Motion till riksdagen
2003/04:Fi228
av Inger Lundberg m.fl. (s)

Avtalspensioner


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avgifterna till avtalspensionerna inte får innebära högre avgifter för den äldre arbetskraften än för den yngre vid samma inkomst.

Motivering

När stora grupper lämnar arbetsmarknaden före 60 års ålder och allt färre arbetar till ålderspension utsätts välfärdssamhället för stora påfrestningar. En viktig förutsättning för tillväxt är att de demografiska förändringarna kan mötas av att anställda finns kvar längre på arbetsmarknaden.

Därför måste olika system förändras så att de stimulerar i stället för motarbetar äldres ställning på arbetsmarknaden. Ett exempel på det är de statliga avtalsförsäkringarna. Medan avgifterna till det allmänna pensionssystemet enbart beror på inkomst och inte tar hänsyn till åldern hos den försäkrade har de statliga systemen för avtalspensioner en annan konstruktion.

Personer som är födda 1942 och tidigare omfattas enbart av det så kallade PA-91, medan anställda som är födda mellan 1943 och 1972 omfattas av PA 03, men dessutom i olika utsträckning är berättigade till förmånsbestämda pensioner enligt PA-91. För en trettioåring med lön på 24 000 kronor utgår en pensionsavgift enligt PA 03 med 6 559 kronor, medan avgiften för en femtioåring med samma inkomst är över 3 000 kronor högre, 9 905 kronor. Trettioåringen med 30 000 kronor i månadsinkomst ”belastar” arbetsgivaren med en pensionsavgift på 17 804 kronor, medan avgiften för sextio­åringen med samma avgift är 46 518 kronor. Avgifterna enligt PA-91 visar än mer dramatiska skillnader mellan åldersgrupperna. Så är skillnaderna i pensionsavgift mellan 30- och 63-åringen över 100 000 kronor per år om pensionsavgifterna beräknas enligt PA-91 och båda har en månadsinkomst på 30 000 kronor.

När nu avtalsförsäkringarna innebär så pass kraftig belastning av myndigheterna som de gör i dag är risken uppenbar att många väljer bort den äldre arbetskraften. Jag finner det därför nödvändigt att riksdagen kraftfullt markerar att avgifterna inte får utformas så att de blir diskriminerande.

Stockholm den 24 september 2003

Inger Lundberg (s)

Nils-Göran Holmqvist (s)

Helena Zakariasén (s)

Lennart Axelsson (s)

Matilda Ernkrans (s)