Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att två tre statliga myndigheter bör ges i uppdrag att utveckla och pröva en modell för avidentifiering av personuppgifter i syfte att främja mångfald bland personalen, vilket kan ligga till grund för statlig verksamhets framtida rekryteringsarbete.
Diskriminering kan kort beskrivas som olika behandling av lika fall. När exempelvis en arbetssökande på grund av sitt utländska ursprung inte behandlas på samma sätt av en arbetsgivare som en person med svenskt ursprung då är det etnisk diskriminering. Men en arbetsgivare får inte heller ställa krav som framstår som neutrala men i praktiken ställer exempelvis en arbetstagare med en viss etnisk tillhörighet i ett sämre läge. Ett exempel på det är att man inte får kräva bättre svenskkunskaper av den som söker ett arbete än vad som är nödvändigt för jobbet.
Lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet trädde i kraft den 1 maj 1999. I lagen står det att alla arbetsgivare ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja etnisk mångfald i arbetslivet. Rätten till likabehandling och därmed skyddet mot diskriminering på grund av etnisk och religiös tillhörighet är en mänsklig rättighet.
Lagen kräver att arbetsgivaren ska arbeta med aktiva åtgärder genom att själv ta initiativ till aktiva åtgärder för att förebygga etnisk diskriminering:
Arbeta planmässigt
Sätta klara och mätbara mål.
Åtgäderna ska ske inom tre områden:
Arbetsförhållanden
Etniska trakasserier
Rekrytering.
Idag lever 1,6 miljoner människor i Sverige som är födda utomlands eller har minst en förälder född utomlands. Av dem är 1,1 miljon mellan 16 och 64 år. Det motsvarar en femtedel av den arbetsföra befolkningen. Människor med invandrarbakgrund har svårt att få jobb och är i stor utsträckning hänvisade till att leva på socialbidrag. Detta beror inte bara på diskriminering, utan också på strukturella problem som att asylsökande inte tillåts arbeta eller undermålig sfi-undervisning.
Staten som arbetsgivare har ansvar för att inte diskriminera arbetssökande på etnisk grund. Det är dock lättare för människor med utländsk bakgrund att få anställning inom privat sektor än offentlig. 87 procent av de invandrare som har arbete jobbar inom privat sektor.
Att förebygga etnisk diskriminering i det enskilda fallet är att främja etnisk mångfald. Genom diskriminering går arbetsgivaren miste om kompetens och människor med invandrarbakgrund förvisas till utanförskap. Genom en modell för avidentifiering i rekryteringsarbetet kan arbetssökande ges en rättvis och objektiv behandling som bygger på att meriter, utbildning och
livs-/arbetslivserfarenheter är avgörande.
Ett exempel på detta är t ex en modell som används av Melleruds kommun, där arbetsansökan delas i två delar. Del ett består av meritsammanställning, personligt brev etc. Med andra ord ska den arbetssökande beskriva sig själv, hur man är som person, men inte vad man heter, om man är man eller kvinna, ung eller gammal, svensk eller ickesvensk etc. I den andra delen har man de rena personuppgifterna. Vid postöppningen märks båda delarna med ett och samma ärendenummer, men bara del ett går vidare till rekryteringsgruppen. Del två plockas fram först när rekryteringsarbetet är avslutat, och ett antal kandidater ska kallas till intervju.
Sverige blir för varje år ett samhälle alltmer präglat av etnisk mångfald. Ökad globalisering, internationalisering och IT-utveckling har lett till stora förändringar i samhälle och arbetsliv. Under de närmaste åren kommer stora delar av dem som idag förvärvsarbetar att pensioneras eller av andra skäl lämna aktivt arbetsliv och behovet av att nyrekrytera kommer att vara stort. Arbetsgivare som vill klara sin personalförsörjning framöver blir tvungna att på ett helt annat sätt än hittills vända sig till hela befolkningen i sitt rekryteringsarbete. Det gäller att bli attraktiv också för personer i grupper som arbetsgivaren inte tidigare vänt sig till när man rekryterar.
Mot bakgrund av vad som ovan angivits i motionen bör regeringen ge två tre statliga myndigheter i uppdrag att utveckla och pröva en modell för avidentifiering av personuppgifter i syfte att främja mångfald bland personalen. Faller försöken väl ut kan de användas i den statliga verksamhetens framtida rekryteringsarbete.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Cecilia Wigström (fp) |