Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att reglerna om proportionering skall tillämpas för leverans av fjärrvärme till företag som omfattas av nedsättningsreglerna för industri, växthusodling, jordbruk, skogsbruk och vattenbruk.
Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar. För att förhindra en fortsatt global temperaturhöjning, med dramatiska förändringar av klimatet som följd, måste vi göra stora förändringar i samhället. Det handlar framförallt om att ställa om våra energisystem och transportsystem till förnyelsebara bränslen. På transportområdet har omställningen bara börjat, men på energiområdet har vi i Sverige kommit en bit på väg. Längst har vi kommit när det gäller uppvärmningen, bland annat genom den utbyggnad och omställning av bränslen som skett för fjärrvärmen.
Fjärrvärmen av idag är en resurssnål och miljövänlig form av värmeproduktion. Dessutom är det en vanlig form av uppvärmning. Ungefär hälften av alla lägenheter i flerbostadshus i Sverige värms med fjärrvärme. Till detta kommer ungefär 130 000 småhus och villor samt en mängd industrier och offentliga lokaler. Totalt har fjärrvärmen cirka 40 procent av värmemarknaden i Sverige.
Övergången från en uppvärmning där både fjärrvärmesystem och pannor i villor och industrier var eldade med fossila bränslen till dagens situation med ett fjärrvärmesystem som både är utbyggt och omställt i miljövänlig riktning har betytt mycket för såväl den lokala som den globala miljön. Färre fossileldade pannor i villor och industrier har förbättrat luftkvaliteten i många svenska städer, samtidigt som utsläppen av klimatpåverkande koldioxid från uppvärmning minskat. Bara den övergång till fjärrvärme som hittills skett inom industrin motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen med cirka 1 miljon ton per år. Denna positiva trend av minskad klimatpåverkan riskerar nu att brytas på grund av ett förslag i en bisats i budgetpropositionen.
I lagen om skatt på energi kan fjärrvärmeföretag få nedsättning av energi- och koldioxidskatt för den värme som säljs till tillverkningsindustrin. Praxis har blivit att företagen vid ansökan om skattenedsättning av energiskatt själva får välja turordning mellan bränslen som använts för värmeproduktion till industrin respektive till bostads- och tjänstesektorn.
I förra årets budgetproposition (prop. 2002/03:1) föreslog regeringen att reglerna för nedsättning av energi- och koldioxidskatt för värmeleveranser till tillverkningsindustrin skulle förändras. Enligt förslaget skulle proportioneringen av bränsle som används för fjärrvärmeleveranser till industrin utgå från totala andelen skattepliktiga bränslen som används av fjärrvärmeföretaget under kalenderåret. Effekten blir i praktiken att tillverkningsindustrin ges skatterabatt på all sin uppvärmning, utom just i de fall man väljer fjärrvärme. Alltså stimuleras industrin att återgå till egna olje- eller elpannor eller att avbryta en planerad övergång till fjärrvärme.
Förslaget som fanns i förra årets budgetproposition avvisades av riksdagen på grund av att konsekvenserna av förslaget inte hade undersökts. I årets budgetproposition har förslaget kommit tillbaka, men det är fortfarande lika illa genomtänkt och fortfarande saknas konsekvensbeskrivningar för såväl miljöeffekter som ekonomi.
Eftersom regeringen inte bemödat sig om att belysa förslagets effekter vill vi ta tillfället i akt och lyfta fram effekterna för Eskilstuna Energi & Miljö AB, ett av de knappa 200 bolag som levererar fjärrvärme till industrin.
Enligt dagens regler för energibeskattning betalar tillverkningsindustrin ingen energiskatt och har en nedsättning på 75 % av koldioxidskatten för exempelvis olja som används till uppvärmning. Efter de höjningar av hushållens koldioxidskatt som aviseras i budgetpropositionen kommer tillverkningsindustrins nedsättning av koldioxidskatten att öka till 79 %.
För att inte missgynna den fjärrvärmeanslutna industrin får värmeverken göra en deklaration kvartalsvis i efterhand till Riksskatteverket och redovisa de bränslen som använts för leveranser till industrin. Som jag beskrivit ovan får bränslen idag väljas fritt ur kvartalets mix och med tillämpning av industrins skattesatser. För Eskilstuna Energi & Miljö innebär detta att man idag redovisar olja i första hand och får en återbetalning av skatteskillnaden, som används till att ge industrin en lägre taxa. Industrins energipris är nedsatt med 11,5 öre/kWh.
Vi tycker att regeringens förslag att införa regler om proportionering av bränslen vid beskattning när el framställs samtidigt med både kraftvärme- och kondenskraftteknik i sammankopplade system är ett rimligt förslag. Det skapar möjlighet för mer elproduktion från kraftvärme och kondenskraft. Däremot är det helt orimligt att reglerna för proportionering även ska gälla för fjärrvärmeleveranser till industrin. Om bränslemixen för leveranser till industrin skall vara densamma som gäller för hela kvartalet totalt innebär det att Eskilstuna Energi & Miljö, med sin miljövänliga bränslemix, endast kan redovisa en liten del olja till industriskattenivå. Eskilstuna Energi & Miljö skulle tvingas höja priset för industrin med 8,5 öre/kWh, ca 40 %, samtidigt som den oljeeldade industrins kostnader inte ökar.
När detta förslag lanserades i budgetpropositionen hösten 2002 var Eskilstuna Energi & Miljö nära att träffa en överenskommelse med Volvo om anslutning av Brunnstaanläggningen till det centrala nätet och därmed öka värmeunderlaget för kraftvärmeverket. Med de förändrade skattereglerna för fjärrvärmeleveranser till industrin visade det sig att kalkylen inte längre gick ihop. Fjärrvärmekostnaden blev enligt förslaget dyrare än eldning med olja, varför förhandlingarna med Volvo avbröts.
Eftersom samma förslag nu kommit tillbaka är det fortfarande inte företagsekonomiskt försvarbart för Volvo att ansluta sig till fjärrvärmenätet. Det innebär att Volvos värmebehov på 20 000 MWh, motsvarande 2 500 kubikmeter eldningsolja i egen anläggning, inte kommer att täckas med fjärrvärme från Eskilstuna Energi & Miljö. Att denna affär inte blir av är en företagsekonomisk förlust för båda bolagen. Men framförallt innebär regeringens förslag om att försämra villkoren för fjärrvärmeleveranser till industrin en samhällsekonomisk förlust.
Den positiva utveckling och den minskade klimatpåverkan som skett när industrin gått över till fjärrvärme riskerar att brytas och kan mycket väl bytas mot en negativ trend. För förhållandena i Eskilstuna, med avbrutna projekt för utbyggnad av fjärrvärmen till industrin, är långt ifrån unik. Situationen är densamma på andra platser i landet. På Södertörn är exempelvis diskussioner om att ansluta Spendrups bryggerier och Tumba bruk vilande på samma sätt som Volvoaffären för Eskilstuna Energi & Miljö.
Mot bakgrund av ovanstående anser vi att riksdagen bör besluta att regler om proportionering inte ska tillämpas för leverans av fjärrvärme till företag som omfattas av nedsättningsreglerna för industri, växthusodling, jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Beskattningen av fjärrvärmeleveranser till dessa näringar ska även efter 1 januari 2004 kunna ske på villkor som gör att fjärrvärmen kan konkurrera med andra uppvärmningsalternativ. Det viktiga är att bibehålla likvärdiga konkurrensvillkor mellan fjärrvärme och andra uppvärmningsalternativ. Vi anser därför att den generella nedsättningen av koldioxidskatten för industri och andra näringar som omfattas av nedsättningsreglerna kan justeras uppåt för att kompensera att den av regeringen föreslagna skattehöjningen på fjärrvärmeleveranser till dessa näringar inte blir av.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Roger Tiefensee (c) |
Lena Ek (c) |