Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ett flexiblare starta-eget-bidrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om projekt liknande ”Bromöllamodellen”.
Vi behöver få till ett ökat nyföretagande i Sverige, inte minst i de kommuner som är beroende av en eller flera stora företag. Sådana kommuner är väldigt sårbara om det händer något med dessa företag. I dessa kommuner är det därför viktigt att man arbetar med dessa frågor ”innan det händer något”. En långsiktig arbetsmarknadspolitik är vad som behövs. Tyvärr arbetar vi alldeles för lite med det långsiktiga arbetet utan det är ofta det korta perspektivet som gäller.
Idag har vi ett starta-eget-bidrag som endast vänder sig till dem som är arbetslösa, 7–8 % av arbetskraften, medan resten av de 92–93 procenten inte har någon möjlighet till att få starta-eget-bidrag.
Det är givetvis så att det finns många bra företagsideér bland dessa
92–93 %, men det är ofta ett för stort steg att ta att lämna den trygghet man har. Man är ofta gift, har barn, villa, bostadsrätt osv. så det är inte bara att säga upp sig från sin arbetsplats och starta ett företag utan någon trygghet eller säkerhet. Detta är något som man tog fasta på i Bromölla kommun när man 1998 i AF-nämnden tog initiativet till ett projekt vars målsättning var att radikalt öka nyföretagandet i kommunen. Projektet gick under namnet Bromöllamodellen.
Förutom kommunen och arbetsförmedlingen var även bl.a. lokala näringslivet, fackliga organisationer och Bromölla nyföretagarcentrum viktiga samarbetspartner. Såväl arbetstagare som arbetslösa och skolungdomar involverades i olika delprojekt.
Bromöllamodellen gick kortfattat ut på följande:
Kostnadsfria och konfidentiella råd till dem som tänker starta eget.
Att även anställda fick rätt till starta-eget-bidrag när de ville prova en företagsidé.
Samarbete med kommunens arbetsgivare få företagen att se positivt på beviljande av tjänstledighet. Upp till 2 års tjänstledighet (i princip alla ställde upp på detta).
Ökad samverkan mellan skola och näringsliv.
Starta entreprenörsskola i kommunen eller i regionen.
Etablera nya former av företag, t.ex. kooperativa.
Medverka till att lokalbehov för befintliga och blivande företag tillgodoses.
Få till stånd en idébank innehållande affärsideér m.m.
Bromöllamodellen slog väldigt väl ut. Antalet nystartade företag ökade rejält under de cirka 2 år som man kunde köra projektet fyllt ut. Flera av dem som startade ett företag menade att de aldrig hade vågat sig på detta om de inte hade fått starta-eget-bidrag och tjänstledighet.
Tyvärr fick arbetsförmedlingen inte loss medel, och därför kunde man inte genomföra den viktiga biten med att anställda skulle få rätt till starta-eget-bidrag. Bromöllamodellen fick tyvärr i princip avvecklas. Det som återstår och som givetvis är viktigt är samverkan mellan skola och näringsliv.
Man hade önskat att man hade kunnat prova Bromöllamodellen eller något liknande i en större skala, till exempel genom ett projekt som omfattade 5–10 kommuner. Det skulle kunna vara kommuner som är beroende av ett eller flera stora företag och som är i stort behov av ett ökat nyföretagande och ett mer varierat näringsliv. Arbetet med att undersöka möjligheterna till att få till stånd ett sådant projekt är något som skulle kunna drivas inom Näringsdepartementet genom samarbete mellan berörda enheter.
|
Stockholm den 7 oktober 2003 |
|
|
Christer Adelsbo (s) |
Göran Persson (s) i Simrishamn |