Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till åtgärder så att Hallandsmodellen kan fortsätta i enlighet med vad som anförs i motionen.
Hallandsmodellen inleddes som ett byggnadsvårds- och arbetsmarknadsprojekt 1993 i vilket länsarbetsnämnden, länsstyrelsen, regionala yrkeskommittén (dvs. parterna på byggmarknaden) och landsantikvarien har samarbetat kring mottot ”Rädda jobben – rädda hantverket – rädda husen”. Arbetslösa byggnadsarbetare har utbildats i traditionella hantverksmetoder och praktiserat i olika restaureringsprojekt. I dag betraktas Hallandsmodellen som ett viktigt sektorsövergripande nätverksbygge för regional utveckling som har uppmärksammats i flera olika sammanhang – inte minst internationellt.
Nu verkar det som om det 10-åriga byggnadsvårds- och arbetsmarknadsprojektet går mot sin undergång. Projektmedel dras ned och regelverket blir allt svårare att leva upp till. Projektet är unikt i Sverige och har exporterats till Polen. I Sverige har 235 nya arbeten skapats i eller i anslutning till restaureringsobjekten. 86 kulturhistoriskt värdefulla byggnader har restaurerats, varav 36 var rivningshotade. Nästan en tredjedel av Hallands byggnadsarbetare,
1 100 av 3 700, har deltagit i modellen. Hallandsmodellen har omsatt omkring 375 miljoner kronor. Länsarbetsnämnden har varit den avgjort största finansiären. De har bidragit med 275 miljoner, fastighetsägarna med 58 miljoner och kulturarvssektorn med 40 miljoner. Av de 40 miljoner som kulturarvssektorn bidragit med utgör omkring 20 miljoner länsstyrelsens anslag för bidrag till kulturmiljövård. Det innebär att för varje ordinarie kulturarvskrona har Hallandsmodellen givit nästan tjugofalt tillbaka till byggnadsvård i länet.
Denna goda samverkan och de viktiga resultat som uppnåtts för hantverkskompetens, för arbetsmarknaden och för kulturen får inte raseras.
|
Stockholm den 7 oktober 2003 |
|
|
Lennart Kollmats (fp) |