Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av bostadsnära odlingsområden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Integrationsverket bör överväga hur integrationsarbetet i bostadsmiljöerna kan stödjas genom bättre utnyttjande av de möjligheter som erbjuds i koloniträdgårdsverksamheten.1
1 Yrkande 2 hänvisat till SfU.
I SCB:s statistik om befolkningens levnadsförhållanden (ULF) redovisas bl a uppgifter om fritidsverksamhet. Av denna kan utläsas att bland vuxna utgör trädgårdsarbete den näst vanligaste fritidssysselsättningen utomhus. Drygt 70 procent utför trädgårdsarbete någon gång under året och drygt 40 procent mer än 20 gånger under året. Mätt på detta sätt är trädgårdsarbete vanligt inom alla sociala grupper och åldrar. Trädgårdsintresset har i vårt land en unikt bred folklig förankring oberoende av ålder, kön och social tillhörighet.
Av statistiken framgår också att trädgårdsintresset är stort bland invandrare, även om deras deltagande är något lägre än bland svenskar. Detta sammanhänger med att tillgång till trädgård är nära förknippat med innehav av småhus eller fritidshus. Flertalet invandrare bor emellertid i flerfamiljshus och har därmed svårt att få tillgång till odlingsmöjligheter om det inte finns tillgång på koloniträdgårdar och odlingslotter. Detta stämmer väl med erfarenheterna från många koloniområden i stadsdelar med stor andel invandrare.
Koloniträdgårdsrörelsen är en gammal folkrörelse som har stor relevans även i dagens samhälle. Koloniträdgårdarna är uppskattade inslag i stadsmiljön. De har positiva effekter på hälsa och välbefinnande, samtidigt som de berikar den biologiska mångfalden i staden och bidrar till att göra stadsbygden mer ekologiskt hållbar. Koloniområdena ägs vanligtvis av kommunen och arrenderas ut till en förening som i sin tur upplåter kolonilotter till sina medlemmar. Medlemmarna förvaltar gemensamt koloniområdet, som inom sin ram fungerar som ett samhälle i miniatyr. Föreningarna styrs enligt vanliga demokratiska regler och medlemmarna hjälps åt att sköta sitt område.
Koloniföreningarnas breda rekrytering, med medlemmar av båda könen i olika åldrar och med olika bakgrund, gör dem väl lämpade att även bidra till integrationen av invandrare i våra samhällsmönster och till ett gemensamt ansvarstagande. För att detta ska fungera optimalt behövs ett visst stöd till föreningsverksamheten, bland annat hjälp med informationsmaterial på invandrarspråk.
Det är av stort värde för många invandrare i olika åldrar – ofta familjevis – att få engagera sig i odling på koloniområden. Det ger samtidigt stora möjligheter för dem att i vardagen möta invånare i den egna stadsdelen och svensk folkrörelsekultur. Få andra aktiviteter erbjuder liknande möjligheter, oberoende av ålder, kön och ekonomiska omständigheter. Därför bör betydelsen av bostadsnära odlingsområden bättre framhävas i bland annat plan- och bygglagen. Vidare bör Integrationsverket överväga hur integrationsarbetet i bostadsmiljöerna kan stödjas med bättre utnyttjande av de möjligheter som erbjuds i koloniträdgårdsverksamheten.
|
Stockholm den 30 september 2003 |
|
|
Ronny Olander (s) |