Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fastställa regionala mål för arbetslösheten.
Enligt budgetpropositionen kommer inte målet för den öppna arbetslösheten att kunna uppfyllas, dvs. målet om att högst 4 procent av arbetskraften är öppet arbetslösa. Under 2004 kommer den öppna arbetslösheten att vara 4,7 procent för att under 2005 och 2006 åter komma ner till 4-procentnivån. Detta är riksgenomsnittet och är på intet sätt en likartad utveckling i landet.
I Gävleborgs län i augusti 2003 är 10 554 personer öppet arbetslösa, vilket innebär 8 procent av arbetskraften, och cirka 4 000 (3 procent) i arbetsmarknadsprogram. Gävleborgs län har den högsta arbetslösheten, och utbildningsnivån är lägre än i riket för övrigt.
Utvecklingen av sysselsättningen från våren 2003 till våren 2004 enligt länsarbetsnämnden visar på en fortsatt negativ utveckling, en minskning med ytterligare 500 arbetstillfällen motsvarande 0,4 procent av arbetskraften. De största förändringarna sker inom el/elektroindustrin, post och tele samt kommuner och landsting.
Möjligheten att utbilda sig har minskat betydligt eftersom Kunskapslyftet har gett betydande minskningar av antalet platser inom komvuxutbildningen och motsvarande utbildningar. Det var positivt att så många fick gymnasiekompetens med hjälp av Kunskapslyftet. Dock kvarstår skillnaden gentemot rikssnittet, dvs Gävleborg har en lägre andel personer med eftergymnasial utbildning.
Antalet företagskonkurser ökade med 2 procent det första kvartalet 2003 jämfört med 2002, en något mindre försämring än i riket för övrigt. Den negativa utvecklingen i USA har nu pågått under en tid period, vilket kan leda till ytterligare varsel i ett exportberoende län som Gävleborg. En undersökning bland cirka 350 företag i länet visar på att vart sjätte företag haft rekryteringsproblem, främst beroende på brist på utbildad arbetskraft eller yrkeserfaren arbetskraft. Där finns en möjlighet att matcha de arbetssökande med den efterfrågan som finns och kräver utbildningsinsatser.
Trots att kommuner och landsting brottas med stora ekonomiska problem ökar behovet av att rekrytera vård- och lärarpersonal, även om det sammantaget kommer att ge en viss nettominskning av personal totalt.
När det gäller den regionala arbetslösheten finns det inga tydliga mål. De finns bara på riksnivå. AMS har inte heller några ambitioner att på egen hand ta ansvar för detta, utan har som uppgift att se till helheten, med andra ord att bidra till flyttlasspolitiken.
Detta skapar stora problem för Gävleborgs län. Den offentliga sektorn måste skära ned i sin verksamhet när skatteunderlaget viker, trots att behoven av vård och omsorg kvarstår på grund av en alltmer åldrande befolkning. Det livskraftiga näringslivet får problem att rekrytera arbetskraft om ungdomarna lämnar länet för utbildning och jobb i främst storstadsregionerna.
Det är bra att länet har högre andel av den arbetslösa arbetskraften i program, men det räcker inte för att vända utvecklingen och få arbetslöshetstal som närmar sig riksnivån. Andra insatser måste till för att på lång sikt utjämna skillnaderna.
Genom att anta regionala mål för arbetslösheten – gärna länsvis – måste det ge ökade resurser för statliga satsningar som görs inom en rad andra områden än inom de traditionella arbetsmarknadsåtgärderna. Det kan gälla infrastruktursatsningar för att ge bättre pendlingsmöjligheter och en större arbetsmarknadsregion, ökad satsning på yrkeskvalificerad högskoleutbildning och komvuxverksamhet, en ökad satsning på regionalt tillväxtkapital och företagsstöd m.m. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Owe Hellberg (v) |