Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om mål för bostadsproduktionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkoren för nyproduktion av hyresrätter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om studentbostäder.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om marksanering.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkoren för ombyggnation av flerfamiljshus.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hissinstallationer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om boendebeskattningen.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattefria underhållsfonder för flerfamiljshus.1
1 Yrkandena 7 och 8 hänvisade till SkU.
Den offentliga sektorns kraftiga neddragning av stödet till bostadsproduktionen under 90-talet, övergången till låg inflation men ändå förhållandevis hög realränta, har fått stora effekter för nyproduktionen av bostäder, precis som för underhållet av det redan byggda och för den sociala bostadspolitiken. Av Sveriges befolkning bor 60 procent i någon av de cirka 100 kommuner som har bostadsbrist. Behoven är störst av små och medelstora hyresbostäder, men även stora lägenheter saknas. Boverkets prognos för byggandet 2004 pekar på att cirka 22 500 bostäder kommer att byggas. Det är långt under de behov som finns och långt från den målsättning som regeringen själv satt upp om byggandet av 120 000 bostäder tom 2006. Regeringen överväger ytterligare åtgärder, vad som övervägs är dock inte känt.
Cirka 1,3 miljoner lägenheter i flerbostadshus står inför omfattande renoveringsbehov de närmaste 15 till 20 åren. Det är framförallt inom rekordårens bostadsbestånd (1961–1975), men också i äldre delar av beståndet. Tekniska system som VA-stammar, el och ventilation, men också fönster, balkonger och fasader behöver åtgärdas, för att inte de boende ska drabbas av standardsänkningar och för att inte bostädernas attraktivitet och kapitalvärde ska försämras. Jämfört med idag behöver renoveringstakten tredubblas och ca 60 000 lägenheter jämfört med dagens ca 20 000 åtgärdas per år.
För att tydliggöra behoven av både nyproduktionen och ombyggnationen av bostäder bör riksdagen sätta upp tydliga mål för detta. 30 000–40 000 lägenheter per år bör byggas, senast från och med år 2007, varav hälften hyresrätter. Cirka 60 000 lägenheter i flerbostadshus bör renoveras under en tioårsperiod. Detta bör ges regeringen tillkänna.
För att klara detta bör, senast från och med år 2007, stödet för produktionen av hyresrätt förstärkas och permanentas liksom stödet för ombyggnation. Fastighetsskatten bör förändras från att beskatta hustyp till att beskatta boendeform. Det skulle även underlätta möjligheterna att genomföra en rättvisare boendebeskattning.
Det långsiktiga nyproduktionsstödet i form av räntebidrag har långsiktigt urholkats. Vilket dels beror på försämrade villkor i och med införandet av det s k Danellsystemet, där bidragsdelen idag är 30 procent av räntekostnaden utifrån en fastställd produktionsnivå, dels på att produktionsnivån legat fast sedan 1993 och därmed inte överensstämmer med dagens produktionskostnader. Nu gäller dessutom två tidsbegränsade stöd för byggandet av hyresrätter, ett investeringsbidrag och ett momsåterföringsstöd, som båda gäller t o m utgången av år 2006. Möjligheten att ersätta dessa stöd med ett investeringsstöd för nyproduktion av hyresrätter bör utredas och tas i bruk senast från och med år 2007. Stödet bör villkoras med att hyrorna ska förhandlas i förväg. Detta bör ges regeringen tillkänna.
I takt med den kraftiga utbyggnaden av högskoleplatser, så har också bristen på studentbostäder ökat kraftigt. Bara var femte student bor i studentbostad, där hyran i bästa fall är anpassad till tillgängliga studiemedel. I jämförelse med våra grannländer Danmark och Norge står sig satsningen på studentbostäder slätt. I Norge står staten för 60 procent av den totala produktionskostnaden och i Danmark ges inteckningslån på 93 procent av kostnaden och staten står för 80 procent av räntekostnaden. Ett permanent investeringsstöd för byggandet av studentbostäder bör ges samma villkor som ett nytt investeringsstöd kommer att ge för byggandet av ordinära hyresrätter och vara i bruk senast år 2007. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Mycket av den nyproduktion som kommer till stånd i våra storstadsområden byggs på gammal industrimark, en förtätning av befintligt bostadsbestånd. Marken är ofta förorenad och behöver saneras. Detta kostar mycket pengar och om kostnaden ska läggas på boendet, så blir det orimliga boendekostnader för merparten av de som efterfrågar en bostad. Enligt Byggkostnadsforums chef, så är ett markpris över 1 000 kr per kvadratmeter redan en nivå som gör byggandet av hyresrätter olönsam. Anslagen för marksanering hanteras av Naturvårdsverket och kopplingen till saneringen av mark för bostadsbyggande är inte alls prioriterat. Trots höjda anslag, så är medlen för marksanering otillräckliga för att täcka alla behov som finns. Boverket borde också ha möjlighet att påverka hur medlen för marksanering används, antingen med eget anslag eller i samråd med Naturvårdsverket. Detta bör ges regeringen till känna.
Stödet för ombyggnation av flerbostadshus består idag av ett räntebidrag på 30 procent av räntekostnaden utifrån en fastställd högsta bidragsgrundande produktionskostnad. Den har legat fast sedan 1993 och är kraftigt begränsad för vilka renoveringsåtgärder som kan komma ifråga för att få stöd. Tidigare hade räntebidragen ett värde som motsvarade ca 50 procent av investeringen, dagens system motsvarar ett värde om ca 7 procent. Det mesta av det som ska renoveras är byggt under miljonprogrammets tid och en stor del tillhör allmännyttans bestånd. För att de boende inte ska drabbas av stora hyresökningar, inte minst ensamstående kvinnor med barn och stora invandrarfamiljer, när den nödvändiga ombyggnationen genomförs, bör stödet förstärkas och möjligheten att omvandla räntebidraget till ett investeringsstöd för hyresrätt utredas. Och det bör gälla senast från och med år 2007. Stöden bör villkoras med tydliga miljökrav och att hyrorna förhandlas i förväg. Detta bör ges regeringen tillkänna.
En allt mer åldrande befolkning och inriktningen på att allt fler ska bo kvar hemma så länge det är möjligt, ställer krav på hissinstallationer i hus med minst tre våningar. Enligt SCB och dess bostads- och hyresundersökning, så saknar cirka 320 000 lägenheter på tredje våningen och uppåt tillgång till hiss i trappuppgången. Det innebär, med en grov uppskattning, att cirka 75 000 trappuppgångar med tre eller flera våningsplan saknar hiss. Vilket innebär att många äldre och funktionshindrade är hänvisade till ett mindre bostadsutbud och att kommunernas kostnader för särskilt boende ökar. Fastighetsägare drar sig också för större nödvändiga ombyggnader, då omfattande ombyggnader kräver bygglov och även ställer krav på installation av hiss. Regeringen bör därför utreda möjligheten och förutsättningarna att införa ett särskilt investeringsbidrag för hissinstallationer i samband med större ombyggnationer i hus med tre eller flera våningar. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Utformningen av fastighetsskatten är en viktig del för möjligheterna att klara de mål för bostadsproduktionen som riksdagen bör sätta upp. Beskattningen och taxeringsförfarandet har sin utgångspunkt i vilken hustyp som ska beskattas, antingen enfamiljshus eller flerfamiljshus. Det innebär att villor och radhus som i form av hyresrätt beskattas som egnahem och att bostadsrätter i flerfamiljshus taxeras som hyresrätter. Detta trots att marknadsvärdet sammantaget på de enskilda bostadsrätterna vida överskrider taxeringsvärdet. Detta hindrar en rättvisare fastighetsbeskattning och möjligheten att skapa specifika regler för varje enskild boendeform. Det hindrar också möjligheten att på sikt befria hyresrätten från fastighetsskatt, vilket Vänsterpartiet anser vara en nödvändig reform. Beskattningen av boendeform istället för efter hustyp bör vara i bruk senast år 2007. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Det är svårt att få lönsamhet i hyresrättsproduktionen med dagens villkor för fastighetsskatten och stödet för produktionen. Därför bör även andra åtgärder övervägas som att fastighetsägare i flerfamiljshus får inrätta skattefria underhållsfonder för kommande renoveringar. Detta för att lindra kraven på hyresökningar, men också för möjligheten att skaffa nödvändigt kapital till en lägre kostnad. Givetvis bör användningen av de fonderade medlen användas i samråd och förhandlingar med berörda hyresgäster och hyresgästföreningen. Frågan bör utredas och regeringen återkomma med förslag senast år 2007 som ett led i en sammanhållen bostadspolitik för att förverkliga bostadsproduktionsmålen som tidigare föreslagits i motionen. Detta bör ges regeringen tillkänna.
|
Stockholm den 25 september 2003 |
|
|
Owe Hellberg (v) |
|
|
Kjell-Erik Karlsson (v) |
Sten Lundström (v) |
|
Sven-Erik Sjöstrand (v) |
Karin Svensson Smith (v) |
|
Karin Thorborg (v) |