Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att företagsvården skall få ge sjukvårdande behandling på samma villkor som läkarna inom landstinget.
Enligt Statistiska centralbyråns undersökning Arbetsmiljön 2001 uppgav nästan tre fjärdedelar av sysselsatta kvinnor respektive män som är 30 år eller äldre att de hade tillgång till företagshälsovård.
I åldersgruppen 16–29 år var andelen betydligt lägre, drygt 60 procent bland männen och drygt 50 procent bland kvinnorna. Undersökningen visade att det är en större andel män (51,6 procent) än kvinnor (38,1 procent) som har tillgång till företagshälsovård.
En utbyggd företagshälsovård kan bli en viktig resurs i arbetet med att få ned sjukfrånvaron. Den omorganisation av företagshälsovården som genomfördes för ett decennium sedan har inte varit helt lyckad. Avståndet mellan företagsläkarna och företagen har alltför ofta blivit ”för långt”. Tidigare hade företagsläkarna också möjlighet att ge sjukvårdande behandling på samma villkor som läkarna inom landstingen. Företagsläkaren såg tidigt eventuella missförhållanden inom både den fysiska och psykiska arbetsmiljön i företaget/förvaltningen. Beslutsvägarna var ofta kortare och på så sätt kunde dålig arbetsmiljö rättas till.
Med en utbyggnad av företagshälsovården kan dessutom följa en rad positiva effekter. I dagens stressade samhälle är det många som skulle uppskatta den närhet till medicinsk kunskap som företagshälsovården skulle kunna erbjuda om den gavs möjlighet. Företagshälsovården skulle då kunna avlasta vårdcentraler och andra läkarmottagningar samtidigt som konkurrensen om personal inte skulle bli störande.
Genom att ge företagsvården befogenhet att ge sjukvårdande behandling på samma villkor som läkarna inom landstinget skulle närheten öka för dem som behöver vård. Det skulle vara ett led i arbetet för att minska de höga ohälsotalen som kostar skattebetalarna stora summor varje år.
|
Stockholm den 29 september 2003 |
|
|
Annelie Enochson (kd) |