Utrikesutskottets betänkande
2003/04:UU11

Folkrätt

Sammanfattning


I   betänkandet   behandlas  76  motionsyrkanden  om
folkrättsfrågor  som   väckts   under  den  allmänna
motionstiden   2002   respektive   2003   samt   sex
motionsyrkanden   som   väckts   med  anledning   av
regeringens     skrivelse    2003/04:20    Mänskliga
rättigheter i svensk utrikespolitik.
Frågorna rör bl.a.  avvägningen  mellan människors
säkerhet  och staters suveränitet. Vidare  behandlas
motioner om  Internationella  brottmålsdomstolen och
folkrättsliga  frågeställningar   kring   konflikten
Israel-Palestina.  Ett  antal motioner rör specifika
FN-konventioner.
Till betänkandet har fogats 14 reservationer och 6
särskilda yttranden.
Till  betänkandet  fogas   också   som  bilaga  en
förteckning   över   länder  som  ratificerat   FN:s
konventioner på MR-området (bilaga 2).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut


1. Folkrätten inför framtiden
Riksdagen   avslår    motionerna   2002/03:U212
yrkande  7,  2002/03:U276  yrkandena   2  och  3,
2002/03:U280  yrkandena 4, 7 och 10, 2002/03:U322
yrkande 17, 2003/04:U15  yrkande 1, 2003/04:U215,
2003/04:U238 yrkande 1, 2003/04:U246  yrkandena 5
och   6,   2003/04:U282   yrkandena   8   och  9,
2003/04:U289  yrkande 1, 2003/04:U335 yrkande  10
samt 2003/04:U352 yrkande 2.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)

2. Kampen mot terrorismen

Riksdagen   avslår    motionerna   2002/03:U212
yrkandena 10-12, 2002/03:U228  yrkandena 5 och 6,
2002/03:U249  yrkandena  5  och  7,  2002/03:U277
yrkande  1, 2002/03:U304 yrkande 3,  2003/04:U282
yrkandena 5 och 6 samt 2003/04:U352 yrkande 10.
Reservation 4 (v)
Reservation 5 (mp)

3. Israel och Palestina

Riksdagen    avslår   motionerna   2002/03:U231
yrkandena 1-8, 2002/03:U245 yrkandena 1, 2 och 5,
2002/03:U275  yrkandena  1  och  2,  2002/03:U283
yrkande    2,   2003/04:U259    yrkandena    1-4,
2003/04:U289  yrkandena  5  och  6,  2003/04:U302
yrkande  1,  2003/04:U311  yrkandena  1  och   2,
2003/04:U313   yrkandena  1-4  samt  2003/04:U340
yrkandena 3-5.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (fp) - motiv
Reservation 8 (kd)
Reservation 9 (mp)

4. Internationella brottsmålsdomstolen

Riksdagen   avslår    motionerna   2002/03:U258
yrkande 2, 2002/03:U297 yrkandena  2, 5, 6 och 8,
2003/04:U14 yrkande 9, 2003/04:U16 yrkande 2 samt
2003/04:U282 yrkandena 11 och 12.
Reservation 10 (m)

5. Traktaträtt

Riksdagen    avslår   motionerna   2002/03:U313
yrkande 23, 2003/04:U15  yrkande  4, 2003/04:U282
yrkande   16,   2003/04:U317   yrkande   2   samt
2003/04:U352 yrkande 1.

6. Tilläggsprotokoll till
Europakonventionen

Riksdagen  avslår  motion 2002/03:Ju278 yrkande
2.
Reservation 11 (v, mp)

7. Tilläggsprotokoll till FN:s konvention
om ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U16 yrkande
1 och 2003/04:U243.
Reservation 12 (v, mp)

8. FN:s konvention om migrantarbetares och
deras familjers rättigheter

Riksdagen avslår motion 2003/04:U321.
Reservation 13 (mp)

9. Sexuell läggning och könstillhörighet

Riksdagen   avslår   motionerna    2002/03:U287
yrkande  1,  2003/04:K418 yrkande 1, 2003/04:L350
yrkande 20, 2003/04:U16  yrkande  4, 2003/04:U282
yrkande 19 samt 2003/04:U337 yrkande 2.
Reservation 14 (fp, v, mp)


Stockholm den 22 april 2004
På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin


Följande  ledamöter  har deltagit i beslutet:  Urban
Ahlin (s), Carl B Hamilton  (fp),  Birgitta Ahlqvist
(s),  Göran  Lindblad  (m), Kenneth G Forslund  (s),
Veronica  Palm (s), Lotta  N  Hedström  (mp),  Anita
Johansson (s),  Björn Hamilton (m), Birgitta Ohlsson
(fp), Rosita Runegrund  (kd), Sermin Özürküt (v) och
Nils Oskar Nilsson (m).


2003/04

UU11



Redogörelse för ärendet


I  betänkandet  behandlas  76   motionsyrkanden   om
folkrättsfrågor   som   väckts  under  den  allmänna
motionstiden   2002   respektive    2003   och   sex
motionsyrkanden   som   väckts   med  anledning   av
regeringens     skrivelse    2003/04:20    Mänskliga
rättigheter i svensk utrikespolitik.

Ärendet och dess beredning


Utskottet   har  den   10   februari   erhållit   en
föreläsning av  professor  Inger  Österdahl, Uppsala
universitet, om folkrätten och folkrättens  grunder.
Utskottet  har  vidare i samband med beredningen  av
ärendet erhållit  en föredragning den 17 februari av
ambassadör Krister  Kumlin,  generalsekreterare  för
konferensen  Stockholms  Internationella  Forum: Att
förebygga  folkmord, om resultaten från konferensen.
Utskottet fick den 17 februari också en föredragning
av ämnesråden  Marie  Jacobsson och Pål Wrange, båda
Utrikesdepartementet,     om     s.k.     humanitära
interventioner   och   om  rapporten   International
Commission  on Intervention  and  State  Sovereignty
(ICISS).



Folkrätten inför framtiden


Motionerna


Statssuveränitet och mänsklig säkerhet


Principen om statssuveränitet  och relationen till de mänskliga
rättigheterna behandlas i flera motioner.

I kommittémotion 2003/04:U246  (m) yrkande 5 anser
motionärerna att Sverige och EU skall  verka för att
principen   om   statssuveränitet   inte   får  vara
överordnad folkmord, folkfördrivning och andra grova
och  systematiska  brott  mot mänskliga rättigheter.
Folkrätten   bygger   på   FN-stadgans    principer,
internationella  traktater  och  sedvanerätt och  är
dynamisk  och  ger  därför  utrymme  för   politiska
tolkningar,    vilket    kan    leda    till   olika
förhållningssätt.   Statssuveränitetsprincipen   kan
inte längre vara överordnad andra viktiga principer.
Om folkrätten inte skall reduceras till en illusion,
måste varje människas rätt att leva ett liv i frihet
och säkerhet skyddas  -  även  om  angriparen är den
egna regimen.
I kommittémotion 2003/04:U282 (fp)  yrkande 8 görs
gällande  att  folkrätten  bör  utvecklas  till  ett
bättre skydd för mänskliga rättigheter inom  länder.
En  huvudfråga  i  diskussionen  om  en  ny folkrätt
gäller  vad  som skall ske i fall då FN-systemet  är
blockerat och  inte kan komma fram till beslut trots
akuta och grava  hot  mot mänskliga rättigheter inom
landet  eller  mot andra  länder.  Arbetet  med  att
förnya   folkrätten    och   stärka   de   mänskliga
rättigheterna måste intensifieras. Sverige bör driva
på  denna  förnyelseprocess.   Sverige  bör  vidare,
enligt motionärerna (yrkande 9)  gå i spetsen för en
fortsatt förnyelse av folkrätten. Motionärerna anser
att   Sverige  bör  verka  för  att  förnyelsen   av
folkrätten  går  vidare så att den entydigt blir ett
stöd,  inte  ett  hinder,  för  enskilda  individers
grundläggande rättigheter. Tillsammans med andra kan
en förändring åstadkommas.
I  kommittémotion   2002/03:U280  (kd)  yrkande  7
hävdas  att  folkrätten  måste   främja   människors
säkerhet   före   staters.  Folkrätten  och  staters
suveränitet får inte  användas  som  alibi för brott
mot  mänskliga rättigheter. Normalt sett  finns  det
två allmänt  accepterade  undantag  från FN-stadgans
förbud  mot  våld:  rätten  till  självförsvar   och
ingripanden  auktoriserade av FN:s säkerhetsråd. Det
senare   förutsätter    alltså   att   samtliga   av
säkerhetsrådets  medlemsstater   är  överens.  Natos
agerande  i Kosovokonflikten illustrerar  en  tredje
punkt  som vunnit  ökat  gillande:  rätten  att  med
militärt  våld  ingripa  i  humanitära nödlägen utan
säkerhetsrådets godkännande.
I  kommittémotion  2003/04:U352   (kd)  yrkande  2
argumenteras för att folkrättsliga krav  aldrig  får
gå   ut   över  kravet  på  grundläggande  mänskliga
rättigheter.
Vilka principer  som  skall  ligga  till grund för
svenska      utrikes-     och     säkerhetspolitiska
ställningstaganden  i  de  fall  då staters rätt och
människors    rätt    kolliderar    diskuteras     i
kommittémotion  2003/04:U15  (kd)  yrkande 1. Svensk
utrikespolitik  bör  genomsyras av och  vila  på  en
tydlig värdegrund som  kan  ge  vägledning  i  svåra
utrikespolitiska bedömningar.
Motionärerna   bakom  kommittémotion  2003/04:U335
(mp) yrkande 10 anser att definitionen av folkrätten
behöver moderniseras.  Utvecklingen  mot  i huvudsak
"interna" konflikter inom nationalstater innebär att
det kollektiva säkerhetssystem som FN vilar  på inte
fungerar  som  avsett.  Avgörande  är om FN i första
hand   skall   skydda   människors   eller   staters
rättigheter  och  suveränitet. Folkrätten bygger  på
att alla stater är  suveräna att och att FN inte får
ingripa i deras "interna  angelägenheter". Samtidigt
är  det  ofta  stater  som  kränker   de   mänskliga
rättigheter  som FN skall främja. FN har ett  ansvar
att ingripa när  stater  gör sig skyldiga till grova
brott  mot  de  mänskliga  rättigheterna   och   mot
människor  som  bor  eller befinner sig inom de egna
ländernas gränser. Erfarenheterna måste leda till en
modernisering  av  definitionen   av   folkrätt.  En
omfattande  debatt  måste  uppmuntras och leda  fram
till en väl förankrad och moderniserad definition av
folkrätten.

Enligt  motionären  bakom  den   enskilda   motionen
2003/04:U238    (m)   yrkande   1   bör   folkrätten
omdefinieras   så   att    grundläggande   mänskliga
rättigheter  sätts före staternas  suveränitet.  Den
världsordning   som  främjar  demokrati  och  frihet
kräver   ett   nytt  FN.   Organisationens   tydliga
utgångspunkt måste  vara mänskliga rättigheter, inte
statsmakternas folkrätt. Målet för FN måste vara att
2000-talet, i motsats till 1900-talet, skall bli det
århundrade där diktaturer inte längre ohindrat eller
ostraffat  kan  begå  brott  mot  mänskligheten.  De
klassiska idéerna om mänskliga  rättigheter måste gå
före  totalitära  regimers rätt att  förtrycka  sina
befolkningar. Folkrätten  måste  omdefinieras så att
alla  människors  rättigheter sätts  före  staternas
suveränitet. Ett viktigt steg i en sådan reformering
är att avskaffa diktaturstaternas rösträtt i FN.

Motionären    bakom    den    enskilda    motionen
2003/04:U215  (kd)  anser  att  en  kampanj  behöver
genomföras för  att upplysa om och hävda folkrättens
värde som ett skydd för folk och inte för stater. En
upplysningskampanj  och  diskussion  om  folkrättens
etiska    implikationer   behövs   bland   forskare,
politiker, beslutsfattare och opinionsbildare.

Staters inbördes maktbefogenheter och s.k.
humanitära interventioner


FN:s  globala   våldsmonopol   och  s.k.  humanitära
interventioner  är  något  som  diskuteras  i  flera
motioner.

I kommittémotion 2003/04:U246 (m) yrkande 6 begärs
att  Sverige och EU skall verka för  att  FN-stadgan
förtydligas   så   att   kamp   mot   folkmord   och
folkfördrivning  kodifieras  som grund för humanitär
intervention. Det finns anledning  att  fundera över
FN:s    roll    som   bärare   och   beskyddare   av
internationell moral  när  principerna om att skydda
mänskliga           rättigheter          underordnas
beslutsprocesserna.  Det  är  nödvändigt  att  värna
folkrätten,  även  när  säkerhetsrådet  inte  förmår
agera.  Världen  kan  och  får   inte  stillatigande
acceptera  folkmord  och  andra  grova   brott   mot
folkrätten.   Folkrätten   står   således  inför  en
utmaning. Den behöver förtydligas och kodifieras vad
gäller  humanitär  intervention.  Ingrepp   för  att
förhindra folkmord och folkfördrivning bör kunna ske
med  explicit stöd i FN-stadgan. Det internationella
samfundet  måste  även  i  enlighet  med FN-stadgans
principer kunna agera i akuta krislägen,  trots  att
inte säkerhetsrådet har givit klartecken.
I  kommittémotion  2003/04:U289 (m) yrkande 1 görs
gällande  att Iraks befrielse  var  riktig  både  ur
humanitär   synpunkt   och   för   att   hävda   den
internationella rättsordningen.
Kommittémotion  2002/03:U280  (kd) yrkandena 4 och
10 tar upp frågan om när väpnat våld  får användas i
försvarssyfte  och  att  självförsvarsrätten   måste
analyseras  och  definieras  ur  ett internationellt
perspektiv.  Rätten  till självförsvar  är  inte  på
något sätt obegränsad.  Samtliga eventuella insatser
mot terrorism måste följa  de allmänna folkrättsliga
kraven.
I partimotion 2002/03:U249  (v)  yrkande  5 kräver
Vänsterpartiet  att  militära aktioner mot ett  land
skall   diskuteras   och   beslutas    i    FN.   Om
världssamfundet  skall  acceptera  militära aktioner
mot  ett  land skall sådana aktioner diskuteras  och
beslutas i  FN.  FN  måste framdeles ges resurser så
att organisationen själv  förmår  leda den operativa
verksamheten.
Sverige  bör, enligt partimotion 2002/03:U212  (c)
yrkande   7,   verka    för    en   uppdatering   av
internationell rätt så att den omfattar  inte enbart
relationerna  mellan krigförande stater, utan  också
mellan    andra    krigförande     parter,     såsom
gerillaförband,         terroristgrupper         och
befrielsearméer. Terroristattackerna mot World Trade
Center   och   den  efterföljande  interventionen  i
Afghanistan har  medfört  att FN-stadgans artikel 51
har diskuterats. Den internationella  rätten är inte
utformad  för  att hantera situationer när  en  stat
attackerar en terroristgrupp.
Motionärerna  bakom   kommittémotion  2002/03:U276
(mp)  yrkande  3 anser att  den  svenska  regeringen
skall  stå  fast vid  att  FN  innehar  det  globala
våldsmonopolet         samt         att         FN:s
säkerhetsrådsresolutioner   måste   respekteras   av
samtliga  medlemsstater.  Motionärerna efterlyser en
självständig   svensk   analys    av   det   farliga
världspolitiska  läge  vi befinner oss  i.  På  alla
nivåer  måste  regeringen   ställa  sig  bakom  FN:s
globala  våldsmonopol  och särskilt  FN:s  roll  som
internationell fredsorganisation.  I  samma  motion,
yrkande  2,  förs ett resonemang, med aktualitet  då
motionen väcktes,  om  att  Sverige  på  alla nivåer
måste  förhindra  att  USA, ensamt eller i samarbete
med andra stater, påbörjar  ett  krig  mot  Irak som
inte sanktionerats enhälligt av FN:s säkerhetsråd.

Kampen mot terrorismen


I  flera  motioner förs fram krav på att kampen  mot
terrorismen   måste   ske   inom  folkrättsliga  och
rättsäkra former och med referens till en fastslagen
definition.

I partimotion 2002/03:U212 (c) yrkande 11 framhåller
Centerpartiet  att  Sverige på  det  internationella
planet bör vara noga  med  att  uttrycka  sig så att
benämningen  terrorism  inte används vårdslöst  utan
referens till en fastslagen definition.

Enligt kommittémotionerna  2003/04:U282 (fp) yrkande
5 och 2002/03:U228 (fp) yrkande  5  måste kampen mot
terrorismen föras inom demokratins och  rättsstatens
ramar.  Samtidigt  som  vi måste visa handlingskraft
mot   terrorism  måste  rättsstatens   grundläggande
principer  respekteras.  Vi  kan  inte acceptera att
mänskliga  rättigheter  åsidosätts  av   kortsiktiga
opinions-  eller effektivitetsskäl. De åtgärder  som
vidtas  i jakten  på  terrorister  måste  ske  under
former som  är  internationellt  vedertagna  när det
gäller    respekten   för   mänskliga   rättigheter.
Ambitionen  att komma åt det onda får inte leda till
åtgärder som går ut över oskyldiga individer. Enligt
kommittémotionerna  2003/04:U282  (fp) yrkande 6 och
2002/03:U228 (fp) yrkande 6 bör Sveriges  regering i
kampen  mot  terrorismen kraftfullt driva frågan  om
rättssäkerhet  så  att grundlagarna upprätthålls för
alla  medborgare.  Det   är,   enligt  motionärerna,
oacceptabelt  att  USA  inte följer  internationella
konventioner    när   det   gäller    fångarna    på
Guantánamobasen i  Kuba, även om de fängslade själva
har utfört terrordåd.

I  kommittémotion  2003/04:U352  (kd)  yrkande  10
hävdar  motionärerna  att   grundläggande  mänskliga
rättigheter måste respekteras  också för de personer
som blivit involverade i kampen mot terrorismen.
Centerpartiet anser, vilket framgår av partimotion
2002/03:U212 (c) yrkande 10, att Sverige bör fördöma
de  fall  där mänskliga rättigheter  medvetet  eller
omedvetet    kränks     under     förevändning    av
terrorismbekämpning. Den internationella förståelsen
för  staters  behov  av skärpta kontroller  av  sina
invånare  har  i  vissa  fall   missbrukats  så  att
auktoritära eller våldsamma aktioner  av regimer har
sanktionerats  eller  motiverats  som antiterrorism.
Enligt  samma  motions yrkande 12 måste  kriget  mot
terrorismen föras inom en multilateral och juridiskt
hållbar ram. Ett  förebyggande  arbete,  grundat  på
ökat  internationellt samarbete, bör stödjas för att
i framtiden hindra framväxten av terroristnätverk.
Motionärerna   bakom  kommittémotion  2002/03:U277
(mp)   yrkande   1   anser    att   FN   och   andra
internationella   organ   måste   säkerställa    att
nationell     lagstiftning    och    internationella
överenskommelser  om  de mänskliga rättigheterna och
de   medborgerliga  fri-  och   rättigheterna   inte
urholkas av USA:s och det internationella samfundets
kamp mot  terrorism.  Vidare kräver motionärerna att
Sverige   genom   FN   och   andra   internationella
organisationer verkar för att  USA  inte  missbrukar
sin  militära och ekonomiska styrka för att  påverka
det folkrättsliga  regelverket  och  internationella
överenskommelser på ett negativt sätt. Motionärernas
uppfattning är att USA:s säkerhetspolitiska  doktrin
innebär  ett hot mot den existerande internationella
rättsordningen  och  tänjer  FN-stadgans  rätt  till
självförsvar.   Den   allmänna  rättssäkerheten  och
folkrätten håller därmed på att urholkas.
I kommittémotion 2002/03:U304  (v) yrkande 3 menar
motionärerna  att  Sverige, som EU-medlem,  har  ett
ansvar  för  att  EU  som   organisation   tillämpar
folkrätten  och  att  andra EU-länder med ekonomiska
intressen i Västsahara agerar på ett sådant sätt att
man strikt tillämpar folkrätten  och  ser  till  att
FN:s resolutioner följs.

Övrigt


Enligt  Moderata samlingspartiet har, vilket framgår
av partimotion  2002/03:U322  (m)  yrkande 17, FN en
viktig  roll för att ge sanktioner effektivitet  och
moralisk legitimitet.

I  Vänsterpartiets  partimotion  2002/03:U249  (v)
yrkande  7  begärs  att  Sverige  i  FN  och i andra
internationella   sammanhang  måste  kritisera   och
bekämpa den folkrättsfientliga  och  imperialistiska
politik  som  president Bush och hans administration
bedriver.


Utskottets överväganden


Bakomliggande problem och frågeställningar


Engagemanget  för  de  mänskliga  rättigheterna  och
folkrätten  är  starkt   i   Sverige  och  i  svensk
utrikespolitik. Sverige fäster  sedan  gammalt  stor
vikt  vid att alla länder respekterar folkrätten och
menar att  det  är  särskilt  viktigt  för  små  och
medelstora länder att folkrätten upprätthålls.

Det  internationella  samfundet  och folkrätten står
efter kalla krigets slut inför nya  utmaningar.  Den
klassiska folkrätten och FN-stadgan är i stora delar
formulerad   för  att  ta  sikte  på  mellanstatliga
förhållanden,  inte  minst  konflikter, medan dagens
globala utmaningar ofta handlar  om  konflikter  och
situationer  då  individers  rättigheter och staters
suveränitet kommer i motsatsställning.

Det kollektiva säkerhetssystem som FN vilar på har
mött nya utmaningar till följd av utvecklingen efter
kalla  krigets  slut.  För  det  första  gäller  det
självförsvarsrätten,  såsom  den  framgår   av   FN-
stadgans   artikel   51.   bl.a.  konflikter  mellan
krigförande    stater.    Såväl    förekomsten    av
inomstatliga  konflikter  som  grupper   vilka  utan
specifik  nationsanknytning angriper mål såväl  inom
den egna nationalstaten  som  i  andra  stater och i
andra  världsdelar  illustrerar att folkrätten  står
inför nya utmaningar.  För  det andra gäller det den
nationella   suveräniteten   och   s.k.   humanitära
interventioner.   Att  omfattande   brott   mot   de
mänskliga  rättigheterna   har   kunnat   ske  under
åberopande av principen om icke-inblandning  i andra
staters  inre  eller  yttre  angelägenheter  är  ett
förhållande som alltmer kommit att ifrågasättas.

Folkrättsliga  frågor  kring  brott mot de mänskliga
rättigheterna och s.k. humanitära interventioner har
därför varit föremål för uppmärksamhet  under senare
år  och  utgör  ett  område där folkrätten är  under
utveckling.  Under de senaste  decennierna  har  det
särskilt  förts   en   debatt   i   FN  om  huruvida
kränkningar av de mänskliga rättigheterna tillhör en
stats  inre  angelägenheter.  En  allt större  krets
medlemsländer  har  ställt sig bakom  synen  att  de
mänskliga   rättigheterna    är    universella   och
okränkbara och att övergrepp måste beivras var de än
begås.  De  olika  former av MR-mekanismer  som  har
etablerats medför ökad  insyn  i enskilda stater och
har de facto gjort förment interna  rättighetsfrågor
till internationella angelägenheter.

När grova kränkningar och brott mot  mänskligheten
sker i ett enskilt land är frågan hur omvärlden  kan
agera   när   den   ser  sig  tvungen  att  ingripa.
Frågeställningarna     kring     s.k.     humanitära
interventioner  är  viktiga  och  principiella,  men
också  många  och  inte   oproblematiska.   Det  som
aktualiseras  är å ena sidan FN-stadgans våldsförbud
och en betoning  av säkerhetsrådets auktoritet och å
andra   sidan  nödvändigheten   av   att   förhindra
humanitära  katastrofer  och grova kränkningar av de
mänskliga rättigheterna.
Det   folkrättsliga   regelsystemet    består   av
sedvanerätt[1]      och     traktatbaserad     rätt.
Sedvanerätten anses binda  alla  stater oberoende av
deras skriftliga samtycke, medan traktaträtten - som
tillkommit   genom   avtal   -   enbart  binder   de
avtalsslutande staterna. En förändring av folkrätten
i  ovan aktuell del kan således ske  antingen  genom
ändringar  av FN-stadgan (traktaträtten) eller genom
en utveckling  av  sedvanerätten.  Det finns, enligt
utskottets    mening,    anledning   att   framhålla
svårigheten att få till stånd  en  förändring av FN-
stadgan,   eftersom  sådana  ändringar  kräver   två
tredjedels majoritet och vidare måste ratificeras av
två tredjedelar av medlemsstaterna, inklusive de fem
permanenta medlemmarna  av  säkerhetsrådet.  När det
gäller  förändringar  av  de  grundläggande reglerna
från  vilka i princip inga avvikelser  är  tillåtna,
s.k. jus  cogens,  krävs  dessutom  att förändringen
accepteras av det internationella statssamfundet som
helhet.[2]   En   förändring  av  folkrätten   genom
sedvanerätten förefaller  i  det  perspektivet något
mer  realistisk,  även om också en sådan  förändring
kräver  att  den  accepteras  av  en  överväldigande
majoritet  av världens  stater,  inklusive  de  mest
inflytelserika.

Diskussionen om människors säkerhet och staters
suveränitet


Diskussionen   om   avvägningen   mellan  människors
säkerhet  och  staters suveränitet har  sedan  kalla
krigets  slut  stått  högt  på  den  internationella
dagordningen.  Under   intryck   av   den   allmänna
utvecklingen  har  successivt också diskussionen  om
folkrätten utvecklats.

Resonemanget  om  individers   rättigheter  kontra
statssuveräniteten   kan   knytas   till   begreppet
humanitär  intervention  som  kan härledas  tillbaka
till     1800-talet.     Själva     idén,    skriver
folkrättsexperten Marie Jacobsson[3],  är ännu äldre
och återfinns till och med hos 1600-talsjuristen och
diplomaten Hugo Grotius.[4]
Utskottet  kan  också,  utifrån  ett idéhistoriskt
perspektiv,  finna  det  ändamålsenligt   att  något
beröra  tankar  publicerade  1755  av  Jean  Jacques
Rousseau[5]   (Discours   sur   l''''''''''''''''origine   et   les
fondements  de  l''''''''''''''''inégalité) där han - delvis i John
Lockes[6] anda - utgår från förekomsten av naturliga
rättigheter. I Rousseaus  filosofi  kan  spåras  ett
inslag   av   konflikt   mellan   individualism  och
kollektivism som får anses ha bäring  på  nu aktuell
diskussion om avvägningen mellan människors säkerhet
och  staters  suveränitet. Hos Rousseau manifesteras
konflikten i tesen  om att människan är född fri och
att hon är bunden av ett socialt kontrakt. Människor
är fria i den meningen  att  de  följer lagar som de
själva   varit   med   om   att  stifta.  Människors
rättigheter i termer av t.ex.  frihet, jämlikhet och
äganderätt  är  därmed rättigheter  inom,  och  inte
gentemot,   samhället.   Individens   naturrättsligt
förankrade rättigheter  innehas inte i egenskapen av
att  vara människa utan i  egenskapen  av  att  vara
medborgare.
I modern  tid  bör särskilt framhållas den rapport
om  FN:s  arbete  som   Kommissionen   för   globalt
samarbete    (Commission   on   Global   Governance)
presenterade 1995.[7] Ett av kommissionens viktigare
bidrag till diskussionen  var  genomgången  av  fyra
olika säkerhetsbegrepp: kollektiv säkerhet, gemensam
säkerhet,   allomfattande  säkerhet  och  människors
säkerhet.   Begreppet    människors   säkerhet   var
kommissionens  eget  bidrag  till  diskussionen  och
skiljer sig från de tre  andra  begreppen  genom att
det inte är fokuserat på staters behov av att  hävda
sin suveränitet och territoriella integritet utan på
människors  behov  av  säkerhet  och  skydd  för  de
mänskliga  rättigheterna.[8]  Utskottet  konstaterar
att  kommissionen i denna genomgång förde resonemang
som nu fått ökad uppmärksamhet och aktualitet.
Utskottet anser också att rapporten Responsibility
to Protect (Skyldigheten att skydda), som under 2001
avgivits   av   The   International   Commission  on
Intervention and State Sovereignty (ICISS),  är  ett
viktigt  bidrag  till  diskussionen  om  avvägningen
mellan     människors     säkerhet    och    staters
suveränitet.[9]   ICISS   leddes    av   den   förre
australiensiske  utrikesministern Gareth  Evans  och
den förre algeriske  FN-ambassadören Mohamed Sahnoun
och  har genom sin rapport  kommit  att  bidra  till
försöken  att  bygga  en ny internationell samsyn om
hur man skall svara upp  mot  massiva kränkningar av
de mänskliga rättigheterna och av humanitär rätt.
Av  stort  intresse är att rapporten  försöker  ta
steget  bort  från   diskussionen  om  en  rätt  att
intervenera  genom  att   den   i   stället  betonar
skyldigheten att skydda enskilda individer och deras
säkerhet (human security). Ett viktigt  bidrag  till
diskussionen  är  rapportens  helhetsperspektiv, som
innebär  att  det  inte  räcker att  världssamfundet
agerar när en katastrof är  på väg att inträffa utan
måste   agera  i  syfte  att  minska,   eller   helt
eliminera,  risken  för  massiva  kränkningar  av de
mänskliga  rättigheterna.  Utskottet  välkomnar  att
Sverige  i  FN,  trots  en betydande oenighet mellan
olika länder om värdet av  rapportens förslag, givit
rapporten sitt stöd.
Bakgrunden  till  de  nu  aktuella   folkrättsliga
diskussionerna    om    brott   mot   de   mänskliga
rättigheterna   och  frågan   om   s.k.   humanitära
interventioner söker  sig  tillbaka till bl.a. Natos
militära  ingripande  1999  mot   Förbundsrepubliken
Jugoslavien (FRJ). Natoländerna angav humanitära och
moraliska motiv för sitt ingripande  mot FRJ. Vidare
åberopades  en  rad  säkerhetsrådsresolutioner   som
rörde   Kosovo,  vilka  av  vissa  Natoländer  sades
indirekt  och  sammantaget  utgöra  en  folkrättslig
grund  för de vidtagna åtgärderna. Utskottet  har  i
ett    utlåtande     till     konstitutionsutskottet
(1999/2000:UU1u) närmare redogjort  för  sin  syn på
Natos    krigshandlingar    mot   Förbundsrepubliken
Jugoslavien. Genom ingripandet aktualiserades frågan
om det internationella samfundets  rätt  att ingripa
med  våld  mot  ett  enskilt  land för att förhindra
folkfördrivning   och   grova  kränkningar   av   de
mänskliga    rättigheterna    i    situationer    då
världssamfundet  inte  kunnat samla  sig  bakom  ett
beslut i FN.
Den av USA och Storbritannien  ledda  koalitionens
militära  ingripande mot Irak ledde till en  förnyad
och omfattande  debatt om folkrätten såväl i Sverige
som  i  andra  länder.   Det   bör   betonas,  menar
utskottet,  att  skiljelinjen i Sverige  om  krigets
berättigande huvudsakligen  inte  gick  mellan olika
folkrättsjurister     utan    i    stället    mellan
folkrättsjurister  och andra  debattörer.  Enigheten
såväl bland svenska  som utländska folkrättsjurister
som  uttalat sig har varit  stor,  även  om  nyanser
kunnat  utläsas.  Utskottet tog aktiv del av svenska
folkrättsjuristers    bedömningar    i   frågan.   I
betänkande  2002/03:UU16  Irakkonflikten   och   FN-
stadgans    våldsförbud   har   utskottet   tidigare
redovisat sin  syn  i  frågan  om huruvida USA:s och
dess  allierades  invasion  av Irak  var  riktig  ur
humanitär   synpunkt   och   för   att   hävda   den
internationella rättsordningen. Någon  anledning att
nu göra något annat ställningstagande till USA:s och
dess  allierades  angrepp på Irak utifrån  humanitär
och folkrättslig synpunkt föreligger inte.
Insikten att FN har  en  central roll för att föra
utvecklingen i Irak framåt och  för  att  Irak skall
bli   ett   fritt,   demokratiskt  och  livskraftigt
samhälle delas av alltfler.
Till diskussionen om avvägningen mellan människors
säkerhet och staters suveränitet hör också frågan om
den av Bushadministrationen hösten 2002 antagna s.k.
Bushdoktrinen och dess  två  centrala  folkrättsliga
teman. Det gäller både USA:s uppfattning om att anse
sig  ha rätten att tillgripa förebyggande  våld  vid
fall av  hot  mot den nationella säkerheten och dess
formulering   av    skyddet    för    de   mänskliga
rättigheterna i termer av "mänsklig värdighet".
Utskottet  anser  att Sverige och EU, som  nyligen
antagit  en  säkerhetsstrategi  för  unionen,  delar
grundläggande  demokratiska  värden  med USA och ser
därför     positivt     på    ansträngningar    till
internationell  samverkan  inom  olika  områden  som
t.ex. kampen mot  fattigdom,  demokratifrämjande och
medling   i   regionala   konflikter.    En    stark
transatlantisk  relation ligger i USA:s och Europas,
och därmed Sveriges,  intresse  även  om densamma nu
utsätts  för  viss påfrestning till följd  av  olika
uppfattningar   i    synen    på    betydelsen    av
multilateralism     och    globala    regelverk    i
internationella relationer  samt  i  fråga  om t.ex.
dödsstraffet,           rättssäkerheten          för
Guantánamofångarna,    nedrustningsavtal    gällande
massförstörelsevapen,                Internationella
brottmålsdomstolen,  Kyoto-protokollet  och  området
sexuell och reproduktiv hälsa.
Det finns anledning att notera att den amerikanska
säkerhetsstrategin från  hösten  2002  gör klart att
USA förbehåller sig rätten att i förebyggande  syfte
agera  mot  potentiella  hot  med  militärt våld. En
sådan  i  strategin  formulerad  rätt att  tillgripa
förebyggande våld vid fall av hot mot den nationella
säkerheten  bör  ses i ljuset av självförsvarsrätten
som den framgår av  FN-stadgans  artikel  51. En del
stater  och  folkrättsjurister  har  sedan  tidigare
ansett   att   ett   förebyggande   självförsvar  är
berättigat vid omedelbara och tydligt identifierbara
hot, medan den s.k. Bushdoktrinen synes  sträcka sig
till  att  omfatta  även  mer  avlägsna och otydligt
identifierade  hot.  Situationer kan  förekomma  där
folkrättens  regelverk   om   en   självförsvarsrätt
förefaller  otillräckligt  för att i förväg  avstyra
omfattande och tydliga hot mot  den  egna  nationens
säkerhet. En bredare tolkning av självförsvarsrätten
som  också accepterar förebyggande självförsvar  har
därmed  kommit  att aktualiseras. I dessa sammanhang
är  det  också  av  avgörande   betydelse   att  det
internationella  samfundets institutioner, såsom  FN
och andra multilaterala  organisationer, står starka
och  kan  hantera  komplicerade  avvägningar  mellan
självförsvarsrätten  å  ena  sidan  och  folkrättens
grundläggande  förbud  mot  våldsanvändning å  andra
sidan.  Det  är  också mot denna  bakgrund  som  det
omfattande svenska stödet för FN:s vapeninspektioner
i Irak före den USA-ledda  koalitionens  angrepp bör
ses.  Utan starka internationella institutioner  kan
enskilda  länder  välja  att  agera  på  egen  hand.
Folkrättsligt  synes  den stora svårigheten ligga  i
möjligheterna att låta enskilda länder, i detta fall
USA,  på  egen  hand definiera  när  den  nationella
säkerheten  skulle   vara  hotad,  och  sedan  agera
utifrån detta. Sammantaget  finns skäl som talar för
att den av USA antagna strategin  riskerar att sänka
tröskeln för våldsanvändning och av det skälet måste
ifrågasättas.

Under intryck av utvecklingen, och  med beaktande av
situationer     då    världssamfundet    och    dess
institutioner inte  kunnat  agera  till följd av att
låsningar  uppstått  i säkerhetsrådet  och  FN,  har
folkrätten sedan kalla  krigets  slut  kommit  under
omprövning. Utskottet menar att det i dag inte råder
någon  tvekan  om  att en förskjutning i avvägningen
mellan människors säkerhet  och  staters suveränitet
har ägt rum efter det kalla kriget.

I    det    svenska    anförandet    inför    FN:s
generalförsamling  i  september  2003  betonades att
statssuveräniteten   också  innefattar  skyldigheter
gentemot   den  egna  befolkningen   och   att   det
internationella  samfundet  måste  vara  berett  att
agera  om  regeringar  inte tar detta ansvar. Även i
övrigt har Sverige, enligt  vad  utskottet  erfarit,
vid flera tillfällen i FN lyft fram ståndpunkten att
statssuveräniteten  inte får utnyttjas som en  sköld
mot   massiva   kränkningar    av    de    mänskliga
rättigheterna.
Den  förskjutning  i avvägningen mellan människors
säkerhet och staters suveränitet  som  har  ägt  rum
framgår  ävenledes  av  den  i februari i år avgivna
utrikespolitiska deklarationen  i  vilken regeringen
klargjorde  att statssuveräniteten inte  längre  kan
vara ett legitimt  skydd  bakom vilken massiva brott
mot de mänskliga rättigheterna tillåts fortgå.
Utskottet menar dock att  det  finns anledning för
det internationella samfundet att  ytterligare lyfta
fram   denna   viktiga  diskussion.  I  ett   sådant
sammanhang   bör   olika    centrala   aspekter   av
frågeställningen belysas mer ingående. Dit hör t.ex.
frågan om vad som avses med "massiva  kränkningar" i
diskussionen  om  att  statssuveräniteten  inte  får
utnyttjas som en sköld mot massiva kränkningar av de
mänskliga rättigheterna.
Utskottet finner det inte  lämpligt  att begreppet
definieras i antalet personer som drabbas,  utan att
det  snarare  bör handla om på vilket sätt, i vilket
syfte och vilka  personer,  grupper och liknande som
utsätts   för  kränkningarna.  Att   formulera   ett
specifikt antal personer som behöver drabbas för att
det skall handla  om  "massiva  kränkningar" är inte
ändamålsenligt.

FN:s säkerhetsråd utgör kärnan i den internationella
säkerhetsordningen,   varför   ett  särskilt   tungt
politiskt  och folkrättsligt ansvar  kan  läggas  på
dess  medlemmar.   Besluten   i   säkerhetsrådet  är
bindande  för  alla FN:s medlemsländer  och  kan  få
långtgående konsekvenser.  FN,  med sin legitimitet,
står som garant för att rätt skall  gå före makt och
godtycklighet  i  världspolitiken. Det  är  särskilt
viktigt    för    små   och    medelstora    länder.
Säkerhetsrådet  måste   därför   kunna  fatta  svåra
beslut.  FN:s auktoritet kan ifrågasättas  såväl  om
något eller  några  länder  agerar  på egen hand och
utan  säkerhetsrådets mandat som om möjligheten  för
FN att använda väpnade insatser utesluts.

Utskottet  anser samtidigt att det finns anledning
att vara vaksam  på  att  maktpolitiska överväganden
kan    vara    förenade    med    s.k.    humanitära
interventioner.  Bland  de många fall  där  enskilda
stater,  utan  säkerhetsrådets   beslut,  gjort  ett
militärt ingripande, är det svårt  att  finna  något
exempel  som  skulle kunna åberopas som en humanitär
intervention med  enbart altruistiska förtecken utan
några   som   helst   maktpolitiska    eller   andra
överväganden.
Utskottet    konstaterar,    som    i   betänkande
2002/03:UU16, att Sverige traditionellt  lägger stor
vikt vid våldsförbudet i FN:s stadga och betonar det
våldsmonopol  som givits till FN:s säkerhetsråd.  Av
folkrätten  och   FN-stadgans  artikel  2:7  framgår
principen om icke-inblandning  i  andra staters inre
eller yttre angelägenheter och därmed  staters  rätt
till  suveränitet,  även  om  ett undantag finns för
s.k. kapitel VII-åtgärder.
Det    generella    våldsförbudet    är    således
grundläggande  i  FN-stadgan.  Förutom  i  fall   av
självförsvar   (art.   51)   är   det   endast  FN:s
säkerhetsråd  som  kan  besluta  om  undantag   från
förbudet mot att bruka våld (art. 39). Artikel 39  i
FN-stadgan   ger   säkerhetsrådet  befogenheter  att
ingripa  om  det  anser   att   hot  föreligger  mot
internationell fred och säkerhet.  Dessa begrepp har
successivt tolkats allt vidare, och  de  anses i dag
inbegripa   folkmord   och   folkfördrivning.   FN:s
säkerhetsråd  har  också  i  en rad fall med stöd av
FN:s stadga ingripit, både med  sanktioner och våld,
mot  folkmord och folkfördrivning.  Det  måste  dock
understrykas  att FN:s säkerhetsråd i första hand är
ett politiskt organ.  Problemet  är  ofta  att någon
eller   några   av  de  fem  permanenta  medlemmarna
använder eller hotar  att  använda  sitt  veto.  När
säkerhetsrådet  inte  har  förmått att agera för att
säkra  internationell  fred och  säkerhet  har  FN:s
generalförsamling tidigare  fattat beslut enligt den
s.k.  Uniting  for Peace-resolutionen  som  bl.a.  i
samband    med    Koreakriget    gav    mandat    åt
världssamfundet att  ingripa  med  våldsmedel. Denna
resolution  aktualiserades  inför  Irakkriget,   men
Uniting   for  Peace-mekanismen  kom  då  inte  till
användning.
Argumentet för att arbeta för en förändring av FN-
stadgan är  att det bör finnas en folkrättslig grund
som världssamfundet  kan agera utifrån i situationer
då låsningar uppstått  i säkerhetsrådet och i FN med
följd att nödvändiga beslut stoppas. Utskottet är av
den meningen att det viktigaste i dagens läge är att
utveckla och stärka FN och  särskilt säkerhetsrådets
förmåga  att  i  tid kunna fatta  beslut.  FN  måste
fortsatt  ha  en  avgörande   roll  när  det  gäller
ansvaret  för  internationell  fred   och  säkerhet.
Rätten  att besluta om våldsanvändning bör  fortsatt
ligga hos  säkerhetsrådet. Uppgiften måste i stället
vara att påverka  säkerhetsrådets  arbetssätt så att
vetot  inte  används  annat än i undantagsfall.  Ett
bättre fungerande säkerhetsråd  skulle kunna hantera
tendensen  att  enskilda  eller  grupper  av  stater
använder  våld utan dess medgivande.  Likaså  skulle
ett  mer beslutsfähigt  säkerhetsråd  kunna  ingripa
tidigare och kraftfullare vid humanitära kriser.

Sverige   stöder   aktivt  FN:s  generalsekreterares
ansträngningar    att    inom    ramen    för    det
konfliktförebyggande arbetet  få  säkerhetsrådet att
ta   ett   större   ansvar.   Utskottet  anser   att
Stockholmskonferensen  om förebyggande  av  folkmord
har  gett  detta arbete en  förnyad  kraft  och  ser
positivt på  Sveriges  aktiva  arbete med de förslag
som    generalsekreteraren    förde    fram    under
konferensen.  Vid  konferensens  inledning  föreslog
generalsekreteraren   att   en   särskild   kommitté
inrättas  för  att  förhindra folkmord  och  att  en
rapportör    direkt    skall     kunna     informera
säkerhetsrådet     om    gryende    massbrott    mot
mänskligheten och föreslå åtgärder.

Utskottet finner vidare  anledning  att  framhålla
värdet  av  den  slutdeklaration  som antogs den  28
januari  2004 vid Stockholms Internationella  Forum:
Att  förebygga   folkmord,  vari  dryga  femtiotalet
länder   förbinder  sig   att   skydda   potentiella
folkmordsoffer  och  att  skapa  mekanismer  för att
stoppa folkmord innan de inträffar. Utskottet  anser
det  vara centralt att FN:s folkmordskonvention från
1948[10]  följs  upp och att FN:s och andra aktörers
kapacitet att verka  för  att förhindra folkmord och
etnisk rensning stärks.

Kampen mot terrorismen


Terrorismen brukar delas upp  i nationell terrorism,
internationell  terrorism  och  statsterrorism.  Den
nationella terrorismen brukar grundas  på  politiska
eller  sociala  förhållanden  inom  det egna landet.
Detsamma kan gälla den internationella,  även om den
riktar sig mot mål utomlands. Utskottet behandlar  i
det  här betänkandet främst frågeställningar rörande
den internationella terrorismen.

När   det   gäller   kampen   mot  internationell
terrorism  vill  utskottet inledningsvis  hänvisa
till  den  av  regeringen   i   februari  avgivna
utrikespolitiska deklarationen, i vilken följande
framhölls:
Den internationella terrorismen utgör ett växande
hot mot allas vår säkerhet och grundläggande fri-
och rättigheter. Vi får ständigt rapporter om nya
ohyggliga terrordåd. Sverige deltar  aktivt i det
internationella samarbete som är en förutsättning
för  att  bekämpa  terrorismen.  Respekt  för  de
mänskliga  rättigheterna  och  för folkrätten  är
avgörande   för   att   den   kampen  skall   bli
framgångsrik.

Utskottet menar att kampen mot terrorismen  måste föras på bred
front  och  med  många olika verktyg. Militära medel
kan  inte  anses  vara   de   primära   eller   mest
verkningsfulla    metoderna    för    att   bemästra
terrorismen  som  fenomen. Grogrunden för  terrorism
växer bl.a. fram i  människors känsla av hopplöshet,
upplevd   fattigdom   och   bristande   delaktighet.
Solidariteten med människor i andra länder är därför
viktig  också  i kampen mot  terrorismen.  Utskottet
menar att övertygelsen  om varje människas rätt till
ett värdigt liv utgör grunden  för  den  solidaritet
med fattiga, förtryckta och utsatta människor som är
en viktig del i svensk utrikespolitik sedan många år
och som också kommer till uttryck i FN-stadgan och i
FN:s    allmänna    förklaring   om   de   mänskliga
rättigheterna. Insikterna  har vuxit om att säkerhet
och en framgångsrik kamp mot terrorismen förutsätter
demokrati,  respekt för de mänskliga  rättigheterna,
jämställdhet,   ekonomisk   och  social  utveckling,
rättvis   fördelning,  miljöhänsyn   och   förstärkt
internationellt samarbete.

Utskottet menar samtidigt att kampen mot terrorism
ställer  många  frågor  om  folkrätt  och  mänskliga
rättigheter  på sin spets. Utskottet anser t.ex. att
situationen för  de  frihetsberövade  personerna  på
Guantánamobasen  med  rätta har kritiserats av bl.a.
Internationella       rödakorskommittén       (ICRC,
International   Committee   of   the   Red   Cross).
Beträffande  den svensk  som  sitter  i  lägret  har
Sverige, genom  regeringen,  krävt  hans  omedelbara
frigivande, då någon folkrättsligt hållbar grund för
frihetsberövandet  enligt  svensk  uppfattning  inte
kunnat åberopas av USA. De tre svenskar  som  sattes
upp   på   FN:s   sanktionslista,   och   fick  sina
finansiella tillgångar frysta, utan att rimliga krav
på   rättssäkerhet  respekterades  utgör  ett  annat
exempel  på  hur det internationella samfundets kamp
mot  terrorismen  aktualiserar  frågeställningar  om
folkrätt, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.
Det  finns anledning för Sverige att stödja kampen
mot terrorismen  men  i  internationella  sammanhang
konsekvent framhålla vikten av att denna kamp  måste
bedrivas   med   full  respekt  för  folkrätten,  de
mänskliga rättigheterna  och  rättssäkerheten.  Inom
ramen    för    EU:s    gemensamma    utrikes-   och
säkerhetspolitik     har    gemensamma    riktlinjer
utarbetats om respekten  för mänskliga rättigheter i
kampen mot terrorismen.
Även inom Europarådet har utarbetats riktlinjer om
mänskliga rättigheter och  kampen  mot  terrorismen.
Sverige har också i FN, OSSE och andra forum påtalat
vikten av skydd för de mänskliga rättigheterna  inom
ramen för terroristbekämpning samt givit aktivt stöd
för   det   arbete  inom  FN  som  syftar  till  att
understryka denna  viktiga princip. Sverige reagerar
också när enskilda länder  åsidosätter  folkrätten i
kampen mot terrorism.

Sanktionsinstrumentet är ett område som Sverige  har
varit  med  om  att försöka reformera genom den s.k.
Stockholmsprocessen.[11] Resultatet har bl.a. blivit
en handbok i hur  FN  skall  kunna genomföra riktade
sanktioner så att de blir effektiva och inte drabbar
oskyldiga. Genom att frysa tillgångar  eller  införa
reserestriktioner  för  just  de  personer som anses
ansvariga för en konflikt eller grova brott mot FN:s
konventioner  kan  sanktionerna  bli ett  trovärdigt
instrument.   Rapporten   presenterades   för   FN:s
säkerhetsråd av kabinettssekreterare Hans Dahlgren i
februari    2003.    Arbetet    inom    ramen    för
Stockholmsprocessen bedrivs med fortsatt intensitet.
Rapporten presenterades t.ex. inom EU (KUSP) i april
2003. Under året anordnades också,  i  samarbete med
ett  amerikanskt  universitet,  ett  seminarium  för
säkerhetsrådets samtliga medlemsstater.  Avsikten är
att   detta   skall   bli  ett  årligt  återkommande
arrangemang där också Schweiz  och  Tyskland deltar,
som  ansvariga  för  tidigare rapporter  om  riktade
sanktioner.  Vidare  genomför   Uppsala  universitet
(institutionen för freds- och konfliktforskning), på
uppdrag av Utrikesdepartementet, två pilotstudier om
riktade  sanktioner.  En  avser  erfarenheterna   av
sanktionerna  mot  Irak  (vapenembargot och oil-for-
food-programmet). Den andra gäller Myanmar/Burma och
tar  upp EU:s nuvarande sanktionsregim,  möjligheter
till  demokratidialog   och   behovet   av  framtida
sanktioner.[12]   Inom  EU:s  pågående  översyn   av
sanktionspolitiken  spelar nu Stockholmsrapporten en
framträdande roll.

Utskottet  har vidare  inhämtat  att  regeringen
sedan  2001  arbetar   för   ett   ökat   fokus   på
rättssäkerhetsfrågor  och  mänskliga  rättigheter  i
kampen  mot  terrorismen. Huvuddelen av detta arbete
har  regeringen   bedrivit  med  inriktning  på  FN,
eftersom    organisationen     utgör     navet     i
sanktionsarbetet.   Flera   förbättringar  av  detta
sanktionsinstrument  har skett.  Sverige  har  t.ex.
fått genomslag för idéer  om  förbättringar  av  den
sanktionsregim   under   vilken  bl.a.  tre  svenska
medborgare fick sina tillgångar  frysta.  Regeringen
har också tagit nya initiativ genom att i New York i
november 2003, tillsammans med Tyskland, anordna ett
seminarium  om rättssäkerhetsaspekter på sanktioner,
varvid olika  tankar  kring hur FN:s sanktionssystem
ytterligare skulle kunna  förbättras  presenterades.
Utskottet ser positivt på detta arbete.
Som   utskottet   har  framhållit  ovan  utvecklas
sedvanerätten genom att  nya regler accepteras av en
överväldigande   majoritet   av   världens   stater,
inklusive de mest inflytelserika.  Ett exempel på en
sådan    utveckling    avser   den   internationella
bekämpningen av terrorism.
I resolution 1368 gör FN:s säkerhetsråd för första
gången   även   en   koppling    mellan    begreppet
självförsvar i FN:s stadga (art. 51) och kampen  mot
internationell   terrorism.  Från  att  tidigare  ha
betraktat internationell  terrorism  främst  som  en
kriminell  handling  har tolkningen av FN:s stadga i
och   med   resolution  1368   utvecklats   så   att
storskaliga  internationella   terroristattacker  nu
anses vara även ett hot mot internationell  fred och
säkerhet som utlöser rätten till självförsvar.  Värt
att  notera  i  sammanhanget  är  enligt  utskottets
mening   att   ett  enigt  säkerhetsråd  står  bakom
resolutionen  och  därmed  denna  tolkning  av  FN:s
stadga, även om  tolkningen  inte kan inbegripa alla
tänkbara terroristangrepp utan  främst  tar sikte på
storskaliga sådana.
Som   framgått   ovan   har  frågan  om  terrorism
behandlats  från olika utgångspunkter  och  i  olika
forum. Utskottet  skulle  emellertid  se  det som en
fördel  om en systematisk och heltäckande diskussion
initierades  på  expertnivå  om hur folkrätten kunde
utvecklas för att hantera terrorism.

Med  vad  som ovan anförts anser  utskottet  att  de
frågor  som   motionerna   väckt  är  besvarade  och
avstyrker   därmed   motionerna   2002/03:U212   (c)
yrkandena 7, 10-12, 2002/03:U228  (fp)  yrkandena  5
och   6,   2002/03:U249   (v)  yrkandena  5  och  7,
2002/03:U276 (mp) yrkandena  2  och  3, 2002/03:U277
(mp) yrkande 1, 2002/03:U280 (kd) yrkandena 4, 7 och
10,  2002/03:U304  (v)  yrkande 3, 2002/03:U322  (m)
yrkande 17, 2003/04:U15 (kd) yrkande 1, 2003/04:U215
(kd), 2003/04:U238 (m) yrkande  1,  2003/04:U246 (m)
yrkandena 5 och 6, 2003/04:U282 (fp) yrkandena 5, 6,
8  och  9, 2003/04:U289 (m) yrkande 1,  2003/04:U335
(mp) yrkande  10  samt 2003/04:U352 (kd) yrkandena 2
och 10.


**FOOTNOTES**
[1]: Ibland omnämnt som allmän folkrätt.
[2]: Jfr art. 53 i Wienkonventionen om traktaträtten.
[3]:  "Vart  är  folkrätten   på   väg?",  Internationella
Studier,  Nr.3  hösten 2003, Utrikespolitiska  institutet,
Stockholm.
[4]: 1583-1645.
[5]: 1712-1778.
[6]: 1632-1704.
[7]:   Rapporten   lades    fram   av   dåvarande
statsminister Ingvar Carlsson  och  Sonny Ramphal
(Guyana),     brittiska    samväldets    tidigare
generalsekreterare.
[8]: Kollektiv  säkerhet  var  begreppet  för  FN-stadgans
system för möjlighet till militära interventioner  för att
skydda  offer  för  aggression.  Gemensam säkerhet var ett
begrepp,  lanserat  av Olof Palmes nedrustningskommission,
för  att  påvisa  Natos   och   dåvarande  Warszawapaktens
gemensamma   behov   av   förtroendeskapande   avtal   för
nedrustning. Med begreppet allomfattande säkerhet omfattas
ekonomiska, miljöpolitiska, befolkningsmässiga och sociala
problem  som  kräver  hantering  för  att  internationella
konflikter skall kunna förebyggas.
[9]:  Rapporten finns publicerad  på  ICISS  egen
hemsida     på     Internet:    http://www.dfait-
maeci.gc.ca/iciss-ciise/     På    det    svenska
utrikesdepartementets   hemsida   för   mänskliga
rättigheter   finns   rapportens   sammanfattning
publicerad    i    en    svensk     översättning:
http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/page/
[10]: Convention on the Prevention  and Punishment of the
Crime of Genocide.

[11]: Stockholm Process on the Implementation of
Targeted  Sanctions  (SPITS).  Rapporten  Making
Targeted Sanctions Effective Guidelines for  the
implementation   of   UN   Policy  Options.  För
ytterligare information hänvisas  till hemsidan:
http://www.smartsanctions.se
[12]:  Vidare  har  Vetenskapsrådet  under  2003
beviljat forskningsmedel till ett projekt  kring
riktade  sanktioner  mot individer för att uppnå
fred och medgörlighet.
Israel och Palestina


Motionerna


Fredsprocessen


Många    motionskrav   gäller    fredsprocessen    i
Mellanöstern   och  möjligheterna  att  upprätta  en
internationell övervakningsstyrka för området.

Motionärerna bakom  kommittémotion  2003/04:U289 (m)
hävdar att Sverige och EU bör stödja  fredsprocessen
mellan Israel och dess grannar (yrkande  5).  Enligt
motionärerna  står  läget  i Mellanöstern och väger.
Utsikter finns att utvecklingen  blir  positiv genom
att en substantiell fredsprocess leder fram till ett
ömsesidigt   erkännande   mellan   Israel   och   en
palestinsk   stat.  Vidare  menar  motionärerna  att
Sverige och EU bör verka för att den s.k. färdplanen
för fred förverkligas  så  att  parterna kan enas om
att  en  palestinsk  stat  skall etableras  år  2005
(yrkande 6).

Vänsterpartiet anser, enligt  vad  som  framförs i
motion 2002/03:U231 (v) yrkande 8, att Sverige  i FN
och  i  EU  skall  verka  för  att en internationell
övervakningsstyrka sänds till Israel/Palestina.
I  kommittémotion  2003/04:U340   (kd)  yrkande  5
argumenteras för att Sverige och EU skall  verka för
att en internationell fredsstyrka under FN:s ledning
upprättas  i  syfte  att  åstadkomma  vapenvila  och
säkerhet. Därmed främjas hela fredsprocessen.
Kommittémotion   2003/04:U302   (mp)   yrkande   1
innehåller  förslag  om  internationell närvaro inom
FN:s  ram  för att säkerställa  att  den  israeliska
armén inte kränker palestinier.

Respekt för folkrätten och efterlevnad av FN-
resolutioner


Ett   flertal    motioner    riktar    in   sig   på
frågeställningar  kring efterlevnaden av  folkrätten
och  antagna  FN-resolutioner.   Vidare   innehåller
motioner förslag om att erkänna Palestina som stat.

I kommittémotion 2003/04:U259 (s) yrkande 1 begärs
att  Sverige  verkar  för  att FN skall driva igenom
sina redan antagna resolutioner  angående  Palestina
och ser till att de efterlevs. Det viktigaste kravet
gäller  att  Israels  ockupation  av Palestina måste
upphöra.
I  partimotion 2002/03:U231 (v) yrkande  1  kräver
Vänsterpartiet   att   Sverige   i   EU   och  andra
internationella    sammanhang    verkar    för   att
internationell  rätt och FN:s resolutioner efterlevs
när    det   gäller   palestiniernas    rätt    till
självbestämmande           och          suveränitet.
Vänsterpartimotionen   gör   också    gällande   att
palestinierna  har  rätt att utropa en egen  suverän
stat, dvs. en stat som  har  kontroll  över det egna
territoriet,  sina  gränser  och  handel samt  andra
relationer  med  andra  länder (yrkande  4).  Vidare
anser Vänsterpartiet att  Sverige i FN, EU och andra
internationella   sammanhang    skall    verka   för
palestiniernas  rätt  till hela östra Jerusalem  som
huvudstad  (yrkande  7).   Partiet  anser  också,  i
partimotion 2003/04:U311 (v)  yrkande 2, att Sverige
inom  EU-kretsen  bör verka för att  den  israeliska
säkerhetstjänsten Mossad  förhindras  att operera på
europeiska flygplatser.
Motionärerna   bakom   motion  2002/03:U283   (kd)
yrkande 2 kräver stöd för FN:s centrala resolutioner
såsom  resolution  242  från   1967   som  talar  om
återlämnande  av ockuperade områden, resolution  338
från  1973  som uppmanar  parterna  att  stoppa  all
militär  verksamhet  och  genomföra  resolution  242
fullt ut och  resolution  1397  från  mars  2002 som
bekräftar  säkerhetsrådets  vision om en region  där
två  stater, Israel och Palestina,  lever  sida  vid
sida inom säkra och erkända gränser.
I kommittémotion 2002/03:U275 (mp) yrkande 2 begär
motionärerna  att  Sverige  tar  initiativ  till att
Palestina   erkänns  som  stat.  Enligt  Osloavtalet
skulle den palestinska  staten  ha  etablerats redan
1999.

I  en  enskild motion, 2002/03:U245 (s)  yrkande  2,
framför   motionären   krav   på  att  Israel  måste
respektera folkrättens principer  och palestiniernas
mänskliga  rättigheter.  Vidare  hävdas  att  Israel
måste lämna all ockuperad mark i enlighet  med  FN:s
resolutioner (yrkande 5).


Övervåld av parterna


I  flera  motioner  diskuteras  övervåld  från  båda
parter i konflikten.

Att  Israels  självpåtagna  rätt  att utvisa eller
avrätta  Arafat kraftfullt måste fördömas  är  något
som motionärerna  bakom  kommittémotion 2003/04:U259
(s)  yrkande  3  betonar.  Arafat  har  ett  oerhört
symbolvärde   för   det   palestinska   folket   och
symbolvärdet   har  stigit  ju   mer   hans   frihet
begränsats. En utvisning  eller  avrättning av honom
skulle väcka ett ramaskri hos det palestinska folket
och omöjliggöra att en fredsprocess drivs framåt.

I kommittémotion 2003/04:U340 (kd)  yrkande  3  görs
gällande  att  Sverige  och  EU  måste fördöma varje
våldshandling  i  form av självmordsterrordåd  eller
repressalier   för   självmordsterrordåd.   I   alla
konflikter  är  det civila  medborgare  som  drabbas
hårdast.   Barn   på   båda   sidor   i   konflikten
traumatiseras  av  våldet   och  på  de  palestinska
områdena  blir,  enligt motionärerna,  misären  allt
värre.

Motionärerna  bakom   kommittémotion  2003/04:U313
(mp)   yrkande   4  kräver  att   de   kontinuerliga
israeliska våldsövergreppen mot palestinierna, eller
som det uttrycks i  motionen  "en granne utan armé",
upphör.  Också  i kommittémotion  2002/03:U275  (mp)
yrkande 1 diskuteras Israels krig mot Palestina.

Motionären bakom  den enskilda motionen 2002/03:U245
(s) yrkande 1 vill  få  till  stånd  ett  omedelbart
stopp  på  allt  övervåld  från israelisk polis  och
militär. Motionären menar att  staten  Israel  ägnar
sig  åt  statsterrorism  genom rena avrättningar som
godkänts  på  hög politisk och  militär  nivå.  Även
oskyldiga har drabbats.


Israels bosättningspolitik


Många    motioner    tar    upp    den    israeliska
bosättningspolitiken.

I kommittémotion  2003/04:U259  (s) yrkande 2 kräver
motionärerna  ett stopp för bosättningspolitiken.  I
stället för att  lämna ockuperad mark i enlighet med
FN:s resolutioner har Israel valt att konfiskera mer
och mer palestinsk  mark.  Palestinska  hus rivs för
att  ge  plats  åt  israeliska  bosättningar  i   en
medveten strategi från Israel.

I  partimotion  2002/03:U231  (v) yrkande 2 kräver
Vänsterpartiet   att   Sverige   i   EU  och   andra
internationella sammanhang skall verka  för  att den
illegala    israeliska    bosättningspolitiken    på
ockuperat     palestinskt    område    stoppas.    I
partimotionens yrkande 3 framförs kravet att Sverige
i  EU  och andra  internationella  sammanhang  måste
motsätta  sig  "bantustaniseringen" av de ockuperade
palestinska områdena.

Israels barriärbygge


I    flera    motioner     diskuteras    det    s.k.
säkerhetsstängsel   som   den   israeliska    staten
upprättar  i  syfte  att  skydda dess medborgare mot
terrorister.

I  kommittémotion  2003/04:U259   (s)   yrkande  4
framförs  uppfattningen att muren är folkrättsvidrig
och därför  förtjänar  hård  kritik.  Vänsterpartiet
anser,  vilket  framgår  av partimotion 2003/04:U311
(v) yrkande 1, att Sverige  som enskild stat och som
medlem av EU bör verka för att  muren  mellan Israel
och  Västbanken  rivs. I kommittémotion 2003/04:U340
(kd) yrkande 4 krävs  att  byggandet  måste stoppas.
Motionärerna bakom kommittémotion 2003/04:U313  (mp)
anser   dels   att   Sverige   i   sina   bilaterala
förbindelser  med Israel måste påpeka att bygget  av
muren innebär en  olaglig annektering av palestinska
områden (yrkande 1), dels att Sverige inom EU och FN
måste  arbeta för ett  fördömande  av  den  mur  som
Israel   bygger    (yrkande    2).   Vidare   kräver
motionärerna,  i  yrkande  3,  att  Sverige  i  sina
bilaterala förbindelser med Israel arbetar  för  att
det  olagliga bygget av muren omedelbart stoppas och
för att redan byggda delar rivs.

Palestinska flyktingar


Palestinska  flyktingars  situation uppmärksammas av
Vänsterpartiet  som,  i  motion   2002/03:U231   (v)
yrkande  5  och 6, kräver dels att de flyktingar som
önskar återvända  till  sina hem skall tillåtas göra
detta, dels att kompensation  för förlust av egendom
i  enlighet med internationell lag  och  sedvanerätt
skall  utbetalas  av den israeliska regeringen eller
ansvarig myndighet  till  de  palestinier som väljer
att   inte   återvända.  Partiet  påtalar   att   de
palestinska  flyktingarnas  rätt  att  återvända  är
inskriven  i  internationell   rätt   och   att   de
palestinska  flyktingarna har väntat i över 50 år på
att få flytta ut ur sina läger och få återvända till
sina hem, eller  åtminstone få en plats i hemområdet
att bo på och en kompensation  som  gör  det möjligt
att skapa en framtid. Vänsterpartiet noterar  att de
palestinska  barn  som nu växer upp i flyktinglägren
är  den  fjärde  generationen   som   lever  utanför
hemlandet.


Utskottets överväganden


Svensk   politik   har  alltid  varit  att  försvara
folkrätten    och    slå    fast    respekten    för
säkerhetsrådets resolutioner.

Inledningsvis  vill utskottet  framhålla  att  detta
betänkande  fokuserar   på   de  rent  folkrättsliga
aspekterna   av   konflikten   mellan   Israel   och
Palestina.  Situationen  vad  gäller  brott  mot  de
mänskliga  rättigheterna  av  såväl  den  israeliska
staten som av den palestinska myndigheten  behandlas
i utskottets betänkande 2003/04:UU9.

Läget  i  konflikten  i  Mellanöstern  är alltjämt
mycket  allvarligt.  Den  politiska  processen  står
still  och  våldsnivån  är  fortsatt hög.  Utskottet
anser    att    terrorristattacker     aldrig    kan
rättfärdigas.  Fortsatt  våld  i  regionen ger  inga
fördelar åt någondera sidan. Utskottet fördömer alla
våldshandlingar mot oskyldiga civila,  vare  sig det
är   palestinier   eller   israeler   som   drabbas.
Palestinska    självmordsbombningar    kan    aldrig
ursäktas.  De  måste  upphöra  för  att israeler och
palestinier skall kunna leva i fred och harmoni. Den
palestinska   myndigheten   måste   agera  för   att
förhindra    palestinska    terrordåd    och   andra
våldshandlingar.  Utskottet ser med stort allvar  på
israeliska  anfall  mot   palestinska   civila   och
militära  mål. Utskottet konstaterar att Sverige och
EU i ett flertal  uttalanden  har  krävt  att Israel
skall upphöra med de utomrättsliga avrättningarna av
palestinska   ledare,   vilket  på  senare  tid  har
upprepats.
I dagsläget förmår inte  parterna själva att nå en
fredsuppgörelse eller att uppfylla  den i april 2003
presenterade  färdplanen  för fred (The  Road  Map).
Sverige och Europeiska unionen  har  verkat  för att
fredsprocessen   får   en  fortsättning  och,  trots
svårigheterna,  för  att  konfliktens   parter  inte
bryter  mot folkrätten inklusive det internationella
regelverket  om  de  mänskliga rättigheterna och den
humanitära rätten. I fall  där  så skett har Sverige
och EU reagerat.
Målet för Sveriges och EU:s Mellanösternpolitik är
att   bidra   till   en   rättvis,   varaktig    och
allomfattande  fred  mellan Israel och dess grannar.
Detta  förutsätter  säkra   och  erkända  gränser  i
området samt bildandet av en självständig palestinsk
stat.   Att   upprätta   en  palestinsk   stat   och
normalisera  de  bilaterala   förbindelserna  mellan
länderna  utgör  fredsprocessens   logiska  slutmål.
Utgångspunkten    för   en   fredlig   lösning    på
Mellanösternkonflikten,  både i Oslo-processen och i
kvartettens (bestående av  USA, EU, Ryssland och FN)
färdplan, har varit 1967 års  gränser  och principen
om land för fred. Hela regionens framtid  hänger  på
att   den   israelisk-palestinska   konflikten   kan
avslutas  genom  en  fredlig,  hållbar  och  rättvis
lösning   enligt   folkrättens  regler  och  att  de
relevanta FN-resolutionerna  uppfylls och genomförs.
En  hållbar fred i regionen är  inte  heller  möjlig
utan  fredsavtal också mellan Israel och Syrien samt
Israel och Libanon.
Sverige   och   EU   har,   bl.a.  för  att  hävda
folkrättens principer, sedan länge  ställt sig bakom
någon  form  av  internationell närvaro  i  området.
Utskottet vill i detta  sammanhang  notera att det i
färdplanen   nämns   en   övervakningsmekanism   som
kvartetten skall ha ansvaret  för.  Utskottet  anser
att  Sverige  och  EU  bör fortsätta att driva denna
fråga i nära samråd med  USA och övriga medlemmar av
kvartetten.
Kvartetten framstår dock  alltjämt  som passiv och
parterna  förefaller  ovilliga  eller oförmögna  att
genomföra färdplanen. Sverige anser  att  kvartetten
måste  aktiveras  och  sätta  press på parterna  att
genomföra färdplanen. Utskottet  menar att det är av
stor vikt att USA åter engagerar sig mer intensivt i
regionen   och,  tillsammans  med  alla   inblandade
parter, söker en lösning på problemen. I den rådande
situationen, då behovet av engagemang av utomstående
blivit större,  anser  utskottet  att EU måste agera
mer kraftfullt och med större enighet  för att bidra
till    att    parterna   återupptar   arbetet   med
fredsprocessen.  Ett  exempel  på  Sveriges bidrag i
detta viktiga arbete är de möten med företrädare för
Genèveinitiativet som representanter för riksdag och
regering hade i februari.
Genèveinitiativet, som offentliggjordes formellt i
Schweiz  i  december 2003, har förhandlats  fram  av
framträdande  israeler  och palestinier. Initiativet
skiljer  sig  på  viktiga  punkter   från   tidigare
fredsförslag  i  och  med  att  det  även innehåller
konkreta  förslag  till lösningar av frågor  som  de
israeliska    bosättningarna,     den    palestinska
flyktingfrågan,  Jerusalem,  de  heliga   platserna,
gränser  och status. Genèveinitiativet behöver  inte
anses stå  i  motsättning  till  färdplanen för fred
utan är ett konkret förslag på en  permanent lösning
enligt färdplanens tredje fas. Utskottet  ser därför
positivt på initiativet, som bl.a. visar på  att det
även  i  ett  känsligt  läge  finns  möjlighet  till
fortsatta förhandlingar.
Utskottet    menar    att   även   om   den   s.k.
Barcelonaprocessen inte är  en del av fredsprocessen
i    Mellanöstern   utan   drivs   parallellt    och
självständigt så påverkas den politiska utvecklingen
i regionen  av  processen. Det är för närvarande det
enda forum förutom  FN  där israeler och araber möts
på ministernivå. Inom Barcelonaprocessen finns flera
parlamentariska forum, och  för närvarande pågår ett
arbete för att upprätta en parlamentarisk församling
för Barcelonaprocessen.
Bosättningar  på  av  Israel  ockuperad   mark  är
illegala  och  Sverige  och EU har därför konsekvent
protesterat mot Israels bosättningspolitik.  Det  är
otillfredsställande   att  Israel  under  senare  år
fortsatt att bygga nya  bosättningar och att utvidga
de  befintliga.  Den fortsatta  bosättningspolitiken
lägger   ytterligare   hinder   i   vägen   för   en
tvåstatslösning  grundad  på  folkrätten,  inklusive
säkerhetsrådets resolutioner.
Sverige  och  EU  har  vidare uppmanat Israel  att
stoppa bygget av barriären. Uppförandet av barriären
strider mot folkrätten när  det  sker  på  ockuperad
palestinsk  mark.  Byggandet får dessutom allvarliga
humanitära  konsekvenser  för  stora  delar  av  den
palestinska  befolkningen.  Dessutom  kan  barriären
komma  att försvåra  möjligheten  till  en  framtida
tvåstatslösning. Problematiken har tagits upp i EU:s
anförande  i FN:s säkerhetsråd i oktober 2003 samt i
den resolution  (ES-10/13)  som  presenterades av EU
och som FN:s generalförsamling antog  samma månad. I
resolutionen   förklaras   byggandet   på  ockuperad
palestinsk   mark   vara   folkrättsstridigt.   FN:s
generalsekreterare har i en  rapport i november 2003
konstaterat  att Israel inte uppfyllt  resolutionens
krav om att stoppa byggandet. FN:s generalförsamling
antog i december  en resolution (ES-10/14), i vilken
Internationella domstolen  (ICJ, International Court
of Justice) ombads avge ett rådgivande yttrande över
de juridiska konsekvenserna av Israels uppförande av
en barriär på ockuperat område.  ICJ,  som  är  FN:s
högsta  juridiska  organ, inbjöd därefter stater att
till domstolen inkomma  med  information  i  frågan.
Närmare 50 länder, däribland Sverige, och ett  antal
organisationer   har   skickat   in   inlagor   till
domstolen.  I  den  svenska inlagan görs bedömningen
att barriären, som uppförs delvis på ockuperad mark,
strider mot folkrätten.[13]  Den  muntliga  delen av
förhandlingarna  pågick den 23-25 februari 2004.  Om
domstolen beslutar  att avge ett rådgivande yttrande
förväntas dessa dröja ett antal månader.
Enligt utskottets mening kommer barriären att göra
livet svårare för dem  som bor i dess närhet. Israel
har inte formellt annekterat  det palestinska område
som ligger mellan barriären och gränsen till Israel.
Områdets folkrättsliga status har  inte  förändrats.
Den  konfiskering  av  mark  som Israel gör för  att
bygga barriären strider mot den  humanitära  rättens
skydd  för  enskild  och allmän egendom på ockuperat
område.   Enligt   utskottets    mening   är   detta
oacceptabelt.
Barriären kommer att påverka palestinier  på  båda
sidor.  Utskottet  finner  det angeläget att Sverige
och EU inom olika internationella  forum  kommer att
fortsätta   att   kräva   att   Israel   respekterar
folkrätten,  inte  minst  förbudet  mot annektering.
Israel    måste    fortsatt    avkrävas    att   som
ockupationsmakt  agera i enlighet med den humanitära
rätten.  Palestinierna  väster  om  barriären  måste
tillåtas bo kvar. Det är oacceptabelt om palestinier
förvisas från  sina  hem,  vägras tillträde till sin
jordbruksmark   eller   på  annat   sätt   får   sin
rörelsefrihet begränsad.
Utskottet  anser  att  ökade   krav  fortsatt  bör
ställas på den israeliska regeringen,  både  enskilt
och  genom  EU och FN, att upphöra med byggandet  av
barriären.
Med vad som ovan  anförts  anser  utskottet  att  de
frågor   som   motionerna  väckt  är  besvarade  och
avstyrker   därmed   motionerna   2002/03:U231   (v)
yrkandena 1-8,  2002/03:U245  (s) yrkandena 1, 2 och
5, 2002/03:U275 (mp) yrkandena 1 och 2, 2002/03:U283
(kd)  yrkande  2,  2003/04:U259 (s)  yrkandena  1-4,
2003/04:U289 (m) yrkandena  5  och  6,  2003/04:U302
(mp) yrkande 1, 2003/04:U311 (v) yrkandena  1 och 2,
2003/04:U313  (mp)  yrkandena  1-4 samt 2003/04:U340
(kd) yrkandena 3-5.

**FOOTNOTES**
[13]:  Den  svenska  inlagan till Internationella
domstolen har publicerats på regeringens hemsida:
http://www.utrikes.regeringen.se/fragor/geografiska_omraden/mellanostern/pdf/sv
Internationella brottmålsdomstolen m.m.



Reservationer



Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.


1. Folkrätten inför framtiden (punkt 1)

av Göran Lindblad  (m),  Björn  Hamilton  (m) och
Nils Oskar Nilsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1  borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen   motionerna   2002/03:U322  yrkande   17,
2003/04:U246  yrkandena  5 och  6  och  2003/04:U289
yrkande   1  samt  avslår  motionerna   2002/03:U212
yrkande  7,   2002/03:U276   yrkandena   2   och  3,
2002/03:U280  yrkandena  4,  7  och  10, 2003/04:U15
yrkande 1, 2003/04:U215, 2003/04:U238 (m) yrkande 1,
2003/04:U282 yrkandena 8 och 9, 2003/04:U335 yrkande
10 samt 2003/04:U352 yrkande 2.

Ställningstagande

Den   operation   som  under  ledning  av  USA   och
Storbritannien genomfördes  med  aktivt  stöd  av en
fjärdedel  av  FN:s  medlemsländer  för  att få bort
Saddam   Husseins   regim  i  Irak  var  viktig  och
nödvändig och ledde till  en  förnyad och omfattande
debatt  om folkrätten såväl i Sverige  som  i  andra
länder.  Av  EU:s  28  medlems-  och  kandidatländer
deltar  16  i  koalitionen  och  av  i  Nordens  och
Baltikums 8 länder deltar 5.

Iraks folk  led  på  ett  fruktansvärt sätt under en
hård  diktatur som förvärrades  av  FN-sanktionerna.
Kombinationen av extremt hårt förtryck och isolering
från omvärlden  skapade  en  orimlig  situation  för
Iraks  folk.  Hundratusentals  beräknas  ha omkommit
under   förtrycket,   och  dödstalen  i  Irak  ökade
dramatiskt under de långa isoleringsåren. Befrielsen
av landet var därför humanitärt berättigat. Särskilt
Storbritannien,  som  är   mycket   noga   med   den
folkrättsliga legitimiteten, hävdar att Irakaktionen
har   ett  starkt  stöd  i  de  FN-resolutioner  som
säkerhetsrådet utfärdade om Irak inklusive den sista
före aktion nr 1441, som utfärdades i november 2002.
Den   baserades    på    den   omfattande   militära
styrkeuppbyggnad  som  USA  och   Storbritannien  då
gjorde  i regionen och vars tydliga  syfte  var  att
möjliggöra  ett militärt ingripande. Storbritanniens
tolkning  har   bestridits   av   främst  Frankrike,
Ryssland  och  Kina  med  instämmande av  ett  antal
länder  däribland  Tyskland,  Belgien  och  Sverige.
Inget  annat  land  i Norden  eller  Baltikum  delar
Sveriges ståndpunkt. Storbritanniens tolkning har en
uttalad eller tyst accept  av det stora flertalet av
FN:s  medlemsländer.  FN ställde  entydiga  krav  på
Iraks  regim  efter  dess   aggression  mot  Kuwait,
Saudiarabien och Israel. Redan för tio år sedan stod
det klart att regimen inte avsåg  att  uppfylla  FN-
kraven.  Trots  det  fortsatte FN med sanktioner som
varit avsedda för en kortare  period. Därmed hamnade
också  FN  i  en  orimlig  situation.   Sanktionerna
skadade  Iraks  folk  men ett upphävande av  desamma
skulle   ha   givit  regimen   ett   internationellt
erkännande, riskerat folkmord på kurderna och utsatt
grannländerna   för    förnyade   hot.   FN:s   båda
alternativa  handlingslinjer,   nämligen   fortsatta
sanktioner  eller  ett  upphävande  av sanktionerna,
skulle ha fått orimliga följder - antingen  fortsatt
utarmning  av  Irak  eller förnyat hot mot kurderna,
grannländerna och Israel, fortsatt förtryck och kamp
mot fredsprocessen mellan  Palestina och Israel. USA
och Storbritannien kunde inte  heller  förväntas att
ge  ett  dagligt  skydd  i ytterligare många  år  åt
Kurdistan.

Utvecklingen i Irak kommer att få stor betydelse för
inte bara landet självt utan  för  Mellanöstern  och
arabvärlden  i  stort.  För omvärlden är det viktigt
att stödja demokratiutvecklingen i Irak.

Det   finns   tillfällen   då  den   internationella
diplomatin, trots alla ansträngningar,  inte  räcker
till för att hindra regimer från att utöva folkmord,
understödja terrorism eller starta angreppskrig. Som
en  åtgärd  för  att betvinga ondska kan man tvingas
till att vidta sanktioner.  FN  spelar då en central
roll.  Ett problem med sanktioner  är  att  de  ofta
leder till  att  landet  isoleras och att diktaturen
fördjupas.  Regimen  kan genom  sanktionerna  skylla
problemen på en fientlig  omvärld.  Endast FN kan då
ge moralisk legitimitet åt ett sanktionsbeslut.  Det
är   också   endast   FN   som   kan  ge  sanktioner
effektivitet.   Om   inte  alla  stater   deltar   i
sanktionen blir verkan låg. För att sanktioner skall
ge effekt är det dock  viktigt  att  sanktionerna  i
första  hand  träffar regimen och inte befolkningen.
Det kan inte accepteras att enskilda länder försöker
utsträcka sin egen  sanktionslagstiftning  till  att
också gälla andra länder.

Vi  har i dag en ny hotbild med terrorism som verkar
gränsöverskridande  i nätverksform samtidigt som det
finns  farhågor  att  terroristorganisationer  skall
skaffa massförstörelsevapen.  Sverige  och andra FN-
medlemmar   är   förpliktade   att  verka  för  FN:s
principer.  Det  innebär  främst en  skyldighet  att
förhindra  eller  motverka  angreppskrig,   folkmord
eller  folkfördrivning. Därför skall vi främja  FN:s
säkerhetsråd och dess ansvar för internationell fred
och säkerhet.

Artikel  39  i FN-stadgan ålägger säkerhetsrådet att
fastställa förekomster  av  varje  hot  mot  freden,
fredsbrott  eller  aggression och rekommendera eller
besluta om åtgärder.  Det  centrala  problemet,  som
tydligast  kom till uttryck vid folkmordet i Rwanda,
är vad som händer  när säkerhetsrådet inte uppfyller
sitt  ansvar,  som  i  fallet  Rwanda  på  grund  av
passivitet, eller i andra  fall på grund av oförmåga
att fatta beslut.

Problemet  uppstår  när säkerhetsrådet  självt  inte
uppfyller FN-stadgans  principer.  I ett sådant läge
måste det övergripande ansvaret vara  att  följa FN-
stadgans principer och säkra att internationell rätt
inte    grovt    åsidosätts.    Folkrätten   behöver
förtydligas  och  kodifieras  vad  gäller  humanitär
intervention,  särskilt  vad avser skyldigheten  att
förhindra folkmord och folkfördrivning.

Vi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för
regeringen som sin mening  vad  som  ovan  framförs.
Förslaget   lämnas   med   anledning  av  motionerna
2002/03:U322  yrkande 17, 2003/04:U246  yrkandena  5
och 6 samt 2003/04:U289 yrkande 1.


2. Folkrätten inför framtiden (punkt 1)

av  Carl  B  Hamilton  (fp)  och Birgitta Ohlsson
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:U282 yrkande  8 samt avslår
motionerna   2002/03:U212  yrkande  7,  2002/03:U276
yrkandena 2 och  3,  2002/03:U280 yrkandena 4, 7 och
10, 2002/03:U322 yrkande  17, 2003/04:U15 yrkande 1,
2003/04:U215, 2003/04:U238  yrkande  1, 2003/04:U246
yrkandena   5   och   6,  2003/04:U282  yrkande   9,
2003/04:U289 yrkande 1, 2003/04:U335 yrkande 10 samt
2003/04:U352 yrkande 2.

Ställningstagande

Sveriges mål för det i  betänkandet  refererade  och
analyserade  arbetet  med  att förnya folkrätten bör
vara att folkrätten entydigt  bör bli ett stöd, inte
ett  hinder,  för  att  skydda  enskilda  individers
grundläggande mänskliga rättigheter.

Den  av  USA  och Storbritannien ledda  koalitionens
militära ingripande  mot  Irak ledde till en förnyad
och omfattande debatt om folkrätten  i såväl Sverige
som   i   andra   länder.  Det  bör  betonas,  menar
utskottet, att skiljelinjen  internationellt  och  i
Sverige både gick mellan olika folkrättsjurister och
mellan  olika  debattörer.  De olika uppfattningarna
illustrerades även inför utskottet  när  det  inbjöd
två  svenska professorer i folkrätt som gjorde olika
bedömningar  av  den  folkrättsliga  legitimiteten i
alliansens  angrepp  mot Irak. En knäckfråga  visade
sig  vara  huruvida resolutioner  riktade  mot  Irak
under Saddam  Hussein,  men ännu inte följda av Irak
(under Saddam Hussein), skulle anses gälla till dess
de uppfylls, eller om de  efter en längre tid skulle
anses överspelade. Folkpartiet  liberalerna, för sin
del,   anslöt   sig  till  den  förra  folkrättsliga
hållningen, i likhet  med  bl.a.  Storbritannien och
Danmark.

Folkrättsligt  ligger  den stora svårigheten  i  att
öppna för möjligheten att  låta  enskilda  länder, i
detta  fall  en  koalition under ledning av USA  och
Storbritannien, vid  ett  av dem uppfattat dödläge i
FN:s säkerhetsråd, agera utifrån  ett  av dem själva
definierat    begrepp    för   nationell   säkerhet.
Erfarenhetsmässigt, enligt omfattande forskning, bör
svårigheten dock vara väsentligt  mindre när det rör
sig  om  demokratiska  stater  ("democratic  peace"-
argumentet).

Vi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening vad som ovan  framförs.
Förslaget   lämnas   med   anledning    av    motion
2003/04:U282 yrkande 8.


3. Folkrätten inför framtiden (punkt 1)

av Rosita Runegrund (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:U280 yrkandena 4, 7 och
10 och 2003/04:U15 yrkande 1 samt avslår  motionerna
2002/03:U212 yrkande 7, 2002/03:U276 yrkandena 2 och
3,    2002/03:U322    yrkande    17,   2003/04:U215,
2003/04:U238 yrkande 1, 2003/04:U246 yrkandena 5 och
6,  2003/04:U282  yrkandena  8  och 9,  2003/04:U289
yrkande 1, 2003/04:U335 yrkande 10 samt 2003/04:U352
yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna  menar  att svensk  utrikespolitik
bör genomsyras av och vila  på  en tydlig värdegrund
som  kan  ge  vägledning  i  svåra  utrikespolitiska
bedömningar.  Demokrati,  mänskliga rättigheter  och
rättssamhällets principer är  grundläggande  för  en
sådan värdegrund.

Kristdemokraterna    har    länge   förespråkat   en
förskjutning av fokus inom folkrätten,  från staters
rätt och säkerhet till människors rätt och säkerhet.
Folkrätten och staters suveränitet får inte användas
som  alibi  för  brott  mot  mänskliga  rättigheter.
Problematiken   aktualiserades  då  Nato  ingrep   i
konflikten i Kosovo  utan att förankra operationen i
FN:s  säkerhetsråd.  Risken  för  att  rådsmedlemmar
skulle lägga in veto uppfattades  uppenbarligen  som
stor.

Normalt  sett  finns  det  två  allmänt  accepterade
undantag  från  FN-stadgans förbud mot våld:  rätten
till självförsvar  och  ingripanden auktoriserade av
FN:s säkerhetsråd. Det senare förutsätter alltså att
samtliga   av   säkerhetsrådets   medlemsstater   är
överens.   Natos   agerande    i    Kosovokonflikten
illustrerar   en   tredje  punkt  som  vunnit   ökat
gillande: rätten att  med  militärt  våld  ingripa i
humanitära    nödlägen    -   utan   säkerhetsrådets
godkännande.   Det  är  dock  ett   instrument   som
uppenbarligen   måste    hanteras    med    yttersta
försiktighet och endast i mycket kritiska lägen.

En  humanitär  intervention  måste  för  att ses som
legitim uppfylla minst fyra krav som till  stor  del
överensstämmer  med  vår syn på rätten till försvar.
För det första måste det  röra  sig  om en humanitär
katastrof   som  folkmord  eller  andra  brott   mot
mänskligheten   eller   en   stats  sammanbrott  och
brutalisering. För det andra måste  bruket  av  våld
vara  en  absolut sista utväg och det enda medel som
kan avbryta  kränkningarna  efter  att alla fredliga
metoder att lösa konflikten prövats.  För det tredje
måste den potentiella skada interventionen  är tänkt
att  förhindra  överstiga den potentiella skada  som
kan  åstadkommas  genom   interventionen.  Slutligen
måste sannolikheten vara hög för att interventionens
humanitära syften skall uppnås.  Om  dessa kriterier
kan  uppfyllas  får folkrätten inte tillåtas  utgöra
ett hinder för att rädda människoliv.

Enligt FN-stadgans  artikel  51 har stater rätt till
självförsvar  mot  väpnade angrepp.  När  FN-stadgan
skrevs  var  storskaliga  internationella  terrordåd
inte en realitet och de anti- terrorkonventioner som
redan   fanns  i   FN-stadgan   kan   inte   hantera
omfattningen  av  attacker  såsom de mot World Trade
Center och Pentagon den 11 september 2001.

FN:s       säkerhetsråd      fördömde      enhälligt
terroristattacken    i    september    2001.   Genom
resolutionerna     1368     och    1373    uttryckte
säkerhetsrådet för första gången  ett  klart samband
mellan  rätten  till  självförsvar  och  storskaliga
terroristattacker  och  att  terrorismen  hädanefter
skulle kunna bekämpas även med militära medel  - vid
sidan av de juridiska och polisiära.

Rätten  till  självförsvar  är  inte  på  något sätt
obegränsad.   Samtliga   eventuella   insatser   mot
terrorism  måste  följa  de  allmänna  folkrättsliga
kraven:    För   det   första   måste   det   finnas
proportionalitet  mellan det hot man vill skydda sig
mot via självförsvarsrätten och de militära resurser
som sätts in. Det får för det andra inte gå för lång
tid  mellan angreppet  och  självförsvarsinsatserna.
Slutligen   får   insatserna   endast   hindra   nya
terroristattacker och civila offer måste undvikas så
långt   det   är   möjligt.   Hur   de   två  första
folkrättsliga  kraven  skall bedömas finns det  inga
egentliga    bestämmelser    om.     Därför    måste
självförsvarsrätten analyseras och definieras ur ett
internationellt  perspektiv.  Annars är  risken  för
omfattande  missbruk  av  självförsvarsrätten   både
uppenbar och överhängande.

Jag   föreslår   att   riksdagen   tillkännager  för
regeringen  som  sin  mening vad som ovan  framförs.
Förslaget   lämnas  med  anledning   av   motionerna
2002/03:U280  yrkandena 4, 7 och 10 samt 2003/04:U15
yrkande 1.


4. Kampen mot terrorismen (punkt 2)

av Sermin Özürküt (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2002/03:U249 yrkandena 5 och 7 samt
avslår   motionerna  2002/03:U212  yrkandena  10-12,
2002/03:U228 yrkandena 5 och 6, 2002/03:U277 yrkande
1, 2002/03:U304  yrkande 3, 2003/04:U282 yrkandena 5
och 6 samt 2003/04:U352 yrkande 10.

Ställningstagande

Från  att  tidigare   ha   betraktat  internationell
terrorism  främst  som  en  kriminell  handling  har
tolkningen av FN:s stadga i och  med resolution 1368
utvecklats så att internationell terrorism  nu anses
vara  även  ett  hot  mot  internationell  fred  och
säkerhet  och utlöser rätten till självförsvar. Även
om  man i sammanhanget  kan  notera  att  ett  enigt
säkerhetsråd  står bakom resolutionen är det viktigt
att notera att  begreppet  internationell  terrorism
inte  är  klart  definierat, vare sig när det gäller
graden av våldsamhet  eller  geografisk  utbredning.
Det  är  därför viktigt att regeringen tar initiativ
till  att  arbete   inleds  som  avser  att  närmare
definiera begreppet så  att begreppet internationell
terrorism inte används för  andra  syften än vad som
här avses. Det vore ytterst olyckligt  som  en oklar
och  felaktig definition av begreppet internationell
terrorism skulle bli etablerad som sedvanerätt.

Vidare  är  det  angeläget  att  framhålla  att  när
militära    ingripanden   av   det   internationella
samfundet mot en stat anses nödvändiga de endast kan
ske efter det  att  FN:s  säkerhetsråd fattat beslut
därom. Ett sådan beslut måste,  om  det  skall kunna
verkställas,  dessutom  vara  förenat med ekonomiska
resurser.  FN måste framdeles ges  resurser  så  att
organisationen   själv  förmår  leda  den  operativa
verksamheten.

Jag   föreslår   att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen som sin  mening  vad  som  ovan framförs.
Förslaget    lämnas    med   anledning   av   motion
2003/04:U249 yrkandena 5 och 7.


5. Kampen mot terrorismen (punkt 2)

av Lotta N Hedström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2002/03:U277  yrkande 1 samt avslår
motionerna     2002/03:U212     yrkandena     10-12,
2002/03:U228 yrkandena 5 och 6, 2002/03:U304 yrkande
3,  2003/04:U249  yrkandena  5  och 7,  2003/04:U282
yrkandena 5 och 6 samt 2003/04:U352 yrkande 10.

Ställningstagande

Alltsedan   terrorattackerna   i   september    2001
domineras  den  internationella  agendan av den USA-
ledda kampen mot terrorismen. Syftet  med kampen och
dess  utformning har emellertid också skapat  tvivel
världen  över.  Miljöpartiet anser att en insats mot
den globala terrorismen  enligt  den modell USA valt
med   anfall   på   t.ex.  det  fattiga  Afghanistan
äventyrar  den  globala   säkerheten.  Den  allmänna
rättssäkerheten och folkrätten  håller  också på att
urholkas.  Vi  ser  en  utveckling  mot  mer av  ett
kontroll-  och övervakningssamhälle där medborgarnas
civila och politiska  rättigheter  alltmer inskränks
och   där   den   personliga   integriteten   hotas.
Miljöpartiet anser att detta aldrig  får  ske  under
hänvisning  till  kampen  mot  terrorismen.  Att USA
tillåter sig göra detta är en överträdelse.

Miljöpartiet  anser att FN och andra internationella
organ   måste  säkerställa   att   såväl   nationell
lagstiftning som internationella överenskommelser om
de mänskliga rättigheterna och de medborgerliga fri-
och   rättigheterna    inte    urholkas    av   USA-
administrationens och det internationella samfundets
kamp mot terrorismen.

Jag   föreslår   att   riksdagen   tillkännager  för
regeringen  som  sin  mening vad som ovan  framförs.
Förslaget   lämnas   med   anledning    av    motion
2002/03:U277 yrkande 1.


6. Israel och Palestina (punkt 3)

av  Göran  Lindblad  (m),  Björn Hamilton (m) och
Nils Oskar Nilsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:U289 yrkandena 5 och 6 samt
avslår   motionerna  2002/03:U231   yrkandena   1-8,
2002/03:U245  yrkandena  1,  2  och  5, 2002/03:U275
yrkandena   1   och   2,  2002/03:U283  yrkande   2,
2003/04:U259 yrkandena  1-4, 2003/04:U302 yrkande 1,
2003/04:U311  yrkandena  1   och   2,   2003/04:U313
yrkandena 1-4 samt 2003/04:U340 yrkandena 3-5.

Ställningstagande

Det centrala målet för fredsprocessen i Mellanöstern
är  att Israel och en palestinsk stat lever  i  fred
med varandra  och  inom  säkra  och erkända gränser.
Israel  måste också erkännas med trygga  gränser  av
Syrien, Libanon  och  andra  stater  i regionen. Den
fredsprocess  som  startade  efter Gulfkriget  1991,
ofta  kallad  Madrid- och Osloprocessen,  såg  efter
bakslag  och förseningar  ut  att  kunna  fullbordas
hösten 2000  eller  vintern 2001. En palestinsk stat
hade då kunnat skapas år 2002.

I en situation då parterna  stod närmare varandra än
någonsin  tidigare  avbröts  fredsprocessen  av  den
intifada    som   startades   i   september    2002.
Förhandlingarna   avlöstes   av  terrorattacker  och
övervåld. Den politiska tyngdpunkten hos båda parter
försköts mot oförsonlighet, och  de grupperingar som
motarbetade fredsprocessen stärktes.  De palestinska
terrororganisationerna  förnekar  Israels  rätt  att
existera  och  motsätter  sig därför fredsprocessen.
Även på den israeliska sidan finns krafter, särskilt
bland bosättarna, som förnekar  palestinierna rätten
till en egen stat.

Valen  1996  av  president  och  parlament  för  den
palestinska  myndigheten väckte stora  förhoppningar
om ett demokratiskt  Palestina,  som också kunde bli
ett  föredöme för andra arabiska länder.  I  stället
utvecklas  en korrupt diktatur, som hårt drabbat det
palestinska    folket.    Brister   på   demokratisk
utveckling bidrog sannolikt  till att fredsprocessen
stoppades, menar många palestinier.

Lärdomen av Oslo-processens misslyckande kan måhända
vara att sätta ett tydligt datum  då  fredsprocessen
skall vara klar och att överge de successiva stegens
metodik,  som möjliggjort för fredsmotståndarna  att
förhindra processen.

Eftersom parterna  verkar  oförmögna att tillsammans
återuppta processen bör omvärlden sätta målet att en
demokratisk palestinsk stat  som erkänner Israel och
erkännas   av  Israel  etableras  redan   nästa   år
parallellt   med    att   Arabförbundet   och   dess
medlemsländer erkänner  Israel.  FN  bör  uppdra  åt
någon  tillräckligt  stark  utomstående organisation
som har båda parters förtroende, sannolikt Nato, att
bidra till säkerheten för de båda staterna.

Vi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening vad som ovan  framförs.
Förslaget   lämnas   med   anledning    av    motion
2003/04:U289 yrkandena 5 och 6.


7. Israel och Palestina (punkt 3, motiveringen)

av  Carl  B  Hamilton  (fp)  och Birgitta Ohlsson
(fp).

Ställningstagande

Under   utskottets   överväganden  om   Israel   och
Palestina  anser vi att  viktiga  tillägg  borde  ha
gjorts. När  det  gäller konflikten Israel-Palestina
drabbas   regionens  invånare   av   övergrepp   och
förödmjukelser  i strid med folkrättsliga principer.
Dessa  principer,   som   inkluderar  respekten  för
mänskliga rättigheter, bör  till  sitt  innehåll ses
som  bindande  och  vägledande inte bara för  Israel
utan för alla dem som har ansvar för säkerheten i de
palestinska  områdena,  dvs  ockupationsmakten,  den
palestinska myndigheten  och  i  princip  även andra
reella maktutövande icke-statliga grupper som  Hamas
och islamiska Jihad. Alla parter och makthavare  bör
utan   undantag   följa  folkrättens  principer  och
sedvanerätt.

Vi vill understryka  att  våldet  också  har drabbat
Israel.   För   den  enskilde  israelen  försämrades
säkerheten  under  lång  tid,  men  sedan  barriären
byggdes anses  den av många israeler ha förbättrats.
Utskottet vill påminna om bakgrunden till barriärens
uppförande:    Hamas     och     andra     fanatiska
terrororganisationer       har       skickat      in
självmordsbombare i bl.a. täta israeliska folkmassor
för att döda så många oskyldiga som möjligt. När man
lyckas döda många oskyldiga israeler har inte sällan
jublet   stigit  mot  skyn  i  Gaza.  Detta  är   en
fruktansvärd och självklart svårhanterlig situation,
inte minst  för  en  vital demokrati som Israel, med
stora möjligheter för  medborgarna  och  pressen att
kräva   åtgärder   för   att  förbättra  säkerheten.
Utskottet, som naturligtvis stöder staten Israel och
dess existens, stöder förvisso  inte  i alla stycken
den  sittande  israeliska regeringen, men  utskottet
menar  likväl  att  man  aldrig  kan  ursäkta  eller
acceptera  en  organisation   med  Hamas  och  andra
terrororganisationers  syfte  att   utplåna   staten
Israel.

Det  palestinska rättsväsendets svaghet och korrupta
natur resulterar i avsevärda problem vad avser bl.a.
folkrättens    krav   på   respekt   för   mänskliga
rättigheter. Såväl domstolsväsendet som det allmänna
åklagarämbetet lider  brist på utbildad personal och
övriga   resurser.   De  s.k.   säkerhetsdomstolarna
fungerar  i  praktiken  som   ett  slags  parallellt
rättssystem på de palestinska områdena men det råder
stor   oklarhet   om  vilka  fall  som   förs   till
säkerhetsdomstol. Godtyckligheten  härvidlag  är ett
stort  problem, och ett antal personer hålls häktade
trots att  palestinska  domstolar  beslutat om deras
frigivning.

Också under utskottets överväganden  om  den barriär
som  Israel  uppför  anser  Folkpartiet  att viktiga
tillägg  borde  ha  gjorts.  Ökade krav bör fortsatt
ställas på den israeliska regeringen att upphöra med
byggandet  av  barriären i den mån  den  uppförs  på
folkrättsstridigt sätt på palestinskt område.

Med vad som ovan  anförts anser vi att de frågor som
motionerna väckt är  besvarade  och avstyrker därmed
motionerna om Israel och Palestina.


8. Israel och Palestina (punkt 3)

av Rosita Runegrund (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen  motionerna  2002/03:U283  yrkande  2  och
2003/04:U340 yrkandena 3-5  samt  avslår  motionerna
2002/03:U231  yrkandena  1-8, 2002/03:U245 yrkandena
1,  2  och  5,  2002/03:U275  yrkandena   1  och  2,
2003/04:U259 yrkandena 1-4, 2003/04:U289 yrkandena 5
och   6,   2003/04:U302   yrkande   1,  2003/04:U311
yrkandena 1 och 2 samt 2003/04:U313 yrkandena 1-4.

Ställningstagande

Kristdemokraterna förordar en mer balanserad  svensk
Mellanösternpolitik  som  medför bra relationer till
konfliktens alla parter. Efterlevnaden av folkrätten
och de mänskliga rättigheterna  bör  sättas i fokus.
Det är viktigt att omvärlden uppmanar  parterna  att
uppfylla  sina  åtaganden  i  enlighet  med tidigare
ingångna avtal och bistår med politisk och ekonomisk
assistans   för   att  underlätta  en  fredsprocess.
Kristdemokraterna stöder FN:s centrala resolutioner,
såsom  resolution  242   från   1967  som  talar  om
återlämnande av ockuperade områden,  resolution  338
från  1973  som  uppmanar  parterna  att  stoppa all
militär  verksamhet  och  genomföra  resolution  242
fullt   ut  samt  resolution  1397  från  2002   som
bekräftar  säkerhetsrådets  vision  om en region där
två  stater,  Israel och Palestina, lever  sida  vid
sida inom säkra och erkända gränser.

Kristdemokraterna  vill  också poängtera att Sverige
och EU skall fördöma varje  våldshandling  vare  sig
den  manifesteras  i  terrordåd av självmordsbombare
eller motsvarande, eller  i form av repressalier med
anledning   av  terrordåden.  Som   i   alla   andra
konflikter är  det de vanliga civila medborgarna som
drabbas hårdast.  Barn  på  bägge sidor i konflikten
traumatiseras av våldet. På de  palestinska områdena
blir misären allt värre och situationen  är av flera
olika  anledningar  oacceptabel.  Den  barriär   som
staten  Israel  bygger  upp  i  syfte att skydda sin
befolkning mot terrorism för med sig mycket negativa
konsekvenser    för    det    palestinska    folket.
Kristdemokraterna   uppmanar  Israel   att   avbryta
byggandet     av    denna    barriär.     Det     är
Kristdemokraternas  uppfattning  att  Sverige och EU
skall verka för en internationell fredsstyrka  under
FN:s  ledning  för upprätthållandet av vapenvila och
säkerhet för att främja fredsprocessen.

Jag   föreslår  att   riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening  vad som ovan framförs.
Förslaget   lämnas  med  anledning   av   motionerna
2002/03:U283  yrkande  2 samt 2003/04:U340 yrkandena
3-5.


9. Israel och Palestina (punkt 3)

av Lotta N Hedström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen  motionerna  2002/03:U275  yrkande  2  och
2003/04:U302   yrkande   1  samt  avslår  motionerna
2002/03:U231 yrkandena 1-8,  2002/03:U245  yrkandena
1,  2  och  5,  2002/03:U275 yrkande 1, 2002/03:U283
yrkande 2, 2003/04:U259  yrkandena 1-4, 2003/04:U289
yrkandena 5 och 6, 2003/04:U311  yrkandena  1 och 2,
2003/04:U313   yrkandena   1-4   samt   2003/04:U340
yrkandena 3-5.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att Sverige bör ta initiativ till
att  Palestina  erkänns som stat. Enligt Osloavtalet
skulle den palestinska  staten  ha  etablerats 1999.
Yassir  Arafat avstod från att utropa  staten  efter
påtryckningar   från   bl.a.   EU.   Läget   i  hela
Mellanösternkonflikten skulle ha varit annorlunda om
Palestina varit en erkänd stat.

Det  palestinska  folket  är  i  stort  behov av det
internationella   samfundets   hjälp,  närvaro   och
övervakning.  Sedan  hösten  2000,   då   den  andra
intifadan  inleddes  och den israeliska ockupationen
av   Palestina   och   våldet    mot   palestinierna
eskalerade,  har  det  palestinska folket  bett  det
internationella samfundet  om  sådan  hjälp, närvaro
och  övervakning.  Syftet  har  varit  att  på   ett
rättvist    och   rättskipande   sätt   skydda   den
palestinska civilbefolkningen  från  den  israeliska
arméns övertramp. Det är beklagligt att denna vädjan
inte  har  hörsammats.  Miljöpartiet  anser att  den
svenska regeringens uppfattning om en internationell
närvaro  har  varit  tvetydig. Mot bakgrund  av  att
världssamfundet inte har agerat tillräckligt tydligt
och  effektivt mot ockupationsmaktens  övervåld  har
civila  medborgare  från hela världen i stället valt
att agera på egen hand.  Fredsrörelsen  och enskilda
fredsaktivister   har  velat  ta  det  ansvar  deras
regeringar  valt  att   inte   ta.  Det  måste  dock
konstateras   att   denna   närvaro  inte   ersätter
världssamfundets  ansvar.  Den   svenska  regeringen
borde kraftfullt kunna höja sin röst  och  kräva att
Israel      respekterar      de      internationella
fredsaktivisternas     närvaro     och     mänskliga
rättigheter. Miljöpartiet anser också att det  finns
ett  behov  av en stadig internationell närvaro inom
FN:s ram för att säkerställa att den israelska armén
inte kränker palestinier.

Jag  föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening  vad som ovan framförs.
Förslaget   lämnas  med  anledning   av   motionerna
2002/03:U275 yrkande 2 samt 2003/04:U302 yrkande 1.


10. Internationella brottsmålsdomstolen
(punkt 4)

av Göran Lindblad  (m),  Björn  Hamilton  (m) och
Nils Oskar Nilsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4  borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen  motion 2003/04:U14 yrkande 9  och  avslår
motionerna  2002/03:U258   yrkande  2,  2002/03:U297
yrkandena 2, 5, 6 och 8, 2003/04:U16  yrkande 2 samt
2003/04:U282 yrkandena 11 och 12.

Ställningstagande

Förutsättningen   för  ökad  respekt  för  mänskliga
rättigheter och en  utveckling  av  demokrati är att
det  råder fredliga förhållanden. I Afghanistan  går
utvecklingen  framåt  om  än läget är instabilt. Den
afghanska   regeringen   behöver    stöd    i   sina
ansträngningar  med att anta en ny konstitution  och
genomföra fria och  demokratiska  val.  Det  Sverige
främst  kan  göra för en god utveckling i landet  är
att  bidra  med   betydligt   ökade   fredsfrämjande
insatser.

Trots att Afrika är inblandat i och hårt  drabbat av
väpnade konflikter kan en ljusare framtid skönjas då
samtliga  större  konflikter  i Afrika nu är föremål
för afrikanskt ledda fredsprocesser.  Ett afrikanskt
ramverk    för    operationella    strukturer    för
konflikthantering  håller  på att utvecklas, och det
finns förslag inom ramen för  EU-Afrikadialogen  och
EU-AVS  ministerråd att EU skall stödja Afrikas egna
ansträngningar.   Stödet   skall   ha   karaktär  av
fredsbevarande  insatser  och föreslås huvudsakligen
genom  Afrikanska unionen eller  andra  subregionala
organisationer.  Detta är ett viktigt steg på vägen,
då EU genom att stimulera  afrikansk konfliktlösning
kan  skapa  förutsättningar  för  frihet,  fred  och
stabilitet  och  därigenom  ge  förutsättningar  för
demokrati och mänskliga rättigheter.

Vi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening vad som ovan  framförs.
Förslaget lämnas med anledning av motion 2003/04:U14
yrkande 9.


11. Tilläggsprotokoll till Europakonventionen
(punkt 6)

av Lotta N Hedström (mp) och Sermin Özürküt (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2002/03:Ju278 yrkande 2.

Ställningstagande

Det nuvarande diskrimineringsförbudet i artikel 14 i
Europakonventionen  om  mänskliga rättigheter gäller
endast rättigheter vilka  omfattas  av konventionen.
För  att  eliminera denna allvarliga begränsning  av
skyddet  för  de  mänskliga  rättigheterna  har  ett
tilläggsprotokoll  12  till konventionen förhandlats
fram.         Tilläggsprotokollet         utsträcker
diskrimineringsförbudet    så   att   det   omfattar
åtnjutandet av alla rättigheter vilka är reglerade i
lag. Detta är ett viktigt steg  i  arbetet  för  att
förverkliga principen om alla människors lika värde.

Tyvärr   har   Sverige   varken  undertecknat  eller
ratificerat  protokollet.  Regeringen  har  tidigare
ifrågasatt om ett tilläggsprotokoll  är  rätt  metod
eftersom  det  tar  lång  tid  innan Europadomstolen
hunnit  utveckla  en  praxis.  Detta  är  en  mycket
anmärkningsvärd  hållning  eftersom  samma  argument
likaväl   kan  användas  mot  själva   konventionen.
Konventionen är även den ett levande instrument, med
en  praxis  från   domstolens   sida,  som  ständigt
utvecklas    beroende    på   samhällsförhållandenas
förändringar.  Detta argumentet  skulle  även  kunna
anföras  mot ny nationell  lagstiftning  över  huvud
taget.

De    argument    som    regeringen    anfört    mot
tilläggsprotokollets   form   och   innehåll  saknar
bärkraft,  och  det  är  synnerligen  angeläget  att
regeringen omgående undertecknar protokollet och att
det   sedan   skyndsamt   föreläggs  riksdagen   för
ratificering.

Vi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening vad som ovan  framförs.
Förslaget   lämnas   med   anledning    av    motion
2002/03:Ju278 yrkande 2.


12. Tilläggsprotokoll till FN:s konvention
om ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter (punkt 7)

av Lotta N Hedström (mp) och Sermin Özürküt (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen   motionerna  2003/04:U16  yrkande  1  och
2003/04:U243.

Ställningstagande

Ett tilläggsprotokoll  till  ESK-konventionen skulle
vara värdefullt. Sveriges agerande  under  den  57:e
sessionen  av  FN:s människorättskommission i Genève
är   förvånande.   Sverige    blockerade   där   ett
tilläggsprotokoll till den tredje stora konventionen
om   mänskliga   rättigheter,  ESK-konventionen   om
ekonomiska, sociala  och  kulturella rättigheter. Av
de sex stora konventionerna  på  MR-området  är  det
bara     ESK-konventionen     som     saknar     ett
tilläggsprotokoll. Syftet med protokollet var att ge
individer och/eller grupper möjlighet att klaga till
FN:s   granskningskommitté  för  ESK-rättigheter  om
konventionsrättigheterna   kränkts,  exempelvis  vad
gäller  individers  rätt  till  utbildning,  arbete,
rätten att bilda fackförbund,  rätten  till  mat och
bostad,  rätten till hälsa och en tillfredsställande
levnadsstandard och social trygghet. Rätten till mat
hör  exempelvis   till  de  grundläggande  mänskliga
rättigheterna  och  är  själva  förutsättningen  för
annan utveckling. Ett  sätt  att  stärka  kampen mot
svälten är att anta ett tilläggsprotokoll till  ESK-
rättigheterna   som  skulle  göra  det  möjligt  för
individer och grupper  att  klaga på sina regeringar
även  när  det gäller ESK-rättigheterna  där  rätten
till mat ingår.

Sverige, som  traditionellt  varit ett föregångsland
vad gäller mänskliga rättigheter, borde ta initiativ
till  ett  tilläggsprotokoll för  ESK-rättigheterna.
Fördelarna med  ett  sådant  protokoll  skulle  vara
flera.  Förutom  klagomöjligheten  skulle  det bidra
till förståelsen och tillämpningen av de ekonomiska,
sociala och kulturella rättigheterna. Det skulle  ge
enskilda möjlighet att, i sista hand, vända sig till
FN:s     granskningskommitté    för    konventionens
efterlevnad  (ESK-kommittén)  för att få upprättelse
när rättigheterna kränkts. En sådan  möjlighet finns
redan  i  dag  när  det gäller de medborgerliga  och
politiska  rättigheterna.  Även  konventionerna  mot
tortyr,  rasdiskriminering  och  diskriminering  mot
kvinnor  har   en  individuell  klagomöjlighet.  Det
skulle också tvinga  fram en rättspraxis på området.
Samtidigt skulle det för  de ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheterna vara  ett värdefullt steg i
arbetet med att få bort den tveksamma uppdelning som
har gjorts mellan olika kategorier av rättigheter.

Vi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening vad som ovan  framförs.
Förslaget   lämnas  med  anledning   av   motionerna
2003/04:U16 yrkande 1 och 2003/04:U243.


13. FN:s konvention om migrantarbetares och
deras familjers rättigheter (punkt 8)

av Lotta N Hedström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:U321.

Ställningstagande

Situationen  för många migrantarbetare, såväl de som
plockar bär i de svenska skogarna på sensommaren som
de miljontals indiska migrantarbetare som jobbar för
minimala löner  i  oljestaterna runt Persiska viken,
är ofta mycket otillfredsställande.

Sverige  var  ett  av de  länder  som  var  med  och
utarbetade den internationella  FN-konventionen  för
skydd   av   migrantarbetare   och  deras  familjers
rättigheter  som antogs av FN:s generalförsamling  i
december 1990.  Konventionen  trädde  i  kraft den 1
juli  2003.  Sverige  har dock ännu inte ratificerat
konventionen.

Konventionen  är  tänkt  att  reglera  grundläggande
rättigheter för alla som arbetar i ett annat land än
det egna, oavsett om de har  giltiga  dokument eller
inte. Undantagna är arbetare som sänds  utomlands av
företag  eller  organisationer  i hemlandet,  liksom
flyktingar  och  statslösa  (som  skyddas  av  andra
konventioner). Konventionen tar fasta  på  den  roll
som  migrantarbetare  spelar  i den globala ekonomin
och skapar en internationell standard för behandling
av,  välfärd  och  rättigheter  för  migrantarbetare
oavsett deras status samt pekar på  skyldigheter och
ansvar  för  de länder som tar emot migrantarbetare.
Konventionen tillvaratar  migrantarbetares och deras
familjers  intressen genom hela  migrationsprocessen
från    förberedelser    i    det    egna    landet,
transitförfarandet,  uppehåll och arbetsförhållanden
i ett annat land till  återvändandet till hemlandet.
Konventionen   försöker  motarbeta   och   eliminera
exploatering av  alla  typer  av migrantarbetare och
deras familjemedlemmar. Den försöker särskilt hindra
illegal   handel   och   olaglig   anställning    av
migrantarbetare.

De  22 länder som skrivit under konventionen har det
gemensamt  att  de är utvecklingsländer, ofta länder
som migranterna kommer  från.  Hittills  är Bosnien-
Hercegovina  det  enda  europeiska  land som skrivit
under  konventionen.  Det  måste  ligga  i  Sveriges
intresse att snarast ratificera denna konvention.

Jag   föreslår   att   riksdagen   tillkännager  för
regeringen  som  sin  mening vad som ovan  framförs.
Förslaget   lämnas   med   anledning    av    motion
2003/04:U321.


14. Sexuell läggning och könstillhörighet
(punkt 9)

av  Carl  B Hamilton (fp), Lotta N Hedström (mp),
Birgitta Ohlsson (fp) och Sermin Özürküt (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen   motionerna   2002/03:U287   yrkande   1,
2003/04:K418  yrkande  1,  2003/04:L350  yrkande 20,
2003/04:U16 yrkande 4, 2003/04:U282 yrkande  19 samt
2003/04:U337 yrkande 2.

Ställningstagande

Rätten  till  frihet  från  diskriminering  och från
förföljelse   på   grund  av  sexuell  läggning  och
könstillhörighet har vunnit ett mer världsomfattande
erkännande först under  senare  år.  Det finns många
angelägna  åtgärder  som  behöver  vidtas   för  att
motverka  diskriminering av homosexuella, bisexuella
och  transpersoner.   Sverige  bör  snarast  ta  ett
internationellt  initiativ   för   att  upprätta  en
internationell  konvention  för  att  undanröja  all
diskriminering  på  grund av sexuell läggning  eller
könsidentitet.

Vi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för
regeringen som sin mening  vad  som  ovan  framförs.
Förslaget   lämnas   med   anledning  av  motionerna
2002/03:U287  yrkande  1,  2003/04:K418  yrkande  1,
2003/04:L350  yrkande  20,  2003/04:U16  yrkande  4,
2003/04:U282 yrkande 19 samt 2003/04:U337 yrkande 2.



Särskilda yttranden



Utskottets  beredning  av  ärendet   har   föranlett
följande   särskilda  yttranden.  I  rubriken  anges
vilken   punkt    i    utskottets    förslag    till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Folkrätten inför framtiden, punkt 1 (v)

av Sermin Özürküt (v).

Bakgrunden  till  den  folkrättsliga  diskussion som
förts under senare år har sin utgångspunkt  i  Natos
militära    ingripande   1999   mot   Folkrepubliken
Jugoslavien (FRJ).  Natoländerna  med  USA i spetsen
angav  humanitära  och  moraliska  motiv  för   sitt
ingripande  mot  FRJ.  Man  angav  som skäl för sitt
ingripande  att  man ville förhindra folkfördrivning
och grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Ingripandet hade inget  stöd  i  FN:s  säkerhetsråd.
Utskottets sätt att skriva om utvecklingen  i Kosovo
före  Natos  ingripande har en stark benägenhet  att
acceptera Natoländernas beskrivning av situationen i
Kosovo  som  ett   självklart   historiskt   faktum.
Situationen  i  Kosovo  var  inte  alls så enkel och
självklar   att   den   omedelbart  motiverade   ett
ingripande.  Det är visserligen  sant  att  våldsdåd
hade begåtts i  Kosovo,  men det är ytterst tveksamt
om dessa var av den omfattningen  att  de motiverade
omfattande    bombningar   av   FRJ.   Vidare   hade
bombningarna  av   FRJ  föregåtts  av  förhandlingar
mellan FRJ och Nato med Madelaine Albright i spetsen
i Rambouillet, där praktiskt  oantagliga  förslag av
ultimativ  karaktär  presenterats  av  Nato.  Vidare
inleddes    angreppet    i   stor   skala   på   den
kosovoalbanska befolkningen först efter det att Nato
inlett  sina  bombningar.  Massflykten  från  Kosovo
inleddes inte förrän bombningarna  av  FRJ  inletts.
Den  historiska  utvecklingen  av  vad  som hände  i
Kosovo efter Natoangreppet har beskrivits  av  flera
kritiska journalister men också av fredsförhandlaren
och   OSSE:s  representant  i  Belgrad,  överste  Bo
Pellnäs.

Natos ingripande  i Kosovo var det första fallet där
Nato  eller  en  USA-allians   gjorde   ett  militär
ingripande som kan rubriceras som preventivkrig. USA
och  dess  alierade har senare genomfört ytterligare
ett sådant krig utan FN:s sanktion.

Det är av största  vikt  att  detta uppträdande inte
upprepas  och  omvandlas till prejudikat  eller  ges
någon plats i sedvanerätten.  Det  skulle undergräva
FN:s  auktoritet och underminera respekten  för  FN-
stadgan.

Vad beträffar den diskussion som uppstått till följd
av Natos  intervention  i  Kosovo,  som  är det enda
exemplet  en  intervention  med  hänvisning till  de
mänskliga   rättigheterna,  samt  det   faktum   att
historieskrivningen    kring    detta   exempel   är
omdiskuterad, bör man vara ytterst försiktig med att
föra  långtgående  resonemang  om sedvanerätt  kring
detta enda fall.

Som  bekant  rättfärdigades  inte  USA:s   och  dess
allierades  folkrättsvidrig  ingripande  i Irak  med
hänvisning  till  de  mänskliga rättigheterna,  utan
till  förekomsten av, som  det  senare  visade  sig,
obefintliga massförstörelsevapen.

Det går  inte att förneka att det kan förekomma fall
där skyddet av människors säkerhet kommer i konflikt
med staters säkerhet. Detta är ett svårlöst dilemma.
Dels är det  svårt  att  fastställa  hur grova dessa
ingripanden   skall   vara  för  att  motivera   ett
ingripande utifrån, dels  kan  det  vara  svårt  att
fastställa  vad  som  är ett militärt ingripande mot
stater som begår brott mot mänskliga rättigheter som
enda  och sanna motiv och  ett  militärt  ingripande
utifrån  som  har  andra  politiska  motiv än, eller
utöver,  de rent humanitära. FN-stadgan  torde  vara
det enda instrument  som  kan  ge ett viss skydd mot
missbruk av militära ingripanden  med andra motiv än
de humanitära.

Utrikesutskottet   har   i  betänkande  2002/03:UU16
Irakkonflikten och FN-stadgans våldsförbud redovisat
sin  syn  i  frågan  om USA:s  och  dess  allierades
störtande av diktatorn  Saddam Hussein och den därpå
följande ockupationen av  Irak  och hävdat att detta
ingripande  kan  ha  varit  riktig  från   humanitär
synpunkt. I betänkandet fastslogs dock att USA:s och
dess    allierades    ingripande   stred   mot   den
internationella  rättsordningen.   Noteras  bör  att
USA:s  och dess allierades ingripande  inte  gjordes
med hänvisning  till den irakiska regimens brott mot
de  mänskliga  rättigheterna   utan   till  att  den
irakiska     regimen    var    i    besittning    av
massförstörelsevapen.


2. Kampen mot terrorismen, punkt 2 (m, fp, kd)

av  Carl B Hamilton  (fp),  Göran  Lindblad  (m),
Björn  Hamilton  (m),  Rosita  Runegrund (kd) och
Nils Oskar Nilsson (m).

Under  utskottets  överväganden  kring   kampen  mot
terrorismen anser vi att ett tillägg borde ha gjorts
om  det beklagliga i att den svenska försvarsmakten,
i motsats  till  försvarsmakten  i  andra EU-länder,
inte anses behöva planera för militära  uppgifter  i
kampen  mot  terrorismen så som den beskrivs i t.ex.
EU:s nya säkerhetsstrategi.


3. Israel och Palestina, punkt 3 (v)

av Sermin Özürküt (v).

Under utskottets  överväganden om läget i konflikten
i Mellanöstern anser  jag  att viktiga tillägg borde
ha gjorts.

Läget i konflikten i Mellanöstern är alltjämt mycket
allvarligt. Den politiska processen  står  still och
våldsnivån  är  fortsatt  hög.  Utskottet anser  att
terroristattacker aldrig kan rättfärdigas.  Fortsatt
våld  i  regionen  ger  inga  fördelar  åt någondera
sidan.  Utskottet fördömer alla våldshandlingar  mot
oskyldiga  civila, vare sig det är palestinier eller
israeler       som        drabbas.       Palestinska
självmordsbombningar kan aldrig  ursäktas.  De måste
upphöra för att israeler och palestinier skall kunna
leva i fred och harmoni. Den palestinska myndigheten
måste  agera med kraft för att förhindra palestinska
terrordåd  och  andra våldshandlingar. Utskottet ser
också   med  allvar   på   israeliska   anfall   mot
palestinska  mål.  Den palestinska myndigheten måste
agera  med  kraft  för   att  förhindra  palestinska
terrordåd  och andra våldshandlingar  samtidigt  som
den israeliska  staten  måste  tillhållas  att  inte
lägga  palestinska  myndigheter  och institutioner i
grus och aska. Utan fungerade institutioner kan inte
de palestinska myndigheterna stoppa  den  terror som
genomförs av palestinier. Utskottet konstaterar  att
Sverige  och  EU  i ett flertal uttalanden har krävt
att  Israel  skall  upphöra   med  de  utomrättsliga
avrättningarna  av  palestinska  ledare,  vilket  på
senare tid har upprepats.


4. Israel och Palestina, punkt 3 (mp)

av Lotta N Hedström (mp).

Genèveinitiativet framställs som en positiv ansats i
utskottets betänkande och det kan  det  också  vara,
men   vissa   svagheter  bör  påpekas  och  påtalas,
nämligen att initiativet:

-  inte ligger  i  linje  med de resolutioner som FN
tagit om Israel-Palestinakonflikten genom åren,
-
-  inte  säkerställer  de palestinska  flyktingarnas
status och hemvändande
-
-  inte garanterar en palestinsk  stat eftersom land
och  luftrum  inte  kan  upprätthållas   på   ett
autonomt   sätt,  och  israelisk  militär  enligt
förslaget kommer  att  finnas kvar på palestinskt
territorium.
-

5. Internationella brottmålsdomstolen, punkt 4
(v)

av Sermin Özürküt (v).

Utskottet menar att Saddam  Hussein  byggde  upp  en
diktatur   som   utgjorde   ett  hot  mot  den  egna
befolkningen  och  mot  omvärlden.  USA:s  och  dess
allierades  angrepp  på  Irak   innebar  att  Saddam
Husseins  grymma  diktatur störtades.  Angreppet  på
Irak   var   likafullt    ett   folkrättsbrott   och
genomfördes inte med hänvisning  till  att man avsåg
att   störta   en   diktator,   vars  regim  innebar
omfattande och grova brott mot mänskliga rättigheter
utan  med  hänvisning till falska uppgifter  om  att
Irak innehade massförstörelsevapen samt uppgifter om
att Saddam Hussein  gav skydd åt terrornätverket al-
Qaida - uppgifter som  USA:s  utrikesminister  Colin
Powell senare medgav var felaktiga.


6. Internationella brottmålsdomstolen, punkt 4
(mp)

av Lotta N Hedström (mp).

Miljöpartiet     menar    att    beskrivningen    av
folkrättsfrågorna  i  samband  med  interventionen i
Afghanistan lämnar mycket i övrigt att önska.

Det svenska stödet till de amerikanska  bombningarna
2001  stod  inte  på en klar folkrättslig grund  och
alternativen för Amerika  att  gå  tillväga på annat
sätt  för att hävda sin självförsvarsrätt  än  genom
anfallsvåld  på  världens  fattigaste  land uttömdes
inte.

Vi    menade    då   och   menar   fortfarande   att
terroristhandlingen   i   New   York,   som  utlöste
Afghanistankriget,  i  stället  borde  ha mötts  med
framför     allt     brottsbekämpande,    polisiära,
diplomatiska och sanktionsinriktade  medel  i  brett
internationellt   samförstånd.   Sverige   hade   en
undfallande,  ogenomtänkt  och  reflexmässsigt  USA-
trogen  linje,  och  folkrättsdiskussionen  var inte
kvalificerad.

Den retorik som finns att läsa i riksdagsprotokollen
från  den vintern visar också på en patetisk övertro
på hur  bra  och lugnt allt skulle bli i Afghanistan
efter att den förhatliga talibanregimen störtats med
amerikanska trupper.

Dagens facit  visar  tyvärr  inte på de vinsterna,
utan på ett växande hat mot allt  västerländskt, mot
FN  och mot USA hos stora delar av befolkningen  som
tvärtom  försvårar  återuppbyggnad, genuin demokrati
och god integrering i världssamfundet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Följdmotioner

2003/04:U14 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att Sverige bör
vara   berett  att  göra   större   fredsfrämjande
insatser   i   Afghanistan,   vilket  bidrar  till
förutsättningar  för  ökad respekt  för  mänskliga
rättigheter och demokrati i landet.

2003/04:U15 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om vilka principer
som skall ligga till  grund  för  svenska utrikes-
och  säkerhetspolitiska  ställningstaganden  i  de
fall   då   staters   rätt  och  människors   rätt
kolliderar.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om en sammanställning
av  de  konventioner  från FN, Europarådet och ILO
som Sverige inte signerat och ratificerat.

2003/04:U16 av Lotta N Hedström och Ulf Holm (mp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att Sverige även
bör   verka   för   ett   tilläggsprotokoll   till
Genèvekonventionen, ESK-rättigheterna.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att skriva under
och   ratificera    avtalet   om   immunitet   och
privilegier för ICC-anslutna.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att Sverige i FN-
sammanhang  bör  verka  för  att  en konvention om
rättigheter   avseende   sexuell   läggning    och
könstillhörighet antas.

Motioner från allmänna motionstiden
2002/03

2002/03:Ju278 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att  regeringen
omedelbart skall  underteckna tilläggsprotokoll 12
till Europakonventionen  om  mänskliga rättigheter
och skyndsamt förelägga riksdagen  protokollet för
ratificering.

2002/03:U212 av Maud Olofsson m.fl. (c):

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att Sverige bör
verka   för   en   uppdatering  av  internationell
lagstiftning  med  hänvisning   till   krigförande
relationer   mellan   statliga  och  icke-statliga
parter.

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om att Sverige  bör
fördöma de fall där mänskliga rättigheter medvetet
eller omedvetet  kränks under förevändning att man
bekämpar terrorism.

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om att Sverige  inte
bör använda  epitetet  "terrorism"  vårdslöst  och
utan referens till en fastslagen definition.

12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om  att "kriget" mot
terrorism  förs inom ett multilateralt,  juridiskt
hållbart nätverk.

2002/03:U228 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att kampen mot
terrorismen  måste  föras  inom   demokratins  och
rättsstatens ramar.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  att  Sveriges
regering  i  kampen   mot  terrorismen  kraftfullt
driver  frågan  om  rättssäkerhet   så   att  våra
grundlagar upprätthålls för alla våra medborgare.

2002/03:U231 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  att Sverige i EU
och andra internationella sammanhang  skall  verka
för  att internationell rätt och FN:s resolutioner
efterlevs  när det gäller palestiniernas rätt till
självbestämmande och suveränitet.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att Sverige i EU
och andra internationella  sammanhang  skall verka
för      att      den      illegala     israeliska
bosättningspolitiken   på  ockuperat   palestinskt
område stoppas.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att Sverige i EU
och   andra   internationella   sammanhang   skall
motsätta sig "bantustaniseringen" av de ockuperade
palestinska områdena.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att palestinierna
har rätt  att utropa en egen suverän stat, dvs. en
stat som har  kontroll  över det egna territoriet,
sina gränser och handel och  andra  relationer med
andra länder.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om att de flyktingar
som önskar återvända till  sina hem skall tillåtas
göra detta.

6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att kompensation
för   förlust   av    egendom   i   enlighet   med
internationell lag och sedvanerätt skall utbetalas
av  den  israeliska  regeringen   eller   ansvarig
myndighet till de palestinier som väljer att  inte
återvända.

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  Sverige  i FN
och  i  EU  och  andra  internationella sammanhang
skall  verka  för palestiniernas  rätt  till  hela
östra Jerusalem som huvudstad.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att Sverige i FN
och i EU skall  verka  för  att  en internationell
övervakningsstyrka sänds till Israel/Palestina.

2002/03:U245 av Hillevi Larsson (s):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om att det måste bli
ett  omedelbart  stopp  på   allt   övervåld  från
israelisk polis och militär.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att Israel måste
respektera      folkrättens     principer      och
palestiniernas mänskliga rättigheter.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att Israel måste
lämna all ockuperad  mark,  i  enlighet  med  FN:s
resolutioner.

2002/03:U249 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att  militära
aktioner   mot  ett  land  skall  diskuteras   och
beslutas i FN.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige i FN och
i andra internationella sammanhang måste kritisera
och bekämpa den folkrättsfientliga och
imperialistiska politik som president Bush och hans
administration bedriver.

2002/03:U258 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen
både nationellt och internationellt  bör verka för
att    Saddam    Hussein    ställs    inför    den
internationella  brottmålsdomstolen,  i  synnerhet
för  hans  brott både mot sitt eget folk, mot  det
kurdiska folket och mot andra minoriteter.

2002/03:U275 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om Israels krig mot
Palestina.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige bör ta
initiativ till att Palestina erkänns som stat.

2002/03:U276 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  regeringen på
alla nivåer skall förhindra att USA ensamt eller i
samarbete  med  andra stater börjar ett  krig  mot
Irak  som  inte sanktionerats  enhälligt  av  FN:s
säkerhetsråd.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen
skall  stå  fast  vid att endast  FN  innehar  det
globala våldsmonopolet samt att FN:s säkerhetsråds
resolutioner   måste   respekteras   av   samtliga
medlemsstater.

2002/03:U277 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att Sverige genom
FN och andra  internationella organisationer måste
verka för att USA inte missbrukar sin militära och
ekonomiska   styrka    för    att    påverka   det
folkrättsliga     regelverket,     internationella
överenskommelser  och  FN-charten på ett  negativt
sätt.

2002/03:U280 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om när väpnat våld
skall få användas i försvarssyfte.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att folkrätten
först och främst skall främja  människors säkerhet
före staters.

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
självförsvarsrätten    måste     analyseras    och
definieras ur ett internationellt perspektiv.

2002/03:U283 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  alla  nationers
rätt till trygghet inom fasta och erkända gränser.

2002/03:U287 av Ulf Holm m.fl. (mp, s, fp, v, c):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om att Sverige i FN-
sammanhang  bör  verka  för att en  konvention  om
rättigheter   avseende   sexuell    läggning   och
könstillhörighet antas.

2002/03:U297 av Lotta N Hedström (mp):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av
förlängd och förstärkt internationell  närvaro för
skydd och observation.

5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om att verka för att
förmå Pakistan att underteckna  Genèvekonventionen
om flyktingar.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om inrättandet av en
sanningskommission och av  ett  förfarande  i  den
internationella    brottmålsdomstolen    för   att
klarlägga    ansvar    för   olika   övergrepp   i
Afghanistan.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att Sverige bör
poängtera  USA:s särskilda  moraliska  ansvar  för
återuppbyggnaden av Afghanistan.

2002/03:U304 av Lars Ohly m.fl. (v):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i motionen anförs om att Sverige
som  EU-medlem  har ett  ansvar  för  att  EU  som
organisation strikt  tillämpar folkrätten och FN:s
resolutioner och att även EU-länder i sin egenskap
av enskilda stater gör detsamma.

2002/03:U313 av Agne Hansson m.fl. (c):

23. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad som i motionen anförs om att Sverige på
lämpligt  sätt  bör arbeta för att FN:s förklaring
om   mänskliga   rättigheter    kompletteras   med
diskriminering på grund av sexuell läggning.

2002/03:U322 av Bo Lundgren m.fl. (m):

17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om FN:s roll för att
ge   sanktioner    effektivitet    och    moralisk
legitimitet.


Motioner från allmänna motionstiden
2003/04


2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  en FN-konvention
mot  diskriminering  på grund av sexuell  läggning
eller könsidentitet.

2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad som i motionen anförs om att Sverige  i
FN  bör arbeta för antagandet av en konvention som
erkänner    likaberättigande   och   frihet   från
diskriminering  för  homo-,  bi- och transsexuella
som en mänsklig rättighet.

2003/04:U215 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om att en  kampanj  genomförs
för att  upplysa  om och hävda folkrättens värde som
ett skydd för folk och inte för stater.

2003/04:U238 av Henrik von Sydow (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att omdefiniera
folkrätten   så   att    grundläggande   mänskliga
rättigheter sätts före staternas suveränitet.

2003/04:U243 av Lars Ohly m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att Sverige fortsättningsvis  bör arbeta för att ett
tilläggsprotokoll    till   konventionen    om    de
ekonomiska,  sociala  och  kulturella  rättigheterna
(ESK) antas.

2003/04:U246 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU
skall  verka för att principen om statssuveränitet
inte får  vara  överordnad andra viktiga principer
som folkmord, folkfördrivning  och andra grova och
systematiska brott mot mänskliga rättigheter.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU
skall verka för att FN:s stadga förtydligas så att
kamp mot folkmord  och  folkfördrivning kodifieras
som grund för humanitär intervention.

2003/04:U259 av Hillevi Larsson m.fl. (s):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i motionen anförs om att Sverige
bör  verka för att FN  driver  igenom  sina  redan
antagna  resolutioner  angående  Palestina och ser
till  att  de  efterlevs.  Det  viktigaste  kravet
gäller att Israels ockupation av  Palestina  måste
upphöra.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs  om ett stopp för
bosättningspolitiken.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i  motionen  anförs om att Israels
självpåtagna rätt att utvisa eller  avrätta Arafat
kraftfullt måste fördömas.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i  motionen  anförs om att den mur
Israel    bygger    på    palestinsk    mark    är
folkrättsvidrig och förtjänar hård kritik.

2003/04:U282 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):

5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  att  kampen  mot
terrorismen   måste  föras  inom  demokratins  och
rättsstatens ramar.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att Sveriges
regering   i  kampen  mot  terrorismen  kraftfullt
driver  frågan   om   rättssäkerhet  så  att  våra
grundlagar upprätthålls för alla våra medborgare.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att utveckla
folkrätten  till  ett  bättre  skydd för mänskliga
rättigheter inom länder.

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige bör gå
i spetsen för  en fortsatt förnyelse av folkrätten
så  att  den entydigt  blir  ett  stöd,  inte  ett
hinder,  för   enskilda  individers  grundläggande
rättigheter.

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om att Sverige  bör
driva  på  så  att  fler  stater,  inklusive  USA,
ratificerar   Romstadgan    om    den   permanenta
internationella brottmålsdomstolen.

12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  åtal  av
amerikanska    medborgare    i    den   permanenta
internationella brottmålsdomstolen.

16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om en omarbetning av
FN:s konvention mot rasdiskriminering.

19. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder  för  att
motverka     diskriminering    av    homosexuella,
bisexuella och  transpersoner  samt  betydelsen av
att   Sverige   snarast  tar  ett  internationellt
initiativ  för  att   upprätta  en  internationell
konvention för att undanröja all diskriminering på
grund av sexuell läggning eller könsidentitet.

2003/04:U289 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  Iraks
befrielse var riktig  både  ur  humanitär synpunkt
och    för    att    hävda   den   internationella
rättsordningen.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU
bör  stödja  fredsprocessen mellan Israel och dess
grannar.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU
bör  verka  för  att  den s.k. färdplanen för fred
förverkligas så att parterna  kan  enas  om att en
palestinsk stat skall etableras år 2005.

2003/04:U302 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om behovet en stadig
internationell  närvaro  inom  FN:s  ram  för  att
säkerställa att den israeliska armén  inte kränker
palestinier.

2003/04:U311 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att Sverige som
enskild  stat och som medlem av EU bör  verka  för
att muren mellan Israel och Västbanken rivs.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionens anförs om att Sverige  inom
EU-kretsen  bör  verka  för  att förhindra att den
israeliska  säkerhetstjänsten Mossad  opererar  på
europeiska flygplatser.

2003/04:U313 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige i sina
bilaterala  förbindelser  med  Israel skall påpeka
att bygget av muren innebär olaglig annektering av
palestinska områden.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att Sverige inom
EU  och  FN  skall arbeta för en bred  uppslutning
kring att den mur Israel bygger skall fördömas.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige i sina
bilaterala  förbindelser  med  Israel skall arbeta
för  att  det olagliga bygget av muren  omedelbart
stoppas och för att redan byggda delar rivs.

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  att  de
kontinuerliga israeliska våldsövergreppen  mot  en
granne utan armé upphör.

2003/04:U317 av Lotta N Hedström (mp):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om undertecknande
av legosoldatskonventionen.

2003/04:U321 av Ulf Holm m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen  anförs  om  att  Sverige   skall
ratificera    FN:s    konvention    för   skydd   av
migrantarbetares och deras familjers rättigheter som
antogs  av  FN:s generalförsamling den  18  december
1990.

2003/04:U335 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om att  definitionen
av folkrätten behöver moderniseras.

2003/04:U337 av Anders Bengtsson m.fl. (s):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   som   i   motionen   anförs  om  en
FN-konvention   om  rättigheter  rörande   sexuell
läggning och könstillhörighet.

2003/04:U340 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU
skall   fördöma  varje  våldshandling  i  form  av
självmordsterrordåd    eller    repressalier   för
självmordsterrordåd.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  att  stoppa
byggandet  av den s.k. muren  som  den  israeliska
staten  upprättar   i   syfte   att   skydda  dess
medborgare mot terrorister.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU
skall  verka  för  en  internationell  fredsstyrka
under   FN:s  ledning   för   upprätthållande   av
vapenvila   och   säkerhet   för   att  främja  en
fredsprocess.

2003/04:U352 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  regeringen
skall redovisa de internationella konventioner och
tilläggsprotokoll som Sverige inte har ratificerat
och tydligt förklara varför.

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om att folkrättsliga
krav aldrig får gå ut över kravet på grundläggande
mänskliga rättigheter.

10. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om att  grundläggande
mänskliga rättigheter måste respekteras också för de
personer  som  blivit   involverade   i  kampen  mot
terrorismen.
Motionerna

I kommittémotion 2003/04:U282 (fp) yrkande 11 hävdas
att  Sverige  bör  driva  på  så  att  fler  stater,
inklusive  USA,  ratificerar   Romstadgan   om   den
permanenta internationella brottmålsdomstolen (ICC).
Motionärerna    önskar    också,   i   yrkande   12,
uppmärksamma   frågan   om  åtal   mot   amerikanska
medborgare   i   den   permanenta    internationella
brottmålsdomstolen.  Enligt motionärerna  bör  inget
lands  medborgare  som begår  allvarliga  brott  mot
mänskligheten kunna  gå säkra från att ställas inför
domstolen. Sverige bör  verka för att EU-länder inte
ingår bilaterala överenskommelser  med  USA  om  att
avskriva möjligheten att inför ICC åtala amerikanska
militärer och diplomater.

I  kommittémotion 2003/04:U16 (mp) yrkande 2 begär
motionärerna   att   Sverige   skriver   under   och
ratificerar avtalet om immunitet och privilegier för
ICC-anslutna.  Regler  om  immunitet och privilegier
skapar  förutsättningar för att  vittnen  och  offer
samt domstolens  företrädare  och  tjänstemän  skall
kunna utföra sitt arbete så effektivt som möjligt.
Regeringen    bör,   enligt   motionärerna   bakom
kommittémotion 2002/03:U258  (mp)  yrkande  2, verka
både  nationellt  och internationellt för att Saddam
Hussein    ställs    inför    den    internationella
brottmålsdomstolen, i  synnerhet  för sina brott mot
sitt  eget  folk,  mot det kurdiska folket  och  mot
andra minoriteter.
I  kommittémotion  2003/04:U14   (m)   yrkande   9
diskuteras  situationen  i Afghanistan. Motionärerna
anser  att  Sverige bör vara  berett  att  där  göra
större fredsfrämjande  insatser, vilket skulle bidra
till förutsättningar för  ökad respekt för mänskliga
rättigheter och demokrati i landet.

I den enskilda motionen 2002/03:U297  (mp)  begärs i
yrkande   6   både  en  sanningskommission  och  ett
förfarande i den  internationella brottmålsdomstolen
för att klarlägga ansvaret  för  olika  övergrepp  i
Afghanistan.  Vidare  hävdas behovet av förlängd och
förstärkt internationell  närvaro  i Afghanistan för
skydd och observation (yrkande 2). Motionären  anser
att  Sverige bör poängtera USA:s särskilda moraliska
ansvar  för återuppbyggnaden av Afghanistan (yrkande
8). Vidare  måste  Pakistan  förmås  att underteckna
Genèvekonventionen om flyktingar (yrkande 5).


Utskottets överväganden


Internationella brottmålsdomstolen (ICC)


Den   1   juli   2002  trädde  Romstadgan  för   den
internationella       brottmålsdomstolen       (ICC,
International Criminal  Court) i kraft. Därmed kunde
domstolen,  som  har  sitt  säte  i  Haag,  träda  i
funktion. Under 2003 har val av domare, åklagare och
biträdande  åklagare  till  domstolen  ägt  rum  och
invigningen av domstolen kunnat ske.

Sverige  och Europeiska unionen  har  från  början
varmt stött upprättandet av brottmålsdomstolen, vars
inrättande kanske  är  att  betrakta som den största
händelsen   inom   folkrätten   sedan    FN-stadgans
tillkomst   för   mer   än   50   år   sedan.  Genom
brottmålsdomstolen  tas ett viktigt steg  bort  från
straffrihet  för  grova  brott  mot  den  humanitära
rätten.
Europeiska unionen  har  under  2003 bekräftat sin
bestämda  avsikt  att  samarbeta med domstolen.  Den
gemensamma   ståndpunkt   om   den   internationella
brottmålsdomstolen  som  Europeiska   unionen  antog
under  svenskt  ordförandeskap  den  11  juni   2001
reviderades och förstärktes under 2002 och 2003.  En
handlingsplan  har  upprättats  i syfte att samordna
unionens aktiviteter till stöd för domstolen och för
att bibehålla Romstadgans integritet.
Utskottet  vill  samtidigt  framhålla  Romstadgans
centrala komplementaritetsprincip, som anger att ICC
får träda in endast om det inte finns någon stat som
kan  och  vill  lagföra  för internationella  brott.
Romstadgan utgör således ett  incitament  för stater
att  själva  åtala och stärker därmed trenden  under
senare år att  åtala  och döma för krigsförbrytelser
och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Utskottet har tidigare  välkomnat ansträngningarna
att upprätta den internationella  brottmålsdomstolen
och anser det ytterst värdefullt att  den nu trätt i
funktion  och  kan  bemöta  bristande  åtgärder   på
nationell   nivå   och  komma  till  rätta  med  den
straffrihet som har  förekommit  för bl.a. folkmord,
brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
Hittills  har 92 länder ratificerat  Romstadgan  -
däribland Sverige och samtliga övriga EU-länder.[14]
Kina, Indien,  Pakistan,  Indonesien  och Turkiet är
några  av  de  länder  som  inte  har skrivit  under
fördraget.  Det finns också länder som  har  skrivit
under, men som  inte  har  ratificerat,  Romstadgan.
Bland  dessa  finns  USA, Israel, Egypten, Iran  och
Ryssland. Sverige arbetar tillsammans med övriga EU-
länder för att förmå fler  stater  att  ansluta  sig
till  Romstadgan  för  att  därigenom göra domstolen
till den globala kraft mot straffrihet  för de allra
grövsta brotten, som är dess främsta syfte.  Sverige
och  Europeiska  unionen  har  även  på  olika  sätt
försökt   påverka   USA,  som  genom  sin  nuvarande
inställning till Romstadgan  har en negativ inverkan
på ratifikationsprocessen i vissa länder.
Utskottet finner det ytterst  beklagligt  att  USA
fortsätter  sina ansträngningar att förmå länder att
ingå bilaterala  avtal  i  syfte  att staterna skall
förbinda   sig   att   inte   överlämna  amerikanska
medborgare till domstolen. EU har, med svenskt stöd,
antagit slutsatser innehållande  vissa principer som
skall  beaktas  av  EU-staterna i deras  förhållande
till USA i frågan. Av dessa principer framgår att EU
bestämt tar avstånd från  det  amerikanska förslaget
till  dylika  avtal. Enligt EU:s tydliga  riktlinjer
för de länder som  väljer  att  sluta  avtal med USA
måste avtalen slå fast att inga krigsförbrytare  får
förbli  ostraffade  och  att amerikaner som utlämnas
till USA i stället för till ICC därför måste ställas
inför  rätta  i  amerikanska   domstolar,  samt  att
avtalen  aldrig  kan  omfatta alla  amerikaner  utan
endast   personer   utsända   av   den   amerikanska
regeringen.
Inget EU-land har slutit  något  avtal  med USA om
att   inte   överlämna  amerikanska  medborgare  för
lagföring av ICC.  Sverige  och EU har vidare aktivt
arbetat  för  att uppmärksamma  tredjeland  på  EU:s
vägledande principer  och  hjälpa tredjeland att stå
emot amerikanska påtryckningar. Flera länder utanför
EU  har  med  stöd  i  rådsslutsatserna   avböjt  de
amerikanska förslagen.
Sverige  har i februari 2004 undertecknat  avtalet
om immunitet  och  privilegier  för  Internationella
brottmålsdomstolen.  Enligt  vad  utskottet  erfarit
pågår  arbetet  med en proposition om  avtalet,  och
arbetet med den beräknas vara klart under våren 2004
så att en proposition  kan  föreläggas riksdagen för
beslut. Därefter kan Sverige ratificera avtalet.
Enligt vad utskottet inhämtat  har  Sverige  varit
mycket  aktivt  i att effektivisera EU:s arbete. Det
bör  framhållas  att   det  var  under  det  svenska
ordförandeskapet i EU 2001 som den första gemensamma
ståndpunkten om ICC antogs,  och  Sverige  har sedan
dess   följt   upp  detta  arbete  bl.a.  genom  den
handlingsplan som  nyligen  antogs av ministerrådet.
Utskottet välkomnar detta arbete  och  stöder vidare
regeringens  fortsatta ansträngningar att,  både  på
egen hand och  i  samarbete med andra länder, främst
inom  Europeiska  unionen,  ge  domstolen  och  dess
stadga starkt stöd.

Afghanistan


Utskottet  vill  inledningsvis   hänvisa   till  det
seminarium som hölls i riksdagen i november  2003 om
situationen  i Afghanistan. Utskottet anser att  den
nuvarande   situationen    och    säkerhetsläget   i
Afghanistan   ger  anledning  till  oro.   En   bred
internationell   närvaro   är   nödvändig   för  att
förbättra  säkerhetssituationen  och  för att stödja
återuppbyggnadsarbetet. Sverige har sedan årsskiftet
2001/02  deltagit  med enheter i den internationella
säkerhetsstyrkan  i Kabul.  Delar  av  den  styrkan,
främst stabs- och samverkansofficerare,  kommer  att
fortsätta   sin  tjänstgöring  där.  Regeringen  har
vidare nyligen beslutat att bidra med svensk militär
räddningstjänstpersonal  till Kabuls internationella
flygplats. Det svenska engagemanget  är  ett viktigt
led i en strävan att bidra till utveckling, fred och
säkerhet i Afghanistan. Regeringen har i proposition
2003/04:71  föreslagit  att  riksdagen  medger   att
regeringen  ställer  en  väpnad  styrka bestående av
högst  150 personer till förfogande  för  deltagande
inom ramen  för  Internationella  säkerhetsstyrkan i
Afghanistan   (ISAF).   Propositionen   bereds   för
närvarande av riksdagen.

Sverige   stöder  vidare  FN:s  centrala  roll   i
återuppbyggnadsarbetet  genom  representanter  i FN-
missionen   Unama   och   andra   FN-organ.  På  det
humanitära området är Sverige sedan  länge  aktivt i
minröjningsarbetet  och  verkar  kraftfullt för  att
avväpna  barnsoldater  och  ge  stöd  till   barnens
återanpassning  till  samhället.  Det  är utskottets
uppfattning  att  situationen  i  Afghanistan  måste
fortsätta att ges hög prioritet på  världssamfundets
dagordning.  Hela  det  internationella   samfundet,
inklusive  USA,  har ett stort ansvar i arbetet  med
att  förbättra  situationen   och  säkerhetsläget  i
landet.
Afghanistan  är  inte  part till  Romstadgan,  och
förutsättningar   för   att   låta   Internationella
brottsmålsdomstolen  klarlägga  ansvaret  för  olika
övergrepp  i  Afghanistan  är  inte  uppfyllda.   De
brottstyper som domstolen har mandat att döma för är
folkmord,     brott     mot     mänskligheten    och
krigsförbrytelser. Det gäller dock  bara  brott  som
begåtts  efter det att domstolen formellt inrättades
den 1 juli 2002.

Saddam Hussein


I december  2003  nåddes världen av uppgiften om att
Saddam  Hussein gripits.  USA  har  i  januari  2004
tillkännagivit     att     Saddam     Hussein    har
krigsfångestatus,  vilket betyder att han  kommer  i
åtnjutande  av  det rättsskydd  som  föreskrivs  för
krigsfångar i Genèvekonventionen. Konventionen är en
uppsättning internationellt  erkända  regler för hur
fångar skall behandlas. Bland annat ges  fångar rätt
att  ta  emot besök av personal från Internationella
rödakorskommittén. ICRC-personal, som bl.a. har till
uppgift   att    övervaka   att   Genèvekonventionen
respekteras, besökte  i februari 2004 Saddam Hussein
i dennes cell.

Utskottet menar att Saddam  Hussein  byggde upp en
diktatur  som  utgjorde  ett  hot både mot den  egna
befolkningen  och mot omvärlden.  Utskottet  har  på
annat håll i detta  betänkande  tagit ställning till
frågan  huruvida det var folkrättsligt  riktigt  att
invadera  Irak.  Med  dessa  ställningstaganden  som
grund  bör  det mot bakgrund av regimens grova brott
mot de mänskliga  rättigheterna anses värdefullt att
Saddam Hussein har kunnat gripas. Förutsättningarna,
vilka utskottet redogjort för i det ovanstående, för
att     ställa    honom    inför     Internationella
brottsmålsdomstolen    är   dock   inte   uppfyllda.
Utskottet förutsätter dock att Saddam Hussein kommer
att  ställas  till  svars  för   sina  oförrätter  i
enlighet med andra internationella rättsliga normer.

Med  vad  som  ovan anförts anser utskottet  att  de
frågor  som  motionerna   väckt   är  besvarade  och
avstyrker   därmed   motionerna  2002/03:U258   (mp)
yrkande 2, 2002/03:U297  (mp)  yrkandena 2, 5, 6 och
8,  2003/04:U14  (m)  yrkande  9,  2003/04:U16  (mp)
yrkande  2 samt 2003/04:U282 (fp) yrkandena  11  och
12.
**FOOTNOTES**
[14]:   Avseende   den   svenska   ratifikationen
hänvisas   till   justitieutskottets   betänkande
2000/01:JuU30 Internationella brottmålsdomstolen.
Traktaträtt och specifika konventioner,
ratificeringar m.m.


Motionerna

Flera  motionskrav  gäller  svensk  ratifikation  av
eller  krav  på  omarbetningar  av redan  befintliga
internationella konventioner och  tilläggsprotokoll.
Andra    motioner   innehåller   förslag   på    nya
konventioner.

Ett flertal  motioner, såsom motionerna 2002/03:U287
(mp,  s,  fp, v,  c)  yrkande  1,  2003/04:U16  (mp)
yrkande 4,  2003/04:U337 (s) yrkande 2, 2003/04:K418
(fp)  yrkande   1,   2003/04:L350  (c)  yrkande  20,
2003/04:U282 (fp) yrkande  19  och tar ställning för
att  Sverige  i  FN  bör verka för att  en  särskild
konvention   om   rättigheter,   och   frihet   från
diskriminering,  avseende   sexuell   läggning   och
könstillhörighet antas.

I  kommittémotion  2003/04:U282  (fp)  yrkande  16
önskar   motionärerna  se  en  omarbetning  av  FN:s
konvention  mot rasdiskriminering eftersom det i dag
inte  bara  är  högerextrema  hot  som  underminerar
demokratin i  världen.  Aggressivitet  inspirerad av
traditionell  vänsterretorik är lika destruktiv  som
rasism och respekterar  inte  alla  människors  lika
värde. Mot bakgrund av detta bör FN:s konvention mot
rasdiskriminering  revideras  och  vidgas så att den
inbegriper  alla  typer  av  hatpolitik   och   alla
politiska   aktiviteter   som  bygger  på  våldsamma
angrepp  mot  vissa  grupper eller  vissa  politiska
arbetssätt.
Motionärerna bakom kommittémotionerna  2003/04:U15
(kd)  yrkande  4  och  2003/04:U352  (kd) yrkande  1
önskar  en  sammanställning av de konventioner  från
FN,   Europarådet   och   ILO   som   Sverige   inte
undertecknat   och   ratificerat.   Regeringen   bör
redovisa   vilka  internationella  konventioner  och
tilläggsprotokoll  som  Sverige inte har ratificerat
och   tydligt   förklara  varför   så   är   fallet.
Motionärerna menar  att  Sverige bör föregå med gott
exempel  och skriva under och  ratificera  så  många
konventioner   som   möjligt   i   syfte   att   öka
möjligheterna  att andra länder följer efter och gör
samma sak.
Genom  partimotion  2002/03:Ju278  (v)  yrkande  2
framför Vänsterpartiet  krav  på  att  Sverige måste
underteckna och ratificera tilläggsprotokoll 12 till
Europakonventionen   om  mänskliga  rättigheter.   I
kommittémotion 2003/04:U243  (v)  begärs att Sverige
skall arbeta för att ett tilläggsprotokoll  till FN-
konventionen   om   de   ekonomiska,   sociala   och
kulturella  rättigheterna  (ESK) antas. Det är svårt
att   förstå   varför   regeringen   motarbetar   en
utveckling som skulle stärka  ESK-rättigheterna  och
tydliggöra   att   de   har   samma  status  som  de
medborgerliga och politiska rättigheterna,  dvs. att
de mänskliga rättigheterna är "universella, inbördes
beroende  av  varandra  och  odelbara".  Sverige bör
därför   fortsättningsvis   arbeta   för   att   ett
tilläggsprotokoll    till    konventionen    om   de
ekonomiska,  sociala  och  kulturella  rättigheterna
(ESK) antas.
Enligt kommittémotion 2002/03:U313 (c)  yrkande 23
har konventionerna om mänskliga rättigheter med åren
blivit   många   och   därmed  tillsammans  relativt
heltäckande.  Även vissa  gruppers  rättigheter  har
lyfts  fram  under   årens  lopp.  Konventioner  och
förklaringar  har  uppmärksammat  exempelvis  barns,
kvinnors,   funktionshindrades,   minoriteters   och
ursprungsfolks  utsatta situation i skilda avseenden
och  slagit  fast rättigheter.  FN:s  förklaring  om
mänskliga rättigheter om att ingen får diskrimineras
på grund av "ras,  hudfärg,  kön,  språk,  religion,
politisk  eller annan uppfattning, nationellt  eller
socialt ursprung,  egendom,  börd  eller ställning i
övrigt"  behöver kompletteras med diskriminering  på
grund av sexuell läggning.
I kommittémotion  2003/04:U16 (mp) yrkande 1 begär
motionärerna  att  Sverige   bör   verka   för   ett
tilläggsprotokoll   till  FN-konventionen  och  ESK-
rättigheterna. Av de  sex  stora MR-konventioner som
finns är det bara ESK-konventionen  som  saknar  ett
tilläggsprotokoll. Syftet med protokollet var att ge
individer och/eller grupper möjlighet att klaga till
FN:s   granskningskommitté  för  ESK-rättigheter  om
konventionsrättigheterna   kränkts,  exempelvis  vad
gäller  individers  rätt  till  utbildning,  arbete,
rätten att bilda fackförbund,  rätten  till  mat och
bostad,  rätten till hälsa och en tillfredsställande
levnadsstandard och social trygghet. Situationen för
många migrantarbetare  är,  även  i Sverige, alltför
ofta   dålig.   Motionärerna   bakom  kommittémotion
2003/04:U321 (mp) önskar därför  att  Sverige  skall
ratificera    FN:s    konvention    för   skydd   av
migrantarbetares och deras familjers rättigheter.

I den enskilda motionen 2003/04:U317  (mp) yrkande 2
begärs att Sverige undertecknar och ratificerar FN:s
legosoldatskonvention. Sverige bör i internationella
sammanhang  motverka  och  ifrågasätta  att  företag
erbjuder stater professionella militära tjänster.


Utskottets överväganden


Utskottet      konstaterar     inledningsvis     att
internationell rätt  omfattar ett mycket stort antal
internationella, globala som regionala, konventioner
och avtal. Utrikesdepartementet  publicerar Sveriges
internationella överenskommelser (SÖ)  från  år 1999
och  framåt,  samt  vissa  äldre  ofta  efterfrågade
överenskommelser, på Internet. Vidare kan nämnas att
det  av  FN-stadgans  artikel 102 framgår att  varje
traktat   som   ingås   av   medlemsstaterna   skall
registreras  hos  FN:s  sekretariat   och  av  detta
offentliggöras.

Utskottet har vidare inhämtat att en identifiering
av  internationella,  såväl  globala  som regionala,
konventioner  och avtal som Sverige tillträtt  eller
skulle kunna tillträda  skulle  bli  omfattande. Det
kan noteras att enbart FN registrerat ungefär 10 000
internationella  avtal  och - som jämförelse  -  att
UD:s eget traktatregister  över  avtal  som  Sverige
ingått  omfattar  omkring  5 000 avtal, ungefär lika
fördelat på bilaterala och multilaterala avtal. Bara
en redogörelse för potentiella  avtal  på MR-området
skulle  kräva  en  omfattande utredning. Som  bilaga
till  detta betänkande  läggs  en  förteckning  över
länder,   inklusive  Sverige,  som  ratificerat  ett
trettiotal   olika   FN-konventioner  på  MR-området
(bilaga 2).
Utskottet  instämmer  i  bedömningen  att  det  är
viktigt  att Sverige  föregår  med  gott  exempel  i
folkrättsliga   överväganden   och  diskussioner  om
huruvida   internationella   överenskommelser    och
konventioner  skall  undertecknas  och  ratificeras.
Utskottet finner dock inget egenvärde i att  Sverige
skulle  vara  part  till  så  många konventioner som
möjligt.  Ett  stort  antal  konventioner  från  FN,
Europarådet  och  ILO  är  i  dag obsoleta  och  har
ersatts  av  nyare  konventioner även  om  de  äldre
konventionerna  formellt  sett  fortsatt  existerar.
Utskottet  kan  inte  anse  det  ändamålsenligt  att
avkräva  att  en lista  över  dessa  äldre  obsoleta
konventioner publiceras. Betydande svårigheter finns
också att på annat  sätt  än vad som ovan beskrivits
finna former för en presentation  och redovisning av
svenska    överväganden    i   fråga   om   enskilda
konventioner.
Utskottet vill beträffande  nyare konventioner som
Sverige   inte   blivit   part  till  hänvisa   till
överväganden  redovisade  i  regeringens   skrivelse
2003/04:20    Mänskliga    rättigheter    i   svensk
utrikespolitik.      Skrivelsen      behandlas     i
utrikesutskottets betänkande 2003/04:UU9.  Utskottet
vill  också särskilt betona att det, i enlighet  med
den  nationella   handlingsplan   för  de  mänskliga
rättigheterna som skrivelse 2001/02:83  En nationell
handlingsplan   för   de   mänskliga   rättigheterna
hänvisar  till  (avsnitt  5.2  s. 23 f.), pågår  ett
arbete i en interdepartemental arbetsgrupp  för  att
se   över  frågan  om  vilka  konventioner  som  bör
ratificeras   och   därmed   eventuella  ytterligare
ratifikationer.  Det kan därmed  konstateras,  menar
utskottet, att frågan  om  ratifikationer  av  olika
konventioner  får  en  tillfredsställande  beredning
inom ramen för regeringens arbete.

Tilläggsprotokoll till FN:s konvention om
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter


När det gäller frågan om ett tilläggsprotokoll  till
FN:s   konvention   om   ekonomiska,   sociala   och
kulturella   rättigheter   noterar   utskottet   att
regeringen    i   skrivelse   2003/04:20   Mänskliga
rättigheter   i  svensk   utrikespolitik   förklarar
följande:

De   senaste   åren    har    frågan    om    ett
tilläggsprotokoll     till     konventionen    om
ekonomiska,  sociala  och kulturella  rättigheter
diskuterats   inom  FN.  Ett   protokoll   skulle
möjliggöra för  individer  att  klaga på sin stat
för  att den inte skyddar individens  ekonomiska,
sociala eller kulturella rättigheter. En liknande
mekanism  finns  redan  för  konventionen  för de
medborgerliga och politiska rättigheterna.
Under  år  2003  har  en arbetsgrupp upprättats
under   FN:s   kommission   för    de   mänskliga
rättigheterna för att överväga förslag  till  ett
tilläggsprotokoll     till     konventionen    om
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Sverige    kommer    att    aktivt   delta    i
arbetsgruppens      diskussioner      om      ett
tilläggsprotokoll,  även  om  regeringen inte  är
övertygad  om  att  ett sådant protokoll  är  det
bästa  sättet  att  främja   dessa   rättigheter.
Dessutom  kommer  Sverige  att verka för  att  de
ekonomiska, sociala och kulturella  rättigheterna
på ett effektivt sätt drivs inom övriga  delar av
FN-systemet, inte minst på utvecklingssidan.

Utskottet står bakom denna politik.


FN:s konvention om avskaffandet av alla former
av rasdiskriminering


Utskottet  vill  starkt betona alla människors  lika
värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras eller
hindras från att utnyttja  sina rättigheter på grund
av kön, hudfärg, nationellt  eller etniskt ursprung,
språklig      eller      religiös      tillhörighet,
funktionshinder,  sexuell  läggning  eller  politisk
eller  annan uppfattning. Skyddet mot diskriminering
är en av  hörnstenarna  i  arbetet  för de mänskliga
rättigheterna.

Det främsta internationella instrumentet  för  att
motverka   etnisk   diskriminering  utgörs  av  FN:s
konvention  om  avskaffandet   av   alla  former  av
rasdiskriminering    (CERD,   Convention   on    the
Elimination of All Forms  of  Racial Discrimination)
som antogs i New York 1965. Konventionen  innefattar
förbud  av rasistiska och fascistiska organisationer
och  syftar   till  att  garantera  alla  människor,
oavsett ursprung,  absolut och fullständig rätt till
alla  tänkbara  mänskliga   rättigheter.   Uttrycket
"rasdiskriminering"  avser varje skillnad, undantag,
inskränkning  eller  företräde   på  grund  av  ras,
hudfärg, härstamning eller nationellt  eller etniskt
ursprung,  som  har  till  syfte  eller  verkan  att
omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet
eller  utövandet,  på  lika  villkor,  av  mänskliga
rättigheter och grundläggande friheter på politiska,
ekonomiska, sociala, kulturella eller andra  områden
av det offentliga livet.
Enligt   rasdiskrimineringskonventionen  åtar  sig
konventionsstaterna att fördöma [kolla*] all form av
rasdiskriminering  och  att  med  alla  tillgängliga
medel  bedriva en politik som leder till avskaffande
av     alla     former     av     rasdiskriminering.
Konventionsstaterna  förbinder  sig också att stifta
lagar som förbjuder rasdiskriminering  samt  bekämpa
fördomar som kan leda till rasdiskriminering.
Enligt  artikel 2 i rasdiskrimineringskonventionen
skall staten  vidta ett antal olika åtgärder för att
bekämpa rasism. Flera olika typer av insatser behövs
för att bekämpa  brottslighet  med  anknytning  till
rasism  och  främlingsfientlighet.  Detsamma gäller,
vilket   även  diskuteras  i  utskottets  betänkande
2003/04:UU9,  möjligheterna  att  bekämpa  politiska
aktiviteter som bygger på våldsamma angrepp  och hat
mot    vissa    grupper    eller   vissa   politiska
arbetsformer.    Endast   lagstiftning    är    inte
tillfyllest enligt utskottets uppfattning. Det krävs
samarbete  mellan  olika  myndigheter,  kunskap  och
utbildning men även  uppföljning av nyare regler för
att utvärdera om reglerna  fungerar  i  enlighet med
sina syften. Rättsvårdande myndigheter och domstolar
har  en  särskilt viktig uppgift att fylla  i  dessa
sammanhang.
Principen om icke-diskriminering utgör grunden för
hela det system  av  rättsregler  som skapats för de
mänskliga  rättigheterna.  I FN:s konvention  om  de
medborgerliga  och politiska  rättigheterna  stadgas
att ingen åtskillnad  får  göras på grundval av ras,
hudfärg, kön, språk, religion,  politisk eller annan
åsikt,  nationellt eller socialt ursprung,  egendom,
härstamning     eller     annan     ställning.     I
rasdiskrimineringskonventionen   inkluderas  däremot
inte politiska åsikter som diskrimineringsgrund.
Enligt  utskottets  mening  är det  angeläget  att
verka  för  att alla stater förmås  efterleva  redan
gjorda   konventionsåtaganden.   Utskottet   bedömer
vidare att en omförhandling av konventionen kan vara
svår  att  få   till   stånd.   I  sammanhanget  kan
konstateras   att   det   vid   Interparlamentariska
unionens  session  i  Santiago de Chile  våren  2003
antogs en resolution som  uppmanar  FN att utsträcka
den  internationella konventionen om avskaffande  av
alla former  av  rasdiskriminering  till  att  också
omfatta  politiska  aktiviteter  som härstammar från
hat och våld .[15]
Utskottet  vill  vidare  framhålla  att  FN:s  MR-
kommission  vid  FN:s  världskonferens  mot  rasism,
främlingsfientlighet och  relaterad  intolerans 2001
rekommenderades    att    förbereda   kompletterande
internationella normer för  att stärka och uppdatera
internationella      instrument     mot      rasism,
rasdiskriminering,     främlingsfientlighet      och
relaterad intolerans i alla dess aspekter.
Utskottet        konstaterar       också       att
Europakonventionens   artikel   14   innehåller  ett
diskrimineringsförbud.   Även   i  EG-rätten,   till
exempel artikel 13 i EG-fördraget  och  artikel 21 i
EU-stadgan,     finns     bestämmelser     varigenom
diskriminering  förbjuds. Utskottet anser också  att
det  förslag till  fördrag  om  upprättande  av  ett
konstitutionellt fördrag för Europeiska unionen, som
sammansatta   konstitutions-   och  utrikesutskottet
behandlat  i  betänkande  2003/04:KUU1,   innehåller
tydliga    och   adekvata   bestämmelser   varigenom
diskriminering förbjuds.
Ett  förbud   mot   diskriminering  finns  även  i
regeringsformen.   Enligt    andra   kapitlet,   som
behandlar de grundläggande fri-  och  rättigheterna,
får   lag  eller  annan  föreskrift  inte  missgynna
medborgare  därför att han eller hon med hänsyn till
ras,  hudfärg   eller   etniskt   ursprung   tillhör
minoritet.  I  Sverige  finns  sedan  juli 2003 även
lagen  (2003:306)  om förbud mot diskriminering  som
ytterligare förstärker diskrimineringsskyddet.

Tilläggsprotokoll 12 till Europakonventionen


Utskottet  konstaterar   att   Europakonventionen  i
artikel 14 innehåller ett diskrimineringsförbud. Ett
tilläggsprotokoll   12   till   konventionen,    som
innehåller  ett generellt diskrimineringsförbud, har
nyligen  antagits.   Enligt  utskottets  mening  har
tilläggsprotokollet fått  en  mycket  allmänt hållen
utformning, eftersom protokollet är avsett att täcka
många praktiska situationer. Det reella innehållet i
förbudet   kommer   därför   att  bli  beroende   av
Europadomstolens tolkning av protokollet. Därmed går
det inte heller att förutse diskrimineringsförbudets
verkliga innebörd i enskilda,  konkreta  situationer
förrän  det  finns  en  utvecklad  rättspraxis   med
avgöranden     från    Europadomstolen.    Utskottet
konstaterar att regeringen alltsedan förhandlingarna
om  protokollet började  har  uttalat  sig  för  ett
separat  instrument  med  mer utvecklade och precisa
bestämmelser  för  att  mer effektivt  kunna  främja
kampen  mot diskriminering.  Utskottet  delar  denna
uppfattning.  Protokollets  vida  tillämpningsområde
gör också att staten mycket väl kan  anses  ansvarig
för   handlingar   som  vidtas  av  enskilda,  t.ex.
hyresvärdar,  restaurangägare   eller  arbetsgivare.
Enligt  utskottets mening skall åtgärder  mot  sådan
diskriminering  i  första  hand hanteras i nationell
lagstiftning.

I   dagsläget   har   33   av   Europarådets    45
medlemsstater   undertecknat  tilläggsprotokoll  12.
Endast fem stater  -  Bosnien-Hercegovina, Kroatien,
Cypern, Georgien och San  Marino  -  har ratificerat
protokollet.  Protokollet  har  ännu  inte  trätt  i
kraft.  Utskottet  anser  det  rimligt att  det  får
ankomma på regeringen att avgöra  om  och  i så fall
när   tilläggsprotokollet   bör   undertecknas   och
ratificeras.

Sexuell läggning och könstillhörighet


Rätten  till  frihet  från  diskriminering  och från
förföljelse   på   grund  av  sexuell  läggning  och
könstillhörighet har vunnit ett mer världsomfattande
erkännande först under  senare  år. Sexuell läggning
finns   därför  inte  uttryckligen  upptaget   bland
diskrimineringsgrunderna   i  FN:s  konventioner  om
mänskliga rättigheter. Senare  har  dock  både  FN:s
kommitté för mänskliga rättigheter och kommittén för
ekonomiska,  sociala och kulturella rättigheter haft
anledning att  fastslå att diskrimineringsförbudet i
FN:s  två  centrala   konventioner   för   mänskliga
rättigheter (ICCPR och ICESCR) även omfattar sexuell
läggning.

Inte    heller    Europakonventionen   från   1950
innehåller   uttryckligen   sexuell   läggning   som
diskrimineringsgrund.  Även  här  har  senare praxis
slagit  fast  att konventionens diskrimineringsskydd
omfattar sexuell läggning.
Frågor om skydd  mot  diskriminering  på  grund av
sexuell   läggning   har   inom  Europeiska  unionen
diskuterats under senare år. Genom en ändring av EG-
fördraget   1997   infördes   en  artikel   13   som
fastställer en befogenhet för rådet  att  besluta om
åtgärder för att bekämpa sådan diskriminering. Under
2000  antogs ett direktiv (2000/78/EG) om en  allmän
ram  för   likabehandling  i  arbetslivet  som  även
omfattar   sexuell    läggning.   Samma   år   antog
ministerrådet  en  gemenskapens   handlingsplan  mot
diskriminering (2001-2006) som även omfattar sexuell
läggning.  Sexuell läggning finns också  upptaget  i
diskrimineringsförbudet   i   EU:s   stadga   om  de
grundläggande rättigheterna (artikel 21).
Samtidigt  som skyddet mot diskriminering på grund
av sexuell läggning  utvecklats  i Sverige med flera
länder  så  finns det i FN-sammanhang  alltjämt  ett
utbrett motstånd  mot  att ens omnämna dessa frågor.
Det    är    utskottets    uppfattning     att    en
attitydförändring  bland  FN:s  länder kan påskyndas
genom att frågorna successivt tas  upp  i  olika FN-
forum.   I   FN:s   kommission   för   de  mänskliga
rättigheterna  2000 tog Sverige initiativ  till  att
föra  in ett uttryckligt  fördömande  av  summariska
avrättningar  av personer på grund av deras sexuella
läggning  i  det  resolutionsförslag  om  summariska
avrättningar som  Sverige årligen lägger fram. Detta
utgjorde det första  omnämnandet av sexuell läggning
i en FN-resolution. Formuleringen har trots motstånd
från vissa länder kunnat bibehållas och ingår även i
den  text som antogs av  kommissionen  2003.  Vidare
valde   Sverige  vid  kommissionens  möte  2003  att
uppmärksamma   frågan   genom   ett   anförande   av
Ombudsmannen  mot diskriminering på grund av sexuell
läggning  (HomO).   Under   2004   års   session  av
kommissionen   stödde   Sverige   ett  av  Brasilien
framlagt    resolutionsförslag    om    skydd    mot
diskriminering  på grund av sexuell läggning.  Också
detta  bidrog,  även  om  resolutionsförslaget  inte
kunde  antas  vid årets  session,  till  att  frågan
fördes upp på FN:s dagordning.
Utskottet  välkomnar  dessa,  om  än  långt  ifrån
tillräckliga,  framgångar  vad  gäller omnämnande av
sexuell  läggning  i  centrala FN-forum.  Mot  denna
bakgrund  får  det  bedömas  föga  troligt  att  ett
förslag om en specifik konvention mot diskriminering
på  grund av sexuell läggning  och  könstillhörighet
skulle   kunna   vinna   tillräckligt  gehör  i  det
internationella  samfundet.   Utskottet  förutsätter
dock att Sverige kommer att fortsätta  att motarbeta
övergrepp  mot  och  diskriminering  av personer  på
grund av sexuell läggning varhelst det förekommer.

Övriga konventioner


1989   antogs   FN:s   konvention  mot  rekrytering,
användning,    finansiering     och    träning    av
legosoldater. Endast ett fåtal länder  har  hittills
anslutit   sig   till  konventionen,  och  ingen  av
Europeiska unionens medlemsstater har gjort det.

FN:s konvention för  skydd  av  migrantarbetares och
deras   familjers   rättigheter   antogs   av   FN:s
generalförsamling 1990. Konventionen  trädde i kraft
den   1 juli   2003.   Utskottet   konstaterar   att
konventionen inte har ratificerats av  Sverige eller
något annat EU-land.

Utskottet   kan   vidare,  genom  t.ex.  dåvarande
utrikesminister  Anna   Lindhs  skriftliga  svar  på
frågorna 2002/03:157, 2002/03:161,  2002/03:162  och
2002/03:171,   konstatera   att  de  sex  stora  FN-
konventionerna  om mänskliga rättigheter,  med  sina
eventuella  tillhörande  fakultativa  protokoll,  är
universella  och   ger  ett  gott  skydd,  även  för
personer som arbetar  i  ett annat land än där de är
medborgare.  Migrerande arbetares  situation  stärks
även  genom  Internationella   arbetsorganisationens
(ILO, International Labour Organization)  befintliga
konventioner.  Om  Sverige, eller något annat  land,
skulle   ratificera   konventionen   om   migrerande
arbetares  och  deras  familjemedlemmars   rättsliga
ställning, skulle konventionen äga giltighet  bara i
de  länder  som har ratificerat den. Det kan, enligt
utskottets mening, sättas i fråga i vad mån detta är
en ändamålsenlig ordning. Utskottet finner det också
troligt  att  Sveriges  existerande  lagstiftning  i
stort  ger  ett  fullgott   rättsligt  skydd  åt  de
migrerande arbetare och deras  familjemedlemmar  som
befinner  sig i Sverige. Mot bakgrund av dessa redan
existerande skyddsmekanismer kan det ifrågasättas om
Sverige, och  många  andra länder, har anledning att
ratificera konventionen  om migrerande arbetares och
deras familjemedlemmars rättsliga ställning.

Utskottet   finner,   utan   att   några   specifika
motionsförslag väckts i denna  del,  också anledning
att uppmärksamma att Europeiska unionen fortsatt att
spela en aktiv roll i arbetet med utarbetandet av en
konvention    om   funktionshindrades   rättigheter.
Unionen har lämnat  förslag  till  konventionstexten
som  utgår från uppfattningen att en  ny  konvention
bör bygga  på existerande internationella normer och
tydliggöra  kopplingen  mellan  funktionshinder  och
mänskliga  rättigheter.   Sverige  betonar  särskilt
frågor  som icke-diskriminering,  lika  möjligheter,
autonomi,  deltagande  och  integration. Arbetet med
konventionen fortsätter i en  arbetsgrupp  som  haft
sitt första möte i januari 2004. I arbetsgruppen har
invalts  flera representanter för EU-länderna, bl.a.
från Sverige. Det utkast som antogs i januari kommer
att  utgöra  grunden  för  de  förhandlingar  om  en
konvention som inleds under våren.

Med vad  som  ovan  anförts  anser  utskottet att de
frågor   som  motionerna  väckt  är  besvarade   och
avstyrker   därmed   motionerna   2002/03:Ju278  (v)
yrkande 2, 2002/03:U287 (mp, s, fp, v, c) yrkande 1,
2002/03:U313  (c)  yrkande  23,  2003/04:K418   (fp)
yrkande  1, 2003/04:L350 (c) yrkande 20, 2003/04:U15
(kd) yrkande  4, 2003/04:U16 (mp) yrkandena 1 och 4,
2003/04:U243 (v), 2003/04:U282 (fp) yrkandena 16 och
19, 2003/04:U317  (mp) yrkande 2, 2003/04:U321 (mp),
2003/04:U337 (s) yrkande  2  samt  2003/04:U352 (kd)
yrkande 1.

**FOOTNOTES**
[15]:   Parliaments''   Role   in   Strengthening
Democratic Institutions and Human Development in
a    Fragmented    World   (Resolution   adopted
unanimously by the 108th Conference, Santiago de
Chile, 11 April 2003).
Bilaga 2









Internationella MR-instrument

Förteckning över länder som ratificerat FN:s
konventioner på MR-området



Listan bygger på FN:s Chart of
Ratifications

-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |International|International|Optional|Second||International|
International     |International|Convention|
Convention                       |Convention|
Convention                                 |
Convention   |
Convention      |
|                 |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|Convention|
Convention             |on  |on  |on  |on  |on  |on|
|                 |on  |on  |to  |Protocol||on  |on  |against|the|the|the|the |
|
|                 |Economic,|Civil|the|to| |the |the |Apartheid|Prevention|Non-
Elimination                                |
Political    |
Nationality     |
|                 |Social|and|International|the||Elimination|Suppression|in|and
Applicability                    |of  |of  |Rights|
of              |
|                 |and |Political|Covenant|International||of|and|Sports|Punishm
the                                   |All |of  |
Married         |
|                 |Cultural|Rights|on|Covenant||All|Punishment||of|Statutory|Ch
Forms   |Women|
Women           |
|                 |Rights|  |Civil|on |    |Forms|of |    |the |Limitations||of
|                 |    |    |and |Civil|   |of  |the |    |Crime|to |    |
Discrimination                             |    |  |
|                 |    |    |Political|and||Racial|Crime| |of  |War |    |again
|                 |    |    |Rights|Political||Discrimination|of||Genocide|Crim
Women   |    |  |
|                 |    |    |    |rights|  |    |Apartheid||   |and |    |    |
|                 |    |    |    |aiming|  |    |    |    |    |Crimes|  |    |
|                 |    |    |    |at  |    |    |    |    |    |against| |    |
|States           |    |    |    |the |    |    |    |    |    |Humanity||    |
|                 |    |    |    |abolition||   |    |    |    |    |    |    |
|                 |    |    |    |of  |    |    |    |    |    |    |    |    |
|                 |    |    |    |the |    |    |    |    |    |    |    |    |
|                 |    |    |    |death|   |    |    |    |    |    |    |    |
|                 |    |    |    |penalty| |    |    |    |    |    |    |    |
-------------------------------------------------------------------------------
|Convention  on   |    |1   |2   |3   |4   |5   |6   |7   |8   |9   |10  |11  |
|Consent     to   |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
|Marriage,        |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
|Minimum Age for  |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
|Marriage   and   |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
|Registration of  |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
|Marriages        |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      14         |Afghanistan|X|X|   |    |X   |X   |    |X   |X   |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Albania|X|X   |    |    |X   |    |    |X   |X   |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Algeria|X|Xa  |X   |    |Xb  |X   |X   |X   |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Andorra| |S   |S   |S   |S   |    |    |    |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Angola|X |X   |X   |    |    |    |X   |    |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Antigua| |    |    |    |X   |X   |X   |X   |    |X   |X   |
|                 |and |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
|                 |Barbuda| |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |Argentina|X|Xa|X   |    |X   |X   |    |X   |X   |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |Armenia|X|X   |X   |    |X   |X   |    |X   |X   |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Australia|X|Xa|X   |X   |Xb  |    |    |X   |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Austria|X|Xa  |X   |X   |Xb  |    |    |X   |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |Azerbaijan|X|X|X   |X   |Xb  |X   |    |X   |X   |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Bahamas| |    |    |    |X   |X   |X   |X   |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Bahrain| |    |    |    |X   |X   |    |X   |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Bangladesh|X|X|    |    |X   |X   |    |X   |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |Barbados|X|X  |X   |    |X   |X   |X   |X   |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |Belarus|X|Xa  |X   |    |X   |X   |X   |X   |X   |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Belgium|X|Xa  |X   |X   |Xb  |    |    |X   |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Belize|S |X   |    |    |X   |    |    |X   |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Benin|X  |X   |X   |    |X   |X   |S   |    |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |Bhutan|  |    |    |    |S   |    |    |    |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Bolivia|X|X   |X   |    |X   |X   |X   |S   |X   |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Bosnia|X |Xa  |X   |X   |X   |X   |X   |X   |X   |X   |X   |
|                 |and |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
|                 |Herzegovina|| |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |Botswana||X   |    |    |X   |    |    |    |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Brazil|X |X   |    |    |Xb  |    |    |X   |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |Brunei|  |    |    |    |    |    |    |    |    |X   |    |
|                 |Darussalam||  |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Bulgaria|X|Xa |X   |X   |Xb  |X   |X   |X   |X   |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Burkina|X|X   |X   |    |X   |X   |X   |X   |    |X   |X   |
|                 |Faso|    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |Burma,|  |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
|                 |see |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
|                 |Myanmar| |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Burundi|X|X   |    |    |X   |X   |S   |X   |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Cambodia|X|X  |    |    |X   |X   |    |X   |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Cameroon|X|X  |X   |    |X   |X   |S   |    |X   |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Canada|X |Xa  |X   |    |X   |    |    |X   |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Cape|X   |X   |X   |X   |X   |X   |S   |    |    |X   |X   |
|                 |Verde|   |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Central|X|X   |X   |    |X   |X   |S   |    |    |X   |X   |
|                 |African| |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
|                 |Republic||    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Chad|X   |X   |X   |    |X   |X   |    |    |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Chile|X  |Xa  |X   |S   |Xb  |    |    |X   |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|      S          |China|X  |S   |    |    |X   |X   |S   |X   |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Colombia|X|X  |X   |X   |X   |X   |S   |X   |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Comoros| |    |    |    |S   |    |    |    |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Congo|X  |Xa  |X   |    |X   |X   |    |    |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Cook|    |    |    |    |    |    |    |    |    |X   |    |
|                 |Island|  |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Costa|X  |X   |X   |X   |Xb  |X   |    |X   |    |X   |X   |
|                 |Rica|    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |Côte|X   |X   |X   |    |X   |    |    |X   |    |X   |X   |
|                 |d'Ivoire||    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |Croatia|X|Xa  |X   |X   |X   |X   |X   |X   |X   |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |Cuba|    |    |    |    |X   |X   |X   |X   |X   |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |Cyprus|X |X   |X   |X   |Xb  |    |S   |X   |    |X   |X   |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |Czech|X  |Xa  |X   |    |Xb  |X   |X   |X   |X   |X   |X   |
|                 |Republic||    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|Convention
|                        Convention| |     |     |             |
|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|relating|rel
|Torture|of |amending|of|on   |the  |the  |to   |to   |to   |the  |     |     |
|and  |1926 |the  |1926 |the  |Suppression|Reduction|the|the|the|rights||     |
|Other|     |1926 |as   |Abolition|of|of  |Status|Status|Status|of|     |     |
|Cruel,|    |Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant|  |     |
|Inhuman|   |     |     |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|workers|
|or   |     |     |     |the  |in   |     |Persons|   |     |and  |     |     |
|Degrading| |     |     |Slave|Persons|   |     |     |     |the  |     |     |
|Treatment| |     |     |Trade,|and |     |     |     |     |members|   |     |
|or   |     |     |     |and  |of   |     |     |     |     |of   |     |     |
|Punishment||     |     |Institutions|the||     |     |     |their|     |     |
|     |     |     |     |and  |Exploitation||   |     |     |families|  |     |
|     |     |     |     |Practices|of|    |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |Similar|the|     |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |to   |Prostitution||   |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |Slavery|of |     |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |     |Others|    |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|15   |16   |17   |18   |19   |20   |21   |22   |23   |24   |25   |26   |27   |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |S    |     |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |     |     |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|S    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X    |X    |     |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |     |     |     |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |     |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |X    |X    |X    |     |X    |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xe   |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |     |S    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X    |     |     |     |S    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |     |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |     |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |     |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xe   |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |X    |X    |X    |     |X    |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |     |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |X    |X    |S    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |S    |     |     |     |     |     |S    |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|S    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |S    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |     |     |     |     |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |     |     |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |     |     |X    |X    |X    |     |X    |X    |     |     |     |
|
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |International|International|Optional|Second||Internati
International                        |Convention|Convention|
Convention          |Convention
|
Convention                    |
|                 |     |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|Conven
on                  |on   |on |
|                 |     |on   |on   |to   |Protocol|  |on   |on   |against|the|
|                 |     |Economic,|Civil|the|to |     |the  |the  |Apartheid|Pr
Elimination               |
Political                     |
|                 |States|Social|and|International|the||Elimination|Suppression
of                  |of   |
Rights                        |
|                 |     |and  |Political|Covenant|International||of|and|Sports|
of                            |
|                 |     |Cultural|Rights|on|Covenant| |All  |Punishment||of   |
Women                         |
|                 |     |Rights|    |Civil|on   |     |Forms|of   |     |the  |
|                 |     |     |     |and  |Civil|     |of   |the  |     |Crime|
Discrimination            |   |
|                 |     |     |     |Political|and|   |Racial|Crime|    |of   |
|                 |     |     |     |Rights|Political||Discrimination|of||Genoc
|                 |     |     |     |     |rights|    |     |Apartheid| |     |
|                 |     |     |     |     |aiming|    |     |     |     |     |
|                 |     |     |     |     |at   |     |     |     |     |     |
|                 |     |     |     |     |the  |     |     |     |     |     |
|                 |     |     |     |     |abolition| |     |     |     |     |
|                 |     |     |     |     |of   |     |     |     |     |     |
|                 |     |     |     |     |the  |     |     |     |     |     |
|                 |     |     |     |     |death|     |     |     |     |     |
|                 |     |     |     |     |penalty|   |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Convention on    |Convention||1    |2    |3    |4    |5    |6    |7    |8    |
|     the         |on   |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
|Nationality of   |Consent|   |     |     |     |     |     |     |     |     |
|Married Women    |to   |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |Marriage,| |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |Minimum|   |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |Age  |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |for  |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |Marriage|  |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |and  |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |Registration||   |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |of   |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |Marriages| |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|      13         |14   |Dem. |X    |X    |     |     |     |     |     |X    |
|                 |     |People's|  |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |     |rep. |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |     | of  |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |     |Korea|     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Dem. |X    |X    |X    |     |X    |X    |S    |X    |
|                 |     |Rep. |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |     | of  |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |     |the  |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |     |Congo|     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Denmark|X  |Xa   |X    |X    |Xb   |     |     |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |X    |Djibouti|X |X    |X    |X    |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Dominica|X |X    |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Dominican|X|X    |X    |     |X    |     |     |S    |
|                 |     |Republic|  |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Ecuador|X  |Xa   |X    |X    |Xb   |X    |X    |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |     |Egypt|X    |X    |     |     |X    |X    |X    |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     | El  |X    |X    |X    |     |X    |X    |     |X    |
|                 |     |Salvador|  |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Equatorial|X|X   |X    |     |X    |     |X    |     |
|                 |     |Guinea|    |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Eritrea|X  |X    |     |     |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Estonia|X  |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Ethiopia|X |X    |     |     |X    |X    |X    |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Fed. |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |     |States|    |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |     | of  |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |     |Micronesia||     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Fiji |     |     |     |     |X    |     |     |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |X    |Finland|X  |Xa   |X    |X    |Xb   |     |     |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |X    |France|X   |X    |X    |     |Xb   |     |     |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |S    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Gabon|X    |X    |     |     |X    |X    |S    |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Gambia|X   |Xa   |X    |     |X    |X    |     |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Georgia|X  |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Germany|X  |Xa   |X    |X    |Xb   |     |     |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |X    |Ghana|X    |Xa   |X    |     |X    |X    |X    |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |     |Greece|X   |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |S    |Grenada|X  |X    |     |     |S    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Guatemala|X|X    |X    |     |X    |     |     |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |X    |Guinea|X   |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      S          |X    |Guinea-|X  |S    |S    |S    |S    |     |S    |     |
|                 |     |Bissau|    |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Guyana|X   |Xa   |X    |     |X    |X    |X    |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Haiti|     |X    |     |     |X    |X    |S    |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Holy |     |     |     |     |X    |     |     |     |
|                 |     |See  |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Honduras|X |X    |S    |S    |X    |     |     |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Hungary|X  |Xa   |X    |X    |Xb   |X    |S    |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Iceland|X  |Xa   |X    |X    |Xb   |     |     |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |X    |India|X    |X    |     |     |X    |X    |X    |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      S          |     |Indonesia| |     |     |     |X    |     |X    |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Iran |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |X    |
|                 |     |Islamic|   |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |     |Rep. |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                 |     | of  |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Iraq |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |     |Ireland|X  |Xa   |X    |X    |Xb   |     |     |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |     |Israel|X   |X    |     |     |X    |     |     |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|      X          |S    |Italy|X    |Xa   |X    |X    |Xb   |     |     |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                 |S
-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|Convention|Slavery1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|Convention|
Convention                     |     |     |
|against|ConventionProtocol|Convention|Convention|for|on|relating|relating|rela
|Torture|of amending|of |on   |the  |the  |to   |to   |to   |the  |     |     |
|and  |1926 the   |1926 |the  |Suppression|Reduction|the|the|the|rights||     |
|Other|     1926  |as   |Abolition|of|of  |Status|Status|Status|of|     |     |
|Cruel,|    Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant|   |     |
|Inhuman|         |     |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|workers|
|or   |           |     |the  |in   |     |Persons|   |     |and  |     |     |
|Degrading|       |     |Slave|Persons|   |     |     |     |the  |     |     |
|Treatment|       |     |Trade,|and |     |     |     |     |members|   |     |
|or   |           |     |and  |of   |     |     |     |     |of   |     |     |
|Punishment|      |     |Institutions|the||     |     |     |their|     |     |
|     |           |     |and  |Exploitation||   |     |     |families|  |     |
|     |           |     |Practices|of|    |     |     |     |     |     |     |
|     |           |     |Similar|the|     |     |     |     |     |     |     |
|     |           |     |to   |Prostitution||   |     |     |     |     |     |
|     |           |     |Slavery|of |     |     |     |     |     |     |     |
|     |           |     |     |Others|    |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|15   |16    17   |18   |19   |20   |21   |22   |23   |24   |25   |26   |27   |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |           |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
|     |           |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |           |     |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
|     |           |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X     X    |X    |X    |S    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |           |     |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |X     X    |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|S    |S          |     |X    |     |S    |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X     X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X     X    |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |           |     |S    |     |     |S    |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |           |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |           |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X          |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |           |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|     |           |     |     |S    |     |     |     |     |     |     |     |
|     |           |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |X     X    |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X     X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X     X    |X    |X    |X    |S    |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |           |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|S    |           |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |           |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X     X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X          |     |X    |S    |     |     |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X     X    |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |           |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xe   |X     X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X     X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|S    |           |     |     |     |     |     |X    |X    |S    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |           |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|     |X          |     |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |           |     |     |     |     |S    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |           |     |     |X    |     |S    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X     X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |           |     |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|S    |X     X    |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |           |     |     |S    |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |S          |     |X    |S    |     |     |X    |X    |     |     |     |
|     |           |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |X     X    |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X     X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X     X    |X    |X    |X    |S    |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X     X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------


-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |International|International|Optional|Second||Inter
International                            |Convention|Convention|
Convention              |Convention
|
Convention                        |
|                     |     |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|Co
on                      |on   |on |
|                     |States|on  |on   |to   |Protocol|  |on   |on   |against|
|                     |     |Economic,|Civil|the|to |     |the  |the  |Aparthei
Elimination                   |
Political                         |
|                     |     |Social|and |International|the||Elimination|Suppres
of                      |of   |
Rights                            |
|                     |     |and  |Political|Covenant|International||of|and|Spo
of                                |
|                     |     |Cultural|Rights|on|Covenant| |All  |Punishment||of
Women                             |
|                     |     |Rights|    |Civil|on   |     |Forms|of   |     |th
|                     |     |     |     |and  |Civil|     |of   |the  |     |Cr
Discrimination                |   |
|                     |     |     |     |Political|and|   |Racial|Crime|    |of
|                     |     |     |     |Rights|Political||Discrimination|of||G
|                     |     |     |     |     |rights|    |     |Apartheid| |
|                     |     |     |     |     |aiming|    |     |     |     |
|                     |     |     |     |     |at   |     |     |     |     |
|                     |     |     |     |     |the  |     |     |     |     |
|                     |     |     |     |     |abolition| |     |     |     |
|                     |     |     |     |     |of   |     |     |     |     |
|                     |     |     |     |     |the  |     |     |     |     |
|                     |     |     |     |     |death|     |     |     |     |
|                     |     |     |     |     |penalty|   |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Convention on the    |Convention||1    |2    |3    |4    |5    |6    |7    |8
|Nationality    of    |on   |     |     |     |     |     |     |     |     |
|Married Women        |Consent|   |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |to   |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |Marriage,| |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |Minimum|   |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |Age  |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |for  |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |Marriage|  |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |and  |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |Registration||   |     |     |     |     |     |     |
|                     |of   |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |Marriages| |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|        13           |14   |Jamaica|X  |X    |     |     |X    |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |     |Japan|X    |X    |     |     |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Jordan|X   |X    |     |     |X    |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Kazakstan|S|S    |     |     |X    |     |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |     |Kenya|X    |X    |     |     |X    |S    |S    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Kiribati|  |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Kuwait|X   |X    |     |     |X    |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Kyrgyzstan|X|X   |X    |     |X    |X    |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Lao  |S    |S    |     |     |X    |X    |     |X
|                     |     |People s|  |     |     |     |     |     |     |
|                     |     |Dem. |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |     |Rep. |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Latvia|X   |X    |X    |     |X    |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |     |Lebanon|X  |X    |     |     |X    |     |S    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Lesotho|X  |X    |X    |     |X    |X    |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |     |Liberia|S  |S    |     |     |X    |X    |S    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Libyan|X   |X    |X    |     |X    |X    |X    |X
|                     |     |Arab |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |     |Jamahiriya||     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |     |Liechtenstein|X|Xa|X   |X    |X    |     |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Lithuania|X|X    |X    |X    |X    |     |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Luxembourg|X|Xa  |X    |X    |Xb   |     |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Madagascar|X|X   |X    |     |X    |X    |S    |
-------------------------------------------------------------------------------
|        S            |     |Malawi|X   |X    |X    |     |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |     |Malaysia|  |     |     |     |     |     |S    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |     |Maldives|  |     |     |     |X    |X    |S    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Mali |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |X    |Malta|X    |Xa   |X    |X    | Xb  |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |     |Marshall|  |     |     |     |     |     |     |
|                     |     |Islands|   |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Mauritania||     |     |     |X    |X    |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Mauritius|X|X    |X    |     |X    |     |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |     |Mexico|X   |X    |X    |     | Xb  |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |X    |Monaco|X   |X    |     |X    | Xb  |     |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Mongolia|X |X    |X    |     |X    |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |X    |Morocco|X  |X    |     |     |X    |     |S    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Mozambique||X    |     |X    |X    |X    |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Myanmar|   |     |     |     |     |     |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Namibia|X  |X    |X    |X    |X    |X    |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Nauru|     |S    |S    |     |S    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Nepal|X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Netherlands|X|Xa |X    |X    |Xb   |     |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |X    |New  |X    |Xa   |X    |X    |X    |     |     |X
|                     |     |Zealand|   |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |X    |Nicaragua|X|X    |X    |S    |X    |X    |S    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |     |Niger|X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |X    |Nigeria|X  |X    |     |     |X    |X    |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Niue |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Norway|X   |Xa   |X    |X    |Xb   |     |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |X
-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------
|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|Convention
Convention                     |     |     |     |
|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|relating|rel
|Torture|of |amending|of|on   |the  |the  |to   |to   |to   |the  |     |     |
|and  |1926 |the  |1926 |the  |Suppression|Reduction|the|the|the|rights||     |
|Other|     |1926 |as   |Abolition|of|of  |Status|Status|Status|of|     |     |
|Cruel,|    |Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant|  |     |
|Inhuman|   |     |     |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|workers|
|or   |     |     |     |the  |in   |     |Persons|   |     |and  |     |     |
|Degrading| |     |     |Slave|Persons|   |     |     |     |the  |     |     |
|Treatment| |     |     |Trade,|and |     |     |     |     |members|   |     |
|or   |     |     |     |and  |of   |     |     |     |     |of   |     |     |
|Punishment||     |     |Institutions|the||     |     |     |their|     |     |
|     |     |     |     |and  |Exploitation||   |     |     |families|  |     |
|     |     |     |     |Practices|of|    |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |Similar|the|     |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |to   |Prostitution||   |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |Slavery|of |     |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |     |Others|    |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|15   |16   |17   |18   |19   |20   |21   |22   |23   |24   |25   |26   |27   |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xd   |     |     |     |     |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X    |     |     |X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |X    |S    |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |X    |X    |X    |S    |S    |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |     |     |     |     |     |     |S    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |S    |     |     |     |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |     |     |     |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|S    |     |     |X    |X    |S    |     |     |X    |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |     |     |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |X    |S    |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xe   |X    |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |X    |X    |     |     |     |     |X    |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |X    |X    |X    |     |S    |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |     |     |     |     |X    |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|S    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |X    |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|S    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------


-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |International|International|Optional|Second||Interna
International                          |Convention|Convention|
Convention            |Convention
|
Convention                      |
|                   |     |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|Conv
on                    |on   |on |
|                   |     |on   |on   |to   |Protocol| |on    |on   |against|th
|                   |     |Economic,|Civil|the|to |    |the   |the  |Apartheid|
Elimination                 |
Political                       |
|                   |States|Social|and|International|the||Elimination|Suppressi
of                    |of   |
Rights                          |
|                   |     |and  |Political|Covenant|International||of|and|Sport
of                              |
|                   |     |Cultural|Rights|on|Covenant||All   |Punishment||of
Women                           |
|                   |     |Rights|    |Civil|on   |    |Forms |of   |     |the
|                   |     |     |     |and  |Civil|    |of    |the  |     |Crim
Discrimination              |   |
|                   |     |     |     |Political|and|  |Racial|Crime|     |of
|                   |     |     |     |Rights|Political||Discrimination|of||Gen
|                   |     |     |     |     |rights|   |      |Apartheid| |
|                   |     |     |     |     |aiming|   |      |     |     |
|                   |     |     |     |     |at   |    |      |     |     |
|                   |     |     |     |     |the  |    |      |     |     |
|                   |     |     |     |     |abolition||      |     |     |
|                   |     |     |     |     |of   |    |      |     |     |
|                   |     |     |     |     |the  |    |      |     |     |
|                   |     |     |     |     |death|    |      |     |     |
|                   |     |     |     |     |penalty|  |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Convention on the  |Convention||1    |2    |3    |4   |5     |6    |7    |8
|Nationality   of   |on   |     |     |     |     |    |      |     |     |
|Married Women      |Consent|   |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |to   |     |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |Marriage,| |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |Minimum|   |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |Age  |     |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |for  |     |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |Marriage|  |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |and  |     |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |Registration||   |     |     |    |      |     |     |
|                   |of   |     |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |Marriages| |     |     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|       13          |14   |Oman |     |     |     |    |X     |X    |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Pakistan|  |     |     |    |X     |X    |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|       S           |     |Palau|     |     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Panama|X   |X    |X    |X   |X     |X    |S    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Papua|     |     |     |    |X     |     |     |X
|                   |     |New  |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |     |Guinea|    |     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Paraguay|X |X    |X    |X   |X     |     |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Peru |X    |Xa   |X    |    |Xb    |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Philippines|X|Xa |X    |    |X     |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |X    |Poland|X   |Xa   |X    |S   |Xb    |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|       X           |X    |Portugal|X |X    |X    |X   |Xb    |     |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|       S           |     |     |     |     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Qatar|     |     |     |    |X     |X    |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Republic|X |Xa   |X    |    |Xb    |     |     |X
|                   |     | of  |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |     |Korea|     |     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Republic|X |X    |     |    |X     |     |     |X
|                   |     | of  |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |     |Moldova|   |     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Romania|X  |X    |X    |X   |Xb    |X    |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|       X           |X    |Russian|X  |Xa   |X    |    |Xb    |X    |X    |X
|                   |     |Federation||     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|       X           |     |Ruwanda|X  |X    |     |    |X     |X    |S    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|       X           |X    |     |     |     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Saint|     |     |     |    |      |     |X    |
|                   |     |Kitts|     |     |     |    |      |     |     |
|                   |     |and  |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |     |Nevis|     |     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Saint|     |     |     |    |X     |     |S    |
|                   |     |Lucia|     |     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|       X           |     |Saint|X    |X    |X    |    |X     |X    |     |X
|                   |     |Vincent|   |     |     |    |      |     |     |
|                   |     |  &  |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |     |the  |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |     |Grenadines||     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|       X           |X    |Samoa|     |     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |X    |San  |X    |X    |X    |S   |X     |     |     |
|                   |     |Marino|    |     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Sao  |S    |S    |S    |S   |S     |X    |     |
|                   |     |Tome |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |     |and  |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |     |Principe|  |     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Saudi|     |     |     |    |X     |     |     |X
|                   |     |Arabia|    |     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Senegal|X  |Xa   |X    |    |Xb    |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Serbia|X   |X    |X    |X   |Xb    |X    |X    |X
|                   |     |and  |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |     |Montenegro||     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|       X           |X    |Seychelles|X|X   |X    |X   |X     |X    |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Sierra|X   |X    |X    |    |X     |     |S    |
|                   |     |Leone|     |     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|       X           |     |Singapore| |     |     |    |      |     |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|       X           |     |Slovakia|X |Xa   |X    |X   |Xb    |X    |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|       X           |X    |Slovenia|X |Xa   |X    |X   |Xb    |X    |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|       X           |     |Solomon|X  |     |     |    |X     |     |     |
|                   |     |Islands|   |     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Somalia|X  |X    |X    |    |X     |X    |S    |
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |South|S    |Xa   |X    |X   |Xb    |     |     |X
|                   |     |Africa|    |     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|       X           |X    |Spain|X    |Xa   |X    |X   |Xb    |     |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |X    |Sri  |X    |Xa   |X    |    |X     |X    |     |X
|                   |     |Lanka|     |     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|       X           |S    |Sudan|X    |X    |     |    |X     |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Suriname|X |X    |X    |    |X     |X    |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Swaziland| |     |     |    |X     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|       X           |     |Sweden|X   |Xa   |X    |X   |Xb    |     |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|       X           |X    |Switzerland|X|Xa |     |X   |Xb    |     |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Syrian|X   |X    |     |    |X     |X    |X    |X
|                   |     |Arab |     |     |     |    |      |     |     |
|                   |     |Rep. |     |     |     |    |      |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Tajikistan|X|X   |X    |    |X     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                   |     |Thailand|X |X    |     |    |X     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------
|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|Convention
|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|relating|rel
|Torture|of |amending|of|on   |the  |the  |to   |to   |to   |the  |     |     |
|and  |1926 |the  |1926 |the  |Suppression|Reduction|the|the|the|rights||     |
|Other|     |1926 |as   |Abolition|of|of  |Status|Status|Status|of|     |     |
|Cruel,|    |Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant|  |     |
|Inhuman|   |     |     |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|workers|
|or   |     |     |     |the  |in   |     |Persons|   |     |and  |     |     |
|Degrading| |     |     |Slave|Persons|   |     |     |     |the  |     |     |
|Treatment| |     |     |Trade,|and |     |     |     |     |members|   |     |
|or   |     |     |     |and  |of   |     |     |     |     |of   |     |     |
|Punishment||     |     |Institutions|the||     |     |     |their|     |     |
|     |     |     |     |and  |Exploitation||   |     |     |families|  |     |
|     |     |     |     |Practices|of|    |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |Similar|the|     |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |to   |Prostitution||   |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |Slavery|of |     |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |     |Others|    |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|15   |16   |17   |18   |19   |20   |21   |22   |23   |24   |25   |26   |27   |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |S    |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |X    |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |S    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |     |     |     |S    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |X    |X    |     |S    |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |     |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |     |     |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |X    |     |     |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|S    |     |     |     |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|S    |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |S    |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xe   |X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |X    |S    |     |     |X    |X    |S    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |     |     |X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |     |     |     |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |X    |X    |     |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |     |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|S    |X    |     |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |X    |     |     |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |     |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|||||||||||||||Thailand|
-------------------------------------------------------------------------------


-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |International|International|Optional|Second||Inter
International                            |Convention|Convention|
Convention              |Convention
|
Convention                        |
|                     |     |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|Co
on                      |on   |on |
|                     |States|on  |on   |to   |Protocol|  |on   |on   |against|
|                     |     |Economic,|Civil|the|to |     |the  |the  |Aparthei
Elimination                   |
Political                         |
|                     |     |Social|and |International|the||Elimination|Suppres
of                      |of   |
Rights                            |
|                     |     |and  |Political|Covenant|International||of|and|Spo
of                                |
|                     |     |Cultural|Rights|on|Covenant| |All  |Punishment||of
Women                             |
|                     |     |Rights|    |Civil|on   |     |Forms|of   |     |th
|                     |     |     |     |and  |Civil|     |of   |the  |     |Cr
Discrimination                |   |
|                     |     |     |     |Political|and|   |Racial|Crime|    |of
|                     |     |     |     |Rights|Political||Discrimination|of||G
|                     |     |     |     |     |rights|    |     |Apartheid| |
|                     |     |     |     |     |aiming|    |     |     |     |
|                     |     |     |     |     |at   |     |     |     |     |
|                     |     |     |     |     |the  |     |     |     |     |
|                     |     |     |     |     |abolition| |     |     |     |
|                     |     |     |     |     |of   |     |     |     |     |
|                     |     |     |     |     |the  |     |     |     |     |
|                     |     |     |     |     |death|     |     |     |     |
|                     |     |     |     |     |penalty|   |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Convention  on  the  |Convention||1    |2    |3    |4    |5    |6    |7    |8
|Nationality      of  |on   |     |     |     |     |     |     |     |     |
|Married Women        |Consent|   |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |to   |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |Marriage,| |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |Minimum|   |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |Age  |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |for  |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |Marriage|  |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |and  |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |Registration||   |     |     |     |     |     |     |
|                     |of   |     |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |Marriages| |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|        13           |14   |The  |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |     |former|    |     |     |     |     |     |     |
|                     |     |Yugoslav|  |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Republic|X |X    |X    |X    |Xb   |X    |     |X
|                     |     | of  |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |     |Macedonia| |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Timor-|X   |X    |     |X    |X    |     |     |
|                     |     |Leste|     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Togo |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Tonga|     |     |     |     |X    |     |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Trinidad|X |X    |     |     |X    |X    |X    |X
|                     |     |and  |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |     |Tobago|    |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |X    |Tunisia|X  |Xa   |     |     |X    |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |X    |Turkey|X   |X    |     |     |X    |     |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Turkmenistan|X|X |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Tuvalu|    |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Uganda|X   |X    |X    |     |X    |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |     |Ukraine|X  |Xa   |X    |     |Xb   |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |     |United|    |     |     |     |X    |X    |     |
|                     |     |Arab |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |     |Emirates|  |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |United|    |     |     |     |     |     |     |
|                     |     |Kingdom|   |     |     |     |     |     |     |
|                     |     | of  |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |     |Great|     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Britain|   |     |     |     |     |     |     |
|                     |     |and  |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |     |Nothern|X  |Xa   |     |X    |X    |     |     |X
|                     |     |Ireland|   |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |United|    |     |     |     |     |     |     |
|                     |     |Republic|  |     |     |     |     |     |     |
|                     |X    | of  |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |X
|                     |     |Tanzania|  |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |United|S   |Xa   |     |     |X    |     |     |X
|                     |     |States|    |     |     |     |     |     |     |
|        X            |     | of  |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |     |America|   |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |S    |Uruguay|X  |X    |X    |X    |Xb   |     |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|        S            |     |Uzbekistan|X|X   |X    |     |X    |     |     |X
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Vanuatu|   |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Venezuela|X|X    |X    |X    |Xb   |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |X    |Viet |X    |X    |     |     |X    |X    |     |X
|                     |     |Nam  |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Yemen|X    |X    |     |     |X    |X    |S    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |Zambia|X   |X    |X    |     |X    |X    |X    |
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |     |Zimbabwe|X |Xa   |     |     |X    |X    |X    |X
-------------------------------------------------------------------------------
|        X            |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |TOTAL|     |     |     |     |     |     |     |
|                     |     |NUMBER|    |     |     |     |     |     |     |
|                     |     | OF  |     |     |     |     |     |     |     |
|                     |     |STATES|    |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|                     |     |PARTIES|148|151  |104  |52   |169  |101  |58   |13
-------------------------------------------------------------------------------
|        72           |51   |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
| X Ratification, accession, approval, notification or succession, acceptance o
-------------------------------------------------------------------------------
|S Signature not yet followed by ratification.                     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------


-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|Convention
Convention                     |     |     |     |                   |
|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|relating|rel
|Torture|of |amending|of|on   |the  |the  |to   |to   |to   |the  |     |     |
|and  |1926 |the  |1926 |the  |Suppression|Reduction|the|the|the|rights||     |
|Other|     |1926 |as   |Abolition|of|of  |Status|Status|Status|of|     |     |
|Cruel,|    |Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant|  |     |
|Inhuman|   |     |     |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|workers|
|or   |     |     |     |the  |in   |     |Persons|   |     |and  |     |     |
|Degrading| |     |     |Slave|Persons|   |     |     |     |the  |     |     |
|Treatment| |     |     |Trade,|and |     |     |     |     |members|   |     |
|or   |     |     |     |and  |of   |     |     |     |     |of   |     |     |
|Punishment||     |     |Institutions|the||     |     |     |their|     |     |
|     |     |     |     |and  |Exploitation||   |     |     |families|  |     |
|     |     |     |     |Practices|of|    |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |Similar|the|     |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |to   |Prostitution||   |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |Slavery|of |     |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |     |Others|    |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|15   |16   |17   |18   |19   |20   |21   |22   |23   |24   |25   |26   |27   |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X    |     |     |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |S    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |     |     |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |X    |X    |X    |X    |     |     |     |X    |X    |S    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|Xd   |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |     |     |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
|Xd   |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xd   |X    |X    |X    |X    |     |     |     |     |X    |     |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |S    |     |X    |X    |     |X    |     |X    |X    |X    |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|Xc   |     |     |     |     |X    |     |     |     |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |     |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
|134  |78   |59   |95   |119  |76   |27   |55   |142  |141  |25   |     |     |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|a  Declaration  recognizing  the competence of the Human Rights Committee unde
|International Covenant on Civil and Political Rights.             |
-------------------------------------------------------------------------------
|b Declaration recognizing the competence of the Committee on the Elimination o
|under  article 14 of the International  Convention  on  the  Elimination  of
|Discrimination.                |
-------------------------------------------------------------------------------
|c Declaration recognizing the competence of the Committee against Torture unde
|the Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment
-------------------------------------------------------------------------------
|d Declaration under article 21 only.                              |
-------------------------------------------------------------------------------
|e Declaration under article 22 only.                              |
-------------------------------------------------------------------------------
|* Convention No. 11, the Convention on the Elimination of all Forms of Discrim
|is not valid between Sweden and the Maldives.                     |
-------------------------------------------------------------------------------