Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lunchernas påverkan på sjuktalen.
Ohälsotalen och sjukskrivningarna är idag betungande utgifter för samhället och företagen. Svenskarna är sjukast i hela Europa med ca 42 sjukdagar med olika former av ersättning.
Dagens stressiga arbetsliv har gjort att lunchen alltmer har åsidosatts under det senaste decenniet. Det som tidigare var en naturlig del av arbetsdagen har numera blivit en lyxvara. Sverige är också ett av få länder i Europa som inte har någon form av statlig subvention av lunchen.
Undersökningar visar att 41 % av de offentligt anställda har mindre än 31 minuters måltidspaus. På stora industriföretag har lunchrasten krupit ner till 27 minuter. Den tid vi tillbringar på arbetsplatsen kortas ned så att vår önskan att komma hem från jobbet till alla förpliktelser på hemmaplan kan infrias. Det sker till delar på bekostnad av lunchpausen. Detta motverkar lunchpausens tre hörnpelare som är avkoppling och återhämtning, näring för kroppen men inte minst gemenskap och social kontakt. Jag menar att både arbetsgivare och arbetstagare har ett ansvar för att inte korta arbetstiden ytterligare. En timmes lunchpaus borde vara en mänsklig rättighet. Att äta mitt på dagen gör att man orkar mer och presterar bättre. Stresstillstånd försvårar matsmältningen som gör att många får ont i magen. Kroppens tillstånd inverkar på vår förmåga att fatta beslut. Nära kontakter med arbetskamrater stärker gemenskapen på en arbetsplats. En lunchträff med en vän kan vara dagens enda möjlighet till ett vuxet samtal för en ensamstående förälder.
Undersökningar visar att många människor i landet tror att en bättre information om sambandet mellan kostvanor och sjukdomar skulle ha stor betydelse för folkhälsan och ge mindre sjuktal.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Börje Vestlund (s) |