Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till kvinnors företagande och innovationer.
I regeringens skrivelse Jämt och ständigt redovisar regeringen dels det arbete som gjorts inom jämställdhetspolitiken under senare år, dels en handlingsplan för jämställdhetspolitiken under mandatperioden.
Inom området näringspolitik påtalas att kvinnor är underrepresenterade bland nyföretagare och företagare och att regeringens ambition är att kvinnors företagande skall motsvara deras andel av arbetskraften.
Småföretagssektorn är av stor betydelse för Sveriges sysselsättning och tillväxt.
Kvinnors företagande utgör en viktig del av denna sektor, och här finns en stor utvecklingspotential. Kvinnor kan stå för en väsentlig andel av de framtida nya företag Sverige så väl behöver. Politiker och näringslivsaktörer inom alla områden måste hitta vägar att ta till vara denna potential. För detta krävs kunskap och fakta om den verklighet som möter kvinnor som startar och driver företag i dag.
Företagandet i Sverige visar sig vara lika könssegregerat som arbetsmarknaden om man bryter ned branscher på finfördelad nivå, och kvinnor startar vanligen företag i branscher som gärna ses över axeln. Näringspolitiken hette tidigare industripolitik, och en del av den prägeln finns kvar hos många aktörer.
Kvinnor och män gör olika yrkesval och etablerar ofta sina företag efter detta.
Även om kvinnorna driver företag inom alla branscher finns huvuddelen av kvinnorna inom branscher som företagstjänster, hälso- och sjukvård samt handel, hotell och restaurang.
Det är inte branscher som normalt sett framhålls när företagande står i fokus.
Kvinnor anpassar i högre grad än män sitt yrkesliv till familjen. Många kvinnor känner inte igen sig i samhällets vedertagna bild av företagaren som ständigt lever med sitt företag.
Det måste gå att förena företagande och familj.
Entreprenörskap, innovationer och uppfinningar är intimt sammankopplade. Det är bara i samverkan som de nya innovationerna, uppfinningarna och entreprenörerna kan växa fram.
Under 2002 initierade regeringen ett arbete med att utveckla en ny innovationsstrategi.
Utvecklingsarbete, som spänner över flera politikområden och behandlar bl.a. entreprenörskap, företagstillväxt och konkurrenskraftiga innovationsområden, pågår i Regeringskansliet.
NUTEK gör i dagsläget en särskild insats för att utveckla innovationsverksamhet inom offentlig sektor. Genom olika studier vet vi att landsting och kommun inte har den innovationsverksamhet som exempelvis industrin har. Det är i sig inte förvånande med tanke på att industrin är tillverkande och offentlig sektor är användare. Om offentlig sektor kan utveckla en innovationsverksamhet där goda uppfinningar går vidare till innovationer (produkter eller tjänster) kommer dessa att komma offentlig sektor till del och kunna användas inom t.ex. vården till gagn för alla parter.
Det är bara 5 procent av alla som söker patent som är kvinnor och vi kan på goda grunder säga att det fattas uppfinningar inom vården. Däremot finns det en rad goda idéer som aldrig realiseras av olika skäl.
Jämställdhetsarbetet skall intensifieras genom regeringens handlingsplan för mandatperioden. Det måste synas i praktisk handling även inom området för kvinnors företagande och innovationer.
Regeringens viktigaste styrmedel är statsbudgeten. Därför måste den bli mer jämställd inte minst när det gäller ovan nämnda områden.
Arbetet med integrering av jämställdhet i alla politikområden (mainstreaming) är viktigt. En risk med denna politik är dock att man för tidigt lägger ner de särskilda insatserna riktade just till kvinnor. De särskilda insatserna, ofta mycket små, skall ses som en kompensation för att merparten av politiken i allt väsentligt handlar om män och manliga verksamheter.
Det handlar om att åstadkomma en omfördelning av ekonomiska resurser, och därför behövs särskilda insatser för kvinnor ännu under flera år både som kompensation och som medel för att utveckla kunskaper om och för kvinnor som företagare. Dessa kunskaper är en viktig del i arbetet för en jämställd näringspolitik och ett jämställt företagande.
Sammanfattning
Nedan följer en sammanfattning av åtgärder som vi anser kan öka kvinnors
företagande:
Främja forskning som rör kvinnors företagande.
Öka kunskapen om kvinnors företagande och det företagsklimat kvinnor möter och verkar inom bland politiker och näringslivsaktörer.
Större fokus på branscher där huvuddelen av kvinnorna finns.
Vid utformningen av näringspolitikens stöd till samverkan i t.ex. företagsparker, stöttning av befintliga företagskluster, nätverksprogram m.m. bör satsning göras på branscher där kvinnor finns etablerade för att utveckla och stötta kvinnors samverkan med andra företag samt högskola och universitet.
Under regeringens arbete med ny innovationsstrategi särskilt beakta kvinnors innovationer.
Arbetet med kvinnor och innovationer är fortfarande i sin linda och har inte fått verka mer än ett par år med knappa resurser. Det behövs en rejäl satsning inom detta för tillväxten så viktiga område.
Att regeringen inom ramen för sitt ordinarie arbete låter se över möjligheten för ett forskningsprogram om ”Genus, innovation och entreprenörskap”.
Öka kunskapen om kvinnors innovationsprocesser och implementera den inom stödsystemet för innovationer. Målet är en relevant rådgivning och finansiering även för tjänster och för produkter utan det som traditionellt kallas hög teknikhöjd.
Främja innovationsutveckling inom offentlig sektor exempelvis vård, omsorg och skola/utbildning.
Arbeta med synliggörande och nätverk för kvinnor som är uppfinnare.
|
Stockholm den 19 september 2003 |
|
|
Anne Ludvigsson (s) |
|
|
Eva Arvidsson (s) |
Carina Ohlsson (s) |
|
Carina Adolfsson Elgestam (s) |
Marie Nordén (s) |