Kristdemokraterna föreslår skattesänkningar, utöver regeringens förslag, med totalt 31,5 miljarder kronor. År 2005 har skattesänkningarna ökat till 41,8 miljarder kronor utöver regeringens förslag och 49,8 miljarder kronor år 2006.
Ett viktigt mål för kristdemokratisk politik är att så många som möjligt ska kunna leva på sin lön när skatten är betald. Kristdemokraternas politik för att åstadkomma detta tas upp i en särskild inkomstskattemotion Fi307.
Om Sverige ska klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag som vågar anställa och vidareutvecklas. Skattepolitiken ska inriktas på en långsiktigt hållbar tillväxt. De skattesänkningar som därför prioriteras är de som direkt positivt påverkar utbudet av såväl arbetskraft som kapital. Om Sverige långsiktigt ska vara ett land för företagande, investeringar och tillväxt, går det inte att ha kvar skatter som gör att kapital, företag och kompetens har starka skäl att lämna landet. Det internationella perspektivet gör det omöjligt för ett land att hålla sig med ett skattetryck som avsevärt avviker från omvärldens. Det totala skattetrycket i Sveriges behöver sänkas.
Den s.k. värnskatten avvecklas från och med 2005. Kristdemokraterna kräver även sänkta skatter inom tjänstesektorn. Bland Kristdemokraternas förslag till sänkta skatter finns till exempel sänkt arbetsgivaravgift med 7 procentenheter på lönesummor upp till 900 000 kronor och en successivt avvecklad förmögenhetsskatt. Avskaffandet av dubbelbeskattningen inleds 2005. En särskild beskrivning av Kristdemokraternas förslag om företagsskatterna görs i motion Fi308 Företagsskatterna.
Den statliga fastighetsskatten avskaffas. Fastighetsskatten drabbar enskilda människor och hushåll på ett orimligt sätt eftersom inga hänsyn tas till faktisk förmåga att bära pålagan. En särskild beskrivning av Kristdemokraternas förslag om fastighetsskatten görs i motion Sk459 Fastighetsskatten.
Tabell 1.1 Totala skattesänkningar utöver regeringens beräknade
skatteinkomster
|
Miljarder kronor |
2004 |
2005 |
2006 |
|
Skattesänkningar, netto |
-31,5 |
-41,8 |
-49,8 |
Totalt sett innebär Kristdemokraternas budgetalternativ kassamässiga inkomstförändringar för statsbudgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 1.2. En noggrannare genomgång av samtliga inkomstförändringar görs i avsnitten 5–11 och sammanfattas i tabell 12.1 och 12.2 i slutet av motionen.
Tabell 1.2 Totala kassamässiga inkomstförändringar åren 2004 till 2006
|
Kassamässiga inkomstavvikelser åren 2004 till 2006 |
|||
|
Miljarder kronor |
2004 |
2005 |
2006 |
|
Inkomstgrupp 1000 Skatter m.m. |
-10,401 |
-18,625 |
-25,57 |
|
Inkomstgrupp 2000 Inkomster av statens verksamhet |
+0,075 |
-0,748 |
-2,969 |
|
Inkomstgrupp 3000 Inkomster av försåld egendom |
+30,00 |
+60,00 |
+60,00 |
|
Inkomstgrupp 4000 Återbetalning av lån |
0,00 |
0 |
0 |
|
Inkomstgrupp 5000 Kalkylmässiga inkomster |
0,00 |
0 |
0 |
|
Inkomstgrupp 6000 Bidrag m.m. från EU |
0,00 |
0 |
0 |
|
Inkomstgrupp 7000 Extraordinära medel avseende EU |
0,00 |
0 |
0 |
|
Summa inkomster |
+19,67 |
+40,630 |
+31,46 |
Anmärkning: ink.1000 Skatter m.m.: 17,1, 18,3 resp.18,0 mdr av skattesänkningarna belastar redovisningsmässigt statsbudgetens utgiftssida i form av kompensation till kommunerna för skattebortfall.
1 Sammanfattning 1
2 Innehållsförteckning 3
3 Förslag till riksdagsbeslut 4
4 Kristdemokratiska utgångspunkter för skattepolitiken 6
4.1 Skatternas betydelse för samhällsutvecklingen 7
4.2 Förutsättningar för ekonomiskt oberoende och ett personligt ansvarstagande 7
4.3 Skatt i ett internationellt perspektiv 8
4.4 Den svenska utvecklingen 9
4.5 Ett skattesystem som inger förtroende 10
5 En skattepolitik där alla ges möjlighet att leva på sin lön 10
6 Skatteförslag för trygghet i boendet 11
6.1 Avskaffad statlig fastighetsskatt 12
7 Sänkta företagsskatter för ett ökat företagande och fler jobb 12
7.1 Arbetsgivaravgifterna 2004 12
8 Ökad miljörelatering av skattesystemet 13
9 Kulturmoms 14
10 Beskattning av friskvård och motion 14
11 Övriga skatteförslag 15
11.1 Sänkt bensinskatt i stödområde A 15
11.2 Sänkt skatt på diesel 16
11.3 Enklare regler för skatteinbetalningar 16
11.4 Halverad byggmoms 16
11.5 Effektivare skatteindrivning 17
11.6 Avveckla reklamskatten 18
11.7 Allmännyttiga stiftelser 18
11.8 Tjänstledighet och pensionsavgiftsskyldighet 19
11.9 Studenters skattskyldighet vid uppbärandet av stipendium 19
12 Kristdemokraternas skattesänkningar 20
Riksdagen beslutar att godkänna beräkningen av förändringarna av statsbudgetens inkomster för år 2004 (tabellerna 1.2, 12.1 och 12.2).
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utgångspunkter för skattepolitiken.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatternas betydelse för samhällsutvecklingen.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förutsättningarna för ekonomiskt oberoende och ett personligt ansvarstagande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattepolitiken i ett internationellt perspektiv.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattepolitiken inom EU.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett skattesystem som inger förtroende.1
Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om ett höjt grundavdrag från år 2004.
Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare.
Riksdagen beslutar om ett generellt förvärvsavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avvecklad s.k. värnskatt.
Riksdagen beslutar att avskaffa skattereduktionen för pensionsavgiften från år 2004.
Riksdagen avskaffar rätt till avdragsrätt för fackföreningsavgifter från år 2004.
Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att införa 50 % skattereduktion för hushållens köp av tjänster i hushållet för ett värde upp till 50 000 kr per år.
Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att befria royaltyinkomster från patenterade uppfinningar från skatt.
Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en sänkt gräns för reseavdrag.
Riksdagen beslutar att höja bolagskatten till 30 %.
Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att avveckla dubbelbeskattningen på utdelningen på aktier.
Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att höja reavinstskatten vid försäljning av privatbostäder till 30 %.
Riksdagen beslutar att avskaffa bolags rätt att återköpa egna aktier.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta och frysta taxeringsvärden på fastigheter.
Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att avskaffa den statliga fastighetsskatten.
Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att avveckla förmögenhetsskatten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta arbetsgivaravgifter.
Riksdagen beslutar om ändrade arbetsgivaravgifter år 2004 i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att sänka skatten på diesel med 31 öre/liter (inklusive moms) från den 1 juli 2005.
Riksdagen beslutar att sänka skatten på bensin med 31 öre/liter i stödområde A (inklusive moms) i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att sänka skatten på diesel till 1 kr/liter för jordbruksmaskiner.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en effektivare skatteindrivning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenklade regler för skatteinbetalningar.
Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaden.
Riksdagen beslutar att höja momsen på tidskrifter i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om bibehållna regler för anställningsstödet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en enhetlig kulturmoms.
Riksdagen beslutar att avskaffa arvsskatten på bundet kapital.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyndsamt utreda det skatterättsliga läget för allmännyttiga stiftelser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om pensionsavgiftsskyldighet vid tjänsledighet från statlig arbetsgivare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om studenters skattepliktiga arvoden och skattebefriade stipendier.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Utredningen om översyn av reglerna om reducerade mervärdesskatter m.m. (Fi 2002:11) särskilt bör granska momsreglerna för friskvård och motion i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reklamskatten.
1 Yrkandena 2, 3 och 5–7 hänvisade till SkU.
Syftet med skatter måste vara det gemensamma bästa. Skatter fungerar som medel att solidariskt finansiera vår gemensamma välfärd samt att styra den ekonomiska utvecklingen i en socialt och ekologiskt hållbar riktning. Det föreligger ett ansvar från statsmakternas sida att med respekt för grundläggande etiska värden och skatterättsliga principer skapa ett moraliskt legitimt skattesystem. Detta ansvar måste kombineras med ett gott förvaltarskap och solidaritet, för att medborgare i sin tur genom statens goda exempel ska uppmuntras att svara med solidaritet och en god skattemoral. Vi vill medverka till en tydligare moralisk dimension i skattepolitiken och menar att både det totala skattetrycket och enskilda skatter med avseende på konstruktion och nivå måste vara såväl skatterättsligt som moraliskt legitima. Ett osammanhängande skattesystem och illegitima skatter riskerar att undergräva skattemoralen. Ur ekonomisk synvinkel riskerar dessutom skatter att allvarligt försämra ekonomins funktionssätt och leda till ett osunt ekonomiskt beteende. En egentligen fullständig självklar föresats är också att alla heltidsarbetande måste kunna leva på sin egen lön. Av dessa nämnda orsaker fordras ytterst välgrundade och välavvägda beslut inom skatteområdet. Strävan måste vara att utforma skattepolitiken så att den stimulerar arbete, sparande, hederlighet och företagande.
Kristdemokratisk ekonomisk politik tar utifrån förvaltarskapstanken sin utgångspunkt i en social och ekologisk marknadsekonomi. Förvaltarskapstanken betonar människans personliga och gemensamma ansvar för sig själv, sina medmänniskor, efterkommande generationer, samt för den fysiska livsmiljön. Marknadsekonomins civilrättsliga grundval är frivilliga, ofta informella, avtal mellan självständiga aktörer. Hederlighet och personligt ansvarstagande är därför viktiga fundament, som underlättar ekonomins funktionssätt genom att hålla nere transaktionskostnaderna vid handel av varor och tjänster, som i sin tur leder till ökad effektivitet i ekonomin. En väl fungerande marknadsekonomi bygger på ett samhälle med en grundläggande etisk samsyn och förutsätter stabila spelregler.
En fri marknadsekonomi garanterar inte en ekologiskt hållbar utveckling, utan måste styras av ett miljömässigt ansvarstagande, där ett skattesystem som tar ekologisk hänsyn är en viktig del. En fri marknadsekonomi kan av sig själv inte heller skapa en acceptabel inkomstfördelning och trygghet för alla. Därför är det nödvändigt att utveckla system såväl inom ett land som mellan länder för att åstadkomma resursöverföringar. Även här är skattesystemet ett viktigt instrument. En marknadsekonomi baserad på etiska principer och styrd av ekologiska och sociala hänsyn är den bästa grunden för ett gott samhälle.
En målsättning för kristdemokratisk ekonomisk politik är att skapa stabila och goda villkor för fler och växande företag och därigenom öka sysselsättningen. En ökad sysselsättning är en förutsättning för att minska det resursslöseri som arbetslösheten innebär. Dessutom förstärker det skatteunderlaget och minskar de offentliga utgifterna.
Skatternas effekt på tillväxten beror på hur de tas ut och för vilka ändamål de används. Skatter kan konstrueras så att de ger olika effekter på skattebetalarnas beteende. Ju större det totala skatteuttaget är, desto svårare blir det att undvika snedvridande effekter och desto större blir sårbarheten vid en lågkonjunktur.
Ett centralt begrepp i skattedebatten är de så kallade skattekilarna. Innebörden av detta begrepp är att skatter driver in ”kilar” mellan den ersättning som en part betalar för en vara eller tjänst och vad den andra parten får ut ekonomiskt. Exempelvis är arbetsgivarens kostnad för en arbetsinsats 2,5 gånger högre än den lön arbetstagaren får ut netto. Resultatet av detta blir att utbyte av varor och tjänster inte kommer till stånd trots att de skulle vara till gagn för såväl de inblandade parterna som för samhällsekonomin i stort. Detta medför en välfärdsförlust.
Skatter har också betydelse för att motverka en icke önskad utveckling. Så har till exempel alkoholskatterna varit ett sätt att försöka minska konsumtionen av alkohol i Sverige. Skatter på miljöfarliga ämnen och miljöfarlig verksamhet är andra exempel på styrande skatter.
Energibeskattningen ska utformas så att miljöbelastande energislag beskattas på ett sådant sätt att användningen begränsas medan introduktion och användning av miljövänliga och förnybara energislag underlättas och premieras. En ekologisk anpassning av skattesystemet måste ske där skatten på arbete sänks samtidigt som skatten på energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser hålls på en högre nivå. Samarbetet inom EU är ett nödvändigt instrument för att skapa förutsättningar för en skatteväxling som inte snedvrider konkurrensförhållandena mellan de länder som har ett stort handelsutbyte.
I princip alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och som har en inkomst bör vara med och betala skatt till våra gemensamma kostnader för till exempel skola, vård och rättsväsende. Det ger en delaktighet och ett delansvar i den offentliga verksamheten. Eftersom inkomsterna och omkostnaderna för olika personer skiljer sig mycket åt kan dock inte alla medborgare betala lika mycket i skatt. Vi kristdemokrater vill belysa värdet av att medborgarna bär en rättvis del av den gemensamma skattebördan, men också värdet av att alla ges bästa möjliga förutsättningar att leva på sin egen lön. Det kränker den mänskliga integriteten att utsättas för en så hög inkomstskatt att man måste söka bidrag hos stat och kommun. Denna rundgång främjar varken ekonomiskt oberoende eller personligt ansvarstagande och måste snarast brytas.
Dagens inkomstskatter drabbar låg- och medelinkomsttagare mest. Därför måste inkomstskattens nivåer huvudsakligen fastställas med utgångspunkt från låg- och medelinkomsttagarens perspektiv. Den mest kännbara skatten idag är kommunalskatten (30–32 procent) som drabbar alla inkomsttagare lika oavsett inkomstnivå.
Kristdemokraterna anser att inkomstskatten ska sänkas genom en kraftig höjning av grundavdraget som innebär rejäla förbättringar för alla inkomsttagare inklusive en stor grupp av dagens pensionärer. Vidare bör ett förvärvsavdrag införas. Skattereformens mål om enkelhet och en maximal marginalskatt på 50 procent bör återställas. Det innebär att den statliga inkomstskatten skall vara maximalt 20 procent. Viktiga motiv för att inte ha extra hög statlig skatt på högre inkomster är också att utbildning med medföljande studieskulder måste löna sig. Det är en framtidsinvestering att ha ett skattesystem som gör att utbildning lönar sig.
En allt för stor del av vår tillvaro bestäms av politiska beslut. Kristdemokraterna vill för det första arbeta för lägre inkomstskatter så att alla kan leva på sin egen lön och få en ökad beslutanderätt över sina inkomster. För det andra behöver förändringar göras för att de val människor gör, exempelvis att öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga regler och bidrag. Det första handlar alltså om att sänka det totala skattetrycket, det andra om att minska marginaleffekterna.
Sverige är ett litet land med öppen ekonomi gentemot omvärlden. Detta medför att vi i stor utsträckning är beroende av hur skattesystem och regler ser ut i omvärlden, särskilt i våra viktigaste konkurrentländer. Om Sverige långsiktigt ska vara ett land för företagande, investeringar och tillväxt, går det inte att ha kvar skatter som gör att kapital, företag och kompetens har starka incitament att lämna landet.
Om inte skattepolitiken får en ny inriktning kommer skattebaserna snabbt att erodera. Avvikelserna mellan hushållens sparande enligt nationalräkenskaperna och finansräkenskaperna pekar på att minst 400 miljarder kronor av de svenska hushållens sparkapital är placerat utomlands. Vår snart unika förmögenhetsskatt och dubbelbeskattning driver kapitalet ur landet, utom för de allra rikaste som fått amnesti för sina aktiemiljarder. Dubbelbeskattningen av just svenska företagsinvesteringar leder till att en utländsk köpare kan betala dubbelt så mycket som en svensk köpare och ändå få samma avkastning på sin investering efter skatt.
En rad svenska företag har de senaste åren flyttat sina huvudkontor utomlands till följd av skillnader i beskattning. En alltför stor del av nyutexaminerade civilingenjörer och andra viktiga resurspersoner flyttar utomlands av skatteskäl.
Såväl det europeiska som globala perspektivet kräver en förhållandevis snabb anpassning av det svenska skattesystemet. I rapporten ”Vår förvaltning år 2010 – i globaliseringens spår” (RSV Rapport 2000:9), menar Riksskatteverkets utredare att det krävs skattesänkningar på åtminstone 100 miljarder kronor. För att komma ner till genomsnittsnivåer för EU:s medlemsländer krävs skattesänkningar på ungefär 200 miljarder kronor. Detta är naturligtvis en utmaning som Sveriges regering måste ta ansvar för. Det är beklagligt att regeringen inte har inlett ett långsiktigt arbete med målet att sänka skattetrycket när de statsfinansiella förutsättningarna har funnits. Målet på medellång sikt bör vara att nå ner till den genomsnittliga skattekvoten inom EU. Detta skulle stärka grunden för en långsiktigt hållbar välfärdsutveckling i en allt mer globaliserad ekonomi.
Inom EU diskuteras bl.a. vid flera regeringskonferenser förutsättningarna för en övergång till majoritetsbeslut när det gäller minimiavgifter på miljöområdet. Kristdemokraterna anser att det är viktigt att övergå till majoritetsbeslut på detta område, bland annat för att förbättra möjligheterna för en gemensam minimiavgift på koldioxidutsläpp. Detta skulle vara ett avgörande steg mot en miljövänligare utveckling i Europa. Eftersom Sverige redan har världens högsta miljöskatter skulle en europeisk miniminivå för koldioxid samtidigt förbättra svenska företags konkurrenssituation.
Expansionen av de offentliga utgifterna under 1970-talet och 1980-talet medförde ett högt och stigande skattetryck. De höga marginalskatterna minskade arbetsutbud och sparande. Företagsbeskattningen motverkade i viktiga avseenden dynamik och utveckling i näringslivet. Skattereformen, tillsammans med en rad strategiska skattesänkningar som genomfördes under fyrklöverregeringen (1991–94), förbättrade situationen för företagande och sparande. De massiva skattehöjningar som socialdemokratiska regeringar drivit igenom efter valet 1994 går dock i rakt motsatt riktning. Sverige förväntas 2004 ha ett av världens högsta skattetryck, 51,2 procent av BNP.
Med ett av världens högsta skattetryck redan före dessa skattehöjningar är det därför inte konstigt att pengarna strömmat in i statskassan när budgetsaneringen väsentligen är avslutad och konjunkturen har varit god. Socialdemokratin har begått ett historiskt misstag som under de goda åren på slutet av 1990-talet och början av 2000-talet inte gjorde något för att rätta till de många strukturfel som den svenska ekonomin lider av.
Det finns flera skäl att sänka skatterna de närmaste åren, men parallellt behöver också ett antal strukturreformer genomföras. Om de strukturreformer för lönebildning, arbetsmarknad och konkurrens som föreslås av Kristdemokraterna genomförs, kommer inflationshotet att kunna bemötas på ett effektivt sätt. Den svenska ekonomin skulle varaktigt utvecklas starkare.
Vad hjälper det om Sverige har aldrig så höga skattesatser, om skattebaserna i en globaliserad ekonomi flyr ur landet? Det krävs också att medborgarna har en etiskt förankrad vilja att betala skatt och att bidra till samhällsutvecklingen. Varje skattesats över 0 procent är möjlig att eliminera med fusk, om inte viljan att göra rätt och vara ärlig hålls vid liv och motiveras. Därför måste den etiska debatten hållas levande. Samtidigt har de exempellöst höga svenska skattesatserna, ofta på ett övermäktigt sätt, utmanat medborgarnas etiska medvetande och moral.
En vanlig målkonflikt vid utformningen av skattesystemet är å ena sidan kravet på en rättvis beskattning och å andra sidan kravet på enkelhet, likformighet och begriplighet. Ett högt skattetryck i kombination med krångliga regler riskerar att urgröpa förtroendet för skattesystemet och urholkar därmed också skattemoralen. Riksskatteverket uppskattade att det totala skattefelet 1997 låg i storleksordningen 80–90 miljarder kronor, vilket motsvarade ungefär fem procent av BNP eller nio procent av den samlade skatteuppbörden. Undersökningar visar att allt fler medborgare accepterar svartarbete, och fler yngre än äldre. Detta innebär att allt färre ärliga skattebetalare får betala allt mer i skatt. Om samhället skall fungera måste de betala både sin egen, de arbetslösas och svartarbetarnas skatt. Detta är ohållbart och nu måste regering och myndigheter gripa in för att dels skapa skattenivåer och system som minskar incitamenten till svartarbete och som inte på ett övermänskligt sätt utmanar medborgarnas moral, dels öka kontrollen bland de medborgargrupper som parallellt uppbär stöd/bidrag och arbetar svart.
Kristdemokraterna vill föra en skattepolitik som är långsiktigt stabil, är enkel, främjar en god ekonomisk utveckling samt en god hushållning av skattemedlen. Därmed kan skattemoralen bibehållas och benägenheten till svartarbete minska.
Ett viktigt mål för en kristdemokratisk politik är att så många som möjligt skall kunna leva på sin egen lön. En heltidsanställd person ska inte behöva vara beroende av bidrag för att få hushållsekonomin att gå ihop. Om detta skall bli möjligt måste beskattningen, inte minst av låg- och medelinkomsttagarna, kraftigt reduceras. Dagens skattesystem gör att många lågavlönade inte klarar sig på sin lön när skatten är betald. Därför föreslår vi en rad åtgärder på skattepolitikens område som gör att inkomsttagare får behålla en
större del av sin lön och därmed får möjlighet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.
Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler. Det vill säga att marginaleffekterna måste minska. Kristdemokraterna anser att en allt för stor del av människors tillvaro bestäms genom politiska beslut i Sverige.
I en separat motion Fi307 om inkomstskatter, föreslås en rad inkomstskattesänkningar och andra skattesänkningar som riktar sig främst till förvärvsarbetande. En kraftig höjning av grundavdraget till 30 000 kronor vid beräkningen av kommunal inkomstskatt föreslås. Dessutom föreslås en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare på 3 600 kronor per person och år. Kristdemokraterna föreslår också ett generellt statligt förvärvsavdrag beräknat mot kommunalskatten istället för regeringens förslag om kompensation för pensionsavgiften på 4 procent. I motionen föreslås också att värnskatten avvecklas samt att gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kronor och att avdraget ska kunna göras månatligen. Dessutom föreslås en skattereduktion på 50 procent för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern.
Utformningen och nivån på fastighetsskatten spelar en stor roll för många. Det gäller småhusägare, bostadsrättsägare och hyresgäster. Sverige har vid sidan av Danmark världens högsta skatter och Sverige har den i särklass hårdaste beskattningen på boendet i hela världen. De som bor i hyreshus betalade i genomsnitt 26 procent av sin disponibla inkomst för sitt boende år 2000. Motsvarande siffra för bostadsrätter och egnahem var cirka 20 procent. Fastighetsskatten är en del av denna kostnad.
Fastighetsskatten drabbar alla boende oavsett inkomst och betalningsförmåga, tvärt emot den skatteprincip som borde gälla i Sverige: skatt efter bärkraft. Fastighetsskatten hotar i vissa fall äganderätten, för personer med låga inkomster som inte har råd att betala skatten. Kristdemokraterna kan därför inte acceptera den kraftiga skattehöjning som regeringens förslag innebär för stora grupper, vilket inte minst drabbar pensionärer och låginkomsttagare i expansiva områden. De omräkningar av taxeringsvärdena som skett sedan år 2000 slår mycket hårt mot en del bostadsområden. Ökningar av taxeringsvärdet på upp till hundra procent är inte ovanligt. Endast på ett fåtal platser i Sverige har taxeringsvärdena sänkts. Den höga skatten får till följd att människor med låga inkomster får svårt att bo kvar i attraktiva områden. De nya taxeringsvärdena får dessutom till följd att arvsskatten och förmögenhetsskatten ökar dramatiskt för många.
Kristdemokraterna anser att den statliga fastighetsskatten ska avskaffas. I stället bör kommunerna ges möjlighet att ta ut en låg avgift för täckande av kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar och annan kommunal service kopplad till fastigheten. Genom att tillåta att taxeringsvärdena skjuter i höjden i många områden accepterar regeringen kraftiga höjningar inte bara av fastighetsskatten utan också av förmögenhetsskatten för stora grupper som inte har så stora marginaler att leva på. Vi föreslår därför att taxeringsvärdena återgår till de som gäller före höjningarna från år 2000. Kristdemokraternas förslag till avveckling av den statliga fastighetsskatten utvecklas ingående i en särskild motion Sk459 Fastighetsskatten.
Grundbulten i kristdemokratisk ekonomisk politik är att ge stabila och goda villkor för fler och växande företag och att därigenom öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och trygga välfärden. Detta åstadkoms genom en balanserad finanspolitik i kombination med strukturella åtgärder som förbättrar ekonomins funktionssätt.
I en särskild motion Fi308 Företagsskatterna utvecklas Kristdemokraternas företagsskattepolitik i detalj. Det är av största vikt att Sverige får ett mer småföretagarvänligt klimat än hittills, inte minst för att en så stor del av vår befolkning har sin huvudsakliga inkomst från små och medelstora företag. Det är också dessa mindre företag som har störst potential att expandera genom nyanställningar. De stora börsbolagen visar en stark tendens att förlägga mer och mer av sin verksamhet till utlandet. För att vända denna trend måste vi ta företagens situation på allvar.
I motion U352 Företagsskatterna föreslår vi därför bland annat avvecklad förmögenhetsskatt, avvecklad dubbelbeskattning, och sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag. För att finansiera dessa skattesänkningar föreslås bland annat en höjd bolagsskatt till 30 procent.
I kraft av Kristdemokraternas övriga politik behöver arbetsgivaravgifterna justeras något. För att finansiera viktiga satsningar på rehabiliteringsområdet för att uppnå en minskad sjukfrånvaro föreslås en andra karensdag. Därför regleras också arbetsgivaravgifterna med 0,3 procentenheter. Detta beskrivs närmare i Sf397 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Likaså höjs arbetsgivaravgifterna med ytterligare 0,06 procentenheter som en direkt följd av en förbättring i föräldraförsäkringen som beskrivs i Sf404 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.
Ett effektivt sätt att bekämpa miljöhoten är att använda olika former av ekonomiska styrmedel. En ökad användning av miljörelaterade skatter skapar ett ekonomiskt utrymme som bör användas för att sänka skatten på arbete, så kallad skatteväxling. Då kan både en bättre miljö och ökad sysselsättning uppnås. Kristdemokraterna var med och tog initiativ till en parlamentarisk utredning (SOU 1997:11) om skatteväxling. Den avslutade sitt arbete i januari 1997 och lade fram ett betänkande som visar hur Sverige kan gå vidare mot en ökad miljörelatering av vårt skattesystem. Utredningen konstaterade att de skatter på arbete som skulle ge störst effekt på sysselsättningen om de sänktes var skatten på hushållsnära tjänster. Men utredningen konstaterade också att dess positiva slutsatser byggde på bedömningen att vår omvärld kommer att röra sig i samma riktning, och betecknade den delen av bedömningen som ”avgörande” för att vi i Sverige skulle kunna förändra vårt skattesystem på ett mer genomgripande sätt.
Kristdemokraterna ser det som angeläget att förändringar i den riktning utredningen föreslog kommer till stånd. Detta arbete måste framför allt drivas internationellt och i synnerhet inom EU, för att slå vakt om konkurrensneutraliteten mellan företag och länder. I EU-sammanhang har Sverige tyvärr motverkat ambitionerna med en ökad miljörelatering av skattesystemet genom sitt motstånd mot förslaget om majoritetsbeslut när det gäller miljörelaterade skatter.
Enligt en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och de två stödpartierna Miljö- och Vänsterpartiet sker även 2004 en så kallad grön skatteväxling. Kristdemokraterna kunde förra året tillstyrka 2003 års gröna skatteväxling då den var fördelningsmässigt rimlig. Den skatteväxling som föreslås för 2004 saknar medborgarperspektiv och är ett ovanlig okänsligt ingrepp i enskilda hushållsekonomier. De hushåll som värmer upp sina bostäder med eldningsolja förlorar många tusen kronor då bränslet blir betydligt dyrare. Samtidigt är inkomstskatteväxlingen endast 17 kronor per vuxen person i månaden. Skulle samma hushåll äga en dieseldriven bil blir effekten än värre. Elpriset har dessutom ökat väsentligt den senaste tiden, varför hushållen redan är hårt ansträngda.
Kristdemokraterna anser att den gröna skatteväxlingen, om den överhuvudtaget ska ske, måste ha en bättre fördelningsprofil. Vi anser att ett uppehåll i grön skatteväxling är befogat. Regeringens skatteväxling avslås därför i sin helhet.
När det gäller mervärdesskattereglerna måste dessa delvis anpassas efter EU:s regelverk för debitering och uppbörd. Vi har dock inom dessa ramar utrymme att utforma vårt eget system. I dag gäller nivåerna 25 procent, 12 procent och 6 procent. Riksdagen har beslutat att vissa kulturaktiviteter skall mervärdesbeskattas med en reducerad skattesats om 6 procent. Det innebär bland annat att entréavgifter till olika kultur- och nöjesevenemang kommer att beskattas olika vilket vi ser som olyckligt. Kristdemokraterna eftersträvar en så likformig beskattning som möjligt och föreslår att regeringen får i uppdrag att utreda hur kulturmomsen generellt ska kunna sänkas till 6 procent.
Regeringen föreslog år 2001 en sänkning av mervärdesskatten på böcker och tidskrifter. Kristdemokraterna hade länge drivit kravet på en sänkning av bokmomsen men vi ansåg inte att sänkt moms på tidskrifter var den mest angelägna skattesänkningen. Denna syn kvarstår. Mervärdesskatten på tidskrifter bör därför återgå 25 procent.
Den ökande ohälsan är en av det svenska samhällets stora utmaningar. För att bryta trenden behövs flera förändringar i samhället bland annat i synen på rehabilitering och arbetslivets organisation men även i synen på friskvård och motion som är en viktig del i det förebyggande arbetet.
Tyvärr är de samlade skatterna på friskvård och motion idag så höga att många, både arbetsgivare och enskilda, avstår från satsningar på friskvård. Dessutom är mervärdesskattelagen så utformad att olika former av friskvård och motion beskattas olika beroende på vem som tillhandahåller den. Till exempel är momsen på massage som utförs av en legitimerad sjukgymnast 0 procent samtidigt som massage som utförs av en utbildad massör är 25 procent. Att få instruktioner och hjälp med träning i en kommunalt driven motionsanläggning beläggs inte med någon moms, samma tjänst hos en privat driven motionsanläggning har sex procents moms. Men om instruktören eller tränaren kommer till ditt hem eller din arbetsplats och hjälper dig kan momssatsen bli 25 procent.
De olika momssatserna kan lätt snedvrida konkurrensen mellan olika aktörer. Dessutom är gränsdragningen mellan vad som ska beläggas med sex procents moms och vad som ska beläggas med full moms på 25 procent otydlig.
När de nuvarande reglerna infördes anförde regeringen: ”Genom att kommersiella tillhandahållanden av aktuella tjänster blir skattepliktiga kan en viss förändring av konkurrenssituationen uppstå. Den negativa påverkan skatteplikten därvid kan få för kommersiella subjekt torde dock bli obetydlig eftersom den med skatteplikten förenade avdragsrätten har ett för verksamheten i fråga betydande värde. Vid den nu föreslagna låga skattesatsen torde i stället många verksamheter inom området gynnas ekonomiskt av att beläggas med mervärdesskatt.” (prop 1996/97:10). Trots regeringens förhoppning har det under åren kommit flera signaler från privata aktörer om att offentligt drivna motionsanläggningar inte konkurrerar på lika villkor.
Förutom svåröverskådliga och, på vissa former av friskvård, höga momssatser, slår även inkomstskatten och arbetsgivaravgifterna in skattekilar som får enskilda och företag att avstå från att göra friskvårdssatsningar. Den kostnad en arbetsgivare betalar för friskvård kan idag vara över sju gånger högre än vad den som utför tjänsten får ut ekonomiskt.
Redan idag tar många arbetsgivare ansvar för sina anställda genom erbjudande av friskvård av olika slag. Det är viktigt att incitament skapas för arbetsgivare att erbjuda sina anställda god tillgång till förebyggande insatser. Det är även viktigt att underlätta för enskilda att själva köpa friskvård i den mån arbetsgivaren inte erbjuder någon sådan.
Enligt inkomstskattelagen är motion av mindre värde och av enklare slag skattefri om den betalas av arbetsgivaren och erbjuds all personal på ett företag samt utförs i egna eller hyrda lokaler. Till exempel så uppfyller årskort på ett gym kriterierna men inte medlemskap i en golfklubb. Förebyggande friskvård i form av till exempel massage eller träning med hjälp av en instruktör eller personlig tränare som ger råd och övervakar träningen är inte avdragsgillt, inte heller motion och friskvård som betalas av den enskilde.
Med tanke på den situation vi nu befinner oss i, med historiskt hög sjukfrånvaro och ökad ohälsa i allmänhet, borde alla initiativ syftande till ökad hälsa välkomnas. Därför anser Kristdemokraterna att Utredningen om översyn av reglerna om reducerade mervärdeskatter m.m. (Fi 2002:11) särskilt bör ges i uppdrag att granska momsreglerna för friskvård och motion i syfte att uppnå konkurrensneutralitet och för att utreda möjligheten att alla former av friskvård och motion ska omfattas av den lägsta momssatsen. Dessutom anser vi att en utredning bör tillsättas för att se över reglerna i inkomstskattelagen vad gäller avdragsmöjligheter för arbetsgivare och enskilda för friskvårdssatsningar. Alternativ som bör belysas är dels möjligheten att utvidga den avdragsrätt som arbetsgivarna har idag, dels möjligheten att erbjuda inköp av friskvårdstjänster och motion på motsvarande sätt som man idag kan göra personalinköp av datorer, dels möjligheten för den enskilde att göra ett skatteavdrag med 50 procent mot förvärvsinkomsten för inköp av friskvårdstjänster och motion upp till ett värde av 50 000 kronor per år.
Kristdemokraterna föreslår sänkt bensinskatt med 25 öre (31 öre inkl. moms) per liter i stödområde A. Eftersom avstånden är längre i de delarna av Sverige är det rimligt att en lägre skatt tas ut på bensin i sådana områden. Kostnaden för denna skattesänkning uppgår till 140 miljoner kronor per år.
Alltsedan Sverige blev medlem av EU har det svenska jordbruket omfattats av samma jordbrukspolitik som EU, men den svenska regeringen har genom högre skatter och avgifter försatt svensk jordbruksnäring i en ohållbar konkurrenssituation. För att skapa rimliga konkurrensförutsättningar föreslår Kristdemokraterna en sänkning av dieselskatten till 1 krona/liter från år 2004. Skattebortfallet beräknas totalt uppgå till 816 miljoner kronor. Kristdemokraterna föreslår dessutom en sänkning av dieselskatten för att underlätta för de svenska åkerierna med 25 öre/liter (31 öre inkl. moms). Sänkningen ska gälla från och med 1/7 2005.
I det nya systemet med skattekonto finns en straffavgift som drabbar framförallt småföretagen på ett orimligt sätt. Den åläggs aktiebolag med 1 000 kronor, även om den månatliga deklarationen bara är en dag försenad, och andra skattskyldiga med 500 kronor. I vissa, enligt 5 kap. 5 § taxeringslagen närmare angivna fall, bestäms förseningsavgiften till fyra gånger nämnda belopp. Dessutom har förfallodagen ändrats när det gäller inbetalning av skatt, arbetsgivaravgifter och moms, så att betalningen anses ha skett när pengarna kommit in på skattemyndighetens konto och inte som tidigare den dag då betalning skedde i post eller bank. Detta har gjort att företagare nu även måste kalkylera med eventuella förseningar i postgången, helgdagar, klämdagar med mera. Kristdemokraterna vill slopa straffavgiften för försenad momsbetalning och anser att den dag som inbetalning sker ska räknas som betalningsdag. Dock kvarstår kostnaden för ränta för de dagar momsbetalningen är försenad.
Ett enklare system för föreningar som tillfälligt betalar ut skattepliktiga arvoden eller liknande bör utformas. Idag måste man först registrera sig som arbetsgivare och sen avregistrera sig.
Byggmomsens negativa betydelse för byggandet har under senare år uppmärksammats i allt fler sammanhang. Bland annat gick Socialdemokraterna år 2002 till val på uppmärksammade löften om sänkt byggmoms för vissa typer av bostäder. Att detta stannade vid ett löfte, och att regeringen istället infört ännu ett stöd med komplicerat ansökningsförfarande, gör det än mer väsentligt att den av Kristdemokraterna redan tidigare föreslagna verkliga byggmomssänkning genomförs.
EU-regler medför dock i nuläget svårigheter att införa en lägre moms på byggande. Riksdagen bör därför begära att regeringen agerar inom EU för att möjliggöra en sänkning, såsom skett för andra varor. Tillsvidare bör skattesänkningen på byggandet lösas genom att fastighetsägaren efter deklaration erhåller en skattereduktion som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, d.v.s. 10 procent av byggkostnaden. En sådan skattereduktion skulle fungera på samma sätt som sänkt moms genom att den gäller all nyproduktion av flerbostadshus, är utan tidsbegränsning samt är obyråkratisk och utan osäkerhet om den utbetalas eller ej. Den skulle vara en del av skattesystemet och inte ytterligare ett i raden av bidrag riktade till byggsektorn.
Boverkets och SCB:s beräkningar om byggvolym och genomsnittlig byggkostnad ger en förväntad total byggkostnad för flerbostadshus i Sverige om 20 miljarder kronor år 2004.1 Den föreslagna skattereduktionen skulle då uppgå till 2 miljarder kronor.
Genom skattereduktionen skulle den socialdemokratiska regeringens tidsbegränsade, krångliga och svårförutsägbara investeringsstöd för hyresbostäder kunna avskaffas, såväl det som infördes 2001 som det som trädde i kraft 2003. År 2004 blir effekten av denna ”nedskärning” cirka 1,5 miljarder kronor.
Förutom att Kristdemokraternas förslag innebär att statens skatteuttag av bostadssektorn minskar med cirka 500 miljoner kronor per år, består den stora vinsten i ökad enkelhet, tydlighet och förutsägbarhet, samt att betydligt fler typer av bostäder kommer i åtnjutande av stimulansen.
Kristdemokraterna föreslår därför en minskad skatt på nyproduktion av alla lägenheter i flerbostadshus motsvarande en halvering av byggmomsen.
Ett väl fungerande beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsende är av grundläggande betydelse såväl från statsfinansiell som samhällsekonomisk synpunkt. Kristdemokraterna anser att den svarta marknaden har en skadlig omfattning i Sverige. Ett flertal studier och utredningar bekräftar detta. Den svarta sektorn snedvrider konkurrensen mellan företag och förändrar affärsmoralen på ett negativt sätt. Enbart när det gäller redovisning av mervärdesskatt beräknas undanhållandet uppgå till minst 20 miljarder kronor. Det totala skattefelet beräknas ligga på i storleksordningen 80–90 miljarder kronor per år.
I syfte att hålla tillbaka den svarta sektorn måste skattekontrollen effektiviseras ytterligare. Därför anslår Kristdemokraterna 180 miljoner kronor mer år 2004 än regeringen för ökad skattekontroll. Det handlar dels om att öka beskattningens effektivitet, det vill säga förhållandet mellan debiterad skatt och rätt skatt, dels uppbördseffektiviteten, det vill säga förhållandet mellan debiterad skatt och faktiskt inbetald skatt. Tidigare dokumenterade erfarenheter bl.a. av Riksdagens revisorer visar att satsningar på detta område ger minst sex gånger pengarna tillbaka kassamässigt.
Kristdemokraterna föreslår totalt 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag till skatteförvaltning och uppbörd för en ökad skattekontroll och förstärkt tullbevakning. Som en effekt av detta räknar vi försiktigtvis med att skatteintäkterna ökar med 720 miljoner kronor år 2004.
Senast i betänkande 2002/03:SkU11 slog skatteutskottet fast att reklamskatten ska avvecklas. Därtill anvisade skatteutskottet med vilken metod reklamskatten ska avvecklas.
Kristdemokraterna anser att det är av yttersta vikt att fri svensk media ska kunna verka. Att ett av riksdagen fattat beslut ignoreras av regeringen i en så viktig fråga är allvarligt. Kristdemokraterna yrkar att regeringen snarast verkställer det av riksdagen tidigare fattade beslutet och återkommer till riksdagen med förslag till hur reklamskatten kan avskaffas.
Sveriges skattemyndigheter har från taxeringsåret 2000 tillämpat en ny och mycket striktare tillämpning vad gäller beskattning av stiftelser med kvalificerat allmännyttigt ändamål. Detta har medfört att att stiftelserna inte längre anses som begränsat skattskyldiga, vilket medfört betydande svårigheter för stiftelserna att fullfölja sina verksamheter. För att stiftelserna skall åtnjuta skattefrihet, förutsätts att användningen av deras medel har varit av sådan kvalificerad allmännyttig natur som avses i 7 kap. 4 § IL. De kriterier som krävs för skattefrihet är relativt allmänt hållna. Det sammanhänger med (se prop. 1942:134, s. 46) att skattefriheten är avsedd att omfatta sådana stiftelser, och även andra rättssubjekt, som verkar på områden, inom vilka positiva insatser från det allmännas sida anses ofrånkomliga i den mån de inte, tack vare enskildas intressen, befinns överflödiga.
Efter ca 50 års verksamhet har nu många stiftelsers möjligheter att verka på ett bra och ändamålsenligt sätt kraftigt försämrats. Meningen har tidigare varit att lagstiftningen och rättstillämpningen skall kunna anpassas till samhällsutvecklingen. Därvid ska således en stiftelses insatser vid olika tillfällen kunna bedrivas och anpassas med beaktande av hur samhällets olika stödinsatser inom välfärdsområdena når utsatta grupper. Den praxis som skattemyndigheten hittills tillämpat har således uppfattats som en fortlöpande anpassning till den vid varje tillfälle rådande synen och situationen i samhället.
Kristdemokraterna anser att den utveckling som nu uppstått för en rad stiftelser som tidigare betraktats som kvalificerat allmännyttiga och därmed begränsat skattskyldiga är djupt felaktig. Vi yrkar därför att regeringen skyndsamt utreder det skatterättsliga läget för stiftelser som med tidigare hävdvunnenhet fått vara begränsat skattskyldiga så att de allmännyttiga stiftelsernas verksamhet ska kunna räddas.
När en statligt anställd beviljas tjänstledighet, t.ex. för upprätthållande av en anställning hos en annan, icke-statlig arbetsgivare, betalar båda arbetsgivarna in pensionsavgifter för den anställde utan att någon samordning görs p.g.a. olika pensionsinrättningar för stat, kommun och privata arbetsgivare. Detta är inte rimligt och kan dessutom få negativa konsekvenser för den anställde. Det rör sig om kännbara belopp för arbetsgivaren som därmed tvingas betala pensionsavgifter för en anställd utan att denne utför något arbete för arbetsgivaren och för vilken en annan arbetsgivare samtidigt betalar pensionsavgifter kopplat till utfört arbete. Det ligger nära till hands att tänka sig att detta förhållande leder till att statliga arbetsgivare blir restriktiva i att bevilja tjänstledigheter för prövandet av annan icke-statlig anställning. Kristdemokraterna yrkar att regeringen i samråd med arbetsmarknadens parter inom det statliga området verkar för en samordning av arbetsgivarnas pensionsavgiftsskyldighet vid tjänstledighet för upprätthållande av anställning hos annan, icke-statlig arbetsgivare.
När en en student åtar sig ett uppdrag – t.ex. som studentföreträdare i en fakultetsnämnd – och uppbär skattepliktig ersättning för uppdraget, blir studenten skattskyldig även för de skattefria stipendier som studenten erhåller. Detta ställer till stora problem för de studenter som aktiverar sig och motverkar universitetens och högskolornas strävan att öka studenternas deltagande i beslutsprocessen. Det innebär att studenten ifråga under innevarande och de därpå följande två åren inte kan erhålla skattefritt stipendium, t.ex. för resebidrag vid internationellt studentutbyte eller till en vetenskaplig konferens. Dessvärre gör skattemyndigheterna i Sverige olika tolkningar av lagstiftningen. Kristdemokraterna anser att det är angeläget att regeringen utreder dessa nämnda förhållanden och om det är nödvändigt återkommer till riksdagen med lagförslag som gör det möjligt för universitet och högskolor att avstå från att göra avdrag för preliminär skatt på smärre stipendier till studenter.
Tabell 12.1 Kristdemokraternas förslag till skattesänkningar i förhållande till regeringens beräknade inkomster.
Kassamässig redovisning av effekt för offentlig sektor, miljarder kronor
|
2004 |
2005 |
2006 |
|
|
Skatt på inkomst |
|||
|
Hushåll (1111) |
|||
|
Höjt grundavdrag, 30000 kronor för alla |
-23,38 |
-26,00 |
-25,70 |
|
Skattereduktion för låg- & medelinkomsttagare 3600 kr/år, |
-13,40 |
-14,50 |
-14,30 |
|
Förvärvsavdrag mot kommunalskatt på PGI-anställning |
-10,08 |
-14,42 |
-15,20 |
|
Avvecklad värnskatt: En fjärdedel bort 2005, halverad 2006, |
-0,80 |
-1,80 |
|
|
Ingen skattereduktion för pensionsavgiften men full |
30,00 |
35,40 |
36,80 |
|
Delvis neutralisering av skiktgränser tfa full avdragsrätt |
0,60 |
0,66 |
0,70 |
|
Sänkt skatt för alla i.st.f avdragsrätt för |
3,30 |
3,60 |
3,60 |
|
Sänkt skatt på hushållstjänster (inkl privat |
-2,00 |
-2,20 |
-2,20 |
|
Royaltyinkomster från pat. uppfinningar befrias från skatt |
-0,02 |
-0,02 |
-0,02 |
|
Yrkesfiskeavdrag för konkurrensneutralitet |
-0,01 |
-0,01 |
-0,01 |
|
Utökad avdragsmöjlighet för arbetsresor (tot 700 mkr) fr 2005 |
-0,70 |
-0,70 |
|
|
Avdragsrätt för avsättning till etableringskonto |
0,00 |
-0,05 |
-0,09 |
|
Företag (1121) |
|||
|
Effektiv bolagsskatt 28,46% (30% nominell) |
0,00 |
4,00 |
8,30 |
|
Skatt på kapital |
|||
|
Införande av riskkapitalavdrag (Tak 100') |
0,00 |
-0,04 |
-0,10 |
|
Avvecklad dubbelbeskattning på utdelning: Fysiska |
-2,60 |
-5,70 |
|
|
Juridiska personer: halv 2005 bort 2006 |
0,00 |
-1,60 |
|
|
Interaktionseffekt tfa höjd bolagsskatt |
0,80 |
0,40 |
|
|
Kapitalvinstskatt privatbostäder 30 % (vid avvecklad |
0,00 |
3,00 |
3,00 |
|
Ingen rätt till återköp av egna aktier |
0,00 |
0,00 |
0,00 |
|
2004 |
2005 |
2006 |
|
|
Skatt på egendom |
|||
|
Fastighetsskatt: Helt slopad fastighetsskatt |
-15,60 |
-21,90 |
-28,80 |
|
Förmögenhetsskatt: 2000 års fastighetstaxeringsvärden &: |
0,00 |
0,00 |
0,00 |
|
Slopad sambeskattning 2004, 1 % skatt 2005, 0,75 % 2006 |
-1,30 |
-2,60 |
-3,10 |
|
Avgår: Inget behov av ny begränsningsregel i förmögenhetsskatten |
0,10 |
0,10 |
0,10 |
|
Arvsskatt: Ingen arvsskatt på bundet kapital vid generationsskifte |
0,00 |
-0,04 |
-0,04 |
|
Socialavgifter och egenavgifter |
|||
|
Sänkta arbetsg.avg. 7pe, löneunderl 900tkr/250tkr fr 2005 |
0,00 |
-3,30 |
-2,60 |
|
Finansiering av förbättrade förmåner i föräldraförsäkringen |
0,60 |
0,70 |
0,70 |
|
Skatt på bostadsbyggande, varor och tjänster |
|||
|
Sänkt skatt på bostadsbyggande motsvarande halverad |
-1,83 |
-2,00 |
-2,00 |
|
Avgår: Regeringens tillfälliga skattelättnad för vissa |
1,16 |
1,16 |
1,16 |
|
Generell moms (25%) på tidskrifter |
0,43 |
0,48 |
0,49 |
|
Särskild fordonsskattenedsättning |
0,07 |
0,07 |
0,07 |
|
Energiskatter |
|||
|
Sänkt energiskatt på MK1-diesel med 25 öre/liter generellt. |
-0,36 |
-0,80 |
|
|
Sänkt energiskatt på MK1-bensin med 25 öre/liter i |
-0,14 |
-0,15 |
-0,15 |
|
Sänkt skatt för jordbruket: Sänkning av dieselskatten till EU-snitt, 1 kr/lit 2004 |
-0,82 |
-0,90 |
-0,90 |
|
Ingen skatteväxling enligt nu föreslagen modell i BP04 |
|||
|
Ingen höjning av CO2-skatt (villaolja), energiskatt på el, |
-2,10 |
-2,20 |
-2,16 |
|
Ingen sänkning av inkomstskatt m 200 kr per år eller |
2,00 |
2,00 |
1,91 |
|
Inget budgettrixande med skattekrediteringar |
|||
|
Offentligt skyddat arbete (OSA) redovisas som utgift på |
0,79 |
0,79 |
0,79 |
|
Bibehållna regler för anställningsstöd (2 år) |
0,10 |
0,20 |
0,20 |
|
Summa skattesänkningar |
-31,52 |
-41,83 |
-49,75 |
Tabell 12.2 Övriga inkomstförändringar på statsbudgeten 2004–2006 samt övergång till total inkomsteffekt på statsbudgetens inkomstsida
Miljarder kronor
|
Övriga inkomstförändringar och regleringar |
2004 |
2005 |
2006 |
|
Inkomster av statens aktier tfa försäljning av statligt ägda |
-0,90 |
-3,20 |
|
|
Avgift försäljning av högskoleutbildning |
0,08 |
0,15 |
0,23 |
|
Reglering av 2:a karensdag: Höjd arbetsgivaravg. m 0,3 p.e. |
3,30 |
3,40 |
3,50 |
|
Effektivare uppbördseffektivitet och skatteindrivning |
0,72 |
1,50 |
1,68 |
|
Summa övriga inkomstförändringar |
4,10 |
4,15 |
2,21 |
|
Summa skattesänkningar (tabell 12.1) och övriga inkomstförändringar |
-27,43 |
-37,67 |
-47,54 |
|
Inkomster av försåld egendom (inkomsttitel 3000) |
30,00 |
60,00 |
60,00 |
|
Övergång till inkomsteffekt på statsbudgetens inkomstsida |
17,10 |
18,30 |
19,00 |
|
Summa inkomstförändringar totalt på statsbudgeten |
+19,67 |
+40,63 |
+31,46 |
|
Stockholm den 7 oktober 2003 |
|
|
Alf Svensson (kd) |
|
|
Stefan Attefall (kd) |
Maria Larsson (kd) |
|
Inger Davidson (kd) |
Göran Hägglund (kd) |
|
Helena Höij (kd) |
Johnny Gylling (kd) |
|
Mats Odell (kd) |
Chatrine Pålsson (kd) |
|
Per Landgren (kd) |
| [1] | 12 500 bostäder med en genomsnittlig byggkostnad på 1,6 miljoner kronor. SCB:s kostnadsuppgifter från 2001 har uppräknats med Konjunkturinstitutets prognos för utvecklingen av konsumentprisindex. |