Sverige måste skapa en arbetsmarknad som är mer rörlig och öppen – en arbetsmarknad som alltid är tillgänglig för alla. Den geografiska rörligheten behöver öka, men framförallt den sociala. Den stora arbetskraftsreserv av faktiskt arbetslösa människor som finns i Sverige måste mobiliseras och tas tillvara, både för den enskildes och för samhällets skull. Det bristfälliga arbetskraftsutbudet är ett avgörande tillväxtproblem.
En vanlig vardag är det sammantaget uppemot 1,5 miljoner svenskar i arbetsför ålder som inte arbetar eller arbetar mindre än de önskar. De är i stället antingen arbetslösa, i arbetsmarknadsåtgärder, latent arbetssökande, långtidssjukskrivna, förtidspensionerade eller undersysselsatta. Det innebär att var fjärde vuxen människa i arbetsför ålder inte arbetar.
För att kunna åstadkomma de förändringar som behövs krävs att en rad konkreta åtgärder genomförs. Arbete i stället för bidrag är den allra viktigaste åtgärden. Alla som kan arbeta skall kunna ha ett arbete att försörja sig på. Skatte- och bidragssystemen skall vara utformade så att det alltid lönar sig att arbeta. Därtill krävs åtgärder som gör det lättare att starta och driva företag.
Vi vill genomföra en ny arbetsmarknadspolitik som sätter den arbetslöse i centrum. Arbetsmarknadspolitiken måste utgå ifrån att alla människor är olika och därmed har olika behov, intressen, förutsättningar men samma rätt till det stöd hon eller han behöver för att snabbt kunna få ett nytt arbete igen.
Alla arbetslösa skall ha rätt till kostnadsfri arbetsförmedling, men förmedlingstjänsten kan utföras av olika huvudmän. Alla arbetslösa skall samtidigt ha en skyldighet att anmäla sig som arbetslös och stå till arbetsmarknadens förfogande. Alla skall ha rätt att välja arbetsförmedling.
Flera av de nuvarande arbetsmarknadspolitiska åtgärderna – exempelvis aktivitetsgarantin – bör slopas till förmån för mer individuellt inriktade insatser. Utbildning kommer att utgöra den dominerande insatsen. En betydande del av denna utbildning är inte att betrakta som arbetsmarknadspolitik i traditionell mening.
1 Sammanfattning 1
2 Innehållsförteckning 2
3 Förslag till riksdagsbeslut 3
4 Bakgrund 5
5 Utgiftsområde 13 – Arbetsmarknad 5
5.1 Inför en allmän arbetslöshetsförsäkring 5
5.2 En omställningsförsäkring som ger trygghet 6
5.3 En individuell och effektiv arbetsförmedling 6
5.4 Sätt den arbetslöse i centrum 7
5.5 Skapa en ny effektiv myndighet – lägg ned AMS 7
5.6 Särskilda insatser för arbetshandikappade 7
5.7 Ge ett vidgat uppdrag till IFAU 7
5.8 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8
5.9 Övriga förändringar 8
5.10 Sammanfattning av utgiftsramar och intäkter 8
6 Utgiftsområde 14 Arbetsliv 8
6.1 Arbetslivsfrågor 8
6.2 Arbetsdomstolen 8
6.3 Ombudsmannen mot diskriminering 9
6.4 Medlingsinstitutet 9
6.5 Övriga förändringar 9
6.6 Sammanfattning av utgiftsramar 9
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en allmän arbetslöshetsförsäkring.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om egenfinansiering i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen och dess ekonomiska konsekvenser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av en individuell och effektiv arbetsförmedling.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny arbetsmarknadspolitik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny arbetsmarknadsmyndighet samt anvisar för år 2004 25 000 000 kr under ett nytt anslag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett vidgat uppdrag för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de totala utgiftsramarna gällande utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 13 anslag 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för år 2004 4 486 764 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 13 anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd för år 2004 36 995 952 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 13 anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader för år 2004 3 139 825 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 13 anslag 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade för år 2004 100 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 6 679 607 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 13 anslag 22:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering för år 2004 3 563 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 25 000 000 kr.
Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 13 anslag 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet för år 2004 utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 13 anslag 22:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för år 2004 utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för politikområdet Arbetsmarknad i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de totala utgiftsramarna gällande utgiftsområde 14 Arbetsliv.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 14 anslag 23:1 Arbetsmiljöverket för år 2004 611 763 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 14 anslag 23:2 Arbetslivsinstitutet för år 2004 294 258 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 14 anslag 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. för år 2004 23 000 000 kr.
Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 14 anslag 23:4 Arbetsdomstolen för år 2004 utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 14 anslag 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning för år 2004 utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 14 anslag 23:8 Medlingsinstitutet för år 2004 24 551 000 kr.
Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 14 anslag 24:1 Jämställdhetsombudsmannen för år 2004 utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att uppföra ett nytt anslag till utgiftsområde 14 anslag 23:Ny Ombudsmannen mot diskriminering och anvisar för år 2004 66 200 000 kr i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för politikområdet Arbetsliv i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för politikområdet Jämställdhetspolitik i enlighet med vad som anförs i motionen.
Den öppna arbetslösheten ökar nu gradvis vecka för vecka, månad för månad. Sammanlagt rör det sig om uppemot 700 000 personer som saknar ett riktigt arbete eller som vill arbeta mer än de får på arbetsmarknaden. Denna utveckling är oacceptabel. Det krävs omedelbara åtgärder.
En vanlig vardag är det sammantaget uppemot 1,5 miljoner svenskar i arbetsför ålder som inte arbetar eller arbetar mindre än de önskar. De är i stället antingen arbetslösa, i arbetsmarknadsåtgärder, latent arbetssökande, långtidssjukskrivna, förtidspensionerade eller undersysselsatta. Det innebär att var fjärde vuxen människa i arbetsför ålder inte arbetar.
Sverige måste få en arbetsmarknad som är mer rörlig och öppen – en arbetsmarknad som alltid är tillgänglig för alla. Den geografiska rörligheten behöver öka, men också den sociala. Alla som vill arbeta skall ges bästa möjliga förutsättningar att finna ett arbete.
Enskilda arbetslösa kränks och far illa av en arbetsmarknadspolitik som inte tar tillräckliga individuella hänsyn. De arbetslösa har lite att säga till om och lämnas helt beroende av den statliga arbetsförmedlingen. Breda grupper i samhället döms till ett liv i utanförskap och bidragsberoende.
Den förda arbetsmarknadspolitiken handlar om de stora systemen och alltför sällan om de enskilda människorna, som i sin vardag påverkas av stelbenta regler, konstlade åtgärder och krånglig byråkrati. Enskilda individer far illa därför att arbetsmarknadspolitiken prioriterar generella system i stället för individuella åtgärder, som tar hänsyn till att alla människor har olika behov. Så får det inte fortsätta att vara.
Vi föreslår en omläggning av arbetsmarknadspolitiken och en reformering av arbetslöshetsförsäkringen. I motion 2003/04:A305, Arbetsmarknaden, samt i ett antal andra kommittémotioner redovisar vi i sin helhet en politik för fler jobb och en reformerad arbetsmarknadspolitik.
Vi föreslår införande av en allmän arbetslöshetsförsäkring. Den skall administreras av staten. Detta får vissa ekonomiska konsekvenser. De föreslagna förändringarna medför ett bortfall av de avgifter som arbetslöshetskassorna idag betalar in till staten, enligt statsbudgeten. Samtidigt kan administrationskostnaderna minskas vid en överföring av administrationen från arbetslöshetskassorna till staten.
En allmän arbetslöshetsförsäkring kommer att underlätta lönebildningen och stimulera den enskilde och berörda myndigheter att effektivare än i dag finna ett nytt arbete till den som saknar ett arbete.
Vi anslår under anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för år 2004 ungefär 4,5 miljarder kronor.
Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring. Den skall även ha ett bättre försäkringsmässigt samband än i dag. Det sker genom att vi ersätter dagens fasta avgifter med en försäkringspremie vars storlek relateras till månadslönen. Premien skall utgå med två procent på sådana inkomster som är ersättningsberättigade.
Premien skall vara avdragsgill vid inkomstbeskattningen. Ingen avgift skall tas ut på lön som överstiger en ersättningsnivå på 75 procent upp till nuvarande tak. Ingen förändring av det s.k. arbetsvillkoret föreslås.
Det är angeläget att kunna återupprätta arbetslöshetsförsäkringen som en omställningsförsäkring. Vi föreslår att ersättning endast skall kunna utgå under en ersättningsperiod om 300 dagar. Det skall inte vara möjligt att kvalificera sig för en ny ersättningsperiod på något annat sätt än genom att försörja sig på ett riktigt arbete.
En arbetslöshetsförsäkring som är en tydlig omställningsförsäkring gör det möjligt att slopa huvuddelen av de regel-, kontroll- och sanktionssystem som regeringen har tvingats att införa. Detta får ekonomiska konsekvenser för berörda myndigheter.
Vi anvisar under anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd för år 2004, 37 miljarder kronor. En ökad egenfinansiering i och med införande av en allmän arbetslöshetsförsäkring medför en ökad intäkt på ca 2,2 miljarder kronor under år 2004 och omkring 9,1 miljarder kronor år 2005 samt nästan 9,5 miljarder kronor år 2006, vilket syns i vår sammanfattning av utgiftsramarna för utgiftsområde 13 under åren 2004–2006. Anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbelopp till icke anslutna tas bort i och med införandet av en allmän arbetslöshetsförsäkring.
Vi vill införa en mer individuell och effektiv arbetsförmedling. Förmedling av arbeten som kan skötas bättre eller lika bra av andra aktörer än staten skall ske i fri konkurrens. Lokala arbetsförmedlingar kan avknoppas från dagens AMS. Rekryteringsföretagen kan hjälpa nya grupper av arbetssökande. Specialistförmedlingar kan växa fram. Bemanningsföretagen kan vidga sina verksamhetsfält. Arbetsförmedling skall vara kostnadsfri för den som är arbetslös.
Det bör prövas att ersätta arbetsförmedling efter uppnådda resultat. En möjlig metod skulle kunna vara att ersätta arbetsförmedling i två steg, dels när den enskilde väljer vem hon eller han vill ha hjälp av, dels när resultatet står klart. Strävan måste vara att systemet skall betala för konkreta resultat.
Flera av de traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärderna – exempelvis aktivitetsgarantin – bör slopas till förmån för mer individuellt inriktade insatser. Dessa individuella åtgärder kan och måste få variera beroende på individens bakgrund, behov och motivation. Utbildning av olika slag kommer att utgöra den dominerande insatsen.
Utbildning måste utgöra ett grundläggande inslag för att kunna ge alla arbetslösa som vill arbeta bra förutsättningar att finna ett nytt arbete. Det är dock av avgörande betydelse att processen startar hos den enskilde individen. Ansvar och valmöjligheter måste därför flyttas så att den som är arbetslös får eget inflytande.
Till anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader anslås ca 3,1 miljarder kronor år 2004.
Vi vill inrätta en ny effektiv myndighet som ersätter AMS. Den nya myndigheten skall ansvara för att godtagbara förmedlingstjänster erbjuds över hela landet, administrera arbetsmarknadspolitiska stöd såsom exempelvis starta-eget-bidrag samt bedriva den yttersta myndighetsutövning som fordras för att fördela de medel som anslås över statsbudgeten för övriga insatser.
En ny myndighet föreslås kunna införas helt och fullt år 2006. Uppbyggnaden av den nya arbetsmarknadsmyndigheten tillförs i ett första steg 25 miljoner kronor år 2004 och 500 miljoner kronor år 2005 samt 2 miljarder kronor år 2006.
Vi föreslår i ett första steg att ytterligare hundra miljoner kronor år 2004 tillförs anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade för att kunna genomföra fler sysselsättningsåtgärder. En del av dessa medel kommer emellertid att användas under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Ett utökat uppdrag ges till Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). De skall årligen utvärdera de resultat som sker genom de vidtagna arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Dessa utvärderingar skall vara offentliga och årligen återkommande. Det behövs ett bättre beslutsunderlag för regering och riksdag. Vi anslår 25 miljoner kronor år 2004 till anslaget 22:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.
Stiftelsens statliga finansiering föreslås avvecklas och anslaget utgår.
Vi yrkar avslag på regeringens förslag till mål för politikområdet arbetsmarknad och hänvisar till egna förslag i motionerna 2003/04: A305, 2003/04: Sf289, 2003/04: A258, 2003/04: A257, 2003/04: A241 samt 2003/04: A227. I dessa motioner redovisas vår politik när det gäller en ny arbetsmarknadspolitik och en allmän arbetslöshetsförsäkring, arbetshandikappades rätt till ett aktivt arbetsliv och kvalificerad yrkesutbildning samt individuell kompetensutveckling och en verklig jämställdhet.
|
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad, miljoner kr. |
2004 |
2005 |
2006 |
|
Totala utgifter |
58 690 |
51 324 |
47 597 |
|
Egenfinansiering |
2 194 |
9 075 |
9 475 |
Arbetsmiljöverket och Arbetslivsinstitutets uppdrag är omfattande och verksamheterna är betydelsefulla. Under anslag 23:1 Arbetsmiljöverket anvisar vi för år 2004 ca 612 miljoner kronor och gällande anslag 23:2 Arbetslivsinstitutet anvisas för år 2004 drygt 294 miljoner kronor. Anslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m m reduceras successivt och för år 2004 anvisas 23 miljoner kronor.
Moderaterna är principiell motståndare till specialdomstolar och partssammansatta domstolar. En följd av detta är att vi förordar att Arbetsdomstolen läggs ned och att dess uppgifter överförs till det allmänna domstolsväsendet. Detta får ekonomiska följder under anslaget 23:4 Arbetsdomstolen.
Vi föreslår att de fyra ombudsmännen – som har i uppdrag att utöva tillsyn över diskriminering i arbetslivet – slås ihop till en gemensam myndighet.
Under utgiftsområde 14 slopas därmed anslagen 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning samt 24:1 Jämställdhetsombudsmannen. Under utgiftsområde 8 slopas Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och under utgiftsområde 9 Handikappombudsmannen.
Förslaget får också till följd att Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering sammanläggs. Under utgiftsområde 14 föreslås att ett nytt anslag kallat 23:Ny införs för den nyinrättade myndigheten kallad Ombudsmannen mot diskriminering. Anslaget tillförs medel omfattande drygt 66 miljoner kronor för år 2004.
Vi förordar att Medlingsinstitutets uppdrag begränsas. Detta får ekonomiska följdverkningar under anslaget 23:8 Medlingsinstitutet.
Vi avslår regeringens förslag till mål för politikområdet Arbetsliv och hänvisar till egna förslag i motionerna 2003/04:A305 och 2003/04:A358.
Vi avvisar regeringens till mål för politikområdet Jämställdhetspolitik och hänvisar till egna förslag i motionerna 2003/04:A305 och 2003/04:A358.
|
Utgiftsområde 14 Arbetsliv, miljoner kr |
2004 |
2005 |
2006 |
|
Totala utgifter |
1 056 |
905 |
820 |
|
Stockholm den 7 oktober 2003 |
|
|
Anders G Högmark (m) |
|
|
Patrik Norinder (m) |
Henrik Westman (m) |
|
Tobias Billström (m) |
Anna Lindgren (m) |
|
Carl-Axel Johansson (m) |