Riksdagen beslutar att godkänna Riksrevisionens styrelses framställning.
Riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att säkerställa att arbetsförmedlingens platsanvisande aktiviteter ökar på det sätt som föreslås av Riksrevisionen.
Riksdagen begär att regeringen inför någon form av nämnd vid arbetsförmedlingarna som bereder alla överväganden om rapportering av sökande som avböjt en anvisning av arbete.
Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av de åtgärder den vidtagit med anledning av Riksrevisionens granskning.
Riksrevisionen har genomfört granskning av arbetsförmedlingens hantering av arbetslöshetsförsäkringen. Rapportens resultat påvisar allvarliga brister. Det handlar såväl om brister i sättet att anvisa/matcha lediga jobb som om brister i att följa upp arbetsviljan hos dem som saknar arbete.
Riksrevisionens granskning har haft som syfte att följa upp hur arbetsförmedlingarna följer reglerna för hanteringen av arbetslöshetsförsäkringen och vilka konsekvenser eventuella brister i efterlevnaden av reglerna får för
effektiviteten vad gäller att få arbetslösa människor i arbete.
Den genomförda utvärderingen visar att arbetsförmedlingarna är mindre benägna att tillgripa åtgärder mot sökande som saknar arbetsvilja. Det får, enligt Riksrevisionen, till följd att arbetsmarknadens funktionssätt försämras och att personer erhåller arbetslöshetsersättning som de inte är berättigade till.
Riksrevisionen menar att detta riskerar att negativt påverka förtroendet för och legitimiteten i systemen som rör arbetslöshetsförsäkringen. Därtill visar granskningen att de arbetsförmedlingar som mer strikt kontrollerar efterlevnaden av reglerna samtidigt uppvisar de bästa resultaten vad gäller arbetsplacering.
Det som främst utmärker dessa förmedlingar är att de snabbare än sina jämförelsekontor upprättar individuella handlingsplaner med vidgat sökområde och att de redan i det inledande skedet matchar/anvisar sökande till lediga jobb. Därutöver ägnar de mer tid åt företagsinriktat arbete.
Riksrevisionen konstaterar att arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring. I detta instämmer vi till fullo. Det är därmed oroande att tvingas konstatera att fler och fler arbetslösa får förlängd ersättningsperiod om ytterligare 300 ersättningsdagar, trots att de enligt reglerna ej uppfyllt kraven på nytt arbetsvillkor.
Riksrevisionens uppföljning av hur arbetsförmedlingarna efterlever lagar och regler stärker vår övertygelse om att den hittills förda arbetsmarknadspolitiken kommit till vägs ände. Det kommer inte att räcka med att genomföra Riksrevisionens genomtänka förslag, därtill krävs reformer som stimulerar mer av individuell hjälp till dem som är arbetslösa.
Därutöver har såväl Riksdagens revisorer som Institutet För Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering (IFAU) påvisat uppenbara brister inom den förda arbetsmarknadspolitiken. Tyvärr har inte regeringen tagit dessa tydliga signaler om behov av omprövning av politiken på allvar.
Vi begär att riksdagen beslutar att godkänna Riksrevisionens styrelses framställning och att regeringen får uppdraget att snarast möjligt återkomma med förslag som medför att styrelsens rekommendationer uppfylls. Därtill förbehåller vi oss rätten att återkomma såväl i samband med vårpropositionen som under allmänna motionsperioden med förslag som syftar till att åstadkomma en fungerande arbetsmarknadspolitik.
|
Stockholm den 6 april 2004 |
|
|
Anders G Högmark (m) |
|
|
Erik Ullenhag (fp) |
Annelie Enochson (kd) |
|
Margareta Andersson (c) |