Arbetsmarknad, utgiftsområde 13

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt uppställning:

Anslag, tkr	Regeringens förslag	Anslagsförändring
22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader	4 742 879	– 700 000
22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	39 253 000	– 9 165 000
22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader	3 986 573	– 3 500 000
22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade	6 579 607	100 000
22:6 Europeiska socialfonden mm för perioden 2000–2006	1 538 000	– 60 000
Summa för utgiftsområdet	61 989 000	– 13 325 000

Motivering

Regeringens arbetsmarknadspolitik har misslyckats, och man konstaterar själv i årets budgetproposition att sysselsättningsmålet inte kommer att nås. Regeringen fortsätter att lappa och laga i arbetsmarknadspolitiken istället för att göra det enda rätt – ompröva den i grunden. Arbetsmarknadspolitiken skall ses i ett helhetsperspektiv. Det behövs inte bara en åtgärd för att komma till rätta med den ökade arbetslösheten, det behövs en rad olika åtgärder.

Från centralstyrning till lokal makt

Svensk arbetsmarknadspolitik behöver inte mer av centralisering utan tvärtom behöver makt och resurser alltmer decentraliseras till länsarbetsnämnder, arbetsförmedlingar och ytterst till varje person som är arbetslös. Ett viktigt steg för att reformera arbetsmarknadspolitiken är att minska Arbetsmarknadsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen till förmån för ett mer decentraliserat system. Beslut och resurser ska läggs där kunskapen om de lokala förhållandena finns.

Övergångsarbetsmarknader

Det är viktigt att sätta in extra insatser för de personer som riskerar att bli långtidsarbetslösa. Förslaget innebär att arbetsgivarna bildar regionala partnerskap där den arbetslöse kan få gå runt och prova på olika arbeten på olika arbetsplatser. Arbetsgivaren kan i sin tur få en nedsättning av arbetsgivaravgiften för en anställd för att ta emot en arbetslös. Detta leder till en minskad arbetslöshet och en besparing på anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med 1,5 miljarder kronor. Vi avstyrker samtidigt regeringens försök med friår, varför ytterligare 65 miljoner kronor sparas under anslaget 22:2.

En satsning på övergångsarbetsmarknader leder till att inköpen av arbetsmarknadsutbildningar kan minskas och därigenom även kostnader för dessa. Under anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader minskar vi anslaget med 3,3 miljarder kronor. Vi minskar även anslaget flyttningsbidrag med 200 miljoner kronor.

Arbetslöshetsförsäkringen

En viktig strukturreform är att öka finansieringsgraden i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen. Kostnaden för arbetslösheten blir då tydligare. Genom att öka självfinansieringsgraden till en tredjedel av kostnaden och samtidigt låta de som har arbete betala full avgift och de utan arbete betala halv avgift, skulle statens kostnad för arbetslöshetsförsäkringen minska med 4,7 miljarder kronor. Vi sänker ersättningsnivån i a-kassan till 78 procent kombinerat med historisk beräkning av inkomsten, vilket ger ett anslagssparande på 2,2 miljarder kronor. Besparingarna görs under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning.

Utbildning – för minskad arbetslöshet och för att tillgodose behovet av utbildad arbetskraft

Trots en hög arbetslöshet har flera företag svårt att hitta rätt kompetens och avstår därför från att anställa. Ur tillväxtsynpunkt är det viktigt att flaskhalsar som uppstår i företagande på grund av brist på kompetens åtgärdas så fort som möjligt. Vi vill att den förda arbetsmarknadspolitiken ändras från stora utbildningsprogram till alltmer av kvalificerade yrkesutbildningar. Alla arbetslösa som har en kort utbildning sedan tidigare ska erbjudas en kompletterande utbildning på motsvarande gymnasienivå. Det är också nödvändigt att det finns möjlighet för den enskilde att vidareutbilda och omutbilda sig under hela sitt yrkesverksamma liv. Den verksamhetsrelaterade vidareutbildningen är arbetsgivaren ansvarig för. Utöver detta behöver det finnas ekonomiska förutsättningar som gör att människor själva kan välja att vidareutveckla sig.

Under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd görs en överföring på 700 miljoner kronor till utgiftsområde 15 Studiestöd och anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag. Rekryteringsbidraget används för studier för personer som är 25 år eller äldre med kort tidigare utbildning och som är eller riskerar att bli arbetslösa. För att fler människor skall få möjlighet till grundläggande utbildning istället för arbetslöshet ser vi att det är mer motiverat att satsa på utbildning istället för arbetslöshet.

Lönebidrag

Samhället har ett stort och viktigt ansvar för personer som är arbetshandikappade. Tyvärr kan vi konstatera att regeringen och riksdagens övriga partier inte är beredda att ta det ansvaret. Vi föreslår att den bidragsgrundade lönekostnaden i lönebidraget höjs från dagens 13 700 till 15 000 kronor. Anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade höjs med 100 miljoner kronor.

Under anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader gör vi ett engångsvis anslagssparande om 700 miljoner kronor.

Under anslaget 22:6 Europeiska socialfonden mm gör vi ett engångsvist anslagssparande om 60 miljoner kronor.

Stockholm den 6 oktober 2003
Margareta Andersson (c)
Claes Västerteg (c)	Jan Andersson (c)
Birgitta Carlsson (c)	Kenneth Johansson (c)
Håkan Larsson (c)	Birgitta Sellén (c)