Fristående skolor

<div class="sidhuvud_publikation">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2003/04:UBU4</div><h1>Fristående skolor</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 42 motionsyrkanden från allmänna
motionstiden 2003.
Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. etablering av fristående skolor,
bidrag till fristående skolor, bidrag för elever i behov av särskilt stöd,
undervisningen i konfessionella skolor, uppföljning, utvärdering och
tillsyn av fristående skolor, etableringsfrihet inom förskoleverksamheten
och rätt att starta fristående skolor för vuxenutbildning.
Utskottet föreslår avslag på samtliga motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning
till tidigare ställningstaganden av riksdagen och till förslag som lagts
fram av Skollagskommittén och som bereds inom Regeringskansliet.
I betänkandet finns reservationer från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet.</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Etablering av fristående skolor
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub367 yrkande 32 och 2003/04:Ub427
yrkande 6.

2.      Elevantal för godkännande av fristående skola
Riksdagen avslår motion 2003/04:N330 yrkande 10.
Reservation 1 (m) - motiv
Reservation 2 (kd)

3.      Riksprislista för bidrag till fristående grundskolor
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub427 yrkande 5.
Reservation 3 (m, fp)

4.      Ekonomiska villkor för fristående grundskolor
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub388 yrkande 17 i denna del.
Reservation 4 (fp)

5.      Bidragssystemet för fristående gymnasieskolor
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub342, 2003/04:Ub367 yrkande 24,
2003/04:Ub374, 2003/04:Ub378 yrkande 7, 2003/04:Ub391 yrkande 11 och
2003/04:Ub427 yrkande 4.
Reservation 5 (m, fp)
Reservation 6 (kd)
Reservation 7 (c)

6.      Bidrag för elever i behov av särskilt stöd
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub378 yrkande 2 och 2003/04:Ub391
yrkande 9.
Reservation 8 (fp, kd, c)
Reservation 9 (m) - motiv

7.      Införande av individuella program
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub378 yrkande 3, 2003/04:Ub391 yrkande
10 och 2003/04:Ub498 yrkande 35.
Reservation 10 (m, kd, c)

8.      Undervisningen i konfessionella skolor
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf326 yrkande 13, 2003/04:Ub282
yrkande 1 och 2003/04:Ub436.
Reservation 11 (m, kd, c) - motiv
Reservation 12 (v)

9.      Sex- och samlevnadsundervisning
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub286, 2003/04:Ub428 yrkande 6 och
2003/04:Ub437 yrkande 6.

10.     Undervisning på entreprenad
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub427 yrkande 8.
Reservation 13 (m, fp)

11.     Uppföljning, utvärdering och tillsyn
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub205, 2003/04:Ub378 yrkande 1 och
2003/04:Ub427 yrkandena 1 och 2.

12.     Granskning genom ett nationellt kvalitetsinstitut
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub391 yrkande 8.
Reservation 14 (m, fp, c)

13.     Tillstånds- och tillsynsmyndighet för fristående specialskolor
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub377 yrkande 10.
Reservation 15 (m, kd)

14.     Etableringsfrihet inom förskoleverksamheten
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So500 yrkande 14, 2003/04:Ub300,
2003/04:Ub438 yrkande 7 och 2003/04:Ub486.
Reservation 16 (m, fp, kd, c)

15.     Rätt att bedriva fritidsverksamhet
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub427 yrkande 10.
Reservation 17 (m)

16.     Fristående skolor för vuxenutbildning
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub367 yrkande 27 och 2003/04:Ub378
yrkande 4.
Reservation 18 (m, fp, kd, c)

17.     Rätten till skolskjuts för elev i fristående skola
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub253, 2003/04:Ub378 yrkande 5,
2003/04:Ub388 yrkande 17 i denna del och 2003/04:Ub439 yrkande 29.
Reservation 19 (m, fp, kd, c)

18.     Skollagskommitténs förslag till reglering av fristående skolor
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub427 yrkande 7.
Reservation 20 (m)

19.     Begreppet fristående skolor
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub378 yrkande 6 och 2003/04:Ub427
yrkande 9.
Reservation 21 (m, fp, kd, c)
Stockholm den 19 februari 2004
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Jan Björkman (s),
Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg
(s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Anna Ibrisagic (m),
Louise Malmström (s), Sofia Larsen (c), Sören Wibe (s), Tobias Billström
(m), Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s),
Marie Nordén (s) och Axel Darvik (fp).</pre><pre>
Redogörelse för ärendet
Under den allmänna motionstiden 2003 väcktes motioner med sammanlagt 42
yrkanden rörande fristående skolor. Dessa behandlas i detta
betänkande.
Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. etablering av fristående skolor,
bidrag till fristående skolor, bidrag för elever i behov av särskilt stöd,
undervisningen i konfessionella skolor, uppföljning, utvärdering och
tillsyn av fristående skolor, etableringsfrihet inom förskoleverksamheten
och rätt att starta fristående skolor för vuxenutbildning.
Förslagen i motionerna återges i bilaga.</pre><pre>
Utskottets överväganden
Etablering av fristående skolor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande etablering av fristående skolor
med hänvisning till tidigare riksdagsbehandling. Vidare bör riksdagen
avslå ett motionsyrkande om elevantal för godkännande av fristående skola.

Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (kd) samt särskilda yttrandena 1 (m,
fp, kd, c, mp), 2 (s) och 3 (v).
Motioner och utskottets ställningstaganden
I motion 2003/04:Ub427 yrkande 6 angående etablering av fristående skolor
framhåller Moderata samlingspartiet att riksdagen uttalat sig mot ett
införande av kommunal vetorätt när det gäller friskoleetableringar. I
motionen hävdas att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill att kommunerna
i princip skall ges rätt till veto mot nyetableringar och konkurrens från
fristående alternativ. Moderaterna anser därför att det finns all anledning
att upprepa kravet att vetorätt inte skall införas.
Även Folkpartiet understryker i motion 2003/04:Ub367 som rör gymnasieskolan
att kommunalt godtycke inte får tillåtas vara avgörande för om en fristående
gymnasieskola skall få etableras eller inte (yrkande 32).
U t s k o t t e t anser att motionsyrkandena bör avslås av riksdagen med
hänvisning till tidigare riksdagsbehandling.
Enligt gällande bestämmelser i skollagen (1985:1100) skall Skolverket
förklara en godkänd fristående skola på grundskolenivå berättigad till
bidrag från elevernas hemkommuner. Förklaring skall dock inte lämnas om
skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för
skolväsendet i den kommun där skolan är belägen ( 9 kap. 6 och 6 a §§).
Motsvarande bestämmelser finns när det gäller fristående skolor på gymnasienivå,
nämligen att förklaring om rätt till bidrag inte skall lämnas i fråga om
utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet
i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner (9 kap.
8 och 8 b §§).
I förordningen (1996:1206) om fristående skolor föreskrivs att när Skolverket
handlägger ärenden om godkännande av och bidrag till fristående grundskolor
och särskolor, skall verket ge den kommun där skolan skall vara belägen
tillfälle att yttra sig. När kommunen yttrar sig bör den bifoga en
konsekvensbeskrivning till sitt yttrande (1 a kap. 2 §). Motsvarande gäller
i ärenden om bidrag till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor
med tillägget att även närliggande kommuner som kan antas bli berörda av
en etablering av en skola skall ges tillfälle att yttra sig över ansökan
(2 kap. 2 §).
Riksdagen avslog våren 2002, dvs. under föregående mandatperiod, regeringens
förslag i propositionen Fristående skolor  (prop. 2001/02:35, bet. UbU7,
rskr. 184) om tydligare och mer detaljerade lagregler för Skolverkets
prövning av om en fristående skola skall ha rätt till kommunala bidrag.
Regeringen hade föreslagit att Skolverket inte skulle förklara en fristående
skola berättigad till bidrag, om skolans verksamhet vid en helhetsbedömning
som bl.a. innefattade skolans storlek, geografiska läge och - på gymnasienivå
- utbildningens innehåll skulle innebära påtagliga negativa följder för
skolväsendet i kommunen eller i närliggande kommuner. Riksdagsmajoriteten
ansåg alltså att gällande lagregler var tillräckliga.
Frågan om en ändring av ifrågavarande lagbestämmelser togs ånyo upp till
behandling våren 2003 med anledning av ett motionsyrkande från Vänsterpartiet
(bet. 2002/03:UbU15). Denna gång biföll riksdagen en fempartireservation
om avslag på motionsyrkandet och om bibehållande av de bestämmelser som
gäller i dag.
I juni 2003 beslutade regeringen att uppdra åt Skolverket att inom ramen
för den nya utbildningsinspektionen skapa nya och skarpa rutiner och
metoder för inspektion och prövning av fristående skolor.
Skolverket redovisade den 15 januari 2004 resultatet av regeringsuppdraget
i rapporten Skarpare rutiner vid tillståndsprövning och inspektion av
fristående skolor  (dnr 01-2003:1995). Skolverket föreslår bl.a. att en
bestämmelse skall införas i skollagen om att kommunerna skall  yttra sig
över ansökan om att få starta en fristående skola. Vidare bör i förordningen
om fristående skolor föreskrivas att en konsekvensbeskrivning skall
bifogas kommunens yttrande. För närvarande saknar Skolverket bemyndigande
att meddela föreskrifter om hur konsekvensbeskrivningar skall utformas.
I rapporten föreslås att verket får ett sådant bemyndigande. Det påpekas
att en förutsättning för att verket skall kunna göra korrekta bedömningar
är att kravet på kommunernas yttranden skärps.
Förslagen från Skolverket kommer nu att beredas inom Utbildningsdepartementet.

I motion 2003/04:N330 om en livskraftig landsbygd framhåller Kristdemokraterna
betydelsen av att det finns möjligheter att driva skolor med ett mindre
elevantal  (yrkande 10). Enligt motionen bör Skolverket mer generöst
tillämpa de dispensmöjligheter som finns när det gäller att starta en
fristående skola i glesbygdsområden med färre än 20 elever.
U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandet.
Som en av förutsättningarna för att en fristående skola för skolpliktiga
elever skall godkännas gäller enligt skollagen att skolan har minst 20
elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal (9 kap.
2 §).
Av förarbetena till nämnda lagbestämmelse (prop. 1995/96:200, bet.
1996/97:UbU4, rskr. 14) framgår att kravet på minst 20 elever gäller vid
fullt utbyggd verksamhet enligt ansökan om godkännande. En fristående
skola som begär godkännande för exempelvis år 1-6 kan alltså bygga upp
verksamheten successivt och börja med färre elever. Skolverket skall kunna
medge undantag från kravet på minst 20 elever, t.ex. för att i lägre
årskurser möjliggöra skolgång inom rimligt avstånd från elevernas hem i
glesbygd eller därför att en nystartad skola behöver en viss tid för
uppbyggnad.
1999 års skollagskommitté föreslår i sitt betänkande Skollag för kvalitet
och likvärdighet  (SOU 2002:121) att kravet på minst 20 elever för fristående
grundskolor, särskolor och specialskolor skall tas bort. Enligt kommittén
kan Skolverket fortfarande avslå en ansökan och återkalla ett godkännande
om skolan anses för liten för att utgöra en skola i läroplanens bemärkelse.

Utskottet anser att regeringens förslag med anledning av Skollagskommitténs
betänkande och remissyttranden över detta bör avvaktas.
Bidrag till fristående skolor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om riksprislista för bidrag till
fristående grundskolor, ekonomiska villkor för fristående grundskolor och
bidragssystemet för fristående gymnasieskolor.
Jämför reservationerna 3 (m, fp), 4 (fp), 5 (m, fp), 6 (kd) och 7 (c)
samt särskilt yttrande 4 (mp).
Motioner och utskottets ställningstaganden
En riksprislista för bidrag till fristående grundskolor  efterfrågas i
Moderata samlingspartiets motion 2003/04:Ub427 yrkande 5. Moderaterna
anser att regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att utforma en sådan
prislista för att skapa ett normvärde som kan ligga till grund för
överenskommelser. Detta behövs dels vid eventuella tvister om beräkningen av
bidrag, dels för att stimulera friskoleetableringar i kommuner som saknar
fristående alternativ på grund av att den erbjudna kommunala skolpengen
varit alltför låg.
Folkpartiet betonar i motion 2003/04:Ub388 att fristående grundskolor
skall kunna konkurrera med de offentliga skolorna på ekonomiskt lika
villkor  (yrkande 17 i denna del). Reglerna för ekonomisk ersättning till
de fristående skolorna måste bli så tydliga att skilda tolkningar i
kommunerna inte är möjliga. Dessutom bör momsreglerna ses över. Motionärerna
anmärker att fristående skolor inte har avdragsrätt för moms, vilket
kommunala skolor har.
U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandena.
Bidraget från en elevs hemkommun till en fristående grundskola skall enligt
skollagen bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov
efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser
till de egna grundskolorna (9 kap. 6 §).
Enligt utskottet föreligger det inga motsatta uppfattningar i fråga om
att likvärdiga och rättvisa villkor skall gälla för alla skolor oavsett
huvudman. Det är viktigt att denna princip kan upprätthållas. Utskottet
förutsätter att kommunerna utvecklar regler för resursfördelningen på
grundskolenivå som är rimliga. En prislista på nationell nivå för grundskolan
kan utskottet inte förorda. Förutsättningarna för skolverksamheten är
alltför skiftande mellan olika kommuner.
När det gäller momsregler och ersättning till fristående skolor erinrar
utskottet om att regler finns i förordningen (1996:1206) om fristående
skolor. Där föreskrivs att en kommun som lämnar bidrag för en elev i en
fristående skola skall för skolan kunna redovisa hur stor andel av bidraget
som är ersättning för kostnader för mervärdesskatt.
I flera motioner anförs kritik mot det nyligen införda bidragssystemet
för fristående gymnasieskolor.
Enligt Moderata samlingspartiets motion 2003/04:Ub427 yrkande 4 bör den
s.k. riksprislistan för gymnasieutbildningar återinföras. Moderaterna
anger exempel på etablerade skolor som riskerar att inte kunna fortsätta
sin verksamhet, på grund av att kommunerna använder beräkningsunderlag
för bidragsgivningen som omöjliggör vidare drift. De framhåller att genom
riksprislistan garanteras eleverna att skolorna uppfyller kraven på
långsiktighet. Rättssäkerheten för de fristående skolorna stärks också med
en riksprislista, eftersom det vid tvister om beräkningsgrunder finns en
av staten fastställd bidragsnorm att utgå från.
Även Folkpartiet begär i motion 2003/04:Ub367 yrkande 24 att en s.k.
riksprislista skall användas i de fall då kommuner och fristående gymnasieskolor
inte kommer överens om nivån på ersättningen till skolorna.
Kristdemokraterna - som likaså kritiserar det gällande bidragssystemet -
föreslår i motion 2003/04:Ub378 yrkande 7 ett modifierat system för
ersättning till fristående gymnasieskolor. Kommunen skall i dialog med de
fristående skolorna fastställa ersättningen. Beslutet skall kunna överklagas
till Skolverket, som då har att pröva om ersättningsnivån stämmer överens
med den som ges för likartad utbildning i kommunal regi.
I motion 2003/04:Ub342 (kd) betonar motionären att den fristående skolan
är ett viktigt komplement och alternativ till den kommunala skolan.
Samhället bör därför garantera ekonomisk rättvisa åt fristående skolor.
Centerpartiet begär i motion 2003/04:Ub391 yrkande 11 att regeringen
snarast låter utreda hur de nya bidragsreglerna påverkat situationen för
de fristående gymnasieskolorna. Det har enligt motionen visat sig att det
nya bidragssystemet för fristående gymnasieskolor har medfört stora problem,
såväl ekonomiska som administrativa.
En motsatt uppfattning framförs i motion 2003/04:Ub374 (s). I denna påtalar
motionärerna problemet med att hemkommunens kostnader för elever på
riksrekryterande gymnasieutbildningar och i fristående gymnasieskolor inte
kan balanseras med motsvarande kostnadssänkningar för den egna gymnasieskolan.
För gymnasieutbildningen i kommuner med svag ekonomi innebär de ekonomiska
konsekvenserna av riksintag av elever på längre sikt en kvalitetsmässig
utarmning av den egna verksamheten. Det är därför angeläget att regelverket
ses över.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena med
hänvisning till följande.
Tidigare var grundregeln att elevens hemkommun och den fristående
gymnasieskolan skulle komma överens om bidraget. Om man inte kom överens skulle
kommunen betala det belopp som regeringen föreskrivit i den s.k. riksprislistan,
som fanns i en bilaga till förordningen (1996:1206) om fristående skolor.

Utskottet erinrar om att riksdagen så sent som våren 2002 ställde sig
bakom principerna för ett nytt bidragssystem för fristående gymnasieskolor
och antog de ändringar i skollagen som följde därav (prop. 2001/02:35,
bet. UbU7, rskr. 184). Med utgångspunkt i det övergripande synsättet om
likvärdiga ekonomiska villkor oavsett huvudman skulle bidraget till
fristående gymnasieskolor motsvara hemkommunens kostnad för motsvarande
nationella program. Utskottet framhöll att det nya bidragssystemet, bättre
än vad riksprislistan gjort, borde kunna garantera att likvärdiga och
rättvisa ekonomiska villkor skulle gälla för kommunala och fristående
gymnasieskolor.
De nya bidragsreglerna för fristående gymnasieskolor som tillämpas fr.o.
m. den 1 januari 2003 innebär alltså att bidraget skall motsvara den
kostnad elevens hemkommun har för motsvarande nationella program. Om
programmet inte finns i hemkommunen, men i den kommun där den fristående
skolan ligger, skall bidraget motsvara kostnaden i den kommunen. I annat
fall skall det belopp utbetalas som fastställts av Skolverket i en
riksprislista. Skolverket fastställer också till vilket nationellt program
i gymnasieskolan en fristående gymnasieskolas utbildning skall hänföras
i bidragshänseende.
Samtidigt som de nya bidragsreglerna för fristående gymnasieskolor beslutades
gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om behovet av att
det utarbetades ett system för redovisning av kostnaderna för olika program
vid kommunala gymnasieskolor.
Skolverket har på regeringens uppdrag utarbetat det begärda
redovisningssystemet.
Detta finns tillgängligt på Skolverkets hemsida.
Efter det att kritiska synpunkter framförts från Friskolornas riksförbund
och Svenska Kommunförbundet påbörjade Skolverket hösten 2003 en utvärdering
av bidragssystemet för fristående gymnasieskolor. Utvärderingen beräknas
vara klar i slutet av februari 2004.
Bidrag för elever i behov av särskilt stöd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör mottagande i fristående skola
av elever i behov av särskilt stöd. Utskottet hänvisar bl.a. till förslag
som lagts fram av Skollagskommittén (SOU 2002:121) och som bereds inom
Regeringskansliet.
Jämför reservationerna 8 (fp, kd, c) och 9 (m).
Motioner
Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub378 yrkande 2 att fristående
skolor inte skall ha rätt att neka behörig elev tillträde så länge kvoten
av elever inte är uppfylld. Detta förutsätter att kommunen står för de
kostnader som orsakas av att en elev exempelvis har ett handikapp som
kräver lokalanpassning eller är i behov av annat särskilt stöd.
Enligt Centerpartiet i motion 2003/04:Ub391 yrkande 9 skall fristående
skolor vara förpliktade att ta emot elever i behov av särskilt stöd på
samma villkor som kommunala skolor. Detta skall även gälla elever som
kräver extra ekonomiska resurser som t.ex. funktionshindrade barn.
Motionärerna vill ha regler eller riktlinjer för bedömning av vilken typ av
stödbehov som skall tilldelas särskilda resurser. Därigenom underlättas
prövningen av frågan om särskilt bidrag till fristående skolor för elever
i behov av särskilt stöd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Enligt skollagen (1985:1100) skall en godkänd eller bidragsberättigad
fristående skola stå öppen för alla barn respektive ungdomar som enligt
lagen har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga
skolväsendet (9 kap. 2, 8 och 8 b §§). Likaså skall en godkänd fristående
förskoleklass stå öppen för alla barn som har rätt till utbildning inom
förskoleklassen (2 b kap. 7 §). Undantag får endast göras för sådana barn
respektive ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan.
Möjligheten för en fristående skola att neka att ta emot en elev under
vissa förutsättningar motsvarar vad som, enligt 4 kap. 6 § skollagen,
gäller vid placeringen av elever vid en kommuns olika skolenheter. En
skola kan när det gäller barn med särskilda behov ha svårt att ta emot
barnet som elev. För att skolan skall få neka en elev tillträde måste
dock svårigheten vara betydande. Det kan vara fråga om att skollokalerna
måste förändras eller att det behövs extra personal för eleven. Om kommunen
är beredd att betala för det särskilda stödet, kan den fristående skolan
inte åberopa ekonomiska svårigheter som skäl för att vägra att ta emot en
elev.
Principen om öppenhet gäller för både fristående och offentliga skolor.
Överensstämmande regler gäller också i fråga om mottagande av elever i
behov av särskilt stöd. Utskottet förutsätter att detta innebär att
skolorna får en lika behandling oavsett huvudman även när det gäller
resursfördelningen för elever i behov av särskilt stöd.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande Skollag för kvalitet och
likvärdighet (SOU 2002:121) nya bestämmelser som innebär att en enskild
skola (nuvarande fristående skola) skall kunna specialisera sin verksamhet
till elever i behov av särskilt stöd eller, enligt föreskrifter som
meddelats av regeringen, till en särskild elevgrupp som kräver en särskilt
anpassad utbildning eller organisation (s. 229, 620).
I betänkandet konstaterar kommittén att uppfattningen skiftar om vad som
krävs för att en elev skall anses vara i behov av särskilt stöd. Att i
lagtext närmare definiera vilka förutsättningar som skall föreligga för
rätt till särskilt stöd är knappast möjligt. Kommittén anser mot denna
bakgrund att en regel om särskilt stöd med nödvändighet måste bli allmänt
hållen och knytas till en skyldighet för skolan att utreda elevens stödbehov.
Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd för att kunna nå
målen har eleven rätt till sådant stöd (s. 336 f.).
Utskottet anser att beredningen inom Regeringskansliet av Skollagskommitténs
förslag bör avvaktas.
Införande av individuella program
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att fristående gymnasieskolor skall
ges rätt att anordna individuella program. Utskottet hänvisar till att
regeringens förslag i en aviserad proposition om gymnasieskolan bör
inväntas.
Jämför reservation 10 (m, kd, c) och särskilt yttrande 5 (fp).
Motioner
Kristdemokraterna förordar i motionerna 2003/04:Ub498 yrkande 35 och
2003/04:Ub378 yrkande 3 att fristående gymnasieskolor skall ges rätt att
starta individuella program. I motionerna lyfts fram att många fristående
skolor drivs med alternativa och nyskapande pedagogiska metoder. I vissa
fall kan det göra skolorna väl lämpade att ta emot elever som saknar
studiemotivation och som av olika anledningar har svårt att klara de
nationella gymnasieprogrammen.
Även Centerpartiet pläderar i motion 2003/04:Ub391 yrkande 10 för att det
skall bli möjligt att inrätta det individuella programmet vid fristående
gymnasieskolor. Det är enligt motionärerna angeläget att ta till vara den
kunskap och det engagemang som finns också utanför det offentliga
skolväsendet för att ge elever rätt stöd och stimulans för vidare studier.
Utskottets ställningstagande
Förändringar av gymnasieskolans individuella program har föreslagits av
Gymnasiekommittén 2000 i betänkandet Åtta vägar till kunskap - en ny
struktur för gymnasieskolan  (SOU 2002:120) och av en arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet i promemorian Ökade möjligheter för elever i
gymnasieskolan att följa undervisningen på ett programinriktat individuellt
program  (U2003/532/G). En proposition om gymnasieskolan är aviserad att
föreläggas riksdagen i mars innevarande år.
Enligt utskottets mening bör riksdagen - i avvaktan på regeringens förslag
i gymnasiepropositionen - inte göra något uttalande om rätt för fristående
gymnasieskolor att anordna individuella program.
Motionsyrkandena avstyrks därmed.
Undervisningen i konfessionella skolor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om undervisningen i konfessionella
fristående skolor. Utskottet hänvisar till gällande bestämmelser och
uttalanden i förarbetena till dessa samt till Skolverkets utbildningsinspektion.

Jämför reservationerna 11 (m, kd, c) och 12 (v).
Motioner
Folkpartiet betonar i motion 2003/04:Sf326 yrkande 13 att fristående skolor
som inte bedriver undervisning i enlighet med läroplanens mål och värderingar
bör få sina tillstånd indragna. I motionen anmärks att religiösa friskolor
är något nytt och därmed ovant i Sverige. Det ställer krav på tydliga
politiska ramar för vad som är tolerans och vad som inte är det. Enligt
motionärerna är det utomordentligt viktigt att dessa skolor undervisar om
samtliga världsreligioner och livsåskådningar. Undervisningen får inte
vara färgad av konfessionella förbehåll. Det är också viktigt att skolorna
ingående undervisar om medborgerliga och politiska fri- och rättigheter
i Sverige. Motionärerna ser det som angeläget att Skolverket fortsätter
sin granskning av fristående skolor som drivs på religiös grund.
I motion 2003/04:Ub282 yrkande 1 från Vänsterpartiet begärs ett
tillkännagivande om att regeringen snarast bör låta se över frågan om offentlig
finansiering av konfessionella skolor. Motionärerna hänvisar till att
enligt läroplanerna skall undervisningen i skolan vara icke-konfessionell.
De ifrågasätter att fristående skolor som drivs på konfessionell grund
uppfyller detta grundläggande krav. Det är enligt dem svårt att se varför
offentliga medel skall användas till verksamheter som på avgörande punkter
gör avsteg från gällande läroplaner. Motionärerna framhåller att den
offentligt organiserade skolans uppgift är att utgöra en mötesplats för
barn och unga med olika ursprung och därmed verka för integration, förståelse
och respekt.
Också i motion 2003/04:Ub436 (s) aktualiseras frågan om offentliga medel
bör utgå till konfessionella skolor. Motionären anser att det är nödvändigt
att Skolverket kraftigt stärker sin kompetens när det gäller att följa
upp och utvärdera fristående skolor med konfessionell inriktning. Om
förutsättningar saknas att fullt ut garantera att fristående konfessionella
skolor följer läroplaner och andra styrdokument för skolan, finns det
skäl att ta upp frågan om bidrag till dessa skolor till förnyad diskussion.

Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen inte bör göra något särskilt uttalande med
anledning av motionsyrkandena utan avslå desamma.
Enligt gällande regler i skollagen (1985:1100) skall fristående skolor,
såväl på grundskolenivå som på gymnasienivå, svara mot de allmänna mål
och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet
(9 kap. 2 och 8 §§). I samma lagrum stadgas att en fristående skola, inom
ramen för den gemensamma värdegrunden, får ha en konfessionell inriktning.

Utskottet finner det viktigt att hänvisa till följande uttalanden som
regeringen gjorde i förarbetena till dessa bestämmelser (prop. 1995/96:200
s. 32).
I en fristående skola med konfessionell profil måste undervisningen i
religionskunskap, men även utbildningen i övrigt, bedrivas under iakttagande
av läroplanens krav på saklighet och allsidighet, öppenhet för skilda
uppfattningar, tolerans samt möjligheter till personliga ställningstaganden.
- - - En fristående skola skall hävda de grundläggande värden som anges
i skollagen och läroplanerna samt klart ta avstånd från det som strider
mot dessa värden. Undervisningen får inte i något ämne vara indoktrinerande
eller tendentiös. Elevens rätt till en saklig och allsidig undervisning
av god kvalitet kan aldrig underordnas föräldrarnas rätt att välja en
undervisning som överensstämmer med deras religiösa eller filosofiska
övertygelse.
I den nämnda propositionen underströk regeringen att Skolverket i sin
tillsyn av fristående skolor särskilt bör ge akt på om skolan bedriver
sin verksamhet i enlighet med skollagens och läroplanernas värdegrund och
allmänna mål (prop. 1995/96:200 s. 57). Om Skolverket i sin tillsyn finner
att undervisningen i den fristående skolan inte lever upp till dessa krav,
skall beslutet om godkännande återkallas.
Efter uppgifter om att vissa fristående skolor inte skulle svara upp mot
de krav som gäller för skolornas utbildning, gav regeringen i juni 2003
Skolverket i uppdrag att genomföra en särskild inspektion av fristående
skolor med konfessionell inriktning eller motsvarande. Skolverket skulle
närmare redovisa i vilken omfattning inspektion genomförts vid dessa skolor,
vilka iakttagelser som gjorts och vilka åtgärder detta föranlett.
Skolverket överlämnade den 15 januari 2004 rapporten Inspektion av fristående
skolor med konfessionell inriktning eller motsvarande  (dnr 54- 2003:2372)
som svar på regeringsuppdraget.
Enligt rapporten omfattade inspektionen sammanlagt 25 fristående grundskolor.
Av dessa skolor har 19 skolor av huvudmannen betecknats som konfessionella;
13 kristna, 4 islamiska och 2 judiska. Övriga sex skolor har av huvudmannen
betecknats som språkligt/etniska eller allmänna till sin inriktning men
haft en profil som gjort att Skolverket ansett att de borde ingå i
inspektionen.
Skolverkets samlade bedömning i rapporten visar att skolornas verksamhet
inte strider mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för all
utbildning inom det offentliga skolväsendet. Det finns t.ex. inga
indikationer på att allsidigheten och sakligheten i undervisningen skulle
åsidosättas. Däremot har skolorna problem som orsakas av bristande styrning,
ledning och kvalitetssäkring. På samtliga skolor har Skolverket funnit
anledning att antingen ge förelägganden om brister som måste åtgärdas
eller peka på behov av ytterligare utveckling av verksamheten.
En huvuduppgift för det nya Skolverket fr.o.m. den 1 mars 2003 är att
genom utbildningsinspektion granska kvaliteten i skolväsendet och ha
tillsyn över kommunala och fristående skolor. Verket har i rapporten
Skarpare rutiner vid tillståndsprövning och inspektion av fristående skolor
(dnr 01- 2003:1995), som lämnades till regeringen den 15 januari 2004,
pekat på att även de fristående skolorna omfattas av Skolverkets nya
inspektionsuppdrag. Det innebär att granskningen av de fristående skolorna
än mer än tidigare kommer att utgöra en kvalitetsbedömning av verksamheten.
Verket har också i rapporten lämnat vissa förslag till skärpta rutiner
vid inspektion av fristående skolor.
Utskottet finner att motionärernas önskemål om stärkt statlig
kvalitetsgranskning
och tillsyn av fristående skolor på konfessionell grund är tillgodosedda.

I sammanhanget bör nämnas att Skollagskommittén (SOU 2002:121) i sitt
förslag till ny skollag har tagit in en bestämmelse om att enskilda
(nuvarande fristående) skolor och förskolor skall kunna ha en konfessionell
inriktning (förslaget till 1 kap. 5 §). Den konfessionella inriktningen
skall vara förenlig med skolväsendets allmänna mål och värdegrund samt
barnets rätt till undervisning.
Sex- och samlevnadsundervisning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om sex- och samlevnadsundervisningen
vid fristående skolor.
Motioner
Frågor om sex- och samlevnadsundervisningen vid fristående skolor tas upp
i tre motioner.
Enligt de i huvudsak likalydande motionerna 2003/04:Ub428 (mp, fp, v, c)
yrkande 6 och 2003/04:Ub437 (s) yrkande 6 förekommer det tyvärr att
fristående skolor prioriterar bort undervisning om sexualitet och samlevnad
eller att frågor som rör homosexuella, bisexuella och transpersoner
(HBT-frågor) får en mycket fördomsfull behandling. Motionärerna vill att
det skall göras tydligt att alla elever, oavsett om de deltar i undervisning
vid en fristående skola eller en offentlig, har samma rätt till en objektiv
undervisning i frågor om sexualitet och samlevnad, inklusive undervisning
om HBT-frågor.
Behovet av att Skolverket granskar sex- och samlevnadsundervisningen vid
konfessionella skolor understryks i motion 2003/04:Ub286 (s). Enligt
motionären finns det nämligen en stor risk för att denna undervisning har
brister. Vid granskningen bör även undersökas hur skolorna arbetar med
frågor kring jämställdhet och hur man tydliggör respekten för varje
individs egna önskemål när det gäller exempelvis val av partner och andra
livsval.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att undervisningen
vid fristående skolor, liksom vid offentliga skolor, är objektiv och
allsidig.
I Skolverkets rapport Inspektion av fristående skolor med konfessionell
inriktning eller motsvarande  som utskottet redovisat i föregående avsnitt
har verket också tagit upp frågor om sex- och samlevnadsundervisningen.
Enligt rapporten förekommer det sex- och samlevnadsundervisning på samtliga
inspekterade skolor, i många fall genom skolsköterskornas försorg. På
flera skolor har pojk- och flickgrupper bildats för att samtala om sådana
frågor. I en del skolor görs också besök på ungdomsmottagningar. Inspektionerna
har inte visat på något fall där läroböcker eller annan litteratur har
censurerats beträffande texter och bilder av religiös eller sexuell
karaktär. Den allmänna bilden är att flickor och pojkar ges samma utrymme
i undervisningen och att skolorna inte heller på annat sätt missgynnar
något av könen.
Utskottet erinrar om att Skolverkets tillsyn och kvalitetskontroll över
alla skolor, oavsett huvudman, har skärpts i den nya organisationen.
Utskottet utgår från att skolorna kommer att granskas genom återkommande
inspektioner.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Undervisning på entreprenad
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om undervisning på entreprenad med
hänvisning till att en utredning i frågan aviserats.
Jämför reservation 13 (m, fp).
Motion
Moderata samlingspartiet begär i motion 2003/04:Ub427 yrkande 8 att
regeringen tillsätter en utredning för att se över entreprenadlösningar på
skolans område. Moderaterna framhåller att den snabba kunskapsutvecklingen
och komplexiteten i skolans uppdrag medför ökade svårigheter att tillgodose
kraven på ämneskompetens. Fristående skolor saknar i dag möjligheten att
lägga ut viss undervisning på entreprenad. Moderaterna menar att reglerna
för såväl kommunala skolor som fristående måste ge skolorna ökade möjligheter
att använda specifik kompetens genom att öppna upp för entreprenadverksamhet.

Utskottets ställningstagande
Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet kommer regeringen inom kort
att besluta om direktiv till en utredning om möjligheterna att bedriva
gymnasieutbildning genom entreprenad. Nuvarande bestämmelser skall ses
över.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet avslag på motionsyrkandet.
Uppföljning, utvärdering och tillsyn
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör uppföljning, utvärdering och
tillsyn av fristående skolor. Utskottet hänvisar till riksdagens
tillkännagivande till regeringen i ärendet våren 2003.
Riksdagen bör också avslå motionsyrkanden om granskning genom ett nationellt
kvalitetsinstitut och om annan tillstånds- och tillsynsmyndighet för
fristående specialskolor.
Jämför reservationerna 14 (m, fp, c) och 15 (m, kd) samt särskilt yttrande
6 (m, fp, kd, mp).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Frågor om uppföljning, utvärdering och tillsyn  av fristående skolor lyfts
fram i motioner från Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna.
Enligt Moderaternas motion 2003/04:Ub427 yrkande 1 skall tillsynen av att
fristående skolor efterlever de regler som gäller för skolverksamheten
även i fortsättningen ligga på Skolverket (yrkande 1). De fristående
skolorna skall också vara skyldiga att som i dag delta i den uppföljning
och utvärdering som genomförs av Skolverket.
Moderaterna vill säkerställa att de fristående skolorna inte skall utsättas
för att kommunerna har insyns- och granskningsrätt i skolorna (yrkande 2).
Det är enligt dem inte acceptabelt att kommunerna som själva driver egna
skolor samtidigt utövar tillsyn eller granskning av fristående skolor.
Moderaterna ser däremot positivt på att fristående skolor erbjuds möjlighet
att ingå i kommunens kvalitetsuppföljning, inte minst för att elever,
föräldrar och allmänhet därigenom får god information om olika skolor.
Att delta i denna uppföljning kan dock inte vara ett krav.
Också Kristdemokraterna betonar i motion 2003/04:Ub378 att uppföljning
och utvärdering av fristående skolor skall utföras av Skolverket men att
fristående skolor skall erbjudas att delta i kommunens uppföljnings- och
utvärderingssystem (yrkande 1). För de allra flesta fristående skolor är
det ett egenintresse att delta, framhåller Kristdemokraterna. En kommun
kan då inte heller avstå från att ha med skolorna i sin kvalitetsredovisning.

I motion 2003/04:Ub205 (m) framför motionären att det är en felaktig tanke
att respektive kommun skall utvärdera de fristående skolor som finns i
kommunen. De fristående skolorna utgör ett alternativ till de kommunala
skolorna och kan alltså sägas vara en sorts konkurrenter.
U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandena.
Enligt gällande bestämmelser i 9 kap. 11 § andra stycket skollagen är
bidragsberättigade fristående skolor skyldiga att i den utsträckning som
kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen
gör av sitt eget skolväsende.
Utskottet konstaterar att yrkandena i motionerna i sak svarar mot riksdagens
tillkännagivande till regeringen våren 2003 om uppföljning och utvärdering
av fristående skolor, i enlighet med en reservation från Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet
(bet. 2002/03:UbU15, rskr. 204).
Enligt Centerpartiet i motion 2003/04:Ub391 yrkande 8 skall granskning av
fristående skolor utföras av det nationella kvalitetsinstitut  som partiet
föreslår skall inrättas. Motionärerna understryker vikten av att såväl
fristående som kommunala skolor verkligen följer läroplanen.
U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandet.
Motionsyrkanden om inrättande av ett nationellt kvalitetsinstitut har
flera gånger avstyrkts av utskottet, senast i budgetbetänkandet hösten
2003 (bet. UbU1). Riksdagen har följt utskottet. Utskottet vidhåller sin
uppfattning att den nu införda myndighetsstrukturen på skolområdet är
ändamålsenlig. Genom att Myndigheten för skolutveckling bildats har
Skolverkets uppgifter renodlats och koncentrerats till kvalitetskontroll
genom uppföljning, utvärdering och granskning samt tillsyn.
Kristdemokraterna begär i motion 2003/04:Ub377 yrkande 10 ett tillkännagivande
till regeringen om att Skolverket bör vara tillstånds- och tillsynsmyndighet
för fristående skolor för funktionshindrade elever. Motionärerna påpekar
att Skolverket har dessa uppgifter för andra fristående skolor. För
fristående specialskolor är emellertid Specialskolemyndigheten tillstånds-
och tillsynsmyndighet, vilket enligt motionen är en oförklarlig särbehandling
av de funktionshindrade eleverna.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet med
hänvisning till att frågan redan är aktualiserad hos regeringen.
Enligt Skollagskommitténs förslag till ny skollag (SOU 2002:121) skall
Skolverket även pröva ärenden om godkännande av enskild (fristående)
specialskola, som Specialskolemyndigheten nu prövar, samt ha tillsyn över
samtliga skolformer, oavsett om huvudmannaskapet är offentligt eller
enskilt (förslagen till 2 kap. 5 § samt 18 kap. 1 §).
Resultatet av beredningen inom Regeringskansliet av kommitténs förslag
bör enligt utskottets mening inväntas.
Etableringsfrihet inom förskoleverksamheten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om etableringsfrihet inom
förskoleverksamheten, med hänvisning till förslag av Skollagskommittén (SOU
2002:121).
Jämför reservation 16 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 7 (mp).
Motioner
I motion 2003/04:Ub438 yrkande 7 pläderar Kristdemokraterna för att
etableringsfriheten inom förskoleverksamheten skall återinföras. Enligt
motionen skall alla förskolor som uppfyller i lag fastställda villkor få
tillstånd för sin verksamhet och ekonomiskt stöd från kommunen. Tillstånd
och tillsyn skall skötas av Skolverket och inte som i dag av kommunen.
Också Centerpartiet i motion 2003/04:So500 förordar att etableringsfrihet
skall införas inom barnomsorgsområdet (yrkande 14). Alla barnomsorgsformer
som lever upp till skollagens bestämmelser skall ha rätt till kommunala
bidrag i proportion till antalet utförda barnomsorgstimmar. Tillsynen av
att barnomsorgsverksamheterna uppfyller skollagens mål skall genomföras
av Skolverket.
Enligt motion 2003/04:Ub300 (fp) måste etableringsfrihet för förskolor
jämställas med etableringsfriheten för skolor. Lagstiftningen bör därför
ses över så att alternativa förskolor - som uppfyller skollagens bestämmelser
och arbetar utifrån läroplanen - får etableras och även får nödvändiga
resurser för att bedriva verksamheten.
I motion 2003/04:Ub486 (s) påtalas att det förekommer att kommuner tillåtit
pedagogiskt utbildad personal att starta enskilda förskolor, där en person
är ensam om att driva förskolan med ett fåtal barn i förskoleåldern
inklusive egna barn. Frågan är om inte detta skall klassificeras som ett
familjedaghem som samtidigt inrymmer ett förtäckt vårdnadsbidrag. Enligt
motionen bör bestämmelserna ses över.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.
Enligt gällande bestämmelser i 2 a kap. 13 § skollagen krävs tillstånd av
kommunen för att en enskild eller juridisk person skall få yrkesmässigt
driva en förskola. Krav på kvalitet och säkerhet måste vara uppfyllda för
att tillstånd skall beviljas (2 a kap. 14 §). Bidrag till enskild verksamhet
bör av kommunen lämnas med ett belopp per barn som inte oskäligt avviker
från kostnaden per barn i motsvarande kommunal verksamhet. En kommun är
dock inte skyldig att lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet.
Kommunen har tillsynsansvar för verksamheten. Skolverket har tillsyn över
att kommunerna fullgör sitt tillsynsansvar.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande Skollag för kvalitet och
likvärdighet  (2002:121) att ärenden om godkännande av enskild förskola,
liksom hittills, skall prövas av den kommun där verksamheten skall
bedrivas. Vidare föreslår kommittén, som en ny regel, att huvudman för
enskild förskola som uppfyller villkoren för godkännande också får rätt
till bidrag, efter prövning av att utbildningen inte innebär påtagliga
negativa följder för det offentliga skolväsendet.
Kommitténs förslag innebär alltså att enskilda huvudmän som uppfyller
kraven för godkännande får anordna förskolor inom skolväsendet med rätt
till bidrag från barnens hemkommuner. När det gäller rätten till godkännande
och bidrag kommer enskilda (fristående) förskolor därmed att behandlas på
samma sätt som andra enskilda (fristående) skolor (s. 542). Kommunens
bidrag till enskild förskola skall bestämmas med hänsyn till skolans
åtagande och barnens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid
fördelning av resurser till de egna förskolorna. Kommittén anser att det
är rimligt att den myndighet som prövar godkännande och rätt till bidrag
också har tillsyn och kan återkalla godkännandet vid behov. Kommittén
föreslår därför att kommunen får tillsynsansvar.
Enligt Skollagskommittén har det ingen principiell betydelse att kommunen
och inte Skolverket är besluts- och tillsynsmyndighet. Det är praktiska
skäl som ligger till grund för kommitténs förslag. Förekomsten av många
och små föräldrakooperativ på förskolenivå gör att det rimligen är betydligt
enklare för en ansökande huvudman att ta kontakt med kommunen än med
Skolverket.
Utskottet anser att regeringens beredning av Skollagskommitténs förslag
bör avvaktas.
Rätt att bedriva fritidsverksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om rätt för fristående skolor att
anordna och få ersättning för fritidsverksamhet. Utskottet hänvisar till
förslag som lagts fram av Skollagskommittén (SOU 2002:121)
Jämför reservation 17 (m).
Motion
I motion 2003/04:Ub427 yrkande 10 begär Moderata samlingspartiet ett
tillkännagivande till regeringen om att fristående skolor på lika villkor
som kommunala skolor skall få rätt att anordna och få ersättning för
fritidsverksamhet. Fristående skolor skall dock inte ha en skyldighet att
erbjuda sådan verksamhet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandet.
Enligt gällande bestämmelser i 2 a kap. 13 § skollagen krävs tillstånd av
kommunen för att en enskild eller juridisk person skall få yrkesmässigt
driva ett fritidshem. Kommunen kan lämna bidrag till enskild skolbarnsomsorg.
Sådant bidrag bör lämnas med ett belopp per barn som inte oskäligt avviker
från kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet (17 §).
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande (2002:121) att fritidshemmet
skall ingå som en frivillig utbildning i skolväsendet (s. 443). Utgångspunkten
är att huvudmannen för skolan där eleven går skall erbjuda fritidshem.
Det innebär att såväl offentliga som enskilda huvudmän är skyldiga att
erbjuda verksamheten. Skyldigheten föreslås emellertid inte gälla redan
befintliga fristående skolor. Hemkommunen skall för varje elev i enskilt
fritidshem lämna bidrag enligt samma grunder som kommunen tillämpar vid
fördelning av resurser till sina skolor (s. 624).
Enligt utskottets mening bör riksdagen inte göra något uttalande i ärendet
utan invänta beredningen inom Regeringskansliet av kommitténs lagförslag.

Fristående skolor för vuxenutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om rätt att starta fristående skolor
för vuxenutbildning. Utskottet hänvisar till tidigare ställningstagande
av riksdagen.
Jämför reservation 18 (m, fp, kd, c).
Motioner
Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:Ub367 yrkande 27 bör även vuxenutbildning
kunna erbjudas av fristående utbildningsenheter. Riksdagen bör uttala sig
för att fristående skolor för vuxenutbildning skall få etableras enligt
samma villkor som gäller för fristående gymnasieskolor.
Kristdemokraterna förordar likaså, i motion 2003/04:Ub378 yrkande 4, att
fristående skolor skall få rätt att bedriva vuxenutbildning. Sådana skolor
bör få startas på motsvarande sätt som fristående grund- och gymnasieskolor.

I båda motionerna påpekas att en fristående skola i dagsläget endast kan
utföra delar av vuxenutbildning på entreprenad åt en kommun.
Utskottets ställningstagande
Motionsyrkanden om fristående skolor inom vuxenutbildningen har avstyrkts
av utskottet, senast i betänkande 2002/03:UbU15, och avslagits av riksdagen
med följande motivering.
Kommunerna har en oinskränkt skyldighet att ge utbildning i grundskolan,
den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan
till alla barn och ungdomar som är bosatta i kommunen. För komvux gäller
en motsvarande skyldighet enbart för grundläggande vuxenutbildning och då
under förutsättning att den som har rätt till utbildningen också önskar
delta i den. Kommunen skall också erbjuda gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning och sträva efter att erbjuda utbildning som svarar
mot efterfrågan och behov. Idén bakom den strategi för utveckling av vuxnas
lärande som riksdagen har ställt sig bakom är att den vuxna individens
behov skall styra både innehåll och former för kommunens stöd till hans
eller hennes lärande. En ordning som innebär att fristående utbildningsanordnare
av Skolverket skulle ges rätt att få bidrag från elevernas hemkommuner -
såsom gäller för fristående skolor på grundskole- och gymnasienivå - skulle
innebära att kommunerna fråntogs inflytande över verksamhetens omfattning
och inriktning. Detta kan utskottet inte ställa sig bakom.
Med samma motivering avstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena.
Rätten till skolskjuts för elev i fristående skola
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om rätt till skolskjuts för elev i
fristående skola.
Jämför reservation 19 (m, fp, kd, c).
Motioner
Frågor om ökade möjligheter till skolskjuts behandlas i fyra motioner.
Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:Ub388 skall en elev - som är berättigad
till skolskjuts till den skola kommunen anvisat - ha rätt att använda den
skolskjutsresursen för att ta sig till en annan skola som han eller hon
har valt (yrkande 17 i denna del). Detta förslag medför inga merkostnader
för kommunen, påpekar motionärerna.
I motionerna 2003/04:Ub439 yrkande 29 och 2003/04:Ub378 yrkande 5 föreslår
Kristdemokraterna likaså att kommuner skall bekosta skolskjuts till
fristående skolor så länge det inte innebär merkostnader för kommunen. Om
en elev, som t.ex. får busskort för att åka till den närmaste kommunala
skolan, börjar på en fristående skola dit eleven kan åka på samma busskort
skall kortet inte dras in. Detta sker enligt motionärerna i dag. Vid val
av annan skola än den närmast belägna är det rimligt att kommunen står
för resekostnader motsvarande kostnaden till närmaste skola.
Enligt motion 2003/04:Ub253 (kd) bör regeringen lägga fram förslag som
innebär att särskolebarn i fristående skola får rätt till skolskjuts.
Motionären ifrågasätter att det finns en reell valfrihet för särskoleföräldrar,
när skolskjutskostnaden är betydande och de kommunala alternativen för
särskolebarn är bristfälliga.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.
Enligt 4 kap. 7 § skollagen har kommunen skyldighet att sörja för att
kostnadsfri skolskjuts anordnas för elever i grundskolan om det behövs
med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder
hos en elev eller någon annan särskild omständighet. Skyldigheten omfattar
dock inte elever som väljer en annan kommunal skola än den som kommunen
annars skulle ha placerat dem i. Motsvarande gäller även, enligt 6 kap.
6 § skollagen, vid val av en annan särskola än den som kommunen annars
skulle ha placerat eleven i, om något önskemål om en viss skola inte
framställts. Kommunen har heller ingen skyldighet att anordna skolskjuts
för elever som väljer en fristående skola.
Utskottet vill framhålla att ingenting hindrar en kommun från att erbjuda
kostnadsfri skolskjuts till en elev om kommunen finner det skäligt och
erbjudandet inte medför merkostnader för kommunen.
Skollagskommittén har i sitt betänkande (SOU 2002:121, s. 525 f.) framhållit
vissa frågor där en förändring i nuvarande reglering är angelägen, men
där kommittén inte kunnat lägga fram något förslag på grund av att förslagen
skulle leda till ökade kostnader. Bland annat pekar kommittén på några
situationer där rätt till skolskjuts ånyo bör prövas. En sådan situation
är när en elev skulle ha haft rätt till skolskjuts till sin naturliga
skolenhet men aktivt valt en annan skolenhet i kommunen eller en fristående
skola på jämförbart avstånd. Kommittén anser i sammanhanget att det är
viktigt att grundsärskoleelevers frihet att välja skolenhet inte onödigt
begränsas och att detta också gäller för andra elever med olika funktionshinder.
Det är angeläget att kommunen beaktar detta i sina bedömningar, uttalar
kommittén.
Förslaget till lagreglering av fristående skolor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om Skollagskommitténs förslag till
reglering av fristående skolor och motionsyrkanden om begreppet fristående
skolor.
Jämför reservationerna 20 (m) och 21 (m, fp, kd, c).
Motioner och utskottets ställningstaganden
I motion 2003/04:Ub427 yrkande 7 hävdar Moderata samlingspartiet att
Skollagskommitténs förslag till reglering av fristående skolor  innebär
stora ingrepp i dessa skolors nuvarande frihet. Enligt Moderaterna är det
riskabelt att med ekonomisk styrning tvinga fristående skolor att följa
exakt samma regelverk som det offentliga skolväsendet. Själva idén med
fristående skolor är att erbjuda alternativ och bidra till mångfalden i
skolsystemet, påpekar de.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.
De utgångspunkter som Skollagskommittén haft för sina förslag i fråga om
fristående skolor finns redovisade i kommitténs betänkande Skollag för
kvalitet och likvärdighet  (SOU 2002:121 s. 215 f.). Bland annat hänvisar
kommittén till att det i propositionen om fristående skolor m.m. (prop.
1995/96:200 s. 30) finns uttalanden som stödjer uppfattningen att de
övergripande regelsystemen bör vara likartade.
Den frihet som sedan tidigare har funnits för fristående skolor finns nu
även inom det offentliga skolväsendet. Hela skolområdet har avreglerats
kraftigt jämfört med tidigare. För att skapa förutsättningar för likvärdig
utbildning, öppen för variation och mångfald, på lika villkor bör de
övergripande regelsystemen för offentliga och fristående skolor vara
likartade, dvs. så generella som möjligt.
Samarbetet mellan de fristående skolorna och kommunerna kan fördjupas och
stärkas. Samarbete är ett sätt att bättre utnyttja de gemensamma resurserna,
vilket i sin tur bör kunna gagna såväl fristående som kommunala skolor.

Kommitténs förslag är enligt betänkandet ett försök att utveckla ett system
som innebär ett fullföljande av de principer som uttryckts i bl.a. den
citerade propositionen. Sammantaget kommer kommitténs förslag att innebära
förändringar i villkoren för både offentliga och enskilda skolor i syfte
att uppnå likvärdiga förhållanden för alla elever.
Utskottet anser att riksdagen bör avvakta regeringens förslag med anledning
av Skollagskommitténs betänkande.
Kritik mot kommittéförslaget att begreppet fristående skolor  skall bytas
ut mot "enskilda skolor" förs fram i två motioner.
Enligt Moderata samlingspartiet i motion 2003/04:Ub427 yrkande 9 vore det
olyckligt att nu ändra benämningen, som då mer skulle antyda att det rör
sig om privata skolor. Så är ju inte fallet. De fristående skolorna
finansieras på samma sätt som de kommunala och har inte särskilda inträdeskrav
eller avgifter, utan är öppna för alla.
Också Kristdemokraterna framhåller i motion 2003/04:Ub378 yrkande 6 att
ordet "enskilda" kan leda tankarna fel och associeras till icke offentligt
finansierade skolor. Vid översättning till andra språk är enskild ofta
synonymt med privat. Kristdemokraterna anser inte att regeringen bör lägga
fram förslag om en ny benämning på fristående skolor.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena. Även i
denna fråga bör resultatet av beredningen inom Regeringskansliet av
Skollagskommitténs förslag och remissyttrandena över detta inväntas.</pre><pre>
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Elevantal för godkännande av fristående skola, punkt 2 - motiveringen
(m)
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandet om en mer generös tillämpning
av möjligheterna till dispens från regeln i skollagen om visst minsta
antal elever i en fristående grundskola.
Enligt utskottets mening bör fristående skolor som uppfyller uppställda
kvalitetskrav godkännas. Regeln om visst minsta elevantal behövs inte.
Det bör vara upp till skolhuvudmannen att bestämma hur skolan skall
dimensioneras.
Skollagskommittén (SOU 2002:121) har föreslagit ett slopande av bestämmelsen
om elevantal. I betänkandet pekas på att bestämmelsen har förorsakat
problem för berörda skolor och för Skolverket vid godkännande och tillsyn.
Utskottet utgår från att kommitténs förslag kommer att genomföras.

2.      Elevantal för godkännande av fristående skola, punkt 2 (kd)
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om elevantal i fristående grundskola. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:N330 yrkande 10.
Ställningstagande
Många byskolor i glesbygden hotas av stängning på grund av vikande
elevunderlag, vilket kan medföra att barnen får lång resväg till närmaste
tätortsskola. Ett bättre alternativ än nedläggning kan vara att starta en
fristående skola, t.ex. i form av ett föräldrakooperativ. Genom lokalt
engagemang och okonventionella lösningar kan byskolan räddas kvar trots
lågt elevantal. Jag anser därför att dispens från skollagens regler om
visst minsta elevantal för godkännande av fristående grundskola skall
medges mer generöst för att ge reella möjligheter att starta fristående
skolor i glesbygdsområden.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionsyrkandet.

3.      Riksprislista för bidrag till fristående grundskolor, punkt 3 (m,
fp)
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m), Tobias
Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om riksnorm för bidrag till fristående grundskolor.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub427 yrkande 5.
Ställningstagande
Regeringen bör enligt vår mening ge Skolverket i uppdrag att utforma en
riksnorm, en normalprislista för grundskolan, för att skapa ett normvärde
som skulle kunna ligga till grund för överenskommelser. Detta behövs vid
eventuella tvister om bidrag, eftersom den kommunala genomsnittsberäkningen
kan ha sina dolda brister. Ytterligare ett skäl är att stimulera
friskoleetableringar i kommuner, där det inte finns några fristående alternativ
på grund av att den erbjudna kommunala skolpengen varit alltför låg för
att kunna garantera en tillräcklig kvalitet.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som
sin mening ge regeringen till känna.

4.      Ekonomiska villkor för fristående grundskolor, punkt 4 (fp)
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om ekonomiska villkor för fristående grundskolor.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub388 yrkande 17 i denna del.

Ställningstagande
En skola för alla innebär enligt vår mening att det finns mångfald och
alternativ inom skolväsendet som kan möta elevers olika behov och intressen.
De enskilda alternativen behöver bli betydligt fler, och de skall kunna
konkurrera med de offentliga skolorna på ekonomiskt lika villkor. Vi vill
betona att reglerna för ekonomisk ersättning måste bli så tydliga att
skilda tolkningar i kommunerna inte är möjliga. Likvärdiga förutsättningar
för offentliga och fristående skolor måste skapas också i skattehänseende.
Vi anser därför att kommunen bör bli skyldig att till en fristående skola
utge ersättning som fullt ut kompenserar för sådan ingående moms som skolan
saknar avdragsrätt för.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och därmed
bifalla motionsyrkandet i denna del.

5.      Bidragssystemet för fristående gymnasieskolor, punkt 5 (m, fp)
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m), Tobias
Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om riksprislista för bidrag till fristående
gymnasieskolor. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ub367 yrkande
24 och 2003/04:Ub427 yrkande 4 och avslår motionerna 2003/04:Ub342,
2003/04:Ub374, 2003/04:Ub378 yrkande 7 och 2003/04:Ub391 yrkande 11.

Ställningstagande
Vi vill att den s.k. riksprislistan, när det gäller bidrag till fristående
gymnasieskolor, skall återinföras. Vi reserverade oss mot beslutet att
ändra bidragssystemet till gymnasieskolorna, och vi ser nu med oro på
konsekvenserna. Det finns många exempel på etablerade skolor som riskerar
att inte kunna fortsätta sin verksamhet på grund av att kommunerna använder
beräkningsunderlag för bidragsgivningen som omöjliggör vidare drift. Genom
riksprislistan garanteras i stället eleverna att skolorna uppfyller kraven
på långsiktighet. Rättssäkerheten för de fristående skolorna stärks också
med en riksprislista, eftersom det vid tvister om beräkningsgrunder finns
en av staten fastställd bidragsnorm att utgå från.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ub367 yrkande 24 och 2003/04:Ub427
yrkande 4.

6.      Bidragssystemet för fristående gymnasieskolor, punkt 5 (kd)
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om modifierat system för bidrag till fristående
gymnasieskolor. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub378 yrkande 7
och avslår motionerna 2003/04:Ub342, 2003/04:Ub367 yrkande 24, 2003/04:Ub374,
2003/04:Ub391 yrkande 11 och 2003/04:Ub427 yrkande 4.
Ställningstagande
Det nu gällande bidragssystemet, där den fristående gymnasieskolan skall
få en ersättning av hemkommunen som motsvarar kostnaden för likartad
utbildning i kommunal regi, har i vissa kommuner lett till stora ekonomiska
avbräck för de fristående gymnasieskolorna på grund av beräkningsunderlag
utan saklig relevans. Jag föreslår att ett modifierat system införs. Det
innebär att kommunen i dialog med de fristående skolorna skall fastställa
ersättningen. Beslutet skall kunna överklagas till Skolverket, som då har
att pröva om ersättningsnivån stämmer överens med den som ges för likartad
utbildning i kommunal regi.
Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 2003/04:Ub378
yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

7.      Bidragssystemet för fristående gymnasieskolor, punkt 5 (c)
av Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om utredning av de nya bidragsreglerna för fristående
gymnasieskolor. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub391 yrkande 11
och avslår motionerna 2003/04:Ub342, 2003/04:Ub367 yrkande 24, 2003/04:Ub374,
2003/04:Ub378 yrkande 7 och 2003/04:Ub427 yrkande 4.
Ställningstagande
Det har visat sig att det nya bidragssystemet för fristående gymnasieskolor
som infördes den 1 januari 2003 har medfört stora problem, såväl ekonomiska
som administrativa. Jag anser därför att regeringen snarast bör låta utreda
hur de nya bidragsreglerna påverkat situationen för de fristående
gymnasieskolorna.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande i enlighet med motion 2003/04:Ub391
yrkande 11.

8.      Bidrag för elever i behov av särskilt stöd, punkt 6 (fp, kd, c)
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Sofia Larsen (c) och Axel Darvik
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om bidrag för elever i behov av särskilt stöd.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ub378 yrkande 2 och 2003/04:Ub391
yrkande 9.
Ställningstagande
Vi anser att fristående skolor likaväl som kommunala skolor skall vara
skyldiga att erbjuda utbildning på lika villkor för alla elever, även för
elever som kräver extra ekonomiska resurser såsom t.ex. funktionshindrade
barn. En fristående skola skall alltså inte ha rätt att neka en elev
tillträde. Det är dock viktigt att framhålla att fristående skolor då också
måste tillförsäkras resurser för elever i behov av särskilt stöd på samma
villkor som kommunala skolor. Kommunen måste stå för de kostnader som
orsakas av att en elev exempelvis har ett handikapp som kräver lokalanpassning.
Enligt vår uppfattning finns det behov av ett regelverk eller riktlinjer
för bedömning av vilken typ av stödbehov som skall tilldelas särskilda
resurser. Därigenom underlättas prövningen av frågan om ersättning.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och därmed
bifalla motionsyrkandena.

9.      Bidrag för elever i behov av särskilt stöd, punkt 6 - motiveringen
(m)
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.
Barn med rörelsehinder är utestängda från ungefär hälften av landets
grundskolor, eftersom dessa saknar anpassning för rörelsehindrade. Dock är
det otillräckligt att begränsa diskussionen till att enbart handla om
skolornas fysiska tillgänglighet. Skolans innehåll och kvalitet för barn
med funktionshinder har alltför länge kommit i skymundan.
Grundproblemet är att barn och ungdomar med funktionshinder inte har
möjlighet att välja skola efter kvalitet, profil på undervisningen eller
social miljö. Istället hänvisas man till en skola utifrån om den har hiss,
eller inte.
Riksdagen har dessvärre upprepade gånger avslagit yrkanden om att ge barn
med funktionshinder rätt att välja skola. Vardagligen hindras barn med
funktionshinder från att välja skola genom att informationen om existerande
alternativ brister, av att det finns alltför få bra alternativ och dessutom
av rena kommunala avslagsbeslut.
En orsak till detta är att dagens finansieringssystem inte är ägnat att
säkerställa att barnens behov verkligen möts, eller att lägga grunden för
fler alternativ för barn med funktionshinder. Detta har moderaterna
presenterat en rad förslag för att ändra på. Alla barn skall ha rätt att
välja skola.

10.     Införande av individuella program, punkt 7 (m, kd, c)
av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia
Larsen (c) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om individuella program i fristående gymnasieskolor.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ub378 yrkande 3, 2003/04:Ub391
yrkande 10 och 2003/04:Ub498 yrkande 35.
Ställningstagande
Vi förordar att fristående gymnasieskolor snarast skall få möjlighet att
erbjuda undervisning inom ramen för individuellt program. Många av dessa
skolor drivs med alternativa och nyskapande pedagogiska metoder. I vissa
fall kan det göra skolorna väl lämpade att ta emot elever som av olika
anledningar har svårt att klara de nationella gymnasieprogrammen. Det är
enligt vår mening angeläget att ta till vara den kunskap och det engagemang
som finns också utanför det offentliga skolväsendet för att ge dessa elever
rätt stöd och stimulans för vidare studier.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motionsyrkandena som
sin mening ge regeringen till känna.

11.     Undervisningen i konfessionella skolor, punkt 8 - motiveringen (m, kd,
c)
av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia
Larsen (c) och Tobias Billström (m).
Ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Under våren 2003 fick de fristående skolorna, främst de konfessionella
skolorna, stark kritik. Den bild som förmedlades i medierna visade sig
senare vara kraftigt vinklad. Därefter gav regeringen Skolverket i uppdrag
att utföra särskild granskning av de konfessionella skolorna. Detta är i
sig en särbehandling som kan ifrågasättas. De konfessionella skolorna
skall inte utsättas för vare sig hårdare eller mildare granskning än övriga
skolor, kommunala eller fristående.
Skolverkets samlade bedömning i rapporten Inspektion av fristående skolor
med konfessionell inriktning eller motsvarande  (dnr 54-2003:2372) visar
att skolornas verksamhet inte strider mot de allmänna mål och den värdegrund
som gäller för all utbildning inom det offentliga skolväsendet. Det finns
t.ex. inga indikationer på att allsidigheten och sakligheten i undervisningen
skulle åsidosättas.
Undervisningen i svenska skolor skall vara icke-konfessionell. Däremot
kan en fristående skola ha en konfessionell inriktning så länge det inte
utestänger någon eller inverkar på undervisningen. De invändningar som
anförs mot konfessionella skolor handlar sällan om att skolor drivs i
kristen eller muslimsk anda, utan att de drivs i strid med skollag och
andra svenska lagar och regler. Rektorer och skolledare som inte följer
skollagen skall inte få driva skolor. Det spelar ingen roll om de verkar
på friskolor eller i kommunala skolor - lagarna skall följas.

12.     Undervisningen i konfessionella skolor, punkt 8 (v)
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om offentlig finansiering av konfessionella skolor.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub282 yrkande 1, bifaller delvis
motion 2003/04:Ub436 och avslår motion 2003/04:Sf326 yrkande 13.

Ställningstagande
I läroplanerna både för det obligatoriska skolväsendet och för gymnasieskolan
anges att undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. Detta är
en mycket viktig princip, särskilt i ett mångkulturellt samhälle. Att
undervisningen inte skall ta ställning för en viss trosuppfattning utan
i stället uppmuntra till eget kritiskt sökande efter kunskap och ge stöd
i skapandet av en egen världsbild är grundläggande i en demokrati.
Jag ställer mig därför frågande till hur de fristående skolor som drivs
på konfessionell grund uppfyller detta grundläggande krav. Det är svårt
att se varför offentliga medel skall användas till verksamheter som på
avgörande punkter gör avsteg från gällande läroplaner. Den offentligt
organiserade skolans uppgift är enligt min mening bl.a. att utgöra en
mötesplats för barn och unga med olika ursprung och därmed verka för
integration, förståelse och respekt.
Regeringen bör snarast låta se över frågan om offentlig finansiering av
konfessionella skolor. Detta bör riksdagen med bifall till motion
2003/04:Ub282 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

13.     Undervisning på entreprenad, punkt 10 (m, fp)
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m), Tobias
Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om utredning av fristående skolors rätt att lägga
ut undervisning på entreprenad. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub427
yrkande 8.
Ställningstagande
Det föreligger ett behov av att öppna upp för entreprenadverksamhet inom
skolområdet. Den snabba kunskapsutvecklingen och komplexiteten i skolans
uppdrag innebär ökade svårigheter att tillgodose kraven på ämneskompetens.
Vi menar att reglerna för såväl kommunala som fristående skolor måste ge
skolorna ökade möjligheter att använda specifik kompetens, exempelvis
genom undervisning på entreprenad. Det pedagogiska ledningsansvaret är
dock alltid skolans. För fristående skolor saknas möjligheten att lägga
ut viss undervisning på entreprenad, varför vi föreslår att frågan utreds.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och därmed
bifalla motionsyrkandet.

14.     Granskning genom ett nationellt kvalitetsinstitut, punkt 12 (m, fp,
c)
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen
(c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om ett nationellt kvalitetsinstitut. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Ub391 yrkande 8.
Ställningstagande
Vi anser att utvärderingen av skolans resultat måste förbättras. Ett nytt
självständigt organ behövs, som uteslutande har uppföljning och
kvalitetsgranskning som uppgift. Detta inspektionsorgan skall inte ägna sig åt
utvecklingsarbete. Det nya kvalitetsinstitutet skall delvis självt kunna
formulera sitt program för kvalitetsutvärdering av skolan. Regeringen
skall inte få ge uppdrag till institutet i sådan utsträckning att institutets
egna granskningar åsidosätts. Den fasta organisationen skall vara liten,
men den skall kopplas till erfarna lärare, skolforskare och företrädare
för kvalitetsmätare.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som
sin mening ge regeringen till känna.

15.     Tillstånds- och tillsynsmyndighet för fristående specialskolor, punkt
13 (m, kd)
av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om myndighet för godkännande och tillsyn av fristående
specialskolor. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub377 yrkande 10.

Ställningstagande
Vi anser att Skolverket skall vara tillstånds- och tillsynsmyndighet för
fristående skolor som motsvarar specialskolan och inte, som nu gäller,
Specialskolemyndigheten. Med en sådan ändring kommer Skolverket att svara
för godkännande och tillsyn av samtliga fristående skolor. Det finns enligt
vår uppfattning ingen anledning till särbehandling av skolor för
funktionshindrade. Vi är positiva till att Skollagskommittén nu presenterat
ett förslag som går i denna riktning.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och därmed
bifalla motionsyrkandet.

16.     Etableringsfrihet inom förskoleverksamheten, punkt 14 (m, fp, kd,
c)
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic
(m), Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om etablering av fristående förskolor. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So500 yrkande 14, 2003/04:Ub300 och
2003/04:Ub438 yrkande 7 och avslår motion 2003/04:Ub486.
Ställningstagande
För att öka kvaliteten och mångfalden inom förskoleverksamheten bör
etableringsfrihet införas. Alla förskolor som uppfyller i lag fastställda
villkor och som arbetar utifrån läroplanen bör få tillstånd för sin
verksamhet. De bör också garanteras nödvändiga resurser för att bedriva sin
verksamhet. En etableringsfrihet för förskolor bör jämställas med
etableringsfriheten för skolor och således innebära en skyldighet för kommunerna
att ge bidrag till fristående anordnare av förskoleverksamhet. Tillståndsgivning
och tillsyn av att verksamheten bedrivs enligt gällande bestämmelser bör
utföras av Skolverket och inte som i dag av kommunen.
Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So500 yrkande 14,
2003/04:Ub300 och 2003/04:Ub438 yrkande 7.

17.     Rätt att bedriva fritidsverksamhet, punkt 15 (m)
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om rätt att bedriva fritidsverksamhet. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub427 yrkande 10.
Ställningstagande
I dag utnyttjar de allra flesta barn den kommunala skolbarnsomsorgen. För
de allra flesta barn är det både praktiskt och tryggt att skolan och
fritidsverksamheten har samverkan och att fritidsverksamheten finns i
anslutning till skolan. Vi vill värna att fristående skolor på lika villkor
som kommunala skolor skall få rätt att anordna och få ersättning för
fritidsverksamhet. Fristående skolor skall dock inte ha en skyldighet att
erbjuda sådan verksamhet.
Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge
regeringen till känna.

18.     Fristående skolor för vuxenutbildning, punkt 16 (m, fp, kd, c)
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic
(m), Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om fristående skolor för vuxenutbildning. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ub367 yrkande 27 och 2003/04:Ub378
yrkande 4.
Ställningstagande
Möjligheten att välja utbildning måste öka även inom vuxenutbildningen.
Vi anser att fristående skolor för vuxenutbildning skall få etableras,
med regler som motsvarar dem som gäller för de fristående gymnasieskolorna.
I dag lägger kommunerna ofta ut vuxenutbildningen på entreprenad, vilket
är ett steg på vägen mot ökad mångfald, men det är ett system som också
har svagheter. Det innebär att kommunen och inte eleven väljer skola.
Genom att tillåta fristående skolor för vuxenutbildning kommer man också
ifrån den egendomliga situation som nu råder att det är en kommunal rektor
som skall utfärda betygsdokumenten, även när det är lärare hos en annan
anordnare som har undervisat och examinerat eleven.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och därmed
bifalla motionsyrkandena.

19.     Rätten till skolskjuts för elev i fristående skola, punkt 17 (m, fp,
kd, c)
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic
(m), Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om skolskjuts. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Ub378 yrkande 5, 2003/04:Ub388 yrkande 17 i denna del och
2003/04:Ub439 yrkande 29 och avslår motion 2003/04:Ub253.
Ställningstagande
En kommun är inte skyldig att sörja för skolskjuts för elever som väljer
en annan skola än den som kommunen annars skulle ha placerat dem i. Elever
i fristående skolor är alltså inte berättigade till skolskjuts. Det kan
sättas i fråga om det finns en reell valfrihet om valet av en annan skola
innebär betydande skolskjutskostnader för den enskilde. Vi anser att
bestämmelserna om skolskjuts bör ses över. Denna uppfattning har också
förts fram av Skollagskommittén (SOU 2002:121). Enligt vår mening bör
kommunen bekosta skolskjuts även till en fristående skola så länge det
inte innebär merkostnader för kommunen, t.ex. genom att kostnaden för
busskort är densamma.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 2003/04:Ub378
yrkande 5, 2003/04:Ub388 yrkande 17 i denna del och 2003/04:Ub439 yrkande
29 som sin mening ge regeringen till känna.

20.     Skollagskommitténs förslag till reglering av fristående skolor, punkt
18 (m)
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om lagreglering av fristående skolor. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub427 yrkande 7.
Ställningstagande
I Skollagskommitténs betänkande görs stora ingrepp i friskolornas nuvarande
frihet. När avsikten var att minska detaljregleringen inom skolans område,
visar det sig att betänkandet i stället har landat i att öka regleringen
för de fristående skolorna. Det är riskabelt att med ekonomisk styrning
tvinga fristående skolor att följa exakt samma regelverk som det offentliga
skolväsendet. Själva idén med friskolor är att erbjuda alternativ och
bidra till mångfalden i skolsystemet.
Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge
regeringen till känna.

21.     Begreppet fristående skolor, punkt 19 (m, fp, kd, c)
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic
(m), Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om bibehållande av begreppet fristående skolor.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ub378 yrkande 6 och 2003/04:Ub427
yrkande 9.
Ställningstagande
Vi anser inte att regeringen bör lägga fram förslag om en ny benämning på
fristående skolor. Att - som Skollagskommittén föreslår - byta ut begreppet
fristående skolor mot enskilda skolor vore enligt vår mening olyckligt.
Ordet enskilda kan leda tankarna fel och associeras till icke offentligt
finansierade skolor eller privata skolor. Dock finansieras de fristående
skolorna på samma sätt som de kommunala och har inte särskilda inträdeskrav
eller avgifter, utan är öppna för alla. Vid översättning till andra språk
är enskild ofta synonymt med privat.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motionsyrkandena som
sin mening ge regeringen till känna.
Särskilda yttranden

1.      Etablering av fristående skolor, punkt 1 (m, fp, kd, c, mp)
Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic
(m), Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m), Mikaela Valtersson (mp) och
Axel Darvik (fp) anför:
Vi finner det självfallet vara av vikt att kommuner i yttranden över
ansökan om bidragsrätt för fristående skolor lämnar ett bra underlag för
Skolverkets bedömning. Av yttrandena bör tydligt framgå vilka konsekvenser,
såväl positiva som negativa, som etablerandet av den nya fristående skolan
kommer att ha. Sådana konsekvensbeskrivningar kan innehålla en rad olika
faktorer, som varierar mellan kommunerna beroende på förhållanden i den
enskilda kommunen. Dock vill vi understryka att ansvaret för tillståndsgivning
och tillsyn faller på Skolverket.
Vi motsätter oss bestämt att kommunerna, som framskymtat i uttalanden
från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, skall ges någon form av
vetorätt mot etablering och konkurrens från fristående alternativ.

2.      Etablering av fristående skolor, punkt 1 (s)
Jan Björkman (s), Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist (s), Louise
Malmström (s), Sören Wibe (s), Mikael Damberg (s), Christer Adelsbo (s)
och Marie Nordén (s) anför:
En väsentlig skillnad mellan kommunalt och enskilt huvudmannaskap för
skolan är att kommunen alltid har det yttersta ansvaret för att erbjuda
alla barn och ungdomar i kommunen en god och likvärdig utbildning. Enligt
vår mening måste det därför finnas en sådan balans mellan offentliga och
fristående skolor i en kommun att kommunen ges faktiska möjligheter att
ta sitt övergripande ansvar. Eleverna å sin sida måste ha reella möjligheter
att välja en kommunal skola. I sammanhanget vill vi också erinra om att
kommunen har ett uppdrag att erbjuda ett allsidigt urval av gymnasieutbildning,
vilket självklart påverkas av etableringarna av fristående skolor i
kommunen eller på närliggande orter. Det är angeläget att Skolverket vid
sin bedömning har ett bra och fullständigt beslutsunderlag.
Vi hänvisar till vår reservation 9 i utskottets betänkande 2001/02:UbU7
med anledning av propositionen Fristående skolor  (prop. 2001/02:35).
Vi står fast vid vad vi där anfört om att regeringens förslag om bl.a.
tydligare regler för Skolverkets prövning av fristående skolas rätt till
bidrag och om kommunal uppföljning och utvärdering av fristående skolor
bör genomföras.

3.      Etablering av fristående skolor, punkt 1 (v)
Britt-Marie Danestig (v) anför:
För att kunna utveckla demokratin och motverka intolerans och fördomar är
det viktigt att skapa mötesplatser för människor med olika social och
etnisk bakgrund. Skolan skall vara en sådan mötesplats. För att uppnå
detta vill Vänsterpartiet att regelverket skall utformas så att alla elever
garanteras en likvärdig utbildning, oavsett huvudman. Därför anser vi att
reglerna för fristående skolor bör förändras på några punkter.
Kommunen har ansvar för att planera och fördela resurser inom skolväsendet.
Vid etablering av en ny skola är det därför viktigt att kommunens arbete
inte försvåras. Det är Skolverket som fattar beslut om en fristående skola
skall beviljas bidrag. Besluten fattas utifrån en helhetsbedömning, men
kommunens yttrande, som också skall innehålla en konsekvensbeskrivning,
skall ha en avgörande betydelse. Skolverket har i dag inga möjligheter
att avslå en ansökan som kommunen har tillstyrkt. Vi anser att det behövs
en ändring av skollagen som innebär att Skolverket alltid skall avslå en
ansökan, som utifrån en helhetsbedömning innebär påtagliga negativa följder
för elever och skolväsende, även om kommunen har tillstyrkt ansökan.
Av de fristående skolor som har fått Skolverkets tillstånd att starta
höstterminen 2003 är det endast 34 % som verkligen har startat. Orsaken
är ofta orealistiska, och ibland även oseriösa, bedömningar och beräkningar
av elevunderlag och kostnader. Det bör införas en särskild avgift för
Skolverkets prövning för att begränsa mängden oseriösa ansökningar, men
även för att bidra till finansieringen av statens merkostnader för prövningen.

Oavsett hur många elever som går i fristående skolor är det alltid kommunen
som har ansvar för att garantera alla elevers skolgång. Närhelst under
året skall kommunen, utan dröjsmål, kunna erbjuda elever plats i skolan.
I de kommunala skolorna måste det därför finnas en överkapacitet för att
kunna möta oförutsedda elevtillströmningar, som att en fristående skola
går i konkurs och lägger ned verksamheten. Denna kommunens beredskap kostar
givetvis pengar i form av s.k. skolpliktskostnad. Huvudmännen för de
fristående skolorna delar inte detta ansvar och har därigenom inte samma
kostnader som kommunerna. De kostnaderna bör därför inte ingå i bidragen
till de fristående skolorna. Redan nu är det många kommuner som inte räknar
med skolpliktskostnaden i bidragen till de fristående skolorna, men för
att förtydliga kommunernas ansvar och helt säkert undvika att det utgår
felaktiga ersättningar bör det stå tydligt i skollagen att skolpliktskostnaderna
inte skall ingå i bidragen till de fristående skolorna.
Som med all offentlig verksamhet som övergår i privata händer finns det
en risk att demokratin ställs åt sidan. Allmänhetens insyn i de fristående
skolorna är begränsad till deras ekonomiska redovisning, som knappast
säger någonting om undervisningens kvalitet och liknande. Den begränsade
insynen utgör också ett problem i kommunernas kvalitetsarbete för
skolväsendet eftersom de fristående skolorna ej är skyldiga att delta i
kommunens uppföljning och utvärdering. De fristående skolorna bör vara
skyldiga att lämna sådan information om sin verksamhet att insynen kan
garanteras. De bör även vara skyldiga att delta i kommunernas uppföljning
och utvärdering, likaväl som kommunerna bör ha en skyldighet att inkludera
de fristående skolorna i detta.
Valfrihetsreformen har inte bara fått till följd att de flesta väljer en
kommunal skola - de väljer dessutom den skola som ligger närmast hemmet.
Viljan att se sina barn i en skola i sitt närområde tycks vara så stark
att det är motiverat att införa en närhetsprincip, som innebär att geografisk
närhet till en skola skall ge företräde om flera önskar gå i skolan än
det finns plats för.

4.      Bidragssystemet för fristående gymnasieskolor, punkt 5 (mp)
Mikaela Valtersson (mp) anför:
Jag delar uppfattningen i motion 2003/04:Ub391 yrkande 11 att det är
viktigt att utreda hur de nya bidragsreglerna påverkat situationen för de
fristående gymnasieskolorna. Skolverket utvärderar nu bidragssystemet för
fristående gymnasieskolor, efter kritik från Friskolornas riksförbund och
Svenska Kommunförbundet. Resultatet av denna utvärdering bör inväntas.

5.      Införande av individuella program, punkt 7 (fp)
Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp) anför:
Vi har tidigare, bl.a. vid behandlingen våren 2002 av propositionen
Fristående skolor, framfört vår uppfattning att fristående gymnasieskolor
skall ges möjlighet att anordna det individuella programmet så länge detta
finns kvar. Folkpartiet har i sina motioner om grundskolan och gymnasieskolan
föreslagit att det individuella programmet avskaffas och att grundskolan
får det fulla ansvaret för att eleverna uppnår de förkunskaper som krävs
för gymnasieskolan. Med hänvisning till att förslag om förändringar av
detta program bereds inom Regeringskansliet avstår vi nu från att reservera
oss.

6.      Uppföljning, utvärdering och tillsyn, punkt 11 (m, fp, kd, mp)
Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic
(m), Tobias Billström (m), Mikaela Valtersson (mp) och Axel Darvik (fp)
anför:
Vi hänvisar till att vår reservation 11 till utskottets betänkande 2002/03:
UbU15 Fristående skolor  vann kammarens bifall. Enligt den bifallna
reservationen skall uppföljning och utvärdering av fristående skolor utföras
av Skolverket, men fristående skolor skall alltid erbjudas att delta i
kommunens uppföljnings- och utvärderingssystem. Detta gav riksdagen som
sin mening regeringen till känna.

7.      Etableringsfrihet inom förskoleverksamheten, punkt 14 (mp)
Mikaela Valtersson (mp) anför:
Jag anser i likhet med vad som framförts i motioner att förskolor som
uppfyller i lag fastställda villkor och som arbetar utifrån läroplanen
bör få tillstånd för sin verksamhet. Kommunerna bör också vara skyldiga
att utge bidrag till godkända enskilda förskolor. Jag välkomnar det förslag
i denna riktning som lagts fram av Skollagskommittén (SOU 2002:121).
Beredningen inom Regeringskansliet av kommitténs förslag bör enligt min
mening avvaktas, varför jag avstår från att reservera mig.</pre><pre></pre><pre>
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att friskolor som inte följer läroplanens mål bör få
sina tillstånd indragna.
2003/04:So500 av Maud Olofsson m.fl. (c):

14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om principer för etableringsfrihet och valfrihet i barnomsorgen.

2003/04:Ub205 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om utvärdering av friskolor.
2003/04:Ub253 av Tuve Skånberg (kd):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att
särskolebarn i friskola får rätt till skolskjuts.
2003/04:Ub282 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av offentlig finansiering av konfessionella skolor.

2003/04:Ub286 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av att inspektera och pröva undervisningen i konfessionella
skolor, vad gäller sex- och samlevnadsundervisning.
2003/04:Ub300 av Anna Grönlund (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att jämställa etableringsfrihet för förskolor med etableringsfrihet
för skolor och sålunda tvinga kommunerna att ge medel även till alternativa
förskolor.
2003/04:Ub342 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att garantera ekonomisk rättvisa åt friskolorna.
2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

24.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en s.k. riksprislista skall användas i de fall där
kommuner och fristående skolor inte kommer överens om nivån på ersättningen.
27.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att även vuxenutbildning bör kunna erbjudas av fristående
utbildningsenheter.
32.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om underlättande av etablering av fristående gymnasieskolor.

2003/04:Ub374 av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson Karlstedt (båda
s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om riksrekryterande gymnasieutbildningar och fristående
gymnasieskolor.
2003/04:Ub377 av Inger Davidson m.fl. (kd):

10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Skolverket som tillsynsmyndighet för fristående skolor
för funktionshindrade.
2003/04:Ub378 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att uppföljning och utvärdering av fristående skolor skall
utföras av Skolverket men att fristående skolor skall erbjudas att delta
i kommunens uppföljnings- och utvärderingssystem.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att fristående skolor inte skall ha rätt att neka elever tillträde.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fristående gymnasiers rätt att starta individuella program.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fristående skolors rätt att bedriva vuxenutbildning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kommuner skall bekosta skolskjuts även till fristående skolor
så länge det inte innebär en merkostnad för kommunen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om beteckningen fristående skolor.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett nytt ersättningssystem med möjlighet till överklagande för
fristående skolor.
2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att skapa lika villkor för fristående och kommunala skolor.

2003/04:Ub391 av Håkan Larsson m.fl. (c):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att granskning av fristående skolor skall utföras av
det nationella kvalitetsinstitutet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att fristående skolor skall vara förpliktade att ta
emot elever med behov av särskilt stöd på samma villkor som kommunala
skolor.
10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om möjligheten att inrätta det individuella programmet
vid fristående gymnasieskolor.
11.        Riksdagen begär att regeringen snarast låter utreda hur de nya
bidragsreglerna påverkat situationen för de fristående gymnasieskolorna.

2003/04:Ub427 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillsyn och godkännande av fristående skolor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att säkerställa att de fristående skolorna inte skall utsättas
för att kommunerna har insyns- och granskningsrätt i de fristående skolorna.
4. Riksdagen begär att regeringen återinför riksprislista för
gymnasieutbildningar.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av riksnorm för grundskoleutbildning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommunalt veto mot friskoleetableringar.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om friskolornas frihet.
8. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning att se
över entreprenadlösningar på skolans område.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om begreppet friskolor.
10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om rätt till fritidsverksamhet.
2003/04:Ub428 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp, fp, v, c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om undervisning i HBT-frågor vid fristående skolor.
2003/04:Ub436 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om offentliga medel till konfessionella skolor.
2003/04:Ub437 av Hillevi Larsson m.fl. (s):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om undervisning i HBT-frågor vid fristående skolor.
2003/04:Ub438 av Inger Davidson m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa etableringsfrihet för förskolor.
2003/04:Ub439 av Alf Svensson m.fl. (kd):

29.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att kommuner skall bekosta skolskjuts till fristående
skolor så länge det inte innebär merkostnader för kommunen.
2003/04:Ub486 av Helene Petersson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om enskild förskola.
2003/04:Ub498 av Alf Svensson m.fl. (kd):

35.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att möjliggöra för fristående skolor att bedriva
individuellt program.
2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om möjligheterna att driva skolor med mindre elevantal än
20.</pre><pre></pre>