Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av olika åtgärder för att underlätta för äldre att bo kvar i sina lägenheter.
När miljonprogrammet fyllde Sverige med bostäder byggdes många trevåningshus utan hiss. Med dagens åldrande befolkning har detta fått som resultat att det sitter många äldre i hyresrätter på tredje våningen som har stora problem varje gång de ska ta sig ut ur eller in i sin bostad. De är friska nog att bo hemma, men de tillhör sällan de mer välbärgade i samhället. Att bli isolerad i sitt eget hem kan för många bli förödande.
Mot bakgrund av vad vi idag vet om det sociala livets betydelse för hälsan är detta en ohållbar situation. En stor del av hemtjänstens uppgifter går idag ut på att gå på posten, banken eller affären åt äldre som skulle må bra av att få komma ut själva men som saknar hiss och inte klarar tre trappor upp efter en tur på stan. Vi har idag ett onödigt högt tryck på våra äldreboenden på grund av att äldre som skulle kunna bo kvar hemma måste flytta för att hyreshuset saknar hiss.
Om det installerades hissar i de gamla husen skulle fler människor få möjligheten att åldras i sin hemmiljö samtidigt som de skulle kunna behålla sitt sociala liv och fortsätta fungera normalt i samhället. En hiss kostar ungefär 600 000 kronor plus moms, det motsvarar i ett genomsnittligt trevåningshus ungefär 500 kronor i hyreshöjning och det är oacceptabelt för de boende. Därför är det nödvändigt att vidta åtgärder för att förändra situationen.
Regeringen bör därför snarast se över vilka åtgärder som kan sättas in för att underlätta för äldre att bo kvar i sina lägenheter. En sådan översyn bör naturligtvis även omfatta åtgärder för att stimulera installationer av hissar i gamla hyreshus med tre våningar.
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
Hans Stenberg (s) |
Göran Norlander (s) |