Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Nämnden för offentlig upphandling bör få i uppdrag att fortsätta sina informationsinsatser kring upphandling av kött ur ett djuretiskt och uthålligt perspektiv.
Bestämmelser om hur våra djur vid uppfödning för livsmedelsändamål ska hanteras finns bland annat att hämta i:
• Djurskyddslagen (1988:534)
• Djurskyddsförordningen (1988:539)
• Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:6) och allmänna råd
(2003:3) om djurhållning inom lantbruket m.m.
På Statens jordbruksverks hemsida kan information inhämtas med råd för uppfödare. Internationellt sett har vi en mycket god djurhållning i Sverige, våra lantbrukare arbetar hårt för att leva upp till de krav som ställs på dem. Konkurrensen är hård vad gäller priset men de svenska konsumenterna är måna om att få griskött som inte bara är billigt utan också säkert och djuretiskt. Ändå kan vi se hur den svenska grisproduktionen minskar.
Producenterna anför ofta att konkurrensen inte sker på lika villkor från andra länder med lägre ställda krav. Exempel som har kommit oss till del är att en digivande sugga i Sverige ska ha ett utrymme på 6 kvadratmeter, i Danmark är motsvarande yta endast 4 kvadratmeter. Den svenska grisen blir alltså dyrare att föda upp vilket också ger utslag på försäljningspriset per kilo griskött. Det danska jordbruket med dess struktur och exportinriktning är den svåraste konkurrenten för flertalet svenska produktionsgrenar. Under 1990-talet var Sverige i princip självförsörjande med griskött. Under år 2000 minskade produktionen med 15 %. Produktionen förblev oförändrad 2001 och ökade endast svagt 2002. 2004 är det risk för en kraftig minskning igen.
År 1997 var Sveriges handel med griskött i stort sett i balans värdemässigt. Mellan åren 1997 och 2000, och då främst mellan 1999 och 2000, följdes en kraftig importökning av en minst lika kraftig exportminskning varför handelsbalansen försämrades dramatiskt. År 2002 uppgick underskottet i handelsbalansen för griskött till knappt 1,1 miljarder kronor. Importen beräknas till 22 % för 2003.
Den enskilda konsumenten väljer ofta svenskt griskött i butiken där det är ordentligt utmärkt. Konkurrensen slår hårdast mot de varor som inte är tydligt ursprungsmärkta med uppfödarland. Fler och fler butikskedjor väljer att saluföra sina produkter under eget namn och då märks ursprungsland endast i liten text om det ens går att finna på förpackningen. I dessa fall måste konsumenterna vara aktiva och fråga samt välja och välja bort det de inte vill ha. Det är svårare att se varifrån köttet kommer på restaurangens meny eller på skolans veckomatsedel. Där har konsumenten heller inte samma möjlighet att välja eller välja bort. Det kan tyckas vara en självklarhet att kommuner och landstingskommuner efterfrågar de kvalitetsnormer som vi har beslutat för att öka djurskyddet och ha en djurhållning som ger en låg belastning på miljön när de gör sina inköp. Men så är inte alltid fallet, inköparna tar mest hänsyn till att priset är lågt. Upphandlande enhet måste ställa rätt krav när de upprättar sitt förfrågningsunderlag. Lagen om offentlig upphandling nyttjas inte alltid fullt ut för att efterfråga griskött av den svenska kvaliteten.
Nämnden för offentlig upphandling har tidigare fått regeringens uppdrag att informera i NOU info om vilka regler som gäller vid upphandling av köttprodukter. Informationen har utarbetats i samråd med Svenska Kommunförbundet.
De trycker på att Sverige har en lång tradition av att värna om djurens rättigheter. Under förutsättning att kraven inte snedvrider konkurrensen och att de inte är diskriminerande torde det vara tillåtet för den upphandlande enheten att i förfrågningsunderlaget ställa krav på att det levererade köttet har producerats med en djurskyddsnivå som motsvarar den inhemska marknaden. Det får inte antas att det i andra länder inte finns köttproducerande bönder som väl lever upp till de krav vi ansett vara grundläggande i Sverige.
NOU framställer vidare att en upphandlande enhet torde kunna hänvisa till kriterier för miljömärken om kriterierna har utarbetats på grundval av vetenskaplig information i de tekniska specifikationerna. Kriterierna får dock inte utformas så att de strider mot principen om icke-diskriminering eller principerna om fri rörlighet av varor eller tjänster. Kriterierna skall således vara förenliga med de för offentlig upphandling grundläggande gemenskapsrättliga principerna och EG-fördragets regler om offentlig upphandling.
För att visa att kraven verkligen är motiverade av den upphandlande enhetens behov bör enheten inte bara ställa krav i förfrågningsunderlaget utan även följa upp att leverantören uppfyllt de krav som ställts i förfrågningsunderlaget och skrivits in i leverantörsavtalet.
Möjligheten att köpa köttprodukter i enlighet med svenska bestämmelser för djurhållning är alltså stor men det behövs ett gediget förarbete inför upphandlingen och god utbildning av inköparen för att göra det. Nämnden för offentligupphandling bör få i uppdrag att fortsätta sina informationsinsatser kring att handla kött ur ett djuretiskt och uthålligt perspektiv.
|
Stockholm den 29 september 2003 |
|
|
Christina Axelsson (s) |
Jan Emanuel Johansson (s) |