10.9 Centerpartiets förslag till förändrade skatter, periodiserade siffror 41

2 Sammanfattning

En lyckosam ekonomisk politik måste bottna i ett genuint ansvarstagande skilt från maktbegär och egenintressen. Grunden är en god kunskap om omvärlden, en sund och stabil ekonomi och en insikt om att företagande, arbete och handel är förutsättningar för att trygga vår gemensamma önskan om goda sociala och ekonomiska värden i samhället.

Utgångsläget i svensk ekonomi är i jämförelse med andra EU-länder relativt gott. Efter den borgerliga regeringens omläggning av den ekonomiska politiken, från en stelbent devalveringsfokuserad och inflationsdrivande politik, har Sverige utvecklat en marknadsorienterad och öppen ekonomi. Befolkningen är väl utbildad, infrastrukturen är i förhållandevis gott skick och den sociala tryggheten är i allt väsentligt god. Förutsättningarna för en lyckosam tillväxt, både i ekonomin och välfärden, är därför mycket goda. Trots detta sviktar entusiasmen för framtiden allt oftare beroende på misstänksamhet och oro inför förändringar i vår omvärld.

En förändring måste till som gör människor mer delaktiga i vardagslivet och samhällets utveckling. Vi måste som enskilda människor ha möjlighet att utvecklas, ta ansvar för oss själva och för andra. Politiken ska skapa dessa förutsättningar genom att forma lagar och spelregler som uppmuntrar och stöder kreativitet, entreprenörskap, sund ekonomi och trygghet.

I en tid av svaga statsfinanser, hög sjukfrånvaro och vikande sysselsättning måste regeringen vara handlingskraftig och inge framtidstro. I alla problem finns möjligheter. Centerpartiets förslag till budget anger ett antal möjligheter inom olika områden. Ska vi klara en uthållig tillväxt, måste vi utgå från att samhället bärs upp av människor som enskilt och tillsammans vill och kan skapa en bra framtid för sig själva och för sina medmänniskor lokalt i landet och utanför landets gränser.

För att möta framtidens krav, öka antalet arbetade timmar och få fler i arbete, samtidigt som strukturförändringar inom industrin håller tillbaka sysselsättningen, vill Centerpartiet genomföra en maktväxling i den ekonomiska politiken. Utifrån federalismens principer vill vi stärka individens, företagarens, kommunens och regionens makt över sin egen ekonomi. Vi föreslår en skattepolitik som gynnar de små och medelstora företagen och underlättar för låg- och medelinkomsttagare att gå från arbetslöshet till arbete och från deltidstjänst till heltidstjänst.

För att stimulera de som är långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa att återgå till arbetslivet vill vi införa en övergångsarbetsmarknad. Det är i arbetslivet och på arbetsplatsen som vi knyter sociala nätverk och arbetet ska ge självförverkligande och bidra till ett tryggt och innehållsrikt liv.

Centerpartiet vill ge kommunerna tillgång till hela deras skattebas för att stärka det kommunala och regionala självbestämmandet. Kommunerna får då en reell kontroll och inflytande över den egna ekonomin och blir inte beroende av statsbidrag. Utformningen av dagens skatteutjämningssystem motverkar kommuners och landstings tillväxtplanering. Regeringens förslag till nytt utjämningssystem löser inte dagens problem. Istället skapas nya problem genom att negativa marginaleffekter återinförs för flera kommuner. Centerpartiet föreslår en frysning av skatteutjämningssystemets införanderegler tills vidare och att staten tar över finansieringen av dessa. Det ger förbättringar för alla kommuner och landsting. De delar av skatteutjämningssystemet som är att betrakta som statlig regionalpolitik bör på sikt lyftas ur systemet.

Viktiga förutsättningar för en robust och konkurrenskraftig samhällsekonomi är stabilitet i ekonomin och sunda statsfinanser. För detta krävs stor respekt för de ekonomiska regelverken och för det finanspolitiska ansvaret. Centerpartiet vill minska statens konjunkturkänslighet genom krav på statlig budgetbalans och en minskad statsskuld.

Vi skapar tillväxt genom människors möten och möjligheter att ha kontakter, såväl nationellt som internationellt. En väl fungerande och effektiv infrastruktur är nyckeln till länders och regioners välfärd. Centerpartiet vill öka infrastrukturinvesteringarna och åtgärda ett eftersatt underhåll. Den externa finansieringen kan ske via så kallade PPP-lösningar eller infrastrukturbolag.

Sverige behöver en handlingskraftig ledning som tror på framtiden och som tillåter och uppmuntrar människors egna möjligheter och vilja att växa och skapa i det gemensamma samhället. Centerpartiets budgetförslag är en ansats och en grund för denna förändring.

Inom ramen för Centerpartiets fyra reformområden, demokrati, företagande, hälsa och miljö, presenterar motionen insatser för en uthållig tillväxt.

3 Förslag till riksdagsbeslut

4 Den ekonomiska politikens inriktning

4.1 Fortsatt social och regional klyvning

Den sociala och regionala klyvningen fortsätter trots en allmän ljusning i såväl den svenska som den internationella konjunkturen. Orsaken till detta är regeringspolitiken som endast erbjuder generella och storskaliga lösningar och som bortser från de individuella, sociala och geografiska olikheterna. Om de sociala och regionala klyftorna tillåts fortsätta, riskerar vi att låsa fast kommuner och medborgare i ett bidragsberoende som döljer regeringens misslyckanden. I en bilaga till vårbudgeten gör regeringen en redogörelse över de stora skillnader i inkomster mellan olika grupper och mellan olika regioner som finns i vårt land. Dessa skillnader jämnas till viss del ut av skatter, men framförallt av transfereringar. Regeringen erkänner dock att baksidan av den förda politiken är bidragsberoende och inlåsningseffekter för såväl hushåll som regioner.

Centerpartiet vill utforma den ekonomiska politiken så att vi kan möta framtidens utmaningar med en samhällsordning som utgår från federalismens principer. Vi vill jämna ut de sociala och regionala klyftorna genom att människor och regioner får möjlighet att leva på sina inkomster istället för att bli beroende av bidrag. Vi vill se olika regioner och människors skapande utifrån deras egna förutsättningar. Makten måste byggas underifrån, för att alla ska känna delaktighet i samhället och uppmuntran till självförverkligande och bidra till utveckling av sin hembygd.

4.2 Allt färre ska försörja alltfler

Om ett decennium är den stora grupp som är födda på 1940-talet ålderspensionärer och de som arbetar har av olika anledningar blivit färre. Trots återhämtningen i världsekonomin så ökar inte sysselsättningen i flertalet industriländer. Sambandet mellan ökad tillväxt och fler arbetstillfällen syns inte lika tydligt i denna konjunkturuppgång. Företagens produktion stiger utan att fler anställs i produktionen. Denna s k jobless growth-situation är exceptionell och kan främst förklaras av ett antal strukturella förändringar, som ökad produktivitet till följd av ny teknik, specialisering, avregleringar och ökad konkurrens. Skillnaden från tidigare konjunkturuppgångar verkar vara att tiden från ökad produktion till ökad sysselsättning nu blivit längre.

Antalet arbetade timmar är en avgörande faktor för bruttonationalproduktens utveckling och därmed sammanhängande finansiering av vår offentliga sektor. Den politiska utmaningen är att öka arbetskraftsutbudet och efterfrågan på arbetskraft. Detta kan mötas med att stärka den enskildes makt, flexiblare lösningar i arbetslivet och ett skatte- och transfereringssystem som utformas så att de stimulerar till arbete, till entreprenörskap och till en ökad efterfrågan på arbetskraft.

4.3 Internationaliseringen kräver handlingskraft och nytänkande

Globaliseringen av världsekonomin är en faktor som tillsammans med låg sysselsättning och minskat arbetskraftsutbud i allt större utsträckning påverkar den svenska ekonomins tillväxtmöjligheter. Internationalisering förbättrar för många företag och leder till en ökad konkurrens som ställer höga krav på företagens effektivitet och utvecklingsförmåga.

Av ekonomiska rapporter framgår att svenska företag allt oftare förlägger sin verksamhet till länder i Central- och Östeuropa samt Asien. Sverige har en stor och icke utnyttjad tillväxtpotential i de små och medelstora företagen. Socialdemokraternas oförmåga att sätta värde på de mindre företagen har under lång tid missriktat de svenska tillväxtpolitiska insatserna, vilket också framgår vid internationella jämförelser.

Enligt den internationella studien GEM Global Report 2003 är andelen entreprenörsföretag endast 8 % av alla svenska företag, medan det i USA är 16 %. EU-kommissionens rapport om hur EU-medlemmarna svarar mot de uppsatta målen för Lissabonstrategin visar att Sverige har den lägsta nivån för företagsinvesteringar bland EU-länderna under perioden 1999–2002. Både OECD och EU uppmanar Sverige till en bättre konkurrensutsättning av offentlig sektor som led i att öka sysselsättningen.

Om globaliseringen leder till att företag flyttar sin verksamhet till ett land med gynnsammare ekonomiska förutsättningar, måste Sveriges ekonomiska politik stimulera företagsklimatet och tillväxtkulturen. Med en positiv inställning till entreprenörer och till små och medelstora företag kan vi nyttja globaliseringens alla fördelar, för att bli mindre sårbara för industriella strukturförändringar och internationella konjunktursvängningar. Centerpartiet anser därför att det är angeläget att skapa resurser för stöd till utveckling av små och medelstora företag.

4.4 Utmaningar i en ny tid

De 10 nya EU-medlemmarna vidgar den inre marknaden och ställer krav på övriga medlemmar i flera olika avseenden: konkurrensmässigt genom lägre produktionskostnader och solidariskt genom krav om ökad medfinansiering för uppbyggnad av de nya ländernas ekonomier och socialt genom medborgarnas fria rörlighet inom länderna. Denna situation innebär att regeringen med tillförsikt måste anpassa politiken till de nya förutsättningarna.

Regeringen måste ta tillvara möjligheterna och inte enbart se hot och problem. Centerpartiet ser möjligheter i att nya marknader öppnas och att det finns behov i de nya medlemsstaternas ekonomier. En större ekonomi ger förutsättningar för utveckling, sysselsättning och tillväxt även i Sverige.

5 Reformområde: Självbestämmande och tillväxt

5.1 Demokrati och självbestämmande

Människor växer och utvecklas tillsammans med andra människor genom utmaningar och ökade uppgifter. Gränser som tidigare generationer rörde sig inom är inte desamma, horisonten har förskjutits från byn, stadsdelen, landskapet, landet till världen. Idag lever vi både i den globala byn och i lokalsamhället.

Det finns ett stort intresse för gemensamma samhällsfrågor men många har svårt att se de politiska strukturerna som utmanande. Vi måste återskapa den lokalpolitiska arenan och lokalpolitiken måste få ett tydligt utrymme för människors utvecklingskraft. Bara genom att frikoppla lokalstyret från dagens statliga förvaltningsroll kan vi få en vitaliserande kraft för demokratin. Det civila samhället med människor i samverkan är grunden för demokratisk tillit och förtroende.

För att frigöra kraft från förvaltning till utveckling måste vi vara beredda att förändra strukturer och omfördela ansvaret för våra gemensamma uppgifter. Grundläggande är att det civila samhällets utrymme ska öka, inte minska. Uppgifter som kräver större skala för att kunna vara bärkraftiga eller för att vi som medborgare ska behandlas lika eller likvärdigt måste delegeras uppåt till kommun, region, nation, EU- och FN-nivå eller lösas vidare via globala avtal.

Den politiska kulturen präglas av starkt nationellt centralstyre. All folklig makt är koncentrerad till riksdagen och utövas inom den centrala nivån som delegerar uppdrag till folkvalda i landsting, regioner och kommuner. Ansvarsfördelningen har blivit alltmer otydlig och i takt med samhällsutvecklingen mera otidsenlig. Den ramstyrning som lagstiftningen använder för att ge utrymme för lokala beslut fylls ut av regering och myndigheter. Dagens styrmodell har sina rötter i en tid när samhällets uppdrag var väsentligt mindre och tydligare.

I den globala byns tidevarv hämmar det gamla centralstyret utvecklingen. Centralstyret försvårar för medborgarna att delta, påverka och utkräva politiskt ansvar. Det är tid att bryta centralstyret och dela upp makten – utifrån den enskilde medborgarens ansvar för lokalsamhället till kommunen, regionen, nationen och EU. Medborgarna måste ha makt att delta och välja på alla nivåer och förtroendevalda måste få ett stärkt och tydligt utrymme på bekostnad av byråkratierna. Samtidigt ska vi hävda och stärka den enskildes fri- och rättigheter. En ny samhällsordning måste ta tillvara mångfald och säkra en stabil och tydlig maktdelning som inte utgår från underordning utan samverkan under ordnade former. Centerpartiet vill forma ett mer federalt Sverige i Europa och världen.

5.2 Rättstrygghet

Sverige är en demokrati och lagen stiftas indirekt av medborgarna. Att många upplever att lagen och dess företrädare inte företräder deras intressen är ett stort misslyckande. Känslan av utanförskap leder ofta till att den enskilde söker sig bort från samhällets normer till ett liv i kriminalitet. Likaså kan den enskilde som drabbas av brott misstro rättsväsendet om inget stöd ges från samhällets sida. Medborgarna måste känna trygghet för rättsväsendet.

Centerpartiet framhåller vikten av en för medborgarna alltid närvarande polis. De kunskaper som finns hos polisen om brott och ordningsproblem måste användas för att angripa och förebygga problem i det lokala samhället. Polisen ska utöver brottsbekämpning i traditionell mening verka preventivt. För att detta ska bli möjligt måste polisstyrkan utökas till sammanlagt 20 000 poliser, vilket förutsätter att en ny polisskola inrättas omedelbart. Polisen måste kunna prioritera sina polisiära uppgifter och därför måste antalet civilanställda inom polisen öka.

Tilltron för rättsväsendet grundas på att det fungerar snabbt, att det är förutsägbart och konsekvent samt att det finns nära tillgängligt, och därför måste nedläggningarna av tingsrätterna upphöra. Närheten till domstolarna är viktig och korta handläggningstider är oavsett brottstyp en rättssäkerhetsfråga. Särskilt unga gärningsmän måste få en verkställande dom så kort tid som möjligt efter brottet. Domstolarna måste få de medel som behövs för att trygga medborgarnas rättssäkerhet.

Vittnenas och målsägandenas ställning måste tryggas genom bättre skydd. De bör i ökad omfattning ha tillgång till stödpersoner som hjälper dem såväl under förundersökningsprocessen som under själva domstolsförhandlingarna. Det finns skäl att skärpa domstolarnas tillträdeskontroll och utreda i vilken mån domstolarnas utformning påverkar vittnenas situation. För att vittnesstödet, brottsofferjourer och övrigt brottsförebyggande arbete ska fungera långsiktigt krävs ett statligt stöd till frivilligorganisationernas arbete och vittnesstödet måste ges skälig ersättning. Ideellt arbete, med eller utan offentligt stöd, bör uppmärksammas och stärkas.

Brottsligheten har inga nationella gränser. Internationella terrorbrott, narkotikabrott, grov ekonomisk brottslighet, människohandel och annan organiserad brottslighet är några exempel på den problematik vi står inför. Vi måste skyndsamt utveckla det gränsöverskridande samarbetet kring brottsbekämpning och brottsförebyggande. Den svenska polisen och tullstyrkan måste få erforderliga resurser och befogenheter.

Resursbristen inom kriminalvårdsmyndigheten förstärks ytterligare av överbelagda anstalter och att det saknas personal, och det försvårar arbetet med att minska återfallsbrottsligheten. Kriminalvården måste få ytterligare medel för att klara en fungerande rehabiliterings- och programverksamhet. Fler anstaltsplatser måste öppnas och mer personal anställas. En framgångsrik programverksamhet kräver tillgång till kompetent och engagerad personal, inte minst psykologer och psykoterapeuter.

Många intagna har ett föräldraansvar och kontakten med anhöriga får inte brytas under fängelsetiden. För barnen är det viktigt att umgänget med föräldern kan ske under så normala former som möjligt. De besöksrum som idag anvisas familjer till intagna måste avsevärt förbättras och anpassas för barn- och familjebehov. Det behövs också fler besökslägenheter.

Skydd och stöd till den enskilde i situationer som inte är brottsrelaterade måste ses över. Det kan handla om enskildas svårigheter att föra sin talan i olika tvister med näringsidkare. I många fall drar konsumenter tillbaka kraven, av rädsla för försäkringsbolag och andra näringsidkare, trots att de vid domstolsprövning har stora möjligheter att nå framgång. Detta stärker inte förtroendet för rättssamhället. Konsumentorganisationerna måste ges bättre förutsättningar och resurser i sitt arbete med att informera och företräda konsumenterna.

För att ovanstående åtgärder skall kunna genomföras behövs ytterligare 1 miljard kronor till rättsväsendet, polisorganisationen, kriminalvårdsmyndigheten och konsumentorganisationerna under en period om två år.

5.3 Familjepolitiken

Familjebanden har stor betydelse för individernas välbefinnande och barnens uppväxt till goda samhällsmedborgare. Familjerna är olika och föräldrar måste själva få bestämma mera över barnens tillsyn utan långtgående styrning från staten och kommunen.

Många familjer har svårigheter med att få tiden att räcka till, och därför är vi kritiska till socialdemokraternas ambition att med maxtaxereformen öka småbarnsföräldrarnas arbetsutbud. Maxtaxan stärker inte familjebanden eftersom den minskar föräldrarnas valfrihet och ökar den offentliga barnomsorgens dominans.

Centerpartiet vill öka föräldrarnas tid med barnen. Vi vill fördubbla barnbidraget från barnets första till och med fjärde år till 1 900 kronor. Samtidigt bör föräldrar få en lagstiftad rätt till tjänstledighet upp till 50 % under barnens förskoleår. Etableringsfrihet för barnomsorg bör införas. Föräldraförsäkringen ska vara attraktiv för såväl låg- som högavlönade, och för såväl kvinnor som män. Centerpartiet föreslår en höjning av golvet i föräldraförsäkringen till 200 kronor för att säkra grundtryggheten för familjen. Vi höjer också taket upp till 11 basbelopp för att ge fler föräldrar ett bättre inkomstskydd under föräldraledigheten. Detta stärker familjebanden och ökar barnens livskvalitet.

Centerpartiet avvisar förslag om att öka kvoteringen i föräldraförsäkringen, eftersom det minskar familjernas möjlighet att anpassa föräldraförsäkringen efter familjens behov och förhållanden. Dessutom ser vi en risk att familjer skulle minska sitt uttag av föräldraledigheten och att många barn skulle få en alltför tidig dagisdebut.

5.4 Kommunal ekonomi

Kommunerna är medborgarens närmaste politiska nivå och den nivå där största delen av vår välfärd beslutas och produceras. Den kommunala självstyrelsen och medborgarnas möjligheter att utöva makt och kontroll över den lokala demokratin måste stärkas och utvecklas. Makten att besluta måste kopplas samman med makten att beskatta. En sådan maktväxling enligt federalismens principer förutsätter också en omläggning av skattepolitiken. Centerpartiet vill ge landets kommuner ett reellt självstyre och stabila skattebaser. Större skattebaser minskar och kan helt ta bort behovet av statsbidrag.

En majoritet av Sveriges kommuner kommer att få stora svårigheter att klara det ålagda balanskravet under 2004. Regeringens tilläggsbudget där statsbidragen till kommuner och landsting under löpande år minskas med 2,6 miljarder förvärrar situationen ytterligare. Regeringens indragning innebär sannolikt ytterligare besparingar under 2004 och skattehöjningar för 2005. Under två år har det genomsnittliga skatteuttaget i kommunerna höjts med nästan en krona per hundralapp. Regeringen bäddar således för behov av ytterligare höjningar av kommunalskatten, då kommunerna till skillnad från staten avkrävs en budget i balans.

En viktig förklaring till kommunsektorns ekonomiska situation är att kommunernas ekonomi successivt underminerats av ofinansierade statliga beslut. Kommunernas kostnader för reformer som LSS och maxtaxan följer den allmänna pris- och löneutvecklingen, medan intäkterna i form av riktade statsbidrag är nominella. Kommuner får både ekonomiska tillskott och indragningar till följd av statliga beslut. I en jämförelse mellan tillskotten och indragningarna under tidsperioden 1993–2004 konstaterar Kommunförbundet att indragningarna är 2 miljarder större än tillskotten.

Urholkningen fördjupas dessutom av att statsbidragen är nominella, vilket sammantaget försvagat statsbidragen med realt ca 13 miljarder mellan 1993 och 2004. Reella försämringar inom skolan eller vården och omsorgen kan omräknas till över 40 000 anställda.

Socialdemokraterna har ett stort ansvar som genom sin politik med minskade resurser till kommunerna bidragit till denna svåra situation. Eftersom demografi och tillväxt är olika i olika kommuner måste den kommunala självstyrelsen stärkas. Statsbidragen och de riktade statsbidragen minskar kommunernas handlingsutrymme och försvårar nödvändiga prioriteringar och effektiviseringar. Den ekonomiska politiken måste stärka kommunsektorns skattebas och minska beroendet av statsbidrag.

Centerpartiet har låtit riksdagens utredningstjänst räkna på regeringens föreslagna förändringar i anslag 48:1 Generellt statsbidrag till kommunerna under perioden 2004–2006 ¹. Regeringen säger sig satsa flertalet miljarder kronor extra till kommunerna men utredningstjänstens sammanställning visar att regeringens siffror är överdrivna. Med hänsyn taget till kommunsektorns motsvarighet till KPI, dvs det kommunala indexet, minskar faktiskt de generella statsbidragen till kommunerna år 2006 jämfört med föregående år.

Vad som dessutom är oroande är regeringens aviserade förändring i sjuklönesystem som gjordes i departementspromemorian 2004:16. I denna framgår att de verksamheter som har hög sjukfrånvaro kommer att missgynnas av det nya systemet, eftersom de sänkta arbetsgivaravgifterna inte kompenserar de 15 % av sjuklönekostnaderna som arbetsgivarna ska bli skyldiga att finansiera. Det är väl belagt att just kommunsektorn har en högre andel sjukfrånvaro än genomsnittsverksamheten. Centerpartiet förutsätter att om förslaget blir genomfört ska kommunsektorn kompenseras fullt ut för detta.

Med Centerpartiets förslag till skattesystem, där avdragsrätten ersätts med skatterabatter, får kommuner och landsting behålla hela sin skattebas. Detta underlättar kommunsektorns prioriteringar och långsiktiga beslut. En sammanställning över regeringens samt Centerpartiets föreslagna anslagsförändringar i kommunsektorn finns bilagt i appendix.

Detta är en tydlig indikation på att staten har tagit hand om det ökande skatteunderlaget från en växande lönesumma men underlåtit att öka statsbidragen i motsvarande grad. Istället har resurserna samlats ihop till paket och kallats ”Persson-pengar” eller ”Wärnersson-pengar” innan de skickats tillbaka till kommunerna. Vanligen har dessa bidrag varit riktade och åtföljts av nya krav, vilket ytterligare minskat kommunernas handlingsfrihet.

Med Centerpartiets förslag växer kommunernas intäkter när skattebasen och lönesumman ökar. I dagens system saknas sambandet mellan lönesummans utveckling och de generella statsbidragen. Regeringens bidrag till kommunerna motsvarar inte de ökade kostnaderna. Centerpartiets förslag stärker kommunernas och landstingens självbestämmande genom tydliga och stabila skattebaser där statens möjligheter att intervenera begränsas till ett minimum. Genom kraftigt stärkta kommunala skattebaser minskar vi dessutom trycket på det kommunala skatteutjämningssystemet.

5.5 Biståndet

Centerpartiet har som mål att uppnå enprocentsmålet. Ökningen av biståndsramen för 2005 är ett steg mot målet. År 2006 når vi 0,96 %. Solidaritet med de fattigaste i världen har alltid varit ett svenskt honnörsord. Så skall det vara även fortsättningsvis. Att motarbeta fattigdom och utslagning, att arbeta för demokrati och mänskliga rättigheter, för stabilare samhällen med tillväxt och hopp om framtiden är bra både för dem som lever i områdena och för oss. En stabilare och säkrare värld är till fördel för alla.

5.6 Försvaret

Det är beklagligt att regeringen i vårpropositionen anger att ett av huvudalternativen för Försvarsberedningens arbete ska vara en besparing på 6 miljarder kronor. Detta är att gå händelserna i förväg. Centerpartiet anser att anslaget måste motsvara våra internationella åtaganden och den nationella hotbilden. Försvarsberedningen bör utreda alla alternativ lika grundligt. Först när detta är gjort och resultatet analyserat kan vi fastställa vilket som är huvudalternativet.

6 Reformområde: Företagande och tillväxt

Tillväxt är ett av vår samtids mest omhuldade begrepp. De flesta gör anspråk på att vilja främja den, att vara orienterad av den eller att bygga välfärden på den. Centerpartiet utgör ett undantag från den allmänna tillväxtkören då vi framhåller ett underifrånperspektiv på tillväxt. Det betyder att vi lägger fokus på människorna som tillväxtskapande faktorer och därmed polemiserar med uppfattningen att tillväxt kan kommenderas fram centralt via storskaliga strukturer. Tillväxt är förutsättningen för ett höjt välstånd och ett livskraftigt samhälle.

Ett sätt att definiera ”tillväxt” är efter det gängse sättet att mäta ekonomisk tillväxt på nationell nivå, dvs. genom den årliga förändringstakten av bruttonationalprodukten (BNP). Den regionala motsvarigheten till BNP-måttet är bruttoregionprodukten (BRP) som mäter förädlingsvärdet vid samtliga arbetsplatser i en region. Alla regioners BRP summerar upp till BNP på nationell nivå. En hög nationell tillväxt förutsätter därför att regionernas förädlingsvärde i de olika näringsgrenarna ökar. Sveriges tillväxt är direkt förbunden med tillväxten i regionerna och beroende av de egenskaper och potentialer regionerna tillsammans besitter. Regionernas bidrag till den nationella tillväxten sker genom att fler människor i hela Sverige går från arbetslöshet till sysselsättning och att företagen i hela Sverige blir mer lönsamma och produktiva.

BNP per se är dock inget mått på vare sig välstånd eller livskraftiga samhällen. Det utelämnar t.ex. fördelningsaspekter, miljö, demokrati, och livskvalitet. En ökad ekonomisk tillväxt är dock en förutsättning för att även en ökad ekonomisk utveckling ska ta fart. Centerpartiet anser att en ökad ekonomisk tillväxt ska bära upp en socialt, ekonomiskt och ekologiskt uthållig utveckling.

6.1 Fler företagare skapar tillväxt

Sverige behöver fler entreprenörer och fler småföretag. Forskare som mätt nivåer av entreprenörskap i olika delar av världen (Global Entrepreneurship Monitor) har funnit ett tydligt positivt samband mellan höga nivåer av entreprenörskap och högt BNP. Villkoren för småföretagande behöver därför kraftigt förbättras. Det är i småföretagens dynamiska miljöer som jobben skapas. Vi tror att det ger ett bättre utfall om vi uppmuntrar de som vill starta och driva företag. Vi utgår inte från att det är arbetslösa som ska utgöra stommen i en ny företagargeneration och därför säger vi nej till ineffektiva arbetsmarknadsprogram.

Småföretagare kan idag inte känna stor tillit till regeringen och dess politik. Det krävs helt andra attityder för att skapa ett läge då människor vågar expandera sin verksamhet och vågar starta företag. Nutek har återkommande pekat på att välfungerande utbildnings- och transportinfrastruktur, effektiv kapitalförsörjning samt konsekvent lagstiftning och stödjande regelverk är mycket viktiga för att småföretag ska kunna starta och verka. Vidare krävs åtgärder för att säkra tillgången på kompetent arbetskraft, kommersialisering av forskningsresultat och en ökad tillgång på såddkapital. Vi avsätter 600 miljoner kronor under de två kommande åren för att införa ett personligt riskkapitalavdrag (se Tabell 3). Vilket innebär att de som tillför företaget eget riskkapital (t.ex. genom lån eller eget sparande) får göra ett riskkapitalavdrag mot inkomst på upp till 40 000 kronor om året.

Välfärdsstatens låga incitament för eget sparande matchas enligt Centerpartiets förslag med ett starta-eget-sparande där människor skattefritt kan spara upp till 40 000 kronor om året för att ha en grundplåt till eget eller andras företag (se Tabell 3 ).

Regeringen satsar måttliga 10 miljoner kronor till såddfinansiering i vårpropositionen. Med tanke på de senare årens drastiskt minskade utbud av både privat och offentligt såddkapital anser Centerpartiet att regeringens satsning är undermålig. Därför anslår vi (under utgiftsområde 19) 100 miljoner kronor under budgetperioden till finansiering av unga företag, dvs 50 miljoner kronor per år.

6.2 Kvinnors företagande

Normen för en företagare är idag fortfarande en ”svensk man”. Det finns tre gånger fler manliga företagare än kvinnliga. Trenden är dessutom negativ, med allt färre kvinnor bland aktiva och fristående nystartade företag. Förutom en generell överrepresentation av män i näringslivet leder obalansen till att det finns få kvinnor i de traditionella nätverk från vilka styrelseledamöter, VD:ar och ordförande rekryteras. Även om avsaknaden av jämställdhet inom näringslivet främst är ett strukturellt och normativt problem så anser Centerpartiet att vissa riktade insatser kan vara värdefulla. Vi satsar därför 100 miljoner kronor under budgetperioden på att stödja kvinnors företagande, t.ex. genom att tillhandahålla riktad affärsrådgivning för kvinnor som driver eller vill starta företag.

Det mest uppenbara problemet med ett ojämställt näringsliv är resursslöseriet då kvinnors kompetens inte utnyttjas. För att öka Sveriges konkurrenskraft och tillväxt behövs fler företagare, och i synnerhet fler kvinnliga företagare. I USA och Kanada utgör andelen kvinnliga företagare nästan 40 %. Detta trots att en betydligt lägre andel kvinnor förvärvsarbetar i dessa länder jämfört med Sverige. Ett första delmål bör vara att 40 % av landets nystartade företag år 2006 drivs av kvinnor.

6.3 De nya svenskarnas företagande

Vart femte företag som startas i landet drivs av en person med invandrarbakgrund. Det innebär att företagsamheten bland nya svenskar är högre än för dem som är födda och uppvuxna här. Invandrares företag är en viktig del av den svenska ekonomin. Centerpartiet anser att t.ex. bankers och myndigheters service till människor med invandrarbakgrund måste bli bättre, t.ex. genom ökad information på olika språk. Vidare kan det bli aktuellt med en vidgning av diskrimineringslagstiftningen, så att förbudet mot etnisk diskriminering också omfattar företag som drivs och ägs av personer med invandrarbakgrund.

Centerpartiet anser att situationen kring invandrares företagande behöver belysas från två håll. Dels måste invandrares kompetens valideras och deras chanser på arbetsmarknaden jämställas med infödda svenskar. Dels måste de invandrare som driver företag ges samma förutsättningar som infödda företagare att tjäna pengar på sin verksamhet. I vårt budgetförslag satsar vi 150 miljoner kronor under budgetperioden på ett program för att stödja invandrare som vill starta och driva företag.

6.4 Jord- och skogsbruksnäringen

Sveriges jord- och skogsbruksnäring skapar tillväxt i ordets rätta bemärkelse. Näringen svarar för närmare 10 % av sysselsättningen tillsammans med livsmedelsindustrin. Jord- och skogsbruket har en ljus framtid när det gäller produktion av förnybar energi. Sverige behöver bra jord- och skogsbruksföretag för vår hållbara utveckling. De gröna näringarna är en stor resurs med en potential att leva upp till en hållbar utveckling, med företagare som skapar ekonomisk tillväxt med naturens och människors villkor som ramverk.

Det är förvånande att regeringen inte respekterar eller visar tilltro till de gröna näringarnas tillväxtpotential. Det borde vara lika angeläget för regeringen att stödja jordbruksnäringen som att föreslå ROT-avdrag inom byggnadsbranschen. De föreslagna ROT-avdragen visar också att regeringen har större intresse för de konjunkturella sysselsättningsproblemen inom byggnadsbranschen än för de konkurrenssvårigheter som landets jord- och skogsbrukare brottas med.

Även i årets budget använder regeringen utbetalningarna av jordbruksföretagens EU-stöd för att klara budgettaket. Genom att bl.a. skjuta på utbetalningarna undviker regeringen ett förmodat överskridande av 2004 års utgiftstak, på bekostnad av de enskilda företagarnas likviditet. Nu är det inte bara arealersättningarna som kommer att betalas ut efter årsskiftet, utan även djurstödet, det nya mjölkstödet, LFA-stödet samt vissa miljöersättningar. Sammanlagt rör det sig om mer än 6 miljarder kronor. Med tanke på att utgiftsområde 23 (Jord- och skogsbruk, fiske m.m.) endast omfattar några få procent av statens totala budget, är det en anmärkningsvärt stor del av ansvaret för att klara budgettaket som läggs på bönderna.

6.5 Företagsskatter

Sverige har ett av världens högsta skattetryck. Detta gäller inte minst skatten på arbete. Om företag ska kunna växa av egen kraft måste de kunna drivas under en längre tid. Centerpartiet anser att arbetande kapital i företagen ska hållas intakt vid generationsskiften genom slopad arvs- och gåvoskatt mellan makar och bröstarvingar. Förmögenhetsskatten bör också avvecklas, i ett första steg genom avskaffad sambeskattning. Dessa förslag är fullt finansierade i vårt skatteförslag (se Tabell 3). Även särreglerna för beskattning av närstående bör slopas.

Centerpartiet anser att utformningen av beskattningen av fåmansbolag bör ändras. De s.k. 3:12-regelerna ska förhindra att högre beskattade löneinkomster (56 % skatt) omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster (30 % skatt). Oaktat skattesänkningar behövs en förordning som hanterar problematiken mellan de olika skattesatserna. Centerpartiet vill ändra i 3:12-regelverket genom att införa en s.k. BEK-modell (BEK = beskattat eget kapital). Med en sådan modell kan kapitalunderlaget beräknas utifrån allt arbetande kapital i bolaget. Vi anser även att klyvningsräntan bör höjas till en nivå 15 % över statslåneräntan, vilket möjliggör för delägare i fåmansbolag att höja den utdelning som får beskattas som kapital. Även denna förändring finns med fullt finansierad i vårt skatteförslag.

Ett eventuellt skattetillägg och upptaxering ska inte betalas in förrän dom har avkunnats i sista rättsinstans, i de fall en företagare väljer att överklaga ett beslut från skattemyndigheten. Skattelagstiftningen bör därför förändras så att inbetalning av skattetillägg ska göras först då en tvist är avgjord. Möjligheterna att anlita allmän experthjälp vid skattemål bör även den förbättras.

Enligt Företagarna finns signaler om att vissa storföretag förlänger sina betalningstider på ett sådant sätt att underleverantörer måste betala in momsen på en transaktion innan de har fått betalt från sin kund, storföretaget. För att undvika detta bör tidpunkten för redovisning och betalning av mervärdesskatt förskjutas en månad. Då är det större chans att småföretaget hinner få betalt av sina kunder innan momsen ska betalas till staten. Detta är i praktiken en betydande förenkling för företaget.

6.6 Trygghetssystem även för företagare

Tyvärr kan vi konstatera att alla i samhället inte omfattas av de sociala trygghetssystemen. Den som väljer att bli egen företagare straffas med sitt risktagande genom uteslutning ur socialförsäkringssystemen. Nuvarande system gynnar ett passivt ägande av aktier framför arbetet med att få företaget att växa. Lagstiftningen tycks utgå från att företagare inte kan bli sjuka och att de avstår från att bli föräldrar. Diskrimineringen av föräldraförsäkringen drabbar särskilt kvinnor som startar och driver företag.

En företagare har precis som en anställd fasta kostnader vid sjukdom eller föräldraledighet. Ett stängt företag är ett inkomstbortfall och innebär en risk för att kunderna söker sig till andra leverantörer. Företagaren drabbas också av reglerna för den tillfälliga föräldrapenningen, med en lägre ersättning än anställda vid vård av sjuka barn. Detta underlättar inte för småbarnsföräldrar att starta företag. Centerpartiet anser att samma villkor ska gälla för företagare som för anställda vad gäller sjukpenning, föräldraförsäkring och ersättning vid arbetslöshet. Socialförsäkringarna bör utredas så att samma regler gäller för företagare som för anställda ifråga om kvalifikation och ersättningsregler i sjukförsäkring och föräldraförsäkring. Småföretagare bör också ges tillträde till a-kassan om företaget är helt eller delvis vilande. Det måste också bli möjligt för anhöriga som inte har anställning i företaget att ha tillträde till a-kassa, utan att företaget läggs i malpåse.

6.7 Krångel och byråkrati

Regelbördan för landets småföretagare är onödigt hög och förändringar krävs för att regeringen ska gå från ord till handling när det gäller tillväxten. Målet för regelförenklingsarbetet bör vara en minskning av regelbördan med 25 % under en fyraårsperiod. Endast en utredning om hur småföretagens börda ska mätas är ingen kraftfull åtgärd. Kontakten med myndigheter upplevs av många företagare som svår, då uteblivna besked eller godtyckliga prövningar har stora konsekvenser för ett företags ekonomi. Centerpartiet anser att myndigheter ska ha samma svarstid som företagare, dvs en likabehandlingsprincip bör införas. Vidare bör ett gemensamt uppgiftslämnarregister införas så att myndigheterna vid behov kan hämta statistik från varandra istället för av företagen.

6.8 En ny sjuklönemodell

Centerpartiet föreslår en sjuklönemodell anpassad för mindre företag, där antalet sjuklönedagar för ett företag ska vara detsamma som antalet anställda i företaget, med ett maxtak på 30 dagar per sjuktillfälle. Exempelvis har ett företag med fem anställda således ett sjuklöneansvar på fem dagar per anställd och sjuktillfälle. Förslaget innebär att småföretag får betydligt mindre kostnader, och resurserna kan istället användas för att utöka såväl verksamhet som arbetskraft. På marginalen innebär det att ett småföretag som anställer en extra medarbetare tar mindre risker, vilket har stor betydelse för framförallt arbetslösa som tidigare har varit sjukskrivna. Med Centerpartiets förslag vågar arbetsgivare anställa personer som tidigare har varit sjuka.

6.9 Offentlig upphandling

Det är diskriminerande att de största hindren för eget företagande finns inom de områden där kvinnor har de flesta jobben – inom offentlig sektor. De gällande upphandlingsreglerna gynnar stora företag framför små entreprenörer och bidrar till den märkliga bild som målas upp av entreprenörer i t.ex. vården. Vi vill ta vara på den drivkraft som ligger i att offentlig verksamhet kan knoppas av till anställda som vill ta över och driva verksamheten i egen regi, såsom företag, kooperativ m.m. Välfärdsentreprenörer ska behandlas på samma sätt som verksamheter som drivs av landsting eller kommuner. Privata och offentliga aktörer ska omfattas av samma momsregler. Kommuner och landsting bör även utarbeta sina upphandlingsuppdrag så att mindre och lokala företag inte missgynnas, t.ex. genom att väga in miljöaspekter.

Genom att uppmuntra entreprenörskap i offentlig sektor kan de offentliga arbetsgivarna öka intresset och motivationen bland anställda att starta eget. Det kan handla om att ta ansvar för enhetens resultat, budget eller andra områden med inflytande. Det kräver att politiker i landsting och kommuner tillämpar en entreprenöriell ledarskapsstrategi som lägger grunden för en kultur som karaktäriseras av entreprenörsanda. Men det beror även på hur medarbetarna hanterar denna möjlighet. Centerpartiet anser att alla bör erhålla F-skattsedel vid födseln i ett företagsamt samhälle. Vid 18 års ålder ska F-skattsedeln sedan kunna aktiveras av de personer som vill starta företag. Den får sedan endast återkallas på sakliga grunder. På så sätt ska människor uppmuntras till att starta företag, och förhoppningsvis även få fler förebilder.

6.10 Starka regioner för ökad tillväxt

Den regionala utvecklingen är avhängig en omfördelning av makt, nämligen makten över resurser och beslut. I enlighet med federalismens principer menar Centerpartiet att lokala och regionala organ har ett betydligt bättre beslutsunderlag än centrala myndigheter, och samtidigt kan uppnå större effektivitet, när det gäller att ta beslut rörande lokala och regionala frågor. Regionalpolitiken har traditionellt kännetecknats av omfattande program för omflyttningar av pengar, centralstyrda direktiv och massiva myndighetsstrukturer för att behandla processen. Centerpartiet vill bryta ner ineffektiva myndighetsstrukturer, eliminera skadlig centralstyrning och förenkla de regionala finansieringsprogrammen. Direktvalda regionala organ bör ansvara för de medel länsstyrelserna, Nutek m.fl. idag förfogar över.

Regeringens ”regionala utvecklingspolitik” betonar i ord vikten av utveckling och tillväxt i hela landet. I verkligheten förblir dock utgångspunkten att alla delar av landet förutom storstadsregionerna, och en och annan plats med lokalt hög tillväxt, är svaga, underlägsna och ohjälpligt på efterkälken. Perspektiven behöver därför bytas ut. Sveriges tillväxt är direkt förbunden med tillväxten i regionerna och beroende av de egenskaper och potentialer regionerna tillsammans besitter.

I vår budgetmotion anslår vi ca en halv miljard mer än regeringen för att kunna genomföra nationella satsningar inom regional utveckling. Det gör vi inom ramen för satsningar på bl.a. ett program för utveckling av landsbygdsturism, stöd till småskalig livsmedelsproduktion samt utveckling av alternativa drivmedel ur spannmål och skogsråvara. Dessa satsningar är en del i att ge förutsättningar för tillväxt och företagande i hela landet. Målet är att kunna öka sysselsättningen, få fram livskraftiga och självbärande företag och därmed en högre tillväxt och mer välstånd i hela landet. IUC-nätverkens arbete är ett gott exempel på underifrånperspektiv i näringspolitiken, något som regeringen tycks ogilla så till den grad att man nu stryper anslagen. Centerpartiet öronmärker därför 50 miljoner kronor per år (i vår satsning på regional utveckling under UO 19) till att stöda IUC-nätverkens projekt och utvecklingsarbete.

Både när det gäller dessa övergripande satsningar och övriga medel för regional utveckling anser vi att den regionala nivån ska ha beslutsmakten över projektens utformning. Majoriteten av den regionala utvecklingen skapas dock inom de tusentals frivilliga utvecklingsgrupper som finns i vårt land. För att frigöra medel för dessa utvecklingsgrupper vill Centerpartiet tillföra ytterligare resurser till utvecklingsarbetet, fördelade i två delar – en regional del och en del lokala utvecklingspengar. Utvecklingspengen kan även användas som medfinansiering i olika typer av EU-projekt som de lokala utvecklingsgrupperna initierar. En översyn av hur det regionalpolitiska stödet fungerar och betalas ut bör kunna leda till att rejäla resurser frigörs för regionala och lokala utvecklingsresurser.

6.11 Kommunikationer

Centerpartiets vision är ett väl utvecklat transportsystem med säkra, miljövänliga och tillgängliga transporter. Övergripande är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning, för att trygga investeringar och nyetableringar i hela landet.

Regeringen tycks inte inse vikten av att åtgärda de flaskhalsar som finns inom både väg- och järnvägssektorn och på de sträckor som är i akut behov av upprustning eller nybyggnationer. Sannolikt kommer inte en stor majoritet av projekten att genomföras inom planeringsperioden 2004–2015, eftersom det saknas pengar till dessa. Vi behöver stora satsningar på anslaget för drift och underhåll, för att åtgärda ett mycket eftersatt underhåll och för att undvika ytterligare eftersläpningar. Dåligt underhåll innebär tyvärr fler trafikolyckor, ökad miljöbelastning och försämrade förutsättningar för tillväxt p.g.a. ökade kostnader för både näringsliv och enskilda.

Centerpartiet föreslår en ny modell för en alternativ finansiering av önskvärda, samhällsekonomiska och strategiskt viktiga investeringar i vägar och järnvägar. Ett särskilt infrastrukturbolag bör få till uppgift att finansiera investeringar med normala avskrivningstider och annuitetsbetalning via statsbudgeten över en längre period. Som finansieringslösningar kan exempelvis en PPP-lösning (Private-Public Partnership) vara möjlig.

Centerpartiets krav på en digital allemansrätt står fast. Staten bör ta ansvar för en heltäckande digital infrastruktur bestående av optisk fiber. Inom denna struktur ska det råda fri konkurrens mellan operatörer och tjänsteleverantörer ut till kund. En god digital infrastruktur och en väl fungerande IT-politik är nödvändig för tillväxten i hela landet. Alla ska kunna använda den digitala tekniken, både vad gäller tillgång och tillgänglighet. Tillgängligheten innebär att IT-politiken ska utgå från att användaren ska styra utvecklingen, inte tvärtom. Därför ska t.ex. myndigheters IT-baserade information vara tillgänglig för alla oavsett ålder, funktionshinder eller svårigheter att förstå svenska.

Centerpartiet anser att Internet ger nya möjligheter och att ett ökat IT-användande kan innebära ökad tillgång till myndigheter genom 24-timmarsmyndigheten, effektivitet och besparingar genom ett utvecklat IT-användande inom vård och omsorg, en positiv utveckling för demokrati när teknologin skapar arenor där medborgare kan bemöta beslutsfattarna osv. och att alla får ta del av dessa möjligheter så att de digitala klyftorna inte ökar.

Tillgång till moderna mobilkommunikationer i hela landet är avgörande för tillväxt och utveckling. Det är därför viktigt att de operatörer som fått koncession på 3G i Sverige lever upp till tidigare gjorda åtaganden, vad gäller både kapacitet i näten och täckning i hela landet. De problem som drabbat branschen får inte tas till intäkt för att svika löften till stora delar av landet om mobil datakommunikation. Ett ökat samarbete mellan operatörer där de i betydligt högre grad samutnyttjar master är en mycket positiv utveckling – en utveckling som ger en både ekonomisk och miljömässig vinst.

6.12 Utbildning

Utbildningssystemet måste utvecklas så att det möter kraven från individ och samhälle. Det handlar om viktiga vägval inför framtiden. Resurser för utbildning är en investering för tillväxt och ett led i att skapa livskvalitet för den enskilda människan och att ge alla möjligheter och stimulans att nå toppen av sin egen förmåga. Centerpartiet har genomgående satsat på utbildning, från förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning till högre utbildning och forskning, i ett livslångt lärande.

6.12.1 Förskolan–grundskolan–gymnasieskolan

Centerpartiet anser att förskolan är viktig för barnen och kommunerna måste få förutsättningar att bedriva en bra verksamhet och familjerna ska kunna välja den barnomsorg som bäst passar familjen. Regeringen väljer att fokusera barnomsorgen via kommunerna genom centralstyrda reformer som maxtaxan. Maxtaxan har inte höjt kvaliteten i barnomsorgen. Riktade bidrag som maxtaxan undergräver kommunernas självstyre och bidrar inte till att förbättringar i verksamheten. Centerpartiet anser att staten måste lita till kommunernas förmåga att bedriva en bra verksamhet. Därför anser vi att de riktade statsbidragen till maxtaxereformen ska omvandlas till generella statsbidrag.

Centerpartiets skolpolitik utgår från att grundskolans problem inte ska flyttas över till gymnasieskolan. Problemen ska alltid lösas där de uppstår så att vi inte urholkar kvaliteten i alla skolformer. För att skolan ska kunna utföra sitt uppdrag behövs mer resurser och tre reformer genomföras: rätt till kunskaper, lokal makt och fler lärare.

En flexibel skolstart bör införas som öppnar för elever att börja förskoleklass, grundskola och gymnasieskola vid fler tidpunkter än bara på höstterminen. Skolan måste bli mera individanpassad och styras utifrån elevernas kunskaps- och mognadsnivå.

Centerpartiet vill vidareutveckla gymnasiereformen och ytterligare anpassa gymnasieskolan efter varje elevs förutsättningar och behov av teoretisk och praktisk utbildning. Det måste finnas olika vägar för eleven att nå gymnasiekompetens, därför bör gymnasieskolan kompletteras med t.ex. lärlingsutbildning. Centerpartiet står fast vid att kärnämnen även fortsättningsvis bör vara obligatoriska inslag i alla program. Kärnämnena kan anpassas till den praktiska utbildningens ämnesområde och fack för att stimulera motivationen att lära. Gymnasieskolan bör också kompletteras med en utbildningsgaranti som ger elever rätt att slutföra gymnasieutbildningen upp till 25 års ålder.

6.12.2 Högre utbildning och forskning

Centerpartiets politik för högre utbildning och forskning fokuserar den enskilda studenten och forskaren. Högre utbildning och forskning är en viktig del av vår gemensamma välfärd. De statliga universiteten och högskolorna ska också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet.

Den utbyggnad av den högre utbildningen över hela landet som Centerpartiet medverkat till är en viktig del som motverkar den regionala klyvningen av Sverige. Lärosätenas resurser behöver ökas så att kvalitetsarbetet kan fortsätta med bl.a. större satsning på forskning. Ett gott forskningsklimat är en förutsättning för långsiktig tillväxt. Förutom ökade ekonomiska resurser krävs det förbättrade sociala villkor för forskarstuderande. Den del av anslagen som går direkt till högskolorna och universiteten behöver ökas, bl.a. för att öka andelen forskarstyrd forskning.

Vid årsskiftet presenterades den studiesociala utredningen som Centerpartiet sedan länge efterfrågat. Utredningen konstaterar en rad otillräckligheter i studenternas situation, bl.a. hur studenter med barn har det. Det är positivt att regeringen gör en ”akutåtgärd” för dessa studenter, genom att anslaget till ett barntillägg på 500 kr. Detta är dock inte tillräckligt för att få en fortsatt breddad rekrytering till högre studier. Det krävs rimligare sociala villkor för studenter och forskarstuderande om vi ska ta tillvara den kompetens som finns i hela befolkningen.

Goda sociala och ekonomiska villkor är grundläggande förutsättningar för att studenterna ska kunna tillgodogöra sig sina studier på bästa sätt. Centerpartiet förespråkar ett studiemedelssystem som baseras på principen 50 % bidrag – 50 % lån. Dessutom vill vi reformera socialförsäkringssystemet för att undvika fattigdomsfällor.

Det ”lapptäcke” som råder i trygghetssystemen drabbar inte sällan studenter och särskilt studenter med barn. Vi befarar att det föreslagna barntillägget endast kommer att bli ytterligare en ”lapp” i systemet och att det även fortsättningsvis inte får ett helhetsperspektiv. Det är anmärkningsvärt att barntillägget endast omfattar de studenter som väljer att finansiera sina studier med studiemedel och således exkluderar de med annan försörjning och de forskarstuderande. Centerpartiet efterfrågar en helhetssyn över de studerandes studiesociala situation.

6.13 Arbetsmarknaden

Regeringens arbetsmarknadspolitik är ett misslyckande eftersom arbetslösheten är högre än regeringen själv kan acceptera. Samtidigt som regeringen ser kampen mot arbetslösheten som en huvuduppgift, angrips problemen med en konstgjord andning: fler AMS-åtgärder, stramare regler för arbetslösa och återinförande av ROT-avdrag. ROT-avdraget ger dessutom de manligt dominerade yrkena rejäla skatterabatter, medan det saknas satsningar på yrken där kvinnor dominerar.

För att öka sysselsättningen måste vi våga ompröva arbetsmarknadspolitiken i grunden. Arbetsmarknadspolitiken måste ha ett långsiktigt perspektiv och en strategi för att få arbetsmarknaden i harmoni med framtiden. Idag har vi en alltför hög arbetslöshet men om 10–15 år är situationen den omvända. Allt färre ska försörja allt fler i takt med pensionsavgångar och en sjunkande pensionsålder. Förhoppningsvis kommer EU:s fria rörlighet att blir en stor tillgång för Sverige om även andra EU-medborgare söker sig till den svenska arbetsmarknaden.

För att minska arbetslösheten måste vi lämna den centraliserade arbetsmarknadspolitiken till förmån för mer lokal makt. Ett viktigt steg för reformering är att minska Arbetsmarknadsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen till förmån för ett mera decentraliserat system. Beslut och resurser ska finnas där kunskapen och de lokala förhållandena finns.

Fler aktörer som kan erbjuda arbetsmarknadsåtgärder måste tillåtas. En omställningspeng underlättar för den som är arbetslös att själv välja åtgärdsprogram. Ett individuellt kompetenssparande bör införas för att underlätta vidareutbildning och omutbildning under hela det yrkesverksamma livet. Anslaget till rekryteringsbidrag behöver ökas och den övre åldersgränsen tas bort. Den arbetslöse som har en kort utbildning ska erbjudas kompletterande utbildning motsvarande gymnasienivå.

Centerpartiet vill skapa övergångsmarknader för långtidsarbetslösa. För att stimulera arbetsgivare att anställa personer som är utanför arbetsmarknaden vill vi införa en modell med nettolöner. Den anställdes lön är densamma som lönekostnaden för arbetsgivaren, ingen inkomstskatt eller sociala avgifter ska betalas. Nettolönen ska motsvara lönenivån enligt gällande avtal inom den aktuella sektorn och ska kunna utnyttjas under max två år.

För att öka tillväxten måste de flaskhalsar som uppstår i företagen p.g.a. brist på kompetens åtgärdas. Kvalificerade yrkesutbildningar måste prioriteras framför stora utbildningsprogram. Antalet platser för KY-utbildningar bör öka. Centerpartiets inkomstskattereform ökar incitamenten för personer med låga och normala inkomster att arbeta och i förekommande fall öka sin arbetstid.

6.14 Alla ska ha tillgång till arbetsmarknaden

Trenden med ett ökande antal asylsökande till Sverige tenderar inte att minska. Asylsökande måste få ett kvalitetssäkert mottagande och en rättssäker asylprocess. Likaså är det viktigt att asylsökandes möjlighet till arbete och sysselsättning stärks avsevärt. Ett mer övergripande system måste utformas där arbetsmarknadens parter tillåts ta ett större ansvar för att ordna fram arbets-, praktik- och introduktionsplatser. Praktikplatser bör kunna kombineras med någon form av anställning och bana väg till en framtida anställning.

En ökad arbetskraftsinvandring kommer att vara bra för Sverige såväl ekonomiskt som kulturellt och socialt. Vi måste välkomna och ta tillvara de resurser som finns hos de människor som finns här och som kommer till Sverige. Centerpartiet värnar den fria rörligheten och vi vill underlätta för människor som kommer hit för att arbeta eller starta företag.

Trots diskrimineringslagstiftningen har var fjärde person med funktionshinder någon gång blivit diskriminerad i arbetslivet på grund av sitt funktionshinder. Personer med funktionshinder har också en betydligt lägre sysselsättningsgrad än befolkningen i övrigt. Arbetsmarknaden måste vara tillgänglig för alla.

Samhalls verksamhet samt möjlighet att få lönebidrag är viktiga alternativ för arbetshandikappade. Samhalls prioritering måste vara att ge meningsfulla arbeten åt de arbetshandikappade, inte att konkurrera med övrig tillverkningsindustri. Vad gäller lönebidraget vill Centerpartiet höja taket från 13 700 till 15 000 kronor. Centerpartiets förslag kombinerat med vårt inkomstskatteförslag kommer att rejält förbättra möjligheterna för arbetshandikappade att få ökad livskvalitet och större möjlighet till självbestämmande.

7 Reformområde: Hälsa och tillväxt

7.1 En politik mot ohälsan

Under perioden 1997 till 2003 ökade såväl sjukfrånvaron som antalet förtidspensionerade, även om en försiktig minskning av sjukskrivningarna kan registreras. Samtidigt beviljas allt fler personer sjukersättning och aktivitetsersättning, dvs. förtidspension. Den samlade ”ohälsan” medför höga offentliga kostnader, stort mänskligt lidande och allvarliga samhällsekonomiska skador.

En framgångsrik kamp mot ohälsan skulle ge ett tillskott upp till 10 % i antalet arbetade timmar med en motsvarande tillväxtpotential, om vi kan halvera antalet sjukskrivningar och förtidspensioneringar. De offentliga utgifterna skulle kunna minskas med omkring femtio miljarder kronor, samtidigt som skatteintäkterna kraftigt skulle öka. Detta förutsätter samtidigt en näringspolitik som skapar fler jobb.

Arbetsmiljön har en viktig del av de växande sjukskrivningskostnaderna men orsakerna till ohälsa och sjukskrivning är mer sammansatta, vilket bekräftas av många aktuella studier. För att minska antalet sjukskrivningar krävs en samlad strategi som samtidigt angriper ett flertal orsaker som påfrestningar i arbetslivet, arbetslöshet, sociala problem som alkohol- och narkotikamissbruk, sjukdomar som inte är relaterade till arbetslivet, påfrestningar i privatlivet och överutnyttjande av systemen.

Centerpartiet vill öka engagemanget och drivkrafterna för ett hållbart arbetsliv, en bättre rehabilitering och ett minskat överutnyttjande av alla aktörer, som arbetsgivare, anställda, statliga myndigheter med flera. Centerpartiet vill i årets vårbudgetmotion särskilt uppmärksamma ohälsan inom den offentliga sektorn samt den skenande ökningen av antalet förtidspensionärer.

7.1.1 Minska ohälsan inom den offentliga sektorn

Offentliganställda, särskilt kommunalanställda, har en betydligt högre sjukfrånvaro än privatanställda och egenföretagare. Huvudorsaken till detta förklaras ofta av neddragningarna i offentlig sektor under 1990-talet. En annan förklaring är brister i de offentliga huvudmännens personalansvar. Orsakerna till den högre sjukfrånvaron bland offentliganställda bör ytterligare analyseras och riktade åtgärder utformas.

För att minska sjukfrånvaron och öka de anställdas inflytande över sin arbetssituation, bör vi öka andelen privata och kooperativa utförare. Kooperativa och privata utförare har lyckats bättre än offentliga utförare med att ge de anställda överblick och inflytande över arbetssituationen. Den offentliga sektorn bör eftersträva en mer småskalig organisation för att underlätta de anställdas inflytande. Målsättningen måste vara att offentliga arbetsplatser ska nå mera jämförbara ohälsotal med genomsnittet för hela arbetsmarknaden. Om denna målsättning nås skulle det med dagens ohälsotal uppskattningsvis kunna medföra besparingar på mellan tio och tjugo miljarder kronor årligen.

7.1.2 Förtidspensionerna

Medan kostnaderna för sjukförsäkringen minskat med 10 % under det senaste året har antalet nybeviljade sjuk- eller aktivitetsersättningar ökat med 20 %. En förklaring är försäkringskassornas direktiv om förtidspensionering efter tolv månaders sjukskrivning. De långsiktiga effekterna av att föra över stora delar av arbetskraften i ett ersättningssystem med låga rehabiliteringsambitioner är självfallet förödande. Särskilt oroande är den höga andelen nya förtidspensionärer under 50 år. Dessa uppgår till närmare 40 % av det totala antalet enligt RFV:s aprilsiffror 2004. Kampen mot ohälsan måste i lika hög grad inriktas på att få ner antalet förtidspensioneringar till rimliga nivåer. Tolvmånadersregeln bör därför upphävas.

Det är bra att beviljade sjuk- eller aktivitetsersättningar ska omprövas vart tredje år. För att inte denna omprövning ska blir rutinärenden, krävs en tydligare definition av förtidspensioneringens syfte och att tillgången till rehabiliterings-, utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser för förtidspensionärer stärks. En förtidspension ska inte vara ett fribrev från vidare krav på egen försörjning fram till ålderspensioneringen. Arbetsförmågan måste regelbundet bedömas och inkludera möjligheter att söka nya yrkesvägar.

7.1.3 Ohälsa, arbetslöshet och orörlighet på arbetsmarknaden

Den svenska arbetsmarknaden har en tradition av långa anställningar, och många anställda söker inte nya arbeten trots att de mår dåligt. Vantrivsel kan leda till depressioner och till sjukskrivningar. Det kan vara något positivt att sluta en anställning och många skulle sannolikt må bättre av att byta arbetsmiljö och arbetsuppgifter. Centerpartiet vill därför införa rätt till ett års tjänstledighet för att pröva ett nytt arbete.

Sjukskrivningar och förtidspensioner kan vara ett sätt att maskera övertalighet och uppsägningar. Sjukdom kan leda till arbetslöshet, och arbetslöshet kan avsevärt öka risken för sjukdom. Det finns dessutom en ”matchningsproblematik” som är likartad för en del långtidssjukskrivna och de som är arbetslösa.

Centerpartiet vill samordna försäkringssystemen för arbetslöshet och sjukersättning till en gemensam administration. Sammanslagning av dessa myndighetsstrukturer kan ge betydande synergivinster. Kvaliteten i insatserna för att motverka arbetslöshet, reducera sjukskrivningsdagarna samt återföra förtidspensionerade i arbete skulle förbättras, inte minst på det lokala planet. Den viktigaste åtgärden mot arbetslöshetsbetingade sjukskrivningar är dock att vi för en politik som skapar förutsättningar för företagande och tillväxt i hela landet.

7.1.4 Ohälsa som inte är relaterad till arbetslivet

Köer till vården medför onödigt lidande för individerna och längre sjukskrivningsperioder. De innebär högre kostnader för transfereringar och bortfall i produktionen. Centerpartiet vill införa en nationell vårdgaranti för att korta köerna och minska människors lidande.

I Sverige finns uppskattningsvis 200 000–300 000 personer med allvarliga alkoholproblem och mer än 20 000 narkotikamissbrukare. Personer med sociala problem har inte sällan även problem på sin arbetsplats med sjukfrånvaro som följd. Den enskilde måste få bättre stöd och behandling av socialtjänsten och inte enbart vara hänvisad till försäkringskassorna. Finansiell samordning mellan olika myndigheter kan vara en verksam arbetsmetod. En restriktiv alkoholpolitik är också viktig för att reglera socialt betingad sjukfrånvaro.

Arbetsmiljön har stor betydelse för människors välmående, samtidigt som sjukskrivningar också orsakas av faktorer utanför arbetslivet. Om människor kan leva på sin lön och familjerna har möjlighet att korta arbetstiden när barnen är små, bidrar detta sannolikt till minskade sjukskrivningsdagar. Centerpartiets skatte- och familjepolitik ökar självbestämmandet och livskvaliteten.

7.1.5 Överutnyttjande av systemen

I alla trygghetssystem förekommer mer eller mindre ett överutnyttjande. Graden av överutnyttjande påverkas av medborgarnas värderingar, generositeten i systemen och hur de kontrolleras. Våra olika trygghetsförsäkringar präglas av generösa ersättningar och låg kontroll. Överutnyttjande kan bero på att attityder förskjuts vad gäller giltig grund för sjukskrivning, av okunnighet om hur systemet fungerar och på fusk. Omfattningen är svår att beräkna och ska inte överskattas. Ökade kontrollinsatser mot fusk har emellertid givit bra ”avkastning” och bör utökas. Överutnyttjande måste alltid minimeras så att inte gränserna ytterligare tänjs ut.

7.1.6 Arbetsmiljöfrågor

I arbetsmiljön ingår även arbetsplatsens psykosociala miljö. Att de psykosociala orsakerna till sjukskrivningar har ökat kan bero på att arbetsmarknaden idag är mer flexibel och kräver förändringsbenägna medarbetare på ett helt annat sätt än tidigare.

Även om långt ifrån alla sjukskrivningar idag beror på förhållandena på arbetsplatsen, är själva arbetsplatsen en viktig nyckel till minskad sjukfrånvaro.

För att öka incitamenten för arbetsgivarna att arbeta mer målmedvetet med arbetsmiljö och rehabilitering behövs bl.a. ett system med ekonomiska drivkrafter. Ett sätt är att utarbeta kriterier för en god arbetsmiljö som kan ligga till grund för en arbetsmiljöcertifiering. Företagare som lever upp till dessa kriterier bör få en nedsättning av arbetsgivaravgifterna.

Företagshälsovården är viktig i det förebyggande arbetet för ohälsan och i rehabiliteringen av dem som drabbats av ohälsa. I alltför många fall upphandlas företagshälsovården till minsta möjliga kostnad. Centerpartiet anser att företagshälsovården ska integreras i det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Skyddsombudens roll som länk mellan arbetstagaren och företagshälsovården bör stärkas. Skyddsombudens verksamhet måste tydliggöras, från att endast bevaka de fysiska risker som finns till att även innefatta de risker för psykiska obehag som den sociala arbetsmiljön kan ge upphov till.

7.1.7 Ett program mot ohälsan

En samordnad arbetslivsförsäkring, som ersätter dagens sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar och samordnad lagstiftning och ersättningsvillkor som förtydligar arbetslinjen.

En finansiell samordning (Finsam), så att olika myndigheter, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, socialtjänsten med flera, tillsammans fokuserar på individen. Ett mer tillåtande regelverk för finansiell samordning ökar möjligheterna till bättre diagnos och effektivare rehabilitering samt fungerar tillsammans med Centerpartiets förslag till vård- och rehabiliteringsgaranti.

Ökade resurser till försäkringskassorna. Centerpartiet anslår 2,6 miljarder kronor 2004, 2,7 miljarder kronor 2005 och 2,9 miljarder kronor 2006 till rehabiliteringsinsatser varav en halv miljard per år ska anslås till rehabilitering av psykiskt sjuka och personer med svår social problematik.

Rehabiliteringsgaranti. Rehabiliteringsarbetet har ofta god kvalitet men resurserna möter inte behoven. Tillgången till rehabilitering får inte bli godtycklig och alltför beroende av den sjukskrivnes egna initiativ. Efter fyra veckors sjukskrivning ska försäkringskassan/arbetslivskontoret i samarbete med den enskilde, arbetsgivaren och primärvården påbörja en rehabiliteringsplan. Samarbetsvilja i rehabiliteringsprocessen ska vara ett villkor för att få behålla sjukpenning. Det ska vara en obligatorisk läkarundersökning/kontroll efter fyra veckors sjukskrivning och en rätt till en rehabiliteringslots. Den enskilde ska ha rätt till en kontaktperson som samordnar rehabiliteringsinsatserna, som lotsar mellan de olika aktörerna i rehabiliteringsplanen.

Rehabiliteringspeng. Om försäkringskassan/arbetslivskontoret inte uppfyller sina skyldigheter enligt rehabiliteringsgarantin ska patienten ha möjlighet att inom vissa ramar få kostnadstäckning för adekvata rehabiliteringstjänster som kan köpas av t.ex. privata aktörer. Sjukskrivna som vill ska efter ansökan kunna förfoga över vissa resurser för inköp av rehabiliteringstjänster.

Nationell vårdgaranti. Långa väntetider för undersökningar och operationer medför onödigt lidande för den enskilde och högre ohälsokostnader för staten. Centerpartiet vill därför införa en nationell vårdgaranti. Alla ska ha en rätt att få vård inom senast tre månader efter det att behovet fastställts. Den nationella vårdgarantin ska omfatta alla medicinskt motiverade behandlingar.

Ett välavvägt arbetsgivaransvar. Centerpartiet anser att antalet anställda ska avgöra arbetsgivarens sjuklöneansvar upp till maximalt 30 dagar för 30 anställda. Likformig nedsättning av arbetsgivaravgifterna ger en viss överkompensation åt småföretagare.

Utred orsaker och riktade åtgärder mot den systematiskt högre ohälsan på offentliga arbetsplatser.

Förstärk företagshälsovården. Integrera företagshälsovården i det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Tydliggör och stärk skyddsombudens roll som en länk mellan arbetstagaren och företagshälsovården.

Ändrade drivkrafter för den enskilde. SGI ska beräknas på genomsnittsinkomsten under de senaste 24 månaderna före sjukskrivningsperiodens inledning. Vi föreslår även en försörjningsrelaterad differentiering av ersättningsnivåerna i trygghetssystemen.

Hel karensdag. Karensdagsperioden ska motsvara en heldag oavsett vid vilken tidpunkt på dagen som sjukskrivningen inleddes.

Rätt till ett års tjänstledighet för att pröva nytt jobb. För att den anställde som vantrivs på sin arbetsplats ska känna trygghet i att prova en annan anställning.

Bromsa förtidspensioneringen. Lagen bör ändras så att sjuk- och aktivitetsersättning endast beviljas om arbetsförmågan av medicinska eller psykiatriska skäl bedöms hindra återgång till arbete eller studier. Slopa tolvmånadersregeln och säkerställ rehabiliteringsinsatser också för förtidspensionärer!

Analysera orsakerna till svårigheterna för den som är över 50 år att få anställning.

7.2 Differentierade nivåer i inkomsttrygghetssystemen

För att minska transfereringskostnaderna och ge signaler om ett nytt välfärdskontrakt vill Centerpartiet genomföra en differentiering av sjukförsäkringens och arbetslöshetsförsäkringarnas ersättningsnivåer.

En sådan differentiering av ersättningsnivåerna innebär att kostnaderna för sjukförsäkringen minskar med 4,7 miljarder i sjukförsäkringen och 4,3 miljarder i arbetslöshetsförsäkringen. Samtidigt minskar kommunsektorns skatteintäkter med 2,6 miljarder, vilket ger en sammanlagd nettobesparing på 6,4 miljarder kronor.

Ett nytt ”välfärdskontrakt” måste bygga på större frihet, ökat ansvarstagande och långsiktig ekonomisk hållbarhet. Det ska vara lönsamt för den enskilde att arbeta och att driva företag. Det ska också vara lönsamt med egenvård, utbildning, arbetssökande och delaktighet i rehabilitering. En bra välfärdspolitik ger människor möjlighet att komma ur arbetslöshet eller långtidssjukskrivning.

Sveriges socialförsäkringssystem måste reformeras grundligt. Centerpartiet har i tidigare motioner angivit övergripande riktlinjer för en sådan reform. Välfärdens kärnuppgifter som skola, vård och omsorg och den ekonomiska grundtryggheten måste tydligare prioriteras. Trygghetssystemen ska hävda arbetslinjen och tydligare samverka för att understödja insatser för att individen ska kunna återgå till en egen försörjning.

I avvaktan på en större socialförsäkringsreform, föreslår Centerpartiet kortfristiga åtgärder för att minska socialförsäkringarnas belastning på de offentliga finanserna. Statsbudgeten behöver insatser som minskar transfereringarnas andel av välfärdsutgifterna, som förbättrar incitamenten för arbete och som hävdar grundtryggheten för de mest utsatta.

Centerpartiet anser att det finns ett utrymme för att minska ersättningsnivåerna i de svenska trygghetssystemen. En majoritet av de svenska löntagarna har avtalade tilläggsförsäkringar som tillsammans med de offentliga försäkringarna ger ett inkomstskydd motsvarande 87,6 % vid sjukdom (vid arbetsskada 100 %). Andra förmåner tillträder i regel vid t. ex. uppsägning på grund av arbetsbrist.

Då ersättningsnivån ligger på närmare 90 % kan det ifrågasättas om det finns något ekonomiskt incitament att återgå i arbete. Merkostnaderna för att arbeta torde för de allra flesta uppgå till mer än 12 % av inkomsten. Även om ekonomiska incitament i de flesta fall knappast är avgörande för personers benägenhet att gå till arbetet kan man ifrågasätta om det är rimligt att människor faktiskt får ett bättre samlat ekonomiskt utbyte vid sjukskrivning än när de är friska.

Att skydda barnen från fattigdom är välfärdspolitikens och skattepolitikens kanske viktigaste uppgifter! Rädda Barnens rapporter har visat att andelen ”fattiga” barn ökade kraftigt under 1990-talets nedskärningar. Det belyser ett av de svåraste fördelningspolitiska dilemmana när försök görs att minska transfereringsutgifterna. Barnfamiljer har ofta sämre ekonomiska marginaler än andra hushåll samtidigt som de har svårare att anpassa utgifter eller bosättning utifrån förändrade ekonomiska villkor. Med ledning av erfarenheterna från 1990-talet måste vi hitta vägar som fredar barnfamiljerna när besparingar på nytt är nödvändiga.

Vi anser att denna modell avspeglar en rimlig värdering, nämligen att personer utan försörjningsansvar för barn bättre bör kunna anpassa sig till skiftande ekonomiska omständigheter än familjer eller ensamstående med barn. Vi anser inte heller att det är orimligt att ”välfärdskontraktet” innebär att man inte i alla lägen får fullständig inkomsttrygghet vid sjukdom och arbetslöshet.

8 Reformområde: Miljö och tillväxt

8.1 Miljödrivande tillväxt i företagande

En hållbar utveckling är grunden för all tillväxt. Den hållbara utvecklingens tre dimensioner, den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga, visar att miljöpolitiken inte får särskiljas från andra politikområden, utan måste ses som ett medel att åstadkomma långsiktig ekonomisk tillväxt och social utveckling.

Den ekonomiska politiken ska utnyttjas i större utsträckning än idag till att internalisera miljökostnaderna. Eventuell miljöpåverkan måste synas i kalkylen. I en miljödriven tillväxt måste ekonomiska styrmedel, både nationella och internationella, bli ett än mer kraftfullt komplement till lagstiftningen i strävan efter en hållbar utveckling. Företagsklimatet ska främja innovationer och företagande med miljöansvar, och för detta behövs långsiktiga skatteregler och en tydlig politisk vilja att satsa på nya tekniker. Sverige ska ha världens bästa villkor för företag som tar miljöansvar.

8.2 Miljöteknik

Miljötekniken hör till framtiden, inte enbart av hållbarhetsskäl utan också för att det finns en stor tillväxtpotential inom miljöteknikbranschen. OECD uppskattar världsmarknaden för miljöteknik till 6 000 miljarder kronor år 2010. De anser miljötekniken vara en av de viktigaste framtidsbranscherna med en förväntad tillväxt på 4 % per år, näst efter IT. Självklart är det inom miljötekniken som Sverige måste återta sina positioner på världsmarknaden. Inom områden som luft, vatten och avfall är Sverige redan idag med i världstoppen. Innovationer inom t.ex. miljövänliga färger gör att svensk byggindustri kan ligga steget före sina europeiska konkurrenter. För detta krävs satsningar på bra forskarmiljöer för miljö- och energiforskning samt att vi uppmuntrar miljöteknikföretagen.

8.3 Boende

Den bostadspolitiska situationen i Sverige är allvarlig och kan sammanfattas med följande punkter:

Många av de problem som nämns ovan kommer från regleringar, kortsiktigt tänkande och konsekvent avsaknad av marknadsekonomiska principer. Genom att omforma bostadspolitiken i en mer marknadsekonomisk inriktning kommer produktionen av bostäder att öka när det finns klara incitament till detta. Enligt Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät finns det numera brist på bostäder i 107 av landets kommuner, vilket är en tydlig ökning jämfört med tidigare år.

Ökat byggande ger arbetstillfällen och gör det möjligt för människor att flytta till de orter där företag etablerar sig och expanderar. Många orter avfolkas medan trycket på bostadsmarknaden i storstadsregioner ökar. Regeringens stimulansåtgärder har inte lyckats vända den negativa trenden på bostadsmarknaden. Ska de konstant höga kostnaderna för boende och byggande minska krävs flera kraftfulla åtgärder. En anledning till höga boendekostnader är den oligopolliknande struktur som finns inom byggsektorn. Konkurrenslagarna måste åberopas i större utsträckning för att komma åt kartellerna och minska byggkostnaderna.

Byggmomsen bidrar i stor utsträckning till att öka kostnaderna för nybyggnation och underhåll. Strikt tolkat kan sänkt moms på byggande och fastighetsförvaltning strida mot det sjätte mervärdesdirektivet. Regeringen borde dock verka för att undantag kan utverkas i syfte att göra det möjligt med sänkt moms på byggande och fastighetsförvaltning.

Regeringens uppsatta mål om 30 000 nybyggda bostäder kommer i likhet med regeringens övriga mål inte att uppfyllas. Enligt siffror från OECD är bostadsinvesteringarna i Sverige nere på en mycket låg nivå och det s.k. underhållsberget växer sig allt större. Anledningen till att hyresfastigheter i Sverige inte underhålls beror till stor del på skatter och det bristfälliga hyressättningssystemet.

De höga skatterna, exempelvis momsen på fastighetsförvaltning, gör underhållet dyrt.

Bruksvärdessystemet håller nere de nominella hyrorna på en konstlat låg nivå. Följden blir att fastighetsägaren får mindre intäkter till fastighetsunderhåll. Incitamenten för underhåll av lägenheter är mycket begränsade. Som en första åtgärd borde nyproduktion av hyreslägenheter undantags från bruksvärdesprincipen. På sikt måste det nuvarande hyressättningssystemet förändras i grunden eftersom systemet leder till enorma inlåsningseffekter, kapitalförstöring och bisarra köer.

Centerpartiets förslag till skattesänkningar och reformerat boende återfinns under rubrik Fastighetsskatten.

8.4 Energi och energiforskning

Den globala energiförsörjningen är en av vår tids stora utmaningar. Det krävs ett intensifierat internationellt samarbete som med kraft tar sig an energiåtgången i olika energisystem, som t.ex. i världens transportsystem och livsmedelsproduktion. Den oroande utvecklingen av växthuseffekten måste hejdas och energieffektivisering ska stå högst på agendan. Medvetenheten hos allmänheten angående energisparande måste öka. Negawatten, dvs. den megawatt som sparas eller inte används alls, är nyckeln till att klara energiförsörjningen. Vi ökar antalet negawatt genom att ställa om till förnybar energi och genom teknikutveckling av befintliga system. Slopad skatt på biobränslen är ett incitament Centerpartiet sedan länge fört fram. Teknik som kan fånga in koldioxidutsläpp från fossila bränslen liksom en annan, mindre energikrävande, livsstil är steg på vägen.

Handel med utsläppsrätter är ytterligare ett sätt att prissätta koldioxidutsläpp och driva på teknikutvecklingen. Det är viktigt att bevara konkurrenskraften även inom svensk energiproduktion varför en ökad grad av harmonisering av miljö- och energibeskattningen inom EU bör eftersträvas. Den avreglerade svenska elmarknaden har utstått mycket kritik under de senaste regnfattiga åren. De höga elpriserna visar dock att de grundläggande marknadsmekanismerna fungerar enligt enkel tillgång/efterfråge-princip. En stabilisering av elpriset på en högre nivå än som var fallet under slutet av 90-talet är inte att förakta. Det ger helt andra förutsättningar för förnybar energi och energieffektiviseringsåtgärder än vad det historiskt och internationellt sett extremt låga elpriset under slutet av 90-talet bidrog med. Den tidigare statliga styrningen skapade överkapacitet och subvention av exempelvis kärnkraft som inte var rimlig.

En global energiomställning förutsätter att Sverige och den industrialiserade världen går i täten för energiomställningen så att länder i syd kan hoppa över ett steg i ledet och gå direkt på förnybar energi när de bygger upp sin energiförsörjning. Kina bygger för närvarande ut sin kapacitet med 50–100 TWh om året, främst med kolkondensverk som där anses vara en modern energikälla.

Genom 2003 års energiproposition har avvecklingen av kärnkraft närmat sig realiseringsstadiet. Regeringens förhandlare arbetar med ett förslag på förhandlingslösning för en marknadsmässig avveckling. Centerpartiet vill komma bort från modellen med ständig politisk prövning av kärnkraftsavvecklingen. Den metoden har visat sig mycket kostsam och inte ens speciellt verksam, med Barsebäcksverken som solklart exempel. En förhandlingslösning gör det möjligt för industrin att ställa om sin energiproduktion och arbeta långsiktigt. Samtidigt som politiken måste ligga fast och inte ge efter för partsintressen så är det av yttersta vikt att förankra omställningen av energisystemet på alla nivåer i samhället.

Med elcertifikat åstadkommer vi en lösning där förnybar energi upphör att konkurrera med t.ex. sjukskrivningskostnader och äldrevård i statsbudgeten. Elcertifikaten är i likhet med avregleringen ett tydligt avståndstagande mot statlig prispolitik och därmed har vi markerat mot de inslag av planekonomi som tidigare funnits på energimarknaden. Centerpartiet har tagit ställning för ett statsfinansiellt oberoende system där det skapas konkurrens mellan förnybara energikällor såväl som mellan förnybara och fossila. Konkurrens stimulerar teknikutveckling, pressar produktionskostnaderna och ger på sikt lägre kostnader för den förnybara elproduktionen. Elcertifikatssystemet kommer så småningom att bli ett internationellt gångbart system. Regeringen måste verka för goda villkor för en utbyggnad av vindkraft och andra förnybara energikällor i Sverige.

En ökad forskning samt ökade forskningsanslag på alternativ energi är nödvändigt. Under många år har omställningen till ett energisystem baserat på förnybar energi sinkats av att forskningen inte fått tillräckliga resurser. Detta menar Centerpartiet är förkastligt och avsätter därför medel för just denna forskning under utgiftsområde 21.

8.5 Miljöstyrning av statliga bolag

För att stimulera näringslivet och allmänheten att arbeta förebyggande med miljöfrågor och sociala frågor måste de statliga företagen fungera som föregångare. Företag som inte kan bedrivas utifrån ambitiösa miljömässiga och sociala riktlinjer bör försäljas. Det finns många exempel på när statligt ägda företag skulle behöva en tydligare etisk och miljömässig handlingslinje. Att aktiebolaget Vin & Sprit i USA lanserade vodkan OP med hjälp av en pornografisk tidning och att Vattenfall köper in sig i kolkraftverk är bara två exempel. Enligt Vattenfalls egen miljöredovisning från 2002 var koldioxidutsläpp från deras värmeproduktionen i Tyskland större än Sveriges totala utsläpp av koldioxid under samma period (68 792 063 ton jämfört med 60 345 000 ton) – ett tydligt exempel på proportioner och att de statliga bolagen inte alls är några föregångare inom miljöområdet.

Staten är dessutom en stor upphandlare av varor och tjänster och kan därmed påverka den nödvändiga omställningen till hållbar konsumtion. Sjöfarten kan påverkas mot att bli mer miljösäker och därmed undvika en miljökatastrof på Östersjön. Centerpartiet anser att det vid all offentlig upphandling ska ställas krav på miljösäkra sjötransporter. Vi kräver att exempelvis Försvaret vid inköp av bränsle utnyttjar sin konsumentmakt och köper in bränsle som transporterats miljösäkert. Inom ramen för miljöledningssystemen ska det redan idag tas miljöhänsyn vid upphandling men alltför ofta prioriteras miljön bort i ett senare skede och hänsynen blir ytterst marginell. Vi anser att större vikt måste läggas på miljöaspekter vid offentlig upphandling.

Under årets allmänna motionstid lämnade Centerpartiet in en partimotion angående Statligt ägande och statlig ägarpolitik (N327). I motionen argumenterar vi för varför vi inte ser statligt ägande som ett självändamål. Det statliga ägandet bör ifrågasättas, och vi ser gärna att det statliga ägandet av bolag som exempelvis Sveaskog avvecklas. Sveaskog har flera gånger visat att man inte är något föredöme, jämfört med privata skogsägare, när det gäller att nå ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Sveaskog har inte minst under det gångna året visat sitt ointresse i att föra dialog med lokalbefolkningen och ta naturvårdshänsyn. Kapital bundet i de stora skogsbolagens innehav av skog är lågavkastande relativt marknadsvärdet. I en genomlysning borde dessa säljas, då aktieägarna borde förvänta en betydligt högre avkastning på detta dolda kapital. Motsvarande gäller sannolikt i minst lika hög grad för Sveaskog. Detta förutsätter dock en kontrollerad avveckling av Sveaskog. Ett skapande av självbärande enheter skog skulle ge möjlighet till start av tusentals nya småföretag inom skogsbranschen. Centerpartiet anser att nya storägare inte är något alternativ då det inte befrämjar vårt lands intressen på något sätt.

9 En budget för maktväxling och utveckling

9.1 Balanskravet

Sedan 1998 har Sverige haft överskott i statskassan inräknat extraordinära händelser, men från och med 2003 ökar den svenska statsskulden igen. Lånebehovet för 2003 uppgick till 46 miljarder. För 2004 är prognosen 82 miljarder. Med en växande statsskuld följer dessutom en ökning av ränteutgifterna. Finansutskottet kunde nyligen redovisa hur den kostnadsmässiga räntan beräknas till genomsnitt 60 miljarder kronor per år för perioden 2002 till 2006. Detta är mycket betungande för statsfinanserna och hämmar angelägna satsningar på tillväxtåtgärder såsom exempelvis infrastruktur.

Statsfinansernas saldo varierar naturligt i samband med konjunktursvängningar eftersom minskad sysselsättning leder till lägre skatteintäkter och till högre kostnader för olika bidrag och åtgärdsprogram. Statsfinanserna måste dock ha en sådan styrka att budgetöverskott råder i högkonjunktur utan att budgetunderskott måste inträda vid en normal konjunkturell nedgång. Vid utgången av 2003 uppgick statsskulden till 1 186 miljarder, vilket är 49 % av BNP. Centerpartiets finanspolitiska målsättning är att statsskuldens andel av BNP ska minska till högst 40 % inom de närmast två mandatperioderna.

9.2 En robust ekonomi i balans

I den offentliga sektorns finanser ingår även kommunerna och ålderspensionssystemet. I dag är ålderspensionssystemet den enda delen av offentlig sektor som uppvisar ett överskott. Sveriges kommuner brottas med ett lagligt fastställt balanskrav, medan det årliga överskottet i ålderspensionssystemet används av staten för att kompensera det stora statliga underskottet. Överskottet i pensionssystemet är emellertid tillfälligt i väntan på ökade pensionsavgångar. Den aktuella målsättningen för statsfinanserna, som innebär ett överskottsmål på 2 % i genomsnitt över en konjunkturcykel, har tillsammans med regeringens lågmarginalpolitik visat sig medföra en risk att avsättningar för framtidens pensioner används för att täcka underskott i statens finanser, vilket inte är tillfredsställande.

Centerpartiet förordar därför ett balanskrav som innebär att statsbudgeten inte ska gå med underskott över en konjunkturcykel. Ett balanskrav skyddar svenska folkets pensionsmedel och tydliggör även var de framtida politiska insatserna ska sättas in.

9.3 Nytänkande och dynamiska effekter

Regeringen befinner sig sedan många år i ett läge av osäkerhet och handlingsoförmåga. I en omvärld som förändras snabbare än tidigare försöker regeringen bevara maktstrukturer och bygga vidare på system liknande de planekonomiska och storskaliga projekt som präglade det forna östblocket.

Människor i dagens samhälle har större behov av frihet, rörlighet och självbestämmande än tidigare. Därför måste samhällets organisation förändras i takt med människors och omgivningens förväntningar. För detta krävs nytänkande. Människors rörlighet kräver i sin tur förändring i underlag för beskattning. Samarbete måste ske mellan myndigheter med fokus på individen och innehållet måste vara viktigare än formen. Finsamprojekten med samordning mellan kommun, landsting och statliga myndigheter inom det sociala och arbetsmarknadspolitiska området bryter vällovligt uppifrånperspektiv och storskalighet och rymmer i sin dynamik en besparingspotential på uppemot 30 miljarder kronor.

En ökad satsning på arbetsmarknadsåtgärder med inriktning mot individen och sysselsättning på mindre arbetsplatser enligt en nettolönemodell är ett bra exempel på möjligheter att både minska kostnader för samhället och öka det sociala innehållet. Till skillnad mot regeringen tror vi att en bra arbetsplats motverkar ohälsan. Beräkningar uppskattar nettobesparingen per år relativt arbetslöshet och oaktat verkningslösa storskaliga AMS-projekt till ca 110 000 kronor per person vid införande av en övergångsarbetsmarknad enligt nettolönemodellen. Förutsatt att efterfrågan på arbetskraft genom rätt prissättning kan matcha behovet av platser, bedöms att minst 600 000 idag ofrivilligt arbetslösa vill ut på arbetsmarknaden. Detta motsvarar närmare hälften av de 1,3 miljoner i arbetsför ålder som idag ej befinner sig i arbete. Det är den stora utmaningen.

Sjukskrivningen i småföretag är mindre än hälften av sjukskrivningen i större företag och inom den offentliga sektorn. Vi bör därför satsa mer resurser för att stimulera småföretag att starta och anställa fler. En satsning på rehabilitering och återinträde i arbetslivet för långtidssjukskrivna är fullt möjlig om viljan finns. Studier är gjorda och arbetsformerna finns men förmågan att skrida till handling saknas.

En väl fungerande infrastruktur är grunden för tillväxt i samhället. Därför måste infrastruktursatsningar med positiva avkastningskalkyler snarast startas. Den fastlåsningseffekt som inträder genom att inrymma investeringar inom utgiftstaket och inte använda extern finansiering enligt PPP-modellen är hämmande för samhällets utveckling och skapar problem i olika regioner runt om i landet.

Centerpartiet har i årets budgetmotion genomgående undvikit att inteckna dynamiska effekter. Inte desto mindre kommer givetvis de förslag och åtgärder som presenterats i motionen att leda till sådana förändringar. De samlade effekterna av dessa kommer närmare att beskrivas i höstbudgetmotionen tillsammans med beräkningar för de ytterligare förslag till förändringar som berörs.

9.4 Utgiftstaken och den kreativa budgettekniken

Avsikten med den nya budgetprocessen med fastställda utgiftstak var att motverka att tillfälliga statliga inkomster skulle användas för finansiering av permanenta utgifter samt att skapa långsiktighet och trovärdighet i budgetpolitiken. De senaste åren har budgeteringsmarginalen varit näst intill obefintlig, vilket tvingat den socialdemokratiska regeringen till akuta åtgärder för att klara utgiftstaket. 2003 räddades utgiftstaket genom att regeringen sköt upp betalningen av EU-avgiften, vilket gav staten en straffavgift på 13 miljoner kronor. Hanteringen är anmärkningsvärd och tyder på naivitet hos regeringen och bristande respekt för analytikers förmåga att utvärdera ekonomiska förhållanden. Det tyder även på en uppenbar och oroväckande fokusering på form istället för innehåll.

Centerpartiet tog ett stort ansvar under 1990-talets sanering av de offentliga finanserna, och uppstramningen av budgetprocessen var ett viktigt led i det arbetet. Om förtroendet för de statliga ekonomiska besluten ska kunna förbättras, måste socialdemokraterna öka respekten för såväl de penning- som finanspolitiska regelverken. Budgetlagen förordar, vid sidan av utgiftstak och budgeteringsmarginal, bruttoredovisning av inkomster och utgifter. Ytterligare tricksande med budgettaken har använts i samband med att regeringen, mer eller mindre godtyckligt, valt att låta statliga bolag göra extra utdelningar, för att sättas in i på särskilt konto hos Riksgäldskontoret. Dessa medel ska sedan kunna användas för insatser i andra statsägda bolag. Den här typen av kreativ bokföring försvårar insynen i och uppföljningen av statens relation till de statliga bolagen och är därmed tveksam ur såväl ett finanspolitiskt som demokratiskt perspektiv.

Centerpartiets satsningar och besparingar innebär att statens utgifter minskar med totalt 79 miljarder kronor 2005 och 81 miljarder kronor 2006. Centerpartiet avser att sänka skatterna netto med 76 miljarder kronor år 2005 och år 2006. Centerpartiets budget sänker statens utgifter. De takbegränsade utgifterna bör därför sänkas till 819 miljarder kronor år 2005 och 846 miljarder kronor år 2006, vilket är en sänkning relativt regeringens budgetförslag med 75 respektive 85 miljarder kronor.

Riksdagen bör besluta om ovanstående fördelning av utgifterna för budgetåren 2004, 2005 och 2006.

Riksdagen bör fastställa ovanstående utgiftstak för staten inkl. ålderspensionssystemet.

10 Skattepolitiken och tillväxten

10.1 Skattepolitikens inriktning

Centerpartiet vill omforma samhället i enlighet med federalismens principer så att makten delegeras nedifrån och upp. Det svenska samhället är uppbyggt på motsatt sätt där inkomstskatten gör att alla inte kan leva på sin egen lön. Kommuner och regioner brandskattas på samma sätt av staten och kommunernas inkomster kringskärs genom olika avdrag. Genom bidrag återförs delar av pengarna tillbaka till kommunerna, dock sällan utan restriktioner, och kommunernas verksamheter binds upp utan något reellt självbestämmande.

Centerpartiet föreslår en skattereform som främst gynnar de med normala och låga inkomster. Nuvarande skattesystem leder till höga marginaleffekter för dessa grupper. En deltidsarbetande ensamstående förälder märker hur en löneökning eller vinsten av att ta en heltidstjänst minskas av ökade skatter, minskade bostadsbidrag etc. Dessa fattigdomsfällor är förödande för människors självkänsla och självbestämmande.

Centerpartiets skattereform kommer också att ge tillbaka makten till kommunerna. När avdragen görs om till skatterabatter behåller kommunerna sina skattepengar och blir inte längre beroende av mer eller mindre godtyckliga och specialdestinerade statsbidrag.

Merparten av skatterna är ett ingrepp i vanliga människors och företags frihet. Samtidigt är de nödvändiga för att finansiera våra offentliga åtaganden. Detta gör att politiker har en skyldighet att se till att skattemedel används på ett förnuftigt sätt. Samtidigt måste även skattesystemet utformas så att det är tydligt, enkelt och förutsägbart.

Skatter ska också användas som styrinstrument när den fria marknaden misslyckas med att korrekt prissätta en verksamhet. Detta gäller framförallt på miljösidan där miljöskadliga verksamheter ska beläggas med miljöskatter för att begränsa negativa effekter på miljön.

Centerpartiets skatteförslag har en tydlig profil mot sänkta skatter på låga och normala inkomster. Riksdagens utredningstjänst har på vårt uppdrag analyserat våra samlade skatteförslag ². Liksom tidigare har Centerpartiets skatteförslag en tydlig fördelningspolitisk profil. Den halva delen av befolkningen med lägst inkomster får lite drygt hälften av Centerpartiets totala skattesänkningar i kronor räknat. De relativa effekterna blir ännu tydligare eftersom varje hundralapp per månad i ökad disponibel inkomst gör stor skillnad för en ensamstående lågavlönad förälder. De 20 % i landet med de högsta inkomsterna får ungefär 20 % av de totala skattesänkningarna. Av de totala skattesänkningarna tillfaller 50,2 % män och 49,8 % kvinnor.

Centerpartiets skattepolitik leder också till ett tydligare och mer överskådligt skattesystem. Marginalskatterna minskar kraftigt för de allra flesta inkomsttagare.

10.2 Skattepolitik för självbestämmande

Självbestämmandet för medborgarna ska stärkas genom en omfattande skattereform. Centerpartiet inför en skatterabatt lika för alla på 9 000 kronor, vilket motsvarar ett grundavdrag på ca 30 000 kronor och ska gälla för alla inkomster. Dessutom inför vi ett rabatt på förvärvsinkomster för att stimulera arbete och företagande. Förvärvsrabatten är 10 % på inkomster upp till 96 000 kronor. Eftersom förvärvsrabatten är riktad till framförallt låg- och medelinkomsttagare trappas den maximala skatterabatten om 9 600 kronor ned till hälften i högre inkomstskick. Samtidigt ersätts alla avdrag med skatterabatter. Detta gäller exempelvis reseavdrag, avdrag för a-kasseavgifter, resor i tjänsten m.m. Avdragen ersätts med en skatterabatt på motsvarande 35 % för alla utom avdrag för pensionssparande där skatterabatten ligger på 40 %.

För att kompensera höginkomsttagarnas minskade avdragsmöjligheter sänks den statliga inkomstskatten med 2 procentenheter och den undre skiktgränsen höjs med 24 500 kronor. Detta innebär att många löntagare inte behöver betala statlig inkomstskatt och därmed minskas marginalskatterna kraftigt för dessa. För de som efter höjningen av skiktgränsen fortfarande får betala den statliga inkomstskatten kommer skatten att sänkas och även dessa kommer att få mindre marginaleffekter.

I den skattereform som vi föreslår för inkomstskatterna ligger således följande punkter:

Sammantaget leder vårt skatteförslag till minskade skatter för alla inkomstgrupper, men framförallt för dem med låga och normala inkomster. Samtidigt blir marginaleffekterna och fattigdomsfällorna betydligt mindre. Skattesystemet blir dessutom mer lättöverskådligt och förutsägbart.

10.3 Skattepolitik för företagande och tillväxt

Reglerna för fåmansbolag måste ändras. De nuvarande s.k. 3:12-reglerna diskriminerar ägarna och bortser från de villkor som företagare lever under. För att komma tillrätta med detta förespråkar Centerpartiet den s.k. BEK-modellen. Denna reform beräknas kosta 550 miljoner år 2005 och 600 miljoner år 2006 med en periodiserad redovisning.

Företag inom jordbrukssektorn är verksamma på en konkurrensutsatt marknad. Problemet för dem är att de inte tillåts konkurrera på lika villkor eftersom pålagor som dieselskatt och skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel snedvrider konkurrensen. Centerpartiet vill underlätta företagandet och sänker därför dieselskatten till 1 krona per liter, vilket beräknas kosta 940 respektive 950 miljoner kronor. Skatten på handelsgödsel ska av samma anledning tas bort.

10.4 Fastighetsskatten

Även om en del införda begränsningsregler har lindrat de värsta pålagorna, innebär fastighetsskatten oacceptabla följder då människor tvingas flytta från sina hem. Regeringen föredrar att kortsiktigt lösa problemen genom antingen specialdestinerade bidrag, eller via diverse begränsnings- och dämpningsregler, och saknar ett helhetsperspektiv. Centerpartiets förslag leder till en mer hållbar och rättvis fastighetstaxering. Centerpartiet vill genomföra åtgärder i syfte att lindra beskattningen av fastigheter.

För att finansiera åtgärderna vill vi höja reavinstbeskattningen från 20 % till 30 % samt begränsa uppskovsavdragen så att 25 % av vinsten beskattas vid ett bostadsbyte. Dessutom vill vi höja stämpelskatten från nuvarande 1,5 % till 1,725 %. Den löpande beskattningen av privatbostäder minskas kraftigt, medan beskattning vid försäljning ökar.

10.5 Förmögenhetsskatten

Förmögenhetsskatten har så många undantag att den i princip är frivillig. Samtidigt leder skatten till att flera hundra miljarder kronor sannolikt har försvunnit ut ur landet, pengar som kunde ha gjort stor nytta i landet. Dessutom är det endast inhemska ägare som utsätts för förmögenhetsskatt, vilket gör att det svenska ägandet blir diskriminerat med skadliga och snedvridande effekter som resultat. Centerpartiet vill därför avskaffa förmögenhetsskatten. Vi börjar med att avskaffa sambeskattningen eftersom den är otidsenlig och borde ha avskaffats redan 1971 när sambeskattningen av inkomster avskaffades. Dessutom sänker vi uttagsprocenten med en halv procentenhet, från 1,5 % till 1,0 % från år 2005. Detta kommer att kosta 1,8 miljarder kronor år 2005 och 2,3 miljarder kronor år 2006. Som redovisats under kapitlet kring fastighetsbeskattning kommer endast halva taxeringsvärdet av egna hem att tas upp i förmögenhetsredovisningen.

10.6 Arvs- och gåvoskatten

Den från år 2004 slopade arvsskatten mellan äkta makar som riksdagen beslutade om var ett positivt beslut. Det räcker dock inte. Framförallt underlättar det inte för alla de småföretag som står inför generationsväxling. För att dessa företag ska kunna överleva avskaffar vi arvs- och gåvoskatten för skatteklass 1, dvs makar och bröstarvingar. Detta beräknas kosta statskassan 1,27 miljarder kronor årligen.

10.7 Miljöskatter

Centerpartiet har för avsikt att presentera ett mer omfattande skatteväxlingspaket i höstens budget. I detta ligger framförallt en satsning på att få ned utsläppen av växthusgaser. Centerpartiet har tidigare motionerat om att industrins nedsättning av koldioxidskatt i grunden är olycklig. Denna fråga är så viktig att den förtjänar ett större utrymme än vad som kan ges i denna motion, och Centerpartiet återkommer därför i denna fråga.

10.8 ROT-avdrag och hushållstjänster

Regeringens beslut om ROT-avdrag är positivt även om det vore önskvärt att det permanentades och även kom att omfatta avdrag för de hushållstjänster som det idag inte finns en vit marknad för, såsom hjälp med städning, trädgårdsarbete osv. För detta avsätter vi 2,2 miljarder kronor per år, där regeringens satsning för år 2005 utgår.

10.9 Centerpartiets förslag till förändrade skatter, periodiserade siffror

11 Tilläggsbudgeten 2004

Regeringen har i tilläggsbudgeten föreslagit neddragning av generella anslag till kommunerna på 2,6 miljarder kronor. Denna neddragning drabbar samtliga kommuner och landsting under löpande år. Möjligheten att som brukligt planera efter givna förutsättningar inför ett verksamhetsår undanröjs genom detta beslut. Regeringens motivering till förslaget är att omläggningen av pensionssystemet gett kommunerna högre skatteintäkter än vad som först beräknats. Vi ifrågasätter regeringens hantering eftersom de beräknade skatteintäkterna och statsbidragen redan ligger som grund för kommunernas och landstingens budgeterade verksamhet för innevarande år. Ändras statsbidragen på tilläggsbudget blir effekten därför neddragningar i kommunsektorn. Orsaken till att neddragningen av statsbidrag görs på tilläggsbudget är sannolikt grundad på problem i statens finanser snarare än på finansieringsprincipen.

Statens finanser går inte ihop, risken för att budgettaket spräcks är uppenbar och budgetricksandet med EU-avgiften och EU-stödet till jordbruket har redan utnyttjats. Återstår så kommunerna som lever under kravet på en budget i balans. De underskott, som sannolikt blir effekten av 2004 års verksamhet, måste återvinnas senast inom två år. Följden blir att utrymmet för verksamhet 2005 och 2006 minskar i motsvarande mån. Som en följd av detta ger därför inte regeringens extra medel kommande år till kommunsektorn den effekt på sysselsättningen som beskrivs. Alternativet för kommunerna att klara ekonomin för 2004 blir kraftiga nedskärningar. Dessa ska klaras på tiden från det att tilläggsbudgeten beslutas i riksdagen, strax före halvårsskiftet, fram till årsskiftet.

Förslaget om neddragning av medel till kommuner och landsting är cyniskt och respektlöst, särskilt om det skulle visa sig att detta förhållande var känt redan under höstbudgetarbetet. Effekten vid en neddragning redan då hade nämligen blivit att utgiftstaket skulle ha sänkts i motsvarande grad. Den effekt regeringen nu uppnår för staten, en besparing inom fastställd ram, skulle därför inte uppnåtts om regleringen gjorts under höstens budgetarbete.

Den övervägande delen av kommuners och landstings kostnader utgörs av anställd personal. En neddragning leder till ökad arbetslöshet, vilket ytterligare späder på kostnaden för staten. Resultatet av en neddragning av generella bidrag leder således med stor sannolikhet till ökade kostnader för arbetslöshet. Samtidigt anslår regeringen på tilläggsbudget ytterligare 7,4 miljarder till utgiftsområde 13 Arbetsmarknad just för täckande av ökade kostnader för arbetslösheten – en kostnadsökning som då delvis kommer av neddragningar inom kommunsektorn. Situationen kan betraktas som minst sagt absurd.

Centerpartiet motsätter sig detta sätt att hantera statens finanser och statens behandling av kommuner och landsting och accepterar inte en neddragning av 2,6 miljarder inom utgiftsområde 25. Som en konsekvens av detta ska motsvarande reducering ske inom utgiftsområde 13, vilket därefter får en ökning med 4,8 miljarder kronor. Detta bör riksdagen besluta om.

12 Utgiftsområdena 1–26 2005–2006

12.1 UO 1 Rikets styrelse

Centerpartiet anser att centralstyret hämmar självbestämmande och utveckling samt att det försvårar för medborgarna att delta, påverka och utkräva politiskt ansvar. Styret måste därför brytas, makten uppdelas och regelsystemet minskas och förenklas, utifrån den enskilde medborgarens ansvar för lokalsamhället till kommunen, regionen, nationen och EU. Härav kan och ska även regeringsmaktens budget minskas. Regeringen har inte kunnat presentera godtagbara skäl för att anslagen för rikets styrelse ska kvarstå på den höga nivå som nu är.

Med anledning av det ovan angivna drar Centerpartiet ned kostnaderna för rikets styrelse, vilket under två år ger en besparing med 1,8 miljarder kronor.

12.2 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Centerpartiet föreslår besparingar inom myndigheters administration med 200 miljoner för båda åren.

12.3 UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd

Centerpartiets förslag om förenklat taxeringsförfarande i fastighetstaxeringen kommer att minska den administrativa belastningen på Skatteverket. Detsamma gäller för slopande av avdraget ”Övriga utgifter”. Under budgetåret 2003 användes för beskattningsverksamheten 4,7 miljarder kronor. Centerpartiet uppskattar att de ovan nämnda förslagen innebär att 70 respektive 120 miljoner kronor kan sparas in för 2005 och 2006, vilket för år 2004 är en besparing på ca 1,5 % av den sammanlagda kostnaden för beskattningsverksamheten.

Centerpartiet anser att tullverksamheten är viktig, framförallt i syfte att begränsa illegal införsel av exempelvis narkotika. Årligen satsas därmed 20 miljoner kronor mer på tullen än vad regeringen föreslår. Vidare bör tullverksamheten överföras till utgiftsområde 4 Rättsväsendet eftersom tullen sedan länge har uppgifter som i större utsträckning liknar polisiära, snarare än inkomstindrivning åt staten.

12.4 UO 4 Rättsväsendet

Centerpartiet framhåller vikten av en alltid närvarande polis i medborgarnas närhet. De kunskaper som finns hos polisen om brott och ordningsproblem måste kunna användas för att angripa och förebygga problem i det lokala samhället. För att uppnå detta ändamål måste poliskåren utökas, fler civila anställas inom polisen och en fjärde polisskola inrättas. Nedläggningarna av domstolarna måste upphöra och domstolarna få de medel som behövs för att trygga medborgarnas rättssäkerhet. Handläggningstiderna ska vara så korta som möjligt och vittnesstödet måste uppmärksammas. Det arbete som utförs ideellt, med eller utan offentligt stöd, måste stärkas. Anslaget till kriminalvården måste utökas för att få igång en fungerande rehabiliterings- och programverksamhet. Slutligen måste konsumentorganisationerna ges bättre förutsättningar för och resurser till att i sitt arbete informera och företräda konsumenterna.

Med anledning av ovanstående tillför Centerpartiet ytterligare 1 miljard kronor till rättsväsendet, polisorganisationen, kriminalvårdsmyndigheten och konsumentorganisationerna under två år.

12.5 UO 5 Internationell samverkan

Inom detta utgiftsområde finns ett flertal myndigheter och organisationer. Det är Centerpartiets uppfattning att besparing kan ske vad avser effektivisering och samordning.

12.6 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Centerpartiet har valt att varken öka eller minska anslaget till utgiftsområdet. Detta har vi gjort med beaktande av att Försvarsberedningen nu genomför en översyn utifrån de fyra olika finansieringsalternativen, +3 miljarder, 0, –3 miljarder och –6 miljarder.

12.7 UO 7 Internationellt bistånd

Målet för svensk utvecklingspolitik bör vara att enprocentsmålet av biståndet uppnås samt att detta fylls med ändamålsenliga insatser. Inriktningen på utvecklingspolitiken har Centerpartiet redovisat i bl.a. motionen angående propositionen om Sveriges politik för globalt ansvar.

Centerpartiet har som mål att nå enprocentsmålet under budgetperioden. Denna satsning påbörjades redan i höstbudgeten 2003. Centerpartiet satsar på bistånd även i denna budgetmotion. Regeringen har höjt ambitionsnivån för biståndet för de kommande åren, vilket är positivt. Eftersom det tar tid att finna lämpliga biståndsprojekt anslår vi inga extra pengar utöver regeringens satsning för det kommande året 2005. År 2006 satsar vi 232 miljoner kronor extra. För år 2006 satsar vi även 300 miljoner kronor i miljöbistånd som redovisas under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Jämfört med regeringen gör vi således en större satsning på det traditionella biståndet år 2006. Tillsammans med miljöbistånd tillförs således 532 miljoner ytterligare 2006.

12.8 UO 8 Invandrare och flyktingar

12.9 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

I Centerpartiets budgetförslag redovisas utöver regeringens förslag 1 miljard kronor under en tvåårsperiod för att introducera en nationell vårdgaranti. Vi anslår således 500 miljoner kronor för vardera 2005 och 2006 utöver regeringens satsning för att snabbt arbeta bort köerna.

Familjemedicinska institutet bedriver angelägen verksamhet. Regeringens förslag att minska institutets anslag bör avvisas. Därför föreslår Centerpartiet att 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag anslås till Familjemedicinska institutet under 2005. Vi föreslår sammanlagt myndighetsbesparingar med 125 miljoner varav 61 miljoner med hänvisning till satsningar inom andra områden.

12.10 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Centerpartiet har föreslagit ett omfattande och kraftfullt program mot ohälsan med bl.a. stärkta rehabiliteringsinsatser, tydligare ekonomiska incitament för den enskilde och för de offentliga arbetsgivarna samt en mer restriktiv användning av förtidspensionering. Med våra kraftfulla åtgärder istället för regeringens halvhjärtade skulle kostnaderna för ohälsan kunna bli väsentligt lägre än de som regeringen beräknat. I denna vårbudgetmotion redovisar vi emellertid inte några dynamiska effekter. De redovisade minskade kostnaderna är resultatet av förändringar i förmånsreglerna och genomförande av ett i statlig utredning föreslaget men ej genomfört rehabiliteringsprogram.

Genom införande av differentierad sjukförsäkring med 80 % ersättningsnivå för personer med försörjningsansvar för barn under 18 år och 70 % ersättningsnivå för övriga grupper, samt genom förändring av beräkningsgrunden för sjukpenningsgrundande inkomst (”historisk SGI”), minskar kostnaderna för sjukförsäkringen med 4 700 miljoner kronor. Centerpartiet vill även höja grundnivån i sjukpenningen samt i den tillfälliga föräldrapenningen till 200 kronor per dag. Vidare satsar vi 2 600 miljoner kronor under 2005 och 2 700 miljoner kronor under 2006 för att förverkliga den satsning på rehabiliteringsutredningar, hjälpmedel och finansiell samordning som föreslogs i Rehabiliteringsutredningen från 2001. I utredningen beräknas nämnda satsning leda till minskade kostnader om 2 500 miljoner kronor under första året och 4 500 miljoner kronor under andra året.

Centerpartiets förslag till sjuklönesystem beräknas spara 2 500 miljoner kronor årligen.

De genomförda förändringarna i arbetsskadeförsäkringen bör återkallas i väntan på en samlad översyn av socialförsäkringssystemet. Det medför minskade kostnader om 1 000 miljoner kronor.

Vi föreslår även en besparing inom Riksförsäkringsverkets administration på 90 miljoner kronor för 2005.

12.11 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Centerpartiet föreslår att garantipensionen höjs till 3 000 kronor från 2006. Detta kostar genom en stegvis höjning 600 miljoner 2005 och 1 200 miljoner 2006. Tillsammans med Centerpartiets förslag till sänkta inkomstskatter för dem med låga och normala inkomster, kommer pensionärernas ekonomiska situation att förbättras betydligt.

Centerpartiet föreslår att bostadstillägget ska ersätta boendekostnader upp till 4 000 kronor med 80 % av kostnaden. Vår uteblivna höjning av bostadstillägget innebär en besparing med 2 400 miljoner kronor för 2005.

12.12 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Centerpartiet föreslår att barnbidraget ska fördubblas till 1 900 kronor per månad för barn i åldern 1–4 år, lika för alla barn. Fördubblingen av barnbidraget skall ske i fyra steg, 200 kronor 2005, 450 kronor 2006, 700 kronor 2007, 950 kronor 2008. Därefter, för tiden 6–16 år, en bidragsnivå på 950 kronor per månad och nu gällande flerbarnstillägg. Höjningen av barnbidraget ska inte påverka socialbidraget. Kostnaden för 2005 är 1 390 miljoner.

Vi vill vidare höja taket i föräldraförsäkringen till 11 basbelopp, vilket är viktigt för att personer med hög inkomst, ofta män, ska ta ut sin föräldraförsäkring. Det kostar 1 010 miljoner för 2005.

Centerpartiet föreslår i motionen om barn och familj att grundnivån i föräldrapenningen höjs till 200 kronor per dag, en ökad kostnad med 120 miljoner kronor för år 2005. Vi föreslår även en förändring så att den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas på historisk inkomst. Detta ger en minskning av utgifterna med 880 miljoner kronor. Höjningen av grundnivån i föräldrapenningen får flera positiva effekter som inte påverkar detta utgiftsområde, bl.a. minskar utgifterna för socialbidrag och bostadsbidrag.

I den höjning av grundnivån på 200 kronor per dag som Centerpartiet beskrivit ovan ingår garantinivån i föräldrapenningen. För att idag få en inkomstbaserad föräldrapenning under hela föräldraledighetsperioden krävs att man varit försäkrad för en sjukpenning i minst 240 dagar i följd. Utöver 390 dagar med föräldrapenning ska det, liksom idag, finnas 90 garantidagar.

12.13 UO 13 Arbetsmarknad

Regeringens arbetsmarknadspolitik har misslyckats och vi kan konstatera att alltför många människor idag befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder, är sjukskrivna eller förtidspensionerade. Regeringens förslag i vårbudgeten handlar mest om konstgjord andning. Det som behövs är en förnyelse av arbetsmarknadspolitiken. Vi vill minska Arbetsmarknadsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen till förmån för ett mer decentraliserat system där beslut och resurser läggs där kunskapen om de lokala förhållandena finns. Vi vill också gå från stora utbildningsprogram och istället erbjuda kvalificerade yrkesutbildningar. Centerpartiet gör också bedömningen att en omläggning av socialförsäkringssystemen, med sikte på en samordnad arbetslivsförsäkring med gemensam myndighetsstruktur, är ett bättre sätt att angripa den vikande sysselsättningen.

Centerpartiet vill skapa övergångsmarknader för långtidsarbetslösa. För att stimulera arbetsgivare att anställa personer som är utanför arbetsmarknaden vill vi införa en modell med nettolöner. Den anställdes lön är densamma som lönekostnaden för arbetsgivaren. Ingen inkomstskatt eller sociala avgifter ska betalas. Nettolönen ska motsvara lönenivån enligt gällande avtal inom den aktuella sektorn och ska kunna utnyttjas under maximalt två år. Effekten för samhället med nettolönemodellen kan, med givna förutsättningar för 100 000 personer i sysselsättning, uppskattas till en besparing på drygt 11 miljarder per år.

Centerpartiet förslår en förändring av ersättningsnivån i a-kassan. Detta innebär att ersättningsnivån för personer med försörjningsbörda sätts till 80 % och övriga till 70 % av löneunderlaget som baseras på snittinkomst under de senaste 24 månaderna. Detta ger besparingar på totalt 4 300 miljoner kronor under perioden.

Arbetslöshetsförsäkringen ska till sin natur vara en försäkring. Den bör därför i större grad vara självfinansierad jämfört med dagens nivå. Centerpartiet föreslår höjd självfinansieringsgrad i a-kassan till 33 %. Detta beräknas ge 9 000 miljoner år 2005 och 8 000 miljoner 2006 i besparing. Samtidigt medges en skatterabatt för denna kostnad för inkomsttagarna.

Inom AMS verksamhet ligger många program såsom datortek, arbetsmarknadsutbildning m.m. Nyttan av dessa program kan ifrågasättas. Centerpartiet minskar satsningar på dessa områden med 3 300 miljoner. Centerpartiet stödjer ej försöket med friår och minskar därför anslaget med 700 miljoner. Övriga förändringar uppgår netto till minskade anslag om 160 miljoner för 2005.

12.14 UO 14 Arbetsliv

12.15 UO 15 Studiestöd

Rekryteringsbidraget fyller en viktig funktion för att höja utbildningsnivån för de personer som idag har lägst utbildning, dvs. avsaknad av grundskole- eller gymnasiekompetens. Regeringens tidigare besparing på 700 miljoner kronor på rekryteringsbidraget ledde till att färre personer kunde utbilda sig. Det är därför förvånande att anslaget nu föreslås öka. Detta liknar mera en justering i arbetslöshetsstatistiken än att värna de personer som idag har lägst utbildning. Centerpartiet ökar anslaget till rekryteringsbidraget med 700 miljoner kronor för vardera 2005 och 2006.

12.16 UO 16 Utbildning och universitetsforskning

Investeringar i utbildning på alla nivåer, från förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och kvalificerad yrkesutbildning till högre utbildning och forskning, är en viktig faktor bakom ekonomisk tillväxt. Tyvärr kan vi konstatera att det regeringens utbildningspolitik mest handlat om retorik för fortfarande behöver det göras stora insatser för att stärka grunden för vidare utbildning och livslångt lärande.

Vi anser också att kommunerna bör ha hela ansvaret för barnomsorgen, varför vi vill att statens ersättning i maxtaxan, 3 660 miljoner, avvecklas och att pengarna förs över direkt till kommunerna. Centerpartiet säger nej till regeringens riktade bidrag till kommuner på 4 400 miljoner. Ersättning ska ges som generella bidrag att fritt disponeras enligt varje kommuns förutsättningar och situation.

Regeringens extra resurser till 6 000 förskollärare är vällovligt men frågan är var regeringen tänker trolla fram dessa förskollärare eftersom det råder en stor brist på dessa, en brist som är resultatet av den politik som regeringen fört. Enligt Lärarförbundet har utbildningen till förskollärare varit underdimensionerad de senaste åren och man har sedan mitten på 90-talet påpekat detta för regeringen, dock utan resultat. Regeringen medger själv i tidigare budgetproposition att problemet är att antalet platser till förskollärarutbildningen ej varit tillräckligt och att bristen inte beror på studenters bristande intresse för att söka sig till utbildningen. Centerpartiet tillför lärarutbildningen extra resurser samt ökar resurserna till kommunerna samtidigt som vi avvisar regeringens riktade bidrag till fler förskollärare.

Centerpartiet vill öka antalet platser för den kvalificerade yrkesutbildningen för att tillgodose näringslivets efterfrågan på utbildad arbetskraft. Vid en ökning av antalet utbildningsplatser vill vi understryka vikten av att en hög kvalitet på utbildningarna bibehålls. Vi vill också genomföra en satsning för att stärka kompetensen och öka insatserna mot läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt dyskalkyli i grundskolan. Inom anslaget ryms också en satsning på skolböcker. Sammanlagd satsning under 2005 uppgår till 1 026 miljoner. Besparingar på företrädesvis myndigheter beräknas uppgå till 177 miljoner.

12.17 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Centerpartiets kulturpolitik ska verka för ett rikt kulturliv för alla människor oavsett var i landet man bor eller vilken social eller ekonomisk status man har. Kulturen ska stå för kontinuitet och nyskapande samt vara en kritisk röst i samhällsdebatten. Den är också en del av samhällets demokratiska samtal. Det är viktigt att kulturen speglar dagens Sverige och den mosaik av människor och kulturyttringar som finns.

I en tid då stress och ohälsa ökar är det viktigt att kulturen ges utrymme. Kulturen kan spela en viktig roll i ett folkhälsoarbete, inte minst i rehabilitering av långtidssjukskrivna.

Det är viktigt att undersöka om den kultur som idag finansieras med statliga medel verkligen kommer alla till del. Länsteatrarnas och länsmuseernas ekonomiska situation bör också ses över. Det behövs mer pengar till dessa institutioner för att de ska klara sitt uppdrag att föra ut kulturen i landet. Ungdomar och deras rätt till kultur är viktigt. Centerpartiet fortsätter sin satsning på ung kultur. Ungdomar måste få möjlighet att få pengar på ett snabbt sätt, och inte som idag där det tar lång tid att få besked om ansökt bidrag från Ungdomsstyrelsen. Likaså måste ungdomar själva få utveckla och utforma sin kultur utan inblandning av vuxna. Därför satsas återigen pengar på KUL-bidraget de kommande åren, för 2005 115 miljoner. Satsningen finansieras genom utökat anslag samt genom omdisponeringar inom utgiftsområdet. En annan viktig fråga är rättvisa skatteregler för ideella ungdoms- och kulturorganisationer.

12.18 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Centerpartiets förslag till sänkning av inkomstskatten för hushåll med låga inkomster minskar många familjers behov av bostadsbidrag. Sammantaget ger detta människor större ekonomiskt självbestämmande. Regeringens satsningar på specialdestinerade bidrag orsakar många gånger fler problem än vad de löser. Vi anser att bidraget ska vara kvar till byggande av studentbostäder eftersom det har visat sig fungera väl. I övrigt vill vi avskaffa detta bidrag. Vidare vill Centerpartiet avskaffa Statens bostadsnämnd i linje med vad vi tidigare yrkat. Vår budgetmotion drar med anledning av ovanstående ned kostnaderna för utgiftsområde 18 med 2 159 miljoner kronor sammanlagt under perioden.

12.19 UO 19 Regional utveckling

Tillväxtpolitik innefattar en aktiv regionpolitik som i sin tur består av både en storstadspolitik och en landsbygdspolitik. Målet för en landsbygdspolitik är att utnyttja landsbygdens särdrag till dess fördel och utveckla livskvaliteten samt avhjälpa strukturella hinder för utveckling.

Det centrala uppdraget måste därför vara att utveckla näringsverksamheten på landsbygden. Det innefattar såväl att utveckla de traditionella näringarna, jord- och skogsbruk, genom exempelvis forskning kring råvaruförädling, som att underlätta för nya företag inom t.ex. turism och tjänster och för de många människor som har kompletterande försörjning inom flera områden.

I vår budget gör vi särskilda satsningar på utveckling av alternativa drivmedel ur spannmål och skogsråvara 284 miljoner, program för utveckling av turism 200 miljoner, småskalig livsmedelsproduktion 150 miljoner och fiskerinäringen 150 miljoner. Vi anslår även medel för riktade satsningar för kvinnors och invandrares företagande 200 miljoner samt en nationell satsning för statlig såddfinansiering 100 miljoner och en satsning på IUC-bolag 100 miljoner.

Centerpartiet anser att ett ökat regionalt ansvar ska införas vad gäller de regionala utvecklingsresurserna. Regionala myndigheter, näringsliv och ideell sektor kan teckna avtal som reglerar användningen av dessa medel, det behövs ingen central styrning från myndigheter och länsstyrelser. Medfinansiering i EU:s strukturfondsprojekt är ett bra sätt att maximera utfallet av de anslagna medlen.

12.20 UO 20 Allmän miljö- och naturvård

Regeringen och samarbetspartierna har återigen valt att satsa stora budgetmedel på inköp av mark, för att skydda den biologiska mångfalden. Centerpartiet förordar en annan modell för att bevara den biologiska mångfalden, exempelvis långsiktiga skötselavtal med markägaren och ett större privat ansvarstagande. Samtidigt som budgeten för inköp av mark bara växer, växer också hålet i forskningsbudgeten för förnybara energikällor. Om en kärnkraftsavveckling ska kunna bli verklighet om några år samtidigt som utsläppen av växthusgaser stävjas, krävs det att forskningen på förnybar energi intensifieras. Centerpartiet förordar därför att man satsar de medel med vilka regeringen utökat anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald, 300 miljoner, på energiforskning under utgiftsområde 21.

I övrigt kvarstår våra ökade satsningar på bl.a. sanering och efterbehandling av förorenade områden samt miljöbistånd. Satsningarna på klimatinvesteringsprogram, KLIMP, kvarstår likväl och det känns extra angeläget när det förra året endast var 14 av 87 ansökningar som kunde beviljas bidrag. Vi vet alltså att det finns massor av projekt med reell minskad klimatpåverkan att sjösätta ute i kommunerna.

12.21 UO 21 Energi

I riksdagen har Centerpartiet sedan flera år ett blocköverskridande samarbete i energipolitiken med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Samarbetet syftar till att lägga grunden för en långsiktig energiomställning och tryggad tillgång på säker el. Forskning och utveckling av alternativ energi är en nyckel för att få till stånd en hållbar energiomställning. Regeringen skriver i vårpropositionen att den avser återkomma med finansieringen av energipolitiken. Vi anser att det är olyckligt att satsningen på kommersialisering och utveckling, i enlighet med de långsiktiga energiforskningsprogrammet, därmed framstår som otydlig och att satsningar riskerar att bli ”hängande i luften”. Centerpartiet vill se nya framsteg för förnybar energi och anslår inledningsvis 1,2 miljarder mer än regeringen till forskning och utveckling av förnybar energi under de kommande två åren.

12.22 UO 22 Kommunikationer

Det är ett statligt ansvar att garantera infrastrukturen i hela landet. Genom framkomliga och säkra vägar året runt, goda kollektivtrafikförbindelser och ett utbyggt bredbandsnät borgar vi för tillväxt, livskvalitet och självbestämmande i hela landet.

Efter att ha granskat regeringens stora infrastruktursatsning 2004–2015 konstaterar Centerpartiet att detta är ett till stor del ofinansierat projekt. Med tanke på att en satsning på nyinvesteringar i infrastruktur dock är nödvändig föreslår Centerpartiet istället en ny modell för alternativ finansiering. För att kunna genomföra önskvärda, samhällsekonomiskt riktiga och strategiskt viktiga investeringar i vägar och järnvägar bör ett särskilt infrastrukturbolag ges till uppgift att finansiera investeringar. Kostnaden kommer därmed att belasta statsbudgeten med normala avskrivningstider och annuitetsbetalning under de år i framtiden som dessa bidrar med tillväxt och nytta för samhället. Detta förhållningssätt torde vara det naturliga och ekonomiskt riktiga sättet att hantera investeringar. Centerpartiet definierar inte vilka typer av finansieringslösningar som kan ingå i ett infrastrukturbolag, vi vill hålla oss öppna för alla förslag. Men ett exempel kan vara en PPP-lösning (Private-Public Partnership).

Det behövs ordentliga satsningar på anslaget för drift och underhåll för att ta igen bristande skötsel och i vissa fall vanvård av vår grundläggande infrastruktur. Därför prioriterar Centerpartiet upprustning av det nedslitna och hårt åtgångna vägnätet liksom tjälsäkring av det finmaskiga vägnätet. Vi anslår 1 miljard mer än regeringen under perioden.

12.23 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

De gröna näringarnas konkurrenskraft måste stärkas. När EU:s jordbrukspolitik reformeras, är det viktigare än någonsin att vi ser över vad som kan göras på nationellt plan, för att företagarna inom jord- och skogsbruksnäringen ska få ekonomin att gå ihop. Centerpartiet fortsätter därför sina satsningar på att sänka dieselskatter inom jord- och skogsbruk, slopad skatt på handelsgödsel och medfinansiering av LBU-stöden.

De utfästelser som regeringen gjort under våren om bl.a. sänkt dieselskatt för jordbruksmaskiner och satsningar på LBU-programmen ser vi fram emot. Vi är dock försiktiga med att jubla innan vi sett pengarna även i budgetarbetet. Det krävs därutöver sedan länge en sänkt dieselskatt även för skogsbrukets arbetsmaskiner, varför Centerpartiet fortsätter att förorda att dieselskatten skall sänkas till 1 kr per liter för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner.

Centerpartiets målsättning är att på sikt ge jord- och skogsbruksnäringen bästa möjliga konkurrensförutsättningar inom ramen för EU:s regelverk relativt övriga EU-länders producenter.

Vår bestämda uppfattning är att detta är positivt för tillväxt och utveckling i hela landet.

Centerpartiet fortsätter också att satsa på forskning inom miljö och areella näringar (anslag 26:1 Formas), eftersom forskning är en viktig del av att ställa om till en helt och hållet uthållig produktion.

12.24 UO 24 Näringsliv

Utgiftsområde Näringsliv framstår tämligen avlägset från sitt namnenliga ursprung. Centerpartiet föreslår bl.a. myndighetsbesparingar och neddragningar av förvaltningskostnader. Vi anslår dock mer medel än regeringen till Konkurrensverket, för att det ska kunna intensifiera arbetet för en god konkurrenssituation för Sveriges företag och konsumenter. Centerpartiet anser att de medel som anslås under anslag 38:2 Näringslivsutveckling hör bättre hemma under utgiftsområde 19 Regional utveckling, därför skjuter vi över 100 miljoner till våra satsningar under detta område.

Den regionala nivån bör ansvara för satsningar inom respektive region, däremot bör staten framgent spela en roll för att tillhandahålla riskkapital. Under utgiftsområde 19 anslår vi därför bl.a. 50 miljoner per år till statlig såddfinansiering.

Vi tillför under perioden 35 miljoner i anslag för sanering av statlig mark som är miljöbelastad.

12.25 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

Kommunerna tillförs medel som kompensation för ny beräkning av SGI i sjuk- och föräldraförsäkringen, höjt tak i föräldraförsäkringen, ny utformning av a-kassan, nytt system för sjuklöneansvar samt höjd grundpension. Detta tillsammans med en förstärkning av kommunernas skatteintäkter genom Centerpartiets skatteförslag ger en minskning av bidrag på 51 860 miljoner kronor för 2005. De riktade statsbidragen för personalförstärkning i skola och fritidshem, statligt stöd för utbildning av vuxna samt maxtaxan i barnomsorgen omvandlas till generella bidrag. Samlat för detta överförs 5 561 miljoner kronor. Största minskningen av bidrag beror på den positiva effekten av Centerpartiets inkomstskattereform för kommuner och landsting. Förslaget innebär att grundavdraget vid inkomstskattetaxering slopas för att istället ersättas med en skatterabatt. Detta ökar kommunsektorns skatteintäkter med 54 300 miljoner kronor 2005 och 55 000 miljoner kronor 2006.

375 miljoner kronor förs över som anslag för särskilda insatser under utgiftsområde 19.

Centerpartiet har tidigare föreslagit att införandereglerna för det kommunala utjämningssystemet fryses. Kostnaden för detta ligger på 3 275 miljoner kronor. Regeringen har aviserat en ökning om 3 000 miljoner kronor för 2005. För utgiftsområde 25 tillkommer därför 275 miljoner kronor för detta ändamål.

Se vidare appendix för en specificering över de olika transaktionerna inom utgiftsområde 25.

12.26 UO 26 Statsskuldsräntor m.m.

Staten bör inte äga företag och minska sitt innehav av egendom. Centerpartiet föreslår utförsäljning av statlig egendom och företag för 2005 på 35 miljarder och för 2006 på 40 miljarder. Intäkterna ska användas till amortering av statsskulden, vilket resulterar i lägre räntekostnader.

12.27 UO 27 Avgiften till EU-budgeten

13 Appendix: Sammanställning av kommunal ekonomi, specificering av UO 25

[1]

Riksdagens utredningstjänst: Dnr 2004:825.

[2]

Riksdagens utredningstjänst: Dnr 2004:913.

[3]

Ingår gör Slopat grundavdrag, Skatte- och förvärvsrabatt, skatterabatter för pensionsavgift, reseavdrag, ”tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor”, pensionssparande samt sänkt statlig inkomstskatt, höjda skiktgränser och slopad avdragsrätt för ”övriga utgifter”.

[4]

Varav 1 000 msek avgår 2005 från regeringens satsning.

[5]

Sänkt uttagsprocent till 0,9 % år 2005 samt 0,75 % år 2006. Regeringens dämpnings- och begränsningsregler om 600 miljoner kr årligen avgår från detta belopp.

[6]

Höjd klyvningsränta till 15 % samt införande av BEK-modell.

	2005		2006
UO1 Rikets styrelse	-880		-890
UO2 Samhällsekonomi och finansförvaltning	-200		-200
UO 3 Skatt, tull och exekution	-50		-100
UO 4 Rättsväsendet	600		400
UO 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan	-15		-12
UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet	0		0
UO 7 Internationellt bistånd	0		232
UO 8 Invandrare och flyktingar	0		0
UO 9 Hälsovård, sjukvård	380		382
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp		-8 190	-10 090
UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom	-1 800		-1 300
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn	1 640		3 047
UO 13 Arbetsmarknad	-17 460		-15 860
UO 14 Arbetsliv	-280		-290
UO 15 Studiestöd	700		700
UO 16 Utbildning och universitetsforskning	-7 211		-6 310
UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid		92	110
UO 18 Samhällsplanering, bostadsförs. och byggande		-1 213	-946
UO 19 Regional utveckling	692		694
UO 20 Allmän miljö- och naturvård	-150		-150
UO 21 Energi	600		600
UO 22 Kommunikationer	500		500
UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m.	400		400
UO 24 Näringsliv	-130		-140
UO 25 Allmänna bidrag till kommunerna	-46 674		-49 470
UO 26 Statsskuldsräntor m.m.	-470		-2 226
UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen	0		0
Summa utgifter relativt regeringen	-79 119		-80 919
Budgeteringsmarginal
Summa utgifter exklusive statsskuldsränta	78 649		78 693
Ålderspensionssystemet	0		0
Takbegränsade utgifter	78 649		78 693
Sänkt utgiftstak relativt regeringen	-75 000		-85 000
Tillkommer regeringens budgeteringsmarginal	1 574		24 009
Summa Centerpartiets budgeteringsmarginal	5 223		17 702

	2005	2006
Finansiellt sparande enligt Våp 2004	15	30
procent av BNP	0,6	1,1

Utgiftsminskningar, netto exkl. räntor	78,9	78,7
Minskade räntekostnader	0,5	2,2
Skattesänkningar	-75,6	-76,0

Samlad effekt av Centerpartiets förslag	3,8	4,9
Centerpartiets finansiella sparande	18,8	34,9
Målsatt sparande om 2 % av BNP
procent av BNP	0,7	1,3

BNP förändring %	2,6	2,5
BNP nivå mdkr	2 629	2 742

Skatteförändringar, miljoner kr	2005	2006
Inkomstskatterna ³	-72 150	-71 350
Slopad avdragsrätt fackföreningsavgift	3 500	3 600
Skatterabatt, höjda a-kasseavgifter	-3 600	-3 200
Skattereduktion, ROT och hushållstjänster ⁴	-1 200	-2 200
Sänkt fastighetsskatt ⁵	-1 800	-3 700
Tak på tomtvärden 300 000	-1 600	-1 500
Höjd stämpelskatt	300	300
Höjd reavinstbeskattning småhus + minskade uppskovsmöjligheter	4 500	4 500
Slopad sambeskattning, halva taxeringsvärdet av egna hem och sänkt förmögenhetsskatt till 1 %	-2 800	-2 900
Reformerade 3:12-regler ⁶	-550	-600
Minskade avsättningsmöjligheter periodiseringsfonder	6 400	6 400
Slopad arvs- och gåvoskatt skatteklass 1	-1 270	-1 270
Sänkt dieselskatt till skogs- och jordbruk till 1 kr/liter	-940	-950
Slopad skatt handelsgödsel	-360	-360
Statlig del, starta-eget-bidrag	-100	-200
Riskkapitalavdrag	-200	-400
Sänkta arbetsgivaravgifter som följd av sjuklöneförslag	-2 500	-2 500
Skatt på förbränning av osorterat avfall	150	150
Höjd skatt, lågpriscigaretter	150	150
Nej till generellt sysselsättningsstöd till kommunerna	1 500
Summa	-75 570	-76 030

	2005		2006
	Budget	Vår diff.	Budget	Vår diff.
UO 1	7 829	–880	8 246	–890

	2005		2006
	Budget	Vår diff.	Budget	Vår diff.
UO 9	38 730	380	40 246	382

Miljoner kronor	2004		2005		2006
Generellt statsbidrag enligt BP för 2004	44 142		48 842		48 842
Sysselsättningsstöd och 200-krona enligt BP 2004	4700

Förslag i vårprop. resp. C-budget	Regeringen	Centerpartiet	Regeringen	Centerpartiet	Regeringen	Centerpartiet
Ekonomiska regleringar	–2 600	0	–1 425	–53 485	–1 550	–54 230
varav reglering för ökade skatteintäkter				51 860		52 480
Aviserad ökning i 2004 års ekonomiska vårproposition			3 000	3 275	5 000	5 000
Överföringar från andra utgiftsområden			3 000	8 561	4 000	7 660
Generellt statsbidrag i vårprop. resp. C-budget	41 542	44 142	53 417	7 193	56 292	7 272
Sysselsättningsstöd			1 500	0
Ökning av skatteintäkter som följd av c-förslag. Statisk effekt				51 860		52 480
Ökning av skatteintäkter som följd av större skattebas						1 815
Avgår för jämförbarhet: Överföringar från andra utgiftsområden och övriga regleringar enligt finansieringsprincipen			–1 575	–6 936	–2 450	–5 910
Jämförelse generellt bidrag och ökade skatteintäkter med generellt bidrag inkl. sysselsättningsstöd och 200-kronan år 2004, löpande priser	46 242	48 842	53 342	52 117	53 842	55 657
Kommunalt index			2,9	3,1
Summa bidrag i 2004 års priser (kommunalt index)	46 242	48 842	51 839	50 648	50 751	52 462

Stockholm den 3 maj 2004
Maud Olofsson (c)
Åsa Torstensson (c)	Kenneth Johansson (c)
Sofia Larsen (c)	Margareta Andersson (c)
Lena Ek (c)	Eskil Erlandsson (c)

med anledning av prop. 2003/04:100 2004 års ekonomiska vårproposition

1 Innehållsförteckning