Utrikesutskottets betänkande

2003/04:UU2

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

---

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens
budgetförslag avseende utgiftsområde 7
Internationellt bistånd samt motioner väckta under
den allmänna motionstiden 2003/04, vilka hänför sig
till biståndets nivå i förhållande till BNI och
fördelningen av anslag.
Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens
förslag till nivå för biståndsramen i relation till
beräknad BNI för budgetåret 2004. Utskottet menar
att en återgång till enprocentsnivån är en viktig
symbolfråga som bör prioriteras. Utskottet anser att
en höjning av biståndet till 1 % av BNI bör
genomföras under mandatperioden, om det
statsfinansiella läget så medger.
Propositionens förslag till fördelning mellan
anslagen inom utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd för budgetåret 2004 tillstyrks av utskottet.
Samtidigt tillstyrker utskottet Riksrevisionens
styrelses förslag såvitt avser ett anslag under
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som är
avsett för Riksrevisionen.
Vidare tillstyrks propositionens förslag att
bemyndiga regeringen att under 2004 göra ekonomiska
åtaganden inom biståndsverksamheten som medför
utgifter och förpliktelser för ett visst belopp
efter 2004. Propositionens yrkande om att bemyndiga
regeringen att under år 2004 för ett visst belopp
ikläda staten betalningsansvar i form av
statsgarantier för finansiellt stöd till länder i
Östeuropa och för exportkreditgarantigivning för
länder i Östeuropa tillstyrks också av utskottet.
Dessutom tillstyrks regeringens förslag att
outnyttjade medel på reservationsanslaget 9:1
Samarbete med Central- och Östeuropa efter 2003 får
bilda anslagssparande på ramanslaget 8.1
Biståndsverksamhet.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens
förslag. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. I
ärendet finns en reservation och fyra särskilda
yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslagen för 2004 under
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
m.m.

Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som
utskottet angivit, för budgetåret 2004 anslag
inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd i
enlighet med propositionens förslag i tabell i
bilaga 2 till betänkandet. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:1, volym 4,
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd,
punkterna 1, 5, 6 och 7, samt avslår motionerna
2003/04:U248 yrkandena 4 och 16-18, 2003/04:U288,
2003/04:U344 yrkandena 1 och 2, 2003/04:U348
yrkandena 17, 24, 33, 35 och 36 samt motion
2003/04:Fi240 yrkande 18 i berörd del.

2. Ändring i Sidas regleringsbrev

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U219 och
2003/04:U325 yrkande 2.

3. Redovisning i budgetpropositionen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U291 och
2003/04:U348 yrkande 34.
Reservation (m, fp, kd, c)

4. Åtaganden och garantier under
budgetåret 2004

Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1, volym
4, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd,
punkterna 2 och 3.

5. Avsättning för förlustrisker och
exportkreditgarantier

Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1, volym 4,
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, punkt 4.

Stockholm den 2 december 2003

På utrikesutskottets vägnar

Gunilla Carlsson i Tyresö

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunilla
Carlsson i Tyresö (m), Berndt Ekholm (s), Birgitta
Ahlqvist (s), Holger Gustafsson (kd), Lars Ohly (v),
Göran Lindblad (m), Anders Sundström (s), Cecilia
Wigström (fp), Agne Hansson (c), Kenneth G Forslund
(s), Ewa Björling (m), Lotta N Hedström (mp), Anita
Johansson (s), Birgitta Ohlsson (fp), Ingrid Olsson
(s) och Kaj Nordquist (s).

2003/04

UU2

Redogörelse för ärendet
I budgetpropositionen för 2004 lämnas bl.a. förslag
om anslag under utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd för budgetåret 2004. I detta sammanhang
behandlar utskottet också sexton motionsyrkanden
rörande utgiftsområdet som väckts under den allmänna
motionstiden 2003. Beredningen av ärendet har skett
i nära samband med utskottets betänkande
2003/04:UU3.

Utskottet har den 22 oktober besökts av
biståndsminister Carin Jämtin och statssekreterare
Annika Söder med medarbetare och därvid erhållit en
föredragning och beretts möjlighet att ställa
kompletterande frågor med anledning av
budgetpropositionen (2003/04:1) och
utvecklingspropositionen (2002/03:122). Utskottet
har i samband med beredningen av ärendet även
erhållit en föredragning den 23 oktober där
riksrevisor Lennart Grufberg, riksrevisor Eva
Lindström och avdelningschef Gunilla Bruun lämnat en
föredragning om Riksrevisionen. Under beredningen av
ärendet har utskottet även gjort ett besök på
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
(Sida), samt hållit en offentlig utfrågning. En
stenografisk uppteckning från utfrågningen finns
fogad som bilaga till betänkande 2003/04:UU3.
Som ett led i utskottets uppföljande och
utvärderande verksamhet, i enlighet med
riksdagsordningens 4 kap. 18 §, har utskottet -
liksom föregående år - låtit granska
regleringsbrevens överensstämmelse i förhållande
till riksdagens beslut om budgeten för år 2003 för
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Riksdagen har den 19 november 2003 tagit ställning
till finansutskottets betänkande 2003/04:FiU1 vari
behandlas budgetpropositionens förslag till
utgiftsram för bl.a. utgiftsområde 7 (rskr.
2003/04:42). Summan av de till utgiftsområdet
hörande utgifterna får högst uppgå till det belopp
som riksdagen sålunda har beslutat. I sitt av
riksdagen bifallna betänkande tillstyrker
finansutskottet propositionens förslag, enligt
vilket utgifterna för utgiftsområde 7 skall uppgå
till sammanlagt 19 856 751 kr. Anslagen inom varje
utgiftsområde skall därtill fastställas genom ett
särskilt riksdagsbeslut. Utrikesutskottet lägger i
detta betänkande fram förslag beträffande
anslagsfördelningen inom utgiftsområde 7.

Utskottets överväganden

Utskottet har i betänkande 2003/04:UU3 tagit ställning
till regeringens proposition 2002/03:122
Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global
utveckling. Utskottet ställer sig i
betänkandet bakom målformuleringen att
politiken för global utveckling skall bidra
till en rättvis och hållbar global
utveckling. Utskottet godkänner också de två
perspektiv - ett rättighetsperspektiv och de
fattigas perspektiv - som politiken för
global utveckling skall genomsyras av. Genom
betänkandet ställer sig utskottet också bakom
målet för det svenska utvecklingssamarbetet.
Målet för utvecklingsbiståndet skall vara att
bidra till att skapa förutsättningar för
fattiga människor att förbättra sina
levnadsvillkor.

Utskottet finner att det finns likheter
mellan flera östländer och utvecklingsländer
i andra världsdelar som motiverar att stödet
till Central- och Östeuropa inte bör
avgränsas från annat utvecklingssamarbete.
Utskottet har därför i betänkande 2003/04:UU3
tillstyrkt att samarbetet med Central- och
Östeuropa slås samman med det internationella
utvecklingssamarbetet.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att
propositionens förslag på utgiftsområde 7
Internationellt bistånd skapar goda
förutsättningar för genomförandet av
politiken för global utveckling och det
svenska internationella
utvecklingssamarbetet. Utskottet konstaterar
vidare att det till grund för regeringens
förslag ligger tydliga politiska
prioriteringar och motiveringar som utskottet
kan ställa sig bakom.

Utskottet konstaterar med gillande att
regeringens förslag genomgående vägleds av
rättighetsperspektivet och de fattigas
perspektiv och att förslagen därtill vägleds
av de åtta huvuddragen för
utvecklingspolitiken och Sveriges
utvecklingssamarbete. Enligt utskottet är det
motiverat att under år 2004 prioritera
områdena förbättrad samordning, globala
gemensamma nyttigheter och bredare
utvecklingsfinansiering inom
utvecklingspolitiken. Vidare är det enligt
utskottets mening positivt att regeringen
inom ramen för rättighetsperspektivet och de
fattigas perspektiv och huvuddragen för
utvecklingspolitiken under budgetåret 2004 i
det internationella utvecklingssamarbetet
kommer att göra särskilda satsningar på
hiv/aids, sexuell och reproduktiv hälsa och
rättigheter, narkotikabekämpning samt
konflikthantering, konfliktförebyggande och
gemensam säkerhet. Den i propositionen
redovisade geografiska inriktningen på
Sveriges utvecklingssamarbete har utskottets
stöd vad gäller ändamål, länder och regioner.
Utskottet noterar dock att informationen,
sett i förhållande till föregående års
budgetpropositioner, har ändrat karaktär och
omfattning. För den demokratiska processen
och beredningen av propositionen, liksom för
riksdagens möjligheter att i framtiden följa
upp och utvärdera fattade beslut med
anledning av budgetpropositionen, är det av
vikt att informationen är tillfredsställande.
Utskottet förutsätter därför att regeringen,
inför nästkommande års budgetpropositioner,
noga överväger hur den på ett tydligt och
informativt sätt kan lämna underlag om
biståndets fördelning på olika ändamål,
länder och regioner.

Utskottet kan vidare konstatera att det i
Sverige finns en lång och stark tradition av
internationell solidaritet. Folkrörelser,
kyrkor och andra religiösa samfund,
forskningsinstitutioner, fackliga
organisationer och många olika solidaritets-
och biståndsorganisationer har varit viktiga
för framväxten och utvecklingen av det
nuvarande svenska utvecklingssamarbetet.
Under många år har de, jämte politiska
partier, skapat opinion för det s.k.
enprocentsmålet.
Det svenska ekonomiska bidraget och
engagemanget för att bekämpa fattigdomen i
världen är starkt. Utskottet vill framhålla
att det svenska stödet för enprocentsmålet är
väl befäst såväl i riksdagen som i den
allmänna opinionen. Olika undersökningar av
svenskarnas attityder till det svenska
biståndet, som utskottet kunnat ta del av,
bekräftar att biståndsviljan är hög och att
andelen biståndspositiva har ökat sedan
slutet av 1990-talet.
Utskottet anser vidare, vilket tidigare
också framförts i betänkande 2002/03:UU2 (s.
13 f.), att återgången till enprocentsnivån
är en viktig symbolfråga och att denna bör
prioriteras. En höjning av biståndet till 1 %
av BNI bör därför genomföras under
mandatperioden, om det statsfinansiella läget
så medger.
Utskottet vill framhålla att frivilliga
organisationer gör viktiga insatser i det
svenska utvecklingssamarbetet. Det s.k.
projektbidraget är en av grundvalarna i
samarbetet med de svenska enskilda
organisationerna. Det innebär att
organisationerna själva driver och genomför
en verksamhet som Sida ger bidrag till. I dag
förmedlas projektbidragen via 13
ramorganisationer som själva tar hand om alla
ansökningar från sina underorganisationer och
presenterar dessa för Sida för beslut. Denna
ordning har utskottets stöd.
I enlighet med utskottets principiella
ställningstagande i det ovanstående om det
positiva i att opinion skapas för Sveriges
internationella utvecklingssamarbete och i
enlighet med att utskottet finner att
regeringen i propositionen väl motiverar sina
politiska prioriteringar och förslag finner
utskottet inte anledning att göra något
särskilt ställningstagande till Sidas stöd
till Palestinagrupperna i Sverige. Utskottet
vill vidare tydligt framhålla att det med den
förvaltningstradition Sverige har, med
självständiga myndigheter, inte ankommer på
riksdagen att uttala sig i sådant
förvaltningsärende som åligger regeringen,
domstolar eller andra myndigheter.

Utskottet har i tidigare nämnda betänkande
(2003/04:UU3) utvecklat sin mening om
skuldavskrivningar. Utskottet anser att
skuldbördan utgör ett utvecklingshinder i
många av de fattigaste länderna. Utskottet
ser därför positivt på svenskt agerande för
ökade skuldnedskrivningar för dessa länder.
Det är också utskottets uppfattning att
Sverige på flera sätt och sedan lång tid har
föregått med gott exempel vad gäller
skuldlättnader för de allra fattigaste
länderna. Sverige har också sedan starten
1996 varmt välkomnat det s.k. HIPC-
initiativet (Heavily Indebted Poor Countries)
som ett första viktigt steg mot en lösning av
skuldkrisen i de fattiga länderna. Sverige
har också sedan detta initiativ startade år
1996 gjort betydande inbetalningar till
Världsbankens HIPC Trust Fund. Kostnaderna
för initiativets genomförande är så
omfattande att insatser från Sverige och
andra likasinnade givare inte räcker till för
att finansiera initiativet. Därför måste även
de stora länderna axla sin del av
finansieringsbördan. Regeringen har därför
varit drivande i arbetet med att lägga fast
en finansieringsprocess för HIPC-initiativet.

Utskottet vill vidare framhålla att
utgiftsområde 7 för budgetåret 2004 föreslås
innehålla anslaget 8:6 Riksrevisionen:
Internationella uppdrag. Riksrevisionens
huvuduppgifter är att enligt lagen
(2002:1022) om statlig revision bedriva årlig
revision och effektivitetsrevision. Enligt
lagen (2002:1023) med instruktion för
Riksrevisionen får myndigheten inom sitt
verksamhetsområde också utföra uppdrag och
tillhandahålla tjänster på det
internationella området.

Konstitutionsutskottet underströk hösten
2002 i betänkande 2002/03:KU12 (s. 13 f.)
vikten av att de internationella uppdragen
och tjänsterna inte får en sådan omfattning
att det kan finnas en risk för att
Riksrevisionens huvuduppgift att granska den
verksamhet som bedrivs av staten påverkas
negativt. Konstitutionsutskottet underströk
också att frågan om betalning för
internationella uppdrag och tjänster och
dispositionen av dessa medel inte fick en
slutlig lösning. Enligt
konstitutionsutskottets mening fanns
anledning för riksdagen att återkomma i
frågan.
Som framgår av propositionen har mot denna
bakgrund ett utredningsarbete om den
internationella verksamheten vid Riks-
revisionen bedrivits under våren 2003 inom
riksdagen. Arbetet har skett inom den av
riksdagsstyrelsen inrättade särskilda
beredningsdelegation som tillsattes i samband
med förberedelsearbetet inför myndighetens
bildande. Beredningsdelegationens bedömning
var att finansieringen av samarbetsprojekten
vid Riksrevisionen bör ske i form av ett
särskilt biståndsanslag. Det har under
utredningsarbetet också konstaterats att den
föreslagna finansieringsformen kan införas
utan ändring av de nuvarande bestämmelserna i
lagen med instruktion för Riksrevisionen.
Utskottet noterar att riksdagsstyrelsen har
yttrat sig över Riksrevisionens styrelses
förslag till anslag för Riksrevisionens
internationella uppdrag i enlighet med
bestämmelserna i regeringsformen 12 kap. 7 §
och 12 § lagen (2002:1023) med instruktion
för Riksrevisionen. Utskottet har vidare av
Riksrevisionen fått en föredragning om det
föreslagna anslaget. Vid denna föredragning
har Riksrevisionen bl.a. kunnat lämna kom-
pletterande information om beräknings-
grunderna för anslagets storlek inför
budgetåret 2004 och redogöra för planerna på
hur riksdagen kan få detaljerad redovisning
om hur budgeterade medel för den
internationella verksamheten disponerats
under verksamhetsåret 2004.
Utskottet ställer sig positivt till det
föreslagna anslagets storlek och anser att
verksamheten bör kunna utgöra en viktig del
av det svenska förvaltningsbiståndet.
Riksdagen får genom tillkomsten av ett
särskilt anslag möjlighet att årligen ta
ställning till omfattningen och inriktningen
av denna verksamhet samtidigt som den ges
sådana former att Riksrevisionens
självständighet och oberoende inte kan sättas
i fråga. Utskottet förutsätter att
Riksrevisionen endast använder anslaget för
uppdrag som överensstämmer med OECD/DAC:s
definition av bistånd och att användningen
står i överensstämmelse med målet för
Sveriges internationella utvecklingssamarbete
sådant det anges i betänkande 2003/04:UU3.
Vidare förutsätter utskottet att
Riksrevisionen tillser att den för uppdrag
och tjänster får full finansiering inom ramen
för anslaget och inte belastar myndighetens
förvaltningsanslag inom utgiftsområde 2.
Utskottet förutsätter också att
Riksrevisionen återrapporterar till riksdagen
hur myndigheten utnyttjat anslaget.
Mot denna bakgrund kan utskottet tillstyrka
propositionens förslag såvitt avser anslaget
8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag,
under utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd.
Utskottet anser propositionens förslag
rörande utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd (propositionens yrkanden 1-7) vara
väl avvägda och tillstyrker därför
regeringens förslag. I konsekvens härmed
menar utskottet att motionerna 2003/04:U248
(m) yrkandena 4, och 16-18, 2003/04:U288 (c),
2003/04:U344 (fp) yrkandena 1 och 2,
2003/04:U348 (kd) yrkandena 17, 24 och 33-36
samt motion 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 18 i
berörd del bör avstyrkas. Vidare bör
motionerna 2003/04:U219 (fp), 2003/04:U291
(m, fp, kd, c) samt 2003/04:U325 (m)
yrkande 2 avstyrkas. Den av utskottet
företagna granskningen av regleringsbreven
(se avsnittet Redogörelse för ärendet)
föranleder inte något utskottets uttalande.
Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes
vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Redovisning i budgetpropositionen
(punkt 3) (m, fp, kd, c)

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Göran
Lindblad (m), Ewa Björling (m), Cecilia
Wigström (fp), Birgitta Ohlsson (fp),
Holger Gustafsson (kd) och Agne Hansson
(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförts i reservation 1.
Riksdagen bifaller därmed motionerna
2003/04:U291 och 2003/04:U348 yrkande 34.

Ställningstagande

Informationen i budgetpropositionen för budgetåret 2004
har dramatiskt minskat jämfört med tidigare
år. Därmed har riksdagens insyn i hur det
svenska utvecklingssamarbetet skall fördelas
försämrats på ett mycket negativt och
allvarligt sätt. Regeringen uppger t.ex. inte
i årets budgetproposition några konkreta
siffror för det bilaterala biståndet.

Möjligheterna att effektivt, och på ett
fullgott underlag, bereda regeringens förslag
beskärs härigenom på ett oacceptabelt sätt.
Inte heller medborgarna får tillgång till
relevant information om hur skattemedel
används inom utvecklingssamarbetet. Också
riksdagens uppgift att i efterhand följa upp
och utvärdera riksdagens beslut försvåras
högst påtagligt när informationen vid
beslutstillfället är bristfällig.
Denna ordning måste med kraft ifrågasättas.
Inför kommande års budgetarbete måste en
ändring komma till stånd. Vår mening är att
budgetpropositionen i den del som gäller
biståndet redan från nästa år måste indikera
hur biståndet kan fördelas på olika ändamål,
länder och regioner.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför.
Vårt förslag lämnas med anledning av
motionerna 2003/04:U291 (m, fp, kd, c) och
2003/04:U348 (kd) yrkande 34.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken
anges inom parentes vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.

1. Anslagen för 2004 under utgiftsområde
7 Internationellt bistånd m.m. (punkt
1) (m)

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Göran
Lindblad (m) och Ewa Björling (m).

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till
utgiftstak, anslagsfördelning,
skatteförändringar samt finanspolitiska
ramverk - präglas av ordning och reda och
skall ses som en helhet där inte någon eller
några delar kan brytas ut och behandlas
isolerat från de andra. Eftersom riksdagens
majoritet den 19 november 2003 har beslutat
om ramar för de olika utgiftsområdena i
enlighet med finansutskottets förslag (bet.
2003/04:FiU1) och därmed valt en annan
inriktning av politiken, deltar vi inte i det
nu aktuella beslutet om anslagsfördelning
inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

I det följande redovisar vi i korthet det
moderata alternativet till politik inom
utgiftsområde 7. Vår politik finns närmare
utvecklad i motion 2003/04:U248.
Fattigdom går att utrota. Inget land är
dömt att förbli i bottenlös fattigdom.
Moderaterna vill få till stånd en verklig
nystart i biståndsarbetet. Biståndssamarbetet
de senaste trettio fyrtio åren har inte varit
tillräckligt framgångsrikt i flera av Afrikas
låginkomstländer. Alltför få snabba framsteg,
och ibland t.om. bakslag, har kunnat
konstateras trots ett mycket omfattande
bistånd under lång tid. Moderaterna anser
därför att det behövs en nystart för att
snabbt bryta den onda cirkeln så att
fattigdomsutrotningen kan påbörjas.
De senaste decennierna visar några exempel
på att det är möjligt med en bred och snabb
utveckling i huvuddelen av u-världen, trots
tillfälliga bakslag och kriser. Ett flertal
länder har gått från grav vanskötsel och djup
misär till hastig utveckling på bara några
år. Sverige måste fokusera på erfarenheter
från länder som har lyckats med en snabb och
positiv utveckling. Även en tidigare kraftigt
vanstyrd ekonomi kan genom en målmedveten
politikförändring få till stånd en positiv
spiral bort från hunger och fattigdom till
snabb ekonomisk tillväxt.
Det växer fram en klyfta inom u-världen
mellan de länder som expanderar kraftigt och
tar in avståndet till i-världen och de länder
som stagnerar och blir fattigare. Det är
främst länder i Afrika som hör till de länder
som stagnerar med en fattig befolkning. Men
även i enstaka länder i Latinamerika och
Asien går utvecklingen i fel riktning.
Moderaterna menar att det svenska statliga
biståndet bör koncentreras till de länder där
det mest effektivt bidrar till att utrota
fattigdomen. Därför bör det svenska biståndet
fokusera på Afrikas låginkomstländer söder om
Sahara. Situationen är där mest allvarlig och
behovet av offentligt bistånd viktigt
eftersom handel och investeringar inte är
särskilt omfattande.
Enligt vår mening måste det svenska
biståndet främst inriktas på akuta
huvudproblem som de krig och konflikter som
plågar en betydande del av Afrika och
hiv/aids och andra allvarliga utbredda
sjukdomar som förlamar
utvecklingsansträngningarna. Sverige skall ta
initiativ till en total skuldavskrivning år
2005 för högt skuldsatta låginkomstländer,
varav huvuddelen finns i Afrika. En sådan
skuldavskrivning skall kombineras med fyra
specifika villkor: att inte acceptera ny
upplåning, inte främja korruption och
vanstyre, inte bidra till finansiering av
anfallskrig och att de frigjorda anslagen
kommer de fattiga till godo.
Omvärlden är en bidragande faktor till den
snabba utvecklingen i många u-länder. Handel
är avgörande för utveckling och framsteg i
fattiga länder. Även utlandsinvesteringar är
av stor vikt, inte minst för
kunskapsöverföring. Det bör framhållas att
det privata biståndet spelar en betydligt
större roll än vad man tidigare har insett.
Det offentliga biståndet har däremot en mer
marginell betydelse för u-länderna i sin
helhet. Det spelar dock större roll för de
fattigaste länderna. Det är fortsatt viktigt
för kunskapsöverföring, särskilt när det
gäller rättsstaten, miljöfrågor och annan
kunskapsöverföring som inte är direkt
marknadsrelaterad.
Moderaternas förslag till biståndsbudget
för år 2004 uppgår till totalt 16 031 126 000
kr (se tabell i bilaga 2 till betänkandet). I
det moderata förslaget ingår en kraftfull
satsning på enskilda organisationer i
förhållande till regeringens förslag,
särskilt i länder med korrupta regeringar. I
det moderata förslaget framhålls
fredsfrämjande verksamhet som en viktig del i
Sveriges utvecklingssamarbete. Vårt stöd för
denna verksamhet ökas med motiveringen att
ekonomisk, social och kulturell utveckling
förutsätter frihet, fred och säkerhet. Vidare
anslås i vårt förslag medel till oberoende
utvärdering och till särskilda satsningar för
snabb fattigdomsutrotning i Afrika. Vi anser
att regeringens förslag till sammanslagning
av anslagen Samarbete med Central- och
Östeuropa och Internationellt
utvecklingssamarbete måste avvisas, eftersom
biståndssamarbetet med utvecklingsländer
skiljer sig från samarbetet med Central- och
Östeuropa i flera viktiga avseenden. I
konsekvens härmed föreslår vi också att
riksdagen anvisar 800 miljoner kronor för
budgetåret 2004 på ett särskilt anslag för
samarbetet med Central- och Östeuropa.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför.
Vårt förslag lämnas med anledning av motion
2003/04:U248 yrkandena 4 och 16-18.

2. Anslagen för 2004 under utgiftsområde
7 Internationellt bistånd m.m. (punkt
1) (fp)

av Cecilia Wigström (fp) och Birgitta
Ohlsson (fp).

Folkpartiet har förordat en annan inriktning
av den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken än den regeringen och dess
stödpartier föreslår. För utgiftsområde 7
Internationellt bistånd har Folkpartiet
föreslagit en högre ram än regeringen och
dess stödpartier. Genom riksdagens beslut den
19 november 2003 med anledning av betänkande
2003/04:FiU1, vari behandlas
budgetpropositionens förslag till utgiftsram
för bl.a. utgiftsområde 7, skall summan av de
till utgiftsområdet hörande utgifterna högst
uppgå till 19 856 751 kr (rskr. 2003/04:42).
Anslagen inom varje utgiftsområde skall
därtill fastställas genom ett särskilt
riksdagsbeslut. Utrikesutskottet lägger i
detta betänkande fram förslag beträffande
anslagsfördelningen inom utgiftsområde 7. Med
anledning av Folkpartiets förslag till högre
belopp för utgiftsområdet och förslag till
fördelning på anslagen inom utgiftsområdet
(se tabell i bilaga 2 till betänkandet) vill
Folkpartiet lyfta fram följande.

Världssamfundet har genom de konkreta mål
som antogs av FN:s särskilda
millennietoppmöte i september 2000 gemensamt
åtagit sig att andelen människor som lever på
mindre än en dollar per dag skall halveras
mellan åren 1990 och 2015. Att utrota
fattigdomen är ytterst en global utmaning,
men Sverige skall vara ett föredöme och gå i
spetsen för en generös biståndspolitik.
Sverige kan genom ett generöst bistånd utgöra
ett gott föredöme för andra länder och
därigenom föranleda att ytterligare resurser
skapas för en rättvisare värld. Majoritetens
företrädare menar i betänkandet att en
återgång till enprocentsnivån är en viktig
symbolfråga som bör prioriteras och anser att
en höjning av biståndet till 1 % av BNI bör
genomföras under mandatperioden, om det
statsfinansiella läget så medger. Folkpartiet
menar att regeringen snabbare än föreslaget
bör återgå till enprocentsmålet i det
internationella biståndet och att det bör
vara återställt år 2006.
Folkpartiet är det parti som gör störst
satsningar, av samtliga riksdagspartier, på
utvecklingssamarbetet. Vårt förslag till
budget för biståndet är 1 002 miljoner kronor
högre än regeringens förslag. Vårt förslag
till ökat stöd för utvecklingssamarbetet
fördelar sig med 290 miljoner kronor på
multilateralt utvecklingssamarbete och med
712 miljoner kronor på bilateralt
utvecklingssamarbete. Särskilt stora
satsningar - 500 miljoner kronor - för
demokrati och mänskliga rättigheter ingår i
Folkpartiets förslag och i vårt förslag till
ökning av det bilaterala
utvecklingssamarbetet. Vidare ökas stödet
till enskilda organisationer samt stödet till
ekonomiska reformer och skuldavskrivningar.
Arbetet med att förbättra situationen för
utsatta barn och främja barns och kvinnors
rättigheter bör prioriteras. Vi föreslår
därför att FN:s barnfond, Unicef, tilldelas
ytterligare 10 miljoner kronor. WFP, FN:s
livsmedelsprogram, har en viktig roll att
spela särskilt vid humanitära katastrofer och
vårt förslag innebär att ytterligare 10
miljoner kronor anslås till detta arbete
utöver regeringens förslag. Situationen för
de ca tre miljoner palestinaflyktingarna inom
och runt Palestina är mycket allvarlig.
UNRWA, FN:s hjälporganisation för
palestinaflyktingar, brottas i dag med svåra
ekonomiska problem. Folkpartiet anslår därför
ytterligare 10 miljoner kronor till UNRWA.
Arbetet med att förebygga och undanröja
orsaker till konflikter prioriteras i vårt
förslag och innebär en ökning med 35 miljoner
kronor jämfört med regeringens förslag. Även
UNFPA ges ett rejält påslag om 50 miljoner
kronor i vårt förslag.

3. Anslagen för 2004 under utgiftsområde
7 Internationellt bistånd m.m. (punkt
1) (kd)

av Holger Gustafsson (kd).

Kristdemokraterna har förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken än den regeringen och dess
stödpartier föreslår. För utgiftsområde 7
Internationellt bistånd har Kristdemokraterna
föreslagit en högre ram än regeringen och
dess stödpartier. Genom riksdagens beslut den
19 november 2003 med anledning av betänkande
2003/04:FiU1, vari behandlas
budgetpropositionens förslag till utgiftsram
för bl.a. utgiftsområde 7, skall summan av de
till utgiftsområdet hörande utgifterna högst
uppgå till 19 856 751 kr (rskr. 2003/04:42).
Anslagen inom varje utgiftsområde skall
därtill fastställas genom ett särskilt
riksdagsbeslut. Utrikesutskottet lägger i
detta betänkande fram förslag beträffande
anslagsfördelningen inom utgiftsområde 7. Med
anledning av Kristdemokraternas förslag till
högre belopp för utgiftsområdet och förslag
till fördelning på anslagen inom
utgiftsområdet (se tabell i bilaga 2 till
betänkandet) vill Kristdemokraterna lyfta
fram följande.

Den utbredda fattigdomen är oacceptabel.
Jag anser att det främst är genom ekonomisk
tillväxt som fattigdomen verkligen kan
minskas. Behoven av utvecklingsinsatser är i
dag mycket stora och därför behövs också ett
kraftigt internationellt bistånd. Enligt mitt
parti måste utvecklingsarbetet och den
globala kampen mot fattigdomen även i
fortsättningen inta en central och självklar
roll i statsbudgeten.
Världssamfundet har genom de konkreta mål
som antogs av FN:s särskilda
millennietoppmöte i september 2000 gemensamt
åtagit sig att andelen människor som lever på
mindre än en dollar per dag skall halveras
mellan åren 1990 och 2015. Att utrota
fattigdomen är ytterst en global utmaning,
men Sverige skall vara ett föredöme och gå i
spetsen för en generös biståndspolitik.
Sverige kan genom ett generöst bistånd utgöra
ett gott föredöme för andra länder och
därigenom föranleda att ytterligare resurser
skapas för en rättvisare värld. Majoritetens
företrädare menar i betänkandet att en
återgång till enprocentsnivån är en viktig
symbolfråga som bör prioriteras och anser att
en höjning av biståndet till 1 % av BNI bör
genomföras under mandatperioden, om det
statsfinansiella läget så medger.
Kristdemokraterna menar att regeringen
snabbare än föreslaget bör återgå till
enprocentsmålet i det internationella
biståndet.
Kristdemokraterna föreslår ökade satsningar
om totalt 500 miljoner kronor till biståndet.
Dessutom föreslås att en kraftfull satsning
på ekonomiska reformer, där
skuldavskrivningar ingår, görs med
ytterligare 200 miljoner kronor i syfte att
Sverige skall kunna verka för att löften om
radikala skuldavskrivningar införlivas till
förmån för de fattigaste länderna.
Kristdemokraterna önskar dessutom öka
anslagen till det humanitära biståndet med
100 miljoner kronor.
För en rättvisare utveckling krävs
spridning, fördjupning och respekt för de
demokratiska principerna och de grundläggande
mänskliga rättigheterna. För att stärka
arbetet för mänskliga rättigheter och
demokrati föreslår Kristdemokraterna att
särskilda medel, om totalt 200 miljoner
kronor, avsätts i budgeten.

4. Anslagen för 2004 under utgiftsområde
7 Internationellt bistånd m.m. (punkt
1) (c)

av Agne Hansson (c).

Centerpartiet har förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken än den regeringen och dess
stödpartier föreslår. För utgiftsområde 7
Internationellt bistånd har Centerpartiet
föreslagit en högre ram än regeringen och
dess stödpartier. Genom riksdagens beslut den
19 november 2003 med anledning av betänkande
2003/04:FiU1, vari behandlas
budgetpropositionens förslag till utgiftsram
för bl.a. utgiftsområde 7, skall summan av de
till utgiftsområdet hörande utgifterna högst
uppgå till 19 856 751 kr (rskr. 2003/04:42).
Anslagen inom varje utgiftsområde skall
därtill fastställas genom ett särskilt
riksdagsbeslut. Utrikesutskottet lägger i
detta betänkande fram förslag beträffande
anslagsfördelningen inom utgiftsområde 7. Med
anledning av Centerpartiets förslag till
högre belopp för utgiftsområdet och förslag
till fördelning på anslagen inom
utgiftsområdet (se tabell i bilaga 2 till
betänkandet) vill Centerpartiet lyfta fram
följande.

Världssamfundet har genom de konkreta mål
som antogs av FN:s särskilda
millennietoppmöte i september 2000 gemensamt
åtagit sig att andelen människor som lever på
mindre än en dollar per dag skall halveras
mellan åren 1990 och 2015. Att utrota
fattigdomen är ytterst en global utmaning,
men Sverige skall vara ett föredöme och gå i
spetsen för en generös biståndspolitik.
Sverige kan genom ett generöst bistånd utgöra
ett gott föredöme för andra länder och
därigenom föranleda att ytterligare resurser
skapas för en rättvisare värld. Majoritetens
företrädare menar i betänkandet att en
återgång till enprocentsnivån är en viktig
symbolfråga som bör prioriteras och anser att
en höjning av biståndet till 1 % av BNI bör
genomföras under mandatperioden, om det
statsfinansiella läget så medger.
Centerpartiet menar att regeringen snabbare
än föreslaget bör återgå till enprocentsmålet
i det internationella biståndet.
Centerpartiets förslag innebär att
biståndet för 2004 tillförs 101 miljoner
kronor utöver regeringens förslag. Samtidigt
minskar partiet anslagen för Sida och
Nordiska Afrikainstitutet med 40 miljoner
kronor respektive 300 000 kr. Därutöver
anvisar Centerpartiet sammanlagt 1,9
miljarder i miljöbistånd under utgiftsområde
20 "Allmän natur- och miljövård" varav 200
miljoner kr anvisas för budgetåret 2004. Det
innebär att ungefär hälften av Centerpartiets
biståndshöjning under perioden avsätts som
miljöbistånd. En hållbar utveckling
förutsätter att de tre dimensionerna
ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet
ges utrymme och inte prioriteras bort av
kortsiktiga ekonomiska intressen. Ekonomisk
och social utveckling förutsätter hänsyn till
miljön. Rent dricksvatten, sunda och säkra
livsmedel är en förutsättning för vår hälsa.
Det är lika viktigt för biståndsländernas
människor. Bistånd är mycket mer än matpaket
till fattiga. Därför är det viktigt att också
satsa på miljöbistånd.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:1 utgiftsområde 7
Internationellt bistånd:

1. att riksdagen fastställer biståndsramen
för internationellt utvecklingssamarbete
till 0,86 % av vid budgeteringstillfället
beräknad bruttonationalinkomst (BNI) för
2004 plus 200 miljoner kronor (avsnitt 3.1
Omfattning),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2004 för ramanslaget 8:1
Biståndsverksamhet göra ekonomiska
åtaganden som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst
29 540 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt
3.8.1 Budgetförslag, Bemyndigande om
ekonomiska åtaganden),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2004 för ramanslaget 8:1
Biståndsverksamhet ställa ut garantier som
inklusive tidigare ställda garantier uppgår
till högst 12 580 825 000 kronor (avsnitt
3.8.1 Budgetförslag, Garantigivning),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2004 för ramanslaget 8:5 Avsättning
för förlustrisker vad avser garantier för
finansiellt stöd och exportkreditgarantier
ställa ut garantier för finansiellt stöd
till länder i Östeuropa som inklusive
tidigare ställda garantier uppgår till
högst 950 000 000 kronor (avsnitt 3.8.5
Regeringens överväganden),

5. att riksdagen godkänner att outnyttjade
medel på reservationsanslaget 9:1 Samarbete
med Central- och Östeuropa vid utgången av
2003 får bilda anslagssparande på
ramanslaget 8:1 Biståndsverksamhet (avsnitt
3.8.1 8:1 Biståndsverksamhet),

6. att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar
anslagen under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd enligt följande
uppställning:

7. att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar
anslag under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd, såvitt avser
anslag som är avsett för Riksrevisionen
(avsnitt 3.8.6 8:6 Riksrevisionen:
Internationella uppdrag) enligt följande
uppställning:

Belopp i 1 000-tal kronor
------------------------------------------------------------
Anslag Anslagstyp
Regeringens
förslag
-----------------------------------------------------------
8:1 Biståndsverksamhet Ramanslag 19
224
800
-----------------------------------------------------------
8:2 Styrelsen för internationellt Ramanslag
558
utvecklingssamarbete (Sida) 189
-----------------------------------------------------------
8:3 Nordiska Afrikainstitutet Ramanslag
12
231
-----------------------------------------------------------
8:4 Folke Bernadotteakademin Ramanslag
20
531
-----------------------------------------------------------
8:5 Avsättning för förlustrisker vad Ramanslag
1
avser garantier 000
för finansiellt stöd och
exportkreditgarantier
-----------------------------------------------------------
8:6 Riksrevisionen: Internationella Ramanslag
40
uppdrag 000
-----------------------------------------------------------
Summa 19
856
751
-----------------------------------------------------------
Motioner från allmänna motionstiden 2003/04

2003/04:U219 av Cecilia Wikström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
möjligheten att pröva stödet till politisk opinionsbildning.

2003/04:U248 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om att Sverige kraftigt bör stärka resurserna för
fredsfrämjande insatser.

16. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 7 anslag 8:1
Biståndsverksamhet för
budgetåret 2004 16 031 126 000 kr i enlighet med vad som
anförs i motionen.

17. Riksdagen avvisar regeringens förslag till
utgiftsområde 7 att anslaget
Samarbete med Central- och Östeuropa slås samman
med anslaget
Internationellt utvecklingssamarbete för budgetåret 2004.

18. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 7 anslag 8:7
Samarbete med Central-
och Östeuropa för budgetåret 2004 800 000 000 kr.

2003/04:U288 av Agne Hansson m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd enligt
uppställning:

Anslag (tkr)
----------------------------------------------------------
Anslag Regeringens
Anslagsförändring
förslag
----------------------------------------------------------
8:1 Biståndsverksamhet 19 224 800 +101 000
----------------------------------------------------------
8:2 Styrelsen för internationellt 558 189 -40 000
utvecklingssamarbete (Sida)
----------------------------------------------------------
8:3 Nordiska Afrikainstitutet 12 231 -300
----------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 19 856 751 +60 700
----------------------------------------------------------
2003/04:U291 av Ewa Björling m.fl. (m, fp, kd, c):

Riksdagen begär att regeringen i nästa års budgetproposition
vad gäller utgiftsområde
7 tydligt redovisar budgetförslag på hur biståndet skall
fördelas på olika ändamål,
länder och regioner.

2003/04: U 325 av Gunnar Hökmark (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om
bistånd och stöd till organisationer som glorifierar våld och
hat.

2003/04:U344 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en
återgång till enprocentsmålet till 2006.

2. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag
anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt
uppställning (miljoner
kronor) (se 6. Våra ändringsförslag i förhållande till
regeringens budget 2004):

----------------------------------------------------------
Anslag Regeringens
Anslagsförändring
förslag
----------------------------------------------------------
8:1 Biståndsverksamhet 19 225 +1 002
----------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 19 857 +1 002
----------------------------------------------------------
2003/04:U348 av Alf Svensson m.fl. (kd):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Sverige
bör verka för att löften om radikala skuldavskrivningar bör
införlivas till förmån för de
fattigaste länderna.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öka
anslagen till det humanitära biståndet.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att regeringen
snabbare än föreslaget återgår till 1% av BNI i
internationellt bistånd.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att regeringen
väsentligt måste förbättra transparensen vad gäller
fördelningen av anslagen under
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

35. Riksdagen beslutar om underindelningen av anslaget
Bilateralt utvecklingssamarbete i
enlighet med vad som anförs i motionen (tabell 4).

36. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen
under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd för budgetåret
2004 enligt uppställning:

----------------------------------------------------------
Anslag Uo7 (tusental kr) Regeringens
Anslagsförändring
förslag
----------------------------------------------------------
8:1 Biståndsverksamhet 19 224 800 +500 000
----------------------------------------------------------
Summa för Uo7 19 856 751 +500 000
----------------------------------------------------------
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

18. Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under
utgiftsområde 5 Internationell
samverkan samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
enligt uppställningen i
tabell 12.

Propositionen

Utgiftsområdet Internationellt bistånd omfattar fram
t.o.m. år 2003 politikområdena 8 Internationellt
utvecklingssamarbete respektive politikområde 9
Samarbete med Central- och Östeuropa. Från och med
år 2004 föreslås politikområdena 8 och 9 slås samman
och benämnas politikområde 8 Internationellt
utvecklingssamarbete. Förvaltningsmyndigheter inom
utgiftsområdet är Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete (Sida), Nordiska Afrika-
institutet (NAI) och Folke Bernadotteakademin (FBA).
Dessutom har Riksrevisionen ett nytt ramanslag för
internationella uppdrag som är klassificerade som
bistånd (enligt OECD/DAC:s definition).

Politikområde 8 Internationellt utvecklingssam-
arbete består fr.o.m. år 2004 av sex anslag:
biståndsverksamhet, förvaltningsanslagen för Sida,
Nordiska Afrikainstitutet och Folke
Bernadotteakademin samt anslag för avsättning för
förlustrisker vad avser garantier för finansiellt
stöd och exportkreditgarantier och anslaget för
Riksrevisionens internationella uppdrag. Politik-
områdets resurser beräknas främst utifrån
biståndsramen. Från biståndsramen görs avräkningar
för sådana kostnader inom andra utgiftsområden vilka
klassificeras som bistånd (enligt OECD/DAC:s
definition). Den del av politikområdet som ej
finansieras från biståndsramen är medel för
Östeuropa som ej klassificeras som bistånd.
Regeringen respektive Riksrevisionens styrelse
föreslår i budgetpropositionen att riksdagen för
budgetåret 2004 anvisar anslagen inom utgiftsområde
7 Internationellt bistånd i enlighet med den
uppställning som redovisas i propositionen. Av
uppställningen framgår att anslagsbeloppen för
utgiftsområdet år 2004 sammanlagt uppgår till 19 856
751 kr.

Mål, perspektiv och huvuddrag för politiken för
global utveckling

Regeringen överlämnade i maj 2003 proposition
2002/03:122 Gemensamt ansvar: Sveriges politik för
global utveckling (utvecklingspropositionen), vilken
behandlas i utrikesutskottets betänkande
2003/04:UU3. I budgetpropositionen för år 2004 anger
regeringen de första stegen för att kunna genomföra
utvecklingspropositionen, under förutsättning att
den antas av riksdagen.

I utvecklingspropositionen anges ett mål för
politiken för global utveckling samt ett mål för
utvecklingssamarbetet som ersätter de mål som
tidigare har funnits för internationellt utveck-
lingssamarbete samt för samarbetet med Central- och
Östeuropa. Dessutom anges två perspektiv som skall
vara vägledande vid prioriteringar och utformning av
den svenska politiken. Slutligen anges också ett
antal huvuddrag som anger vad politiken genomgående
skall främja och inriktas på, både vad gäller
åtgärder och stöd i enskilda länder och den politik
som förs på global nivå.

Målet

Regeringen föreslår i utvecklingspropositionen
2002/03:122 att målet för politiken för global
utveckling skall vara att bidra till en rättvis och
hållbar global utveckling.

Perspektiven

Regeringen redovisar i utvecklingspropositionen att
politiken skall präglas av ett rättighetsperspektiv.
Enligt regeringen innebär det att människors
rättigheter skall utgöra grund för de åtgärder som
vidtas för en rättvis och hållbar utveckling.
Demokrati, jämställdhet, funktionshindrades och
barnets rättigheter lyfts särskilt fram. Vidare
skall politiken också präglas av de fattigas per-
spektiv, vilket innebär att fattiga människors
behov, intressen och förutsättningar skall vara
utgångspunkt i strävandena mot en rättvis och
hållbar utveckling.

Huvuddragen

Politiken skall, enligt regeringen, främja och
präglas av respekt för de mänskliga rättigheterna,
demokrati och god samhällsstyrning, jämställdhet
mellan kvinnor och män, hållbart nyttjande av
naturresurserna och omsorg om miljön, ekonomisk
tillväxt samt social utveckling och trygghet.
Politiken skall därutöver inriktas på områden där
nya krav ställs på helhetssyn och samverkan. Det
gäller främst områdena konflikthantering och globala
gemensamma nyttigheter.

Regeringen anger att den svenska politiken skall
bidra till genomförande av FN:s millenniedeklaration
och uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen. Det
övergripande målet är att avskaffa fattigdom och
hunger i världen. Ett delmål är att halvera
fattigdomen fram till 2015.

Målet för Sveriges internationella
utvecklingssamarbete

Vid sidan av målet för politiken för global
utveckling, att bidra till en rättvis och hållbar
global utveckling, skall enligt regeringens mening
politikområde 8 Internationellt utvecklingssamarbete
ha ett kompletterande mål. Målet för Sveriges
internationella utvecklingssamarbete skall vara att
bidra till att skapa förutsättningar för fattiga
människor att förbättra sina levnadsvillkor.

Sverige skall fortsätta att bedriva ett effektivt
utvecklingssamarbete med tyngdpunkt på de fattigaste
länderna. Från år 2004 kommer politikområde 9
Samarbetet med Central- och Östeuropa och
politikområde 8 Internationellt utvecklingssamarbete
slås samman och omfattas av samma mål. Särdragen för
samarbetet med Central- och Östeuropa kommer att
beaktas på samma sätt som särdragen för varje region
och land, genom skrivningar om mål och villkor i
regleringsbrev, landstrategier och andra plane-
ringsinstrument.
De huvuddrag som gäller för politiken för global
utveckling skall även vara styrande för verksamheten
inom politikområdet för internationellt
utvecklingssamarbete. Utvecklingssamarbetet skall
präglas av rättighetsperspektivet och de fattigas
perspektiv.
Målsättningen att en procent av Sveriges BNI skall
avsättas för internationellt utvecklingssamarbete
ligger fast. Dessutom är ambitionen att minst 0,25 %
av BNI skall nå de minst utvecklade länderna år
2010.

Avräkningar från biståndsramen

Av propositionen framgår att avräkningarna från
biståndsramen föreslås öka något år 2004 i
förhållande till föregående år och föreslås uppgå
till 2 572 miljoner kronor.

Avräkningen för kostnader för asylsökande från
utvecklingsländer har minskat i jämförelse med
beräkningar i budgetpropositionen för år 2003.
Minskningen beror på ett minskat antal asylsökande
från utvecklingsländer under år 2002, det år vars
utfall ligger till grund för avräkningen. För år
2004 uppgår avräkningen till 1 311 miljoner kronor.
Från biståndsramen avräknas vidare kostnader för
det svenska bidraget till den del av EU:s gemensamma
bistånd som finansieras över Europeiska unionens
reguljära budget. Avräkningen har beräknats genom
att ta kostnaderna för biståndet på den totala EU-
budgeten under år 2003 multiplicerat med Sveriges
andel av medlemsavgiften. Vad det slutliga beloppet
för avräkningen blir i kronor är även avhängigt
eurons valutakurs. För år 2004 uppgår avräkningen
till 961 miljoner kronor, vilket är en ökning i
jämförelse med beräkningar i budgetpropositionen för
år 2003.
Avräkningen för administrativa kostnader m.m.
består främst av Utrikesdepartementets
administration av utvecklingssamarbetet samt den del
av FN-bidrag som utbetalas från andra utgiftsområden
och som klassificeras som bistånd. Avräkningen
uppgår år 2004 till 300 miljoner kronor uppräknat i
2004 års prisläge. Avräkningen är därmed delvis
beroende av valutakurser och KPI.

Fördelningen inom utgiftsområdet

Biståndsramen år 2004 uppgår till 21 752 miljoner
kronor, vilket motsvarar 0,86 % av beräknad
bruttonationalinkomst (BNI) plus 200 miljoner
kronor. Det föreslagna beloppet för politikområde
8 Internationellt utvecklingssamarbete är i
förhållande till biståndsramen minskat med
avräkningar. Regeringen respektive Riksrevisionens
styrelse föreslår i budgetpropositionen att
riksdagen för budgetåret 2004 anvisar anslagen
inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd i
enlighet med den uppställning som redovisas i
propositionen (yrkandena 6 och 7):

(Anslagsbelopp anges i tusental kronor)
--------------------------------------------------------------
Anslag AnslagstypRegeringens
förslag
-------------------------------------------------------------
8:1 Biståndsverksamhet ramanslag 19 224
1)
800
-------------------------------------------------------------
8:2 Styrelsen för internationellt ramanslag 558
2)
utvecklingssamarbete (Sida) 189
-------------------------------------------------------------
8:3 Nordiska Afrikainstitutet ramanslag 12
231
-------------------------------------------------------------
8:4 Folke Bernadotteakademin ramanslag 20
531
-------------------------------------------------------------
8:5 Avsättning för förlustrisker vad ramanslag 1
3)
avser garantier 000
för finansiellt stöd och
exportkreditgarantier
-------------------------------------------------------------
8:6 Riksrevisionen: Internationella ramanslag 40
uppdrag4) 000
-------------------------------------------------------------
Summa 19 856
751
-------------------------------------------------------------
1) Varav 18 580 920 tkr är bistånd i enlighet med
OECD/DAC:s definition medan 643 880 tkr inte är det.

2) Varav 522 850 tkr är bistånd i enlighet med
OECD/DAC:s definition medan 31 820 tkr inte är det.

3)Ej bistånd i enlighet med OECD/DAC:s definition.

4)Anslag avsett för Riksrevisionen. Används för
uppdrag som överensstämmer med OECD/DAC:s definition av
bistånd.

Motionerna

I olika parti- och kommittémotioner har
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna
och Centerpartiet motionerat om, i
förhållande till regeringens förslag i
propositionen, alternativa fördelningar på
anslagen under utgiftsområdet 7
Internationellt bistånd. Motionsförslagens
fördelningar av anslagen under utgiftsområdet
framgår av tabell i bilaga 2.

Moderaterna menar att det svenska statliga
biståndet bör koncentreras till de länder där
det mest effektivt bidrar till att utrota
fattigdomen. Därför bör det svenska biståndet
fokusera på Afrikas låginkomstländer söder om
Sahara. Situationen är där mest allvarlig och
behovet av offentligt bistånd viktigt
eftersom handel och investeringar inte är
särskilt omfattande. Enligt Moderaternas
förslag i kommittémotion 2003/04:U248 (m)
anvisas totalt 16 031 126 000 kr till
utgiftsområde 7 anslaget 8:1
Biståndsverksamhet för budgetåret 2004
(yrkande 16). I partiets förslag ingår en
ökad satsning på enskilda organisationer i
förhållande till regeringens förslag,
särskilt i länder med korrupta regeringar.
Vidare anslås i det moderata förslaget medel
till oberoende utvärdering och till särskilda
satsningar för snabb fattigdomsutrotning i
Afrika. Moderaterna anser dessutom i
motionens yrkande 17 att regeringens förslag
till sammanslagning av anslagen Samarbete med
Central- och Östeuropa och Internationellt
utvecklingssamarbete måste avvisas, eftersom
biståndssamarbetet med utvecklingsländer
skiljer sig från samarbetet med Central- och
Östeuropa i flera viktiga avseenden. I
konsekvens härmed föreslår Moderaterna också
att riksdagen till utgiftsområde 7 anvisar
800 000 000 kr för budgetåret 2004 på
anslaget 8:7 Samarbete med Central- och
Östeuropa (yrkande 18). Moderaterna
konstaterar att krig är förödande för
mänskligt liv och förhindrar utveckling.
Ekonomisk, social och kulturell utveckling
förutsätter frihet, fred och säkerhet. Därför
bör, enligt motionens yrkande 4,
fredsfrämjande verksamhet vara en viktig del
i Sveriges utvecklingssamarbete som får ett
ökat stöd inom ramen för anslaget 8:1
Biståndsverksamhet.
Folkpartiet menar att Sverige skall vara
ett föredöme och gå i spetsen för en generös
biståndspolitik. I kommittémotion
2003/04:U344 (fp) lägger Folkpartiet fram en
tidsplan som innebär att enprocentsmålet
kommer att vara återställt år 2006 (yrkande
1). Folkpartiets förslag i partimotion
2003/04:Fi240 (fp) yrkande 18 i berörd del
och kommittémotion 2003/04:U344 (fp) yrkande
2 innebär att ytterligare 1 002 miljoner
kronor i förhållande till regeringens förslag
anvisas på anslaget 8:1 Biståndsverksamhet
under utgiftsområde 7. Det folkpartistiska
förslaget till ökat stöd för
utvecklingssamarbetet fördelar sig med 290
miljoner kronor på multilateralt
utvecklingssamarbete och med 712 miljoner
kronor på bilateralt utvecklingssamarbete.
Särskilda satsningar för demokrati och
mänskliga rättigheter med 500 miljoner kronor
ingår i ökningen av det bilaterala
utvecklingssamarbetet.
Enligt Kristdemokraterna är behoven av
utvecklingsinsatser i dag mycket stora,
varför ett kraftigt internationellt bistånd
behövs. Enligt partiet måste
utvecklingsarbetet och den globala kampen mot
fattigdomen även i fortsättningen inta en
central och självklar roll i statsbudgeten.
Sverige kan genom ett generöst bistånd utgöra
ett gott föredöme för andra länder och
därigenom föranleda att ytterligare resurser
skapas för en rättvisare värld.
Kristdemokraterna anser i partimotion
2003/04:U348 (kd) yrkande 33 att regeringen
snabbare än föreslaget bör återgå till
enprocentsmålet i det internationella
biståndet. Vidare föreslås i motionen i
förhållande till regeringens förslag ökade
medel om totalt 500 miljoner kronor till
anslaget 8:1 Biståndsverksamhet under
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
(yrkande 36). Partiet föreslår i samma motion
att riksdagen beslutar om en underindelning
av samma anslag som innebär att anslagsposten
för ekonomiska reformer, där
skuldavskrivningar ingår, tillförs
ytterligare 200 miljoner kronor i syfte att
Sverige skall kunna verka för att löften om
radikala skuldavskrivningar införlivas till
förmån för de fattigaste länderna (yrkande
17). Vidare önskar partiet öka anslagen till
det humanitära biståndet med 100 miljoner
kronor (yrkande 24). För att stärka arbetet
för mänskliga rättigheter och demokrati
föreslås att en ny anslagspost under anslaget
upprättas och anvisas 200 miljoner kronor
(yrkande 35).
Centerpartiet anser, med hänvisning till
FN:s millenniedeklaration från år 2000, att
det är ett gemensamt ansvar att utrota
fattigdomen i världen. I kommittémotion
2003/04:U288 (c) redovisar Centerpartiet sitt
förslag till fördelning av anslagen under
utgiftsområde 7 och hur förutsättningar
skapas för att år 2007 nå enprocentsmålet.
Förslaget innebär, vilket framgår av tabell i
bilaga 2, att 101 miljoner kronor utöver
regeringens förslag i propositionen anvisas
på anslaget 8:1 Biståndsverksamhet under
utgiftsområdet för budgetåret 2004. Samtidigt
minskar partiet anslagen för Sida och
Nordiska Afrikainstitutet med 40 miljoner
kronor respektive 300 000 kr.

I en flerpartimotion 2003/04:U291 (m, fp, kd,
c) har företrädare för fyra partier
motionerat om att regeringen i nästa års
budgetproposition vad gäller utgiftsområde 7
tydligt måste redovisa hur biståndet skall
fördelas på olika ändamål, länder och
regioner. Motionärerna anser att
informationen i budgetpropositionen för
budgetåret 2004 dramatiskt har minskat
jämfört med tidigare och att riksdagens insyn
i hur det svenska internationella
utvecklingssamarbetet skall fördelas därmed
har beskurits på ett mycket negativt och
allvarligt sätt. Även Kristdemokraterna
framför genom motion 2003/04:U348 (kd) att
regeringen väsentligt måste förbättra
transparensen vad gäller fördelningen av
anslagen under utgiftsområde 7. Enligt
partiet är insynen i hur anslagen under
utgiftsområdet kommer att utnyttjas i det
närmaste obefintlig (yrkande 34).

I en enskild motion 2003/04:U219 (fp) anser
motionären att det stöd som Sida årligen ger
till Palestinagrupperna i Sverige borde
omprövas mot bakgrund av att stödet i
praktiken fungerar som ett stöd till den pro-
palestinska opinionen i Sverige. Även i
kommittémotion 2003/04:U325 (m) yrkande 2
argumenterar motionärerna för att Sverige har
ett ansvar för att biståndsinsatser och stöd
till palestinska organisationer innebär ett
stöd för demokratisk utveckling och till de
grupper som verkar i denna anda. Det svenska
biståndet och andra insatser skall motverka
hat och antisemitisk propaganda, varför
organisationer som predikar hat och våld och
t.ex. glorifierar eller stöder
självmordsbombningar inte skall ges svenskt
bistånd.

Bilaga 2

Tabell: Förslag till anslagsfördelning för budgetåret 2004
för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
-------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
|Anslag|
|Ansl.typ|Propositionen|Moderaterna|Folkpartiet|Kristdemokrate
rna|
Centerpartiet
|
-------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
|8:1 |Biståndsverksamhet |(ram) |19
224 800 |1)| -3 193 |1 002 000 | 500 000 | 101 000|
| | | |
| | 674 | | | |
-------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
|8:2 |Styrelsen för internationellt |(ram) | 558
189 |2)| | | | -40 000|
| |utvecklingssamarbete (Sida) | |
| | | | | |
-------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
|8:3 |Nordiska Afrikainstitutet |(ram) | 12
231 | | | | | -300|
-------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
|8:4 |Folke Bernadotteakademin |(ram) | 20
531 | | | | | |
-------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
|8:5 |Avsättning för förlustrisker vad avser | |
| | | | | |
| |garantier för | |
| | | | | |
-------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
| |finansiellt stöd och |(ram) | 1
000 |3)| | | | |
| |exportkreditgarantier | |
| | | | | |
-------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
|8:6 |Riksrevisionen: Internationella |(ram) | 40
000 | | | | | |
| |uppdrag4) | |
| | | | | |
-------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
Elanders Gotab, Stockholm 2003
-------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
| |Östeuropa |(ram) |
-- | | 800 000 | -- | -- | --|
-------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
| |Summa | |19
856 751 | | -2 393 |1 002 000 | 500 000 | 60 700|
| | | |
| | 674 | | | |
-------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
| | | |
| | (17 463 | (20 858 | (20 356 | (19 917|
| | | |
| | 077) | 751) | 751) | 451)|
-------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------

Kommentar: Belopp i tkr; förslagen från (m), (fp),
(kd) och (c) är angivna som differens i
förhållande till propositionens förslag.

1) varav 18 580 920 tkr är bistånd i enlighet med OECD/DAC:s
definition medan 643 880 tkr inte är det.

2) varav 522 850 tkr är bistånd i enlighet med OECD/DAC:s
definition med 31 820 tkr inte är det.

3) ej bistånd i enlighet med OECD/DAC:s definition.

4) anslag avsett för Riksrevisionen. Används för uppdrag som
överensstämmer med OECD/DAC:s definition av bistånd.