Motion till riksdagen
2003/04:A332
av Christina Axelsson och Börje Vestlund (s)

Jämställdhetspolitik i EU


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att arbeta mer för jämställdhetspolitik i EU.

Motivering

Vi kan känna oss stolta även om vi inte är nöjda med vad vi har åstadkommit genom att träget arbeta för ökad jämställdhet i Sverige. De steg vi har tagit med fri skolmat, barnomsorg till alla, generös föräldraförsäkring, maxtaxa, äldreomsorg mm har bidragit till att Sverige idag har den största andelen förvärvsarbetande kvinnor i Europa. Detta har också genererat en hög tillväxt i vårt land. Vi har numera en hög andel kvinnor i beslutande församlingar, hela 50 procent kvinnor i regeringen och 47 procent kvinnor i riksdagen. Ännu är det ganska klent i bolagens styrelser, men vi fortsätter med att jobba på det.

Vi får inte slå oss till ro med hur vi har det bara i vårt land. Genom vårt medlemskap i Europeiska unionen kan vi också påverka de frågor som är gemensamma och berör oss. Vi har erfarit att kampen för jämställdhet har fört oss framåt och ökat vår välfärd för såväl kvinnor som män. För att vinna morgondagens frågor behöver vi arbeta mer för att få en ökad jämställdhet i alla EU:s medlemsländer. Vi behöver mer av kvinnliga perspektiv på frågorna som behandlas i EU och i dess olika organ, till exempel Europeiska centralbanken. Vi behöver se fler kvinnor i maktens alla korridorer för att kunna få med kvinnoperspektiv i EU-besluten, som angår oss alla. Vi behöver arbeta hårdare med att dela med oss av våra erfarenheter till våra systrar och bröder i Europa.

De fyra friheter vi talar om i EU-sammanhang för kapital, varor, tjänster och personer bör även inbegripa frågor och utmaningar kring jämställdhet. Nationsgränserna får inte hindra förändringar så att fler kan komma ut i arbetslivet och bidra till tillväxten. Med en ökad satsning på jämställdhetsfrågor, genom att satsa på kvinnors arbete, frihet och rättvisa, kan vi förbättra villkoren för alla i EU:s medlemsländer, men också visa vägar för övriga världen. I Sverige har vi den politiska viljan till förändring.Vi kan utgå från en styrkeposition i dagsläget. Styrkepositionen hämtar vi från de politiska framsteg för kvinnor som vi hittills lyckats uppnå i Sverige och som vi nu kan kämpa för inom Europeiska unionen. Det är därför angeläget att Sverige fortsätter jämställdhetsarbetet och föreslår kvinnor till olika chefsposter i EU:s organ där vi har rätt att lägga fram förslag på kandidater.

Vi behöver arbeta mer på det internationella planet, men vi har ändå en hel del uppgifter att ta itu med här hemma. Vår arbetsmarknad är fortfarande starkt könssegregerad. Kvinnor arbetar framför allt med att ge god omsorg till barn, gamla och sjuka. Det är kvinnor som lär ut viktiga kunskaper i skolan. Det är kvinnor som betalar ut ersättning till dem som är sjuka eller studerar. Männen arbetar företrädesvis inom industrin och i den privata tjänstesektorn. För att få en mer rättvis lönesättning och bättre arbetsmiljö och större möjligheter till befordringsgångar behöver den könssegregerade arbetsmarknaden brytas. För det behövs opinionsbildning för att ändra vårt synsätt på lång sikt. På kort sikt behövs fler brytprojekt och en medveten yrkesvägledning. Vi klarar dessa utmaningar genom att gå före andra länder men också genom att ta in och lära oss hur övriga medlemsländer har handskats med sina problem på arbetsmarknaden. Om vi ska klara målsättningen från Lissabonmötet 2000 att unionen till 2010 skall vara världens snabbast växande ekonomi med full sysselsättning och hållbar utveckling måste vi jobba mer med jämställdhet tillsammans.

Europeiska rådet antog i december 2000 det femte handlingsprogrammet för jämställdhet. Programmet gäller för åren 2001–2005. Rådet uppmanade under december 2002 kommissionen att påskynda sitt arbete med att färdigställa studien om European Gender Institut som har pågått sedan 2000. Frankrike, Spanien och Danmark har under sina mandat som ordförandeland särskilt fokuserat på jämställdhetens integration i EU. Glädjande nog kan konstateras att kvinnorna i EU-medlemsstaterna har fått det bättre. Fler har fått jobb och egen inkomst. Av fyra miljoner nya jobb i EU mellan 1999 och 2001 gick 70 procent till kvinnor, mest i form av heltidsarbeten. Ett arbete som ger egen lön ger frihet för kvinnorna som då kan kräva rättvisa. Arbete, frihet, rättvisa är krav vi har drivit i Sverige länge.

Världen är större än Sverige. Det räcker inte längre med att ”bara” kämpa för rättvisa i Sverige med svenska förhållanden. Svenska kvinnor behöver vara med och skapa framtidens nya ideal, värderingar och förhoppningar i medlems- och kandidatländerna i EU.

Tillsammans ska vi fortsätta att driva kampen för hela lönen och halva makten för kvinnor i alla länder. Tillsammans med kvinnorna i Polen, Finland och Spanien och andra länder blir vi starkare och kan arbeta än mer för jämställdheten i Europa och världen. Det vinner vi alla på.

Stockholm den 6 oktober 2003

Christina Axelsson (s)

Börje Vestlund (s)