Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att utjämna den kommunala ekonomin över en konjunkturcykel.
Inför folkomröstningen om svenskt deltagande i EMU:s tredje steg presenterade LO och Socialdemokraterna ett stabilitetspolitiskt program. Flera andra partier anslöt sig till dess bärande tankar. Svenska folket röstade i folkomröstningen nej till svenskt deltagande i euron. Det finns dock flera goda förslag i programmet som bör genomföras. Ett sådant är att försöka minska skillnaderna i de kommunala ekonomierna mellan hög- och lågkonjunktur.
Balanskravets införande har i huvudsak varit positivt. Det har inneburit en ökad trovärdighet för hela den kommunala ekonomin och det har inneburit en press på beslutsfattare att inte skjuta besvärliga beslut på framtiden och kommande generationer.
Samtidigt har balanskravet inneburit att kommuners möjlighet att möta konjunkturnedgångar i praktiken blivit begränsade till antingen skattehöjningar eller neddragningar i verksamheten. Eller i många fall en kombination av dessa båda. Balanskravet har inneburit att möjligheten att i goda tider spara pengar som i dåliga tider skulle ha kunnat användas för att värna kommunal service och anställningstillfällen har försvårats.
Det finns med andra ord anledning att försöka genomföra en politik i linje med det stabilitetsprogram som nämnts ovan. Sådana åtgärder kan bestå i någon form av utjämning av statsbidrag över en konjunkturcykel eller i ett uppmjukat balanskrav som möjliggör för ansvarsfulla kommuner att upprätthålla och stabilisera kommunal ekonomi, serviceutbud samt antal anställningar över en konjunkturcykel.
Regeringen bör överväga frågan och återkomma till riksdagen med konkreta förslag för att underlätta en långsiktig och stabil utveckling av den kommunala sektorn.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Martin Nilsson (s) |
|
|
Margareta Sandgren (s) |
Göte Wahlström (s) |
|
Helene Petersson (s) |