Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda behovet av ett regelverk för sprinklersystem.
I Boverkets regler om brandskydd finns inga krav på sprinkler i lokaler för vårdinstitutioner. Däremot finns krav om automatiskt brandlarm samt högre krav på väggmaterial och konstruktion.
I Boverkets byggregler stipuleras att byggnader för vårdinstitutioner ska utföras enligt klass Br1:
Byggnader där brand medför stor risk för personskador skall utföras i klass Br1. I sådana byggnader ställs de högsta kraven på bl.a. ytskikt samt bärande och avskiljande konstruktioner.
Enligt uppgift från Boverket är ett starkt personskydd grundlinjen när det gäller brandsäkerhet vid vårdinstitutioner. Huvuduppgiften är att människorna i lokalen snabbt och säkert kan ta sig ut eller få hjälp att ta sig ut. I många fall kan de personer som finns i vårdlokaler inte själva ta sig ur byggnaden utan behöver hjälp.
De flesta befintliga sprinklersystem är utformade med syftet att skydda egendom och inte personer. Det finns dock i dag även s.k. boendesprinklersystem.
Boendesprinklerteknologin utvecklades i USA i början av 1970‑talet men har först på senare år introducerats i Sverige, bl.a. genom Vinnovas, Verket för innovationssystem, projekt Boendesprinkler. Boendesprinklersystem är, till skillnad mot andra sprinklersystem, kopplade till fastighetens ordinarie vattenledningssystem. En sorts system som kan innebära stora kostnader. Dock finns mindre kostsamma exempel, t.ex. har universitetet i Karlstad, i ett projektarbete, tagit fram en modell på ett portabelt sprinklersystem. Detta system beräknas bli väsentligt billigare än ett fast system.
Representanter för Räddningsverket har i olika sammanhang pläderat för införande av sprinklersystem vid visst äldreboende. År 2002 tog Räddningsverket kontakt med Boverket för att få till stånd ändringar i byggreglerna så att det ställs krav på larm eller bostadssprinkler i äldreboenden.
Enligt Räddningsverket kan man inte införa sådana krav retroaktivt med hjälp av räddningstjänstlagen om inte kraven finns i Boverkets regler för nybyggnation. Räddningsverket ser tre olika nivåer på brandskyddet: nivå 1: om de boende klarar att ta sig ut själva är en brandvarnare tillräckligt, nivå 2: kan de boende få hjälp av personal inom tre minuter räcker det med automatiskt brandlarm och nivå 3: uppfylls inte heller det kravet skall bostaden sprinklas. Enligt uppgift från Räddningsverket pågår för närvarande ett utvecklingsarbete av brandskyddet i äldreboende och på vårdinstitutioner i Norge och Finland, där man har liknande planer som de Räddningstjänsten pläderar för.
I en avhandling från Lunds tekniska högskola, institutionen för brandteknik, behandlas frågan om dödsbränder i bostäder och lämpliga skyddsåtgärder.
Syftet med avhandlingen är att:
utveckla och validera en modell där brandrisken vid bostadsbränder kan kvantifieras. Resultat skall kunna användas för att uppskatta effekten av olika skyddssystem som brandvarnare och boendesprinkler innan dess att tillförlitlig statistik finns att tillgå. Avhandlingen skall vägleda beslutsfattare på alla nivåer om vilka brandskyddsåtgärder som är mest lämpliga för att reducera antalet dödsbränder.
I avhandlingen behandlas bl.a. kostnadseffektiviteten för brandvarnare och boendesprinkler. Följande avsnitt är hämtat ur den svenska sammanfattningen:
Det anses kostnadseffektivt att kräva brandvarnare i alla bostäder. Kostnaden per sparat liv är c:a 2,2 miljoner kronor. Värdet på ett statistiskt liv rekommenderas vara 30 miljoner kronor i flera kostnadsnyttoanalyser. Ett nationellt krav på boendesprinkler bedöms däremot inte vara en kostnadseffektiv åtgärd. Kostnaden per sparat liv är 655 miljoner kronor i detta fall. Att kostnaden blir så hög beror på den förhållandevis låga brandfrekvensen i kombination med systemets krav på underhåll. Boendesprinkler bedöms däremot vara kostnadseffektivt att installera i samtliga äldreboenden, nya såväl som befintliga. Kostnaden per sparat liv blir här 4,2 miljoner kronor. Om alla äldreboenden förses med boendesprinkler blir det samma risknivå i dessa som i vanliga bostäder för människor med normal fysisk kapacitet (utan sprinkler).
I en rapport från Räddningstjänsten i Göteborg, ”Brandsäkerhet inom äldreboende - en studie om situationen idag och förslag till förbättringar” från sommaren 2000, diskuteras bl.a. införande av sprinklersystem:
Ett alternativ som rätt utformat ger bra säkerhet är ett sprinklersystem. Med moderna ”fast response” sprinkler med RTI≤ 30 (Response Time Index), utlöser systemet på ett tidigt stadium och ett system som reagerar snabbt vid en brand erhålls. Ett sprinklersystem begränsar i de flesta fall branden och kan även släcka branden helt. Sprinklersystem felutlöser sällan och är tillförlitliga. Genom sprinkling skapas en överlevbar miljö vid många bränder och den automatiska släckningen medför att personalen kan koncentrera sig på de som är i akut fara. Ett sprinklersystem kan förvisso vara dyrt att installera, men är relativt billigt att underhålla.
I samma rapport nämns fördelar för boende- och arbetsmiljö med sprinklersystem:
Genom sprinkling kan andra byggnadstekniska lösningar godkännas. Större öppna ytor blir möjliga och det ställs inte längre lika hårda krav på t.ex. avskiljande dörrar mellan uppehållsrum och korridor på en vårdanläggning. Med ett sprinklersystem installerat kan det med andra ord skapas både säkrare och trivsammare miljö för personal och boende.
Det är inte blott och bart i äldreboenden som ett sprinklersystem skulle spara människoliv. Det senaste exemplet på detta är den tragiska branden vid S:t Sigfrids sjukhus i Växjö, där två unga kvinnor dog och flera andra skadades allvarligt. Behovet av låsta patientavdelningar inom psykiatrin är en aktuell fråga.
Vänsterpartiet vill att människor som har ont i själen och/eller lider av psykiska sjukdomar ska kunna förhindras att skada sig själva eller andra. Bland andra åtgärder finns då möjlighet för patienterna att under en tid bo på en psykiatrisk klinik. Vänsterpartiet anser att i vårt vårdansvar ligger att, så långt det är möjligt, skapa säkra miljöer med möjlighet till läkning. Ett steg i den riktningen torde vara att utöka brandskyddet på denna typ av vårdinrättningar med sprinklers.
För att klargöra de i motionen aktualiserade problemen anser vi att regeringen bör få ett uppdrag att utreda behovet av ett regelverk för sprinklersystem. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Berit Jóhannesson (v) |
|
|
Owe Hellberg (v) |
Sten Lundström (v) |
|
Karin Thorborg (v) |
Sermin Özürküt (v) |