Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om turordningsreglerna.
Hösten 2000 beslutade en riksdagsmajoritet, bestående av de borgerliga partierna och Miljöpartiet, att två personer skulle få undantas från turordningsreglerna i LAS (lagen om anställningsskydd) i de fall uppsägning blir aktuell. Detta skulle gälla i företag med färre än tio anställda. Detta beslut är nu en del av verkligheten för anställda i mindre företag och är en lagstiftning som stärker arbetsgivarnas ställning på bekostnad av de anställdas trygghet.
En rättvis och verklighetsanpassad arbetsrätt är bästa grunden för en stabil och hållbar tillväxt. Löntagare som känner trygghet på sin arbetsplats är produktiva, skaffar sig hög kompetens och är intresserade av att ta större ansvar. Det gynnar de små och medelstora företagen.
Arbetsrätten är ett medel för jämställda spelregler i arbetslivet för att motverka diskriminering och tillhandahålla anställningsformer som tillgodoser både arbetstagare och arbetsgivare. Att då ha en lagstiftning som kan vara godtycklig i mindre företag är tillväxthämmande, inte minst ur konkurrenssynpunkt.
LAS är en skyddslagstiftning till förmån för den svagare parten i ett anställningsförhållande. För att upprätthålla respekten för kravet på saklig grund vid uppsägning och för att objektivitet och rättssäkerhet iakttas när beslut ska fattas är det viktigt att minimera utrymmet för godtycke i beslutsprocessen.
Metoden att i förhandlingar mellan arbetsgivaren och arbetstagarnas organisationer diskutera turordningen och när så bedöms som lämpligt göra de avvikelser som för båda sidor framstår som den bästa lösningen är väl etablerad på arbetsmarknaden. På det sättet kan frågan om att undanta någon från turordningen avgöras av de lokala parterna som är de som känner förhållandena på arbetsplatsen bäst.
Det godtycke som ensidiga arbetsgivarbeslut kan innebära undergräver rättssäkerheten för den enskilde och missgynnar påtagligt den svagare parten. Maktbalansen mellan de lokala parterna skulle förskjutas till arbetsgivarens fördel. Detta gynnar inte någon och kan istället vara ett hinder för god tillväxt.
Att ha en lagstiftning som bygger på godtycke är inte acceptabelt och kan leda till diskriminering av människor. En annan effekt kan bli att yrkesarbetare avstår från att söka anställning i mindre företag med färre än tio anställda. Detta eftersom lagstiftningen gör skillnad efter hur många anställda arbetsplatsen har.
Beslutet från hösten 2000 bör därför upphävas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Carina Adolfsson Elgestam (s) |
|
|
Tomas Eneroth (s) |
Lars Wegendal (s) |