Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om krav på bankväsendet för att öka dess tillgänglighet för alla som vill bruka dess tjänster.
Alla människor i vårt samhälle har inte rätt till ett eget bankkonto. Detta är diskriminering och leder till ökat utanförskap. För att någon ska kunna öppna ett konto och få tillgång till bankernas tjänster, så som betalningsservice för räkningar eller andra, måste man uppge ett personnummer och en adress vilket alla i samhället inte har. Främst är det socialt redan utsatta personer som drabbas, det kan handla om flyktingar utan svenskt personnummer eller hemlösa som inte kan redovisa någon fast adress. Dessutom nekas oftast personer som har gjort personlig konkurs att öppna ett bankkonto. Att inte ha tillgång till banktjänster medför problem för de personer som nekas dem; utan tillgång till dessa är man hänvisad till Svensk Kassaservice för betalning av räkningar och andra bankärenden och där får man betala en engångssumma för den tjänst som utnyttjas. På så sätt drabbas socialt utsatta personer med begränsade ekonomiska medel dubbelt. Att bankväsendet inte accepterar alla som kunder motiveras med att personuppgifter måste redovisas, inga undantag kan göras. Många gånger är kraven på personuppgifter berättigade, men att det inte finns möjlighet till undantag gör att det är lätt att hamna utanför systemet. Bankväsendet måste bli mer flexibelt och måste kunna göra undantag när så krävs. Banktjänster ska vara en service för människorna i samhället och därför måste alla få tillgång till dem, oberoende av i vilken livssituation man befinner sig i. Därför bör en översyn över hur bankväsendet kan bli mer flexibelt till, och därför måste det ställas krav på bankväsendet för att det ska acceptera alla som kunder, även om någon av de idag obligatoriska uppgifterna saknas.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Börje Vestlund (s) |