Utbildningsutskottets betänkande
2003/04:UBU8
Vuxenutbildning
Sammanfattning
I betänkandet behandlas 57 yrkanden från allmänna
motionstiden 2003 och ett yrkande från allmänna
motionstiden 2002 om olika vuxenutbildningsfrågor.
Utskottet föreslår med anledning av två
motionsyrkanden att riksdagen begär en översyn av
den eftergymnasiala yrkesutbildningen. Samtliga
övriga yrkanden avstyrks, i många fall med
hänvisning till tidigare ställningstaganden till
samma yrkande eller till pågående utredning eller
beredning.
Yrkandena handlar om rätten till gymnasial
vuxenutbildning, fristående skolor för
vuxenutbildning, valfrihet för funktionshindrade,
samlad översyn av all eftergymnasial
yrkesutbildning, flexiblare utbud av kvalificerad
yrkesutbildning (KY), införande av yrkeshögskola,
vuxenutbildning inom vissa yrken, validering,
svenskundervisning för invandrare (sfi) och några
övriga frågor.
Reservationer finns från Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna,
Vänsterpartiet och Centerpartiet.
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna,
Vänsterpartiet och Centerpartiet har också lämnat
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Rätt till gymnasial vuxenutbildning
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub367 yrkande 26 och
2003/04:Ub498 yrkande 39.
Reservation 1 (fp, kd, c)
2. Vuxenutbildning hos annan anordnare än
kommunen
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub490 yrkande 4 och
2003/04:Kr329 yrkande 14.
Reservation 2 (m, kd)
3. Valfrihet för funktionshindrade inom
vuxenutbildningen
Riksdagen avslår motion
2003/04:So575 yrkande 6.
Reservation 3 (fp)
4. Översyn av eftergymnasial
vuxenutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om översyn av
eftergymnasial yrkesutbildning. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna
2003/04:Ub366 yrkande 3 och
2003/04:Ub391 yrkande 15.
5. Utbudet av kvalificerad yrkesutbildning
(KY)
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub391 yrkande 14,
2003/04:Ub460 yrkande 2 och
2003/04:N288 yrkande 2.
Reservation 4 (c, v)
6. Pedagogisk utbildning av handledare inom
KY
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub366 yrkande 2.
Reservation 5 (v)
7. Yrkeshögskola
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub230,
2003/04:Ub232 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ub414 yrkande 6,
2003/04:Ub496 yrkandena 2, 3 och 5-8 samt
2003/04:A257 yrkande 6.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (fp)
Reservation 8 (kd)
8. Utbildningssatsning på undersköterskor
Riksdagen avslår motion
2003/04:So640 yrkande 13.
Reservation 9 (kd)
9. Utbildning på form- och designområdet
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr230 yrkande 3.
Reservation 10 (m)
10. Vuxenutbildning för vissa yrken i
övrigt
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub223,
2003/04:Ub226,
2003/04:Ub251,
2003/04:Ub255 yrkande 5,
2003/04:Ub302,
2003/04:Ub430,
2003/04:Ub464 och
2003/04:N412 yrkande 27.
Reservation 11 (kd)
11. Validering
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub440 yrkande 2,
2003/04:Ub496 yrkande 4,
2003/04:Ub499 yrkande 5 och
2003/04:Sf402 yrkande 12.
Reservation 12 (kd)
12. Uppläggningen av svenskundervisningen
för invandrare (sfi)
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Sf325 yrkandena 15 och 16 samt
2003/04:Sf402 yrkandena 2, 7 och 8.
Reservation 13 (m)
Reservation 14 (kd)
13. Sfi för invandrarkvinnor
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub394 yrkande 2 och
2003/04:Sf326 yrkande 15.
Reservation 15 (fp, c)
14. System för att konkurrensutsätta sfi
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub243,
2003/04:Ub367 yrkande 28,
2003/04:Sf325 yrkande 17 och
2003/04:Sf326 yrkande 5.
Reservation 16 (m, fp)
15. Sex- och samlevnadsundervisning inom
sfi
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub241,
2003/04:Ub383 och
2003/04:So273 yrkande 4.
16. Svenskundervisning för
förvärvsarbetande invandrare
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub488 yrkandena 1 och 2.
17. Sfi för synskadade
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub210.
Reservation 17 (m, fp)
18. Vuxenutbildning i annan kommun
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub247 yrkande 1,
2003/04:Ub333 och
2003/04:MJ473 yrkande 16.
19. Finansiering av lärcentrum
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub366 yrkande 1.
Reservation 18 (v)
20. Företagsinriktad lärlingsutbildning
Riksdagen avslår motion
2003/04:A257 yrkande 7.
Reservation 19 (m, fp)
21. Kompletterande utbildning för
invandrare
Riksdagen avslår motion
2003/04:A257 yrkande 9.
Reservation 20 (m, fp)
Stockholm den 18 mars 2004
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),
Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg (s), Inger
Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Anna
Ibrisagic (m), Louise Malmström (s), Ana Maria Narti
(fp), Sofia Larsen (c), Sören Wibe (s), Tobias
Billström (m), Mikael Damberg (s), Mikaela
Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s) och Lennart
Gustavsson (v).
2003/04
UbU8
Utskottets överväganden
Övergripande frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå yrkandena om en
lagstadgad rätt till gymnasial
vuxenutbildning och om fristående skolor för
vuxenutbildning. Utskottet hänvisar till
tidigare ställningstaganden och pågående
beredning av förslag till ny skollag.
Funktionshindrades valfrihet i
vuxenutbildningen följer enligt utskottet av
den strategi som riksdagen redan antagit.
Jämför reservationerna 1 (fp, kd, c), 2 (m,
kd) och 3 (fp) samt särskilt yttrande 1 (fp).
Motioner och utskottets ställningstaganden
En utvidgad rätt till gymnasial vuxenutbildning
föreslås i två motioner.
Folkpartiet anser enligt motion 2003/04:Ub367
yrkande 26 att den som inte har läst ett
fullständigt program i gymnasieskolan skall ges rätt
att läsa in en motsvarande utbildning som vuxen, så
att han eller hon når grundläggande behörighet för
högskoleutbildning.
Kristdemokraterna skriver i motion 2003/04:Ub498
yrkande 39 att rättigheten till utbildning för vuxna
bör utsträckas och gälla inte bara grundläggande
vuxenutbildning utan också utbildning på en nivå som
motsvarar gymnasieskolan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Enligt den nu gällande skollagen (1985:1100) har
varje invånare i en kommun rätt att delta i
grundläggande vuxenutbildning fr.o.m. andra
kalenderhalvåret det år han fyller 20 år, om han
saknar sådana färdigheter som normalt uppnås i
grundskolan och är bosatt i landet (11 kap. 10 §).
Varje kommun ansvarar för att de invånare som har
rätt till grundläggande vuxenutbildning och önskar
delta i den också får göra det (11 kap. 8 §). När
det gäller gymnasial vuxenutbildning föreskrivs att
kommunerna skall erbjuda sådan och att de därvid
skall sträva efter att erbjuda utbildning som svarar
mot efterfrågan och behov (11 kap. 17 §).
Riksdagen har tidigare behandlat motsvarande
yrkanden som de nu aktuella, senast vid förra
riksmötet (bet. 2002/03:UbU10 s. 10 f.). Utskottet
hänvisade då till riksdagens beslut våren 2001 om
mål och strategi för utveckling av vuxnas lärande
(prop. 2000/01:72, bet. UbU15, rskr. 229). Vidare
hänvisade utskottet till att en arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet hade föreslagit ändringar i
skollagen med utgångspunkt i det mål och den
strategi som riksdagen godkänt (Ds 2002:66).
Arbetsgruppens förslag bereds nu tillsammans med
Skollagskommitténs förslag om ny skollag. Riksdagen
bör avvakta regeringens förslag.
Utskottet vill än en gång understryka att om en
rättighetslagstiftning skall omfatta även gymnasial
vuxenutbildning måste konsekvenserna av och
kostnaderna för denna lagstiftning utredas noggrant.
Kristdemokraterna tar i motionerna 2002/03:Ub490
yrkande 4 och 2003/04: Kr329 yrkande 14 upp
villkoren vid vuxenutbildning hos andra anordnare än
kommun. Ett problem som rör alternativa anordnare av
vuxenutbildning, bl.a. folkhögskolan, är att rätten
att sätta betyg på kurser i grundläggande eller
gymnasial vuxenutbildning inte ligger hos
utbildningsanordnaren, utan betygen måste sättas av
en rektor hos kommunen. För att komma till rätta med
detta vill Kristdemokraterna se fristående skolor
även för vuxenutbildning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Motsvarande yrkanden har behandlats av riksdagen
vid de tre närmast föregående riksmötena, senast i
betänkande 2002/03:UbU10 s. 12 f. Idén bakom den
strategi för vuxnas lärande som riksdagen har ställt
sig bakom är att den vuxna individens behov skall
styra både innehåll och former för kommunens stöd
till hans eller hennes lärande. En ordning som
innebär att fristående utbildningsanordnare av
Skolverket skulle ges rätt att få bidrag från
elevernas hemkommuner - såsom gäller för fristående
skolor på grundskole- och gymnasienivå - skulle
innebära att kommunerna fråntogs inflytande över
verksamhetens omfattning och inriktning. Detta kan
utskottet inte heller nu ställa sig bakom.
Skollagskommittén har föreslagit att enhetliga
bestämmelser, dvs. att lärare vid entreprenad får
utföra den myndighetsutövning som hör till lärarens
åligganden, skall gälla även vuxenutbildningen.
Betygssättning tillhör lärares åligganden. Som nyss
nämnts bereds Skollagskommitténs förslag i
Regeringskansliet.
Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:So575 yrkande
6 att även funktionshindrade skall ha valfrihet i
vuxenutbildningen. Motionärerna påtalar att kommuner
inte alltid betalar för elever med funktionshinder
som väljer att studera på en folkhögskola eller ett
studieförbund. Alla vuxenstuderande bör ges
möjlighet att välja om de vill utbilda sig i den
kommunala vuxenutbildningen eller genom en
folkbildningsorganisation eller hos en annan
anordnare av vuxenutbildning, anser motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Som nyss nämnts är idén bakom den strategi som
riksdagen har godkänt att den vuxna individens behov
skall styra både innehåll och former för kommunens
stöd till hans eller hennes lärande. Detta gäller i
lika hög grad funktionshindrade som andra vuxna.
Yrkesutbildning för vuxna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå yrkandena om översyn av
hela den eftergymnasiala yrkesutbildningen,
om större flexibilitet i utbudet av
kvalificerad yrkesutbildning (KY) och om
införande av yrkeshögskola. Utskottet
föreslår också att riksdagen skall avslå
yrkandena om vuxenutbildning inom vissa
yrkesområden.
Jämför reservationerna 4 (c, v), 5 (v), 6
(m), 7 (fp), 8 (kd), 9 (kd), 10 (m) och 11
(kd) samt särskilda yttrandena 2 (v) och 3
(fp, c).
Motioner och utskottets ställningstaganden
En översyn av den eftergymnasiala yrkesutbildningen
begärs i motioner av Vänsterpartiet och
Centerpartiet.
Vänsterpartiet ställer sig i motion 2003/04:Ub366
yrkande 3 positivt till den översyn som regeringen
aviserat av de eftergymnasiala
påbyggnadsutbildningarna. Partiet menar dock att
bilden av den eftergymnasiala yrkesutbildningen är
svåröverskådlig och besvärlig att få ett
helhetsgrepp om. Därför menar motionärerna att man
bör vidga översynen till att gälla all
eftergymnasial yrkesutbildning.
Centerpartiet lyfter i motion 2003/04:Ub391
yrkande 15 fram vikten av att det går att överblicka
utbildningsstrukturen. Hur de olika typerna av
eftergymnasial yrkesutbildning inordnas i
strukturen, hur de kan värderas om den studerande
senare vill läsa vidare och hur vissa av dem
finansieras är inte helt klart, anser motionärerna.
Regeringen bör därför göra en översyn av och en
samordning mellan de eftergymnasiala
yrkesutbildningarna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen med
anledning av motionerna 2003/04:Ub366 yrkande 3 och
2003/04:Ub391 yrkande 15 gör följande
tillkännagivande till regeringen:
Bilden av den eftergymnasiala yrkesutbildningen är
i dag svåröverskådlig och besvärlig att få ett
helhetsgrepp om. Både Arbetsmarknadsverket,
kommunerna, KY-myndigheten, högskolorna,
folkhögskolorna, studieförbunden och privata
utbildningsanordnare har verksamheter som kan
erbjuda kvalificerade, eftergymnasiala
yrkesutbildningar. Hur dessa inordnas i
utbildningsstrukturen, hur de kan värderas om den
studerande senare vill läsa vidare och hur vissa av
dem finansieras är inte alltid helt klart.
En översyn av den eftergymnasiala
yrkesutbildningen enligt ovan är enligt vår mening
nödvändig. I analysen bör man bl.a. överväga:
- i vilken utbildningsform respektive utbildning
passar bäst beroende på dess karaktär,
- vilka likheter och skillnader som finns på
yrkesutbildningar inom högskolan och de som finns
utanför,
- på vilket sätt man kan säkra de kvalificerade
yrkesutbildningarnas kvalitet och bedriva ett
systematiskt utvecklingsarbete.
Inom komvux finns sedan lång tid tillbaka
påbyggnadsutbildningar som syftar till att ge vuxna
en sådan utbildning som leder till en ny nivå inom
deras yrke eller till ett nytt yrke. Från kommunalt
håll har det påtalats att systemet med
riksrekrytering och interkommunala ersättningar för
påbyggnadsutbildningar inte fungerar ändamålsenligt.
Regeringen har funnit att olika finansieringssystem
för de eftergymnasiala yrkesutbildningar som ligger
utanför högskolan medför olägenheter. Därför
aviserades i budgetpropositionen (2003/04:1 utg.omr.
16 s. 109) den översyn av de eftergymnasiala
påbyggnadsutbildningarna som nämns i Vänsterpartiets
motion och som nu har inletts. Regeringen har
tillsatt en samrådsgrupp för att pröva vilka sådana
påbyggnadsutbildningar som kan utvecklas till
utbildningsformer med statlig finansiering.
För tillgodoräknande i en examen inom högskolan av
utbildning som genomgåtts utanför högskolan finns
redan regler i högskoleförordningen. Dessa regler
lägger ansvaret för beslut om tillgodoräknande på
den högskola eller det universitet som utfärdar
examen.
Tre motioner tar upp frågor om utbudet av
kvalificerad yrkesutbildning (KY).
Centerpartiet vill enligt motion 2003/04:Ub391
yrkande 14 ha ett mer flexibelt system för att kunna
anpassa KY-utbildningar efter behoven på den lokala
arbetsmarknaden. Den lokala möjligheten att göra
förändringar i inriktning och antal platser per
utbildning bör öka, heter det i motionen. Samma
önskemål framförs i motion 2003/04:Ub460 (c) yrkande
2, som tar upp initiativ och behov i Dalsland.
I motion 2003/04:N288 (fp) yrkande 2 skriver
motionärerna att det är en brist att det för
närvarande inte finns någon KY-utbildning i
Dalsland. Det är angeläget att ta planer på sådan
utbildning i Dalsland på allvar, anser motionärerna
som vill att frågan skall snabbutredas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Liknande yrkanden behandlades av riksdagen vid
förra riksmötet (bet. 2002/03:UbU10 s. 17).
Utskottet hänvisar även nu till den stora
flexibilitet som det gällande regelverket för KY
innebär. Eftersom varje KY-utbildning initieras av
en utbildningsanordnare, som kan vara en kommun, ett
landsting, en enskild fysisk eller juridisk person,
en högskola eller ett universitet, finns det stora
utsikter att lokala behov av yrkesutbildning kan bli
tillgodosedda. Det är Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning som har ansvaret för att fördela
statsbudgetens anslag Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning (anslag 25:18 inom utgiftsområde
16).
Enligt Vänsterpartiet i motion 2003/04:Ub366 yrkande
2 behövs det en adekvat pedagogisk utbildning av
handledare inom KY. Motionärerna anser att
Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning tar
liten del i det pedagogiska utvecklingsarbetet för
KY, och de föreslår att det skall utredas om KY-
förbundet skulle kunna påta sig denna uppgift.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
KY-förbundet är en intresseorganisation för
anordnare av KY. Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning skall enligt sin instruktion
(2001:723) bl.a. följa upp och främja utvecklingen
av utbildningen och säkerställa utbildningens
kvalitet. I sin årsredovisning för 2003 uppger
myndigheten att den under 2004 kommer att utveckla
instrument för en bättre kvalitetsuppföljning.
Förslag om införande av en yrkeshögskola förs fram
av tre partier.
Moderata samlingspartiet skriver i motion
2003/04:A257 yrkande 6 att fristående och flexibla
yrkeshögskolor kan bli ett alternativ till den
traditionella högskolan eller universitetet.
Folkpartiet pläderar i motion 2003/04:Ub414
yrkande 6 för vad partiet kallar fackhögskolor.
Dessa skall erbjuda kvalificerad yrkesutbildning och
viss förberedelse för högre utbildning. Efter
genomgången kvalificerad yrkesutbildning skall
studenten sedan ha möjlighet att vid ett universitet
tillgodoräkna sig en del av poängen i kurser inom
ett ämnesområde, anser motionärerna. Samma förslag
framförs även i motion 2003/04:Ub232 (fp) yrkande 1.
En lämplig lokalisering för en sådan fackhögskola är
enligt motionären Jönköpings län, gärna med Gnosjö
som ett viktigt centrum (yrkande 2).
Kristdemokraterna beskriver i motion 2003/04:Ub496
sin uppfattning om hur eftergymnasial
yrkesutbildning skall organiseras. All kvalificerad
sådan utbildning bör samlas i en ny utbildningsform:
yrkeshögskolan (yrkande 2). Dagens KY skall bli en
del av denna. Yrkeshögskolor skall som huvudmän
kunna välja olika utförare av utbildningen (yrkande
3). Där så är möjligt skall yrkeshögskolorna
samlokaliseras med de regionala högskolorna (yrkande
5). Enligt motionärerna skall de resurser som i dag
går till allmän utbyggnad av högskolan i stället
tillföras yrkeshögskolan (yrkande 6), och det skall
finnas möjligheter till övergångar mellan de olika
utbildningsformerna (yrkande 7). Yrkeskunskaper
bygger på vetenskapligt beprövade kunskaper, skriver
motionärerna som därför anser att det borde vara
rimligt att anordna en mer traditionell
forskarutbildning som påbyggnad till yrkeshögskolan.
Studenter som utexaminerats från yrkeshögskolan
skulle kunna vara intressanta för tillämpad
forskning vid industriforskningsinstituten. Man bör
enligt motionärerna utreda kopplingen mellan
yrkeshögskola och industriforskningsinstitut
(yrkande 8).
I motion 2003/04:Ub230 (kd) tar motionären upp
småföretagens problem med brist på kvalificerad
arbetskraft. Enligt hans mening är det genom ett
nära samarbete med näringslivet i t.ex.
lärlingsutbildning, genom införande av en
yrkeshögskola och med utökad användning av
validering som bristen kan avhjälpas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Det är enligt utskottets uppfattning olämpligt att
använda termen högskola om utbildning som inte är
avsedd att omfattas av högskolelagen. Den
kvalificerade yrkesutbildningen, KY, är ganska ny
som utbildningsform och har viktiga särdrag som
skiljer den från t.ex. utbildning till
yrkeshögskoleexamen. Speciellt för KY är ju såväl
hur initiativen tas som det obligatoriska inslaget
av lärande i arbete, förankringen i det lokala
arbetslivet, den stora flexibiliteten i utbudet,
sättet att fördela resurser samt att anknytningen
till vetenskap och forskning är sekundär och har
formen av tillämpning av dess resultat i
produktionen.
När det gäller utbyggnad påminner utskottet om att
riksdagen för tre år sedan gjorde ett
tillkännagivande till regeringen om att det är
angeläget att antalet platser inom KY på sikt utökas
(bet. 2000/01:UbU14, rskr. 197).
Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:So640
yrkande 13 en differentierad utbildningssatsning på
undersköterskor. Denna skall ge undersköterskorna
kompetens att hantera såväl läkemedel som
demensvård. Arbetet som undersköterska skall vara
förenat med yrkesstolthet och arbetsglädje, heter
det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Socialstyrelsen har med stöd av ett bemyndigande
från regeringen utfärdat föreskrifter om hantering
av läkemedel inom hälso- och sjukvården (SOSFS
2000:1). En sjuksköterska får genom delegering
överlåta åt en annan befattningshavare att
iordningställa eller administrera läkemedel under
förutsättning att det är förenligt med en god och
säker vård av patienten. Grundläggande bestämmelser
om delegering finns i 2 kap. 6 § lagen (1998:531) om
yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och
i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
(SOSFS 1997:14) Delegering inom hälso- och sjukvård
och tandvård.
Inom kommunernas vuxenutbildning utgör i dag
utbildningar på gymnasial nivå med inriktning mot
vård och omsorg den största andelen av de
yrkesinriktade utbildningarna. Dessutom genomförs
vård- och omsorgsutbildningar i form av
uppdragsutbildning, upphandlad av arbetsgivarna,
dvs. i detta fall kommunerna, eller av
länsarbetsnämnderna inom ramen för
arbetsmarknadspolitiska program. Det pågår i
Regeringskansliet beredning av ett uppdrag att ta
fram förslag till en förkortad vidareutbildning av
undersköterskor till sjuksköterskor.
Våren 2002 tillsatte regeringen en särskild
arbetsgrupp med uppgift att sammanställa befintliga
kunskaper om situationen för personer med
demenssjukdomar och deras anhöriga samt identifiera
utvecklingsområden där åtgärder behöver sättas in på
olika nivåer. Demensarbetsgruppen presenterade i
oktober 2003 sin slutrapport På väg mot en god
demensvård. Samhällets insatser för personer med
demenssjukdomar och deras anhöriga (Ds 2003:47).
Därefter har en projektgrupp inrättats, som skall
pröva vilka förändringar i arbetssätt och
arbetsmetoder som leder till förbättringar av
demensvården. Projektet, som skall pågå i tre år och
drivs gemensamt av Socialdepartementet,
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet,
skall också arrangera nationella konferenser och
stödja lokalt och regionalt utvecklingsarbete.
Moderata samlingspartiet framför i motion
2003/04:Kr230 yrkande 3 synpunkter på behovet av
utbildning på form- och designområdet. Det behövs
utbildningar för att öka kunskapen om nya material,
miljöanpassning av material och miljökänsliga
produkter, utbildning för aktiva inom olika
hantverksyrken och utbildning för att öka
kompetensen hos andra yrkesgrupper som ingenjörer,
ekonomer och andra beställare, heter det i motionen.
Samarbetet mellan olika utbildningar bör utvecklas,
så att studenterna får kunskap inom fler områden,
skriver motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Utbildning inom konstnärliga områden och hantverk
bedrivs vid många folkhögskolor och studieförbund
och hos ett stort antal enskilda
utbildningsanordnare som får statligt stöd till
kompletterande utbildningar. Inom ramen för KY finns
också utbildningar på dessa områden. Även inom
högskolan finns ett utbud av fristående kurser inom
området form och design. Beslut om utbudet av
utbildningar fattas av respektive anordnare, en
ordning som utskottet inte är berett att gå ifrån.
Utskottet anser inte att det finns anledning för
riksdagen att ta något initiativ i enlighet med
motionsyrkandet.
Ett flertal andra motioner tar upp behov av
vuxenutbildning för vissa andra yrken.
Fyra motioner uttrycker oro för hantverksyrkenas
framtid. Enligt motion 2003/04:Ub223 (c) behöver
samhället uppvärdera hantverksyrkena, så att
ungdomar och vuxna i högre grad får inspiration att
genomgå utbildningen. Motionären anser att tre
viktiga områden särskilt bör uppmärksammas: vägar
till ny form av yrkesutbildning, företagens roll för
nämnda utbildningsform och invandrarnas möjligheter
att komplettera sina tidigare yrkeserfarenheter från
hemlandet. I motion 2003/04:Ub255 (c) yrkande 5
pekar motionärerna på att Skåneregionen har en unik
möjlighet att ta till vara de goda erfarenheter av
hantverksutbildning som Danmark har. Därför bör
Skåne under tre år bli ett försöksområde för
hantverksutbildning. Enligt motion 2003/04:Ub251 (m)
finns det ett stort behov av en utbildningsreform
för att också i Sverige kunna erbjuda vuxna en
hantverksutbildning. Att förlita sig på Danmark är
inte hållbart i längden, skriver motionären. I
motion 2003/04:Ub302 (c) framhåller motionärerna att
det är viktigt att den kvalificerade
yrkesutbildningen, KY, har en stor bredd och
tillräckligt med utbildningsplatser, så att
utbildning sker i alla de olika hantverksyrken som
nu har allt färre utövare.
Motion 2003/04:Ub226 (kd) innehåller förslag om en
utredning av möjligheterna att inrätta en samlad
musikinstrumentmakarutbildning i Sverige. Behovet av
yrkesgruppen är stort, och enligt motionären finns
förslag om att förlägga en utbildning för yrket till
Katrineholm.
Bristen på tandsköterskor och behovet av en
nationell utbildning för yrket tas upp i motion
2003/04:Ub464 (s). Det är angeläget att frågan löses
snarast, skriver motionärerna.
Kristdemokraterna skriver i motion 2003/04:N412
yrkande 27 att utbildning, kompetensutveckling och
ständigt lärande kommer att vara ytterst centralt i
framtiden. Redan i grundskolan bör utbildningen vara
upplagd så att den uppmuntrar till ett
entreprenöriellt förhållningssätt, och inom
eftergymnasial utbildning och högskoleutbildning bör
det finnas kurser med inriktning på företagande.
Även motion 2003/04:Ub430 (s) tar upp behovet av
utbildning för entreprenörer. Motionärerna anser att
KY är en lämplig modell för entreprenörsutbildning,
men eftersom KY skall baseras på arbetsmarknadens
efterfrågan och det i dag inte finns någon sådan
efterfrågan på entreprenörer, finns det hinder som
måste undanröjas. Lärande i arbete (LIA), som är
ett centralt inslag i all KY, går inte att ordna för
blivande entreprenörer - målet för dem är ju att
starta företag.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Regeringen har uppmärksammat den sneda
åldersfördelningen inom hantverksyrkena och den
ringa nyrekryteringen till sådana. I statsbudgeten
för 2004 har inom utgiftsområde 16 avsatts 3,8
miljoner kronor under anslaget 25:14 Bidrag till
viss verksamhet inom vuxenutbildning för en
försöksverksamhet med lärlingsutbildning för vuxna
inom hantverksyrken.
Beslut om att inrätta en yrkesutbildning skall
normalt fattas av andra än riksdagen. Om det gäller
en påbyggnadsutbildning i komvux är det i dag
Skolverket som fastställer kursplan och kommunen som
beslutar om anordnande, om det gäller en KY-
utbildning är det Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning som både fastställer utbildningsplan
och beslutar om medel efter ansökan från en
anordnare, om det gäller en högskoleutbildning är
det berört lärosäte som fastställer kursplaner och
eventuell utbildningsplan och som avsätter medel
från sitt anslag till grundläggande
högskoleutbildning. Utskottet utgår från att
förslaget om musikinstrumentmakarutbildning förs
fram till någon av dessa instanser.
När det gäller tandsköterskor har regeringen i
regleringsbrev för 2004 gett Socialstyrelsen i
uppdrag att göra en bedömning av tandvårdens behov
av tandsköterskor. I uppdraget ingår bl.a. att
belysa vilken kompetensnivå som en framtida
tandsköterskeutbildning bör ge utbildning för.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober
2004. Utskottet anser inte att riksdagen bör
föregripa Socialstyrelsens bedömning och regeringens
beredning av frågan.
Utskottet har vid många tillfällen kommenterat
motionsyrkanden om entreprenörsutbildning. Skolan
har stor betydelse för att lägga grunden till ett
positivt förhållningssätt när det gäller
entreprenörskap. Barns nyfikenhet, företagsamhet och
intressen skall uppmuntras, och deras vilja och lust
att lära skall stimuleras. Förmåga att lösa problem,
initiativförmåga och förmåga att vara flexibel och
kreativ är aspekter som betonas i samtliga
läroplaner för skola och förskola (Lpfö 98, Lpo 94
och Lpf 94). I gymnasieskolan finns två nationella
kurser, Småföretagande A (50 gymnasiepoäng) och
Småföretagande B (100 gymnasiepoäng). Den senare
kursen skall enligt kursplanen ge en helhetsbild av
företagande från affärsidé till etablerad verksamhet
i mindre företag, men även behandla entreprenörens
roll i samhällets utveckling. Båda kurserna är
valbara kurser. De kan också förekomma i komvux.
Inom högskolan erbjuder det övervägande flertalet
lärosäten kurser inom området entreprenörskap.
Utskottet har inhämtat att ansökningar om att få
anordna KY-utbildning både i entreprenörskap och för
musikinstrumentmakare har ingetts till Myndigheten
för kvalificerad yrkesutbildning.
Validering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om
validering. Utskottet hänvisar till den
nyligen inrättade Valideringsdelegationen.
Jämför reservation 12 (kd).
Motioner och utskottets ställningstagande
Många människor, inte minst vuxna som skaffat sig
kunskaper utanför Sverige, har svårigheter att få
sina kunskaper erkända och beaktade i det svenska
utbildningssystemet eller på den svenska
arbetsmarknaden. Regeringen tillsatte i december
2003 en delegation för att främja och stödja
validering av kunskaper som vuxna har, oavsett hur
de förvärvats.
Kristdemokraterna framför i motionerna
2003/04:Ub496 yrkande 4, 2003/04:Ub499 yrkande 5 och
2003/04:Sf402 yrkande 12 uppfattningen att det inte
räcker med att skapa en delegation. Ett nytt
nationellt valideringssystem måste vara väl
genomarbetat och tas i drift snarast, anser
motionärerna.
I motion 2003/04:Ub440 (s) yrkande 2 skriver
motionären att regeringen särskilt bör beakta värdet
av validering för dem som är äldre och som vill
eller måste skaffa sig en ny utbildning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Förslaget om en valideringsdelegation lanserades i
departementspromemorian Validering m.m. - fortsatt
utveckling av vuxnas lärande (Ds 2003:23). Där sades
att för att dokumentationen av en validering skall
ha legitimitet såväl på arbetsmarknaden som inom
utbildningssystemet krävs det ett nära samarbete
mellan utbildningsväsendets företrädare, parterna på
arbetsmarknaden och företrädare för branschorgan.
Däremot torde det saknas förutsättningar att skapa
ett enhetligt och organisatoriskt sammanhållet
system för validering (s. 25 i promemorian).
Förslaget om en valideringsdelegation vann ett brett
stöd i remissbehandlingen. Den delegation som
regeringen sedermera har inrättat skall verka under
åren 2004-2007 och består av företrädare för flera
statliga myndigheter, Svenska Kommunförbundet, LO
och TCO m.fl. I instruktionen för delegationen
(2003:1096) står att den skall främja kvalitet,
legitimitet och likvärdighet, bedriva och stödja
utveckling av metoder och verksamhetsformer, stärka
och främja ett regionalt samarbete, informera samt
utforma förslag om vilka åtgärder som kan behöva
vidtas för att säkerställa en verksamhet med
validering. Någon möjlighet att snarast ta ett väl
genomarbetat nationellt valideringssystem i drift
finns enligt utskottets mening inte. Möjligheterna
för äldre att få sina kunskaper validerade kommer
enligt utskottets bedömning att öka som en följd av
valideringsdelegationens verksamhet.
Svenskundervisning för invandrare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om
svenskundervisning för invandrare (sfi) med
hänvisning till pågående beredning av Sfi-
utredningens förslag.
Jämför reservationerna 13 (m), 14 (kd), 15
(fp, c), 16 (m, fp) och 17 (m, fp).
Gällande bestämmelser
Enligt den gällande skollagen (1985:1100) är
svenskundervisning för invandrare (sfi) en skolform
inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Sfi
regleras närmare i skollagens kap. 13. Sfi syftar
till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper
i svenska språket och om det svenska samhället (1
§). Varje kommun är skyldig att se till att sfi
erbjuds de personer som har rätt att delta i
utbildningen (3 §). Den som saknar sådana
grundläggande kunskaper i svenska språket som sfi
syftar till att ge och som är bosatt i kommunen, har
rätt att delta i undervisningen (6 §).
Regeringen har i en förordning (1994:895) givit
ytterligare föreskrifter om sfi. Där sägs i 3 § att
sfi skall vila på de grundläggande värden som anges
i läroplanen för de frivilliga skolformerna.
Styrelsen för utbildningen skall i samarbete med
arbetsförmedlingen verka för att undervisningen så
snart som möjligt kan kombineras med sådan
arbetsplatsorientering eller sådant förvärvsarbete
som ger deltagaren möjlighet att träna sig i att
tala svenska.
För sfi har regeringen utfärdat en kursplan
(SKOLFS 2002:19). Enligt denna finns det för
sfi tre olika studievägar, Sfi1, Sfi2 och
Sfi3, som riktar sig till elever med olika
bakgrund, förutsättningar och studiemål.
Förutom att ge kunskaper i svenska syftar sfi
till att ge kunskap om och förståelse för
samhällets organisation och dess grundläggande
värderingar, för att underlätta elevens
integration, aktiva medverkan i och bidrag till
utvecklingen av samhällsliv, arbetsliv och
kultur i Sverige. Denna kursplan fick tillämpas
på undervisningen fr.o.m. den 1 juli 2002 och
blev obligatorisk fr.o.m. den 1 januari 2003.
Motioner och utskottets ställningstaganden
Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna tar i
sina motioner upp uppläggningen av
svenskundervisningen för invandrare (sfi).
Enligt Moderaterna i motion 2003/04:Sf325 har den
nuvarande sfi-undervisningen stora brister. Bara en
tredjedel går ut från sfi med godkända betyg, och
många hoppar av undervisningen. Endast en femtedel
av kommunerna erbjuder utbildning i svenska för
högskoleutbildade. Indelning efter yrkesbakgrund
sker sällan, och praktik i kombination med sfi
förekommer också sällan (yrkande 15). Motionärerna
föreslår att regeringen skall låta utreda orsakerna
till sfi-undervisningens svaga resultat (yrkande
16).
Kristdemokraterna anser enligt motion
2003/04:Sf402 att för att man skall kunna möta
individer med varierande behov och kunskaper bör det
finnas sfi med flera olika nivåer, helst fler än
två. De som har akademisk bakgrund måste få
möjlighet att läsa svenska som andraspråk på
högskolenivå (yrkande 2). Svenskundervisning
kombinerad med praktik eller lärlingsplats eller
arbete skulle inte enbart främja språkinlärningen
utan även underlätta det fortsatta steget ut på
arbetsmarknaden (yrkande 7). Den översyn av
språkutbildningen som föreslagits av Riksdagens
revisorer när det gäller vårdpersonal bör omfatta
fler yrkesgrupper. Yrkesspecifik språkundervisning
bör kunna anpassas även till lågutbildade i form av
branschinriktade kurser i svenska med
yrkesterminologi, varvade med yrkesarbete (yrkande
8).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Mot bakgrund av de nedslående resultaten av den
dittillsvarande sfi-verksamheten tillsatte
regeringen i juni 2002 en utredare med uppdrag att
pröva hur skolformen sfi kan förnyas och organiseras
(dir. 2002:105). En av utgångspunkterna för
utredningen skulle vara att öka möjligheterna att
anpassa utbildningen och utbildningsmålen till
individernas behov och förutsättningar. Sfi-
utredningens betänkande Vidare vägar och vägen
vidare - svenska som andraspråk för samhälls- och
arbetsliv (SOU 2003:77) redovisades i september
2003. Remissbehandlingen har nyligen avslutats.
Riksdagen bör avvakta regeringens beredning av
ärendet.
De motionsyrkanden som tar upp behovet av att
differentiera sfi efter deltagarnas olika behov och
kunskaper är tillgodosedda genom den nya kursplanen,
som inte hade varit i bruk när den statistik som
motionärerna stöder sig på gjordes.
Med anledning av vad som sägs i moderatmotionen om
svenska för högskoleutbildade vill utskottet nämna
att Högskoleverket och Socialstyrelsen i juli 2003
fick i uppdrag av regeringen att gemensamt se över
de bestämmelser och system för bedömning och
godkännande av vissa yrkesutövare som har genomgått
utbildning utomlands. Uppdraget omfattar
utbildningar för läraryrket, hälso- och sjukvård,
tandvård och detaljhandel med läkemedel. I uppdraget
ingår att myndigheterna skall se över
språkutbildningen för berörda grupper med avseende
på dess utformning, lokalisering och dimensionering.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2004.
Sfi-utredningen har också behandlat frågan om sfi
för studerande med lång utbildningsbakgrund och
lämnat förslag om huvudmannaskap för denna.
Möjligheterna till sfi för invandrarkvinnor måste
förbättras, hävdar Folkpartiet i motion
2003/04:Sf326 yrkande 15. Det förekommer att unga
kvinnor i behov av sfi och arbete inte kan delta i
undervisningen därför att de saknar
barnomsorgsplats. En metod som visat bra resultat
för att lösa denna problematik är att kombinera
barngrupper med mammagrupper i svenskundervisningen,
skriver motionärerna.
Även i motion 2003/04:Ub394 (c, fp) yrkande 2
begärs att svenskundervisningen för invandrarkvinnor
skall anpassas till deras förutsättningar. Om
kvinnorna så önskar bör de erbjudas möjlighet att få
svenskundervisning i kvinnogrupp. Också i denna
motion nämns metoden att kombinera barngrupper med
mammagrupper.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande.
I Sfi-utredningens betänkande finns ett avsnitt om
kvinnor och män i sfi. Utskottet anser att riksdagen
bör invänta regeringens beredning av ärendet.
Fyra motioner innehåller förslag till system för att
konkurrensutsätta sfi.
Moderaterna föreslår i motion 2003/04:Sf325
yrkande 17 att varje elev skall få en sfi-check för
att kunna köpa undervisning i svenska hos den
utbildningsanordnare som han eller hon väljer.
Checkbeloppet kan enligt motionärerna behovsprövas
så att var och en ges möjligheter till undervisning
utifrån sina förutsättningar. Konkurrensen mellan
utbildningsanordnarna kommer att höja kvaliteten,
anser motionärerna. Motsvarande förslag läggs fram i
motion 2003/04:Ub243 (m) där motionärerna också
understryker att det är viktigt att undervisningen
inte begränsas till en viss kommun eller region, då
det i dag har utvecklats många tekniska
förutsättningar för personligt lärande.
Även Folkpartiet förordar i motionerna
2003/04:Ub367 yrkande 28 och 2003/04:Sf326 yrkande 5
att invandrarna skall få möjlighet att välja hos
vilken anordnare de vill få sin sfi. Detta skall ske
genom en s.k. sfi-peng. Motionärerna vill se en
större flexibilitet i svenskundervisningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Sfi finansieras i dag av kommunerna, som får
statsbidrag dels genom den s.k. flyktingschablonen
under utgiftsområde 8, dels genom det allmänna
bidraget till kommuner under utgiftsområde 25. Sfi-
utredningen har lämnat förslag till framtida
finansieringssystem för sfi. Riksdagen bör avvakta
regeringens beredning av ärendet.
Att undervisning i sex- och samlevnadsfrågor bör
ingå obligatoriskt i sfi-undervisningen föreslås i
motionerna 2003/04:Ub241 (s), 2003/04:Ub383 (s) och
2003/04:So273 (m) yrkande 4. I den förstnämnda
motionen nämns också jämställdhetsfrågor.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Undervisningen i sfi skall vila på de
grundläggande värden som anges i läroplanen för de
frivilliga skolformerna (Lpf 94). I läroplanen sägs
att människolivets okränkbarhet, individens frihet
och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
med svaga och utsatta är de värden som skolan skall
gestalta och förmedla. Där sägs också att skolan
skall vara öppen för skilda uppfattningar och
uppmuntra att de framförs. Utbildningen i sfi syftar
enligt den nya kursplanen bl.a. till att eleverna
skall få kunskap om och förståelse för det svenska
samhällets grundläggande värderingar. Mot den
bakgrunden är det enligt utskottets mening både
naturligt och viktigt att frågor om sex och
samlevnad och om jämställdhet tas upp i
undervisningen inom sfi. Utskottet anser däremot
inte att innehållet i utbildningen bör detaljstyras
genom statsmaktsbeslut.
I motion 2003/04:Ub488 (s) pläderar motionären för
svenskundervisning för förvärvsarbetande invandrare.
Den enskildes kunskaper i svenska språket och
möjligheter att utveckla dem kan komma att ha
avgörande betydelse för hans eller hennes
möjligheter att utvecklas i arbetet, komma vidare på
nya arbetsuppgifter eller behålla sin ställning på
arbetsmarknaden den dag jobbet försvinner, anser
hon. Arbetsmarknadsmyndigheterna bör göra en
bedömning av behovet av kompletterande undervisning
i svenska för människor med invandrarbakgrund
(yrkande 1). Samtidigt bör en fördjupad analys av
behovet av svenskundervisning på statliga
arbetsplatser genomföras (yrkande 2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande.
Sfi-utredningen har lämnat vissa förslag när det
gäller ansvaret för anställdas kompetensutveckling i
svenska. Statliga arbetsgivares roll i detta
sammanhang tas upp särskilt av utredningen.
Riksdagen bör avvakta regeringens beredning av
ärendet.
Särskild sfi-undervisning för synskadade föreslås i
motion 2003/04:Ub210 (m). Motionären uppger att
synskadade elever i dag kan bli befriade från sfi
mot uppvisande av läkarintyg på att de är
synskadade. Hon anser att det måste anordnas
särskilda sfi-grupper med enbart synskadade elever
och att denna undervisning även måste innefatta
punktskriftsundervisning för elever som inte redan
kan läsa punktskrift.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Riksdagen fastställde våren 2000 nationella mål
för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, bet.
SoU14, rskr. 240). Ett av dessa mål är att samhället
skall utformas så att människor med funktionshinder
i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet.
Att delta i sfi är inte en skyldighet för den
enskilde som hon eller han kan bli befriad från.
Däremot är det en skyldighet för kommunen att
erbjuda sfi, och den kan kommunen inte bli befriad
från. I förordningen (1994:895) om
svenskundervisning för invandrare föreskrivs att
studerande som har svårigheter med utbildningen
skall ges särskilt stöd. Självfallet innebär det
större ansträngningar för en kommun att ordna sfi
för deltagare som har vissa funktionshinder, men det
är kommunens skyldighet att göra detta. Sfi-
utredningen har lämnat ett antal förslag till
åtgärder för att invandrare med
funktionsnedsättningar av olika slag skall få
tillgång till sfi-studier på likvärdigt sätt som
andra invandrare. Utredningens intryck, efter
kommunbesök och samtal med företrädare för sfi och
berörda studerande, är att mycket återstår att önska
när det gäller individanpassning av verksamheten
till studerande med funktionshinder. I utredningens
betänkande lyfts fram som ett särskilt problem att
funktionshindrade invandrare ofta har ett flertal
individuella planer upprättade av olika myndigheter
att förhålla sig till, detta eftersom de i många
fall har rättigheter enligt både lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS) och
hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
Personer som i vuxen ålder får en synskada som
medför att de behöver lära sig punktskrift får
normalt undervisning i detta genom landstingens
syncentraler.
Utskottet vill, liksom Sfi-utredningen, starkt
betona de rättigheter som de studerande har och
skolhuvudmannens skyldigheter enligt gällande
bestämmelser. Det är mycket viktigt att de olika
samhällsorgan som har till uppgift att bistå en
invandrare som har något funktionshinder samverkar
med varandra på ett effektivt sätt. Eftersom
utredningens förslag nu är under beredning i
Regeringskansliet bör riksdagen dock inte göra något
tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå yrkandena om utredning av
frågan om interkommunal ersättning när
värnpliktiga läser i komvux på förbandsorten,
om finansiering av lärcentrum, om
företagsinriktad lärlingsutbildning och om
möjligheter för invandrare att komplettera
sina yrkeskunskaper. Utskottet hänvisar till
åtgärder som regeringen redan vidtagit och
till den strategi för utveckling av vuxnas
lärande som riksdagen redan antagit.
Jämför reservationerna 18 (v), 19 (m, fp) och
20 (m, fp) samt särskilt yttrande 4 (kd).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Vänsterpartiet begär i motion 2003/04:Ub247 yrkande
1 att regeringen skall låta utreda frågan om
interkommunal ersättning när värnpliktiga bedriver
studier i komvux på sin tjänstgöringsort utanför
hemkommunen. Samma problem tas upp i motion
2003/04:Ub333 (s).
Centerpartiet pläderar i motion 2003/04:MJ473
yrkande 16 för ökad tillgänglighet av
vuxenutbildning inom lantbrukssektorn. Motionärerna
anser det viktigt att garantera behovet av ett sent
yrkesval med tillgång till yrkesinriktad grund- och
vidareutbildning inom denna sektor. Många gånger är
vägen stängd för den som har en tidigare
gymnasieutbildning, skriver motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Regeringen gav i februari i år ett uppdrag till
Försvarsmakten att lämna förslag på hur det civila
meritvärdet i värnpliktsutbildningen kan utvecklas.
Bakgrunden är att allt färre av en årskull numera
tas ut till plikttjänstgöring, och att det är
angeläget att kunna motivera de mest lämpade för
denna tjänstgöring. I den promemoria som skall vara
utgångspunkt för arbetet framhåller regeringen
vikten av motivationshöjande åtgärder. Ett exempel
på en sådan åtgärd är att underlätta för de
totalförsvarspliktiga att under sin utbildning
komplettera sina gymnasiebetyg, heter det i
promemorian. Det problem som tas upp i de två
förstnämnda motionerna ingår således i det uppdrag
som regeringen gett Försvarsmakten. Uppdraget skall
redovisas senast den 3 maj 2004.
Centerpartiets yrkande har behandlats av riksdagen
flera gånger tidigare, senast i betänkande
2002/03:UbU5 s. 19. Utskottet vill även nu påpeka
att en garanterad rätt till yrkesutbildning inom ett
visst område efter fullföljd gymnasieutbildning inte
finns för något yrkesområde. Det är något som
utskottet inte heller vill förorda.
Vänsterpartiet lyfter i motion 2003/04:Ub366 yrkande
1 fram betydelsen av de lärcentrum som har växt
fram i samband med Kunskapslyftet. Motionärerna
beklagar att dessa lärcentrum ofta drivs som
tidsbegränsade projekt, vilket skapar osäkerhet och
otrygghet. De anser därför att regeringen bör ges i
uppdrag att utreda en hållbar lösning för en
finansiering av lärcentrum som permanenta miljöer.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Lärcentrum ingår i den infrastruktur för vuxnas
lärande som är under utbyggnad i Sveriges kommuner.
Staten har bidragit till denna utbyggnad på flera
sätt. På statsbudgeten för 2002 avsattes inom
utgiftsområde 16 under anslaget Bidrag till den
särskilda vuxenutbildningsinsatsen 350 miljoner
kronor för utvecklande av en sådan infrastruktur. En
särskild förordning (2001:781) reglerade detta. För
2003 inrättade riksdagen efter förslag av regeringen
ett särskilt utvecklingsbidrag på 20 miljoner kronor
för etablerandet av lärcentrum. Bidragen riktades
till kommuner i särskilt behov av stöd för direkta
investeringskostnader i samband med uppbyggnaden av
sådana. Genom Delegationen för regional samverkan om
högre utbildning, som har till uppgift att under
2002-2004 stimulera en hållbar regional tillväxt och
samtidigt främja rekryteringen till högre
utbildning, har lärcentrum även fått del av de 150
miljoner kronor som delegationen haft att fördela
till regional samverkan. Enligt utskottets mening
bör det även i fortsättningen vara kommunerna som är
huvudmän för lärcentrum och som tar ansvar för
driften av dem. En samverkan mellan kommuner, såsom
föreslås i motionen, är enligt utskottets
uppfattning mycket önskvärd, men det bör vara
respektive kommuner själva som tar initiativ till
samverkan.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2003/04:A257 yrkande 7 att en företagsinriktad
lärlingsutbildning skall införas för att skapa
möjligheter för äldre arbetslösa att genomgå kortare
och mer specifikt inriktade yrkesutbildningar.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Lärlingsutbildning förekommer i viss, begränsad
utsträckning inom ramen för
arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet anser inte att
det finns skäl att inom det reguljära
utbildningsväsendet skapa en lärlingsutbildning för
äldre arbetslösa.
I samma motion, 2003/04:A257 yrkande 9, skriver
Moderaterna att alla invandrare som vill måste ges
möjligheter att komplettera sina tidigare kunskaper,
det må gälla svenska, engelska eller yrkeskunskaper
inom t.ex. IT, elektronik och medicin.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Liksom motionärerna anser utskottet att det är
mycket viktigt att de kunskaper som invandrare har
med sig från sina ursprungsländer tas till vara och
blir rätt värderade och erkända här i Sverige. En
väl fungerande validering är därför av största
betydelse. Utskottet hänvisar i fråga om detta till
avsnittet om validering i detta betänkande.
I många fall behöver invandraren dock komplettera
sina kunskaper på olika sätt. Det kan vara fråga om
högskoleutbildning eller utbildning på annan nivå
eller i annan form.
Riksdagen godkände för tre år sedan det mål och
den strategi för vuxnas lärande som regeringen
föreslagit i propositionen Vuxnas lärande och
utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72,
bet. UbU15, rskr. 229). I strategin ingår bl.a.
följande tre punkter:
· Pedagogik och arbetsformer utvecklas för att
motsvara individernas föränderliga och ökande
behov av lärande i ett kunskapsbaserat samhälle.
·
· Ändamålsenliga lärmiljöer samt undervisning,
handledning och nätbaserad utbildning
tillhandahålls i en omfattning som så långt
möjligt svarar mot alla vuxnas varierande behov
av och förutsättningar för lärande.
·
· En grundläggande samsyn över politikområden och
samverkan mellan myndigheter, arbetsmarknadens
parter och folkrörelser eftersträvas för att
förverkliga individernas lärande och
kompetensutveckling.
·
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.
1. Rätt till gymnasial vuxenutbildning (punkt
1) - fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana
Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub367 yrkande 26 och
2003/04:Ub498 yrkande 39.
Ställningstagande
Att ha en gymnasieutbildning är en självklar
nödvändighet i de flesta yrken i dag. Många går ut
gymnasiet utan fullständiga betyg och har stort
behov av vuxenutbildning. Det är av stor betydelse
både för den enskilde och för samhället att alla
vuxna får rätt till utbildning på gymnasienivå.
Rätten till vuxenutbildning bör utsträckas till att
gälla inte bara grundläggande nivå utan också
gymnasial nivå så att den vuxne når grundläggande
behörighet för studier inom högskolan.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
2. Vuxenutbildning hos annan anordnare än
kommunen (punkt 2) - m, kd
av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna
Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub490 yrkande 4 och
2003/04:Kr329 yrkande 14.
Ställningstagande
I dag har de alternativa utbildningsanordnare som
driver utbildning för vuxna på grundskole- eller
gymnasienivå inte rätt att sätta betyg på sina
elever, utan betygen måste sättas av en
komvuxrektor. Vi anser att det är orimligt att inte
de utbildningsanordnare som planerar och genomför
undervisningen kan ges rätten att utdela betyg. För
att öppna möjligheten för alternativa
utbildningsanordnare att få betygsätta sina elever
bör man införa fristående skolor även inom
vuxenutbildningen.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
3. Valfrihet för funktionshindrade inom
vuxenutbildningen (punkt 3) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:So575 yrkande 6.
Ställningstagande
Det är viktigt att alla vuxenstuderande ges
möjlighet att välja om de vill utbilda sig i den
kommunala vuxenutbildningen eller genom en
folkbildningsorganisation - och helst även hos en
annan anordnare av vuxenutbildning. Det är i dag så
att kommuner inte alltid betalar för vuxna med
funktionshinder som väljer att studera på en
folkhögskola eller ett studieförbund. Detta är ett
problem som måste ses över.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
4. Utbudet av kvalificerad yrkesutbildning (KY)
(punkt 5) - c, v
av Sofia Larsen (c) och Lennart Gustavsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub391 yrkande 14 och
2003/04:Ub460 yrkande 2
samt avslår motion
2003/04:N288 yrkande 2.
Ställningstagande
Den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) fyller en
viktig funktion för många med den lokala kopplingen
och möjligheten till spetskompetens lokalt. Det
nära samarbetet mellan kommuner, företag och högre
utbildningsanordnare öppnar för spännande
utvecklingsprojekt som gagnar alla. Man bör skapa
ett mer flexibelt system för att kunna anpassa KY-
utbildningar efter behov på den lokala
arbetsmarknaden. Den lokala möjligheten att göra
förändringar i inriktning och antal platser per
utbildning bör öka. Exempelvis skall det vara
möjligt att bemöta varsel och uppsägningar lokalt
med att erbjuda KY-utbildningar för att utbilda till
bristyrken.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
5. Pedagogisk utbildning av handledare inom KY
(punkt 6) - v
av Lennart Gustavsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub366 yrkande 2.
Ställningstagande
KY-myndigheten tar liten del i det pedagogiska
utvecklingsarbetet och har mer och mer fått karaktär
av förhandlingsmotpart. Någon handledarutbildning
förekommer praktiskt taget inte. Den pedagogiska
insatsen får enligt vår mening inte undervärderas.
Det är viktigt att handledarna på de olika
arbetsplatserna får en adekvat pedagogisk utbildning
som ett led i att utveckla utbildningarna
ytterligare. Det bör utredas om KY-förbundet skulle
kunna påta sig denna uppgift.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
6. Yrkeshögskola (punkt 7) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:A257 yrkande 6,
bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub230,
2003/04:Ub232 yrkande 1,
2003/04:Ub414 yrkande 6 och
2003/04:Ub496 yrkande 2
samt avslår motionerna
2003/04:Ub232 yrkande 2 och
2003/04:Ub496 yrkandena 3 och 5-8.
Ställningstagande
Fristående och flexibla yrkeshögskolor kan bli ett
alternativ till den traditionella högskolan eller
universitetet. Yrkeshögskolor är också ett
alternativ för personer från arbetslivet som behöver
vidareutbildning av sådant slag som inte finns på
vanliga högskolor eller universitet. För
yrkesverksamma som har gedigna yrkeskunskaper men
inte tillräcklig teoretisk utbildningsbakgrund krävs
andra ingångar än vad som i dag kan erbjudas. Detta
är möjligt att åstadkomma genom varierande
utbildningsformer och bättre kunskaper om
arbetslivet i aktuell bransch. Med en mer flexibel
utbildningsform kommer den kvalificerade
eftergymnasiala yrkesutbildningen att få allt större
betydelse i framtiden. Den kommer att kunna fylla
ett stort behov som aldrig kan ersättas av
traditionella insatser i form av
arbetsmarknadsutbildning.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
7. Yrkeshögskola (punkt 7) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub232 yrkande 1 och
2003/04:Ub414 yrkande 6,
bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub496 yrkande 2 och
2003/04:A257 yrkande 6
samt avslår motionerna
2003/04:Ub230,
2003/04:Ub232 yrkande 2 och
2003/04:Ub496 yrkandena 3 och 5-8.
Ställningstagande
Vi anser att riktiga, reguljära fackhögskolor - en
svensk variant av amerikanska "colleges" - skall
införas. Fackhögskolorna skall erbjuda kvalificerad
yrkesutbildning och viss förberedelse för högre
utbildning. Efter genomgången kvalificerad
yrkesutbildning skall studenten sedan ha möjlighet
att vid ett universitet tillgodoräkna sig en del av
poängen i kurser inom ett ämnesområde.
Det finns redan folkhögskolor som har en liknande
inriktning på sin utbildning. Journalistutbildningen
på Skurup är ett exempel på utbildning som ligger på
en högre nivå än gymnasiet men ändå inte är strikt
akademiskt inriktad. Vård, social omsorg och
jordbruk är andra exempel på utbildningar som skulle
passa för en kvalificerad eftergymnasial utbildning.
Lärarna på en fackhögskola skall uppmuntras att både
bedriva forskning och delta i aktuell vetenskaplig
debatt samt ha regelbunden kontakt med
forskarmiljöer.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
8. Yrkeshögskola (punkt 7) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub230 och
2003/04:Ub496 yrkandena 2, 3 och 5-8,
bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub232 yrkande 1,
2003/04:Ub414 yrkande 6 och
2003/04:A257 yrkande 6
samt avslår motion
2003/04:Ub232 yrkande 2.
Ställningstagande
All kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning bör
samlas i en gemensam organisation: yrkeshögskolan.
De goda erfarenheter som finns i dagens KY, bl.a. av
samverkan med näringslivet, måste tas till vara.
Yrkeshögskolan skall fungera som en
paraplyorganisation, där olika aktörer samverkar men
ändå behåller sin egenart. Yrkeshögskolor skall som
huvudmän kunna välja olika utförare av utbildningen.
Dagens KY skall vara en del av yrkeshögskolan.
Ytterligare en poäng med yrkeshögskolan är att det
blir ett enhetligt system för bedömning och
examination. I dagens splittrade modell med olika KY
kan det finnas problem med att exempelvis få en
jämförbarhet mellan olika utbildare. Det problemet
undanröjs med införandet av yrkeshögskolan.
Det är viktigt att det finns goda möjligheter att
växla mellan olika former av utbildning, på samma
sätt som sker inom högskolan i dag. En person med
examen från yrkeshögskolan skall kunna bygga vidare
på sina studier inom högskolan.
Där så är möjligt bör yrkeshögskolorna
samlokaliseras med de regionala högskolorna. En del
av de resurser som i dag går till allmän utbyggnad
av högskolan bör tillföras yrkeshögskolan.
Yrkeshögskolor kan organiseras som separata enheter
med egna styrelser, på samma sätt som befintliga
högskolor. En annan modell kan vara att
yrkeshögskolan bildar en egen fakultet eller
liknande inom de befintliga högskolorna. En sådan
inkluderande lösning är att föredra, eftersom den
minskar avståndet mellan olika former av högskola,
samtidigt som yrkeshögskolan kan ha en egen profil.
Forskningen vid industriforskningsinstituten är i
Sverige kraftigt underdimensionerad. En sammanhållen
yrkeshögskola skulle kunna innebära en vitalisering
av institutsforskningen t.ex. genom att en nivå på
forskningsanknytning till yrkeshögskolan fastställs,
och studenter som utexaminerats från yrkeshögskolan
skulle kunna vara intressanta för tillämpad
forskning vid dessa institut.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
9. Utbildningssatsning på undersköterskor
(punkt 8) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:So640 yrkande 13.
Ställningstagande
Det är angeläget att undersköterskornas roll
uppvärderas. Kompetenskraven bör ses över och nya
karriärvägar erbjudas för att göra ett av vårdens
viktigaste yrken mera statusfyllt. Det finns
anledning att se över möjligheterna till en
differentierad utbildningssatsning på
undersköterskor som ger formell kompetens att
hantera såväl läkemedel som demensvård. Arbetet som
undersköterska skall vara förenat med yrkesstolthet
och arbetsglädje.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
10. Utbildning på form- och designområdet
(punkt 9) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr230 yrkande 3.
Ställningstagande
Det behövs utbildningar på form- och designområdet
för att öka kunskapen om nya material,
miljöanpassning av material och miljökänsliga
produkter, utbildning för aktiva inom olika
hantverksyrken och utbildning för att öka
kompetensen hos andra yrkesgrupper som ingenjörer,
ekonomer och andra beställare. Samarbetet mellan
olika utbildningar bör utvecklas så att studenterna
får kunskap inom fler områden. Det är betydelsefullt
att både svenska och internationella företag
erbjuder praktikmöjligheter under utbildningen. Här
är det viktigt att Exportrådet, Verket för
näringslivsutveckling (Nutek) och Svenska
institutet samarbetar.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
11. Vuxenutbildning för vissa yrken i övrigt
(punkt 10) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:N412 yrkande 27
och avslår motionerna
2003/04:Ub223,
2003/04:Ub226,
2003/04:Ub251,
2003/04:Ub255 yrkande 5,
2003/04:Ub302,
2003/04:Ub430 och
2003/04:Ub464.
Ställningstagande
Den viktigaste konkurrensfaktorn i framtiden kommer
att vara kunskap. Kunskap är en förutsättning för
utveckling, innovationer och flexibilitet i
konkurrensen med andra företag. Utbildning,
kompetensutveckling och det ständiga lärandet kommer
därför att vara ytterst centralt i framtiden.
Redan i grundskolan bör utbildningen vara upplagd
så att den uppmuntrar eleverna till ett
entreprenöriellt förhållningssätt. Entreprenöriellt
lärande ökar förmågan att ta initiativ, att ta
ansvar, att fatta beslut och att samarbeta.
Den eftergymnasiala utbildningen kan innebära ett
mer omfattande samarbete mellan näringslivet och
utbildningsväsendet. Folkhögskolor skulle kunna
satsa på kurser om företagande och om hur man
startar egna företag. Också arbetsmarknadspolitiken
bör i ökad utsträckning uppmuntra till eget
företagande. Även på universitets- och högskolenivå
är det viktigt med kurser och utbildningar inriktade
mot företagande och entreprenörskap.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
12. Validering (punkt 11) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub496 yrkande 4,
2003/04:Ub499 yrkande 5 och
2003/04:Sf402 yrkande 12
och avslår motion
2003/04:Ub440 yrkande 2.
Ställningstagande
Ett väl fungerande system för validering är av stor
betydelse, såväl för personer med låg formell
utbildning och en hög grad av erfarenhetsbaserad
kunskap som för personer som har genomgått
utbildning i otraditionella former, här hemma eller
utomlands, liksom för akademiker med utländsk
examen. Det räcker inte med att - som regeringen gör
- inrätta en delegation. Nu behövs ett väl
genomarbetat system för att värdera kunskaper. Ett
sådant nationellt valideringssystem med hög kvalitet
bör tas i drift snarast.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
13. Uppläggningen av svenskundervisningen för
invandrare (sfi) (punkt 12) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Sf325 yrkandena 15 och 16
och bifaller delvis motion
2003/04:Sf402 yrkandena 2, 7 och 8.
Ställningstagande
Kunskaper i svenska språket är avgörande för att
komma in i vårt samhälle. Att bara en tredjedel av
alla deltagare går ut sfi med godkända betyg, och
att hälften av deltagarna hoppar av i förtid utan
att någon vet varför är oacceptabelt. Det måste
klaras ut varför resultaten ser ut som de gör och
varför så många hoppar av undervisningen. Endast en
femtedel av kommunerna erbjuder utbildning i svenska
för högskole- och universitetsutbildade. Indelning
efter yrkesbakgrund sker sällan. Praktik i
kombination med sfi förekommer sällan eller aldrig i
mer än hälften av kommunerna.
Sfi-undervisningen måste individualiseras och
intensifieras, både vad gäller språkkunskaper och
samhällskunskap. De som behöver sfi-undervisning har
olika studievana och olika behov av inriktning på
undervisningen.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
14. Uppläggningen av svenskundervisningen för
invandrare (sfi) (punkt 12) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Sf402 yrkandena 2, 7 och 8
och bifaller delvis motion
2003/04:Sf325 yrkandena 15 och 16.
Ställningstagande
Riksdagens revisorer har konstaterat att det stora
problemet med sfi är att upplägget är så oflexibelt.
Jag anser att sfi-kurserna måste kunna möta
individer med en rad varierande behov och kunskaper.
Därför det finnas olika nivåer i utbildningen, helst
fler än två. Dessutom måste det finnas en möjlighet
för dem som har en akademisk bakgrund att läsa
svenska som andraspråk på högskolenivå.
Särskilt för den som saknar tidigare studievana
kan ett arbete där språket lockas fram i en
vardagssituation vara betydligt mer effektivt än
skolbänken. Jag tror att en pedagogisk metod som
innebär svenskundervisning i kombination med en
praktik- eller lärlingsplats eller ett arbete inte
enbart skulle främja språkinlärningen utan även
underlätta det fortsatta steget ut på
arbetsmarknaden. Om det syftet skall uppfyllas bör
dock arbetspraktiken i första hand ske inom den
bransch eller det yrke där personen tidigare
arbetade.
Riksdagens revisorer har föreslagit en översyn när
det gäller språkutbildningen för utländsk
vårdpersonal. Jag menar att denna översyn bör
omfatta flera yrkesgrupper. Samma typ av utbildning
bör kunna anpassas även till lågutbildade i form av
korta branschinriktade kurser som varvas med
yrkesarbete. Varje kurs skulle innehålla svenska med
yrkesterminologi. Efter avslutad kurs och en tids
arbete skulle det vara möjligt att återkomma till en
fortsättningskurs för att sedan eventuellt avancera
inom yrket.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
15. Sfi för invandrarkvinnor (punkt 13) - fp, c
av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och
Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub394 yrkande 2 och
2003/04:Sf326 yrkande 15.
Ställningstagande
Kvinnor som invandrat till Sverige från kulturer där
deras frihet är kraftigt beskuren lever efter
hitkomsten ofta isolerat och avskuret från det
svenska samhället. De behärskar inte språket, har
inget arbete och få eller inga sociala kontakter
utanför den egna familjegruppen. För att dessa
kvinnor skall få möjlighet till större sociala
kontakter är det viktigt att de lär sig svenska och
får möjlighet att arbeta. Sfi för invandrarkvinnor
måste anpassas till deras förutsättningar. Om
kvinnorna så önskar bör de erbjudas möjlighet att få
undervisning i kvinnogrupp. En metod som visat sig
ge goda resultat är att kombinera barngrupper med
mammagrupper i svenskundervisningen.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
16. System för att konkurrensutsätta sfi (punkt
14) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna
Ibrisagic (m), Ana Maria Narti (fp) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub243,
2003/04:Ub367 yrkande 28,
2003/04:Sf325 yrkande 17 och
2003/04:Sf326 yrkande 5.
Ställningstagande
Sfi-undervisningen måste individualiseras och
intensifieras både vad gäller språkkunskaper och
samhällskunskap. De som behöver sfi-undervisning har
olika studievana och olika behov av inriktning på
undervisningen. I dag sker i princip all
undervisning i kommunal regi. Vi anser att det bör
införas ett system med "sfi-peng" eller "sfi-check"
som ger invandrare möjlighet att välja hos vilken
utbildningsanordnare de skall få sin sfi.
Checkbeloppet kan behovsprövas så att var och en ges
möjligheter till undervisning utifrån sina
förutsättningar. Genom checksystemet betonas
invandrarens eget ansvar, och möjligheterna till
individuell anpassning av utbildningen ökar. Den
konkurrens som uppstår mellan utbildningsanordnarna
främjar också utbildningens kvalitet.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
17. Sfi för synskadade (punkt 17) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna
Ibrisagic (m), Ana Maria Narti (fp) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub210.
Ställningstagande
För synskadade invandrare är goda kunskaper i
svenska språket inte bara en förutsättning för
kontakt och förståelse utan också själva grunden för
ett bra liv i Sverige. I dag kan synskadade
invandrare bli befriade från svenskundervisning mot
uppvisande av läkarintyg på att de är synskadade. Då
skär man av den "livlina" mot det svenska samhället
som språket innebär.
Det är i dag nästan omöjligt för synskadade
invandrare att följa undervisningen tillsammans med
seende, eftersom undervisningsmetoden bygger på att
visa bilder för att åskådliggöra språket. I stället
måste det anordnas särskilda sfi-grupper med enbart
synskadade invandrare. Denna undervisning måste även
innefatta undervisning i punktskrift för de elever
som inte redan kan läsa sådan skrift.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
18. Finansiering av lärcentrum (punkt 19) -
v
av Lennart Gustavsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 19
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub366 yrkande 1.
Ställningstagande
Landets lärcentrum erbjuder i dag såväl
grundläggande vuxenutbildning som gymnasial
vuxenutbildning, påbyggnadsutbildningar,
kvalificerad yrkesutbildning och högskoleutbildning.
Dessvärre bedrivs ofta verksamheten som
tidsbegränsade projekt, vilket skapar osäkerhet och
otrygghet. Verksamheten vid lärcentrum bör få
möjligheter att utvecklas och få en betydligt
fastare form. Flera kommuner bör kunna samarbeta om
en gemensam infrastruktur med ett större lärcentrum
i en större kommun som nav och med olika mindre
lärcentrum i angränsande mindre kommuner som
lättillgängliga satellitenheter. Ytterligare medel
bör tillföras verksamheten. Regeringen bör utreda
möjligheterna att skapa en hållbar lösning för
finansieringen av lärcentrum som permanenta
lärmiljöer.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
19. Företagsinriktad lärlingsutbildning (punkt
20) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna
Ibrisagic (m), Ana Maria Narti (fp) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:A257 yrkande 7.
Ställningstagande
Det måste skapas möjligheter för äldre arbetslösa
att genomgå kortare och mer specifikt inriktade
yrkesutbildningar. Sådana kan arrangeras såväl av
yrkeshögskolor som inom ramen för en
företagsinriktad lärlingsutbildning.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
20. Kompletterande utbildning för invandrare
(punkt 21) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna
Ibrisagic (m), Ana Maria Narti (fp) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:A257 yrkande 9.
Ställningstagande
Alla invandrare som vill måste ges möjligheter att
komplettera sina tidigare kunskaper. Det kan gälla
språkkunskaper i svenska eller engelska respektive
yrkeskunskaper inom exempelvis IT, elektronik och
medicin. Formerna för validering av utländska
utbildningar måste ses över och bli mer flexibla och
trovärdiga.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.
1. Vuxenutbildning hos annan anordnare än
kommunen (punkt 2) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Folkpartiet stöder tanken på fristående skolor som
anordnar vuxenutbildning vid sidan av komvux. För
att verksamheten genomförd av sådana
utbildningsanordnare skall få full legitimitet krävs
en ändring av lagen. Enligt vår uppfattning bör
betyg alltid utdelas av skolenheter med allmänt
erkänd kompetens.
2. Yrkeshögskola m.m. (punkterna 7 och 10) - v
av Lennart Gustavsson (v).
Enligt Vänsterpartiets mening finns det flera
eftergymnasiala yrkesutbildningar som borde bedrivas
inom högskolans ram och leda till
yrkeshögskoleexamen. Exempel på sådana yrken är
barnskötare och tandsköterskor. Tandsköterskans yrke
har numera utvecklats till att omfatta ett större
ansvarsområde och fler komplicerade arbetsuppgifter.
Den modell för tandsköterskeutbildning som vi
förespråkar är en yrkeshögskoleutbildning på 80
poäng. Delar av utbildningen skall kunna
tillgodoräknas i tandhygienistutbildningen, som bör
förlängas till tre år. När det gäller
hantverksyrkena är det viktigt att inte glömma bort
folkhögskolorna, som har ett omfattande utbud inom
sådana områden. Vår mening är att folkhögskolorna
bör få utökade resurser för detta ändamål.
3. Vuxenutbildning för vissa yrken i övrigt
(punkt 10) - fp, c
av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och
Sofia Larsen (c).
Sverige saknar beredskap för att ersätta de 10 000
hantverkare som väntas gå i pension inom tio år. I
en europeisk jämförelse utbildas få hantverkare i
Sverige. I vårt land utfärdas mindre än 1 000
gesällbrev per år, i Danmark 30 000. Samhället
behöver uppvärdera hantverksyrkena, och utbildningen
för dessa, så att ungdomar och vuxna i högre grad
får inspiration att genomgå utbildningen.
4. Lärcentrum (punkt 19) - kd
av Inger Davidson (kd).
Kristdemokraterna är positiva till att högre
utbildning ges via nya medier t.ex. genom ett
Nätuniversitet som möjliggör distansutbildning. Vi
menar dock att det är lärosätena som ska ha ett
lokalt och gemensamt ansvar för Nätuniversitetet. En
viktig insats för högskoleutbildning på distans görs
vid de kommunala lärocentrumen.
De kommunala lärcentrumen har till syfte att
tillgodose näringslivets, offentliga organisationers
och invånarnas behov av utbildning och
kompetensutveckling. Högskoleutbildning på distans
är en av flera utbildningsformer och
utbildningsnivåer som erbjuds vid lärcentrum. Denna
verksamhet borde utökas för att göra högre
utbildning tillgänglig för fler. Det är
universitetens och högskolornas ansvar att så sker.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2002/03:Ub490 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om folkbildningen.
2003/04:Ub210 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om svenskundervisning för
synskadade invandrare.
2003/04:Ub223 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om hantverksyrkenas framtid.
2003/04:Ub226 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna
av inrättandet av en samlad
musikinstrumentmakarutbildning med hög
internationell klass i Sverige.
2003/04:Ub230 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att underlätta för
småföretagen att få kvalificerad arbetskraft.
2003/04:Ub232 av Tobias Krantz (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättande av
svenska yrkes- eller fackhögskolor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en lämplig
lokaliseringsregion för en av dessa yrkes- eller
fackhögskolor skulle vara Jönköpings län, gärna
med Gnosjöregionen som ett viktigt centrum.
2003/04:Ub241 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av utbildning om
samlevnads- och jämställdhetsfrågor i sfi-
undervisningen.
2003/04:Ub243 av Marietta de Pourbaix-Lundin och
Inger René (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om konkurrensutsättning av
svenskundervisning för invandrare.
2003/04:Ub247 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):
1. Riksdagen begär att regeringen låter utreda
frågan om regler och bestämmelser för ersättning i
samband med komvuxstudier för värnpliktiga i syfte
att göra det möjligt för värnpliktiga att
genomföra studier på sin tjänstgöringsort.
2003/04:Ub251 av Cristina Husmark Pehrsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av
hantverksutbildning för vuxna.
2003/04:Ub255 av Johan Linander och Lars-Ivar
Ericson (c):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
hantverksutbildningsprojekt i Skåne.
2003/04:Ub302 av Birgitta Carlsson och Kenneth
Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att uppvärdera och
säkerställa hantverksyrkenas fortlevnad.
2003/04:Ub333 av Sinikka Bohlin (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en civil meritering av
värnplikten.
2003/04:Ub366 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
1. Riksdagen begär att regeringen låter utreda
möjligheterna för en hållbar lösning för
finansiering av lärcentrum som permanenta miljöer.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
adekvat pedagogisk utbildning för handledarna inom
KY-utbildningarna.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att genomföra en
översyn av all eftergymnasial yrkesutbildning.
2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en rätt
att läsa in högskolebehörighet inom
vuxenutbildningen.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad flexibilitet
i svenskundervisningen för invandrare och
införande av sfi-peng.
2003/04:Ub383 av Hillevi Larsson och Anders
Bengtsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att göra
samlevnadsundervisning till en obligatorisk del av
sfi-undervisningen.
2003/04:Ub391 av Håkan Larsson m.fl. (c):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att ha ett mer
flexibelt system för att kunna anpassa KY-
utbildningar efter behov på den lokala
arbetsmarknaden.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en översyn av
och en samordning mellan de eftergymnasiala
yrkesutbildningarna.
2003/04:Ub394 av Viviann Gerdin m.fl. (c, fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrad
språkundervisning i svenska för invandrarkvinnor.
2003/04:Ub414 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa svenska
fackhögskolor.
2003/04:Ub430 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att undanröja de hinder
som finns för reguljär utbildning av entreprenörer.
2003/04:Ub440 av Catherine Persson (s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att särskilt
beakta värdet av validering för dem som är äldre.
2003/04:Ub460 av Annika Qarlsson (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att KY-
utbildningar skall kunna anpassas efter behov på
den lokala arbetsmarknaden.
2003/04:Ub464 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Susanne Eberstein (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tandsköterskeutbildning.
2003/04:Ub488 av Inger Lundberg m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om svenskutbildning
för förvärvsarbetande invandrare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fördjupning av
behovet vad gäller svenskutbildning på statliga
arbetsplatser.
2003/04:Ub496 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att all
eftergymnasial kvalificerad yrkesutbildning samlas
i en ny utbildningsform: yrkeshögskolan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att yrkeshögskolor
som huvudmän skall kunna välja olika utförare av
utbildningen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett nytt
valideringssystem skapas som tar till vara
kunskaper som förvärvats på otraditionellt sätt.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
yrkeshögskolorna samlokaliseras med de regionala
högskolorna där så är möjligt.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en del av de
resurser som i dag går till allmän utbyggnad av
högskolan tillförs yrkeshögskolan.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheter till
övergångar mellan de olika utbildningsformerna.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
kopplingen mellan yrkeshögskola och
industriforskningsinstitut.
2003/04:Ub498 av Alf Svensson m.fl. (kd):
39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vuxnas rätt till
utbildning på motsvarande gymnasienivå.
2003/04:Ub499 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om validering.
2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bristerna i den
nuvarande sfi-undervisningen.
16. Riksdagen begär att regeringen låter utreda
orsakerna till sfi-under-visningens svaga resultat
i enlighet med vad som anförs i motionen.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av sfi-
check, som ger möjlighet till individuell
anpassning av undervisningen.
2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
förbättra svenskundervisningen för invandrare.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att möjligheterna
till svenskundervisning för invandrarkvinnor bör
förbättras.
2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sfi-undervisning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kombinera
svenskundervisning med praktik- eller
lärlingsplats eller arbete.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om yrkesspecifik
språkundervisning.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa ett
nytt nationellt valideringssystem.
2003/04:So273 av Marietta de Pourbaix-Lundin och
Inger René (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att undervisning i
sex- och samlevnadsfrågor bör ingå i sfi-
undervisningen.
2003/04:So575 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla
vuxenstuderande, inklusive de med funktionshinder,
skall ges möjlighet att välja om de vill utbilda
sig i den kommunala vuxenutbildningen, i en
folkbildningsorganisation eller hos en annan
anordnare.
2003/04:So640 av Alf Svensson m.fl. (kd):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en differentierad
utbildningssatsning på undersköterskor.
2003/04:Kr230 av Kent Olsson m.fl. (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildningen på
form- och designområdet.
2003/04:Kr329 av Helena Höij m.fl. (kd):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betygssättning av
grundskole- och gymnasiekurser anordnade inom
folkbildningen.
2003/04:MJ473 av Jan Andersson m.fl. (c):
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad
tillgänglighet av vuxenutbildning inom
lantbrukssektorn.
2003/04:N288 av Runar Patriksson och Anita Brodén
(fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om KY-utbildning i
Dalsland.
2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd):
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildning och
kompetensutveckling samt behovet av inriktning på
företagande och entreprenörskap.
2003/04:A257 av Anders G Högmark m.fl. (m):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en flexibel
yrkesskoleutbildning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av en
företagsinriktad lärlingsutbildning.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kompletterande
utbildning för invandrare.