Motion till riksdagen
2003/04:A324
av Mauricio Rojas (fp)

Översyn av lagen om anställningsskydd


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av lagen om anställningsskydd (LAS) med fokus på lagens diskriminerande effekter.

Motivering

Det är ett välkänt faktum att invandrade personer förlorade sina anställningar i mycket större omfattning än personer födda i Sverige under den djupa lågkonjunkturen som drabbade Sverige i början av 1990-talet. Detta har samstämmigt konstaterats av en rad olika forskare och belagts av SCB:s statistiska undersökningar. För andra tidsperioder har det också kunnat konstateras samma diskriminerande asymmetri. Orsakerna till denna bekymmersamma utveckling har flitigt debatterats. Olika hypoteser har lanserats, exempelvis att det skulle handla om ren och skär diskriminering från arbetsgivarnas sida. Också hypotesen om att det skulle handla om strukturell diskriminering av olika slag har dryftats. Hittills har vi emellertid saknat empiriskt underlag för att kunna närma oss dessa strukturella aspekter, inte minst vad det gäller arbetsrättens roll i denna diskriminerande process.

I detta perspektiv är Catharina Callemans rapport ”Invandrarna, skyddet för anställningen och diskrimineringslagstiftningen” banbrytande (IFAU, rapport 2003:4). Rapportens syfte är att diskutera ”arbetsrättens roll för utrikes födda arbetstagares möjligheter att behålla sina anställningar” och färdigställdes av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) på uppdrag av Integrationsverket.

Rapporten baseras på en arbetsplatsundersökning som gjordes mellan den 1 januari och den 31 mars 2001, alltså under högkonjunkturens avslutande fas. Denna omständighet är mycket intressant eftersom studien bekräftar de trender och hypoteser som studier gällande lågkonjunkturperioden hade framlagt. Studiens resultat är dessutom högintressanta med tanke på det konjunkturomslag som observerats sedan mitten på 2001 och de indikationer som finns på att detta åter slår hårdare mot invandrare, i synnerhet nyare anlända flykting- och anhöriginvandrare från tredje världen.

Studiens främsta resultat är följande:

  1. Utrikes födda arbetstagare förlorade sina anställningar i betydligt högre grad än personer födda i Sverige.

  2. Ingen attitydmässig diskriminering kunde beläggas som orsak till denna omständighet. Alla orsaker som studien kan peka på är av strukturell karaktär.

  3. En viktig orsak till att invandrare var mer sårbara har att göra med att utrikes födda arbetstagare oftare än arbetstagare födda i Sverige var visstidsanställda.

  4. Sårbarheten gällde emellertid också de invandrade arbetstagarna med tills­vidareanställning. Här spelade lagen om anställningsskydd (LAS) i kombination med de områden de utrikes födda arbetade i en central roll.

  5. Detta gällde särskilt då principen om ”sist in – först ut” verkade med full kraft, det vill säga i arbetsområden där särskilda kompetenskriterier inte var viktiga eller ifall inga avtalsturlistor upprättades. Dessa områden – där anställningstiden gavs stor betydelse vid uppsägningar eftersom inga större krav på yrkeskvalifikationer ställdes och arbetstagarna ansågs relativt utbytbara – var just de arbetsområdena med många arbetstagare födda i utlandet.

  6. Det finns starka indikationer på att invandrade arbetstagare i stort sett gynnades när denna strikta turordningsregel frångicks. På samma sätt tyder en sammanställning som LO gjorde att undantagsregeln för företag med färre än tio anställda i regel gynnade de utlandsföddas möjligheter att behålla sina arbeten.

Dessa resultat visar tydligt effekter av LAS som inte var avsedda när lagen stiftades och som systematiskt diskriminerar, särskilt genom principen om ”sist in – först ut”, en mycket utsatt grupp i vårt samhälle. Med tanke på de integrationsproblem som Sverige brottas med är detta en ytterst allvarlig följd av LAS. En lagstiftning som leder till ovan nämnda diskrimineringseffekter strider mot de mest elementära rättviseprinciperna.

Sveriges riksdag borde därför besluta om en översyn av lagen om anställningsskydd med fokus på lagens diskriminerande effekter.

Stockholm den 30 september 2003

Mauricio Rojas (fp)