Lärarutbildning och lärare

<div class="sidhuvud_publikation">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2003/04:UBU7</div><h1>Lärarutbildning och lärare</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning


I  betänkandet  behandlas  76  motionsyrkanden  från
allmänna  motionstiden  2003.  Yrkandena  handlar om
tillgången  på  lärare, lärarutbildningens struktur,
alternativa    lärarutbildningar,    utbildning    i
specialpedagogik,     vissa     kunskapsområden    i
lärarutbildningen,              kompetensutveckling,
lärarlegitimation,  andra frågor om  läraryrket  och
några övriga frågor.
Utskottet föreslår  att  riksdagen avslår samtliga
yrkanden.
Många  yrkanden  har behandlats  av  riksdagen  en
eller   flera   gånger   tidigare.    Den   pågående
beredningen av Skollagskommitténs förslag  motiverar
avstyrkandet  av andra yrkanden. Utskottet avstyrker
16 yrkanden med hänvisning till att de gäller frågor
som   enligt   gällande    ansvarsfördelning,    som
motionärerna  inte  föreslår  skall förändras, skall
avgöras av andra än statsmakterna.
I  betänkandet finns reservationer  från  Moderata
samlingspartiet,       Folkpartiet      liberalerna,
Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet.
Därtill finns särskilda  yttranden  från Moderaterna
och Kristdemokraterna.

</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med  hänvisning  till  de motiveringar som  framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Ökad rekrytering till läraryrket i
allmänhet

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub369 yrkande 1,
2003/04:Ub392 yrkande 14,
2003/04:Ub417 yrkande 4 och
2003/04:Ub497 yrkande 1.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Fler lärare med utländsk bakgrund

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub418 yrkande 2.
Reservation 2 (fp)

3. Fler förskollärare

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub438 yrkande 14,
2003/04:Ub495 och
2003/04:Ub497 yrkande 12.
Reservation 3 (fp, kd, c)

4. Lektorstjänster

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub369 yrkande 5 och
2003/04:Ub417 yrkande 1.
Reservation 4 (m, fp, kd)

5. Lärare i hem- och konsumentkunskap

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub457 yrkande 1.

6. Lärare i teckenspråk

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub299.

7. Förändring av lärarutbildningens
struktur

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub276 yrkande 32,
2003/04:Ub369 yrkande 2 och
2003/04:Ub417 yrkandena 8 och 10-12.
Reservation 5 (m)
Reservation 6 (fp)

8. Kompletterande lärarutbildning för
akademiker

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub369 yrkande 4 och
2003/04:Ub497 yrkande 6.
Reservation 7 (m, fp, kd)

9. Utvärdering av ämneskunskaperna i den
nya lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub497 yrkande 4.
Reservation 8 (m, fp, kd)

10. Finansiering av de verksamhetsförlagda
studierna inom lärarutbildningen

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub417 yrkande 9 och
2003/04:Ub497 yrkande 5.
Reservation 9 (fp, kd)

11. Särskild förskollärarutbildning

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub416 yrkande 2.
Reservation 10 (m, fp)

12. Alternativa lärarutbildningar

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub290 yrkande 12.
Reservation 11 (m, fp, kd)

13. Utbildning i specialpedagogik

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub220 yrkande 7,
2003/04:Ub388 yrkande 2,
2003/04:Ub392 yrkande 17 och
2003/04:So504 yrkande 27.
Reservation 12 (m, fp)
Reservation 13 (kd, c)

14. Kunskaper om funktionshinder

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub417 yrkande 7.
Reservation 14 (fp)

15. Kunskaper om dyslexi

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub289 yrkande 2.

16. Kunskaper om sex och samlevnad

Riksdagen avslår motion
2003/04:So419 yrkande 4.
Reservation 15 (v)

17. Kunskaper i frågor om homo- och
bisexuella och transpersoner

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub428 yrkande 9 och
2003/04:Ub437 yrkande 9.

18. Kunskaper om konflikthantering

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub245 yrkande 1 och
2003/04:Ub288 yrkande 1.
Reservation 16 (c)

19. Kunskaper för att stärka elevernas
psykiska hälsa

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub398 yrkande 6.

20. Kompetensutveckling för lärare

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub417 yrkande 14,
2003/04:Ub439 yrkande 22,
2003/04:Ub497 yrkandena 10 och 11 och
2003/04:Ub498 yrkande 23.
Reservation 17 (fp)
Reservation 18 (kd)

21. Kompetensutveckling för skolpersonal om
elevhälsa m.m.

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub292 yrkandena 6 och 7 och
2003/04:So643 yrkande 7.
Reservation 19 (kd)
Reservation 20 (v)

22. Lärarlegitimation

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub369 yrkande 3,
2003/04:Ub392 yrkande 18,
2003/04:Ub416 yrkande 4,
2003/04:Ub417 yrkande 3,
2003/04:Ub439 yrkande 21,
2003/04:Ub497 yrkande 8 och
2003/04:Ub498 yrkande 19.
Reservation 21 (fp, kd)
Reservation 22 (m)
Reservation 23 (c)

23. Ledarskap i skolan

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub369 yrkande 6.
Reservation 24 (m)

24. Värnande av läraryrkets kompetens

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub417 yrkande 15.
Reservation  25 (fp)

25. Åtgärder för att motverka lärarnas
stress

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub497 yrkande 9.
Reservation 26 (kd)

26. Karriärmöjligheter för lärare

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub392 yrkande 16.
Reservation 27 (m, fp, kd, c)

27. Mentorskap i förskolan

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub416 yrkande 3.
Reservation 28 (fp)

28. Kontakter mellan gymnasielärarna och
forskningen

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub498 yrkande 24.
Reservation 29 (kd)

29. Mentorsprojekt som del av den praktisk-
pedagogiska utbildningen

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub292 yrkande 21.
Reservation 30 (v)

30. Lämplighetsprövning av lärarstudenter
inför verksamhetsförlagd utbildning

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub445.

31. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 40,
2003/04:Ub368 yrkande 11,
2003/04:Ub382 yrkande 2,
2003/04:Ub389 yrkande 1,
2003/04:Ub392 yrkande 30,
2003/04:Ub398 yrkande 5,
2003/04:Ub417 yrkande 2,
2003/04:Ub441 yrkande 9,
2003/04:Ub469,
2003/04:Ub478,
2003/04:Ub497 yrkandena 2 och 3,
2003/04:Ub517 yrkande 1,
2003/04:So205 yrkande 4,
2003/04:So414 yrkande 3 och
2003/04:So504 yrkande 28.



Stockholm den 11 mars 2004

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman

Följande ledamöter har  deltagit  i  beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v),  Ulf Nilsson
(fp), Inger Lundberg (s), Sten Tolgfors (m),  Agneta
Lundberg   (s),   Inger   Davidson  (kd),  Nils-Erik
Söderqvist (s), Anna Ibrisagic (m), Louise Malmström
(s), Ana Maria Narti (fp),  Sofia Larsen (c), Tobias
Billström   (m),   Mikael   Damberg   (s),   Mikaela
Valtersson (mp), Christer Adelsbo  (s)  och  Lennart
Gustavsson (v).

</pre><pre>
2003/04

UbU7



Redogörelse för ärendet
Under  allmänna  motionstiden 2003 väcktes ett stort
antal motioner med  yrkanden rörande lärarutbildning
och lärare. Två yrkanden  som  berörde  budgeten för
2004    behandlades    i    utskottets    betänkande
2003/04:UbU1. Övriga yrkanden behandlas här.

Utskottet  tar i tur och ordning upp yrkanden  som
handlar om tillgången  på lärare, lärarutbildningens
struktur, alternativa lärarutbildningar,  utbildning
i    specialpedagogik,   vissa   kunskapsområden   i
lärarutbildningen,              kompetensutveckling,
lärarlegitimation,  andra frågor om  läraryrket  och
några övriga frågor. Sist tar utskottet upp yrkanden
i frågor där det enligt  gällande  ansvarsfördelning
ankommer på andra än statsmakterna att fatta beslut.</pre><pre>
Utskottets överväganden


Tillgången på lärare

Utskottets förslag i korthet

Motionsyrkandena   om  ökad  rekrytering   av
lärare   bör  avslås  med   hänvisning   till
beslutade    examinationsmål   och   pågående
åtgärder.
Jämför reservationerna  1  (m,  fp, kd, c), 2
(fp), 3 (kd) och 4 (m, fp, kd).

Gällande bestämmelser

Varje    lärosäte    beslutar    självt   om    sitt
utbildningsutbud   och   dimensioneringen    av   de
utbildningar   som  ges  där,  inom  ramen  för  det
utbildningsuppdrag  som regeringen givit. Regeringen
har fastställt mål för  antalet som skall examineras
med lärarexamen under perioden  2001-2004 och angett
planeringsförutsättningar  för  perioden  2005-2008.
Dessa examensmål anges i regleringsbrevet till varje
berört lärosäte.

Dessa  examensmål innebär totalt  för  landet  att
under perioden  2001-2004  skall  12 600  lärare med
inriktning mot tidigare skolår examineras och 14 190
lärare  med  inriktning  mot senare skolår. För  den
period  som  därefter  följer,  åren  2005-2008,  är
motsvarande examensmål 13 300 respektive 14 750.
I regleringsbrev till  universitet  och  högskolor
har  regeringen också föreskrivit att lärosäten  som
bedriver    lärarutbildning    skall    besluta   om
dimensioneringen    av   olika   ämneskombinationer,
inriktningar       och      specialiseringar       i
lärarutbildningen efter  hörande  av  Högskoleverket
och Statens skolverk. I anslutning till examensmålen
för  lärarexamen med inriktning mot tidigare  skolår
sägs i regleringsbreven för 2004 att för lärarexamen
med  inriktning   mot  tidigare  år  skall  särskilt
behovet  av  lärare  i  förskola  och  förskoleklass
beaktas. För lärarexamen  med  inriktning mot senare
år skall särskilt behovet av yrkeslärare beaktas.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Ökad rekrytering till läraryrket i allmänhet tas upp
i motioner från fyra partier.

Enligt   Moderata   samlingspartiet    i    motion
2003/04:Ub369 yrkande 1 har lärarna en mycket viktig
uppgift  att  fylla i samhället. Flera lärare lämnar
skolan  redan några  år  efter  utbildningen,  medan
andra slutar sitt yrkesarbete i förtid. Motionärerna
anser det osäkert om samhället klarar att utbilda de
lärare som behövs.
Folkpartiet skriver i motion 2003/04:Ub417 yrkande
4 att lärarbristen  är akut. Det måste utbildas fler
lärare.    Den   allvarligaste    konsekvensen    av
lärarbristen  är  att  så många som var femte person
som undervisar i skolan  saknar  utbildning  för den
lärartjänst   han   eller   hon   innehar.  Särskilt
inriktningen   mot   matematik/naturvetenskap   inom
lärarutbildningen lider stor brist på studenter. Att
den kompletterande lärarutbildning som krävs för den
som  har  läst ämnesutbildning  tidigare  numera  är
förlängd till tre terminer verkar enligt Folkpartiet
avskräckande.
Enligt Kristdemokraterna  i  motion  2003/04:Ub497
yrkande 1 kan det om tolv år komma att saknas 55 000
lärare i Sverige. Uppgiften är hämtad ur  en rapport
från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Detta visar  hur
betydelsefullt  det  är  att åtgärder vidtas för att
göra  läraryrket  mera attraktivt.  Lärarbristen  är
dessutom inte bara  generell. Vissa specialiseringar
inom läraryrket har särskilt  stor brist på utbildad
personal.  Det finns därmed anledning  att  se  över
olika åtgärder  som kan krävas för att tillgodose en
tryggad lärarförsörjning, heter det i motionen.
Centerpartiet  skriver   i   motion  2003/04:Ub392
yrkande  14  att  regeringen inte har  dimensionerat
lärarutbildningen så  att den tillnärmelsevis kommer
att   räcka  för  att  tillgodose   behovet.   Trots
vetskapen om att det behövs fler lärare utbildas det
färre,  skriver  motionärerna. Regeringen bör enligt
deras mening återkomma  med  ett  förslag om hur man
skall komma till rätta med lärarbristen.
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandena.
Som  redovisats  ovan  höjs  examinationsmålen för
lärarexamen  under  nästa  fyraårsperiod.  Utskottet
utgår från att lärosätena gör de omprioriteringar av
sitt utbildningsutbud som kan bli nödvändiga för att
uppfylla dessa examinationsmål.
För personer som arbetar som lärare i skolväsendet
utan  att ha föreskriven behörighet  har  regeringen
satsat på s.k. särskild lärarutbildning (SÄL). Medel
har avsatts  på statsbudgeten för att under perioden
2002-2006 utbilda  4 000 personer som är anställda i
skolväsendet till lärarexamen.
Enligt uppgifter från  SCB ökade antalet nybörjare
i olika slag av lärarutbildning  från  2000/01  till
2002/03 med drygt 3 900 personer.
Till lärarutbildningar ökade antalet sökande inför
vårterminen  2004  med  19 %  jämfört med föregående
vårtermin.

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub418  yrkande
2 att det skall utredas hur fler lärare med utländsk
bakgrund  kan  rekryteras. Motionärerna skriver  att
det är viktigt att  det bland skolans personal finns
personer med utländsk  bakgrund,  inte minst för att
det för alla elever i skolan skall göras tydligt att
förebilder, auktoriteter och akademiker kan ha olika
bakgrund.

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Utskottet  delar motionärernas uppfattning att det
är viktigt att  få fler lärare med utländsk bakgrund
i den svenska skolan. Högskoleverket prövar varje år
ett  stort  antal  ansökningar   från  personer  med
utländsk högskoleutbildning om behörighetsbevis  som
lärare  i  Sverige. De senaste åren har i genomsnitt
knappt 250 nya  behörighetsbevis  per  år utfärdats.
AMS  har under åren 2001-2003 förfogat över  ca  100
miljoner    kronor    årligen   för   kompletterande
utbildningar för invandrare,  bl.a.  till bristyrken
som   läraryrket.   På   regeringens   uppdrag   har
Högskoleverket    följt   upp   all   kompletterande
utbildning för utländska  akademiker  som  ägde  rum
inom    högskolan    (oavsett    hur    utbildningen
finansierades)     under    åren    2000/01-2002/03.
Uppföljningen,  som byggde  bl.a.  på  enkäter  till
lärosätena, redovisades  hösten 2003 i rapporten Ett
svenskt kvitto?. Utskottet  har  från Högskoleverket
inhämtat att uppgifterna från lärosätena innebär att
antalet  studenter som där bedrev lärarkomplettering
var  306  personer.  Inom  ramen  för  SÄL-projektet
kommer vidare  17  utländska  lärare  att under 2004
göra  en introduktionsperiod i en svensk  skola  för
att, efter  genomförd  introduktionsperiod, kunna få
behörighetsbevis som lärare.

Kristdemokraterna  begär   i   motion  2003/04:Ub497
yrkande  12  åtgärder för att öka  rekryteringen  av
förskollärare. De som inom den nya lärarutbildningen
väljer  att bli  förskollärare  är  alarmerande  få,
framhåller motionärerna. Även i motion 2003/04:Ub438
yrkande 14 tar Kristdemokraterna upp behovet av fler
utbildade     förskollärare.    Andelen    utbildade
förskollärare inom barnomsorgen sjunker, heter det i
motionen, och därför  måste man satsa på att utbilda
fler förskollärare bl.a.  genom att vidareutbilda de
nuvarande barnskötarna.

I motion 2003/04:Ub495 (s) framhåller motionärerna
att det krävs stimulansåtgärder  för  att locka fler
att utbilda sig till förskollärare.
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandena om tillkännagivande.
Som  redovisats  ovan  har regeringen uppdragit åt
lärosätena  att  inom  utbildningen  av  lärare  för
tidigare år särskilt beakta  behovet  av  lärare för
förskolan och förskoleklassen.

Moderaterna  och  Folkpartiet  vill  att  regeringen
skall  vidta  åtgärder  för  att det skall bli  fler
lektorstjänster i skolväsendet.

Enligt Moderaternas motion 2003/04:Ub396 yrkande 5
har kommunerna inte visat något intresse för frågan,
och därför borde nya lösningar  prövas.  En  lösning
kan   vara   lektorer   som   tjänstgör  såväl  inom
gymnasieskolan som inom högskolan, en annan kan vara
samverkan med företag. Regeringen  bör  ta initiativ
för  att  åstadkomma  sådan samverkan, heter  det  i
motionen.
Folkpartiet  anser  enligt   motion  2003/04:Ub417
yrkande 1 att en plan bör upprättas  där målet skall
vara att var tionde gymnasielärare är lektor inom en
femårsperiod.  Skolverket bör aktivt verka  för  att
detta mål nås.
U t s k o t t  e  t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande.
Liksom  när motsvarande  yrkanden  behandlats  vid
tidigare riksmöten  (senast  i  bet. 2002/03:UbU4 s.
24)  hänvisar utskottet till 2 kap.  3  §  skollagen
(1985:1100).  Där  föreskrivs  att  varje kommun och
landsting skall sträva efter att för  undervisning i
gymnasieskolan,   gymnasial   vuxenutbildning    och
påbyggnadsutbildning   anställa   lärare   som   har
forskarutbildning.    Utskottet   utgår   från   att
skolhuvudmännen tar denna  lagstadgade skyldighet på
allvar.     Den     närmare     utformningen      av
lärartjänstorganisationen  är  och  bör förbli deras
ansvar.
I  samband  med  beslutet  om att införa  den  nya
lärarutbildningen     godkände     riksdagen      en
forskningsstrategi    för   lärarutbildning   (prop.
1999/2000:135, bet. 2000/01:UbU3,  rskr. 2000/01:5).
Den  innebar  att forskning och forskarutbildning  i
anslutning till  lärarutbildningen  tillfördes ökade
resurser,  dels  genom  att  lärosätena  ålades  att
avsätta  medel för detta inom sina egna ramar,  dels
genom att  det  inom  Vetenskapsrådet  inrättades en
utbildningsvetenskaplig kommitté som fick  medel att
fördela  till  utbildningsvetenskaplig forskning  av
hög  vetenskaplig   kvalitet.  I  syfte  att  stärka
villkoren   för   en  sammanhållen   lärarutbildning
inklusive  forskning   och   i   förekommande   fall
forskarutbildning    infördes   en   bestämmelse   i
högskolelagen    om    att   lärosäten    som    ger
lärarutbildning  skall ha  ett  särskilt  organ  med
ansvar  för grundläggande  lärarutbildning  och  för
forskning som knyter an till sådan utbildning. Genom
dessa åtgärder  räknar  utskottet  med  att  de  som
genomgår  lärarutbildning  kommer att ha en starkare
anknytning till forskning om  lärande än vad som har
varit  vanligt inom lärarutbildningarna  i  tidigare
former.

I  motion   2003/04:Ub457   (c)   yrkande   1  begär
motionärerna  åtgärder  för  att  råda  bot  på  den
nuvarande   stora  bristen  på  lärare  i  hem-  och
konsumentkunskap.

U t s k o t  t  e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Lärosätena skall  -  som nämnts ovan - samråda med
Högskoleverket  och  Statens   skolverk   innan   de
beslutar     om     dimensioneringen     av    olika
ämneskombinationer    och    inriktningar    i   sin
lärarutbildning.  Skolverket  skall i samverkan  med
Högskoleverket och Statistiska  centralbyrån  senast
den 1 juni varje år redovisa en samlad bedömning  av
tillgång  och  behov  av lärare inom förskola, skola
och vuxenutbildning.

Det  stora  behovet  av  fler   utbildade  lärare  i
teckenspråk  lyfts fram i motion 2003/04:Ub299 (kd).
Med fler utbildade lärare kommer  teckenspråket  att
spridas  i samhället, vilket kommer att innebära mer
jämlikhet   för  döva  i  Sverige.  Enligt  en  grov
beräkning     arbetar      ca     250     outbildade
teckenspråkslärare i landet, skriver motionären.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Det  är  enligt utskottets uppfattning  värdefullt
att intresset  för att lära sig teckenspråk sprids i
samhället. Även  på  denna  punkt hänvisar utskottet
emellertid till vad som nyss  sagts  om ansvaret för
dimensionering     av    lärarutbildningens    olika
ämneskombinationer m.m.   Utskottet har inhämtat att
Örebro  universitet och Malmö  högskola  innevarande
läsår anordnar  lärarutbildning i teckenspråk. Denna
utbildning vänder sig till hörande studenter.

Lärarutbildningens struktur


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå   motionsyrkandena   om
lärarutbildningens     struktur.    Utskottet
hänvisar till variationsmöjligheterna  i  den
nya     lärarutbildningen,    den    pågående
utvärderingen  av  denna  utbildning  och det
pågående   arbetet  med  att  lokalt  reglera
ersättningsfrågorna   vid  verksamhetsförlagd
utbildning.
Jämför reservationerna  5  (m), 6 (fp), 7 (m,
fp, kd), 8 (m, fp, kd), 9 (fp, kd) och 10 (m,
fp).

Gällande bestämmelser

Utbildningen   till   lärarexamen    skall,   enligt
examensordningen    som    utgör   bilaga   2   till
högskoleförordningen   (1993:100),    omfatta    tre
integrerade    utbildningsområden:    ett    allmänt
utbildningsområde om 60 poäng, ett utbildningsområde
med  en  eller  flera inriktningar om minst 40 poäng
mot ämne eller ämnesområde och ett utbildningsområde
med specialisering om minst 20 poäng. I det allmänna
utbildningsområdet   skall   ingå  tvärvetenskapliga
ämnesstudier  om  minst  30 poäng.  Examensordningen
anger också antalet poäng  som  krävs  för lärare av
olika  slag. Poängkraven varierar mellan  120  poäng
för lärare  i yrkesämnen i gymnasieskolan, 140 poäng
för  lärare  i   förskola   och  förskoleklass  samt
grundskolans tidigare år och  fritidsverksamhet  och
180 poäng för lärare i grundskolans senare år och  i
gymnasieskolan i andra ämnen än yrkesämnen.

Av  det allmänna utbildningsområdet skall minst 10
poäng vara  verksamhetsförlagda.  Minst 10 poäng per
inriktning skall likaså vara verksamhetsförlagda.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata  samlingspartiet  och Folkpartiet  föreslår
tillkännagivanden       om      förändringar       i
lärarutbildningens struktur.

Enligt Moderaterna i motion  2003/04:Ub276 yrkande
32 har i den nya lärarutbildningen  ämneskunskaperna
blivit  eftersatta.  De  anser också att  det  stora
allmänna utbildningsområdet  ger  för  litet utrymme
för de olika krav som finns på skolans olika nivåer.
Antagningskraven till utbildningen borde vara högre,
t.ex.  när det gäller kunskaper i svenska.  Blivande
lärare måste vara säkra i basämnena så att de känner
trygghet   i  att  förmedla  kunskap,  heter  det  i
motionen. Samma  synpunkter  framförs i Moderaternas
motion 2003/04: Ub369 yrkande  2. Där sägs också att
det borde finnas ett större inslag av ämneskunskaper
och  koppling till forskningen och  dess  utveckling
inom respektive ämnesområde.
Folkpartiet  hävdar  i  motion  2003/04:Ub417  att
kvaliteten på lärarutbildningen måste höjas. Följden
av införandet av det allmänna utbildningsområdet med
60   poäng   har   blivit   att  ämnesstudierna  för
gymnasielärare  minskar  med  upp   till   60  poäng
(yrkande 8). Systemet med enhetslärare riskerar  att
försvaga   lärarnas   ämneskunskaper  (yrkande  10).
Utbildningen av lärare  för grundskolans tidigare år
bör utökas med en termin  till  160 poäng för att ge
utrymme  för mer studier av läs- och  skrivinlärning
(yrkande 11). Mer praktik inom lärarutbildningen får
inte ske på  bekostnad  av  ämneskunskaper  (yrkande
12).
U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Motsvarande  yrkanden  har behandlats av riksdagen
flera   gånger   tidigare,   senast   i   betänkande
2002/03:UbU4 s. 14 f. Liksom då  hänvisar  utskottet
till   behandlingen   av  propositionen  En  förnyad
lärarutbildning (prop. 1999/2000:
135,  bet.  2000/01:UbU3,   rskr.   2000/01:5),   då
motsvarande  motionsyrkanden  utförligt  behandlades
och bemöttes.
Det  är  fortfarande  utskottets  uppfattning  att
motionärernas farhågor för enhetslärare utan gedigna
ämneskunskaper är ogrundade. Examensordningen  anger
olika   krav  både  på  omfattning  och  innehåll  i
lärarexamen  avsedd  för  olika  delar  av skol- och
förskoleverksamheten. Utskottet vill påminna  om att
30    av   de   60   poängen   inom   det   allmänna
utbildningsområdet   skall   vara  tvärvetenskapliga
ämnesstudier. Lärarutbildningens  nya  struktur  ger
möjlighet  att  utbilda  en  lärarkår  som har stora
gemensamma  yrkeskunskaper,  samtidigt som  det  ges
utrymme   för   stor  individuell  variation   genom
sammansättningen       av      inriktningar      och
specialiseringar.
Enbart goda ämneskunskaper  är  enligt  utskottets
mening  ingen garanti för att en lärare skall  kunna
skapa  goda  betingelser  för  lärande.  Studenterna
måste  i  sin  utbildning  ges  utrymme  att  aktivt
reflektera  över  kunskapssyn,  kunskapsinnehåll och
kunskapsurval,  satt i relation till  hur  barn  och
elever lär sig. Det  är  av värde att delar av dessa
studier      genomförs      i      den     praktiska
undervisningsmiljön   genom  de  verksamhetsförlagda
studierna.
Den   nya  lärarutbildningen   ger   utrymme   för
utbildning  om  läs- och skrivutveckling både i form
av inriktning och  i  form av specialisering. Sådana
möjligheter erbjuds också  vid flera av de högskolor
som har lärarutbildning. Utskottet  kan  inte ställa
sig   bakom  Folkpartiets  förslag  om  en  generell
förlängning av lärarutbildningen för tidigare år.

Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna tar i
sina motioner  upp  längden  på  den  kompletterande
lärarutbildning  som  fordras  för  akademiker   som
tidigare   skaffat   sig   ämnesutbildning   utanför
lärarutbildningen.

Moderaterna   anser  enligt  motion  2003/04:Ub369
yrkande  4 att akademiker  med  examen  i  relevanta
ämnen skall  bli behöriga lärare efter två terminers
kompletterande lärarutbildning. Samma yrkande görs i
Kristdemokraternas  motion  2003/04:Ub497 yrkande 6.
Även Folkpartiet tar upp samma  tanke  i  anslutning
till yrkande 4 i motion 2003/04:Ub417. Det  yrkandet
har utskottet behandlat ovan.
U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Det  allmänna   utbildningsområdet   i   den   nya
lärarutbildningen  omfattar  60  poäng. Personer som
har en annan examen i för skolan relevanta ämnen och
som  vill skaffa sig lärarexamen gör  normalt  detta
genom  studier  av  det allmänna utbildningsområdet.
Detta  utbildningsområde   omfattar  för  läraryrket
centrala kunskapsområden som  är  viktiga  för  alla
lärare,  oavsett  vilken  del  av  skolan  de  skall
tjänstgöra  i,  samt tvärvetenskapliga ämnesstudier.
Huruvida   någon   del    av   studentens   tidigare
ämnesstudier  kan tillgodoräknas  för  det  allmänna
utbildningsområdet  är en fråga som skall avgöras av
respektive lärosäte.  Utskottet  är  inte berett att
förorda   att   kompletteringen   till   lärarexamen
generellt skall begränsas till 40 poäng.

Kristdemokraterna  skriver  i  motion  2003/04:Ub497
yrkande  4 att ämneskunskaperna kom i skymundan  vid
den   senaste   lärarutbildningsreformen.   Vid   en
kommande  utvärdering  av  lärarutbildningen  är det
angeläget  att  särskilt utreda hur ämneskunskaperna
framgent kan stärkas, anser motionärerna.

U t s k o t t e  t   föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Enligt  utskottets mening  stämmer  det  inte  att
ämneskunskaperna  kommit i skymundan. Högskoleverket
har  fått  i  uppdrag   att   under  2004  utvärdera
utbildningen   till   lärarexamen.   En   plan   för
utvärderingen har nyligen ingetts till regeringen.

Folkpartiet och Kristdemokraterna  tar  i motionerna
2003/04:Ub417  yrkande  9  respektive  2003/04:Ub497
yrkande     5     upp     finansieringen    av    de
verksamhetsförlagda          studierna          inom
lärarutbildningen.

Enligt   Folkpartiet   har   den  ersättning   som
kommunerna  får från högskolorna  för  att  ta  emot
lärarstuderande  i  skolorna  inte höjts sedan 1993.
Samma sak påtalas av Kristdemokraterna,  som  hävdar
att den verksamhetsförlagda utbildningen präglas  av
stora  problem och att tusentals studenter runt om i
landet inte  får sin verksamhetsförlagda utbildning.
Regeringen måste  snarast se till att lösa frågan om
ersättningar mellan  lärosätena  med lärarutbildning
och partnerskolorna, heter det i motionen.
U t s k o t t e t  föreslår att  riksdagen  avslår
yrkandena.
Redan   i   augusti   2002   utsåg  regeringen  en
förhandlare med uppdrag att lämna  förslag  till  en
överenskommelse    mellan    staten    och   Svenska
Kommunförbundet      när      det     gäller     den
verksamhetsförlagda   delen   av  lärarutbildningen.
Under    förhandlingarnas   gång   kom    emellertid
Utbildningsdepartementet  och  Kommunförbundet  fram
till  en  gemensam  syn  på  den verksamhetsförlagda
delen  av  lärarutbildningen. Denna  samsyn  innebär
bl.a. att ekonomiska  och  andra villkor bör avtalas
på lokal nivå. Arbete med detta  pågår  nu runt om i
landet, och avtal har slutits i flera fall.

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:Ub416  yrkande 2
behövs   det   en  särskild  förskollärarutbildning.
Motionärerna är  inte  nöjda  med att en stor del av
utbildningen  på  många högskolor  är  gemensam  för
blivande   förskollärare    och    t.ex.    blivande
gymnasielärare,  trots  att  uppgifterna kommer  att
vara  helt  olika ute i arbetslivet.  Den  särskilda
förskollärarutbildningen skall vara fokuserad på att
främja barnens förmåga att lära genom lek.

U t s k o t  t  e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Inom   det   allmänna   utbildningsområdet   skall
studenterna  få  kunskaper   inom   områden  som  är
centrala för alla lärare, såsom frågor  om  lärande,
undervisning,    specialpedagogik,    socialisation,
skolans    och   förskolans   samhällsuppdrag    och
värdegrund.  Examensordningens  föreskrifter innebär
att utbildningen skall ge blivande  förskollärare de
kunskaper  och  färdigheter som de behöver  för  att
förverkliga förskolans mål, som i sin tur definieras
i läroplanen för  förskolan  (Lpfö 98). I läroplanen
sägs bl.a. att verksamheten i förskolan skall främja
leken,  kreativiteten  och  det lustfyllda  lärandet
samt ta till vara och stärka  barnets  intresse  för
att  lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och
färdigheter.

Alternativa lärarutbildningar


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att
stimulera    utvecklingen    av   alternativa
lärarutbildningar. Utskottet hänvisar till de
möjligheter som redan finns.
Jämför reservation 11 (m, fp, kd).

Motion och utskottets ställningstagande

Moderata    samlingspartiet   framför    i    motion
2003/04:Ub290  yrkande 12 sin uppfattning att det är
viktigt att stimulera  utvecklingen  av  alternativa
lärarutbildningar.  Staten  bör  enligt motionärerna
noga pröva förutsättningarna för att  ställa  sådana
utbildningar under statlig tillsyn och tilldela  dem
statsbidrag.  Däremot  finns det ingen anledning att
ställa samma krav på innehållet som görs på statliga
utbildningar, heter det i motionen.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandet.
Det  sätt  på vilket regeringen i examensordningen
styr den nya lärarutbildningen  lämnar stort utrymme
åt   lärosätena  att  profilera  utbildningen.   Det
närmare  innehållet  i  de  kurser  som  leder  till
lärarexamen  bestäms lokalt av varje lärosäte. Lagen
om tillstånd att  utfärda  vissa  examina (1993:792)
ger  enskilda  utbildningsanordnare  möjlighet   att
ansöka  hos  regeringen om examensrätt för att kunna
utfärda lärarexamen. I så fall gäller de villkor för
lärarexamen som anges i examensordningen.
Lärarhögskolan  i  Stockholm  anordnar i samarbete
med   Rudolf   Steinerhögskolan   utbildning    till
lärarexamen med Waldorfprofil.

Utbildning i specialpedagogik


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkandena  om
återinförande av speciallärarutbildningen och
om   utbildning  av  fler   specialpedagoger.
Utskottet   hänvisar   till   att   den   nya
lärarutbildningen  ger betydligt ökat utrymme
för  specialpedagogik  och  till  den  ökande
examinationen av specialpedagoger.
Jämför reservationerna 12 (m, fp) och 13 (kd,
c).

Motioner och utskottets ställningstagande

Frågor  om  utbildning  i specialpedagogik tas upp i
fyra motioner.

Folkpartiet  framför  i  motionerna  2003/04:Ub388
yrkande 2 och 2003/04: So504  yrkande 27 krav på att
en     särskild     speciallärarutbildning     skall
återinföras. Den skall  vara inriktad på att ge stöd
direkt  till  elever som behöver  det.  Motionärerna
skriver  att det  är  en  stor  brist  att  man  har
avskaffat  speciallärarutbildningen  och  ersatt den
med   utbildning  av  specialpedagoger.  Den  senare
gruppen skall enligt motionärerna inte arbeta direkt
med eleverna.
Centerpartiet  tar  i motion 2003/04:Ub392 yrkande
17 upp bekymret att det  tar  lång tid innan andelen
lärare med den nya lärarexamen utgör en tillräckligt
stor  del av lärarkåren för att  ge  arbetslagen  en
tillfredsställande  specialpedagogisk kompetensnivå.
Kompetenshöjande insatser  är  därför nödvändiga för
lärare   med   tidigare   utbildning.   Motionärerna
föreslår en översyn av möjligheterna  för lärare att
få genomgå utbildning för att bli resurslärare.
I  motion  2003/04:Ub220  (m)  yrkande  7   lyfter
motionären fram den rådande bristen på speciallärare
och   specialpedagoger.   Det  behövs  en  betydande
utbildning och rekrytering  av  specialpedagoger  de
kommande  åren, och dessa bör ges större möjligheter
att utveckla egna verksamheter, anser motionären.
U t s k o  t  t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Folkpartiets förslag  har  behandlats av riksdagen
varje år sedan den nya lärarutbildningen beslutades,
senast i betänkande 2002/03:UbU4  s.  17  f.  Liksom
tidigare   hänvisar   utskottet  till  att  den  nya
lärarutbildningen, till  skillnad från vad som gällt
tidigare, ger alla blivande lärare vissa kunskaper i
specialpedagogik,   som   ingår   i   det   allmänna
utbildningsområdet.  Vidare   kan   specialpedagogik
erbjudas både som inriktning och som  specialisering
inom utbildningen till lärarexamen. Utskottet  anser
därför  att  den nya lärarutbildningen på ett mycket
påtagligt   sätt    kommer    att    förstärka   den
specialpedagogiska kompetensen bland alla  lärare  i
skolorna.
Utbildningen   till   specialpedagogexamen  är  en
påbyggnad   på  grundläggande   lärarutbildning.   I
examensordningen  står det att studenten, för att få
specialpedagogexamen,    skall    ha    bl.a.    "de
specialpedagogiska  kunskaper  och  färdigheter  som
behövs   för  att  aktivt  kunna  arbeta  med  barn,
ungdomar och  vuxna  i  behov av stöd inom förskola,
vuxenutbildning  eller habilitering/rehabilitering".
Mot denna bakgrund  kan  utskottet  inte  finna  att
specialpedagogerna  inte  skulle  vara en resurs för
stöd direkt till elever.
Hittills  har  några  mål för antalet  examinerade
inte   angetts  för  specialpedagogexamen.   Antalet
avlagda  sådana examina har från 1999 till 2002 ökat
med drygt 65 %. Riksdagen har på tilläggsbudget till
statsbudgeten  för  2002  anvisat  medel  till  fyra
lärosäten  för  utbildning  av sammanlagt 230 lärare
till specialpedagogexamen (prop.  2002/03:1  Förslag
till  statsbudget,  finansplan  m.m.,  s.  211, bet.
FiU11, rskr. 31). Detta ger anledning att räkna  med
att  antalet examinerade specialpedagoger kommer att
öka ytterligare.
Kurser  inom  den  nya  lärarutbildningen  erbjuds
också  som  fristående  kurser  som kan användas för
kompetensutveckling    av    redan   yrkesverksamma.
Utskottet  påminner om den skyldighet  som  kommuner
och landsting  som  skolhuvudmän har att se till att
kompetensutveckling anordnas  för  den  personal som
har  hand  om  utbildningen  (2  kap. 7 § skollagen,
1985:1100). Möjligheterna att tillgodose  det  behov
som   påtalas  i  Centerpartiets  motion  är  enligt
utskottets  uppfattning  nu  bättre  än  de varit på
flera år.
Det är enligt utskottets mening också viktigt  att
den   tillgång   som   nu   ökar   på   lärare   med
specialpedagogisk    utbildning    inom    den   nya
lärarexamen tas till vara av kommunerna.

Vissa kunskapsområden i
lärarutbildningen


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkandena  om
ändring  av examensordningens  målbeskrivning
för  lärarexamen,   om   utvärdering  av  hur
dyslexi,  sex  och samlevnad  och  homo-  och
bisexuellas  och   transpersoners   situation
behandlas    i   lärarutbildningen   och   om
utbildningsprogram    för    att    förebygga
självmord.     Utskottet     hänvisar    till
Högskoleverkets   pågående   utvärdering   av
utbildningen,  lärosätenas  ansvar   för  den
närmare utformningen av utbildningen och  den
verksamhet  som bedrivs av Nationellt centrum
för suicidforskning och prevention av psykisk
ohälsa (NASP).
Jämför reservationerna 14 (fp), 15 (v) och 16
(c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet föreslår  i motion 2003/04:Ub417 yrkande
7 att regeringen skall ändra högskoleförordningen så
att ett av målen för lärarutbildningen  blir  att ge
kunskaper  om  elever  med  funktionshinder  och hur
dessa kan ges likvärdiga villkor i undervisningen.

I   motion   2003/04:Ub289  (c)  yrkande  2  skriver
motionärerna att alla lärarutbildningar skall ge bra
undervisning om  dyslexi.  Enligt  motionärerna  bör
regeringen se över detta i samarbete med Skolverket.

Vänsterpartiet  föreslår  i motion 2003/04:So419 att
regeringen  skall ge Högskoleverket  i  uppdrag  att
utvärdera den  nya lärarutbildningen med avseende på
kunskaper om sex  och samlevnad. Enligt motionärerna
måste  utbildningen   förutom  biologiska  kunskaper
innehålla     såväl    feministisk     teori     som
gruppsamtalsmetodik.

Homo- och bisexuellas  och  transpersoners situation
behandlas i motionerna 2003/04:Ub428  (mp, fp, v, c)
och 2003/04:Ub437 (s). För att vi skall nå fram till
ett   samhälle   där   människor   inte   skall  bli
diskriminerade  på  grund av sexuell läggning  eller
könstillhörighet är det  av yttersta vikt att de som
leder undervisningen i skolan  har  goda kunskaper i
frågor   rörande   homo-   och   bisexualitet   samt
könsöverskridande,  heter  det  i  båda  motionerna.
Högskoleverket  bör  enligt  motionärerna   göra  en
översyn  av kursplanerna inom lärarutbildningarna  i
syfte   att    stärka    kunskapen    i   sex-   och
samlevnadsfrågor (yrkande 9 i båda motionerna).

Motionerna   2003/04:Ub245   (c)   yrkande   1   och
2003/04:Ub288  yrkande  1  (c,  kd,  mp, fp) tar upp
behovet av att blivande lärare i sin utbildning  får
goda  kunskaper  i  konflikthantering.  Motionärerna
anser att högskoleförordningen klart skall  ange att
sådana kunskaper är ett krav för att få lärarexamen.
Den    roll   som   undervisning   i   icke-våldslig
konflikthantering   kan  ha  i  skolans  arbete  med
värdegrundsfrågor bör  klargöras  och stärkas, heter
det i motionen.

Regeringen  bör  enligt  motion  2003/04:Ub398  (fp)
yrkande 6 ge Nationellt centrum för  suicidforskning
och  prevention av psykisk ohälsa (NASP)  i  uppdrag
att utarbeta  förslag  till  utbildningsprogram  för
lärare,  fritidspedagoger  och  barnskötare  när det
gäller hur man skall stärka den psykiska hälsan  och
förebygga  suicidala  handlingar och våldshandlingar
bland barn och ungdomar.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Den  svenska  skolan  är  till för alla  barn  och
ungdomar.  I  utbildningen  skall  hänsyn  tas  till
elever i behov av särskilt stöd. Detta är fastslaget
i   skollagen   och  är  enligt  utskottets   mening
grundläggande för hela skolpolitiken. Läroplanen för
det obligatoriska  skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet (Lpo 94)  utvecklar närmare innebörden
av begreppet en likvärdig  utbildning.  Där sägs att
det  finns olika vägar att nå målen, att skolan  har
ett särskilt  ansvar  för  de  elever  som  av olika
anledningar   har   svårigheter  att  nå  målen  för
utbildningen och att  undervisningen  därför  aldrig
kan utformas lika för alla.
I  Lpo  94  står det också att skolan skall sträva
efter att varje  elev  respekterar  andra människors
egenvärde,  tar  avstånd från att människor  utsätts
för kränkande behandling  och  kan leva sig in i och
förstå  andra människors situation.  Det  är  enligt
utskottets  uppfattning  mycket viktigt att eleverna
under  sin skoltid får en undervisning  om  sex  och
samlevnad  som  bidrar  till  att  de kan förstå och
respektera både sig själva och andra. Då måste de få
en  undervisning  som  ger  dem kunskaper  om  såväl
heterosexuella  som  homosexuella,   bisexuella  och
transpersoner.
I  examensordningen  anges  för  lärarexamen   att
studenten  skall  ha de kunskaper och de färdigheter
som  behövs  för  att   förverkliga   skolans   mål.
Utskottet  har  tidigare  i detta betänkande påpekat
att viss utbildning i specialpedagogik normalt ingår
i  det  allmänna  utbildningsområdet   som  ingår  i
lärarexamen  för  alla  oavsett  vilken  åldersgrupp
eller  vilka ämnen den blivande läraren är  inriktad
på.
Skolverket  redovisade i november 2002 i rapporten
Relationer  i  skolan   -   en   utvecklande   eller
destruktiv     kraft    (dnr    01-2001:2136)    ett
regeringsuppdrag   att   kartlägga   förekomsten  av
rasism,      etnisk     diskriminering,     sexuella
trakasserier,  homofobi och könsrelaterad mobbning i
skolan.   Rapporten    bygger   på   en   omfattande
enkätundersökning  bland  elever.  En  majoritet  av
dessa  menade  att  homosexualitet  och  homofobi  i
mycket  liten  utsträckning   tas   upp   i  skolan.
Skolverket konstaterar i rapporten att det måste ses
som  mycket  väsentligt  att skolan har förmåga  att
problematisera  "normalitet"   och   olika  gruppers
villkor.
Myndigheten för skolutveckling gav hösten  2003 ut
ett  stödmaterial för skolorna, Olikas lika värde  -
om arbetet  mot  mobbning  och kränkande behandling.
Som kränkande behandling tas  där upp bl.a. sexuella
trakasserier och homofobi.
Vid   Umeå   universitet   finns  ett   nationellt
värdegrundscentrum (VGC), som  har  till uppdrag att
hjälpa    och    stödja    skolornas    arbete   med
värdegrundsfrågor     -     demokrati,    jämlikhet,
jämställdhet,   etnicitet,   kränkande   behandling,
mobbning,   mänskliga  rättigheter   och   sex   och
samlevnad. VGC syftar till ge skolor möjligheter att
fullfölja  sitt   uppdrag   att   "främja  elevernas
harmoniska utveckling till ansvarskännande människor
och   samhällsmedlemmar"  (1  kap.  2 §   skollagen,
1985:1100).
En  utvärdering   av   den  nya  lärarutbildningen
genomförs   under   detta   år  av   Högskoleverket.
Utskottet utgår från att resultatet  av denna kan ge
underlag   för   att   bedöma  om  examensordningens
beskrivning av målen för  lärarexamen  i  någon  del
behöver förändras. Kursplaner i högskoleutbildningen
fastställs   av   respektive   lärosäte.   Utskottet
förutsätter   att   universitet  och  högskolor  med
lärarutbildning  tar  ansvar  för  att  de  blivande
lärarna får de kunskaper  som  behövs  för att kunna
fungera  i  skolan i enlighet med de mål som  gäller
för verksamheten.
Med anledning av ett tillkännagivande av riksdagen
våren 2001 (skr.  1999/2000:137,  bet. 2000/01:SoU7,
rskr.  2000/01:135),  följt  av  ett  uppdrag   från
regeringen,  gav  NASP  år  2003  ut  Att  förebygga
självmord och självmordsförsök hos skolelever (WHO:s
stödmaterial   för  lärare  och  annan  skolpersonal
anpassat till svenska förhållanden). I oktober samma
år gav NASP också  ut rapporten Självmordsprevention
i skolor i Sverige -  hur  ser  det ut i dag? Enligt
rapporten  är  beredskapen i skolorna  låg  när  det
gäller att i tid  upptäcka sårbara elever och hjälpa
dem.  Utskottet  ser   allvarligt   på   detta.  Den
verksamhet som bedrivs av NASP, bl.a. med medel från
statsbudgeten   inom   utgiftsområde   9  Hälsovård,
sjukvård och social omsorg, bör kunna bidra till att
öka  medvetenheten  inom  lärarutbildningen   och  i
skolorna  om dessa problem. Den närmare utformningen
av den grundläggande lärarutbildningen är ett ansvar
för respektive  lärosäte  och  kompetensutvecklingen
för  skolans  personal  ett  ansvar  för  respektive
kommun.  Mot  bakgrund  av det som  nu  sagts  anser
utskottet  inte  att  riksdagen   bör   göra   något
tillkännagivande i enlighet med motion 2003/04:Ub398
yrkande 9.

Kompetensutveckling


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkandena  om
kompetensutveckling   av   lärare  och  annan
skolpersonal.    Utskottet   hänvisar    till
pågående  beredning   av   Skollagskommitténs
förslag.
Jämför reservationerna 17 (fp),  18  (kd), 19
(kd) och 20 (v).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet     och    Kristdemokraterna    föreslår
tillkännagivanden  om skolans skyldighet att erbjuda
kompetensutveckling till lärarna.

Folkpartiet skriver i motion 2003/04:Ub417 yrkande
14 att läraryrket är  ett  yrke  som aldrig får vara
statiskt.   En  medveten  plan  för  varje   lärares
ämnesfördjupning  och pedagogiska fortbildning måste
göras upp ute i skolorna.
Kristdemokraterna     föreslår     i    motionerna
2003/04:Ub439 yrkande 22, 2003/04:Ub497  yrkande  11
och  2003/04:Ub498  yrkande  23  att samtliga lärare
skall garanteras en individuell, skriftlig  plan för
sin   kompetensutveckling.  Denna  skall  uppdateras
årligen.
I  motion   2003/04:Ub497   yrkande   10  föreslår
Kristdemokraterna        att       rätten       till
kompetensutveckling  även  för  förskolans  personal
skall skrivas in i skollagen.
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Skollagskommittén  har  lagt  fram  förslag  i  de
frågor  som  motionärerna  tar  upp  (SOU 2002:121).
Kommitténs  förslag  är att förskolan skall  ingå  i
skolväsendet  och  att  därmed  förskolans  personal
omfattas     av     skollagens    bestämmelse     om
kompetensutveckling.    Skollagskommitténs   förslag
bereds f.n. i Regeringskansliet.

Kristdemokraterna och Vänsterpartiet tar upp behovet
av kompetensutveckling för skolpersonal om elevhälsa
m.m.

Kristdemokraterna hävdar  i  motion  2003/04:So643
yrkande  7  att  skyldigheten att till socialnämnden
anmäla misstankar  om  att  barn  eller ungdomar far
illa      långtifrån     alltid     fungerar.     Om
anmälningsplikten  skall  bli  ett effektivt verktyg
krävs utbildning av personer som  arbetar  med eller
nära barn, skriver motionärerna.
Vänsterpartiet  anser  enligt motion 2003/04:Ub292
att regeringen bör uppdra åt Skolverket att initiera
fortbildning för lärare och skolledare om elevhälsa,
skyldigheter vid misstanke  om  att  barn  far illa,
m.m.  (yrkande  6).  Trots  en  god  lärarutbildning
uppstår  i  skolverksamheten  tillfällen  då  lärare
behöver  tillgång till handledning.  Det  kan  gälla
tveksamhet  om anmälningsplikt eller hur situationer
i den dagliga  verksamheten  skall hanteras. Partiet
vill  att  regeringen  snarast skall  återkomma  med
förslag om hur lärares möjligheter  till handledning
skall utökas (yrkande 7).
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Kommunernas  ansvar  för skolan innefattar också -
såväl enligt nuvarande skollag  som  enligt  den  av
Skollagskommittén  föreslagna nya lagen - ansvar för
att  personalen  får  den   kompetensutveckling  som
behövs.  Utskottet  delar självfallet  motionärernas
åsikt  att  det  är  viktigt  att  skolans  personal
uppfattar när elever riskerar  att fara illa och att
personalen   då  fullgör  sin  anmälningsskyldighet.
Riksdagen bör  dock inte göra uttalanden om på vilka
områden personalen  bör få kompetensutveckling eller
hur arbetet inom skolorna skall organiseras.

Lärarlegitimation


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå  motionsyrkandena   om
lärarcertifikat     och    lärarlegitimation.
Utskottet     hänvisar     till      tidigare
ställningstagande och till pågående beredning
av  Skollagskommitténs förslag.
Jämför  reservationerna  21 (m), 22 (fp,  kd)
och 23 (c).

Motioner och utskottets ställningstagande

Fyra partier föreslår tillkännagivanden om införande
av lärarlegitimation eller lärarcertifikat.

Moderata   samlingspartiet   föreslår   i   motion
2003/04:Ub369  yrkande  3 att regeringen i samverkan
med   lärosätena,   lärarnas    organisationer   och
arbetsgivarna skall ta initiativ  till  att utarbeta
regler  för ett lärarcertifikat. Certifikatet  skall
dels   innehålla   examensbevis   från   föreskriven
högskoleutbildning,     dels     visa    genomgången
kompetensutveckling,  fortbildning   och   eventuell
yrkespraktik.   Beslut  om  certifikat  skall  kunna
fattas av rektor och kunna överklagas. Certifikatet,
som bör tidsbegränsas, har enligt motionärerna inget
med  behörigheten   att   göra.   Med  införande  av
lärarcertifikat  vill Moderaterna skapa  ett  system
för      kontinuerlig     kvalitetskontroll      och
kompetenshöjning,  samtidigt  som läraryrkets status
höjs.
Folkpartiet  anser  enligt  motion   2003/04:Ub417
yrkande 3 att en lärarlegitimation bör införas.  Den
skall   utfärdas   efter   godkänd   utbildning  och
genomgången praktik, och skall kunna dras  in i fall
av  misskötsel.  En  motsvarighet  till  Hälso-  och
sjukvårdens    ansvarsnämnd,    vars    beslut   kan
överklagas, skulle enligt motionärerna vara  bra för
kvaliteten. Med en lärarlegitimation blir det enligt
Folkpartiet  svårare  för  kommuner att spara pengar
genom att sänka kompetenskraven  för  sina lärare. I
motion 2003/04:Ub416 yrkande 4 föreslår  Folkpartiet
att  det  skall införas en förskollärarlegitimation,
som utfärdas  efter  genomgången  utbildning och som
skall  kunna  dras in om någon allvarligt  missköter
sig. Legitimationen  skall  vara  ett  krav för fast
anställning,  utom  i  undantagsfall,  heter  det  i
motionen.
Kristdemokraterna    anser,    enligt   motionerna
2003/04:Ub439  yrkande 21 och 2003/04:Ub498  yrkande
19, att lärarens  yrkesroll  och  status kan stärkas
genom att man inför en lärarlegitimation.  I  motion
2003/04:Ub497 yrkande 8 preciserar Kristdemokraterna
att lärarlegitimationen skall vara obligatorisk  och
utfärdas  av  Skolverket.  För att få legitimationen
skall  man  ha  avlagt  lärarexamen   och   uppfylla
yrkesetiska kriterier. Dessa skall fastställas genom
samarbete    mellan    staten,   arbetsgivarna   och
fackförbunden. Lärarlegitimationen  skall  vara  ett
krav för tillsvidareanställning som lärare.
Centerpartiet   skriver   i  motion  2003/04:Ub392
yrkande 18 att partiet vill underlätta  för lärarnas
organisationer  och  skolans huvudmän att införa  en
certifiering som ett led  i  att  höja  statusen för
läraryrket    och   som   en   kvalitetssäkring   av
verksamheten. Införandet  av lärarcertifikat innebär
ett  tryck på kommunerna att  anställa  certifierade
lärare.  Frågan  om  det  behövs  ytterligare  någon
formell  reglering  bör övervägas ytterligare, heter
det i motionen.
U t s k o t t e t   föreslår  att riksdagen avslår
yrkandena.
Motsvarande yrkanden har behandlats  av  riksdagen
flera gånger, senast i betänkande 2002/03:UbU4 s. 23
f.  Utskottet  anser  liksom  tidigare  att det inte
finns  behov av något annat behörighetsdokument  för
lärare än  bevis  om  lärarexamen  eller motsvarande
äldre  examen.  Enligt  den  gällande skollagen  har
kommunerna skyldighet att för undervisningen använda
lärare med en utbildning avsedd för den undervisning
läraren i huvudsak skall bedriva. I examensordningen
föreskrivs  att  examensbevis om  lärarexamen  skall
ange  vilka  inriktningar   eller   specialiseringar
studenten har fullgjort och för vilken  undervisning
eller verksamhet utbildningen är avsedd.
Skollagskommittén  har  lagt fram förslag  om  hur
behörighetsregleringen  skall   utformas   i  en  ny
skollag (SOU 2002:121 s. 246 f.). Den reglering  som
kommittén   föreslår   innefattar   även   lärare  i
förskolan.   Kommitténs   förslag   bereds   f.n.  i
Regeringskansliet.

Läraryrket i övrigt


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkandena  om
ledarskap i skolan,  värnande  av läraryrkets
kompetens, åtgärder för att motverka lärarnas
stress,  karriärmöjligheter  för  lärare  och
mentorskap  i  förskolan,  Utskottet hänvisar
till tidigare ställningstaganden, kommunernas
ansvar och projektet Attraktiv skola.
Jämför reservationerna 24 (m),  25  (fp),  26
(kd), 27 (m, fp, kd, c) och 28 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Behovet av ledarskap i skolan tas upp av Moderaterna
i motion 2003/04: Ub369 yrkande 6. Varje skola måste
ha  en pedagogisk ledare, som inte nödvändigt  också
behöver       leda      skolans      administration.
Skolledarutbildningen     måste    stärkas,    anser
motionärerna. Den enskilda  läraren  måste också ges
kunskaper  i  ledarskap.  Det är mycket viktigt  att
alla  lärarstuderande lär sig  principerna  för  ett
aktivt  ledarskap  och  hur  man praktiskt tillämpar
utvärdering,  uppföljning och betygssättning,  heter
det i motionen.

U t s k o t t  e  t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
När motsvarande yrkande  behandlades  i  riksdagen
våren   2002  hänvisade  utskottet  till  skollagens
reglering  av  rektors  ledningsansvar  (2  kap. 2 §
skollagen,  1985:1100)  och  till  läroplanerna  som
anger   rektor   som  pedagogisk  ledare.  Utskottet
påpekade också att  det  är  skolhuvudmännens ansvar
att organisera kommunernas skolor på ett sådant sätt
att rektorerna ges förutsättningar  att  utföra sitt
ledningsuppdrag  och  verka  som pedagogiska  ledare
(bet. 2001/02: UbU10 s. 56 f.).
Regeringen  förordnade i april  2003  en  särskild
utredare med uppdrag  att  göra  en kartläggning och
utvärdering   av   skolans  ledningsstruktur   (dir.
2003:36).  Utredaren  skall  göra  en  bedömning  av
behovet  av ledarskapsutbildning  för  rektorer  och
andra skolledare, såväl i statlig och kommunal som i
annan regi.  Uppdraget skall redovisas senast den 30
juni 2004.
När det gäller  lärarutbildningen  anser utskottet
att  den  gällande examensordningen täcker  det  som
motionärerna  begär.  Den reform som genomfördes för
några  år sedan av lärarutbildningen  innebär  bl.a.
att  utbildningen   stärktes   genom   att  bli  mer
forskningsbaserad.   Som   utskottet   har   påpekat
tidigare   i  detta  betänkande  pågår  just  nu  en
utvärdering  genom  Högskoleverket av all utbildning
till lärarexamen.

Folkpartiet begär i motion  2003/04:Ub417 yrkande 15
ett  tillkännagivande  om  vikten   av   att   värna
läraryrkets  kompetens.  Politiker  har till uppgift
att sätta upp målen för skolans verksamhet  och  med
uppföljning  och utvärderingar tillse att målen nås,
men  det  är  lärarna   och  skolledarna  som  måste
bestämma  hur  målen  skall  uppnås.  Styrelser  med
lekmän och elever kan inte heller få fatta beslut om
avgörande      ekonomiska,      pedagogiska      och
ämnesteoretiska  frågor  i  skolan,   heter   det  i
motionen.

U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Skollagskommittén  skriver i kapitlet om förstärkt
målstyrning följande om  vad  som  gäller i dag (SOU
2002:121 s. 120):
Även om kommunen har det övergripande  ansvaret
för  utbildningen  har  professionen, dvs. rektor
och lärare, i stort sett  hela  ansvaret  för hur
utbildningen  skall  bedrivas.  Detta framgår  av
läroplaner och skolformsförordningar  där  rektor
eller  lärare utpekas som ansvariga. Härav följer
att   skolhuvudmannen    inte   kan   ingripa   i
professionens åtgärder och  inte  heller  meddela
riktlinjer för hur verksamheten skall bedrivas så
länge  det  rör  sig om åtgärder för vilka rektor
eller  lärare utpekas  som  ansvarig  i  statliga
författningar.

Kommitténs förslag är att ansvarsfördelningen mellan
huvudmän och profession skall ligga fast. Som nämnts
tidigare bereds  Skollagskommitténs  förslag  f.n. i
Regeringskansliet.

När  det  gäller  lokala styrelser med elev- eller
föräldramajoritet   pågår    sedan   flera   år   en
försöksverksamhet, som av regeringen  har  förlängts
till   utgången   av   2007.   En  arbetsgrupp  inom
Utbildningsdepartementet har haft  i  uppdrag  bl.a.
att     föreslå    hur    och    i    vilken    form
försöksverksamheten kan ingå i en reglering av elev-
och föräldrainflytandet.  Arbetsgruppen lämnade sina
förslag i Var-dags-inflytande  i förskola, skola och
vuxenutbildning  (Ds 2003:46). Enligt  arbetsgruppen
bör möjligheten att  inrätta lokala styrelser finnas
kvar     permanent.     Lokala     styrelser     för
förskoleklassen,  grundskolan   och   särskolan  bör
enligt  arbetsgruppen  ha  föräldramajoritet,  medan
motsvarande styrelser för gymnasieskolan  och komvux
bör ha elevmajoritet. Enligt arbetsgruppen måste det
i   lagtexten  göras  klart  vilka  beslut  som  får
anförtros  till  en  lokal  styrelse. Förslagen från
arbetsgruppen    bereds    inom    Regeringskansliet
tillsammans med förslagen från Skollagskommittén.

Kristdemokraterna  påtalar  i  motion  2003/04:Ub497
yrkande  9  behovet  av  åtgärder  för  att motverka
lärarnas  stress.  Ohälsa och stress har ökat  bland
lärare under 1990-talet.  Motionärerna  pekar på den
hårdare  regleringen av arbetstiden som har  minskat
möjligheterna  att  kombinera  arbete och privatliv.
Sjukskrivningarna  har  ökat  så  mycket   att   det
försäkringsbolag  som  tidigare  erbjudit  lärare en
frivillig  sjukförsäkring  har  sagt upp avtalet  om
denna. Nu krävs enligt motionärerna krafttag för att
förbättra  anställningsvillkoren,  arbetsmiljön  och
lärarnas uppgifter.

U t s k o  t  t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Som huvudmän för  skolan  har  kommunerna ansvaret
för personalens anställningsvillkor och arbetsmiljö.
Liksom  när  motsvarande  yrkande behandlades  vid
förra   riksmötet   vill   utskottet   också   nämna
skolutvecklingsprojektet Attraktiv  skola, som drivs
av  Lärarförbundet,  Lärarnas Riksförbund,  Sveriges
Skolledarförbund,   Svenska    Kommunförbundet   och
Utbildningsdepartementet med Myndigheten  för  skol-
utveckling   som   operativt  ansvarig.  Syftet  med
projektet är att stärka  kvaliteten i skolan och öka
läraryrkets attraktivitet.  Attraktiv Skola består i
dag   av   25   lokala   kommunprojekt    och    ett
sammanhållande   nationellt   projekt.  Verksamheten
pågår till augusti 2006.

Centerpartiet påtalar i motion 2003/04:Ub392 yrkande
16 att många duktiga lärare i dag  lämnar skolan när
de  vill  utveckla sig själva och göra  mer  än  att
undervisa.   Regeringen   bör   enligt  motionärerna
tillsätta   en  utredning  för  att  se   över   hur
karriärmöjligheter för lärare kan vidareutvecklas. I
utredningen bör bl.a. lärarorganisationerna ingå.

U t s k o t  t  e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Det nyss nämnda projektet  Attraktiv skola har som
ett  av  sina  mål  att finna nya  utvecklings-  och
karriärmöjligheter för  lärare. Bland parterna bakom
projektet   finns   Svenska   Kommunförbundet,   som
representerar  kommunerna som huvudmän  för  skolan,
och de två stora lärarorganisationerna.

Folkpartiet skriver i motion 2003/04:Ub416 yrkande 3
att det är viktigt  att  de  pedagogiska yrkena inom
barnomsorgen  erbjuder  utvecklingsmöjligheter.   En
sådan  möjlighet kan vara att erfarna pedagoger blir
mentorer åt nyanställda.

U t s  k  o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Åtgärder av  det  slag  som  motionärerna föreslår
tillhör    ansvarsområdet    för   förskolans    och
skolbarnsomsorgens   huvudmän,  dvs.   i   allmänhet
kommunerna. Förskolan  ingår  också  i  området  för
projektet Attraktiv skola.

Övriga frågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om
kontakter    mellan    gymnasielärarna    och
forskningen, mentorsprojekt  som  del  av den
praktisk-pedagogiska   lärarutbildningen  och
lämplighetsprövning  av lärarstudenter  inför
den     verksamhetsförlagda     utbildningen.
Utskottet  hänvisar  till kommunernas ansvar,
projektet  Attraktiv skola  samt  lärosätenas
ansvar   för   tillgodoräknande    och    för
uppföljning av lärarstudenterna.
Jämför reservationerna 29 (kd) och 30 (v).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Kristdemokraterna  föreslår  i  motion 2003/04:Ub498
yrkande  24  att kontakterna mellan  gymnasielärarna
och forskningen  skall  stimuleras. Det måste finnas
en större flexiblitet när det gäller utformningen av
tjänster,   så   att   lärare  kan   kombinera   sin
undervisning    med    t.ex.   forskning,    skriver
motionärerna.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandet.
Utformningen av lärartjänsterna är  en  fråga  för
skolhuvudmannen,    oftast    kommunen.    Projektet
Attraktiv  skola har som ett av sina mål att  främja
skolutveckling  genom samarbete med bl.a. högskolan.
Det framgår av projektets  årsredovisning  för  2002
att samtliga medverkande kommuner har sökt vägar att
nå  fram till ett ökat samarbete med universitet och
högskolor.

Vänsterpartiet   beskriver  i  motion  2003/04:Ub292
yrkande  21 ett mentorsprojekt  kallat  Näktergalen,
som  har  bedrivits   vid   Malmö   högskola.  Bland
högskolans  studenter, i första hand lärarstudenter,
har man rekryterat  mentorer som skall vara positiva
förebilder för barnen  i skolan. De barn som ingår i
projektet  lever under sådana  förhållanden  att  de
saknar goda  möjligheter  att  utvecklas socialt och
kunskapsmässigt. Enligt motionärerna  bör regeringen
utreda hur erfarenheterna från mentorsprojektet  kan
spridas  och  utvecklas  vid  flera  universitet och
högskolor,   och   om   mentorskapet   skall   kunna
tillgodoräknas   som  en  del  av  utbildningen  för
lärarstuderande.

U t s k o t t e  t   föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Liksom  när motsvarande  yrkande  behandlades  vid
förra riksmötet  (bet.  2002/03:UbU4  s.  16)  anser
utskottet  att  lokala  projekt  med  den  beskrivna
utformningen  kan  ha  stor  betydelse  både för  de
studenter som deltar som mentorer och för  eleverna.
Att besluta om sådana projekt är dock inte en  fråga
för    statsmakterna   utan   för   lärosätena   och
kommunerna.  Myndigheten  för  skolutveckling  har i
uppdrag    att   sprida   kunskap   om   intressanta
utvecklingsprojekt.  Huruvida mentorsprojekt som det
i   motionen   beskrivna  kan   tillgodoräknas   för
lärarexamen är det  respektive  lärosätes ansvar att
avgöra,    enligt    6    kap.    13   och   14   §§
högskoleförordningen (1993:100).

I motion 2003/04:Ub445 (s) föreslår motionärerna att
personer   som   genomgår   lärarutbildning    skall
lämplighetsprövas   inför   den  verksamhetsförlagda
utbildningen. Enligt lag skall  en  registerkontroll
göras  innan  någon  anställs  i förskoleverksamhet,
skola eller skolbarnsomsorg, också  när det är fråga
om  korttidsanställning. Registerkontrollen  är  ett
sätt  att  minska  risken  för sexuella övergrepp på
barn.  Motionärerna  menar  att  verksamhetsförlagda
studier inom lärarutbildningen kan komma att omfatta
längre  perioder än vad en korttidsanställning  gör,
och att registerkontroll  därför  bör  företas  även
inför dessa studier.

U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Riksdagen  behandlade  och  avslog ett likalydande
yrkande hösten 2000 i samband med förslaget om lagen
om   registerkontroll  (prop.  1999/2000:123,   bet.
2000/01:UbU4   s.  7,  rskr.  2000/01:6).  Utskottet
förutsätter liksom  då  att lämpligheten hos dem som
antas   till   lärarutbildning   följs   upp   under
utbildningens gång.  Det  är  av  särskild  vikt att
uppmärksamma  studenters  relationer  till barn  och
ungdomar  under  perioder  då studenterna  vistas  i
skolor.  Utskottet ser det som  självklart  att  den
verksamhetsförlagda  delen av lärarutbildningen sker
i närvaro av handledare eller i arbetslag.

Andra motionsyrkanden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  16  motionsyrkanden  i
frågor     där     det     enligt    gällande
ansvarsfördelning   ankommer  på   andra   än
riksdagen att fatta beslut.

Motioner och utskottets ställningstagande

Ansvaret för skolväsendet och den högre utbildningen
är delat mellan staten,  kommunerna  och  respektive
skola/lärosäte.  Enligt  gällande  ansvarsfördelning
skall riksdagen främst fatta beslut  om övergripande
och nationella frågor.

Ett  antal  motionsyrkanden  rör  frågor  där  det
ankommer   på   främst   respektive   lärosäte   med
lärarutbildning att fatta beslut.
U  t  s k o t t e t  föreslår med hänvisning  till
gällande   ansvarsfördelning  att  riksdagen  avslår
följande motionsyrkanden:
Motion   2003/04:Ub271    (mp)   yrkande   40   om
utomhuspedagogik i lärarutbildningen.
Motion  2003/04:Ub368  (m)  yrkande   11   om  att
mobbning  bör  behandlas utförligt i lärarutbildning
och lärarfortbildning.
Motion   2003/04:Ub382    (fp)    yrkande   2   om
genuskunskap i förskollärarutbildningen.
Motion   2003/04:Ub389  (s)  yrkande  1   om   att
lärarutbildningen    tydligare    bör   uppmärksamma
självdestruktiva flickor.
Motion 2003/04:Ub392 (c) yrkande 30 om att hållbar
utveckling    bör    ingå    som    ett    ämne    i
lärarutbildningen.
Motion  2003/04:Ub398  (fp) yrkande 5 om stärkande
av de psykiska hälsan och  förebyggande  av  psykisk
ohälsa  bland  barn  och  ungdom  som  examensämne i
lärarutbildningen.
Motion  2003/04:Ub417 (fp) yrkande 2 om  särskilda
karriärtjänster för lärare.
Motion   2003/04:Ub441    (kd)    yrkande   9   om
obligatorisk    undervisning    om   mobbning    och
konflikthantering i lärarutbildningen.
Motion  2003/04:Ub469  (m)  om trafikantutbildning
som valbar kurs inom lärarutbildningen.
Motion  2003/04:Ub478  (s)  om  ökad   kunskap  om
dyslexi i lärarutbildningen.
Motion    2003/04:Ub497    (kd)   yrkande   2   om
undervisning   i   lärarutbildningen    om   skolans
värdegrund.
Motion    2003/04:Ub497    (kd)   yrkande   3   om
undervisning  om  mobbning  och konflikthantering  i
lärarutbildningen.
Motion   2003/04:Ub517   (kd)   yrkande    1    om
medieutbildning i lärarutbildningen.
Motion  2003/04:So205 (m) yrkande 4 om kunskaper i
näringslära och kosthållning i lärarutbildningen.
Motion 2003/04:So414 (m) yrkande 3 om utbildning i
narkotikans symtom och effekter i lärarutbildningen.
Motion   2003/04:So504    (fp)   yrkande   28   om
handikappkunskap i lärarutbildningen.</pre><pre>
Reservationer



Utskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i reservationen.


1. Ökad rekrytering till läraryrket i allmänhet
(punkt 1) - m, fp, kd, c

av  Ulf  Nilsson  (fp),  Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson  (kd),  Anna Ibrisagic  (m),  Ana  Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub369 yrkande 1,
2003/04:Ub392 yrkande 14,
2003/03:Ub417 yrkande 4 och
2003/04:Ub497 yrkande 1.

Ställningstagande

Det  råder  i  dag en  akut  lärarbrist,  som  bl.a.
innebär att en påfallande  stor  andel  av  dem  som
undervisar  i  skolan inte har lärarutbildning eller
inte har utbildning i de ämnen de undervisar i. Inom
några  år  kommer   det  att  behövas  ett  kraftigt
tillskott av nya lärare,  på grund av de förestående
pensionsavgångarna.  Den nya  lärarutbildningen  har
inte lyckats rekrytera tillräckligt antal studenter,
särskilt inte med inriktning  på  förskolan eller på
matematik  och naturvetenskapliga ämnen.  Regeringen
bör återkomma  till riksdagen med förslag om hur man
skall komma till rätta med lärarbristen.

Det vi här har  sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.

2. Fler lärare med utländsk bakgrund (punkt 2)
- fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub418 yrkande 2.

Ställningstagande

Skolan skall främja  förståelsen för Sverige som ett
mångkulturellt samhälle.  För att åskådliggöra detta
är det viktigt att det bland  skolans personal finns
personer med utländsk bakgrund.  I  Sverige  har  vi
alldeles  för  få  lärare  med  utländsk  bakgrund i
skolorna.  Arbetsmarknaden är generellt sett  mycket
svår för personer med utländsk bakgrund, även när de
har den kompetens  som krävs. Det finns tyvärr ingen
anledning att tro att  den offentliga sektorn skulle
vara   förskonad   från   sådana    tendenser   till
diskriminering. Det behövs en utredning  av hur fler
lärare med utländsk bakgrund skall kunna rekryteras.
I  utredningen  bör  representanter för den drabbade
gruppen - utländska akademiker - delta.

Det vi här har sagt  bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.

3. Fler förskollärare (punkt 3) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp),  Inger  Davidson  (kd),  Ana
Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub438 yrkande 14,
2003/04:Ub495 och
2003/04:Ub497 yrkande 12.

Ställningstagande

I   dag   är  bristen  på  kvalificerad  personal  i
förskolan  stor,  och  andelen  utbildade  lärare  i
förskola och  på  fritidshem  sjunker. Bristen utgör
ett hot mot kvaliteten som måste  tas  på allvar. De
som inom ramen för den nya lärarutbildningen  väljer
att   inrikta   sig  på  att  bli  förskollärare  är
alarmerande  få.  Därför  måste  man  satsa  på  att
vidareutbilda barnskötare till förskollärare, och på
att  stimulera  fler   att   välja   inriktning  mot
förskolan  inom  lärarutbildningen.  Regeringen  bör
vidta åtgärder för att förverkliga detta.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage  för
regeringen som sin mening.

4. Lektorstjänster (punkt 4) - m, fp, kd

av  Ulf  Nilsson  (fp),  Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson  (kd),  Anna Ibrisagic  (m),  Ana  Maria
Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub369 yrkande 5 och
2003/04:Ub417 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi har länge påtalat  behovet  av  lektorstjänster i
gymnasieskolan.  I dag har dessa nästan  försvunnit,
och arbetsgivaren  kommunerna  har  inte visat något
intresse för frågan. Vi anser att nya  lösningar bör
prövas,  bl.a.  samverkan  med  högskolan eller  med
företag.  Regeringen  bör  se  till  att   en   plan
upprättas  där  målet  skall  vara  att  var  tionde
gymnasielärare är lektor inom en femårsperiod.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage  för
regeringen som sin mening.

5. Förändring av lärarutbildningens struktur
(punkt 7) - m

av  Sten  Tolgfors  (m),  Anna  Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub276 yrkande 32 och
2003/04:Ub369 yrkande 2,
bifaller delvis motion
2003/04:Ub417 yrkande 8
och avslår motion
2003/04:Ub417 yrkandena 10-12.

Ställningstagande

I  den  nya  lärarutbildningen  har ämneskunskaperna
blivit  eftersatta  och  det  allmänna   blocket   i
utbildningen ger för litet utrymme för de olika krav
som ställs på lärare som skall tjänstgöra på skolans
olika  nivåer.  Det  borde  finnas  en koppling till
forskningen  och  dess  utveckling  inom  respektive
ämnesområde.  Vidare  borde  antagningskraven   till
lärarutbildningen  vara  högre, t.ex. när det gäller
kunskaper  i  svenska. Blivande  lärare  måste  vara
säkra i basämnena,  så  att de känner trygghet i att
förmedla kunskap. Regeringen  bör lägga fram förslag
om förändringar av lärarutbildningen  så  att det vi
här har sagt blir tillgodosett.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage  för
regeringen som sin mening.

6. Förändring av lärarutbildningens struktur
(punkt 7) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub417 yrkandena 8 och 10-12
och bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub276 yrkande 32 och
2003/04:Ub369 yrkande 2.

Ställningstagande

Kvaliteten  på  lärarutbildningen  måste höjas.  Tre
terminer  av lärarutbildningen ägnas  åt  gemensamma
studier för studenter med helt olika inriktning, mot
t.ex.   gymnasienivå   eller   grundskolans   tidiga
årskurser. Följden har blivit att ämnesstudierna för
gymnasielärarna  minskar  med  upp till 60 poäng. Vi
motsätter  oss  en  utveckling  mot   "enhetslärare"
eftersom   det  minskar  kravet  på  ämneskunskaper.
Praktiken   får    inte    ske   på   bekostnad   av
ämneskunskaperna. Utbildningen  för lärare som skall
undervisa yngre elever bör förlängas  med  en termin
till   160   poäng   med   betoning   på   läs-  och
skrivinlärning.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage  för
regeringen som sin mening.

7. Kompletterande lärarutbildning för
akademiker (punkt 8) - m, fp, kd

av  Ulf  Nilsson  (fp),  Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson  (kd),  Anna Ibrisagic  (m),  Ana  Maria
Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub369 yrkande 4 och
2003/04:Ub497 yrkande 6.

Ställningstagande

Genom införandet av  den  nya  lärarutbildningen har
vägen till att bli lärare förlängts  för dem som har
skaffat sig ämnesutbildning på annat sätt. I stället
för  två  terminers  praktisk-pedagogisk  utbildning
krävs nu att de går det  allmänna utbildningsområdet
på 60 poäng (tre terminer).  När  det  i  början  av
nittiotalet   infördes   en   möjlighet   att  efter
akademisk  examen  komplettera  med  två terminer  i
lärarutbildningen,   valde   det   stora   flertalet
gymnasielärare den vägen. De bestämde sig alltså för
läraryrket   först   sedan  de  bedrivit  akademiska
studier. Att sådana studenter  nu  tvingas  till  en
termins  längre  studier och därmed ökad studieskuld
verkar orimligt i  en situation med svår lärarbrist.
Akademiker med examen  i  relevanta  ämnen  bör  bli
behöriga  lärare  efter två terminers kompletterande
lärarutbildning.

Det vi här har sagt  bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.

8. Utvärdering av ämneskunskaperna i den nya
lärarutbildningen (punkt 9) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp),  Sten  Tolgfors  (m),  Inger
Davidson  (kd),  Anna  Ibrisagic  (m),  Ana Maria
Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub497 yrkande 4.

Ställningstagande

En  grundförutsättning för att kunna göra  ett  gott
arbete  som  lärare  är att läraren har en didaktisk
kompetens med betydande ämnesteoretisk skicklighet i
kombination  med  pedagogiska   kunskaper.  Vid  den
senaste         lärarutbildningsreformen         kom
ämneskunskaperna   i   skymundan.   Det   är  därför
angeläget     att    vid    den    utvärdering    av
lärarutbildningen  som  nu  förestår särskilt utreda
hur ämneskunskaperna framgent kan stärkas.

Det vi här har sagt bör riksdagen  tillkännage för
regeringen som sin mening.

9. Finansiering av de verksamhetsförlagda
studierna inom lärarutbildningen (punkt 10)
- fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson  (kd) och Ana
Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub417 yrkande 9 och
2003/04:Ub497 yrkande 5.

Ställningstagande

Ett  stort  problem i den nya lärarutbildningen  har
varit  den  verksamhetsförlagda   utbildningen,  som
många   studenter  inte  har  fått  del  av.   Dessa
lärarstudenter  blir lurade på den utbildning som de
satsar tid, kraft  och  pengar  på. Det avtal mellan
staten och kommunerna som reglerar ersättningen från
högskolorna  till kommunerna för att  dessa  ställer
upp med handledares,  dvs.  yrkesverksamma  lärares,
tid  är från 1993. Regeringen måste snarast se  till
att lösa  frågan  om  ersättningar mellan lärosätena
med lärarutbildning och partnerskolorna/kommunerna.

Det vi här har sagt bör  riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.

10. Särskild förskollärarutbildning (punkt 11)
- m, fp

av  Ulf  Nilsson (fp), Sten  Tolgfors  (m),  Anna
Ibrisagic  (m),  Ana  Maria Narti (fp) och Tobias
Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub416 yrkande 2.

Ställningstagande

Sedan   den  nya  lärarutbildningen   infördes   har
förskollärare  blivit  ett  bristyrke. En utbildning
som är gemensam med andra yrkesgrupper  -  som t.ex.
med  blivande  gymnasielärare  -  skapar  inte  ökad
status  för förskollärarna, utan tvärtom. Det behövs
en   särskild    förskollärarutbildning,    eftersom
förskollärare  är  ett  yrke  med en egen identitet.
Utbildningen skall vara fokuserad  på  hur  man  kan
främja barnens förmåga att lära genom lek.

Det  vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.

11. Alternativa lärarutbildningar (punkt 12) -
m, fp, kd

av Ulf  Nilsson  (fp),  Sten  Tolgfors (m), Inger
Davidson  (kd),  Anna  Ibrisagic (m),  Ana  Maria
Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkande 12.

Ställningstagande

Det  är  viktigt  att   stimulera   utvecklingen  av
alternativa lärarutbildningar. Staten bör noga pröva
förutsättningarna för att ställa sådana utbildningar
under statlig tillsyn och tilldela dem  statsbidrag.
Däremot  finns det ingen anledning att ställa  samma
krav   på   innehållet    som   görs   på   statliga
utbildningar.     Givet     att    en     alternativ
lärarutbildning  enligt  Högskoleverkets   bedömning
håller  god  kvalitet  bör  den kunna ges på rimliga
ekonomiska villkor. Så är det inte i dag. Ambitionen
med sådana fria lärarutbildningar  är  att stimulera
en nödvändig utveckling inom undervisningssektorn.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage  för
regeringen som sin mening.

12. Utbildning i specialpedagogik (punkt 13) -
m, fp

av  Ulf  Nilsson  (fp),  Sten  Tolgfors (m), Anna
Ibrisagic  (m), Ana Maria Narti (fp)  och  Tobias
Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub220 yrkande 7,
2003/04:Ub388 yrkande 2 och
2003/04:So504 yrkande 27
och avslår motion
2003/04:Ub392 yrkande 17.

Ställningstagande

Den   rådande    bristen    på   speciallärare   och
specialpedagoger  är  värd  att   uppmärksamma.  Det
behövs  en betydande utbildning och  rekrytering  av
specialpedagoger  de  närmaste åren, och dessa måste
ges   större   möjligheter    att    utveckla   egna
verksamheter.

Elever   som  behöver  det  skall  få  rätt   till
undervisning       av       speciallärare.       Att
speciallärarutbildningen  har  lagts ner och ersatts
av  en specialpedagogutbildning är  en  stor  brist,
eftersom de nya specialpedagogerna inte skall arbeta
direkt  med  eleverna.  Att  lärare stöder lärare är
naturligtvis bra, men det behövs  också  ett  direkt
och   kvalificerat  stöd  till  de  elever  som  har
inlärningssvårigheter.      En     utbildning     av
speciallärare bör därför åter införas.
Det vi här har sagt bör riksdagen  tillkännage för
regeringen som sin mening.

13. Utbildning i specialpedagogik (punkt 13)
- kd, c

av Inger Davidson (kd) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkande 17
och avslår motionerna
2003/04:Ub220 yrkande 7,
2003/04:Ub388 yrkande 2 och
2003/04:So504 yrkande 27.

Ställningstagande

Riksdagsbeslutet   om  den   nya   lärarutbildningen
innebär   en   tydlig  markering   av   behovet   av
specialpedagogisk  kompetens  i alla skolformer. Det
kommer dock att ta lång tid innan lärare med den nya
lärarexamen  utgör  en  tillräckligt   stor  del  av
lärarkåren     för    att    ge    arbetslagen    en
tillfredsställande  specialpedagogisk kompetensnivå.
Detta är ett bekymmer.  Det behövs fler resurslärare
i dagens grundskola. Därför  bör en översyn göras av
möjligheten för lärare att få genomgå utbildning för
att bli resurslärare.

Det vi här har sagt bör riksdagen  tillkännage för
regeringen som sin mening.

14. Kunskaper om funktionshinder (punkt 14) -
fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub417 yrkande 7.

Ställningstagande

Det är viktigt att alla  lärare i sin utbildning har
fått kunskaper om hur man  skapar likvärdiga villkor
för elever med funktionshinder  att  nå målen. Detta
bör skrivas in i examensordningen för lärarexamen.


15. Kunskaper om sex och samlevnad (punkt
16) - v

av   Britt-Marie   Danestig   (v)   och   Lennart
Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:So419 yrkande 4.

Ställningstagande

Lärare som undervisar i sex och samlevnad  måste  ha
relevant  utbildning  för  att kunna vara trygga nog
att diskutera bl.a. pornografins bild av sexualitet.
Detta behov finns också i andra  yrkeskategorier som
arbetar  med  ungdomar,  t.ex. fritidspedagoger  och
personal vid ungdomsmottagningar. Utbildningen måste
förutom   biologiska   kunskaper   innehålla   såväl
feministisk     teori    som    gruppsamtalsmetodik.
Högskoleverket bör  få  i  uppdrag att utvärdera den
nya lärarutbildningen med avseende  på  kunskaper om
sex och samlevnad.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage  för
regeringen som sin mening.

16. Kunskaper om konflikthantering (punkt 18) -
c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 18
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub245 yrkande 1 och
2003/04:Ub288 yrkande 1.

Ställningstagande

En trygg skolmiljö kan  uppnås  om man satsar på att
både  lära ut icke-våldsmetoder och  praktisera  dem
vid konflikthantering  i klassrummet, på skolgården,
i  skolans  kontakter med  föräldrarna  samt  i  det
omgivande    samhället.    För    att    förverkliga
intentionerna  i  skollagen och läroplanerna behöver
lärare  få  bättre verktyg  för  och  möjlighet  att
utveckla   sina    kunskaper    när    det    gäller
konflikthantering.  Lärare  måste dels kunna hantera
konflikter i skolan, dels kunna lära ut ickevåldslig
konflikthantering           till           eleverna.
Högskoleförordningen    bör    tydligt    ange   att
lärarstudenten för att få lärarexamen skall  ha goda
kunskaper i konflikthantering.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.

17. Kompetensutveckling för lärare (punkt 20) -
fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub417 yrkande 14
och bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub439 yrkande 22,
2003/04:Ub497 yrkandena 10 och 11 och
2003/04:Ub498 yrkande 23.

Ställningstagande

Det  måste  vara  möjligt  för lärare att  utvecklas
genom att bedriva universitetsstudier  eller genomgå
kvalificerad  fortbildning. Läraryrket är  ett  yrke
som aldrig får  vara  statiskt. En medveten plan för
varje  lärares  ämnesfördjupning   och   pedagogiska
fortbildning måste göras upp ute på skolorna.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage  för
regeringen som sin mening.

18. Kompetensutveckling för lärare (punkt 20) -
kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 20
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub439 yrkande 22,
2003/04:Ub497 yrkandena 10 och 11 och
2003/04:Ub498 yrkande 23
samt bifaller delvis motion
2003/04:Ub417 yrkande 14.

Ställningstagande

Det  är  viktigt  att  lärarna  får  en  tillräcklig
kompetensutveckling  för  att  kunna  göra  ett  bra
arbete.  Alla  lärare  skall   ha   rätt   till   en
individuell,      skriftlig     plan     för     sin
kompetensutveckling. Planen skall innehålla både mål
och medel och utarbetas  i samråd mellan läraren och
arbetsledaren.    Kompetensutvecklingsplanen     bör
revideras  årligen.  Rätten till kompetensutveckling
även  för  förskolans  personal  bör  skrivas  in  i
skollagen.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.

19. Kompetensutveckling för skolpersonal om
elevhälsa m.m. (punkt 21) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  21
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:So643 yrkande 7
och bifaller delvis motion
2003/04:Ub292 yrkandena 6 och 7.

Ställningstagande

Skolor, sjukvård, barnavårdscentraler, förskolor och
polis  har  ett särskilt ansvar att ingripa när  det
finns   misstankar    om   att   barn   misshandlas.
Undersökningar  visar  dock   att  anmälningsplikten
långtifrån  alltid  fungerar.  Om  anmälningsplikten
skall bli ett effektivt verktyg krävs det utbildning
av  personer som arbetar med eller  nära  barn.  Det
behövs  utbildning  i  att identifiera problemen och
utbildning för att våga vara den som anmäler.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.

20. Kompetensutveckling för skolpersonal om
elevhälsa m.m. (punkt 21) - v

av   Britt-Marie   Danestig   (v)   och   Lennart
Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub292 yrkandena 6 och 7
och bifaller delvis motion
2003/04:So643 yrkande 7.

Ställningstagande

Arbetet  med  elevhälsa   måste  framför  allt  vara
förebyggande.  För  att  kunna  arbeta  förebyggande
måste skolan ha elevers hälsa  som en medveten tanke
i  alla  sina  verksamheter, t.ex.  i  skapandet  av
skolans  fysiska   miljö  och  i  organiserandet  av
undervisning  och  andra  pedagogiska  verksamheter.
Regeringen bör återkomma med förslag om att initiera
fortbildning för lärare och skolledare om elevhälsa,
skyldigheter vid misstanke  om att ett barn far illa
m.m. I skolan måste också finnas  den  kompetens som
är  nödvändig  för  ett förebyggande arbete.  Lärare
måste   kunna  samverka   med   varandra   och   med
skolsköterska,  kurator  och/eller  psykolog  och de
måste  kunna  få  handledning  i  ökad utsträckning.
Regeringen  bör  återkomma med förslag  om  hur  det
skall bli verklighet.

Det vi här har sagt  bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.

21. Lärarlegitimation (punkt 22) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp),  Inger Davidson (kd) och Ana
Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 4,
2003/04:Ub417 yrkande 3,
2003/04:Ub439 yrkande 21,
2003/04:Ub497 yrkande 8 och
2003/04:Ub498 yrkande 19
och avslår motionerna
2003/04:Ub369 yrkande 3 och
2003/04:Ub392 yrkande 18.

Ställningstagande

Vi   anser   att   inrättande    av    en   särskild
lärarlegitimation skulle ge ett tydligt budskap till
samhället  att läraryrket kräver någonting  alldeles
särskilt. Det  skulle också höja läraryrkets status.
Lärarlegitimationen bör vara obligatorisk för att få
tillsvidareanställning  som  lärare.  Legitimationen
skall  kunna dras in om läraren missköter  sig.  För
att  få  lärarlegitimation   skall   man  ha  avlagt
lärarexamen   och  uppfylla  yrkesetiska  kriterier.
Lärarlegitimation     skall    också    gälla    för
förskollärare.

Det vi här har sagt bör  riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.

22. Lärarlegitimation (punkt 22) - m

av  Sten  Tolgfors (m), Anna  Ibrisagic  (m)  och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub369 yrkande 3,
bifaller delvis motion
2003/04:Ub392 yrkande 18
och avslår motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 4,
2003/04:Ub417 yrkande 3,
2003/04:Ub439 yrkande 21,
2003/04:Ub497 yrkande 8 och
2003/04:Ub498 yrkande 19.

Ställningstagande

För  att   skapa   ett   system   för   kontinuerlig
kvalitetskontroll  och  kompetenshöjning,  samtidigt
som läraryrkets status höjs, bör ett lärarcertifikat
införas. Regeringen bör i samverkan med universitet,
högskolor,  lärarnas organisationer och arbetsgivare
ta  initiativ  till  att  utarbeta  regler  för  ett
sådant.

Certifikatet  bör dels innehålla examensbevis från
föreskriven    högskoleutbildning,     dels     visa
genomgången  kompetensutveckling,  fortbildning  och
eventuell   yrkespraktik.   På  grundval  av  sådant
underlag  kan  beslut  om utfärdande  av  certifikat
fattas, förslagsvis av rektor eller av en fristående
nämnd. Beslutet skall kunna överklagas. Certifikatet
bör tidsbegränsas, lämpligen  till fem år, och skall
medföra en skyldighet för skolan  att  se  till  att
läraren     under     perioden    får    fortlöpande
vidareutbildning     enligt     den     individuella
utvecklingsplan som lagts upp. På samma sätt bör med
certifikatet följa en  skyldighet  för  läraren  att
skaffa  sig  den  fortbildning  och  uppdatering som
höjer vederbörandes kompetens.
Lärarcertifikatet   skall   inte   ha  något   med
behörigheten att göra. Behörig är varje  lärare  med
föreskriven utbildning.
Det  vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.

23. Lärarlegitimation (punkt 22) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 22
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkande 18,
bifaller delvis motion
2003/04:Ub369 yrkande 3
och avslår motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 4,
2003/04:Ub417 yrkande 3,
2003/04:Ub439 yrkande 21,
2003/04:Ub497 yrkande 8 och
2003/04:Ub498 yrkande 19.

Ställningstagande

En  certifiering  av lärarna skulle bidra  till  att
höja  statusen  för  läraryrket   och   innebära  en
kvalitetssäkring av verksamheten. Därför  bör staten
underlätta  för lärarnas organisationer och  skolans
huvudmän att  införa  en  certifiering. Certifikatet
bör bygga på gemensamt uppsatta  regler.  Införandet
av ett lärarcertifikat kommer att skapa ett tryck på
kommunerna att anställa certifierade lärare.  Frågan
om  det  behövs  någon närmare formell reglering bör
övervägas ytterligare.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.

24. Ledarskap i skolan (punkt 23) - m

av Sten Tolgfors  (m),  Anna  Ibrisagic  (m)  och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub369 yrkande 6.

Ställningstagande

Skolan  behöver  skickliga  ledare.  Tyvärr  tvingas
skolledare   att   arbeta   mera  med  ekonomi   och
administration än med pedagogik.  Varje  skola måste
ha  en  pedagogisk  ledare,  som  inte nödvändigtvis
också    behöver    leda   skolans   administration.
Skolledarutbildningen  måste  stärkas och kan mycket
väl  ske  tillsammans med annan ledarskapsutbildning
som vänder sig till olika yrkeskategorier.

Den enskilda  läraren  måste också ges kunskaper i
ledarskap.   Det   är   mycket  viktigt   att   alla
lärarstuderande lär sig principerna  för  ett aktivt
ledarskap    och   hur   man   praktiskt   tillämpar
utvärdering, uppföljning  och  betygssättning. Varje
lärare  måste  kunna  formulera  mål  för  sitt  och
elevernas arbete. Goda insikter i hur man utvärderar
elevernas   arbete   är   nödvändiga  för   lärarnas
utvecklingssamtal  med elever  och  deras  föräldrar
samt för den pedagogiska diskussionen i stort.
Det vi här har sagt  bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.

25. Värnande av läraryrkets kompetens (punkt
24) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub417 yrkande 15.

Ställningstagande

Det är inte underligt  att  så  många som var tredje
lärare  allvarligt  funderar  på  att   byta   yrke.
Kommunala skolor måste få villkor som mer liknar  de
fristående  skolornas:  korta  beslutshierarkier och
större frihet från kommunpolitikerna.  Politiker har
till   uppgift  att  sätta  upp  målen  för  skolans
verksamhet  och  att med uppföljning och utvärdering
se  till  att målen  nås.  Det  är  däremot  skolans
pedagoger  -  lärare  och  skolledare  -  som  måste
bestämma hur  målen  skall  uppnås.  Vid  beslut som
gäller    skolan   måste   lärarnas   professionella
synpunkter  få  komma  fram.  Detta gäller också vid
utarbetande  av nya kursplaner.  Att  föräldrar  och
elever  ges  valmöjligheter   och   inflytande  över
skolans   arbetsformer   är   mycket  viktigt,   men
styrelser med lekmän och elever  kan  inte  få fatta
beslut  om  avgörande  ekonomiska,  pedagogiska  och
ämnesteoretiska  frågor i skolan. Staten måste värna
om lärarnas och rektorernas professionalism.

Det vi här har sagt  bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.

26. Åtgärder för att motverka lärarnas stress
(punkt 25) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  25
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub497 yrkande 9.

Ställningstagande

Ohälsa och stress har ökat bland lärare under  1990-
talet.  En  undersökning  från  Arbetslivsinstitutet
visar att var femte lärare är i riskzonen.  En av de
mest   stressframkallande   faktorerna   är   dåliga
möjligheter  till  inflytande  och kontroll över sin
egen  arbetssituation.  Den hårdare  regleringen  av
arbetstiden   har   exempelvis    kraftigt   minskat
möjligheterna för lärare med små barn  att  förkorta
barnens vistelsetid i förskolan genom att arbeta  på
kvällen.  Det  krävs  nu  krafttag för att förbättra
anställningsvillkoren,  arbetsmiljön   och  lärarnas
uppgifter.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.

27. Karriärmöjligheter för lärare (punkt 26) -
m, fp, kd, c

av  Ulf  Nilsson  (fp), Sten Tolgfors (m),  Inger
Davidson  (kd), Anna  Ibrisagic  (m),  Ana  Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkande 16.

Ställningstagande

I dag lämnar många duktiga lärare skolan när de vill
utveckla  sig  själva  och  vill  göra  mer  än  att
undervisa. Det måste finnas fler karriärvägar att gå
inom skolan och bättre möjligheter att vidareutbilda
eller   vidareutveckla  sig.  Att  t.ex.  möjliggöra
lärartjänstgöring    på   halvtid   kombinerat   med
forskning  på halvtid är  ett  sätt  att  underlätta
vidareutveckling,  ett annat är att inrätta lektorat
som  karriärbefattning.   Det   bör  också  inrättas
specialisttjänster  i skolan. Dessa  skall  inrättas
för  att  vidareutveckla  det  pedagogiska  arbetet,
eller för att  ge annan undervisning. Regeringen bör
tillsätta      en     utredning,      där      bl.a.
lärarorganisationerna  ingår,  för  att  se över hur
karriärmöjligheter för lärare kan vidareutvecklas.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage  för
regeringen som sin mening.

28. Mentorskap i förskolan (punkt 27) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub416 yrkande 3.

Ställningstagande

Det  är  viktigt  att  de  pedagogiska  yrkena  inom
barnomsorgen  erbjuder  utvecklingsmöjligheter.   En
sådan  möjlighet kan vara att erfarna pedagoger blir
mentorer  åt  nyanställda.  Många  känner  under sin
första tid som förskollärare att de behöver stöd för
att klara av alla nya situationer som möter dem. Med
en  mentor  vid  sin  sida  får  de lättare att möta
utmaningarna.

Det vi här har sagt bör riksdagen  tillkännage för
regeringen som sin mening.

29. Kontakter mellan gymnasielärarna och
forskningen (punkt 28) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  28
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub498 yrkande 24.

Ställningstagande

Det  är  viktigt  att   lärarnas   möjligheter  till
forskning  förbättras.  Det måste finnas  en  större
flexibilitet när det gäller utformandet av tjänster,
så  att lärare kan kombinera  sin  undervisning  med
t.ex.   forskning.  Kontakter  mellan  forskare  och
personal i skolan måste stimuleras.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.

30. Mentorsprojekt som del av den praktisk-
pedagogiska utbildningen (punkt 29) - v

av   Britt-Marie   Danestig   (v)   och   Lennart
Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub292 yrkande 21.

Ställningstagande

Alla  barn   och   ungdomar  behöver  stöd  för  sin
utveckling och sitt  lärande,  men  även  i  en  god
arbetsmiljö,  där  barn och unga har möjligheter att
lära sig om hälsa, finns  det  de  som är i behov av
särskilt stöd och stimulans. För dessa  måste skolan
tillhandahålla  det stöd och den stimulans  som  den
enskilda eleven behöver.

Mentorsprojektet   "Näktergalen   -  möten  mellan
skolbarn  och  högskolestudenter"  har bedrivits  av
lärarutbildningen vid Malmö högskola.  De  barn  som
ingår  i  projektet  lever under sådana förhållanden
att de saknar goda möjligheter att utvecklas socialt
och  kunskapsmässigt.  Mentorer  har  rekryterats  i
första hand bland lärarstudenterna och har haft till
uppgift att vara en positiv  förebild för respektive
barn   och   ge   det   uppmärksamhet    och   stöd.
Utvärderingen  av projektet visar att det haft  stor
betydelse för barnen, samtidigt som mentorskapet för
mentorernas del  kan  vara  en  viktig  väg  att  få
kunskap  om  barns  olika  uppväxtvillkor  och om de
utsatta   miljöer   som   är   många  barns  vardag.
Regeringen   bör  utreda  hur  erfarenheterna   från
mentorsprojektet  kan spridas och utvecklas vid fler
universitet  och  högskolor,  samt  om  mentorskapet
skall   kunna   tillgodoräknas   som   en   del   av
utbildningen till lärarexamen.
Det vi här har  sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
Särskilda yttranden



Utskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttrande. I  rubriken  anges inom
parentes  vilken  punkt  i  utskottets förslag  till
beslut som behandlas i yttrandet.


1. Andra motionsyrkanden (punkt 30) - m

av  Sten  Tolgfors (m), Anna  Ibrisagic  (m)  och
Tobias Billström (m).

Alla    -    lärare,     rektorer,    ungdomsledare,
förtroendevalda och föräldrar  - måste ta personligt
ansvar  i  vardagen.  Redan i lärarutbildningen  bör
mobbning    behandlas    utförligt,     liksom     i
fortbildningen  av  lärare. Brister i fortbildningen
är sannolikt ett skäl  till  att många lärare tycker
att det är svårt att upptäcka mobbning. Vi moderater
vill se ett tydligare regelverk  som  ger mer ansvar
och en tydligare roll för den enskilde läraren.

Grunden  för  arbete mot mobbning handlar  om  att
skapa en atmosfär av gemensamt ansvarstagande och en
rollfördelning  som   stävjar   oro  i  skolan.  Det
förutsätter regler som ger tillbaka  en  del  av den
naturliga  auktoritet  som  1900-talets senare hälft
avskaffat  med  "fri"  pedagogik   och  frånvaro  av
tydliga regler.

2. Andra motionsyrkanden (punkt 30) - kd

av Inger Davidson (kd).

En  av  skolans  viktigaste uppgifter är  att  kunna
garantera en trygg  och  trivsam  skolmiljö.  Lyckas
inte skolan med detta hämmas både kunskapsutveckling
och social vidareutveckling för den enskilde eleven.
Ökad kunskap om mobbning och konflikthantering bland
skolpersonal  är  en  viktig faktor för att upptäcka
och  åtgärda  mobbning. Därför  bör  undervisning  i
mobbning  och konflikthantering  vara  obligatoriska
moment i lärarutbildningen  och  inte frivilliga som
de är i dag. I flera andra länder  är  dessa  moment
obligatoriska  och  Sverige bör följa deras exempel.
Det är inte acceptabelt  att  undervisning  inom ett
sådant viktigt område hänvisas endast till speciellt
intresserade  studenter.  Alla  som skall bli lärare
bör få ta del av dessa kunskaper.

För att nå upp till målen om en  trygg och trivsam
skolmiljö krävs en gemensam värdegrund som omsätts i
praktiken.  Nyckelpersonerna  i  detta   arbete   är
lärarna. Det är därför viktigt att lärarutbildningen
innehåller  kontinuerliga  och  omfattande inslag om
värdegrunden. Reflekterande samtal, diskussioner och
övningar är nödvändigt för att lärarna  skall  kunna
bidra  till  en  trygg skola och kunna överföra goda
värderingar och etik till kommande generationer. För
att   möjliggöra  det   behöver   undervisningen   i
lärarutbildningen om värdefrågorna stärkas.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag


Motioner från allmänna motionstiden
2003

2003/04:Ub220 av Sten Tolgfors (m):

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  bristen  på
speciallärare och specialpedagoger i landet.

2003/04:Ub245 av Rigmor Stenmark (c):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   som   anförs   i  motionen  om  att
högskoleförordningen   tydligt  skall   ange   att
lärarstudenten  för att få  lärarexamen  skall  ha
goda kunskaper i konflikthantering.

2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

40. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
lärarutbildningen  skall   innehålla   moment   om
utomhuspedagogik.

2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m):

32.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag om lärarutbildningen.

2003/04:Ub288 av Viviann Gerdin m.fl. (c, kd, mp,
fp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
högskoleförordningen  tydligt   skall   ange   att
lärarstudenten  för  att  få  lärarexamen skall ha
goda kunskaper i konflikthantering.

2003/04:Ub289 av Birgitta Sellén och Margareta
Andersson (c):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om   att  alla
lärarutbildningar  skall  erbjuda bra undervisning
om dyslexi.

2003/04:Ub290 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):

12. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  alternativa
lärarutbildningar.

2003/04:Ub292 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  att  den  bör  uppdra  åt  Skolverket  att
initiera fortbildning för lärare och skolledare om
elevhälsa,  skyldigheter  vid misstanke om att ett
barn far illa m.m.

7. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer
med  förslag  om  hur  lärares   möjligheter  till
handledning skall utökas.

21.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att den bör utreda
hur  mentorsprojektet  med Näktergalen i Malmö som
förebild   skall   kunna   spridas    till   andra
universitet,   högskolor  och  kommuner  samt   om
deltagandet skall  kunna tillgodoräknas som en del
i utbildningen för lärarstuderande.

2003/04:Ub299 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  det stora behovet av fler
utbildade teckenspråkslärare  samt  fortbildning för
outbildade teckenspråkslärare som undervisar hörande
elever i teckenspråk.

2003/04:Ub368 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):

11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att mobbning bör
behandlas utförligt  redan i lärarutbildningen och
ingå i lärarfortbildningen.

2003/04:Ub369 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om betydelsen av
läraryrket.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om lärarutbildning.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  införande av
lärarcertifikat.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att akademiker med
examen i relevanta  ämnen skall bli behöriga efter
två terminers kompletterande lärarutbildning.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om initiativ för att
åstadkomma fler lektorstjänster.

6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av
ledarskap i skolan.

2003/04:Ub382 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att det skall vara
obligatoriskt  med  både  teoretisk  och  praktisk
genuskunskap på förskollärarutbildningen.

2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  att  alla elever
som behöver det skall få särskilt stöd och  att en
utbildning till speciallärare skall införas.

2003/04:Ub389 av Hillevi Larsson (s):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   som  i  motionen  anförs   om   att
lärarutbildningen   tydligare   bör   uppmärksamma
självdestruktiva   flickor   och  deras  speciella
problematik.

2003/04:Ub392 av Håkan Larsson m.fl. (c):

14.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag för att komma till rätta med lärarbristen.

16. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad som i motionen anförs om att tillsätta
en    utredning    för    att    se    över    hur
karriärmöjligheter för lärare kan vidareutvecklas.

17. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en översyn för
att se över möjligheten för lärare  att få genomgå
utbildning för att bli resurslärare.

18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som i motionen anförs om att införa en
lärarcertifiering.

30. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs  om  att  hållbar
utveckling    bör    ingå    som   ett   ämne   på
lärarutbildningarna.

2003/04:Ub398 av Mia Franzén (fp):

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i  motionen  anförs om att lärar-,
barnskötar-    och   fritidspedagogsutbildningarna
kompletteras med  examensämne  i  stärkande av den
psykiska hälsan och förebyggande av  den  psykiska
ohälsan bland barn och ungdomar.

6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  att uppdrag till
NASP  att utarbeta förslag till utbildningsprogram
för lärare,  fritidspedagoger  och  barnskötare om
hur  man  skall  stärka  den  psykiska hälsan  och
förebygga   psykisk  ohälsa  samt  dess   yttersta
konsekvens   vid    suicidala    handlingar    och
våldshandlingar hos barn och ungdomar.

2003/04:Ub416 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  förbättrad
förskollärarutbildning.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  utökade
utvecklingsmöjligheter inom förskolläraryrket.

4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om  att  införa
förskollärarlegitimation.

2003/04:Ub417 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  Skolverket
upprättar  en plan för att fler lektorer skall  få
anställning i gymnasieskolorna.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att särskilda
karriärtjänster bör inrättas för lärare.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen   anförs   om   att   en
lärarlegitimation bör införas.

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att komma till
rätta med lärarbristen.

7.   Riksdagen   begär   att  regeringen   förändrar
högskoleförordningens examensordning så att ett av
lärarutbildningens mål blir  att  ge  kunskaper om
elever med funktionshinder och hur dessa  kan  ges
likvärdiga villkor i undervisningen.

8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att  förbättra
lärarutbildningen.

9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om en översyn av
finansieringen    av    den    verksamhetsförlagda
utbildningen.

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att systemet med
enhetslärare  riskerar   att   försvaga   lärarnas
ämneskunskaper.

11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  mer  läs-  och
skrivinlärning   för  lärare  med  inriktning  mot
grundskolans tidigare år.

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att mer praktik
inom lärarutbildningen  inte  får ske på bekostnad
av ämneskunskaper.

14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att skolan har en
skyldighet    att    erbjuda    fortbildning   och
vidareutbildning till lärare.

15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  värna
läraryrkets kompetens.

2003/04:Ub418 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om utredning av hur
fler lärare med utländsk bakgrund kan rekryteras.

2003/04:Ub428 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp, fp, v,
c):

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om undervisning i
HBT-frågor för lärarstuderande.

2003/04:Ub437 av Hillevi Larsson m.fl. (s):

9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om undervisning i
HBT-frågor för lärarstuderande.

2003/04:Ub438 av Inger Davidson m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om fortbildning för
personal inom förskoleverksamheten.

2003/04:Ub439 av Alf Svensson m.fl. (kd):

21. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet  av en
legitimation för lärare.

22.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs  om  att  samtliga
lärare skall garanteras  en individuell, skriftlig
plan    för   sin   kompetensutveckling,    vilken
uppdateras   kontinuerligt   efter  samtal  mellan
lärare och arbetsledare.

2003/04:Ub441 av Inger Davidson m.fl. (kd):

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  obligatorisk
undervisning om mobbning  och  konflikthantering i
lärarutbildningen.

2003/04:Ub445 av Christina Axelsson och Eva
Arvidsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att personer  som  genomgår
lärarutbildning  skall  lämplighetsprövas  innan  de
påbörjar sin verksamhetsförlagda utbildningsperiod.

2003/04:Ub457 av Birgitta Carlsson och Annika
Qarlsson (c):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i motionen anförs  om  utbildning  av
lärare i hem- och konsumentkunskap.

2003/04:Ub469 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs  om  trafikantutbildning  på
Lärarhögskolan som valbar kurs.

2003/04:Ub478 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att verka för att kunskapen
om    funktionshandikappet    dyslexi    ges    ökad
uppmärksamhet i lärarutbildningen.

2003/04:Ub495 av Sinikka Bohlin och Åsa Lindestam
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen    anförs    om   utbildning   av
förskollärare.

2003/04:Ub497 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om åtgärder för att
tillgodose en tryggad lärarförsörjning.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  undervisning  i
lärarutbildningen om skolans värdegrund.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om undervisning  om
mobbning       och       konflikthantering       i
lärarutbildningen.

4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om ämneskunskapernas
betydelse i läraryrket.

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  att  lösa
ersättningsfrågan mellan  lärosäte  och  skola vid
verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildningen.

6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om att akademiker med
examen i relevanta ämnen skall  bli behöriga efter
två terminers kompletterande lärarutbildning.

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad   i   motionen    anförs    om    en
lärarlegitimation.

9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om åtgärder för  att
motverka lärarnas stress.

10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  rätt   till
kompetensutveckling för förskolans personal.

11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om en  skriftlig
kompetensutvecklingsplan  som  uppdateras  årligen
för varje lärare.

12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om insatser för att
öka rekryteringen av förskollärare.

2003/04:Ub498 av Alf Svensson m.fl. (kd):

19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om inrättande av  en
legitimation för lärare.

23. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att garantera alla
lärare  kompetensutveckling  i  enlighet   med  en
individuell,   skriftlig   plan   som   uppdateras
årligen.

24.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  att  förbättra
kontakterna     mellan     gymnasielärarna     och
forskningen.

2003/04:Ub517 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet   av
medieutbildning i lärarutbildningarna.

2003/04:So205 av Inger René (m):

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att   det  i
utbildningarna  ledande till lärarexamen för yngre
år  ges  adekvata  kunskaper   i  näringslära  och
kosthållning.

2003/04:So414 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  att  det  i
lärarutbildningen   skall   ingå   utbildning   om
narkotikans symtom och effekter.

2003/04:So419 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):

4. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket
i uppdrag att utvärdera den nya  lärarutbildningen
med avseende på kunskaper om sex och  samlevnad  i
enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):

27.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om   återinförd
speciallärarutbildning inriktad mot direkt  arbete
med elever i behov av särskilt stöd.

28.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om  att  införa
handikappkunskap i lärarutbildningen.

2003/04:So643 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening     vad     i    motionen     anförs     om
kompetensutveckling  för personal som arbetar nära
barn i skola och barnomsorg.

</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>