förmögenhets- samt arv- och gåvoskatter, varför den faktiska skattesänkningen för denna grupp är betydligt större än vad som presenteras i tabellen ovan.

För alla andra decilgrupper innebär det betydande skattesänkningar. För låg- och medelinkomsttagare innebär vår skattereform dock störst effekter, helt i linje med vår princip om ett ökat självbestämmande, låginkomsttagare som i dagens system dessutom har höga totala marginaleffekter. Vårt system kommer att minska dessa, vilket gör det mer lönsamt för dessa individer att gå över till heltid, och det kommer också att bli enklare att ta sig ur de så kallade fattigdomsfällorna. Tabellen nedan visar hur våra sänkta skatter påverkar utifrån ett könsperspektiv. Kvinnorna tjänar relativt mer än männen på vårt förslag, även om männen i faktiska belopp vinner något mer. Anledningen till detta är att kvinnor i större utsträckning än män arbetar i sektorer med lägre löner, varför skattesänkningarna ger större utslag procentuellt än i faktiska kronor.

10 Bilagor

Tabell 8. Specificering över vad som ingår i fördelningsanalysen under rubrik 9.1

[1]

Detta utesluter inte på något sätt att man tar hänsyn till värderingar, familj, vänner eller för den delen slutar ge bidrag till välgörande ändamål. Så länge som individen upplever att den personliga nyttan ökar med dessa åtgärder får det anses vara rationellt. Med ett eget fritt val har individen fattat ett beslut som han anser vara bäst.

[2]

Dessa anledningar kan vara oklara äganderättigheter eller svårigheter att fastställa vilken verksamhet som orsakade vilken miljöskada. I teoremet om att alla skatter är skadliga bortses från externa kostnader.

[3]

Fysiska såväl som juridiska.

[4]

Tax illusion, fritt översatt.

[5]

Efterlevande make/maka/registrerad partner/sambo, barn, barnbarn och andra avkomlingar, make/maka/registrerad partner/sambo till barn, efterlevande make/maka/sambo till avlidet barn

[6]

I detta belopp ligger 150 miljoner avsatt för att retroaktivt sänka arvsskatten för äkta makar/sambo från halvårsskiftet 2003.

[7]

Total effekt, konsoliderade offentliga sektorn

[8]

För år 2004 ingår 100 miljoner kr för retroaktivt avskaffande av arvsskatt makar/sambo

	2004		2005		2006
	Stat	Kommun	Stat	Kommun	Stat	Kommun
Delförslag:
Slopat grundavdrag	2,8	38,7	3	38,5	3	39,2
Skatterabatt för alla	-54,4		-59,6		-65,8
35 % kompensation för egenavgifter till pensionssystem och ingen avdragsrätt	27,9	5,8	31,4	6	32,6	6,2
Förvärvsrabatt	-26,8		-28,8		-31,6
3 % lägre statlig inkomstskatt	-4,2		-4,8		-4,9
Interaktionseffekt	-2,4		-2,5		-2,7
Avdrag för resor med bil till och från arbetet ersätts med en skatterabatt på 7 kr per mil	-2,5	2,2	-2,7	2,2	-2,7	2,2
Avdrag för resekostnader till och från arbetet med andra färdmedel än bil ersätts med en skatterabatt på 35 % av avdraget.	-1,3	1,8	-1,5	1,8	-1,5	1,9
Avdragsmöjligheterna för Tjänsteresor samt Tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor under inkomst av tjänst omvandlas till en skatterabatt som motsvarar 35 % av avdraget.	-0,6	0,8	-0,6	0,8	-0,6	0,8
Avdragsmöjligheten för Pensionssparande m.m. under allmänna avdrag omvandlas till en skatterabatt som motsvarar 40 % av avdraget.	-4,0	4,7	-4,4	4,8	-4,6	4,9
Slopad avdragsrätt för övriga utgifter	0,2	0,9	0,2	0,9	0,2	0,9
Uppräkning av skiktgräns för statlig skatt	-3,9		-4,4		-4,4
Avgår: Skattereduktion 200 kr	1,4		1,36		1,36
Delsummor stat/kommun	-67,8	54,9	-73,3	55,0	-81,6	56,1
Korrigering för avrundning		-0,4		-0,4		-0,4
Totalsummor för stat respektive kommunsektorn	-67,8	54,5	-73,3	54,6	-81,6	55,7
Totalt för offentlig sektor	-13,3		-18,7		-25,9

Beskattas	Beskattas ej
Egna hem	Bostadsrätt
Konst som kapitalplacering	Konst för njutning
Aktieinnehav upp till 25 % av röstvärdet i ett företag på A-listan (under vissa förutsättningar)	Aktieinnehav om innehavet överstiger 25 % av röstvärdet. (På företag på A-listan under vissa förutsättningar)
Aktier noterade på A-listan	Aktier noterade på O-listan
Bankmedel	Guld och ädelstenar

		2004	2005	2006
Slopad arvs- och gåvoskatt skatteklass 1 ⁶		-2,04	-1,89	-1,89
	avgår regeringens begr.regler och arvs/gåvoskattminskning	0,4	0,4	0,4
Skattelättnad övergångsarbetsmarknader		-0,75	-1,25	-1,5
Sänkta arbetsgivaravgifter som följd av sjuklöneförslag		-2,5	-2,5	-2,5
Starta-eget-sparande, statlig och kommunal del		-0,3	-0,6	-0,6
Riskkapitalavdrag		-0,2	-0,4	-0,4
Reformering av 3:12-regler		-0,55	-0,6	-0,7
	avgår regeringens förändringar av 3:12	0,03	0,06	0,09
Minskad förmögenhetsskatt		-3,03	-3,17	-3,3
Minskade avsättningsmöjligheter till periodiseringsfonder		5,8	5,8	5,8
Sänkt dieselskatt jord- och skogsbruk till 1 kr/liter		-0,86	-0,88	-0,9
Slopad skatt på handelsgödsel		-0,32	-0,32	-0,32
Summa		-2,12	-3,05	-3,42

Skatt		2004	2005	2006
Sänkt fastighetsskatt		-4,4	-4,9	-6,4
Sänkt och reformerad förmögenhetsskatt		-3,03	-3,17	-3,3
Slopad arvs- och gåvoskatt skatteklass 1		-2,04	-1,89	-1,89
	avgår regeringens begränsningsregler och slopad arvsskatt	0,9	0,9	0,9
Höjd reavinstbeskattning 20 -> 30 %		4	4	4
Höjd stämpelskatt 1,5 -> 1,725 %		0,3	0,3	0,3
Totalt		-4,27	-4,76	-6,39

		2004	2005	2006
Statlig del, inkomstskattereform		-67,8	-73,3	-81,6
avgår
	200-kronan till staten	1,3
	Tillfälligt sysselsättningsstöd	3,4
	Ingen skattereduktion fackföreningsavg.	3,48	3,48	3,48

Skatterabatt för höjda a-kasseavg.		-1,64	-1,58	-1,47

Sänkt fastighetsskatt ⁷		-0,2	-3,9	-4,9
Förmögenhetsskattesänkningar		-2,56	-3,26	-3,39
Slopad arvs- och gåvoskatt skatteklass 1 ⁸		-1,99	-1,89	-1,89
avgår	Regeringens slopade arvsskatt makar/sambor	0,2	0,3	0,3
	Regeringens begränsningsregel fastighetsskatt	0,22	0,22	0,22
	Regeringens dämpningsregel fastighetsskatt	0,28	0,28	0,28
	Regeringens begränsningsregel förmögenhetsskatt	0,1	0,1	0,1
Höjd reavinstbeskattning 20 -> 30%			4	4
Höjd stämpelskatt 1,5 -> 1,725%		0,3	0,3	0,3

Skattelättnad övergångsarbetsmarknader		-0,75	-1,25	-1,5
Sänkta arbetsgivaravgifter som följd av sjuklöneförslag		-2,5	-2,5	-2,5
Sänkta arbetsgivaravgifter som följd av skatteväxling

Statlig del, starta-eget-sparande		-0,1	-0,2	-0,2
Riskkapitalavdrag		-0,2	-0,4	-0,4

Reformering av 3:12-regler			-0,55	-0,6
avgår	Regeringens förändringar av 3:12		0,03	0,06
Minskade nedsättningar till periodiseringsfonder			11,6	5,8

Fortsatt nedsättning fjärrvärmeleveranser till industrin		-0,25	-0,2	-0,2
Sänkt dieselskatt jord- och skogsbruk till 1 kr/liter		-0,86	-0,88	-0,9
Nej till höjd dieselskatt		-0,3	-0,29	-0,28
Nej till höjd energiskatt på el till hushåll		-0,84	-0,86	-0,84
Slopad skatt på handelsgödsel		-0,32	-0,32	-0,32
Minskad nedsättning koldioxidskatten för industrin		1,2	1,2	1,2
Skatt på förbränning av osorterat avfall		0,15	0,15	0,15
Höjd skatt på lågpriscigaretter		0,12	0,12	0,12
Summa relativt regeringen		-69,57	-69,64	-85,02
Avgår stärkt kommunal skattebas		54,5	54,6	55,7
Tillkommer kommunal del starta-eget-sparande		-0,3	-0,4	-0,4
Total skattesänkning offentlig sektor		-15,37	-15,44	-29,72

Decil	Decilgränser, kronor	Genomsnittlig förändring av nettoinkomsten, kronor	Procentuell förändring av slutlig skatt
1	0-51 300	1 300	-23,3
2	51 300-97 700	3 153	-13,5
3	97 700-131 700	1 430	-4,3
4	131 700-163 400	2 006	-4,4
5	163 400-190 800	3 272	-5,9
6	190 800-218 700	4 099	-6,3
7	218 700-247 600	3 551	-4,8
8	247 600-285 000	2 291	-2,6
9	285 000-349 400	128	-0,1
10	349 400-	3 804	-1,7
Totalt	-	2 503	-3,5

	Genomsnittlig förändring av nettoinkomsten, kronor	Procentuell andel av den totala förändringen av nettoinkomsterna
Kvinnor	2 473	50,4
Män	2 535	49,6
Totalt	2 503	100,0

1	Slopat grundavdrag.
2	Skatterabatt på 9 000 kronor, lika för alla. Från 2006 utökas skatterabatten från 9 000 till 10 000 kronor.
3	Kompensationen för pensionsavgiften ersätts med en skatterabatt på 35 procent av pensionsavgiften samtidigt som avdragsrätten för pensionsavgiften slopas helt.
4	Införande av en skatterabatt om maximalt 9 600 kronor mot förvärvsinkomst. En rabatt på 10 procent av förvärvsinkomsten upp till en årslön på 96 000 kronor, den maximala skatterabatten ligger sedan kvar upp till årsinkomster på 180 000 kronor. Därefter trappas förvärvsrabatten ned med 5 procent för att vid årsinkomster på 276 000 kronor uppgå till 4 800 kronor. Från 2006 utökas förvärvsrabatten från 9 600 kronor till 10 800 kronor. Rabatten fasas då in med 10 procent upp till årsinkomster på 108 000 kronor. Därefter ligger den kvar på maximal nivå upp till årsinkomster på 180 000 kronor varefter den trappas ned med 5 procent för att vid en årsinkomst på 288 000 uppgå till 5 400 kronor.
5	Den statliga inkomstskatten sänks med tre procentenheter.
6	Avdrag för resor med bil till och från arbetet ersätts med en skatterabatt på 7 kronor per mil. Detta kombineras med en självkostnadsgräns på 2 500 kronor, som innebär att skatterabatter under 2 500 kronor inte faller ut.
7	Avdrag för resekostnader till och från arbetet med andra färdmedel än bil ersätts med en skatterabatt på 35 procent av kostnaden. Detta kombineras med självkostnadsgräns på 2 500 kronor, som innebär att skatterabatter under 2 500 kronor inte faller ut.
8	Avdragsmöjligheterna för ”Tjänsteresor” samt ”Tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor” under inkomst av tjänst omvandlas till en skatterabatt som motsvarar 35 procent av avdraget.
9	Avdragsmöjligheterna för ”Pensionssparande m.m.” under allmänna avdrag omvandlas till en skatterabatt som motsvarar 40 procent av avdraget.
10	Avdragsrätten för ”Övriga utgifter” under inkomst av tjänst slopas.
11	Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs med 16 000 kronor år 2004. Den nya skiktgränsen skrivs för varje år upp med KPI plus två procent. För den aktuella perioden innebär detta att den nedre skiktgränsen sätts till 310 600 kronor år 2004 och 322 000 respektive 335 800 kronor åren 2005 och 2006.

Stockholm den 7 oktober 2003
Maud Olofsson (c)
Agne Hansson (c)	Åsa Torstensson (c)
Kenneth Johansson (c)	Margareta Andersson (c)
Lena Ek (c)	Eskil Erlandsson (c)

	2004	2005	2006
Staten	-74,0	-73,2	-82,4
Kommunerna	54,5	54,6	55,7
Ålderspensionssystemet	0,0	0,0	0,0
Totalt offentliga sektorn	-19,5	-18,6	-26,7

Maktväxling - Federalism i skattepolitiken

1 Sammanfattning