Utbildningsutskottets betänkande
2003/04:UBU9
Kränkande behandling i skolan
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 90
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003
rörande kränkande behandling i skolan.
Motionsyrkandena avser frågor om bl.a.
lagstiftning mot diskriminering och annan kränkande
behandling inom skolväsendet, mål för arbetet mot
kränkande behandling, handlingsplaner och
åtgärdsprogram mot mobbning, skolans arbetsmiljö,
undervisning i konflikthantering, åtgärder mot
sexuella trakasserier, flyttning av elever som
kränker andra, självmordsprevention, skolans arbete
mot våldsbrott, tillsyn över arbetet mot kränkande
behandling och kommuns skadeståndsansvar gentemot
mobbade eller på annat sätt kränkta elever.
Utskottet föreslår avslag på samtliga
motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående
utredning om diskriminering och annan kränkande
behandling inom skolväsendet samt till förslag som
lagts fram av Skollagskommittén och som bereds inom
Regeringskansliet.
I betänkandet finns reservationer från Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och
Miljöpartiet de gröna. Därtill finns ett särskilt
yttrande från Kristdemokraterna, Centerpartiet och
Miljöpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Lagstiftning mot diskriminering och
annan kränkande behandling inom
skolväsendet
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub221 yrkande 2,
2003/04:Ub271 yrkande 25,
2003/04:Ub280,
2003/04:Ub335,
2003/04:Ub375,
2003/04:Ub408 yrkande 1,
2003/04:Ub458 yrkande 3,
2003/04:Ub479 och
2003/04:So568 yrkande 14.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (c, mp)
2. Regler mot diskriminering på grund av
sexuell läggning
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub428 yrkande 3,
2003/04:Ub437 yrkande 3 och
2003/04:A306 yrkande 1.
Reservation 3 (mp)
3. Tillägg i Unescos konvention mot
diskriminering inom undervisningen
Riksdagen avslår motion
2003/04:K418 yrkande 12.
Reservation 4 (fp)
4. Mål för arbetet mot kränkande
behandling
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub320,
2003/04:Ub392 yrkande 23 och
2003/04:Ub441 yrkandena 1 och 2.
Reservation 5 (fp, kd, c)
5. Handlingsplaner mot mobbning
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkandena 21 och 22 och
2003/04:Ub368 yrkande 7.
Reservation 6 (m, fp, kd)
Reservation 7 (mp)
6. Forskningsbaserade åtgärdsprogram mot
mobbning
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub222 yrkandena 1-4,
2003/04:Ub276 yrkande 6 och
2003/04:Ub368 yrkandena 12-14.
Reservation 8 (m)
7. Information till föräldrar om inträffad
mobbning
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub222 yrkande 5.
Reservation 9 (m, fp, kd)
8. Ojämna maktförhållanden vid medling
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub222 yrkande 6.
Reservation 10 (m)
9. Tydligare roller för skolpersonalen
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub368 yrkande 9.
Reservation 11 (m)
10. Aktivt integrationsarbete för att
minska mobbning
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub441 yrkande 8.
Reservation 12 (kd)
11. Skolmiljöns utformning
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub292 yrkande 1 och
2003/04:Ub334.
Reservation 13 (v, mp)
12. Skolhälsovårdens uppgifter
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub398 yrkande 10.
13. Ansvarskontrakt mellan elever,
föräldrar och skolpersonal
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub441 yrkande 5.
Reservation 14 (kd)
14. Kamratstöd och handledd medling
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub441 yrkande 11 och
2003/04:Ub484.
Reservation 15 (kd)
15. Icke-våldslig konflikthantering
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub245 yrkandena 2 och 3 och
2003/04:Ub288 yrkandena 2 och 3.
16. Arbete med emotionell intelligens
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub328 yrkandena 1 och 2.
Reservation 16 (mp)
17. Lagstiftning mot sexuella
trakasserier
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub418 yrkande 12 och
2003/04:Ub433.
Reservation 17 (fp, mp)
18. Skolans arbete mot sexuella
trakasserier
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub292 yrkande 15,
2003/04:Ub368 yrkande 5 och
2003/04:Ub441 yrkande 6.
Reservation 18 (m, fp)
Reservation 19 (v, mp)
Reservation 20 (kd)
19. Riktade insatser för pojkar respektive
flickor
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub292 yrkandena 14 och 16.
Reservation 21 (v)
20. Åtgärder mot språkvåld
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub458 yrkande 1 och
2003/04:A302 yrkande 5.
Reservation 22 (fp, c)
21. Kompetens hos skolans personal i
frågor rörande homosexuella, bisexuella och
transpersoner (HBT-frågor)
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub428 yrkande 1,
2003/04:Ub437 yrkande 1 och
2003/04:L350 yrkande 8.
Reservation 23 (c, mp)
22. HBT-frågor i skollagen
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub428 yrkande 2 och
2003/04:Ub437 yrkande 2.
23. Undervisningen med avseende på HBT-
frågor
Riksdagen avslår motion
2003/04:L350 yrkande 9.
24. Flyttning inom grundskolan av elever
som kränker andra
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub343,
2003/04:Ub368 yrkande 8,
2003/04:Ub418 yrkandena 10 och 11,
2003/04:Ub441 yrkande 10 och
2003/04:So504 yrkande 4.
Reservation 24 (m, fp)
Reservation 25 (kd)
25. Självmordsprevention
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub370 yrkandena 1 och 2.
Reservation 26 (1 kd, 1 v)
26. Skyldighet att anmäla våldsbrott
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub368 yrkande 10,
2003/04:Ub418 yrkandena 8 och 9 och
2003/04:Ub441 yrkande 7.
Reservation 27 (m, fp)
Reservation 28 (kd)
27. Handlingsprogram mot våld och brott
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ju292 yrkandena 8 och 9 och
2003/04:Ju394 yrkande 4.
Reservation 29 (m)
28. Information om våldets konsekvenser
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub441 yrkande 13.
Reservation 30 (kd)
29. Tillsyn över arbetet mot kränkande
behandling
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 18,
2003/04:Ub418 yrkande 6 och
2003/04:Ub441 yrkande 3.
Reservation 31 (fp)
Reservation 32 (kd)
Reservation 33 (mp)
30. Sanktioner mot kommuner som saknar
handlingsplaner mot mobbning
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub418 yrkande 4.
Reservation 34 (fp)
31. Utvärdering varje läsår av arbetet mot
mobbning
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub392 yrkande 24.
Reservation 35 (c)
32. Kommuns skadeståndsansvar vid mobbning
eller annan kränkande behandling
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub221 yrkande 1,
2003/04:Ub271 yrkande 23,
2003/04:Ub323,
2003/04:Ub392 yrkande 25 och
2003/04:Ub418 yrkande 5.
Reservation 36 (fp, c, mp)
Reservation 37 (m)
33. Särskild företrädare i
skadeståndsmål
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub271 yrkande 24.
Reservation 38 (mp)
34. Diskriminering i läromedel
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub428 yrkande 8,
2003/04:Ub437 yrkande 8,
2003/04:L350 yrkande 10 och
2003/04:So568 yrkande 17.
Reservation 39 (c)
Reservation 40 (mp)
Stockholm den 11 mars 2004
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp), Inger Lundberg (s), Sten Tolgfors (m), Agneta
Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik
Söderqvist (s), Anna Ibrisagic (m), Louise Malmström
(s), Tobias Billström (m), Mikael Damberg (s),
Mikaela Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Axel
Darvik (fp), Lennart Gustavsson (v) och Håkan
Larsson (c).
2003/04
UbU9
Redogörelse för ärendet
Under den allmänna motionstiden 2003 väcktes
motioner med sammanlagt 90 yrkanden rörande
kränkande behandling i skolan. Dessa behandlas i
detta betänkande.
Motionsyrkandena avser frågor om bl.a.
lagstiftning mot diskriminering och annan kränkande
behandling inom skolväsendet, mål för arbetet mot
kränkande behandling, handlingsplaner och
åtgärdsprogram mot mobbning, skolans arbetsmiljö,
undervisning i konflikthantering, åtgärder mot
sexuella trakasserier, flyttning av elever som
kränker andra, självmordsprevention, skolans arbete
mot våldsbrott, tillsyn över arbetet mot kränkande
behandling och kommuns skadeståndsansvar gentemot
mobbade eller på annat sätt kränkta elever.
Förslagen i motionerna återges i bilaga.
Utskottets överväganden
Lagstiftning mot diskriminering och
annan kränkande behandling inom
skolväsendet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med krav
på lagstiftning mot diskriminering och annan
kränkande behandling inom skolväsendet.
Utskottet hänvisar till att en särskild
utredare nu arbetar med att ta fram sådan
lagstiftning. Riksdagen bör även avslå ett
motionsyrkande om tillägg i Unescos
konvention mot diskriminering inom
undervisningen.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (c, mp), 3
(mp) och 4 (fp).
Motioner och utskottets ställningstaganden
I flera motioner efterfrågas en
diskrimineringslagstiftning som omfattar grundskolan
och gymnasieskolan.
Sålunda framhåller Miljöpartiet i motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 25 och 2003/04:So568 yrkande
14 att en ny lagstiftning behövs som ger ett
heltäckande skydd för elever i grund- och
gymnasieskolan mot diskriminering och trakasserier,
liknande den lagstiftning som i dag finns för
studenter vid högskolan och för arbetstagare.
En diskrimineringslagstiftning skall enligt motion
2003/04:Ub458 (c) yrkande 3 gälla även för skolan.
Detta bör ges regeringen till känna.
Behovet av att stärka elevernas rättigheter och
skydd mot diskriminering betonas i motion
2003/04:Ub280 (s). Motionären pekar på att en lag
mot diskriminering har införts inom högskolan. En
liknande insats borde göras för elever i grund- och
gymnasieskolan. En ny lagstiftning bör enligt motion
2003/04:Ub408 (s) yrkande 1 kompletteras med
information till skolpolitiker, skolledare, lärare
och annan personal samt elever om elevernas
rättigheter och skydd mot diskriminering.
Lagstiftning mot mobbning begärs i motion
2003/04:Ub479 (s).
Enligt motionerna 2003/04:Ub335 (s) och
2003/04:Ub375 (s) måste ett förbud mot
diskriminering, mobbning och sexuella trakasserier
snarast införas i syfte att stärka skolelevers
rättigheter. Inom skolan skall det finnas samma
rättstrygghet och skydd som inom högskolan och i
arbetslivet.
I motion 2003/04:Ub221 (m) yrkande 2 understryker
motionärerna att det är fullständigt otillräckligt
att enbart göra mobbningen till en fråga för
diskrimineringslagstiftningen. Diskriminering
handlar om att ogynnsamt särbehandla någon på vissa
definierade grunder. Om mobbning sker på annat sätt
eller med annan grund så är en diskrimineringslag
tandlös, oavsett hur allvarlig mobbningen är, hävdar
motionärerna.
Enligt motion 2003/04:A306 (fp, v, c, mp) yrkande 1
bör riksdagen uttala att regelverket mot
diskriminering på grund av sexuell läggning även
skall vara tillämpligt för dem som är skolpliktiga,
gymnasieelever och vuxenstuderande.
I motionerna 2003/04:Ub428 (mp, fp, v, c) yrkande
3 och 2003/04:Ub437 (s) yrkande 3 begärs en lag om
likabehandling på förskolans, grundskolans och
gymnasieskolans område. Motionärerna anser att
ombudsmännen mot diskriminering bör bevaka
efterlevnaden av lagen. Brott mot lagen skall kunna
leda till skadeståndsskyldighet för skolan. I
arbetet med att förbereda en sådan lag bör det
prövas vilka möjligheter berörda ombudsmän bör ha
att närmare granska förhållandena vid en särskild
skola, då indikationer finns om att homosexuella,
bisexuella och transpersoner diskrimineras men ingen
anmälan gjorts.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Regeringen har i september 2003 tillsatt en
särskild utredare för att ta fram förslag till
lagstiftning om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling inom skolväsendet, den s.k.
Skolansvarsutredningen (dir. 2003:
114).
Utgångspunkten för utredningen är att skydd skall
finnas mot diskriminering på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning och funktionshinder samt mot annan
kränkande behandling. Överträdelse av förbud skall
sanktioneras, exempelvis genom skadestånd.
Utredaren skall lämna förslag till regler som
främjar lika rättigheter och motverkar
diskriminering och annan kränkande behandling inom
såväl kommunala som fristående skolor, förskolor och
skolbarnsomsorg. Vidare skall utredaren föreslå hur
tillsynen skall utformas. Ett delbetänkande som
skall innehålla lagförslag skall redovisas senast
den 30 april 2004.
Av direktiven för utredningen framgår klart att
utredningsuppdraget omfattar skydd mot kränkande
behandling, såsom mobbning, i skolan.
Utskottet återkommer till direktiven i avsnittet
om kommuns skadeståndsansvar vid mobbning eller
annan kränkande behandling.
Folkpartiet begär i motion 2003/04:K418 yrkande 12
ett tillkännagivande till regeringen om ett tillägg
i Unescos konvention mot diskriminering inom
undervisningen som antogs år 1960 och trädde i kraft
år 1962. I motionen påpekas att det i konventionen
saknas ett uttryckligt förbud mot diskriminering på
grund av sexuell läggning. Sverige bör på lämpligt
sätt agera för att konventionen reformeras i detta
avseende.
U t s k o t t e t vill med anledning av
motionsyrkandet anföra följande.
Enligt artikel 1 i Unescos konvention mot
diskriminering inom undervisningen skall uttrycket
"diskriminering" avse varje åtskillnad, uteslutning,
begränsning eller fördel på grund av ras, hudfärg,
kön, språk, religion, politiska eller andra åsikter,
nationellt eller socialt ursprung, ekonomiska
villkor eller börd, vars syfte eller verkan är att
omintetgöra eller inskränka likställighet inom
undervisningen (jfr prop. 1967:36).
I propositionen Ett utvidgat skydd mot
diskriminering (prop. 2002/03:65) finns vissa
internationella åtaganden redovisade, dock inte den
nu aktuella konventionen. I såväl 1966 års FN-
konvention om medborgerliga och politiska
rättigheter som 1966 års FN-konvention om
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är
diskrimineringsgrunderna utformade på motsvarande
sätt som i Unescokonventionen. Bland de angivna
diskrimineringsgrunderna nämns inte uttryckligen
sexuell läggning. Enligt propositionen har FN:s
kommitté för mänskliga rättigheter och kommittén för
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter dock
fastslagit att respektive konvention även omfattar
diskriminering på grund av sexuell läggning (prop.
s. 51-52).
Med det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandet.
Mål för arbetet mot kränkande
behandling
Utskottets förslag i korthet
Enligt utskottets bedömning finns det en bred
politisk enighet om en nollvision i arbetet
mot mobbning och annan kränkande behandling i
skolan. Något riksdagsuttalande i denna fråga
behövs följaktligen inte. Riksdagen bör avslå
motionsyrkanden om nollvision eller
nolltolerans och nationell samling.
Jämför reservation 5 (fp, kd, c).
Motioner
I motion 2003/04:Ub441 begär Kristdemokraterna att
regeringen utarbetar en nationell nollvision att
användas i arbetet för att motverka mobbning
(yrkande 1). Motionärerna ser varje fall av mobbning
som ett uttryck för bristen på respekt för varje
människas unika och okränkbara värde. Mobbning kan
därför aldrig accepteras.
Kristdemokraterna efterlyser en nationell samling
i arbetet mot mobbning, dvs. att man samlar och
engagerar alla direkt och indirekt inblandade parter
såsom elever, skolpersonal och föräldrar (yrkande
2). Exempel finns enligt motionen på samlade
aktioner i kommuner mot mobbning. Det är viktigt att
sådan verksamhet på lokal nivå får stöd och kan
fortsätta att växa till en större nationell samling
mot mobbning, en väg mot målet om en nollvision.
Liknande synpunkter om behovet av en nationell
samling och en nollvision i arbetet mot mobbning
förs fram i motion 2003/04:Ub320 (kd).
Även Centerpartiet framhåller i motion
2003/04:Ub392 yrkande 23 att det skall gälla
nolltolerans mot mobbning. Skolans ansvar för att
förebygga, upptäcka och ingripa mot kränkande
behandling i alla dess former måste slås fast. Det
är också viktigt att det förebyggande arbetet
fungerar bra - att eleverna blir sedda och att
anonymiteten bryts.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill göra klart att varje form av
kränkande behandling mellan elever, mellan vuxna
samt mellan elever och vuxna i skolan är helt
otillåten och helt i strid med de grundläggande
värden som gäller för skolan. Det får inte finnas
minsta tvekan om detta. Skolan får aldrig acceptera
mobbning och våld.
Enligt utskottets bedömning finns det en bred
politisk enighet om en nollvision i arbetet mot
kränkande behandling i skolan.
Tydliga föreskrifter mot mobbning och annan
kränkande behandling finns i skolans styrdokument. I
1 kap. 2 § skollagen (1985:1100) föreskrivs att
verksamheten i skolan skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar. Den som verkar inom skolan är skyldig
att aktivt motverka alla former av kränkande
behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden.
Skolhuvudmannen eller, efter delegation, rektorn har
ansvar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) för att
verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att en
tillfredsställande arbetsmiljö säkerställs. Däri
ligger att kränkande behandling inte får förekomma.
I läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och för
de frivilliga skolformerna (Lpf 94) framhålls att
skolan skall främja förståelse för andra människor
och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan
utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier
skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och
intolerans måste bemötas med kunskap, öppen
diskussion och aktiva insatser. Det betonas att alla
som verkar i skolan skall hävda de grundläggande
värden som anges i skollagen och i läroplanerna och
klart ta avstånd från det som strider mot dem.
Rektor har enligt Lpo 94 och Lpf 94 ett särskilt
ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och
utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga
och motverka alla former av kränkande behandling
bland elever och anställda.
Utskottet ser allvarligt på förekomsten av
mobbning i skolan. Så länge det finns ett enda barn
eller en enda ung person som utsätts för kränkande
behandling återstår det mycket att göra för att få
en bättre miljö i skolan. Dock anser utskottet att
det främst är lokalt ute i kommunerna och på
skolorna som utvecklingen av arbetet mot mobbning nu
måste ske. Det är de professionella i skolan som
tillsammans med elever och föräldrar har den
kompetens och bakgrundskunskap som behövs för att
bestämma hur man vill arbeta för att nå målen.
Mobbning är inte en fråga som kan lyftas ut från
skolans övriga verksamhet utan den hänger samman med
människosyn och grundläggande värderingar. Arbetet
mot mobbning måste ske i vardagen och sätta sin
prägel på arbetsformer och hur man bemöter varandra.
Elever och föräldrar måste vara delaktiga i
utformandet av processerna.
En rad insatser på nationell nivå har genomförts
för att stödja det lokala arbetet mot mobbning och
annan kränkande behandling. Ett nationellt och
skolformsövergripande värdegrundsprojekt startade i
februari 1999 och avslutades våren 2000. Projektet
resulterade bl.a. i att två nationella
värdegrundscentrum, vid Göteborgs universitet och
Umeå universitet/Ersta Sköndal högskola, inrättades.
På uppdrag av regeringen har centrumen under
perioden 2000-2003 arbetat med att sprida kunskap om
demokrati och mänskliga rättigheter och göra
forskning tillgänglig för kommuner och skolor.
Utskottet återkommer i det följande under de
särskilda avsnitten till aktuella utvärderingar och
pågående arbete med anledning av regeringsuppdrag.
1999 års skollagskommitté föreslår i sitt
betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet
(SOU 2002:121) att den nuvarande bestämmelsen i
skollagen om skyldighet för alla som verkar i skolan
att aktivt motverka alla former av kränkande
behandling överförs till den nya skollagen. Till
skillnad från vad som gäller i dag framhålls inte
vissa former av kränkande behandling i den
föreslagna paragrafen. Enligt kommittén innebär ett
förfaringssätt där vissa beteenden särskilt anges en
risk för att andra former av kränkande beteenden kan
uppfattas såsom mindre allvarliga och därmed mindre
otillåtna.
Skollagskommittén föreslår också att det genom en
bestämmelse i skollagen skall göras tydligt att
arbetsmiljölagen gäller på skolområdet.
Kommitténs förslag bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
Med hänvisning till vad utskottet här har anfört
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub320, 2003/04:Ub392 yrkande 23 och
2003/04:Ub441 yrkandena 1 och 2. Något
riksdagsuttalande om nolltolerans mot mobbning m.m.
behövs inte enligt utskottets uppfattning.
Åtgärder för att förebygga kränkande
behandling
Handlingsplaner och arbetsmetoder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med krav
på utvecklade handlingsplaner,
forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobb-
ning, m. m. Utskottet hänvisar bl.a. till
stödmaterial som tagits fram av Myndigheten
för skolutveckling och till nordiskt
forskningssamarbete.
Jämför reservationerna 6 (m, fp, kd), 7 (mp),
8 (m), 9 (m, fp, kd) och 10 (m).
Motioner
I ett par motioner ställs krav på tydliga
handlingsplaner mot mobbning.
Enligt Moderata samlingspartiets motion
2003/04:Ub368 yrkande 7 måste skolans ansvar för att
förebygga och stävja mobbning förtydligas.
Moderaterna framhåller att mycket talar för att det
är det systematiska, uthålliga och på förhand
genomtänkta arbetet som ger resultat. En hög och
jämn kvalitet i arbetet mot mobbning förutsätter
också löpande utvärderingar av hur insatserna
lyckas. Medlet för att skapa detta är väl utvecklade
planer mot våld, mobbning och kränkande
särbehandling. Dessa planer måste förankras hos
skolans alla medarbetare, men också hos elever och
föräldrar.
Miljöpartiet understryker i motion 2003/04:Ub271
vikten av handlingsplaner mot mobbning (yrkande 21).
Enligt motionen måste ett program mot mobbning
innehålla klara regler för hur man aktivt skall
kontrollera om mobbning förekommer, regler för hur
mobbning förebyggs genom att frågan uppmärksammas
och diskuteras återkommande samt ett särskilt
handlingsprogram för den situation då mobbning
upptäcks. Hur mobboffer och mobbare skall behandlas
skall klart anges liksom beredskapen att följa upp
ett ärende under lång tid. Motionärerna vill också
ha en sådan ändring av skollagen att elever alltid
är delaktiga i arbetet med att förebygga mobbning
och ta fram handlingsplaner mot mobbning (yrkande
22).
Moderata samlingspartiet pläderar i tre motioner för
att endast forskningsbaserade åtgärdsprogram mot
mobbning skall användas. I motionerna hänvisas till
ett forskningsbaserat åtgärdsprogram som tagits fram
i Norge av professor Dan Olweus. Det utgår från fyra
forskningsbaserade principer. Fasta gränser med
tydliga regler och negativa sanktioner för dem som
överskrider gränserna är två viktiga delar av
programmet. Centrala delar är också att vuxna skall
vara auktoriteter på skolan, liksom att skolmiljön
skall präglas av ett varmt och positivt
vuxenengagemang.
I motion 2003/04:Ub276 yrkande 6 betonar
Moderaterna att alla skall kunna känna trivsel i
skolan. Därför måste skolan präglas av respekt,
ordning och arbetsro. I kampen mot mobbning bör det
vara ett krav att endast forskningsbaserade
åtgärdsprogram används. Enligt motionen har det
nämligen visat sig att vissa "hemsnickrade" program
faktiskt ökar i stället för minskar mobbning.
Enligt Moderaternas motion 2003/04:Ub368 bör
Skolverket ges i uppgift att forskningsmässigt låta
utvärdera och kvalitetscertifiera arbetsmetoder för
att förebygga och hindra mobbning (yrkande 12). Det
bör vara upp till varje skola att avgöra vilken
metod och vilken form av kvalitetssäkrat
åtgärdsprogram man vill använda, men inriktningen
måste vara att den metod och det program som väljs
ger dokumenterad effekt (yrkande 13). Det är ett av
de kvalitetskrav som föräldrar borde kunna ställa på
skolan. Regeringen bör se till att kunskap om
kvalitetscertifierade åtgärdsprogram mot mobbning
via utbildningssatsningar sprids till alla skolor
(yrkande 14).
Liknande yrkanden återfinns i motion 2003/04:Ub222
(m), nämligen om forskningsmässig utvärdering av
åtgärdsprogram mot mobbning, om skolors val av
sådana program och om spridning av kunskap om
programmen till alla skolor (yrkandena 1, 3 och 4).
Motionären anser dessutom att alla skolor skall
åläggas att arbeta med forskningsbaserade
åtgärdsprogram (yrkande 2).
Enligt samma motion, 2003/04:Ub222, skall föräldrar
informeras när barnen berörs av mobbning i skolan
(yrkande 5). I motionen kritiseras att det på
svenska skolor förekommer vissa arbetssätt - t.ex.
den s.k. Farstamodellen - som bygger på att
föräldrarna inte informeras om barnens situation
eller sätt att agera mot andra. Det är oacceptabelt,
betonar motionären. Föräldrar måste tvärtom
engageras i betydligt högre grad än i dag.
Också modeller som bygger på medling får kritik i
motion 2003/04:Ub222. Sådana modeller förstärker
ojämna maktförhållanden mellan elever, hävdar
motionären (yrkande 6). Vid medling söks fel hos
båda parter, både mobbaren och den som utsätts.
Detta bidrar till att skuldbelägga offret i stället
för att tydliggöra att mobbning helt enkelt inte är
acceptabelt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena med hänvisning till följande.
Myndigheten för skolutveckling redovisade i
december 2003 ett regeringsuppdrag angående
kränkande behandling i skolan. I uppdraget ingick
bl.a. att lyfta fram lärande exempel på
handlingsprogram och arbetssätt mot kränkande
behandling som genom utvärderingar eller forskning
visat att de minskat mobbning och skapat goda lär-
och arbetsmiljöer i skolan.
I publikationen Olikas lika värde - om arbetet mot
mobbning och kränkande behandling (u03:028, dec.
2003) identifierar myndigheten faktorer som
framgångsrikt motverkar kränkande behandling och
stärker arbetet med en god social miljö. Med
vägledning från forskning, skolors och kommuners
utvärderingar samt nationella kartläggningar och
granskningar pekar myndigheten ut ett antal konkreta
hållpunkter som ett handlingsprogram bör innehålla.
Boken innehåller också en beskrivning av ett
tjugotal metoder som används på skolor runt om i
landet i arbetet mot mobbning och kränkande
behandling, t.ex. Olweus-metoden och Farsta-metoden.
I texten anges om metoden är utvärderad. Syftet med
beskrivningen av metoderna är dock inte att värdera
dessa. I boken framhålls att skolan inför sitt val
av arbetssätt alltid bör undersöka vilket stöd
metoden har i forskning och i utvärderingar. För att
kunna välja "rätt" metod och sätta in lämpliga
insatser, måste man noggrant kartlägga hur
situationen ser ut på den egna skolan. I ett
särskilt avsnitt behandlas hur skolan kan
kvalitetssäkra sitt arbete.
Publikationen Olikas lika värde har spridits som
ett stödmaterial till skolor ute i landet. Främst
skall materialet tjäna som ett stöd till personal
och skolledning i förskolan, grundskolan och
gymnasieskolan, men också ansvariga i kommunerna är
en målgrupp.
Myndigheten för skolutveckling tar nu fram
allmänna råd för skolornas arbete med att motverka
alla former av kränkande behandling och deras arbete
med att upprätta handlingsprogram. Dessa allmänna
råd beräknas bli klara under våren 2004.
Utskottet vill också hänvisa till nordiskt
forskningssamarbete kring arbetet mot mobbning. En
arbetsgrupp inom Nordiska ministerrådets
skolsamarbete (NSS) har gjort en sammanfattning av
forskningsläget vad gäller mobbning i de nordiska
länderna, kartlagt nationella åtgärder och lämnat
ett förslag till en nordisk forskningsstudie.
Resultatet har i augusti 2002 presenterats i
rapporten Mobbning i nordiska skolor. En
forskarkonferens om mobbning har hållits i Stockholm
i september 2003 i NSS regi. Forskare från Sverige,
Norge, Finland, Danmark och Island deltog i
diskussioner kring de senaste forskningsrönen och
diskuterade framtida vägar att sprida kunskaper och
initiera ny forskning. Man enades om att ett
fortsatt nordiskt samarbete på området är viktigt.
Utskottet delar uppfattningen som framförts i
motion 2003/04:Ub222 att föräldrar skall informeras
när deras barn berörs av mobbning i skolan.
Läroplanerna betonar också vikten av samverkan med
föräldrarna. Av det redovisade stödmaterialet Olikas
lika värde framgår att föräldrars inflytande är
väsentligt i arbetet mot kränkningar. Forskningen
visar enligt Myndigheten för skolutveckling att
föräldramedverkan spelar en viktig roll i akuta
skeenden.
Skolans arbetsmiljö m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
tydliggörande av skolpersonalens roll i
arbetet mot mobbning och övriga
motionsyrkanden i syfte att skapa en trygg
och lärande miljö i skolan. Utskottet
hänvisar till att ett flertal initiativ
tagits i dessa avseenden, bl.a. genom
utredningsförslag och regeringsuppdrag.
Jämför reservationerna 11 (m), 12 (kd), 13
(v, mp), 14 (kd) och 15 (kd).
Motioner
I motion 2003/04:Ub368 yrkande 9 påpekar Moderata
samlingspartiet att en grundläggande förutsättning
för arbetet mot mobbning är att det skapas en
atmosfär av gemensamt ansvarstagande och en
rollfördelning som stävjar oro i skolan. Moderaterna
vill skapa tydligare roller för skolpersonalen. Det
förutsätter regler som ger tillbaka en del av den
naturliga auktoritet som under 1900-talets senare
hälft avskaffats genom "fri" pedagogik och frånvaro
av tydliga regler, betonar de.
Kristdemokraterna förordar i motion 2003/04:Ub441
yrkande 8 ett aktivt integrationsarbete som ett
medel att minska mobbning. Lärare bör ha en
grundläggande kunskap om vilka spänningar som kan
finnas mellan olika etniska grupper på den egna
skolan och hur man kan bemöta dem.
Vänsterpartiet vill i motion 2003/04:Ub292 yrkande 1
att regeringen ger Skolverket i uppdrag att som en
del av arbetet mot mobbning och kränkningar
analysera betydelsen av skolmiljöns utformning samt
föreslå åtgärder. Enligt motionen finns det i dag en
tendens att inte ta elevernas arbetsmiljö på allvar.
Varken fysisk arbetsmiljö eller psykosociala
arbetsförhållanden, utom mobbning, ges något
nämnvärt utrymme i diskussionen om barns och ungas
utbildning.
Också i motion 2003/04:Ub334 (s) betonas vikten av
att sprida demokratiska värderingar och lyfta fram
arbetsmiljöfrågor i förskola och grundskola.
Motionärerna anger att undersökningar visar att
elevernas arbetsmiljö har klara brister och att
många elever känner obehag inför att vara i skolan.
Alltför många elever känner sig illa behandlade,
inte bara av andra elever utan även av lärare.
I motion 2003/04:Ub398 (fp) yrkande 10 föreslås en
utvidgning av skolhälsovårdens uppgifter till att
omfatta mer av handledarfunktion för lärarkåren för
att på rätt sätt hantera den gruppdynamiska
utvecklingen och motverka mobbning.
Kristdemokraterna framför i motion 2003/04:Ub441
yrkande 5 förslag om att ett ansvarskontrakt mellan
elever, föräldrar och skolpersonal skall upprättas.
Kontraktet skall tydligt visa vilket ansvar varje
part har och hur varje part skall gå till väga för
att upptäcka mobbning och hantera mobbning när den
uppkommer.
Frågor om kamratstöd och handledd medling som en del
i arbetet mot mobbning tas upp av Kristdemokraterna
i motion 2003/04:Ub441 yrkande 11. Att bygga upp en
långsiktig kamratstödjande verksamhet, dvs. att
ungdomar deltar i skolans arbete och stöder elever
med särskilda behov, kan vara en pusselbit i
lösningen av mobbningsproblem. Medling är ett sätt
att visa att konflikter kan behandlas och bearbetas.
I motion 2003/04:Ub484 (s) förespråkas likaså att
kamratstödjare skall finnas i alla skolor.
Kamratstöd i skolan är en metod som bygger på att
unga vuxna anställs som goda förebilder för barn och
ungdomar. Motionärerna anger att detta ofta sker i
samverkan med föreningslivet på orten och till viss
del på ideell basis. Kamratstödjarna skall finnas
tillgängliga under skoldagen för samtal och kontakt
med eleverna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på samtliga här relaterade
motionsyrkanden. De frågor som lyfts fram i
motionerna har uppmärksammats i olika sammanhang.
Bland annat kan utskottet hänvisa till följande.
Skolverket har i en rapport i november 2002,
Relationer i skolan - en utvecklande eller
destruktiv kraft (dnr 01-2001:2136), redovisat ett
regeringsuppdrag att kartlägga förekomsten av
rasism, etnisk diskriminering, sexuella
trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning i
skolan. Av rapporten framgår att de flesta
kränkningarna utförs av elever mot andra elever, men
elever blir också kränkta av lärare och annan
personal på skolan. Kartläggningen visar att verbala
kränkningar är ett vanligt inslag i ungdomarnas
miljö. De handlar oftast om kränkningar av etnisk
eller av sexuell karaktär.
Skolverkets slutsatser är bl.a. att fler vuxna
nära eleverna och ett aktivt arbete på skolorna mot
kränkande behandling ger resultat i form av ökad
trygghet och trivsel samt färre kränkningar. Från
perspektivet att motverka kränkande behandling är
det enligt verket viktigt att statens satsning på
fler vuxna i skolan fortgår.
Statens särskilda satsning på
personalförstärkningar genom ett riktat statsbidrag
är därför en åtgärd som bör bidra till att öka
tryggheten i skolan och stärka värdegrunden.
Utskottet delar uppfattningen i vissa motioner att
en god arbetsmiljö i skolan är en väsentlig
förutsättning för elevernas lärande, trygghet och
arbetsro.
I september 2003 redovisade Skolverket ett
regeringsuppdrag att ta fram föreskrifter som skall
öka elevernas inflytande över arbetsmiljön i skolan.
Föreskrifterna, som utarbetats i samråd med
Arbetsmiljöverket, presenteras i rapporten
Elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom
elevskyddsombud (dnr 62-2003:2037). De kommer att
utfärdas av Skolverket under 2004. En handbok om hur
man kan arbeta med arbetsmiljöfrågor i skolan kommer
enligt planerna att vara färdig samtidigt som
föreskrifterna träder i kraft.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande
Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU
2002:121), som nämnts i det föregående, att det
genom en bestämmelse i skollagen skall göras tydligt
att arbetsmiljölagen gäller på skolområdet.
Regler om disciplinära åtgärder för elevers
tillrättaförande finns i grundskoleförordningen (6
kap. 9 och 10 §§) respektive gymnasieförordningen
(6 kap. 21-25 §§). Bestämmelser om avstängning av
elev från undervisningen och förvisning finns endast
vad gäller gymnasieskolans elever. En gymnasieelev
får stängas av från undervisningen helt eller delvis
under högst två veckor av terminen eller förvisas
från gymnasieskolan för en viss tid, dock högst tre
terminer utöver den termin när beslutet meddelas.
Avstängning och förvisning får användas vid
upprepade förseelser eller vid en allvarlig
förseelse om eleven inte har bättrat sig eller om
elevens uppförande kan antas inverka skadligt på
andra elever eller om det finns andra särskilda
skäl. Om en elev i grundskolan gör sig skyldig till
upprepade förseelser eller en allvarligare
förseelse, skall saken dels anmälas för rektorn,
dels hänskjutas till elevvårdskonferensen.
Konferensen skall efter kontakt med elevens
vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig
genom åtgärder som är avpassade efter elevens
individuella förhållanden. Om detta inte hjälper
skall elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till
styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd.
Skollagskommittén föreslår att bestämmelser införs
i skollagen som ger rektor och lärare möjlighet att
i akuta situationer vidta tillfälliga åtgärder för
att tillförsäkra alla elever en trygg skolmiljö och
studiero och för att komma till rätta med elever som
uppträder störande eller hotfullt (SOU 2002:121
s. 386 f.). Det kan gälla olika tillfälliga åtgärder
som att flytta eleven till en annan elevgrupp, göra
omgrupperingar av elever eller att göra en annan
disposition av en elevs lektionstid eller skoldag.
Föremål som är störande eller som utgör ett hot mot
säkerheten skall kunna omhändertas. De föreslagna
bestämmelserna avses ersätta nuvarande
förordningsbestämmelser om disciplinära åtgärder.
Ett nytt verksamhetsområde, elevhälsa, skall
enligt Skollagskommitténs förslag införas i
skollagen. I elevhälsan ingår omvårdnad samt
medicinska, psykologiska, sociala och
specialpedagogiska insatser. Elevhälsans personal
skall tillsammans med övrig skolpersonal samverka
kring all den komplexitet som finns i arbetsmiljön
och som skolor har att hantera. Att skapa en
arbetsmiljö som främjar lärande hos alla elever
sammanfattar det breddade uppdrag som
elevhälsoarbetet i skolan skall ha, framhåller
kommittén.
Utskottet anser att beredningen inom
Regeringskansliet av kommitténs förslag bör
inväntas.
Myndigheten för skolutveckling har sedan maj 2003
regeringens uppdrag att arbeta för förbättrad
förskole- och skolsituation i segregerade områden,
dvs. områden som är präglade av social och etnisk
segregation. Myndigheten skall årligen till
regeringen (Utbildningsdepartementet) redovisa
gjorda insatser, vilka metoder och arbetssätt som
använts, viktiga iakttagelser som gjorts under
arbetet samt vilka resultat som har uppnåtts och hur
dessa spritts till olika huvudmän. Uppdraget skall
slutredovisas den 15 december 2005.
I en attitydundersökning från år 2000 (Skolverket
rapport 197, 2001) konstaterades att fler elever
känner sig kränkta av sina lärare än av sina
skolkamrater och att denna trend ökat sedan
motsvarande mätning 1997. År 2000 uppgav 6 % av
eleverna i attitydundersökningen att de kränkts av
lärare jämfört med 4 % i motsvarande mätning 1997.
Utskottet vill understryka betydelsen av att alla
vuxna i skolan har ett gemensamt förhållningssätt
till kränkande behandling. Vuxna måste ta på sig
rollen som auktoriteter som arbetar tillsammans för
ett positivt klimat. De bör snabbt och tydligt visa
att kränkningar är oacceptabla.
I sammanhanget bör uppmärksammas att
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund våren 2001
antog yrkesetiska principer för lärare. Enligt dessa
förbinder sig lärare att i sin yrkesutövning alltid
bemöta eleverna med respekt för deras person och
integritet samt skydda varje individ mot skada,
kränkning och trakasserier.
Utskottet delar den positiva uppfattningen i
motioner i fråga om kamratstödjande verksamhet och
om ansvarskontrakt mellan elever, föräldrar och
skolpersonal i arbetet mot kränkande behandling. Det
ankommer dock lokalt på skolhuvudmännen att besluta
om kamratstöd i skolan respektive ansvarskontrakt.
Viss undervisning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om icke-
våldslig konflikthantering och om arbete med
emotionell intelligens i skolans
undervisning. Utskottet anför att det är upp
till de professionella i skolan att avgöra
vilka beprövade metoder som skall användas i
arbetet mot kränkande behandling.
Jämför reservation 16 (mp) och särskilt
yttrande (kd, c, mp).
Motioner
I två motioner, 2003/04:Ub288 (c, kd, mp, fp)
yrkande 2 och 2003/04:Ub245 (c) yrkande 2, begär
motionärerna ett tillkännagivande till regeringen om
att icke-våldslig konflikthantering skall ingå i
skolans undervisning. De framhåller vidare
betydelsen av systematiska icke-våldsmetoder i
klassrummen för att förebygga alla former av
kränkande behandling med hjälp av konstruktiv
konflikthantering (yrkande 3 i respektive motion). I
motionerna betonas att man genom att satsa på att
icke-våldsmetoder lärs ut och praktiseras kan uppnå
en trygg skolmiljö och minimera riskerna för akuta
situationer där disciplinära åtgärder måste vidtas.
Ett sätt att arbeta mot mobbning, men också med
värdegrundsfrågor, är arbete med emotionell
intelligens (EQ). Det framförs i motion
2003/04:Ub328 (mp). Motionären lyfter fram att ett
antal skolor har arbetat med EQ integrerat i
undervisningen, vilket har visat sig ge mycket goda
resultat. All personal får utbildning i EQ. På EQ-
lektionerna arbetar eleverna med olika konkreta
övningar som tränar förmågan att förstå och uttrycka
känslor. Eleverna lär sig en handlingsberedskap för
att reda ut konflikter. Motionären vill att
regeringen ger Myndigheten för skolutveckling i
uppdrag att följa och sprida arbetet med EQ till
fler skolor (yrkande 1). I motionen pekas också på
behovet av forskning om emotionell intelligens
(yrkande 2). Det är viktigt att man fortsätter att
följa och utvärdera pågående projekt vetenskapligt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på de i motionerna framlagda
förslagen. Det är angeläget att elever lär sig att
konstruktivt hantera konflikter, vare sig det sker
genom att icke-våldsmetoder lärs ut, genom arbete
med emotionell intelligens eller på annat sätt.
Både konflikthanteringsmodellen Nonviolent
Communication och EQ-modellen finns upptagna bland
de beprövade metoder och arbetssätt som Myndigheten
för skolutveckling lyfter fram i sitt stödmaterial
Olikas lika värde - om arbetet mot mobbning och
kränkande behandling (dec. 2003). Stödmaterialet har
nyligen spritts till skolor och huvudmän ute i
landet.
Vilka metoder som skall användas är upp till de
professionella i skolan att avgöra utifrån
situationen på den egna skolan.
Utskottet utgår från att arbetet med att utvärdera
och forska kring olika metoder och arbetssätt mot
mobbning fortsätter.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionsyrkandena.
Åtgärder mot sexuella trakasserier
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
arbetet mot sexuella trakasserier, riktade
insatser för pojkar och flickor, åtgärder mot
språkvåld samt om behandlingen i skolan av
homosexuella, bisexuella och transpersoner.
Utskottet hänvisar främst till
Skolansvarsutredningens uppdrag.
Jämför reservationerna 17 (fp, mp), 18 (m,
fp), 19 (v, mp), 20 (kd), 21 (v), 22 (fp, c)
och 23 (c, mp).
Motioner
Folkpartiet begär i motion 2003/04:Ub418 yrkande 12
ett förslag till lagstiftning mot sexuella
trakasserier av elever. Motionärerna betonar att
sexuella trakasserier också är mobbning och måste
stoppas. De åberopar att strängare regler har
införts i jämställdhetslagen mot sexuella
trakasserier på arbetsplatser. Det är viktigt att
skolelevers situation också uppmärksammas.
I motion 2003/04:Ub433 (s) påpekas likaså att
jämställdhetslagens regler mot sexuella trakasserier
gäller för all personal på skolor men inte för
eleverna. Motionärerna framhåller att det finns
otaliga berättelser från verkligheten om skolelevers
utsatthet vad gäller könsmobbning. Lagreglerna bör
därför omfatta även skoleleverna.
Frågor rörande skolans arbete mot sexuella
trakasserier behandlas i tre motioner.
Moderata samlingspartiet understryker i motion
2003/04:Ub368 yrkande 5 att varje elev skall
behandlas med respekt. I motionen hänvisas till en
omfattande undersökning om kränkningar i skolan som
redovisats bl.a. genom HomO:s försorg.
Undersökningen visar på en oacceptabelt hög grad av
kränkningar, ibland t.o.m. från vuxna i skolan.
I motion 2003/04:Ub441 yrkande 6 begär
Kristdemokraterna att Skolverket skall ges i uppdrag
att utfärda föreskrifter om skolors skyldighet att
redovisa arbetet mot sexuella trakasserier i sina
kvalitetsredovisningar.
Enligt Vänsterpartiet i motion 2003/04:Ub292
yrkande 15 bör regeringen uppdra åt Skolverket att
utforma riktlinjer för handlingsplaner för att
förebygga sexuella trakasserier.
Vänsterpartiet framhåller vidare i motion
2003/04:Ub292 behovet av riktade insatser för pojkar
respektive flickor. För pojkar skulle en sådan
riktad insats kunna vara anordnandet av kurser med
ett innehåll riktat mot manlighet, hetero-, homo-,
bi- och transsexualitet, medieanalyser etc. (yrkande
14). Flickors utsatthet kräver enligt motionen
särskilda åtgärder. Motionärerna anser att
regeringen bör återkomma med en uppföljning av de
kurser för flickor i psykiskt och fysiskt
självförsvar som genomförts. Förslag bör också
lämnas på hur motsvarande arbete skall bedrivas
framgent (yrkande 16).
Åtgärder mot språkvåld i skolan begärs i
Centerpartiets motion 2003/04:
A302 yrkande 5 samt i motion 2003/04:Ub458 (c)
yrkande 1. Motionärerna pekar på att det alltmer
utbredda sexualiserade språket och språkvåldet är
ett uttryck för nedsättande attityder. De lyfter
fram att man på många skolor arbetar på ett bra sätt
med den psykosociala miljön för att motverka
mobbning. I detta arbete är det viktigt att även
språkvåldet uppmärksammas. I motionerna föreslås ett
nationellt åtgärdsprogram för att motverka språkvåld
i skolan.
I motionerna 2003/04:Ub428 (mp, fp, v, c) yrkande 1
och 2003/04:Ub437 (s) yrkande 1 betonas vikten av
kompetens hos skolans personal i HBT-frågor, dvs. i
frågor rörande homosexuella, bisexuella och
transpersoner. Med kompetens på detta område menar
motionärerna samma typ av insikt, kunskap och
förståelse som tas för självklar när det gäller
heterosexuellas vardag. Skolverket bör initiera ett
arbete för sådan kompetensutveckling.
Centerpartiet förordar i motion 2003/04:L350
yrkande 8 att Skolverket får i uppdrag att utarbeta
riktlinjer för att säkerställa kompetens i HBT-
frågor hos skolans personal. Riktlinjerna bör även
innefatta hur skolorna kan arbeta för att främja ett
jämlikt klimat för unga HBT-personer på skolorna.
Enligt motionerna 2003/04:Ub428 (mp, fp, v, c)
yrkande 2 och 2003/04:
Ub437 (s) yrkande 2 är det angeläget att i den nya
skollagen skrivs in att skolans personal aktivt
skall motverka bl.a. fördomar riktade mot
homosexuella, bisexuella och transpersoner.
Undervisningen med avseende på HBT-frågor bör
förbättras, enligt Centerpartiets motion
2003/04:L350 yrkande 9. Motionärerna anser att det
finns tydliga indikationer på att homo-, bi- och
transsexualitet inte behandlas på ett
tillfredsställande sätt i alla skolor. Skolverket
bör göra en översyn av undervisningen i dessa
frågor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena med hänvisning främst till
Skolansvarsutredningens uppdrag.
Som utskottet redovisat i ett tidigare avsnitt
skall Skolansvarsutredningen ta fram förslag till
lagstiftning om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling inom skolväsendet (dir.
2003:114). I direktiven redovisas, angående behovet
av utredning, bl.a. Skolverkets kartläggning av
förekomsten av homofobi och sexuella trakasserier i
skolan samt ökat sexualiserat språkbruk. Ett
delbetänkande innehållande lagförslag skall lämnas
senast den 30 april 2004.
Utskottet hänvisar också till vad utskottet anfört
i tidigare avsnitt om handlingsplaner,
åtgärdsprogram och beprövade arbetsmetoder.
Skolverket har i januari 2004 redovisat ett
regeringsuppdrag att ta fram förslag till
indikatorområden och kvalitetsindikatorer för
verksamheters och kommuners kvalitetsredovisning då
det gäller bl.a. barn- och ungdomsutbildning (dnr
2003:2038). För samtliga skolformer föreslås att i
kvalitetsredovisningen under området Normer och
värden skall anges i vilken utsträckning elever
utsätts för kränkningar i skolan. Regeringen bereder
nu frågan om att ge Skolverket rätt att utfärda
föreskrifter om innehållet i kvalitetsredovisningar.
I syfte att stärka jämställdhetsarbetet i skolorna
har landets två värdegrundscentrum vid Göteborgs
universitet och Umeå universitet/Ersta Sköndal
högskola i uppdrag av Myndigheten för skolutveckling
att utbilda resurspersoner i jämställdhet och
genusvetenskap, s.k. genuspedagoger. Ambitionen är
att det år 2004 skall finnas minst en genuspedagog i
varje kommun som stöd för det lokala
jämställdhetsarbetet. Utbildningen fortsätter under
2004. Särskilda medel utgår från anslaget 25:3
Utvecklingsarbete och kompetensutveckling m.m.
De kommuner som har pedagoger med i
utbildningssatsningen kring jämställdhet och
genusvetenskap har under våren 2003 haft möjlighet
att söka totalt 5 miljoner kronor till lokala
insatser för att stärka flickors självförtroende,
bl.a. genom att ge möjlighet till
självförsvarsträning. Medlen har fördelats av de
båda värdegrundscentrumen till 45 skolor/kommuner.
Resultatet av insatserna har ännu inte utvärderats.
I stödmaterialet Olikas lika värde - om arbetet
mot mobbning och kränkande behandling (dec. 2003)
resonerar Myndigheten för skolutveckling kring det
praktiska arbetet mot kränkande behandling i skolan
och olika attityder mot flickor och pojkar. Det
anges att många skolor arbetar med flick- och
pojkgrupper för att ge möjligheter till reflektion
och samtal.
Enligt målen för lärarexamen i
högskoleförordningen (1993:100, bil. 2) skall
lärarstudenten för att få examen bl.a. kunna
förmedla och förankra samhällets och demokratins
värdegrund.
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) står det
att skolan skall sträva efter att varje elev
respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd
från att människor utsätts för kränkande behandling
och kan leva sig in i och förstå andra människors
situation. Utskottet anser att det är mycket viktigt
att eleverna under sin skoltid får en undervisning
om sex och samlevnad som bidrar till att de kan
förstå och respektera både sig själva och andra. Då
måste de få en undervisning som ger dem kunskaper om
såväl heterosexuella som homosexuella, bisexuella
och transpersoner.
Det bör nämnas att Myndigheten för skolutveckling
för närvarande genomför en fallstudie av de
ämnesövergripande kunskapsområdena, där sex- och
samlevnadsundervisning ingår. Myndigheten skall
granska hur skolan hanterar kunskapsområdet. Studien
kommer att redovisas under våren 2004.
Flyttning av elever som kränker
andra
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
flyttning inom grundskolan av elever som
kränker andra. Utskottet åberopar förslag som
lagts fram av Skollagskommittén (SOU
2002:121) och som bereds inom
Regeringskansliet.
Jämför reservationerna 24 (m, fp) och 25
(kd).
Motioner
Förslag om flyttning inom grundskolan av elever som
gör sig skyldiga till kränkande behandling läggs
fram i flera motioner.
I motion 2003/04:Ub368 yrkande 8 hävdar Moderata
samlingspartiet att man i praktiken inte kan flytta
elever inom grundskolan, oavsett hur mycket skada de
tillfogar sina klasskamrater. Det är alltid så att
reglerna ger mer möjligheter för den som kränker än
för den som blir kränkt. Det är den utsatta eleven
som ytterligare skall besväras av att flytta från
klass och skola, medan mobbaren får finnas kvar.
Moderaterna vill se en förändring av reglerna för
ingripande vid mobbning. Åtgärder måste kunna vidtas
för att skydda dem som utsatts och uppfostra dem som
utsätter andra för kränkningar.
Folkpartiet begär i motion 2003/04:Ub418 att
grundskoleförordningen skall ändras så att det står
klart att det är möjligt att tvångsförflytta en elev
från en skola om han eller hon kränker andra
människor (yrkande 10). Skolan skall ha skyldighet
att erbjuda alternativ undervisning för de elever
som flyttas från sin skola (yrkande 11). Det
framhålls i motionen att mobbaren måste få stöd för
att kunna komma ur sitt destruktiva beteende och
garanteras bra undervisning, även om han eller hon
flyttas från sin skola.
Liknande synpunkter förs fram i Folkpartiets
motion 2003/04:So504 yrkande 4. Elever som mobbar
och trakasserar andra elever skall kunna avstängas
eller flyttas från skolor i syfte att upprätthålla
undervisningens kvalitet och skydda drabbade elever.
Självfallet, anför motionärerna, skall även de
elever som mobbar erbjudas kvalificerad hjälp. Detta
får dock ske på ett sätt som tillgodoser de drabbade
elevernas rättmätiga krav på en trygg skolmiljö.
Också Kristdemokraterna i motion 2003/04:Ub441
yrkande 10 efterfrågar möjligheten att förflytta
mobbande elever och splittra grupper av mobbare.
Syftet är att ge både den elev som mobbar och den
som är mobbad en nystart. En omplacering kan leda
till att den mobbande eleven får en möjlighet att
ändra sitt beteende. Dock, understryks det i
motionen, måste varje omplacering ses som en
nödåtgärd när alla andra insatser misslyckats.
Enligt motion 2003/04:Ub343 (kd) är omplacering av
mobbare inte i första hand en disciplinåtgärd.
Motionären ser det som en humanitär åtgärd för att
ta till vara det drabbade barnets mänskliga
rättigheter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.
Som utskottet redovisat i det föregående föreslår
Skollagskommittén i sitt betänkande Skollag för
kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) att
bestämmelser införs i skollagen som ger rektor och
lärare möjlighet att i akuta situationer vidta olika
tillfälliga åtgärder för att tillförsäkra alla
elever en trygg skolmiljö och studiero och för att
komma till rätta med elever som uppträder störande
eller hotfullt. Det kan gälla att flytta en elev
till en annan elevgrupp, göra omgrupperingar av
elever eller att göra en annan disposition av en
elevs lektionstid eller skoldag.
I kommitténs förslag till kap. 7 om grundskolan
har intagits en bestämmelse om att kommunen under
vissa omständigheter får frångå vårdnadshavares
önskemål om skolenhet för sitt barn, om "det finns
andra särskilda skäl" (12 §). Sådana skäl kan vara
att en elev allvarligt stör sina kamraters studiero
eller utsätter sina kamrater och lärare för mobbning
och trakasserier, övergrepp eller annan fara. En
flyttning av en elev mot dennes vilja till en annan
skolenhet skall enligt kommittén inte ses som en
bestraffning. Det rör sig om en åtgärd som är
nödvändig för att ge andra elever de förhållanden de
har rätt att kräva i skolan. Att tvångsvis flytta en
elev från den skola där han eller hon går är en
ingripande åtgärd. Enligt kommittén är det angeläget
att framhålla att tvångsvis flyttning av en elev
till en annan skolenhet - därför att denne missköter
sig - bara får tillgripas, när andra insatser har
prövats. Beslut om flyttning skall kunna överklagas.
Utskottet anser att Skollagskommitténs förslag i
huvudsak tillgodoser syftet bakom motionerna.
Regeringens beredning av ärendet bör avvaktas.
Självmordsprevention i skolornas
antimobbningsplaner
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om att WHO:s
stödmaterial för självmordsprevention skall
införas i skolornas antimobbningsprogram m.m.
Utskottet åberopar ett regeringsuppdrag till
Institutet för psykosocial medicin att föra
ut WHO:s riktlinjer om självmordsförebyggande
arbete i skolan samt regeringsuppdrag till
Socialstyrelsen.
Jämför reservation 26 (1 kd, 1 v).
Motioner
I motion 2003/04:Ub370 (m, fp, kd, v, c, mp) begärs
ett riksdagsuttalande om att WHO:s stödmaterial för
självmordsprevention skall införas i skolornas
antimobbningsprogram (yrkande 1). I motionen
understryks också behovet av att införa "Prevention
av psykisk ohälsa och självmordsförebyggande åtgär-
der" som ett högskoleämne (yrkande 2). Motionärerna
hänvisar till studier utförda vid Nationellt centrum
för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa
(NASP). Dessa studier visar dels att beredskapen i
svenska skolor är låg vad gäller att upptäcka och
hjälpa elever i allvarlig psykisk och social nöd,
dels ett tydligt samband mellan mobbning under
grundskoleåren och självmordsförsök under
gymnasieåren. NASP har utarbetat
självmordspreventiva program. Suicidrisken och
suicidala handlingar har tydligt minskat i skolor
som genomfört programmet Mentalt förebyggande
hälsovård, konstaterar motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill betona att skolan utöver att förmedla
kunskaper också skall ge eleverna förutsättningar
för en god fysisk och psykisk hälsa. All personal i
skolan har ett ansvar för att delta i arbetet med
att skapa en skola för hälsa, lärande och trygghet.
Det gäller att skapa stödjande miljöer för barn och
unga samt att träna bl.a. skolpersonal i
konflikthantering och i att uppmärksamma signaler
från de elever som riskerar att fara illa.
Inom myndigheten Institutet för psykosocial
medicin (IPM) finns Nationellt centrum för
suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa
(NASP) med uppdrag att förebygga självmord och
självmordsförsök. Centrumet bedriver forskning och
utbildning av vissa yrkeskategorier som kan finnas
nära självmordsbenägna människor, t.ex. anställda
inom psykiatrin, skolan, polisen, präster m.fl.
Riksdagen beslutade i januari 2001 ge regeringen
till känna att Världshälsoorganisationens (WHO)
riktlinjer för självmordsprevention i skolor skulle
omsättas till svenska förhållanden (skr.
1999/2000:137, bet. 2000/01:SoU7, rskr.
2000/01:135). IPM har av regeringen fått uppdraget
att föra ut WHO:s riktlinjer om
självmordsförebyggande arbete i skolan.
Stödmaterialet Att förebygga självmord och
självmordsförsök hos skolelever (NASP 2003)
innehåller vägledning om hur man kan identifiera
ungdomar som är deprimerade och som riskerar att
begå självmord och ger förslag på hur skolan kan
stötta dessa ungdomar genom att stärka deras
självförtroende, tillåta känslouttryck samt
förebygga mobbning och våld.
I juni 2003 gav regeringen Socialstyrelsen i
uppdrag att kartlägga omfattningen och karaktären av
den problematik som innebär att flickor skadar sig
själva avsiktligt. En första delrapport, Flickor som
skadar sig själva, lämnades i januari 2004. I denna
framhåller Socialstyrelsen som anmärkningsvärt att
mer än hälften av flickorna i undersökningen uppges
ha varit utsatta för allvarliga kränkningar.
På regeringens uppdrag arbetar Socialstyrelsen
även med att utveckla mätinstrument att användas i
nationella undersökningar för att få mer kunskap om
barns och ungdomars psykiska hälsa. Arbetet skall
återrapporteras i oktober 2004.
Utskottet förutsätter att pågående arbete på
nationell nivå kommer att innebära en ökad
fokusering lokalt i kommuner och skolor på
betydelsen av att uppmärksamma barns och ungas
psykiska hälsa och vikten av självmordsprevention.
För att eleverna skall kunna få det stöd de behöver
är det väsentligt att skolan har tillgång till
personal med tillräcklig utbildning och kompetens på
området.
Med det anförda avstyrker utskottet motion
2003/04:Ub370.
Skolans arbete mot våldsbrott
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
införande av skyldighet för skolan att anmäla
våldsbrott, om handlingsprogram mot våld och
brott och om information om våldets
konsekvenser.
Jämför reservationerna 27 (m, fp), 28 (kd),
29 (m) och 30 (kd).
Motioner
Moderata samlingspartiet understryker i motion
2003/04:Ub368 yrkande 10 att våldsbrott som begås i
skolan skall anmälas av skolan.
Också Folkpartiet betonar, i motion 2003/04:Ub418,
att kommuner skall åläggas att polisanmäla elever
som utövar våld eller allvarligt kränker andra
(yrkande 8). Regeringen bör återkomma med förslag
till sådan ändring av skollagen. Rutiner för
polisanmälningar skall finnas i kommunernas
skolplaner. Folkpartiet anser vidare att lärare
skall vara skyldiga att rapportera våld och
kränkande behandling till rektorn (yrkande 9). I
skollagen måste förtydligas att det är rektor som
har ansvar för att vidta åtgärder, och att detta
ansvar åtföljs av nödvändiga befogenheter för rektor
att ingripa.
Enligt Kristdemokraterna i motion 2003/04:Ub441
yrkande 7 bör skollagen tydligare reglera
ansvarsförhållanden vid mobbning. Det skall klart
framgå av lagen att skolpersonalen är skyldig att
förhindra mobbning samt att anmäla till rektor om en
elev utsätts för mobbning eller våld i skolan. Brott
i form av kränkande behandling eller våld skall
beivras. Det skall vara skolledarens skyldighet att
göra anmälan till de sociala myndigheterna och, när
så är påkallat, till polismyndigheten när alla andra
åtgärder prövats utan framgång.
I motion 2003/04:Ju292 yrkandena 8 och 9 tar
Moderata samlingspartiet upp frågan om skolans roll
i det brottsförebyggande arbetet. Enligt motionen
märks ofta tecken på att ett barn befinner sig i
riskzonen för ett kriminellt beteendemönster redan i
de tidiga skolåren. Moderaterna vill ha ett tydligt
handlingsprogram mot våld och brott bland ungdomar,
vilket skall inkludera en åtgärdstrappa i skolan. I
första hand anmäls överträdelser till rektor, som
kontaktar vårdnadshavare. Vid fortsatt brottsligt
beteende ordnas en elevvårdskonferens med
obligatorisk närvaro av socialtjänsten. Fungerar
inte heller detta bör rektor ges möjlighet att vidta
åtgärder, där den unga eleven bl.a. kan få göra
praktik i syfte att lära sig ansvarskänsla och
lagarbete.
Moderaterna efterfrågar också skärpta krav i
skolförordningarna på åtgärder för elevers
tillrättaförande, enligt motion 2003/04:Ju394
yrkande 4. Det anges närmare i motionen att när
ungdomar gör sig skyldiga till upprepade förseelser
eller en allvarligare gärning som skulle ha varit
straffbar om han eller hon varit över 15 år måste
det finnas konkreta åtgärder att ta till. Särskilt
viktigt är att föräldrar omedelbart kontaktas.
Kristdemokraterna begär i motion 2003/04:Ub441
yrkande 13 att information skall ges om våldets
konsekvenser. Motionärerna anser att mer kunskap
behövs om hur exempelvis våldsamma dataspel och
filmer påverkar barn.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att våld i skolan är helt
oacceptabelt. Det är en självklar rätt för eleverna
att få känna lugn och studiero. Trygghet är en
alldeles nödvändig förutsättning för
kunskapsinhämtande.
Enligt utskottets mening skall brott som begås i
skolan utredas av rättsväsendet och behandlas på
samma sätt som brott som begås i det omgivande
samhället. Att införa en särskild skyldighet för
skolan att alltid polisanmäla allt våld i skolan är
däremot inte rimligt, eftersom det inte finns någon
generell skyldighet att anmäla brott. Det måste
kunna lämnas till rektors bedömning att avgöra vilka
åtgärder som krävs i det enskilda fallet. Utskottet
vill dock framhålla att allvarlig brottslighet i
skolan skall anmälas till polisen. Skolan skall inte
vara en frizon för beteenden som är kriminaliserade
i övriga samhället.
Skolan har, i likhet med andra myndigheter vars
verksamhet berör barn, en skyldighet enligt
socialtjänstlagen (2001:453) att vid misstanke att
ett barn far illa anmäla till socialnämnden att
barnet kan behöva nämndens skydd. I syfte att
förtydliga skolans ansvar på detta område infördes
den 1 juli 2003 en hänvisning i skollagen
(1985:1100) till socialtjänstlagens bestämmelser.
Samtidigt infördes en skyldighet för skolan att i
frågor som rör barn som far illa eller riskerar att
fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer
och andra som berörs (1 kap. 2 a §).
Utskottet anser att det är viktigt att ansvar tas
lokalt för att utveckla olika former av samverkan
mellan skola, socialtjänst och polis, framför allt i
brottsförebyggande syfte.
För att stödja sådant arbete har Myndigheten för
skolutveckling i den tidigare nämnda publikationen
Olikas lika värde (dec. 2003) redovisat exempel på
olika former av samverkan och givit handfasta råd
för skolans personal i akuta situationer.
Stödmaterialet tar även upp gällande lagar och
förordningar samt frågor kring polisanmälningar och
anmälningar till socialtjänsten.
Arbete pågår också på det nationella planet för
att få samverkan att fungera lokalt ute på skolorna.
Regeringen gav i september 2003 Socialstyrelsen i
uppdrag att tillsammans med Rikspolisstyrelsen och
Myndigheten för skolutveckling ta fram en
övergripande strategi för samverkan på olika
samhällsnivåer när det gäller barn som far illa
eller riskerar att fara illa. Det anges att samråd
bör ske med Brottsförebyggande rådet och
Brottsoffermyndigheten. Uppdraget skall redovisas
senast den 15 oktober 2004.
Utskottet har i föregående avsnitt redogjort för
Skollagskommitténs förslag till disciplinära
bestämmelser.
I sammanhanget bör nämnas att Brottsförebyggande
rådet under våren 2002 har gett ut en
lärarhandledning, du & jag, rätt & fel, för hur man
kan arbeta i skolan kring frågor om brott och straff
och principerna för det svenska rättsväsendet.
Materialet, som i första hand vänder sig till elever
i årskurserna 6-9, är utformat så att det anknyter
till elevernas skolarbete och vardag. En viktig del
handlar om att sätta in insatser mot våld, hot och
kränkning.
När det gäller att minska riskerna för skadlig
mediepåverkan på barn och unga har Rådet mot
skadliga våldsskildringar, det s.k.
Våldsskildringsrådet, viktiga uppgifter. Rådet, som
inrättades 1990, har genom tilläggsdirektiv den 5
juni 2003 fått ett reviderat uppdrag med hänsyn till
mediesektorns förändring (dir. 2003:75). Uppdraget
omfattar såväl traditionella som nya elektroniska
rörliga bildmedier, exempelvis film, tv, video, dvd,
datorspel, tv-spel och Internet. Rådet skall ägna
våldsskildringar och pornografi särskild
uppmärksamhet. Det skall ha ett tydligt
genusperspektiv på sitt arbete.
Bland annat skall Våldsskildringsrådet vara expert
på medieutvecklingen och dess konsekvenser för barn
och unga samt genom kontinuerlig och tydlig
information sprida fakta och ge vägledning om
skadlig mediepåverkan. I årliga rapporter skall
rådet redovisa resultatet av sitt arbete samt
strategier för det fortsatta arbetet.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub368
yrkande 10, 2003/04:Ub418 yrkandena 8 och 9,
2003/04:Ub441 yrkandena 7 och 13, 2003/04:Ju292
yrkandena 8 och 9 samt 2003/04:Ju394 yrkande 4.
Tillsyn över arbetet mot kränkande
behandling
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden i
tillsynsfrågor m.m. Utskottet hänvisar bl.a.
till Skolverkets kvalitetsgranskning genom
utbildningsinspektion och till förslag från
Skollagskommittén (SOU 2002:121).
Jämför reservationerna 31 (fp), 32 (kd), 33
(mp), 34 (fp) och 35 (c).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Folkpartiet efterfrågar i motion 2003/04:Ub418
yrkande 6 en skärpt statlig tillsyn över arbetet mot
kränkande behandling. Motionärerna anmärker att
antalet anmälningar till Skolverket om kränkande
behandling har ökat stadigt under de senaste åren.
De anser att verket också på eget initiativ borde
undersöka hur kommuner och fristående skolor sköter
arbetet mot mobbning. Dock klarar verket inte av
tillsynen av skolorna, hävdar motionärerna.
Tillsynen borde därför läggas över på en nationell
skolinspektion, som är fristående från Skolverket.
Enligt Kristdemokraternas motion 2003/04:Ub441
yrkande 3 bör Skolverket få i uppdrag att utöva
tillsyn över skolors värdegrundsarbete och arbete
mot mobbning. Verket bör ansvara för att
handlingsplaner mot mobbning finns och tillämpas
samt att det finns en kontinuerlig kontakt mellan
skolor för utbyte av erfarenheter.
I motion 2003/04:Ub271 yrkande 18 vill
Miljöpartiet att Skolverket får i uppdrag att göra
en översyn av skolornas handlingsplaner avseende
trakasserier, mobbning och diskriminering.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Skolverkets uppgifter har i och med inrättandet av
Myndigheten för skolutveckling den 1 mars 2003
renodlats till att avse utbildningsinspektion och
tillsyn (förordning 2002:1160). En huvuduppgift för
det nya Skolverket från nämnda datum är att genom
utbildningsinspektion återkommande granska
kvaliteten i skolväsendet och ha tillsyn över
kommunala och fristående skolor.
Kvalitetsgranskningen omfattar även skolornas arbete
med värdegrunden.
Som utskottet nämnt i det föregående har
Skolverket tagit fram förslag till
kvalitetsindikatorer att användas i kommuners och
skolors kvalitetsredovisningar. Verket föreslår
bl.a. att i kvalitetsredovisningarna under ett
indikatorområde Normer och värden skall anges i
vilken utsträckning elever utsätts för kränkningar i
skolan. Ärendet bereds nu inom Regeringskansliet
jämte frågan om att ge Skolverket föreskriftsrätt
när det gäller kvalitetsredovisningars innehåll.
Motionsyrkanden om inrättande av en nationell
skolinspektion eller ett nationellt
kvalitetsinstitut har flera gånger avstyrkts av
utskottet, senast i betänkandet 2003/04:UbU4.
Utskottet vidhåller sin uppfattning att den
myndighetsstruktur som infördes år 2003 är
ändamålsenlig.
Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:Ub418 yrkande 4
skall Skolverket kunna vidta sanktioner mot kommuner
som saknar antimobbningsplaner eller som inte vidtar
tillräckliga åtgärder mot mobbning.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet.
Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag
för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)
föreslagit att en ny bestämmelse införs i 18 kap.
Tillsyn m.m. (4 §). Skolverket föreslås få möjlighet
att förelägga skolhuvudmannen att fullgöra sina
åligganden, för att komma till rätta med
missförhållanden som kan leda till påtagliga
negativa effekter för utbildningen eller för
eleverna. I föreläggandet får vite utsättas. Ett
föreläggande skall innehålla uppgift om de åtgärder
som Skolverket anser nödvändiga för att
missförhållandena skall avhjälpas. Skolverkets
beslut skall kunna överklagas (förslaget 20 kap. 1 §
3).
Utskottet anser att beredningen inom
Regeringskansliet av Skollagskommitténs förslag bör
avvaktas.
Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub392
yrkande 24 en utvärdering varje läsår av det lokala
arbetet mot mobbning i respektive skola. Det är
enligt motionärerna ett sätt att komma vidare och
hitta nya arbetsmetoder mot mobbning.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet.
I stödmaterialet Olikas lika värde - om arbetet
mot mobbning och kränkande behandling (dec. 2003)
lyfter Myndigheten för skolutveckling fram metoder
för kommuner och skolor att kvalitetssäkra och
förbättra sitt arbete mot kränkande behandling. Där
sägs att kontinuerligt återkommande
enkätundersökningar är ett bra sätt att kartlägga
hur det ser ut i skolan. För att veta om det man gör
ger effekt måste man dokumentera, följa upp och
utvärdera skolans situation och arbetssätt.
Kommuns skadeståndsansvar vid
mobbning eller annan kränkande
behandling
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om en
översyn av kommunens skadeståndsansvar vid
mobbning eller annan kränkande behandling och
om särskild företrädare i sådana
skadeståndsmål. Utskottet hänvisar till att
utredning i frågan nu pågår.
Jämför reservationerna 36 (fp, c, mp), 37 (m)
och 38 (mp).
Motioner
Flera motioner tar upp frågan om kommuns
skadeståndsansvar vid mobbning eller annan kränkande
behandling.
Folkpartiet begär i motion 2003/04:Ub418 yrkande 5
en rättslig översyn för att underlätta för elever
att få skadestånd av kommuner som visat
underlåtenhet i arbetet mot mobbning. I motionen
anmärks att det verkar som om en skärpt lagstiftning
behövs för att en domstol skall kunna fälla en
kommun som inte har vidtagit tillräckliga åtgärder
mot mobbning. Om kommuner kunde dömas till
skadestånd, skulle det enligt motionärerna bidra
till att mobbningen togs på större allvar.
I motion 2003/04:Ub392 yrkande 25 betonar
Centerpartiet att skolhuvudmannen har ett stort
ansvar för att komma till rätta med mobbning.
Motionärerna vill att det skall stå helt klart att
en skolhuvudman som inte tar itu med mobbningen av
en elev skall bli tvungen att ersätta eleven
ekonomiskt.
Enligt Miljöpartiet i motion 2003/04:Ub271 yrkande
23 skall mobbade elever kunna utkräva skadestånd
från kommuner och andra skolhuvudmän om huvudmannen
inte gjort tillräckligt för att förhindra
mobbningen. En rätt för elev att juridiskt ställa
skolhuvudmannen till svars måste införas i
skollagen. I lagen måste då också förtydligas vilka
krav samhället ställer på skolans arbete för att
förebygga, upptäcka och stoppa mobbning.
En ny bestämmelse om strikt ansvar för kommunen
vid mobbningsskada föreslås i en flerpartimotion,
2003/04:Ub323 (fp, kd, c, mp), i syfte att mobbade
barn skall kunna få ekonomisk upprättelse när
kommunen inte lyckats stoppa mobbningen. Ett sådant
mer långtgående ansvar för kommunen borde enligt
motionen kunna innebära en ökad fokusering på
mobbningsproblemet och ökade medel till förebyggande
arbete.
I motion 2003/04:Ub221 (m) yrkande 1 förordas att
en bestämmelse införs i skollagen som ger en elev
rätt att juridiskt ställa skolan till svars, när
skolan genom underlåtelse eller aktiva handlingar
kränkt elevens rättigheter. Motionärerna framhåller
att det i lagen eller i dess förarbeten måste
förtydligas vilka krav samhället ställer på skolans
arbete för att förebygga, upptäcka och stoppa
mobbning. Om alla skolor åläggs att arbeta efter
forskningsbaserade åtgärdsprogram görs det klart
vilken nivå en skola måste hålla i arbetet mot
mobbning, understryker motionärerna.
Miljöpartiet begär i motion 2003/04:Ub271 yrkande 24
en utredning om särskild företrädare för elever i
skadeståndsmål mot skola och kommun. I motionen
påpekas att elever är omyndiga under merparten av
sin skoltid. Därmed är frågan om talan skall väckas
i domstol eller inte beroende av föräldrarnas
ekonomiska situation.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Enligt direktiven till Skolansvarsutredningen
(dir. 2003:114) skall utredaren i sitt förslag till
regler som främjar lika rättigheter och motverkar
diskriminering och annan kränkande behandling inom
skolväsendet m.m. eftersträva en harmonisering av
termer och begrepp med övrig lagstiftning mot
diskriminering och annan kränkande behandling.
Frågor om diskrimineringsbegreppets innebörd,
bevisning i mål om diskriminering och annan
kränkande behandling samt skadestånd skall behandlas
med utgångspunkt i vad som gäller enligt bl.a. lagen
om likabehandling av studenter i högskolan.
Enligt denna lag skall den som åsidosätter
diskrimineringsförbuden betala skadestånd till den
diskriminerade. Jämställdhetsombudsmannen (JämO),
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO),
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell
läggning (HomO) och Handikappombudsmannen (HO) har
tillsyn över lagens efterlevnad och får även som
part föra talan i mål om skadestånd enligt lagen.
I Skolansvarsutredningen övervägs nu enligt
uppgift hur tillsynen m.m. i fall av mobbning eller
annan kränkande behandling skall utövas.
Som tidigare nämnts kommer ett delbetänkande med
lagförslag att redovisas senast den 30 april 2004.
Diskriminering i läromedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
diskriminering i läromedel med hänvisning
till uttalande om att läromedel avses ingå i
den förstärkta kvalitetsgranskningen från
statens sida.
Jämför reservationerna 39 (c) och 40 (mp).
Motioner
Frågor om diskriminering i läromedel behandlas i
flera motioner.
I motionerna 2003/04:Ub428 (mp, fp, v, c) yrkande
8 och 2003/04:Ub437 (s) yrkande 8 åberopas en
granskning som RFSL Ungdom (Riksförbundet för
sexuellt likaberättigande) gjort av läromedlen på
grundskole- och gymnasienivå. Denna visar ett det
fortfarande trycks och marknadsförs böcker som
varnar ungdomar för homosexuella. Motionärerna
framhåller att kränkande eller djupt fördomsfulla
läromedel ytterst bör räknas som en form av
trakasserier och behandlas som ett diskriminerings-
och arbetsmiljöproblem.
Tillsynen av utbildningsverksamheten från bl.a.
Skolverket bör enligt Centerpartiet i motion
2003/04:L350 yrkande 10 också innefatta förekomsten
av fördomsfulla läromedel. Dessa skall inte bidra
till att förstärka negativa attityder till homo-,
bi- och transsexualitet.
Också i Miljöpartiets motion 2003/04:So568 yrkande
17 hänvisas till att RFSL:s ungdomsförbund undersökt
i vilken utsträckning biologiböcker som används i
undervisningen är heteronormativa. Motionärerna
påpekar att resultatet är nedslående. De anser att
regeringen på lämpligt sätt bör följa upp att
ändringar görs i skolböcker eller att
diskriminerande material byts ut.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.
Den statliga granskningen av läromedel upphörde
1991, då Statens institut för läromedel (SIL) lades
ned i och med decentraliseringen av skolväsendet.
Det är skolhuvudmannen som skall se till att
undervisningen står i överensstämmelse med skolans
styrdokument. Skolornas frihet att välja innebär
inte att valda läromedel får bryta mot gällande
lagar och föreskrifter om skolans uppdrag. I
skollagen (1985:1100) och grundskoleförordningen
(1994:1194) står även att eleverna skall ha
läromedel som är tidsenliga.
Utbildningsministern har den 8 oktober 2003 - som
svar på fråga i riksdagen med anledning av RFSL
Ungdoms undersökning - anfört att det är regeringens
uttalade mening att läromedlen skall ingå som en del
i den förstärkta kvalitetsgranskningen från statens
sida.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.
1. Lagstiftning mot diskriminering och annan
kränkande behandling inom skolväsendet
(punkt 1) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub221 yrkande 2
samt avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 25,
2003/04:Ub280,
2003/04:Ub335,
2003/04:Ub375,
2003/04:Ub408 yrkande 1,
2003/04:Ub458 yrkande 3,
2003/04:Ub479 och
2003/04:So568 yrkande 14.
Ställningstagande
Enligt vår mening är det fullständigt otillräckligt
att enbart göra mobbningen i skolan till en fråga
för diskrimineringslagstiftningen. Mobbning är ett
mycket vidare problem än det som klassas som
diskriminering. Med diskriminering förstås att
ogynnsamt särbehandla någon på vissa definierade
grunder. Om mobbning sker på annat sätt eller med
annan grund så är en diskrimineringslag tandlös,
oavsett hur allvarlig mobbningen är.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motion 2003/04:Ub221
yrkande 2.
2. Lagstiftning mot diskriminering och annan
kränkande behandling inom skolväsendet
(punkt 1) - c, mp
av Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 25,
2003/04:Ub458 yrkande 3 och
2003/04:So568 yrkande 14
samt avslår motionerna
2003/04:Ub221 yrkande 2,
2003/04:Ub280,
2003/04:Ub335,
2003/04:Ub375,
2003/04:Ub408 yrkande 1 och
2003/04:Ub479.
Ställningstagande
Vi vill understryka behovet av en ny lagstiftning
som ger ett heltäckande skydd för elever i grund-
och gymnasieskolan mot diskriminering och
trakasserier, liknande den lagstiftning som i dag
finns för studenter vid högskolan och för
arbetstagare. Det är inte rimligt att barn och unga
inte ges det skydd som vuxna har.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 25, 2003/04:Ub458 yrkande 3
och 2003/04:So568 yrkande 14.
3. Regler mot diskriminering på grund av
sexuell läggning (punkt 2) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub428 yrkande 3,
2003/04:Ub437 yrkande 3 och
2003/04:A306 yrkande 1.
Ställningstagande
Regelverket mot diskriminering på grund av sexuell
läggning skall enligt min mening även vara
tillämpligt inom skolväsendet. En lag om
likabehandling, motsvarande den som finns inom
högskolan, bör införas på förskolans, grundskolans
och gymnasieskolans område samt inom
vuxenutbildningen. På samma sätt som inom högskolan
bör ombudsmännen mot diskriminering bevaka
efterlevnaden av lagen, och brott mot lagen skall
kunna leda till skadeståndsskyldighet för skolan. I
arbetet med att förbereda en sådan lag bör det
prövas vilka möjligheter berörda ombudsmän bör ha
att närmare granska förhållandena vid en särskild
skola, då indikationer finns om att homosexuella,
bisexuella och transpersoner diskrimineras men ingen
anmälan gjorts.
Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall
till motionsyrkandena som sin mening ge regeringen
till känna.
4. Tillägg i Unescos konvention mot
diskriminering inom undervisningen (punkt 3)
- fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:K418 yrkande 12.
Ställningstagande
I Unescos konvention mot diskriminering inom
undervisningen - som antogs år 1960 och trädde i
kraft år 1962 - saknas ett uttryckligt förbud mot
diskriminering på grund av sexuell läggning. Vi
anser att Sverige på lämpligt sätt bör agera för att
konventionen vid nästa revision eller utvidgning
genom tilläggsprotokoll reformeras till att
uttryckligen omfatta diskriminering på grund av
sexuell läggning.
Detta bör riksdagen med bifall till
motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till
känna.
5. Mål för arbetet mot kränkande behandling
(punkt 4) - fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Axel
Darvik (fp) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub320,
2003/04:Ub392 yrkande 23 och
2003/04:Ub441 yrkandena 1-2.
Ställningstagande
Vi anser att en nollvision eller nolltolerans omedelbart måste
införas i arbetet mot mobbning och annan kränkande
behandling i skolan. Bestämmelser måste finnas som
klart lägger fast skolans ansvar för att förebygga,
upptäcka och ingripa mot kränkande behandling i alla
dess former. Det är också viktigt att det
förebyggande arbetet fungerar bra - att eleverna
blir sedda och att anonymiteten bryts.
För att nå målet om noll mobbade behövs det enligt
vår mening en nationell samling, dvs. att man samlar
och engagerar alla direkt och indirekt inblandade
parter såsom elever, skolpersonal och föräldrar.
Exempel finns på samlade aktioner i kommuner mot
mobbning och annan kränkande behandling. Det är
viktigt att sådan verksamhet på lokal nivå får stöd
och kan fortsätta att växa till en större nationell
samling, en väg mot målet om en nollvision.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motionsyrkandena.
6. Handlingsplaner mot mobbning (punkt 5) - m,
fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Tobias
Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub368 yrkande 7
och avslår motion
2003/04:Ub271 yrkandena 21-22.
Ställningstagande
Skolans ansvar för att förebygga och stävja mobbning
måste förtydligas. Mycket talar för att det är det
systematiska, uthålliga och på förhand genomtänkta
arbetet som ger resultat. En hög och jämn kvalitet i
arbetet mot mobbning förutsätter även löpande
utvärderingar av hur insatserna lyckas. Medlet för
att skapa detta är väl utvecklade planer mot våld,
mobbning och kränkande särbehandling. Dessa planer
måste förankras hos skolans alla medarbetare, men
också hos elever och föräldrar.
Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna och därmed bifalla motion
2003/04:Ub368 yrkande 7.
7. Handlingsplaner mot mobbning (punkt 5) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub271 yrkandena 21-22
och avslår motion
2003/04:Ub368 yrkande 7.
Ställningstagande
Frågor kring mobbning skall ingå som en del i
skolans viktiga uppgift att ge eleverna en
demokratisk grundsyn som bygger på respekt och
förståelse för medmänniskor, tolerans och
solidaritet. Jag vill betona att handlingsplaner mot
mobbning måste innehålla klara regler för hur man
aktivt skall kontrollera om mobbning förekommer.
Regler måste finnas för hur mobbning förebyggs genom
att frågan uppmärksammas och diskuteras
återkommande, såväl inom skolan med eleverna som med
föräldrar och personal. Hur mobboffer och mobbare
skall behandlas skall klart anges liksom beredskapen
att följa upp ett ärende under lång tid. Elever,
föräldrar, personal och skolledning skall engageras
aktivt i arbetet med att förebygga och upptäcka
mobbning. Jag vill att det i skollagen införs en
bestämmelse om att elever alltid skall vara
delaktiga i arbetet med att förebygga mobbning och
ta fram handlingsplaner mot mobbning.
Detta bör riksdagen med bifall till motion
2003/04:Ub271 yrkandena 21-22 som sin mening ge
regeringen till känna.
8. Forskningsbaserade åtgärdsprogram mot
mobbning (punkt 6) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub222 yrkandena 1-4,
2003/04:Ub276 yrkande 6 och
2003/04:Ub368 yrkandena 12-14.
Ställningstagande
Det räcker inte med att vilja väl för att bekämpa
mobbningen. Undersökningar visar att "hemsnickrade"
åtgärdsprogram t.o.m. kan öka mobbningen på en
skola. I kampen mot mobbning bör det vara ett krav
att skolan arbetar med forskningsbaserade,
systematiska åtgärdsprogram som ger bevisad effekt
mot mobbningen. Det mest kända forskningsbaserade
åtgärdsprogrammet, som tagits fram av professor Dan
Olweus, bygger på insatser på både skol- och
individnivå. Såväl skolans sociala klimat som
enskilda ungdomars beteende påverkas. När det
sociala klimatet ändras tas den sociala "belöningen"
för mobbarna bort.
Vi anser att det bör vara upp till varje skola att
avgöra vilket åtgärdsprogram man vill använda i
arbetet mot mobbning, men kravet måste vara att det
program som väljs ger en forskningsmässigt
dokumenterad effekt. Det är ett av de kvalitetskrav
som föräldrar borde kunna ställa på skolan.
Skolverket eller Myndigheten för skolutveckling
bör ges i uppgift att forskningsmässigt låta
utvärdera åtgärdsprogram mot mobbning för att skapa
en lista av kvalitetscertifierade program som skolor
kan välja bland.
Regeringen bör snarast se till att kunskap om
forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning
sprids till alla skolor via utbildningssatsningar.
Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna och därmed bifalla
motionsyrkandena.
9. Information till föräldrar om inträffad
mobbning (punkt 7) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Tobias
Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub222 yrkande 5.
Ställningstagande
Flera av de arbetssätt för att motverka mobbning som
i dag förekommer på svenska skolor är minst sagt
tveksamma. Vissa arbetssätt - t.ex. den s.k.
Farstamodellen - bygger på att föräldrarna inte
informeras om barnens situation eller sätt att agera
mot andra. Det anser vi vara oacceptabelt. Föräldrar
måste tvärtom engageras i betydligt högre grad än i
dag. Vi vill göra klart att föräldrar skall
informeras när barnen berörs av mobbning i skolan.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.
10. Ojämna maktförhållanden vid medling
(punkt 8) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub222 yrkande 6.
Ställningstagande
Bland åtgärdsprogram mot mobbning finns det modeller
som bygger på medling mellan den som utsätter och
den som utsätts för mobbning. Vid medling söks fel
hos båda parter, både mobbaren och den som utsätts.
Detta bidrar till att skuldbelägga offret i stället
för att tydliggöra att mobbning helt enkelt inte är
acceptabelt. Vi vill framhålla att modeller som
bygger på medling förstärker ojämna maktförhållanden
mellan elever. Det finns inga jämnstarka parter att
medla mellan.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall
till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen
till känna.
11. Tydligare roller för skolpersonalen (punkt
9) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub368 yrkande 9.
Ställningstagande
Grundläggande för arbetet mot mobbning är att det
skapas en atmosfär i skolan av gemensamt
ansvarstagande och en rollfördelning som stävjar oro
i skolan. Vi vill se ett tydligare regelverk som ger
mer ansvar och en tydligare roll för den enskilde
läraren. Det förutsätter regler som ger tillbaka en
del av den naturliga auktoritet som under 1900-
talets senare hälft avskaffats genom "fri" pedagogik
och frånvaro av tydliga regler.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.
12. Aktivt integrationsarbete för att minska
mobbning (punkt 10) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub441 yrkande 8.
Ställningstagande
Skolan är en viktig plattform för förändring av
värderingar och attityder, en av de absolut
viktigaste. Frågor rörande jämställdhet och respekt
för medmänniskor oavsett etnisk tillhörighet skall
behandlas i undervisningen. Det är enligt min mening
mycket viktigt att kommunerna bedriver ett aktivt
integrationsarbete som ett medel att minska mobbning
i skolan. Lärare bör ha en grundläggande kunskap om
vilka spänningar som kan finnas mellan olika etniska
grupper på den egna skolan och hur man kan bemöta
dem.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.
13. Skolmiljöns utformning (punkt 11) - v, mp
av Britt-Marie Danestig (v), Mikaela Valtersson
(mp) och Lennart Gustavsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub292 yrkande 1
och avslår motion
2003/04:Ub334.
Ställningstagande
Skolan kan genom miljön, i vid bemärkelse, välja att
främja eller motverka god hälsa. Vi anser att det i
dag finns en tendens att inte ta elevernas
arbetsmiljö på allvar. Varken fysisk arbetsmiljö
eller psykosociala arbetsförhållanden, utom
mobbning, ges något nämnvärt utrymme i diskussionen
om barns och ungas utbildning. Vi vill att
regeringen ger Skolverket i uppdrag att som en del
av arbetet mot mobbning och kränkningar analysera
betydelsen av skolmiljöns utformning samt föreslå
åtgärder.
Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna och därmed bifalla motion
2003/04:Ub292 yrkande 1.
14. Ansvarskontrakt mellan elever, föräldrar
och skolpersonal (punkt 13) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub441 yrkande 5.
Ställningstagande
För att lyckas med att hindra mobbning är det
viktigt att flera parter samarbetar. Jag föreslår
att ansvarskontrakt skall upprättas mellan elever,
föräldrar och skolpersonal. Kontraktet skall tydligt
ange vilket ansvar varje part har och hur varje part
skall gå till väga för att upptäcka mobbning och
hantera mobbning när den uppkommer. Kontraktet är
viktigt bl.a. för att visa att alla bär ansvar för
att motverka mobbning och att ingen kan svära sig
fri från detta ansvar.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.
15. Kamratstöd och handledd medling (punkt 14)
- kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 14
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub441 yrkande 11
och avslår motion
2003/04:Ub484.
Ställningstagande
Hur gärna vuxna än vill, kan de inte ensamma lösa
problemen med mobbning. Det kan bara göras
tillsammans med eleverna. Att bygga upp en
långsiktig kamratstödjande verksamhet, dvs. att
ungdomar deltar i skolans arbete och stöder elever
med särskilda behov, kan därför vara en pusselbit i
lösningen av mobbningsproblem. Vidare är medling ett
sätt att visa att konflikter kan behandlas och
bearbetas. Jag anser att de elever som vill skall
kunna få möjlighet till handledd medling. Att den
som mobbat och den som mobbats får träffas och tala
om det som skett kan enligt min mening vara ett sätt
att läka sår. Det är dock viktigt att ett sådant
samtal sker på offrets villkor och inte mot hans
eller hennes vilja.
Detta bör riksdagen med bifall till motion
2003/04:Ub441 yrkande 11 som sin mening ge
regeringen till känna.
16. Arbete med emotionell intelligens (punkt
16) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub328 yrkandena 1-2.
Ställningstagande
Ett sätt att arbeta mot mobbning, men också med
värdegrundsfrågor, är arbete med emotionell
intelligens (EQ). Ett antal skolor har arbetat med
EQ integrerat i undervisningen, vilket har visat sig
ge mycket goda resultat. All personal får utbildning
i EQ. På EQ-lektionerna jobbar eleverna med olika
konkreta övningar som tränar förmågan att förstå och
uttrycka känslor. Eleverna lär sig en
handlingsberedskap för att reda ut konflikter.
Arbetet har resulterat i att arbetsmiljön för både
personal och elever på dessa skolor har blivit
bättre. Antalet mobbningsfall har också blivit
betydligt färre sedan arbetet startade.
Jag anser att regeringen bör ge Myndigheten för
skolutveckling i uppdrag att följa och sprida
arbetet med EQ till fler skolor. Jag vill också peka
på behovet av forskning om emotionell intelligens.
För närvarande utvärderas projekt med EQ-metoden av
pedagogiska institutionen vid Stockholms
universitet. Det är viktigt att man fortsätter att
följa och utvärdera pågående projekt vetenskapligt.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motionsyrkandena.
17. Lagstiftning mot sexuella trakasserier
(punkt 17) - fp, mp
av Ulf Nilsson (fp), Mikaela Valtersson (mp) och
Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub418 yrkande 12
och avslår motion
2003/04:Ub433.
Ställningstagande
Sexuella trakasserier är också mobbning och måste
stoppas. I dag tar lagstiftningen inte lika
allvarligt på sexuella trakasserier av elever som av
vuxna. I jämställdhetslagen (1991:433) har strängare
regler införts år 1998 mot sexuella trakasserier på
arbetsplatser. Det är viktigt att skolelevers
situation när det gäller sexuella trakasserier
uppmärksammas på samma sätt som arbetstagarnas. Vi
föreslår därför att en lag införs mot sexuella
trakasserier av elever, med förebild i
jämställdhetslagen.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall
till motion 2003/04:Ub418 yrkande 12 som sin mening
ge regeringen till känna.
18. Skolans arbete mot sexuella trakasserier
(punkt 18) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna
Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel
Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub368 yrkande 5
samt avslår motionerna
2003/04:Ub292 yrkande 15 och
2003/04:Ub441 yrkande 6.
Ställningstagande
En omfattande undersökning om kränkningar i skolan
har redovisats bl.a. genom HomO:s försorg. Den anger
i vilken utsträckning som kränkningar förekommer på
grund av kön, etnicitet och sexuell läggning.
Statistiken visar på en oacceptabelt hög grad av
kränkningar, ibland t.o.m. från vuxna i skolan. Vi
vill betona att varje elev skall behandlas med
respekt. Ett fördomsfullt bemötande från skolan och
dess personal får aldrig accepteras.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motion 2003/04:Ub368
yrkande 5.
19. Skolans arbete mot sexuella trakasserier
(punkt 18) - v, mp
av Britt-Marie Danestig (v), Mikaela Valtersson
(mp) och Lennart Gustavsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub292 yrkande 15
samt avslår motionerna
2003/04:Ub368 yrkande 5 och
2003/04:Ub441 yrkande 6.
Ställningstagande
I varje samhälle konstrueras normer, beteenden och
synsätt kring kön som får socialt betydelsefulla
utfall. I skolan kan det t.ex. handla om bemötande i
klassrummet, om vad som anses viktigt att kunna, om
tilltal och om ställda förväntningar. Flickor känner
sig mer utsatta i skolmiljön. Varannan flicka har
blivit kallad hora.
Vi anser att det bör finnas handlingsplaner för
att förebygga sexuella trakasserier. Regeringen bör
uppdra åt Skolverket att utforma riktlinjer för
sådana handlingsplaner.
Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna och därmed bifalla motion
2003/04:Ub292 yrkande 15.
20. Skolans arbete mot sexuella trakasserier
(punkt 18) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 18
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub441 yrkande 6
samt avslår motionerna
2003/04:Ub292 yrkande 15 och
2003/04:Ub368 yrkande 5.
Ställningstagande
Kränkningar i form av sexuella anspelningar har
blivit allt vanligare i klassrum och på skolgårdar.
Det är viktigt att vuxenvärlden säger ifrån, att den
inte låter sig avtrubbas. Sexuella trakasserier och
glåpord får aldrig bli något normalt och accepterat
utan måste alltid mötas av kraftfulla reaktioner.
Problemen med sexuella trakasserier måste tas upp i
skolans värdegrundsarbete. Jag anser att regeringen
bör ge Skolverket i uppdrag att utfärda föreskrifter
om skolornas skyldigheter att redovisa arbetet mot
sexuella trakasserier i sina kvalitetsredovisningar.
Detta bör riksdagen med bifall till motion
2003/04:Ub441 yrkande 6 som sin mening ge regeringen
till känna.
21. Riktade insatser för pojkar respektive
flickor (punkt 19) - v
av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart
Gustavsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub292 yrkandena 14 och 16.
Ställningstagande
Enligt Skolverkets undersökningar utsätts flickor
och pojkar i ungefär lika grad för kränkande
behandling, eventuellt är pojkar något mer utsatta
än flickor. Pojkar - i betydligt högre utsträckning
än flickor - utsätter dock andra för kränkande
behandling.
Vi anser att det finns ett behov av riktade
insatser mot gruppen pojkar på grund av deras
utsatthet och delaktighet i kränkande handlingar.
Sådana insatser skulle kunna vara kurser med ett
innehåll riktat mot manlighet, hetero-, homo-, bi-
och transsexualitet, medieanalyser etc.
Flickors utsatthet kräver särskilda åtgärder. En
sådan åtgärd är anordnandet av kurser i psykiskt och
fysiskt självförsvar för flickor. Vi erinrar om att
försöksverksamhet med kurser i självförsvar pågått
med bidrag via Skolverket/Myndigheten för
skolutveckling. Regeringen bör återkomma med en
uppföljning av de kurser för flickor i psykiskt och
fysiskt självförsvar som genomförts samt med förslag
på hur motsvarande arbete framgent skall bedrivas.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall
till motionsyrkandena som sin mening ge regeringen
till känna.
22. Åtgärder mot språkvåld (punkt 20) - fp, c
av Ulf Nilsson (fp), Axel Darvik (fp) och Håkan
Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub458 yrkande 1 och
2003/04:A302 yrkande 5.
Ställningstagande
Det alltmer utbredda sexualiserade språket och språkvåldet, som
går allt längre ned i åldrarna, är ett uttryck för
nedsättande attityder och felaktig inställning till
jämställdhet. Språkvåld kan vara en första signal om
att elevernas arbetsmiljö inte är bra. På många
skolor jobbar man på ett bra sätt med den
psykosociala miljön för att skapa ett bra klimat i
skolan och för att motverka mobbning. I detta arbete
är det viktigt att även språkvåldet uppmärksammas.
Vi föreslår att åtgärder för att motverka språkvåld
i skolan samlas i ett nationellt program.
Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna och därmed bifalla
motionsyrkandena.
23. Kompetens hos skolans personal i frågor
rörande homosexuella, bisexuella och
transpersoner (HBT-frågor) (punkt 21) - c,
mp
av Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub428 yrkande 1,
2003/04:Ub437 yrkande 1 och
2003/04:L350 yrkande 8.
Ställningstagande
Skolpersonalen står för en viktig del av
skolungdomars vuxenkontakt och formar deras
arbetsmiljö. Därför kan det inte accepteras att
skolans personal uppträder diskriminerande eller
fördomsfullt i bemötandet av eleverna. Vi vill
betona betydelsen av att personalen har kompetens i
HBT-frågor, dvs. i frågor rörande homosexuella,
bisexuella och transpersoner. Med kompetens på detta
område menar vi samma typ av insikt, kunskap och
förståelse som tas för självklar när det gäller
heterosexuellas vardag. Vi anser att Skolverket bör
få i uppdrag att utarbeta riktlinjer för att
säkerställa kompetens i HBT-frågor hos
skolpersonalen. Riktlinjerna bör även innefatta hur
skolorna kan arbeta för att främja ett jämlikt
klimat för unga HBT-personer på skolorna.
Detta bör riksdagen med bifall till
motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till
känna.
24. Flyttning inom grundskolan av elever som
kränker andra (punkt 24) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna
Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel
Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub368 yrkande 8,
2003/04:Ub418 yrkandena 10-11 och
2003/04:So504 yrkande 4
samt avslår motionerna
2003/04:Ub343 och
2003/04:Ub441 yrkande 10.
Ställningstagande
Elever som gjort sig skyldiga till grova kränkningar
eller våld måste kunna flyttas från den skola där
offret går. Det är vanligt vid fall av mobbning att
den som utsatts inte klarar av att gå tillbaka till
skolan. En elev som utsatts för allvarliga
kränkningar är under oerhört stor psykisk press även
efter det att kränkningarna upphört. Vi vill att
grundskoleförordningen skall ändras så att det står
klart att det är möjligt att tvångsförflytta en elev
från skolan om han eller hon kränker andra
människor.
Naturligtvis skall mobbaren få stöd för att kunna
komma ur sitt destruktiva beteende. Vi anser att
skolan skall ha skyldighet att erbjuda alternativ
undervisning för de elever som flyttas från sin
skola. Det är angeläget att arbeta på lång sikt med
att lösa problemet, i samarbete med eleven och
föräldrarna samt med professionell hjälp utifrån.
Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna och därmed bifalla
motionerna 2003/04:Ub368 yrkande 8, 2003/04:Ub418
yrkandena 10-11 och 2003/04:So504 yrkande 4.
25. Flyttning inom grundskolan av elever som
kränker andra (punkt 24) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 24
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub441 yrkande 10
samt avslår motionerna
2003/04:Ub343,
2003/04:Ub368 yrkande 8,
2003/04:Ub418 yrkandena 10-11 och
2003/04:So504 yrkande 4.
Ställningstagande
Det finns tillfällen när en mobbningssituation
drabbar de mobbade på ett så allvarligt sätt att
drastiska åtgärder måste vidtas. Av den anledningen
anser jag att det skall vara möjligt att förflytta
mobbande elever från skolan samt att splittra
grupper. En omplacering kan leda till att den
mobbande eleven får en chans att ändra sitt
beteende. Genom att förflytta "ledaren" och splittra
gruppen kan mobbningen i vissa fall helt upphöra.
Syftet är att ge både mobbare och mobbad en nystart.
Dock måste varje omplacering ses som en nödåtgärd
när alla andra insatser misslyckats.
Vad jag här har anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna och därmed bifalla
motion 2003/04:Ub441 yrkande 10.
26. Självmordsprevention (punkt 25) - 1 kd, 1 v
av Britt-Marie Danestig (v) och Inger Davidson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub370 yrkandena 1-2.
Ställningstagande
Självmord och självmordsförsök utgör ett stort
folkhälsoproblem, och dessa beteenden finns även hos
barn och ungdomar. Vi hänvisar till studier som
utförts vid Nationellt centrum för suicidforskning
och prevention av psykisk ohälsa (NASP). Dessa
studier visar dels att beredskapen i svenska skolor
är låg vad gäller att upptäcka och hjälpa elever i
allvarlig psykisk och social nöd, dels ett tydligt
samband mellan mobbning under grundskoleåren och
självmordsförsök under gymnasieåren. NASP har omsatt
WHO:s riktlinjer för självmordsprevention i skolor
till svenska förhållanden och utarbetat
självmordspreventiva program. Suicidrisken och
suicidala handlingar har tydligt minskat i de skolor
som genomfört programmet Mentalt förebyggande
hälsovård.
Vi ser det som synnerligen angeläget att WHO:s
stödmaterial för självmordsprevention införs i
skolornas antimobbningsprogram. Vi vill också lyfta
fram behovet av att införa "Prevention av psykisk
ohälsa och självmordsförebyggande åtgärder" som ett
högskoleämne.
Detta bör riksdagen med bifall till motion
2003/04:Ub370 som sin mening ge regeringen till
känna.
27. Skyldighet att anmäla våldsbrott (punkt 26)
- m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna
Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel
Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub368 yrkande 10 och
2003/04:Ub418 yrkandena 8-9
samt avslår motion
2003/04:Ub441 yrkande 7.
Ställningstagande
Principen måste vara att våldsbrott som begås i
skolan skall anmälas av skolan. Brott är brott också
i skolan. I skollagen bör införas bestämmelser om
att kommunerna i sina skolplaner skall ha rutiner
för polisanmälningar. Det bör vara en skyldighet för
rektorn att polisanmäla våld och allvarliga
kränkningar.
I skollagen måste även förtydligas att det är
rektor som har ansvar för att vidta åtgärder mot
mobbning, och att detta ansvar åtföljs av nödvändiga
befogenheter för rektor att ingripa.
Detta bör riksdagen med bifall till motionerna
2003/04:Ub368 yrkande 10 och 2003/04:Ub418 yrkandena
8-9 som sin mening ge regeringen till känna.
28. Skyldighet att anmäla våldsbrott (punkt 26)
- kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 26
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub441 yrkande 7
samt avslår motionerna
2003/04:Ub368 yrkande 10 och
2003/04:Ub418 yrkandena 8-9.
Ställningstagande
Skollagen bör tydligare reglera ansvarsförhållanden
vid mobbning. Jag anser att det klart skall framgå
av lagen att skolpersonalen är skyldig att förhindra
mobbning samt att anmäla till rektor om en elev
utsätts för mobbning eller våld i skolan. Samtidigt
måste rektorns ansvar bli klarare vad gäller både
att förebygga mobbning och att vidta åtgärder mot
mobbning. Den lagstiftning som gäller i övriga
samhället skall tillämpas också inom skolans område.
Brott i form av kränkande behandling eller våld
skall beivras. Det skall vara skolledarens
skyldighet att till de sociala myndigheterna och,
när så är påkallat, till polismyndigheten anmäla
denna typ av brott när alla andra åtgärder prövats
utan framgång.
Detta bör riksdagen med bifall till motion
2003/04:Ub441 yrkande 7 som sin mening ge regeringen
till känna.
29. Handlingsprogram mot våld och brott
(punkt 27) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ju 292 yrkandena 8-9 och
2003/04:Ju394 yrkande 4.
Ställningstagande
Tecken på att ett barn befinner sig i riskzonen för
ett kriminellt beteendemönster visar sig ofta redan
i de tidiga skolåren. Ett med brott besläktat
problem är mobbning. När nedsättande beteenden
mellan ungdomar märks måste de vuxna ta sitt ansvar.
Vi vill ha ett tydligt handlingsprogram i skolan
mot våld och brott bland ungdomar, vilket skall
inkludera en åtgärdstrappa. I första hand anmäls
överträdelser till rektor som kontaktar föräldrar
eller annan närstående vuxen. Vid fortsatt
brottsligt beteende ordnas en elevvårdskonferens med
obligatorisk närvaro av socialtjänsten. Fungerar
inte heller detta bör rektor ges möjlighet att vidta
åtgärder, där den unga eleven bl.a. kan få göra
praktik i lagmiljö i samarbete med lämplig
organisation i samhället, i syfte att lära sig
ansvarskänsla och lagarbete.
I skolförordningarna bör det införas skärpta krav
på att konkreta åtgärder vidtas för att
tillrättaföra ungdomar som gör sig skyldiga till
upprepade förseelser eller en allvarligare gärning
som skulle ha varit straffbar om eleven varit över
15 år.
Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna och därmed bifalla
motionsyrkandena.
30. Information om våldets konsekvenser (punkt
28) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 28
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub441 yrkande 13.
Ställningstagande
Film, video, datorspel och TV-spel är i dag en
naturlig del av barns och ungas vardag. Dessa spelar
en allt större roll som normöverförare. Barn
påverkas starkt av intryck från medier och har
ibland svårt att skilja på verklighet och fantasi.
Jag anser att mer kunskap behövs om hur exempelvis
våldsamma dataspel och filmer påverkar barn.
Internet gör det också möjligt att snabbt komma åt
olika våldssekvenser. Detta är ett stort problem i
samhället och det är viktigt att föräldrar och andra
vuxna görs medvetna om genom vilka kanaler våld kan
spridas.
Vad jag här har anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna och därmed bifalla
motionsyrkandet.
31. Tillsyn över arbetet mot kränkande
behandling (punkt 29) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub418 yrkande 6
samt avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 18 och
2003/04:Ub441 yrkande 3.
Ställningstagande
Antalet anmälningar till Skolverket om kränkande
behandling har ökat stadigt under de senaste åren.
Verket ansvarar för tillsynen av hur kommuner och
fristående skolor sköter arbetet mot mobbning och
borde också på eget initiativ undersöka
förhållandena i kommunerna. En skärpt statlig
tillsyn behövs. Dock klarar Skolverket inte av
tillsynen av skolorna. Vi vill därför att tillsynen
läggs över på en nationell skolinspektion, som är
fristående från Skolverket.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motion 2003/04:Ub418
yrkande 6.
32. Tillsyn över arbetet mot kränkande
behandling (punkt 29) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 29
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub441 yrkande 3
samt avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 18 och
2003/04:Ub418 yrkande 6.
Ställningstagande
Varje skola bör ha en plan för hur man i
undervisningen och i hela skolans verksamhet, t.ex.
genom etiska samtal med eleverna, skall arbeta för
att omsätta skolans värdegrund i praktiken. Jag
anser att Skolverket bör få i uppdrag att utöva
tillsyn över skolors värdegrundsarbete och arbete
mot mobbning. Verket bör ansvara för att
handlingsplaner mot mobbning och våld finns och
tillämpas samt att skolorna har en kontinuerlig
kontakt med varandra för stöd och utbyte av
erfarenheter.
Detta bör riksdagen med bifall till motion
2003/04:Ub441 yrkande 3 som sin mening ge regeringen
till känna.
33. Tillsyn över arbetet mot kränkande
behandling (punkt 29) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 29
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub271 yrkande 18
samt avslår motionerna
2003/04:Ub418 yrkande 6 och
2003/04:Ub441 yrkande 3.
Ställningstagande
Det är viktigt att varje skola upprättar
handlingsplaner mot trakasserier, såsom mobbning och
sexuella trakasserier. I framtagandet av
handlingsplaner skall eleverna vara delaktiga. Det
är vidare viktigt att Skolverkets tillsyn omfattar
de sociala förhållandena i skolan. Jag anser att
Skolverket bör få i uppdrag att göra en översyn av
skolornas handlingsplaner avseende trakasserier,
mobbning och diskriminering.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motion 2003/04:Ub271
yrkande 18.
34. Sanktioner mot kommuner som saknar
handlingsplaner mot mobbning (punkt 30) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub418 yrkande 4.
Ställningstagande
Enligt vår mening skall Skolverket kunna vidta
sanktioner mot kommuner som saknar
antimobbningsplaner eller inte vidtar tillräckliga
åtgärder mot mobbning. Sådana sanktionsmöjligheter
finns inte i dag. Vi stöder det förslag om införande
av möjlighet till vitesföreläggande mot kommun som
Skollagskommittén lagt fram i sitt betänkande (SOU
2002:121).
Detta bör riksdagen med bifall till
motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till
känna.
35. Utvärdering varje läsår av arbetet mot
mobbning (punkt 31) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 31
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub392 yrkande 24.
Ställningstagande
Ett sätt för skolor att förbättra sina arbetsmetoder
för att förebygga och förhindra mobbning är att
återkommande utvärdera gjorda insatser. Jag föreslår
att det varje läsår på lokal nivå skall genomföras
utvärderingar/enkätunder-sökningar i fråga om
arbetet mot mobbning i respektive skola.
Vad jag här har anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna och därmed bifalla
motionsyrkandet.
36. Kommuns skadeståndsansvar vid mobbning
eller annan kränkande behandling (punkt 32)
- fp, c, mp
av Ulf Nilsson (fp), Mikaela Valtersson (mp),
Axel Darvik (fp) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 23,
2003/04:Ub323,
2003/04:Ub392 yrkande 25 och
2003/04:Ub418 yrkande 5
samt bifaller delvis motion
2003/04:Ub221 yrkande 1.
Ställningstagande
En översyn behövs av kommuners skadeståndsskyldighet
gentemot mobbade elever. Denna skall syfta till att
underlätta för elever som utsatts för mobbning att
få skadestånd och därmed ekonomisk upprättelse av
kommuner som visat underlåtenhet i arbetet mot
mobbning. Ett mer långtgående skadeståndsansvar för
kommuner vid mobbningsskador borde enligt vår
uppfattning kunna innebära en ökad fokusering på
mobbningsproblemen och ökade medel till förebyggande
arbete. Om kommuner kunde dömas att utge skadestånd
skulle det kunna bidra till att arbetet mot mobbning
tas på större allvar.
Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna och därmed bifalla
motionerna 2003/04:Ub271 yrkande 23, 2003/04:
Ub323, 2003/04:Ub392 yrkande 25 och 2003/04:Ub418
yrkande 5 samt delvis bifalla motion 2003/04:Ub221
yrkande 1.
37. Kommuns skadeståndsansvar vid mobbning
eller annan kränkande behandling (punkt 32)
- m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub221 yrkande 1
samt bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 23,
2003/04:Ub323,
2003/04:Ub392 yrkande 25 och
2003/04:Ub418 yrkande 5.
Ställningstagande
Vi förordar att bestämmelser införs i skollagen som
ger en elev rätt att juridiskt ställa skolan till
svars, när skolan genom underlåtelse eller aktiva
handlingar kränkt elevens rättigheter. I lag eller i
förarbeten till lag måste det förtydligas vilka krav
samhället ställer på skolans arbete för att
förebygga, upptäcka och stoppa mobbning. Om alla
skolor åläggs att arbeta efter forskningsbaserade
åtgärdsprogram görs det klart vilken nivå en skola
måste hålla i arbetet mot mobbning.
Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna och därmed bifalla motion
2003/04:Ub221 yrkande 1. Övriga motionsyrkanden i
ärendet bör delvis bifallas.
38. Särskild företrädare i skadeståndsmål
(punkt 33) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 33
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub271 yrkande 24.
Ställningstagande
Det bör enligt min mening utredas om särskilda
företrädare, i stället för vårdnadshavaren, skall
kunna föra elevens talan i skadeståndsmål mot
skolhuvudman. Elever är omyndiga under merparten av
sin skoltid. Därmed är frågan om skadeståndstalan
skall väckas eller inte mot skolhuvudman på grund av
mobbning beroende av vårdnadshavarens ekonomiska
situation.
Detta bör riksdagen med bifall till
motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till
känna.
39. Diskriminering i läromedel (punkt 34) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 34
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:L350 yrkande 10
samt avslår motionerna
2003/04:Ub428 yrkande 8,
2003/04:Ub437 yrkande 8 och
2003/04:So568 yrkande 17.
Ställningstagande
Läromedel skall inte bidra till att förstärka
negativa attityder till homo-, bi- och
transsexualitet, vare sig i grundskolan och
gymnasieskolan eller i universitetsvärlden. Jag
anser att det är viktigt att tillsynen av
utbildningsverksamheten från bl.a. Skolverket också
innefattar om det i skolan förekommer fördomsfulla
läromedel.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motion 2003/04:L350
yrkande 10.
40. Diskriminering i läromedel (punkt 34) - mp
av Mikaela Valtersson (mp)
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 34
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub428 yrkande 8,
2003/04:Ub437 yrkande 8 och
2003/04:So568 yrkande 17
samt avslår motion
2003/04:L350 yrkande 10.
Ställningstagande
En granskning som RFSL Ungdom gjort av läromedlen på
grundskole- och gymnasienivå visar att det
fortfarande trycks och marknadsförs läroböcker som
varnar ungdomar för homosexuella. Jag vill framhålla
att kränkande eller djupt fördomsfulla läromedel
ytterst bör räknas som en form av trakasserier och
behandlas som ett diskriminerings- och
arbetsmiljöproblem. Regeringen bör på lämpligt sätt
följa upp att ändringar görs i skolböcker eller att
diskriminerande material byts ut.
Vad jag här har anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna och därmed bifalla
motionerna 2003/04:Ub428 yrkande 8, 2003/04:
Ub437 yrkande 8 och 2003/04:So568 yrkande 17.
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.
Icke-våldslig konflikthantering (punkt 15) -
kd, c, mp
av Inger Davidson (kd), Mikaela Valtersson (mp)
och Håkan Larsson (c).
Det är enligt vår mening angeläget att elever lär
sig att konstruktivt hantera konflikter i syfte att
uppnå en trygg skolmiljö och förebygga alla former
av kränkande behandling. Vi vill lyfta fram
konflikthanteringsmodellen Nonviolent Communication
som ett beprövat arbetssätt och understryka
betydelsen av att systematiska icke-våldsmetoder
lärs ut och praktiseras i klassrummen.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2003
2003/04:Ub221 av Sten Tolgfors och Tobias Billström
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skollagen
måste ändras så att en elevs rätt att juridiskt
ställa skolan till svars, när skolan genom
underlåtelse eller aktiva handlingar kränkt
elevens rättigheter, förs in där.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bristerna i
skolministerns förslag att motarbeta mobbning via
diskrimineringslagstiftningen.
2003/04:Ub222 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kunskapen om
forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning via
utbildningssatsningar sprids till Sveriges alla
skolor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla skolor
skall åläggas att arbeta med forskningsbaserade
åtgärdsprogram mot mobbning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Myndigheten
för skolutveckling bör ges i uppgift att
forskningsmässigt låta utvärdera åtgärdsprogram
mot mobbning för att ge skolor en lista av
kvalitetscertifierade program att välja bland.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det bör vara
upp till varje skola att avgöra vilket
åtgärdsprogram mot mobbning man vill använda, men
kravet måste vara att det program som väljs ger en
forskningsmässigt dokumenterad effekt.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att föräldrar
skall informeras när barnen berörs av mobbning i
skolan.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att modeller som
bygger på medling förstärker ojämna
maktförhållanden mellan elever.
2003/04:Ub245 av Rigmor Stenmark (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om att icke-
våldslig konflikthantering skall ingå i skolans
undervisning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om betydelsen av
systematiska icke-våldsmetoder i klassrummen för
att förebygga alla former av kränkande behandling
med hjälp av konstruktiv konflikthantering.
2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att Skolverket får i uppdrag att göra en
översyn av skolornas handlingsplaner avseende
trakasserier, mobbning och diskriminering.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
handlingsplaner mot mobbning.
22. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av skollagen så att elever
alltid är delaktiga i arbetet med att förebygga
mobbning och ta fram handlingsplaner mot mobbning.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verka för att
elever kan utkräva skadestånd från kommuner som
inte gjort tillräckligt för att förhindra
mobbning.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning
huruvida särskilda företrädare kan träda in i
stället för vårdnadshavaren vid skadeståndsmål
gentemot skola och kommun.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verka för att
diskrimineringslagstiftningen skall omfatta
grundskolan och gymnasieskolan.
2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en
forskningsbaserad kamp mot mobbning.
2003/04:Ub280 av Fredrik Olovsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att stärka
elevernas rättigheter och skydd mot diskriminering.
2003/04:Ub288 av Viviann Gerdin m.fl. (c, kd, mp,
fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att icke-våldslig
konflikthantering skall ingå i skolans
undervisning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
systematiska icke-våldsmetoder i klassrummen för
att förebygga alla former av kränkande behandling
med hjälp av konstruktiv konflikthantering.
2003/04:Ub292 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att den bör uppdra åt Skolverket att som en
del av arbetet med mobbning och kränkningar
analysera betydelsen av skolmiljöns utformning
samt föreslå åtgärder.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av riktade
insatser mot gruppen pojkar.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att den bör uppdra åt Skolverket att
utforma riktlinjer för handlingsplaner för att
förebygga sexuella trakasserier.
16. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en
uppföljning av de kurser för flickor i psykiskt
och fysiskt självförsvar som genomförts samt med
förslag på hur motsvarande arbete framgent skall
bedrivas.
2003/04:Ub320 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en nationell samling mot
mobbning och våld.
2003/04:Ub323 av Marita Aronson m.fl. (fp, kd, c,
mp):
Riksdagen tillkännager till regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en ny
bestämmelse införs om strikt ansvar för kommunen vid
mobbningsskada, så att barn har möjlighet att få
ekonomisk upprättelse när kommunen inte lyckats
stoppa mobbning.
2003/04:Ub328 av Mikaela Valtersson (mp):
1. Riksdagen begär att regeringen ger Myndigheten
för skolutveckling i uppdrag att följa och sprida
arbetet med EQ till fler skolor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av
forskning om emotionell intelligens.
2003/04:Ub334 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att sprida
demokratiska värderingar och lyfta fram
arbetsmiljöfrågor i förskola och grundskola.
2003/04:Ub335 av Hillevi Larsson och Börje Vestlund
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att förbudet mot
diskriminering, mobbning och sexuella trakasserier
snarast genomförs i syfte att stärka rättigheterna
för skolelever.
2003/04:Ub343 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ändra lagen så att
kommuner skall kunna omplacera elever mellan olika
skolor.
2003/04:Ub368 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om respekt för varje
elev.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förtydliga
skolans förebyggande ansvar för att stävja
mobbning.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att särskilja
åtgärder som sätts in från skolan för att hjälpa
mobbade, respektive förhindra mobbare från att
fortsätta kränka.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skapa
tydligare roller för skolpersonalen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att våldsbrott som
begås i skolan skall anmälas av skolan.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör
ges i uppgift att forskningsmässigt låta utvärdera
och kvalitetscertifiera arbetsmetoder för att
förebygga och hindra mobbning.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolornas
möjligheter att välja åtgärdsprogram mot mobbning.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sprida kunskap
om kvalitetscertifierade åtgärdsprogram via
utbildningssatsningar.
2003/04:Ub370 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m,
fp, kd, v, c, mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa WHO:s
stödmaterial för självmordsprevention i skolornas
antimobbningsprogram.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
införa "Prevention av psykisk ohälsa och
självmordsförebyggande åtgärder" som ett
högskoleämne.
2003/04:Ub375 av Börje Vestlund (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att förbudet mot
diskriminering, mobbning och sexuella trakasserier
genomförs snarast i syfte att stärka rättigheterna
för skolelever.
2003/04:Ub392 av Håkan Larsson m.fl. (c):
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en
nolltolerans mot våld och mobbning.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att varje
läsår utvärdera det lokala arbetet med mobbning i
respektive skola.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om kommunernas
skadeståndsskyldighet vid mobbning.
2003/04:Ub398 av Mia Franzén (fp):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utvidgning av
skolhälsovårdens uppgifter till att omfatta mer av
handledarfunktion för lärarkåren för att på rätt
sätt hantera den gruppdynamiska utvecklingen,
motverka mobbning och göra barn/ungdomar så trygga
att även de vet hur de skall handla om de
upptäcker/får veta att en kompis mår dåligt.
2003/04:Ub408 av Fredrik Olovsson och Hillevi
Larsson (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
information om elevernas rättigheter och skydd mot
diskriminering.
2003/04:Ub418 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket
skall kunna vidta sanktioner mot kommuner som
saknar antimobbningsplaner eller inte vidtar
tillräckliga åtgärder mot mobbning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rättslig översyn
för att underlätta för elever att få skadestånd av
kommuner som visat underlåtenhet i arbetet mot
mobbning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skärpt statlig
tillsyn av hur kommuner och fristående skolor
sköter arbetet mot mobbning.
8. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till ändring av skollagen så att kommuner
åläggs att polisanmäla elever som utövar våld
eller allvarligt kränker andra.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lärare skall
vara skyldiga att rapportera våld och kränkande
behandling till rektorn.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
grundskoleförordningen skall ändras så att det
står klart att det är möjligt att tvångsförflytta
en elev från skolan om han eller hon kränker andra
människor.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans skyldighet
att erbjuda alternativ undervisning för de elever
som flyttas från sin skola.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om främjande av
jämställdhet och om att en lag skall införas mot
sexuella trakasserier av elever.
2003/04:Ub428 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp, fp, v,
c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om HBT-kompetens för
anställda inom utbildningsväsendet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om HBT-frågor i
skollagen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en lag om
likabehandling på förskolans, grundskolans och
gymnasieskolans område.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om läromedel om HBT-
frågor.
2003/04:Ub433 av Åsa Lindestam och Britt-Marie
Lindkvist (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att jämställdhetslagen
skall innefatta skolelever.
2003/04:Ub437 av Hillevi Larsson m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om HBT-kompetens för
anställda inom utbildningsväsendet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om HBT-frågor i
skollagen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en lag om
likabehandling på förskolans, grundskolans och
gymnasieskolans område.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om läromedel i HBT-
frågor.
2003/04:Ub441 av Inger Davidson m.fl. (kd):
1. Riksdagen begär att regeringen utarbetar en
nationell nollvision att användas i arbetet för
att motverka mobbning i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nationell
samling mot mobbning.
3. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i
uppdrag att utöva tillsyn över skolors
värdegrunds- och mobbningsarbete.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ansvarskontrakt
mellan elever, föräldrar och skolpersonal.
6. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i
uppdrag att utfärda föreskrifter om skolornas
skyldigheter att redovisa sitt arbete mot sexuella
trakasserier i sina kvalitetsredovisningar.
7. Riksdagen begär att regeringen utarbetar ett
förslag till ändring av skollagen så att den
tydligare framhåller ansvarsförhållandena vid
mobbning.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett aktivt
integrationsarbete som ett medel att minska
mobbning.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten att
förflytta mobbande elever samt att splittra
grupper.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kamratstöd och
handledd medling.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om information om
våldets konsekvenser.
2003/04:Ub458 av Annika Qarlsson och Kenneth
Johansson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att göra ett
nationellt åtgärdsprogram för att motverka
språkvåld i skolan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
diskrimineringslagen skall gälla även i skolan.
2003/04:Ub479 av Åsa Lindestam och Per-Olof Svensson
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om lagstiftning mot mobbning.
2003/04:Ub484 av Helene Petersson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kamratstödjare i alla
skolor.
2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Unescos konvention
mot diskriminering i undervisningen.
2003/04:Ju292 av Bo Lundgren m.fl. (m):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans roll i det
brottsförebyggande arbetet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett
handlingsprogram mot våld och brott bland
ungdomar.
2003/04:Ju394 av Beatrice Ask m.fl. (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skärpta krav på
åtgärder för elevers tillrättaförande i
skolförordningarna.
2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att Skolverket
bör få i uppdrag att utarbeta riktlinjer för att
säkerställa kompetens i HBT-frågor hos skolans
personal samt hur skolorna kan arbeta för att
främja ett jämlikt klimat för unga HBT-personer på
skolorna.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om åtgärder för
att förbättra undervisningen med avseende på HBT-
frågor.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
Skolverkets och Högskoleverkets tillsyn av
utbildningsverksamheten också skall innefatta
förekomsten av fördomsfulla läromedel eller
kurslitteratur.
2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förskolan och
skolan skall bedriva ett aktivt arbete för att
förebygga all form av mobbning.
2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att en ny
lagstiftning behövs som ger ett heltäckande skydd
för elever i grund- och gymnasieskolan mot
diskriminering och trakasserier, liknande den
lagstiftning som i dag råder för studenter på
högskola samt för arbetstagare.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om institutionell
diskriminering och översyn av läromedel.
2003/04:A302 av Margareta Andersson m.fl. (c):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att samla åtgärder
för att motverka språkvåld i skolan i ett
nationellt program.
2003/04:A306 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp, v, c,
mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regelverket om
diskriminering på grund av sexuell läggning även
skall vara tillämpligt för dem som är
skolpliktiga, gymnasieelever och vuxenstuderande.