Motion till riksdagen
2003/04:Fi302
av Siv Holma (v)

Infrastruktur för bankväsendet där små banker inte missgynnas


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att skapa en infrastruktur för bankväsendet som undanröjer hinder för småbanker och som syftar till att ta till vara deras kundkrets intressen.

Inledning

Det är viktigt med konkurrens i bankvärlden, och därför behövs en marknadssituation som inte missgynnar små banker. Bankmarknadens aktörer är av olika slag och ska svara mot olika behov i samhället. De finns i dag lokala och/eller alternativa banker som skiljer sig från affärsbankerna och som kompletterar dessa t ex som ett stöd i den framväxande sociala ekonomin i Sverige. De attraherar andra kundgrupper än de andra bankerna gör.

Men till skillnad från hur det är i flera av våra nordiska grannländer finns i dag ingen statlig infrastruktur för bankväsendet. I Sverige ägs dessa system av de stora bankerna, som har lagt ner mycket pengar på systemen under många år. Följden har blivit att det blivit för dyrt för nya och små banker att ansluta sig. Storbankernas intressen för en sådan nyordning kan också antas vara starkt begränsad.

Vi menar att det i grunden är nödvändigt att Sverige har en infrastruktur som är öppen för nya aktörer på marknaden. Trösklarna till denna struktur får inte vara för höga för små banker. Ovanstående påpekas också i Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige 2002:4, kapitel 14 Finans och Försäkring.

Det handlar till exempel om:

Det är förståeligt att de stora bankerna tar ut vad de anser är marknadsmässiga priser i förhållande till sina investeringar och att de anser att det är ointressant att utveckla systemen så att de passar de små bankernas behov. Ett undantag är Föreningssparbanken som, troligen av historiska skäl, tillhandahåller dessa tjänster för de fristående sparbankerna, även om prissättningen är ett problem särskilt för de små. För ”medlemsbankerna”, dvs. de banker som arbetar i för­enings­form, i dag Ekobanken och JAK, finns ingen motsvarande historisk koppling till någon bankgrupp. De kan i dag få en begränsad service via Postgirot, men den servicen har en mycket osäker framtid sedan Postgirot inordnats under en av storbankerna.

Lagen om medlemsbanker trädde i kraft 1996 och är utformad så att det borde vara möjligt för till exempel olika folkrörelser att starta bank, eller för lokala sammanslutningar att starta lokala banker i finansiellt underförsörjda trakter. Men under de 7 år som denna möjlighet funnits har bara 2 medlemsbanker bildats, trots att behovet torde vara stort. Vi menar att det är bristen på rimliga anslutningsmöjligheter till den finansiella infrastrukturen som förhind­rar en sådan utveckling.

I det följande skisseras några möjliga lösningar, men det kan också finnas helt andra. Avsikten med motionen är inte att ange hur en ny ordning ska skapas, utan att den måste till. Vi har anledning att tro att småbankerna gärna medverkar i skapandet av en annorlunda ordning.

En idé till lösning vore att till exempel Riksskatteverket fick i uppdrag att skapa en anslutningsmöjlighet till betalsystemen för små banker, där de kan ansluta sig till en rimlig kostnad. Därmed skulle de kunna erbjuda sina kunder betalningsservice och kortlösningar samt skicka och ta emot transfereringar ur betalsystemen.

Ett annat tänkbart alternativ är att någon av de stora aktörerna på marknaden får i uppdrag av staten att erbjuda dessa tjänster till en rimlig kostnad. Frågan borde i så fall först behandlas av konkurrensmyndigheterna för att utröna om banksystemet är intresserade av att ställa upp på en sådan lösning. Det är troligt att storbankerna på sätt och vis önskar en lösning, men att de som ägare och investerare önskar kompensation för sina investeringar.

Jag ser det inte som någon bra lösning om det skulle uppstå ytterligare en eller flera infrastrukturer i samhället, på grund av den obekvämlighet det skulle skapa för allmänheten. Det viktiga är att allmänhetens, medborgarnas och därmed också småbankernas växande kundkrets intressen tillvaratas. Nu­varande ordning ger inte utrymme för de önskemål och behov som finns och får sitt uttryck på olika sätt.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad som anförs om att skapa en infrastruktur för bankväsendet som undanröjer hinder för småbanker och som syftar till att ta tillvara intressen hos småbankernas kundkrets.

Stockholm den 7 oktober 2003

Siv Holma (v)