Utbildningsutskottets betänkande
2003/04:UBU3
Högskolan
Sammanfattning
I betänkandet behandlas 121 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 2003 om olika högskolefrågor.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga
yrkanden.
Yrkandena handlar om övergripande frågor,
resursfrågor, tillträdesfrågor, studenternas
rättssäkerhet, kårobligatoriet, frågor om
studenternas hälsa, validering och komplettering av
utländsk högre utbildning, internationellt
samarbete, högskolans lärare, distansutbildning,
utbildning för vissa yrken och i vissa ämnen,
studieorganisationen för vissa utbildningar,
treterminssystem och vissa övriga frågor.
Tretton yrkanden rör frågor där det enligt
gällande regler - som motionärerna inte föreslår
förändrade - ankommer på lärosätena att fatta
beslut. Utskottet avstyrker yrkandena med hänvisning
till detta.
Mot utskottets förslag när det gäller
kårobligatoriet har fem partier (m, fp, kd, c och
mp) reserverat sig gemensamt.
I övrigt finns reservationer på olika punkter från
samtliga partier utom Socialdemokraterna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Styrningen av högskolan
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 5,
2003/04:Ub390 yrkande 3,
2003/04:Ub414 yrkande 21,
2003/04:Ub499 yrkande 17 och
2003/04:N328 yrkande 16.
Reservation 1 (m, fp)
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (c)
2. Högre utbildningspremie
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub290 yrkande 2.
Reservation 4 (m, fp)
3. Fristående högskolor
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub414 yrkande 22.
Reservation 5 (fp)
4. Grunddragen i högskolans utveckling i
övrigt
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 6,
2003/04:Ub390 yrkandena 7, 26 och 27,
2003/04:Ub419 och
2003/04:Ub499 yrkandena 1-3 och 15.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (kd)
Reservation 8 (c)
5. Ökning av resurserna till
grundutbildningen
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub515 yrkande 2.
Reservation 9 (fp)
6. Högskoleavgifter för studenter från
länder utanför EES
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub313 och
2003/04:So274 yrkande 2.
Reservation 10 (m, kd)
7. Allmänt om tillträde till högskolan
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 1,
2003/04:Ub309 yrkande 3,
2003/04:Ub367 yrkande 12,
2003/04:Ub390 yrkande 4,
2003/04:Ub414 yrkande 4 och
2003/04:Ub499 yrkande 4.
Reservation 11 (m)
Reservation 12 (fp)
Reservation 13 (kd)
Reservation 14 (v, mp)
Reservation 15 (c)
8. Urval till högskoleutbildning
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub215,
2003/04:Ub240 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ub247 yrkande 2,
2003/04:Ub276 yrkande 8,
2003/04:Ub367 yrkande 9 och
2003/04:Ub415 yrkandena 1 och 4.
Reservation 16 (m)
Reservation 17 (fp)
9. Efterlevnad av lagen om likabehandling
av studenter i högskolan
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub390 yrkande 14 och
2003/04:Ub499 yrkande 11.
Reservation 18 (kd)
Reservation 19 (c)
10. Studenternas rättssäkerhet i övrigt
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub390 yrkandena 8 och 13,
2003/04:Ub414 yrkande 10 och
2003/04:Ub516 yrkande 3.
Reservation 20 (fp)
Reservation 21 (kd)
Reservation 22 (c)
11. Kårobligatoriet
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub206,
2003/04:Ub236,
2003/04:Ub290 yrkande 9,
2003/04:Ub329 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ub385 yrkande 7,
2003/04:Ub390 yrkande 12,
2003/04:Ub414 yrkande 11 och
2003/04:Ub499 yrkande 7.
Reservation 23 (m, fp, kd, c, mp)
12. Studenternas hälsa
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub516 yrkandena 5 och 6.
Reservation 24 (kd)
13. Garanterad miniminivå av lärarledd
tid
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub499 yrkande 9.
Reservation 25 (kd)
14. Uppföljning av studenterna
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub390 yrkande 5.
Reservation 26 (c)
15. Högskolepoäng för militär utbildning
Riksdagen avslår motion
2003/04:Fö241 yrkande 4.
16. Validering och komplettering av
utländsk högre utbildning
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub315,
2003/04:Sf325 yrkande 19 och
2003/04:Sf326 yrkande 12.
Reservation 27 (m, fp)
17. Instrumenten för meritvärdering av
utbildning som genomgåtts utomlands
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub390 yrkande 18 och
2003/04:Ub499 yrkande 6.
Reservation 28 (fp, c)
Reservation 29 (kd)
18. Internationellt utbyte vid svenska
universitet och högskolor
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 3,
2003/04:Ub414 yrkande 12,
2003/04:Sf324 yrkande 5 och
2003/04:N225 yrkande 5.
Reservation 30 (m)
Reservation 31 (fp)
19. Ny internationellt jämförbar
masterexamen
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub414 yrkande 13.
Reservation 32 (fp)
20. Öst-väst-samarbete i Mittnorden
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub338 yrkandena 1 och 2.
Reservation 33 (c)
21. Rekrytering av högskolelärare
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub390 yrkande 2.
Reservation 34 (c)
22. Kompetensutveckling för högskolans
lärare
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub499 yrkandena 14 och 16.
Reservation 35 (kd)
23. Distansutbildning m.m.
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub390 yrkandena 19-22,
2003/04:Ub397 yrkande 2 och
2003/04:Ub422 yrkande 3.
Reservation 36 (c)
24. Utbildning för vissa yrken
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub224,
2003/04:Ub228,
2003/04:Ub231,
2003/04:Ub234,
2003/04:Ub270 yrkande 1,
2003/04:Ub283,
2003/04:Ub324,
2003/04:Ub348,
2003/04:So408 yrkande 4,
2003/04:So635 yrkande 3 samt
2003/04:Kr390 yrkandena 8 och 16.
Reservation 37 (fp)
Reservation 38 (kd)
Reservation 39 (v)
25. Antisemitism och islamofobi
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr281 yrkande 4.
26. Arameiska
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub380.
27. HBT-frågor
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub428 yrkande 7,
2003/04:Ub437 yrkande 7,
2003/04:K418 yrkande 29 och
2003/04:L350 yrkande 11.
Reservation 40 (fp, c, mp)
28. Romsk kultur
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr240 yrkande 2.
29. Statistik
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub494 yrkande 1.
30. Organisationen av vissa utbildningar
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub307 och
2003/04:Kr254 yrkande 16.
31. Miljökunskap
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub327 yrkandena 1 och 2.
Reservation 41 (mp)
32. Treterminssystem
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub213,
2003/04:Ub250,
2003/04:Ub284 och
2003/04:Ub396 yrkande 7.
Reservation 42 (fp, c)
33. Lunds universitets historiska museum
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub207,
2003/04:Ub384 yrkande 1 och
2003/04:Kr253 yrkande 1.
34. Utveckling av undervisnings- och
examinationsformer
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub390 yrkande 15.
Reservation 43 (c)
35. Personal- och kompetensförsörjning i
skogslänen
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub462.
36. Biblioteksersättning för boklån från
vetenskapliga bibliotek
Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr211.
37. Andra motionsyrkanden
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub214,
2003/04:Ub267,
2003/04:Ub301,
2003/04:Ub322 yrkande 1,
2003/04:Ub351 yrkande 1,
2003/04:Ub364,
2003/04:Ub431,
2003/04:Ub504,
2003/04:Ju478 yrkande 8,
2003/04:So269 yrkande 1,
2003/04:So271 yrkande 3,
2003/04:So568 yrkande 13 och
2003/04:So642 yrkande 4.
Stockholm den 19 februari 2004
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp), Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke
(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-
Erik Söderqvist (s), Anna Ibrisagic (m), Louise
Malmström (s), Sören Wibe (s), Tobias Billström (m),
Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp),
Christer Adelsbo (s), Axel Darvik (fp) och Håkan
Larsson (c).
2003/04
UbU3
Redogörelse för ärendet
Under allmänna motionstiden i oktober 2003 väcktes
ett stort antal motionsyrkanden i olika
högskolefrågor. En del av dessa behandlades i
utskottets budgetbetänkande om utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning (bet.
2003/04:UbU1). Yrkanden som handlar om
lärarutbildning kommer att behandlas i utskottets
planerade betänkande 2003/04:UbU7. Vissa yrkanden
som rör forskning kommer att behandlas i ett senare
betänkande.
Återstående yrkanden i högskolefrågor behandlas i
detta betänkande.
Först tar utskottet upp övergripande frågor om
högskolan. Därefter behandlas vissa frågor om
resursnivån och om avgifter, tillträde till
högskolan, studenternas rättssäkerhet,
kårobligatoriet, hälsofrågor, validering och
komplettering av utländsk högre utbildning,
internationellt samarbete, högskolans lärare,
distansutbildning, utbildning för vissa yrken och i
vissa ämnen, studieorganisation, treterminssystem
samt vissa övriga frågor.
Tretton yrkanden rör frågor där det enligt
gällande regler ankommer på lärosätena att fatta
beslut. Dessa behandlas sist i betänkandet.
Förslagen i motionerna, sammanlagt 121 yrkanden,
återges i bilagan.
Utskottets överväganden
Övergripande frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena från
olika partier som gäller akademiskt
självstyre och avpolitisering av
högskolestyrelserna, ökad decentralisering
till regional nivå av beslutsmakten över
högskolorna, högre utbildningspremie, att
uppmuntra bildandet av fristående högskolor,
Bolognaprocessen, den högre utbildningens
värdegrund, bildning, profilering av
lärosäten, Rådet för högre utbildning,
akademisk frihet och högskolans tredje
uppgift.
Jämför reservationerna 1 (m, fp), 2 (kd), 3
(c), 4 (m, fp), 5 (fp), 6 (m), 7 (kd) och 8
(c).
Motionerna och utskottets ställningstaganden
Grundläggande frågor om styrningen av högskolan tas
upp av fyra partier.
Moderata samlingspartiet framhåller i motion
2003/04:Ub290 yrkande 5 att oberoende universitet
utgör grunden för en sund demokrati.
Universitetsstyrelserna måste enligt motionärerna
avpolitiseras, så att friheten för forskarna och
lärarna att råda över verksamheten ökar.
Även Folkpartiet tar i motion 2003/04:Ub414
yrkande 21 upp det akademiska självstyret.
Lärosätena måste ges frihet att bygga upp sin
organisation på det sätt som de finner bäst. Det
finns ingen anledning att tillåta att politiker
fattar beslut om enskilda vetenskapliga
prioriteringar, heter det i motionen. Det politiska
inflytandet över tillsättningen av styrelserna bör
helt tas bort. Huvudprincipen bör enligt
motionärerna vara att studenter, forskare, lärare
och personal utser högskolans styrelse. Vissa
platser i styrelsen skall kunna reserveras för inval
av kompetenta personer utifrån.
Kristdemokraterna anser enligt motion
2003/04:Ub499 yrkande 17 att regeringen bör utse
högskolestyrelsens ordförande, medan rektorn skall
utses av styrelsen. Öronmärkningen av statliga
anslag bör minskas och en större del av statens
anslag gå via grundutbildnings- och
vetenskapsområdesanslagen.
Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:N328
yrkande 16 att beslutsmakten över högskolorna i
större utsträckning bör decentraliseras till
regional nivå. Genom en sådan decentralisering ökar
man enligt motionärerna medborgarnas möjligheter att
utkräva politiskt ansvar för verksamheten och
förmågan till anpassning efter regionala behov. I
motion 2003/04:Ub390 yrkande 3 tar Centerpartiet upp
behovet av att stärka lärosätenas självbestämmande.
Motionärerna vill ersätta regeringens
förordningsmakt över högskolorna med ett reellt
självstyre vid de enskilda lärosätena.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Yrkanden om självständighet för lärosätena har
behandlats av riksdagen många gånger under senare
år, senast i betänkande 2002/03:UbU5 s. 12.
Utskottet anser fortfarande att det är befogat att
högskolestyrelserna består både av ledamöter utsedda
av regeringen och av företrädare för lärarna och
studenterna. De senare utses av respektive grupper
själva. Varje lärosäte fattar självt beslut om sitt
utbildningsutbud.
Det är i högskolelagen föreskrivet att en högskola
skall samverka med det omgivande samhället, och
regeringen har i regleringsbrevet för 2004 uppdragit
år universiteten och högskolorna att i ökad
utsträckning och i nära samarbete med arbetslivet
utforma utbildningar som är attraktiva för
studenterna och samtidigt svarar mot
arbetsmarknadens behov, nationellt och regionalt,
samt erbjuda uppdragsutbildning. Utskottet anser
inte att det finns något behov av att flytta
beslutsmakt över högskoleverksamheten från den
nationella nivån till något organ - befintligt eller
nyskapat - på regional nivå.
Vad som behöver regleras nationellt genom
förordning eller föreskrifter är en fråga som sedan
länge är föremål för diskussioner och omprövning. Så
kommer det säkert att vara även i framtiden. Ett
grundläggande motiv för förordningsreglering är
intresset av likvärdighet, ett annat är behovet av
att slå vakt om rättssäkerheten. Riksdagen beslutade
i december förra året om en ny bestämmelse i
högskolelagen som öppnar möjlighet till
försöksverksamhet som avviker från organisatoriska
bestämmelser i högskolelagen (prop. 2003/04:1
utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 92).
Moderata samlingspartiet begär i motion
2003/04:Ub290 yrkande 2 ett tillkännagivande av
riksdagen om vikten av en högre utbildningspremie.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Utskottet har behandlat motsvarande yrkanden många
gånger tidigare, senast i betänkande 2003/04:UbU5 s.
13. Liksom då påminner utskottet om att
lönebildningen på arbetsmarknaden inte är något som
beslutas av riksdagen. Det kan tilläggas att OECD i
sin senaste rapport om utbildningsindikatorer
(Education at a Glance, OECD Indicators 2003)
redovisade att för ungdomar i Sverige som skaffar
sig en högskoleutbildning är den ekonomiska
avkastningen av detta relativt hög. I dessa analyser
beräknas den samlade och långsiktiga effekten av
skatter, inkomst, risk för arbetslöshet, kostnader
och olika offentliga ekonomiska stöd under
studietiden.
Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub414 yrkande
22 att staten skall uppmuntra skapandet av fler
fristående högskolor. Det är enligt motionärerna
eftersträvansvärt att det i konkurrens med de
offentliga högskolorna växer fram privata
universitet. Fler universitet och högskolor bör
uppmuntras till att övergå i stiftelseform. Genom
att ha en annan huvudman än staten och kanske
utnyttja andra finansieringsvägar kan privata
högskolor bidra till ökad mångfald, anser
motionärerna. Med tydligt uppsatta statliga krav på
kvalitet beträffande grundutbildning och examina
blir mångfald i den högre utbildningen inte ett hot
utan en möjlighet, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Liksom när motsvarande yrkande behandlades förra
året (bet. 2002/03:UbU5 s. 13) anser utskottet att
det inte finns någon anledning att avsätta medel
från statsbudgeten för att bilda nya stiftelser för
högskoleverksamhet. Det finns enligt utskottets
uppfattning redan i dag en betydande mångfald i
utbudet av forskning och utbildning i den svenska
högskolan och stort utrymme för lärosätena att
själva välja hur de vill utveckla verksamheten.
Någon omvandling av ytterligare högskolor till
stiftelser behövs inte för detta.
Utskottet övergår nu till övriga yrkanden som gäller
grunddragen i högskolans utveckling.
Moderata samlingspartiet skriver i motion
2003/04:Ub290 yrkande 6 om Bolognaprocessen, som
syftar till att öka rörligheten inom Europa för
studenter och lärare. En gemensam europeisk
examensordning är en god idé, så länge den arbetas
fram underifrån, bygger på frivillighet och inte
innebär att nationella examina tas bort. De svenska
universitet och högskolor som så önskar skall enligt
Moderaterna redan från början kunna delta i systemet
för en europeisk examensordning.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub499
yrkande 1 att den högre utbildningens värdegrund
skall anges i högskoleförordningen. Människans unika
och lika värde, människolivets okränkbarhet och
individens frihet är enligt motionärerna
grundpelare.
I samma motion, yrkande 2, föreslår
Kristdemokraterna ett tillkännagivande till
regeringen om bildning i högskolan. De anser att
systemet där uppnådda studieresultat inom ämnes- och
programstrukturer avgör resurstilldelningen
motverkar den bredare bildningen. De strängare
regler som infördes 2001 inom studiemedelssystemet
motverkar också att studenter skaffar sig en bredare
allmänbildning. Enligt motionärerna måste den högre
utbildningen förändras både till innehåll och form.
Det handlar om att bredda utbildningars innehåll,
att bidra till studenters personliga utveckling, att
förstärka kopplingar mellan teori och
praktik/livserfarenhet och att göra högre utbildning
och forskning tillgänglig för fler.
Enligt yrkande 3 i samma motion från
Kristdemokraterna kan ett lärosäte inte bedriva egen
forskning och ligga vid forskningsfronten i alla
ämnen. I stället bör lärosätena stimuleras att
profilera sig inom ett begränsat antal områden och
att för sin utbildning inom andra områden samverka
med andra lärosäten som är profilerade inom dessa.
Rådet för högre utbildning bör enligt
Kristdemokraterna (motion 2003/04:Ub499 yrkande 15)
förändras så att rådsmedlemmarna får en starkare
förankring i högskolestyrelserna.
Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub390
yrkande 27 att regeringen skall återkomma med
förslag till åtgärder för att trygga den akademiska
friheten. Det finns enligt motionärerna svårigheter
att hävda den enskilda forskarens frihet gentemot en
högskolas styrelse, då makten flyttas från de
kollegialt utnämnda fakultetsnämnderna.
I samma motion föreslår Centerpartiet att
högskolans arbete med samverkan och deltagande i
samhällsutvecklingen - den s.k. tredje uppgiften -
skall intensifieras och utvecklas (yrkande 7).
Partiet önskar också en översyn av hur den tredje
uppgiften sköts av lärosätena (yrkande 26).
Utskottet tar i detta sammanhang också upp motion
2003/04:Ub419 (s), där motionären pläderar för
Campus Telge. Där samverkar Södertörns högskola med
Kungl. Tekniska högskolan (KTH) och har utvecklat
utbildningar där både humaniora och naturvetenskap
ingår. Motionären anser det viktigt att dessa
högskolor även framöver får möjlighet att verka
tillsammans med att vidareutveckla utbudet av
utbildningar.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
de nu redovisade motionsyrkandena.
Om Bolognaprocessen pågår inom
Utbildningsdepartementet ett utredningsarbete som
skall avslutas inom kort. Riksdagen bör avvakta
resultatet av detta och regeringens beredning av
frågan.
Utskottet anser inte att den högre utbildningens
värdegrund bör definieras i högskoleförordningen.
Hur högskoleutbildningen skall vara beskaffad för
att kunna bidra till studenternas personliga
utveckling och ge dem en bredare bildning är något
som de senaste åren har uppmärksammats och
diskuterats på många håll inom högskolan.
Lärosätena, lärarna och studenterna har ett
betydande utrymme för att själva utveckla
utbildningen till form och innehåll, vilket också
kontinuerligt sker. Begränsningarna när det gäller
hur långa studier som kan finansieras med
studiemedel är motiverade av samhällsekonomiska skäl
och av grundprincipen att studielånen skall kunna
återbetalas. Utskottet är inte berett att ompröva
denna princip. När det gäller profilering och
samverkan, som tas upp både av Kristdemokraterna och
i motion 2003/04:Ub419, konstaterar utskottet att
sådant redan praktiseras på många håll. Detta är
enligt utskottets mening värdefullt. Det bör även i
fortsättningen vara varje lärosätes eget ansvar att
bedöma hur man skall agera i detta avseende. Något
tillkännagivande av riksdagen i frågan är inte
behövligt.
Rådet för högre utbildning, som ingår i
Högskoleverket, består av en ordförande, fem
ledamöter som är lärare inom lika många lärosäten
och tre studentföreträdare. Alla ledamöterna är
utsedda av regeringen, varvid studenternas
företrädare har nominerats av Sveriges förenade
studentkårer. Utskottet anser högskolan vara väl
representerad i rådet och ser därför ingen anledning
för riksdagen att göra något uttalande om hur rådet
bör vara sammansatt eller hur ledamöterna skall
utses.
Centerpartiets yrkande om den akademiska friheten
har behandlats av riksdagen flera gånger tidigare,
senast i betänkande 2002/03:UbU14 s. 10 f. Utskottet
vill ännu en gång påminna om att högskolelagens
bestämmelse om forskningens frihet är lika
förpliktande för högskolestyrelser som för
fakultetsnämnder.
Hur lärosätena arbetar med den s.k. tredje
uppgiften har de fått i uppdrag att redovisa för
regeringen i sina årsredovisningar för 2003 och
därefter vart fjärde år. Dessutom har Högskoleverket
nyligen beslutat att genomföra en tematisk
kvalitetsutvärdering av samverkansuppgiften.
Resultatet av denna skall enligt planerna publiceras
i december 2004. Högskoleverkets mål med detta är
att stimulera en positiv utveckling av denna
kvalitetsaspekt i högskolans verksamhet. Utskottet
anser att Centerpartiets yrkanden om tredje
uppgiften är tillgodosedda.
Resursfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte uttala sig om målet för en
resursökning till grundutbildningen.
Lärosätena bör inte få möjlighet att ta ut
avgifter för utbildningen från studenter från
länder utanför EES.
Jämför reservationerna 9 (fp) och 10 (m, kd).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub515 yrkande
2 ett tillkännagivande av riksdagen om att
resurserna till grundutbildningen successivt skall
ökas med målet en 20-procentig höjning av
resursnivån.
U t s k o t t e t anser inte att riksdagen bör
göra något sådant uttalande.
Enligt utskottets mening är det nödvändigt att
bedöma resursbehoven för utbildningsområdet i
relation till övriga resursbehov i samhället och att
sätta dem i relation till det samhällsekonomiska
utrymmet. Så sker också regelbundet i regeringens
budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner,
som riksdagen har möjlighet att ta ställning till
när de lagts fram. Det är inte meningsfullt att
ställa upp ett mål om en resurshöjning av en bestämd
storlek, utan att detta sätts i relation vare sig
till någon tidsgräns eller till någon förändring av
inriktning eller volym i verksamheten.
Motionerna 2003/04:Ub313 (m) och 2003/04:So274 (kd)
yrkande 2 innehåller förslag om att göra det möjligt
för lärosätena att ta ut högskoleavgifter av
studenter från länder utanför EES. Detta skulle ge
lärosätena en möjlighet att öka sina intäkter och
därmed få mera resurser att satsa på utbildning och
forskning i stort.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Riksdagen avslog i december 2003 ett motsvarande
yrkande (bet. 2003/04:UbU1 s. 76). Motioner i samma
ärende behandlades även under förra riksmötet och
avslogs då (bet. 2002/03:UbU5 s. 18 f.). Utskottet
vill också nu påminna om att den utredning som år
2000 lade fram förslag om att lärosätena skulle få
ta ut avgifter från studenter utanför EES även
konstaterade att en sådan förändring skulle behöva
föranleda ett tillskott av budgetmedel för
stipendier, marknadsföringsåtgärder m.m. Regeringen
tog i propositionen Den öppna högskolan (prop.
2001/02:15) avstånd från förslaget om avgiftsuttag.
Tillträdesfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
ändringar i tillträdesreglerna i högskolan,
eftersom dessa frågor är under utredning.
Jämför reservationerna 11 (m), 12 (fp), 13
(kd), 14 (v, mp), 15 (c), 16 (m) och 17 (fp).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Fem partier för i sina motioner fram allmänna
synpunkter på tillträde till högskolan.
Moderata samlingspartiet vill enligt motion
2003/04:Ub290 yrkande 1 att det centrala
antagningssystemet skall avskaffas. Varje lärosäte
måste på egen hand få bestämma hur antagningarna
skall gå till.
Folkpartiet framför i motion 2003/04:Ub367 yrkande
12 uppfattningen att avlagd studentexamen skall vara
en förutsättning för högre studier. I motion
2003/04:Ub414 yrkande 4 begär Folkpartiet att
förkunskapskraven skall återställas för de
utbildningar som fått sänkta förkunskapskrav. Enligt
motionen har Högskoleverket på uppdrag av regeringen
sänkt förkunskapskraven i fysik och matematik för
utbildningar till läkare, lärare och civilingenjör.
Kristdemokraterna anser enligt motion
2003/04:Ub499 yrkande 4 att högskolorna skall ha
stor frihet att utarbeta egna behörighetskrav och
urvalsmetoder utifrån utbildningens karaktär.
Högskoleverket bör understödja att lärosätena har en
mångfald av antagningssystem, heter det i motionen.
Centerpartiet tar i motion 2003/04:Ub390 yrkande 4
upp frågan om det är motiverat med en omfattande
administration för att granska bevisen på sökandes
behörighet. En öppen högskola välkomnar de studenter
som anser sig ha rekommenderade förkunskaper, s.k.
självprövning, heter det i motionen. Centerpartiet
anser att man själv kan avgöra om man är kompetent
nog för en utbildning. Partiet beklagar att den
utredning som pågår om tillträdesreglerna inte har
ifrågasatt behörighetskraven och utrett effekter av
självprövning.
Miljöpartiet anser enligt motion 2003/04:Ub309
yrkande 3 att ett nytt antagningssystem för högre
utbildning bör utredas närmare. Bedömningen av den
sökandes lämplighet borde grundas på tidigare
genomgångna utbildningar, samtal, intervjuer,
eventuella prov och i vissa fall förberedande
kortkurser, anser motionärerna. För många
utbildningar sker detta bäst på den institution som
också handhar utbildningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Utredningen om reglerna för tillträde till
grundläggande högskoleutbildning skall lägga fram
sina förslag inom kort (dir. 2003:38 och 107).
Riksdagen bör avvakta utredningens förslag och
regeringens beredning av ärendet.
Med anledning av Folkpartiets yrkande om sänkta
förkunskapskrav vill utskottet nämna att de av
Högskoleverket fastställda förkunskapskraven i fysik
och matematik till läkarutbildning och
civilingenjörsutbildning inte har ändrats sedan
standardbehörigheterna fastställdes år 1996.
Frågor om urval till högskoleutbildning tas upp i
sju motioner.
Moderata samlingspartiet begär i motion
2003/04:Ub276 yrkande 8 ett tillkännagivande om
problemen med intagningssystem till högre utbildning
som missgynnar relevant kunskapsinhämtning och leder
till taktikval.
Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub367
yrkande 9 att betyg skall viktas vid antagningen
till högskolan beroende på vilken betydelse de olika
kurserna har för högskolestudierna. Samma förslag
lägger Folkpartiet fram i motion 2003/04:Ub415
yrkande 4. I denna motion (yrkande 1) skriver
partiet att antagningen bör förändras så att
övergången från gymnasieskolan underlättas. Olika
kvotsystem gynnar olika grupper, men varje sådan
kvotering gör det alltid svårare för andra att få en
högskoleplats.
Vänsterpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub247
yrkande 2 att de som har fullgjort värnplikt skall
få tillgodoräkna sig 0,2 poäng på högskoleprovet för
specifik värnpliktserfarenhet. Motionärerna jämför
med värderingen av vanlig arbetslivserfarenhet, som
accepteras som merit vid antagningen till högskolan.
Även motion 2003/04:Ub215 (m) tar upp meritvärdet
av värnpliktstjänstgöring. Enligt motionären bör man
införa ett system som jämställer
värnpliktstjänstgöring med studier vid antagning
till högre utbildning.
I motion 2003/04:Ub240 (m) föreslås att begreppet
arbetslivspoäng skall utvidgas (yrkande 1) och att
förtroendevalda barn- och ungdomsledare,
biståndsarbetare på ideell basis samt politiskt
förtroendevalda skall få arbetslivspoäng för sina
insatser (yrkande 2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena, eftersom utredning pågår.
Flera av de frågor som berörs i motionerna tillhör
det som utredningen enligt direktiven skall överväga
(dir. 2003:38).
Huruvida värnpliktstjänstgöring skall ges ett
speciellt meritvärde, och i så fall på vilket sätt,
bör inte avgöras förrän de allmänna grunderna för
urval har blivit fastlagda. En möjlighet att få
meritpoäng för s.k. föreningsmeriter har funnits
under några år på 1970-talet, men avskaffades sedan
det visat sig mycket svårt att bedöma om åberopad
föreningsverksamhet hade sådant ändamål och sådan
omfattning att den skulle berättiga till poäng.
Studenternas rättssäkerhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att
införa sanktionsmöjligheter mot lärosäten som
inte efterlever lagen om likabehandling av
studenter i högskolan. Riksdagen bör inte
uttala sig för införande av studentkontrakt
och bör även avslå övriga yrkanden om
studenternas rättssäkerhet, eftersom
regeringen bereder dessa frågor.
Jämför reservationerna 18 (kd), 19 (c), 20
(fp), 21 (kd) och 22 (c).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Lagen om likabehandling av studenter i högskolan tas
upp av Kristdemokraterna i motion 2003/04:Ub499
yrkande 11 och Centerpartiet i motion 2003/04:Ub390
yrkande 14. Kristdemokraterna skriver att lagen är
tandlös när det gäller sanktionsmöjligheter mot
lärosäten som inte uppfyller dess krav. De vill att
högskolorna med tillsynsmyndighetens hjälp skall få
tillräckligt stöd för att leva upp till lagen.
Centerpartiet begär att regeringen skall återkomma
med förslag om hur sanktionsmöjligheter skall
utformas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
En student som kränkts genom att en högskola
åsidosatt sin skyldighet att utreda och vidta
åtgärder mot trakasserier eller åsidosatt förbuden
mot diskriminering eller repressalier mot studenter,
skall få skadestånd av huvudmannen för högskolan,
dvs. vid ett statligt lärosäte av staten. Detta
regleras i 13 § lagen om likabehandling av studenter
i högskolan. I samma lag (16 §) är också föreskrivet
att Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell läggning och
Handikappombudsmannen skall se till att
likabehandlingslagen följs och försöka förmå
högskolorna att frivilligt följa den.
Likabehandlingslagen trädde i kraft den 1 mars 2002.
Utskottet går nu över till yrkanden om studenternas
rättssäkerhet i övrigt.
Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub414
yrkande 10 ett studentkontrakt som ett medel för att
skapa bättre skydd för studenterna. Kontraktet skall
innehålla principer för hur bl.a. rättning och
betygssättning skall gå till. Studenten skall ha
rätt att överklaga sitt betyg eller få sin uppsats
bedömd av någon annan. Kontraktet skall också betona
studenternas skyldigheter, inte minst att ägna tid
och kraft åt studierna. Det precisa innehållet i
kontraktet skall kunna variera mellan lärosätena.
Kristdemokraterna anser enligt motion
2003/04:Ub516 yrkande 3 att det är mycket angeläget
att kvaliteten på högskolornas lokala regelverk blir
föremål för genomgripande förslag och beslut. När
många av de centrala reglerna i högskoleförordningen
togs bort vid 1993 års högskolereform var tanken att
det i stället skulle komma en reglering på lokal
nivå, men det har enligt motionärerna bara skett i
mycket liten utsträckning. Det är viktigt att
lärosätena ser till att de lokala regelsystemen är
väl kända för både studenter och personal och att
oreglerade områden snarast regleras, heter det i
motionen.
Centerpartiet vill enligt motion 2003/04:Ub390 att
högskoleförordningen skall förtydligas för att säkra
studenternas rättssäkerhet. Regler som rör
studieuppehåll, antagning och rätt att genomgå prov
bör finnas där. Högskolorna bör vidare vara skyldiga
att dokumentera sin praxis och motivera sina beslut
skriftligt, vilket också bör regleras i
högskoleförordningen (yrkande 13). Centerpartiet
anser också att studenters möjlighet att ha
offentliga uppdrag är viktig. Studenter som har
sådana uppdrag skall ges rätt att ta igen
examination och andra obligatoriska moment som de
har missat på grund av uppdraget, anser partiet
(yrkande 8).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Ett antal förslag med syfte att förstärka
studenternas rättssäkerhet har lagts fram för
regeringen av Högskoleverket i november 2001. Där
tas bl.a. frågan om möjligheter att överklaga betyg
upp. Utskottet har inhämtat att förslagen bereds
inom Utbildningsdepartementet. Riksdagen bör inte
föregripa denna beredning.
Folkpartiets förslag om studentkontrakt
behandlades av riksdagen även förra året. Utskottet
noterade då att motionärerna inte hade angivit vilka
rättsverkningar som kontraktet var avsett att ha för
studenten eller för lärosätet (bet. 2002/03:UbU5 s.
25). Det framgår inte heller av den nya motionen.
Kårobligatoriet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att
kårobligatoriet skall avskaffas. Utskottet
anser att kårobligatoriet inte strider mot
den grundlagsfästa föreningsfriheten och att
en avveckling skulle medföra betydande
kostnadsökningar för staten.
Jämför reservation 23 (m, fp, kd, c, mp).
Bakgrund
Det s.k. kårobligatoriet - av statsmakterna
föreskriven skyldighet för studenter vid universitet
och högskolor att tillhöra särskilda
studentsammanslutningar - har funnits under lång
tid. Konsistoriet vid Uppsala universitet beslutade
redan 1667 att studenterna där var skyldiga att
tillhöra nation. I mitten av 1800-talet infördes
föreskrifter om skyldighet att tillhöra nation i
universitetsstatuterna. Regleringen utvidgades
senare till att gälla även studentkårer och
fakultetsföreningar. Föreskrifterna om obligatoriskt
medlemskap inom universitetsområdet reviderades i
samband med en ny universitetsförordning 1964,
varvid nationerna och studentkårerna frikopplades
från varandra.
Den nu gällande högskolelagen (1992:1434) ger
regeringen möjlighet att föreskriva skyldighet för
studenterna vid högskolorna att tillhöra särskilda
studentsammanslutningar (4 kap. 4 §). Sådana
föreskrifter finns i förordningen (1983:18) om
studerandekårer, nationer och studentföreningar vid
universitet och högskolor. Där föreskrivs att den
som studerar vid en högskola skall vara medlem i den
studerandekår som finns vid högskolan (4 §). En
studerandekår skall ha till ändamål att främja
medlemmarnas studier och vad som har sammanhang med
studierna (12 §).
Studenterna vid Uppsala och Lunds universitet är
också skyldiga att tillhöra en nation. Vid
Stockholms och Göteborgs universitet finns
skyldighet att även tillhöra studentförening för
fakultet. Dessa skyldigheter gäller bara de
studenter som läser vid utbildningar som fanns vid
lärosätena före den
1 januari 1999 och som då omfattades av
obligatoriet.
Studenter som går i utbildning som högskolan
anordnar på någon annan ort än högskoleorten har
rätt till begränsat medlemskap i studentkåren.
Detsamma gäller studenter som läser fristående
kurser omfattande högst 9 poäng under en termin samt
forskarstuderande som läser på mindre än halvtid.
De obligatoriska studentsammanslutningarna har
rätt att ta ut avgift av sina medlemmar.
Studentkårerna fastställer själva sina stadgar, men
högskolestyrelsen skall fastställa stadgarna bl.a.
när det gäller sammanslutningens ändamål, begränsat
medlemskap samt avgifterna. Högskolestyrelsen har
rätt att undanröja beslut som uppenbart strider mot
kårens ändamål. För att högskolestyrelsen skall
pröva ett sådant beslut fordras dock att minst en
tiondel av kårens medlemmar eller minst 100
medlemmar begär det.
Obligatoriefrågans tidigare behandling
Åtminstone fr.o.m. 1960-talet har frågan om
kårobligatoriets berättigande varit föremål för
debatt, inte minst i studenternas egna
organisationer. I riksdagen väcktes motioner om
utredning av obligatoriet både 1968 och 1970.
Den senaste utredningen i frågan gjordes av
Kommittén för avveckling av kårobligatoriet - KAK. I
dess betänkande Avveckling av den obligatoriska
anslutningen till studentkårer och nationer (SOU
1994:47) redovisas följande om tidigare utredningar
(s. 11):
Kårobligatorieutredningen tillkallades i juli
1970 och avgav 1973 sitt betänkande
Studentsammanslutningarnas verksamhet
(Utbildningsdepartementet 1973:7-8). År 1973
tillkallades obligatoriekommittén som redovisade
sina överväganden i betänkandet (SOU 1976:14)
Kårobligatorium? År 1977 tillkallade
utbildningsministern obligatorieberedningen som
utarbetade underlag för de delar i
budgetpropositionen 1978/79:100 bil. 12 som
handlade om obligatoriet. I början av 1989
tillsattes 1989 års obligatorieutredning som i
slutet av 1990 överlämnade sitt betänkande (SOU
1990:105) Studenten och tvångsanslutningen. Vad
händer om obligatoriet försvinner? I december
1992 delgavs universiteten, högskolorna och
studentkårerna ett beredningsmaterial framtaget
inom Utbildningsdepartementet av
universitetsdirektören Peter Honeth: Avveckling
av kårobligatoriet. Detta material låg till grund
för en hearing i januari 1992, till vilken bl.a.
rektorerna för universiteten och högskolorna var
inbjudna. Hearingen har dokumenterats i rapporten
Hearing om Resursberedningens betänkande (SOU
l993:3) och PM om avvecklingen av kårobligatoriet
(Ds 1993:9).
Riksdagen beslutade i juni 1993 godkänna vad
regeringen hade förordat om att kårobligatoriet
skulle upphöra fr.o.m. den 1 juli 1995 (prop.
1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). I september
1993 beslutades direktiven för en utredning för att
genomföra riksdagens beslut. Utredningen (KAK)
redovisade sitt nyss nämnda betänkande i mars 1994.
Efter regeringsskiftet hösten 1994 återkom
regeringen till riksdagen med förslag att
obligatoriet skulle bibehållas (prop. 1994/95:96,
bet. UbU5, rskr. 135). Regeringen konstaterade att
de obligatoriska studentsammanslutningarna inte
tillhör de sammanslutningar som omfattas av den
negativa föreningsfriheten. Systemet med
kårobligatorium garanterade enligt regeringen att
många nödvändiga och praktiska funktioner sköts på
ett beprövat och tillfredsställande sätt. Genom att
kostnaden för detta sprids ut på samtliga studenter
garanteras den enskilde studenten ett inflytande och
en god studiesocial miljö till en skälig kostnad.
En avveckling av obligatoriet skulle, enligt vad som
framgått av KAK:s betänkande, innebära merkostnader
för staten i storleksordningen 38 miljoner kronor.
Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag och
avslog motioner om att avvecklingsbeslutet skulle
stå fast.
Motioner
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2003/04:Ub385 yrkande 7 att
4 kap. 4 § högskolelagen skall avskaffas. I motion
2003/04:Ub290 yrkande 9 föreslår Moderaterna att
riksdagen av regeringen skall begära förslag i
anslutning till ett avskaffande av kårobligatoriet.
Moderaterna skriver att kårobligatoriet kan antas ha
en snedvridande effekt på konkurrensen mellan
landets olika lärosäten. Dessa behöver i dag inte
lägga ned extra tid och kraft på att utveckla nya
former för studentmedverkan och representation,
heter det i motionen. Studenten är rättslös i
förhållande till den lokala studentkåren, eftersom
det inte finns möjlighet att demonstrera sitt
missnöje genom utträde. Obligatoriet är enligt
Moderaterna ett brott mot principen om frivillighet
vad gäller sammanslutningar. I motion 2003/04:Ub206
(m) skriver motionären att obligatoriet är helt
oförenligt med allmänna demokratiska principer.
Folkpartiet hävdar i motion 2003/04:Ub414 yrkande
11 att obligatoriet utgör en kränkning av den
grundlagsfästa föreningsfriheten. Inte heller
argumentet att obligatoriet behövs för att
studentinflytandet skall säkras håller måttet enligt
Folkpartiet.
Kristdemokraterna anser likaså, enligt motion
2003/04:Ub499 yrkande 7, att obligatoriet är
principiellt felaktigt och måste ersättas av
frivillighet. Ett slopat obligatorium innebär stora
omställningar av kårernas verksamhet, bl.a. genom
minskade ekonomiska resurser, och detta måste de
enligt motionärerna få kompensation för. I motion
2003/04:Ub236 (kd) skriver motionärerna att
obligatoriet strider mot FN:s förklaring om de
mänskliga rättigheterna.
Centerpartiet vill enligt motion 2003/04:Ub390
yrkande 12 värna för-eningsfriheten och anser
följaktligen att kårobligatoriet skall avskaffas.
Vid avskaffandet måste såväl den
utbildningsbevakning och det studiesociala arbete
studentkårerna i dag bedriver som studentinflytandet
tryggas, heter det i motionen.
I motion 2003/04:Ub329 (mp) föreslår motionärerna
att obligatoriet skall avskaffas den 1 januari 2006
(yrkande 1). De hänvisar till den grundlagsfästa
föreningsfriheten och anser att denna viktiga
princip bör gälla utan undantag. Regeringen bör
enligt motionärerna få i uppdrag att tillsammans med
studentkårerna ta fram konkreta förslag till hur
studenternas representation i högskolans organ och
den studiesociala verksamheten som
studentsammanslutningarna bedriver skall kunna
garanteras och fortsätta på ett bra sätt vid en
övergång till frivillig anslutning (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
När regeringsformens nu gällande bestämmelser om
grundläggande fri- och rättigheter antogs av
riksdagen, uttalade regeringen att bestämmelsen om
negativ föreningsfrihet inte berörde reglerna om
kårobligatoriet, eftersom dessa inte kunde betraktas
som åskådningssammanslutningar i paragrafens mening
(prop. 1975/76:209, bet. KU 1975/76:56, rskr. 414).
Konstitutionsutskottet anslöt sig till denna
bedömning, som också hade gjorts av 1973 års fri-
och rättighetsutredning.
Kårobligatoriets förenlighet med Europarådets
konvention angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna har
också prövats. Europakommissionen avvisade i juli
1977 ett klagomål från en studentsammanslutning som
hade begärt men inte fått samma status som den av
högskolan erkända studentkåren. Kommissionen
motiverade sitt ställningstagande bl.a. med att den
inte betraktade de obligatoriska
studentsammanslutningarna i Sverige som
yrkessammanslutningar för att upprätthålla en
professionell etik och försvara sina medlemmar vid
tvister med utomstående, och inte heller som
fackföreningar i bemärkelsen att de representerar
studenterna i arbetskonflikter med en arbetsgivare.
I stället såg kommissionen studentkåren som en del
av universitetet, och speciellt som ett sätt att
formellt organisera studenternas deltagande i
administrerandet av universitetet. Studentkårerna
föreföll kommissionen vara demokratiskt sammansatta
och studenterna var fria att ta avstånd från (free
to disagree with) politiska ställningstaganden som
kåren kunde ha gjort. Kommissionen gjorde följande
bedömning:
"Concentrating all students of a university in one
association in the interest of the proper
administration of the University is not
unreasonable."
Enligt högskolelagen (1992:1434) skall
verksamheten inom högskolorna avpassas så att en hög
kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen
och det konstnärliga utvecklingsarbetet.
Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för
högskolornas personal och studenter (1 kap. 4 §).
Studenterna är enligt utskottets uppfattning inte i
första hand en intressentgrupp som är avnämare av
högskolans verksamhet, utan i stället en integrerad
del av lärosätet. Liksom lärarna vid en högskola har
studenterna där rätt att vara representerade i dess
styrelse. Studenterna har också rätt att vara
representerade i alla andra beslutande och beredande
organ inom högskolan vars verksamhet har betydelse
för utbildningen och studenternas situation (3 kap.
9 § högskoleförordningen, 1993:100). Studenternas
företrädare i högskolans olika organ utses normalt
av studentkåren, i enlighet med 16 § förordningen
(1983:18) om studerandekårer, nationer och
studentföreningar vid universitet och högskolor.
Sedan den senaste utredningen om kårobligatoriet
redovisades har studenternas roll inom lärosätena
ytterligare förstärkts. Rätten till inflytande har
utvidgats till att gälla rätt för studenterna att
vara representerade även i lärosätenas beredande
organ. Det system för systematisk
kvalitetsutvärdering av ämnen och utbildningsprogram
som sattes i verket 2001 bygger på att studenterna
aktivt deltar i bedömningarna.
Sedan lång tid har också de obligatoriska
studentsammanslutningarna tagit ett stort ansvar för
studenternas sociala behov av olika slag. Vid de två
äldsta universiteten har detta i stor utsträckning
skett i nationerna. Nationerna i Uppsala och Lund
äger nationshus som är av stort kulturhistoriskt
värde, och där de bedriver verksamhet som förändrats
genom åren men som är av stor betydelse för många
studenter, särskilt de ungdomar som kommer till
universitetsorten från andra håll i landet. De
utredningar som genomförts under de senaste
decennierna har alla visat att en avveckling av det
obligatoriska medlemskapet - och därmed studenternas
gemensamma finansiering av kårens och i vissa fall
nationens verksamhet - kommer att kräva antingen att
verksamheten radikalt minskas eller att medel
tillförs utifrån. Den beräkning som gjordes av den
senaste utredningen (SOU 1994:47) var att kostnaden
för staten om lärosätena skulle ta över ansvaret för
att organisera valen av studentföreträdare i
högskoleorganen skulle bli cirka 5 miljoner kronor.
De kostnader för studenternas utbildningsbevakning
som utredningen också ansåg att staten måste ta på
sig beräknades till 25 miljoner kronor. Dessa
kostnadsuppskattningar gjordes för tio år sedan.
En avveckling av det obligatoriska medlemskapet
skulle också få stora konsekvenser för
sammanslutningarnas egendom i form av dels
fastigheter (t.ex. nationshusen) dels premie- och
stipendiefonder. Obligatoriet är bl.a. en
förutsättning för att kårernas och nationernas
fastigheter är befriade från fastighetsskatt.
Enligt förordningen (1983:18) skall en studentkår
ha till ändamål "att främja medlemmarnas studier och
vad som har sammanhang med studierna." På detta sätt
anges att studentkårerna skall arbeta med
studentinflytande och andra frågor som ger
studenterna bättre förutsättningar att bedriva
studier. Denna reglering tydliggör studentkårens
ställning som en demokratisk sammanslutning för alla
studenter med en klart definierad uppgift.
Regleringen av studentkårernas syfte är kopplad
till ett överklagandeförfarande i två steg. Om en
tiondel av kårens medlemmar eller minst 100
medlemmar överklagar ett beslut av en studentkår,
kan högskolestyrelsen pröva beslutet.
Högskolestyrelsens beslut får vidare överklagas hos
Överklagandenämnden för högskolan. Därmed finns en
ordning för att upprätthålla att studentkårernas
verksamhet skall stödja medlemmarnas studier.
Regleringen av studentkårernas syfte tillsammans
med överklagandemöjligheten stärker studentkårernas
möjlighet att effektivt verka i studenternas
intresse. Om det vid ett överklagande skulle visa
sig att bestämmelserna inte fyller den funktion som
de är avsedda för och därmed studentkårernas syfte
enligt förordningen inte skulle kunna värnas, bör
det finnas en beredskap att se över reglerna.
Utskottet finner det uppenbart att ett avskaffande
av kårobligatoriet inte kan ske utan att staten
påtar sig betydande ytterligare utgifter, eftersom
en stor del av det som de obligatoriska kårerna,
nationerna och fakultetsför-eningarna i dag gör är
omistliga bidrag till lärosätenas verksamhet. Det
kan inte hävdas att obligatoriet strider mot
grundlagen. Utskottet anser mot denna bakgrund att
det inte finns skäl att ännu en gång låta utreda hur
obligatoriet skall kunna avvecklas samtidigt som
studenternas representation i högskolans organ
garanteras och den studiesociala verksamhet som
studentsammanslutningarna bedriver kan fortsätta på
ett bra sätt.
Övriga studentfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om vad
lärosätena skall göra för att förebygga
alkoholmissbruk bland studenterna, om
nationella riktlinjer för Studenthälsan, om
att uppgifter om miniminivå av lärarledd tid
skall ingå i kursplanerna, om att lärosätena
skall följa upp hur det går för studenterna
samt om högskolepoäng för militär utbildning.
Jämför reservationerna 24 (kd), 25 (kd) och
26 (c).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Kristdemokraterna tar i motion 2003/04:Ub516 upp
frågor om studenternas hälsa. I linje med
lärosätenas ansvar att se till att studenterna har
tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande
sådan, bör lärosätena utbilda faddrar och förebygga
alkoholmissbruk bland studenterna (yrkande 5). Det
behövs enligt Kristdemokraterna också nationella
riktlinjer för Studenthälsan, för att man skall
kunna mäta behov och utnyttjande av Studenthälsan i
ett längre perspektiv (yrkande 6).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Riksdagen godkände våren 2001 en nationell
handlingsplan för alkoholpolitiken (prop.
2000/01:20, bet. SoU8, rskr. 144). För att genomföra
handlingsplanen har därefter en kommitté tillsatts
(Alkoholkommittén, dir. 2001:22). Denna har till
uppgift att samordna insatserna på nationell nivå
för att förebygga alkoholskador och att i samspel
med kommuner och landsting stimulera insatserna på
regional och lokal nivå. Alkoholkommittén har knutit
till sig en referensgrupp bestående av företrädare
för högskoleledningar, studentkårer och
studenthälsovårdsorgan. Kommittén skall verka under
hela den tid som handlingsplanen omfattar, dvs.
t.o.m. år 2005.
Utskottet ser allvarligt på hög alkoholkonsumtion
bland studenterna, men anser inte att det behövs
beslut på statsmaktsnivå om nationella riktlinjer
för studenthälsovården.
Högskolans resurser har enligt Kristdemokraterna
urholkats i samband med utbyggnaden av
grundutbildningen, till skada för kvaliteten. I
nuläget finns det inga garantier för att studenterna
kan erhålla adekvat stöd och handledning. I sin
motion 2003/04:Ub499 yrkande 9 föreslår
Kristdemokraterna att det i kursplanerna skall ingå
uppgifter om garanterad miniminivå av lärarledd tid.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Högskoleverket genomför på uppdrag av regeringen
ett omfattande program för kvalitetsutvärdering.
Under en period av sex år, med början 2001,
genomförs utvärderingar av all grundutbildning och
forskarutbildning inom högskolan.
Centerpartiet skriver i motion 2003/04:Ub390 yrkande
5 att lärosätena i större utsträckning än i dag bör
följa upp hur det går för studenterna under
inledningen av studietiden och vid behov kanske
erbjuda studievägledning eller kurser i
studieteknik. Enligt motionärerna är det bara
studiemedelssystemet som sätter stopp för studenter
som inte klarar kraven, medan det inte finns någon
uppföljning av studenter som finansierar sina
studier på annat sätt.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Det resurstilldelningssystem som tillämpas för den
grundläggande högskoleutbildningen sedan drygt tio
år innebär bl.a. att det ligger i lärosätenas
ekonomiska intresse att studenterna klarar av
studierna. Detta är helt oberoende av om studenterna
har studiemedel eller inte. Utskottet utgår från att
lärosätena känner ansvar för att de studenter man
har antagit till olika utbildningar ges möjlighet
att fullfölja sina studier, och att lärosätena
själva finner former för att stödja sina studenter
så att de kan nå sina studiemål.
Högskolepoäng bör enligt motion 2003/04:Fö241 (mp)
yrkande 4 ges för militär utbildning i t.ex.
ledarskap, pedagogik, moral och etik samt sjukvård,
beroende på vilken befattning den värnpliktige har.
Motionären vill också att högskolepoängen skall
likriktas så att det inte spelar någon roll vid
vilket förband man fått sin utbildning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
I högskoleförordningen (1993:100) finns
bestämmelser om att en student har rätt att
tillgodoräkna sig utbildning utanför högskolan för
en högskoleutbildning, om de kunskaper och
färdigheter som studenten åberopar är av sådan
beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i
huvudsak svarar mot den utbildning för vilken hon
eller han vill få dem tillgodoräknade (6 kap. 13 §).
Det är lärosätet som avgör frågor om
tillgodoräknande. Besluten kan överklagas hos
Överklagandenämnden för högskolan. Utskottet anser
inte att det finns anledning att skapa särskilda
regler för tillgodoräknande av militär utbildning.
Utskottet har i detta sammanhang noterat att det
mellan Högskolan i Halmstad och Militärhögskolan i
Halmstad har inletts ett samarbete som går ut på att
jämföra vissa kurser i den militära utbildningen med
kursplaner i motsvarande ämne inom den civila
högskolan, i syfte att underlätta för dem som
genomgår den militära utbildningen att få den
tillgodoräknad i en examen vid Högskolan i Halmstad
eller vid behov kunna komplettera den där. Högskolan
i Halmstad har också utvecklat nya fristående kurser
i vilka lärare från båda högskolorna undervisar och
som självfallet kan ingå i en examen vid Högskolan i
Halmstad. Samverkan av detta slag är enligt
utskottets uppfattning mycket värdefull.
Validering och komplettering av
utländsk högre utbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att
införa tester för validering av utländsk
utbildning. Utskottet hänvisar till pågående
utredning.
Jämför reservation 27 (m, fp).
Motioner och utskottets ställningstagande
Moderata samlingspartiet och Folkpartiet påtalar i
motionerna 2003/04:Sf325 yrkande 19 respektive
2003/04:Sf326 yrkande 12 de svårigheter som personer
med utländsk utbildning möter när det gäller att få
utbildningen validerad i Sverige och att vid behov
komplettera den här. Moderaterna anser att tester
kan användas för att kontrollera utländska
studenters kompetens. Folkpartiet vill se allmänna
tester som genomförs ofta och vid regelbundna
tillfällen på de flesta universitet och högskolor i
landet.
I motion 2003/04:Ub315 (s) föreslår motionären en
översyn av organisationen samt reglerna för
bedömning och översättning av högskoleutbildningar
från andra länder. Enligt hans mening vore det
logiskt att ha en enda instans för att hantera alla
värderingsärenden, oavsett yrkesområde.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande.
Högskoleverket och Socialstyrelsen fick i juli
2003 i uppdrag av regeringen att se över reglering
och system för bedömning och godkännande av
utbildningar från länder utanför EU/EES-avtalen för
läraryrket, hälso- och sjukvård, tandvård eller
detaljhandel med läkemedel. Utgångspunkten för
uppdraget är de uppmärksammade svårigheter som flera
reglerade yrkesgrupper med utländsk utbildning möter
när de ansöker om att få praktisera sina yrken i
Sverige. I översynen skall fokus läggas vid att ta
fram förslag som kan effektivisera och därigenom
förkorta processen från ansökan till kompetensbevis.
På begäran av Socialstyrelsen har regeringen
utsträckt tiden för översynen, så att den skall
redovisas först den 31 mars 2004.
Som framgått delar regeringen motionärernas åsikt
att det i dag i många fall tar alltför lång tid
innan personer med utländsk yrkesutbildning kan få
anställning och därmed integreras i den svenska
arbetsmarknaden. Det är också utskottets
uppfattning. Ett antal lärosäten ger i dag
kompletteringskurser för akademiker med utländsk
utbildning, ofta upphandlade av länsarbetsnämnd
eller t.ex. Socialstyrelsen. För personer med
utländsk juridisk utbildning anordnas eller planeras
kompletteringskurser vid flera lärosäten. Denna
verksamhet har kommit till stånd i samarbete mellan
de juridiska institutionerna och Högskoleverket.
Utskottet utgår från att en effektiviserad prövning
kommer att åtföljas av förbättrade möjligheter att
göra kompletteringar i de fall då det anses
nödvändigt för att en person med utländsk utbildning
skall kunna utöva ett reglerat yrke i Sverige.
Internationellt samarbete
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte begära en utvärdering av
instrumenten för meritvärdering. Med
hänvisning till vad som redan görs vid
lärosätena anser utskottet att riksdagen inte
bör göra några tillkännagivanden om vikten av
internationellt utbyte vid dessa eller om
öst-väst-samarbetet i Mittnorden.
Jämför reservationerna 28 (fp, c), 29 (kd),
30 (m), 31 (fp), 32 (fp) och 33 (c).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Kristdemokraterna anser enligt motion 2003/04:Ub499
yrkande 6 att instrumenten för meritvärdering måste
följa med i utvecklingen, när det internationella
utbytet mellan svenska och utländska lärosäten ökar.
I en tid med alltmer tilltagande
internationalisering av utbildningarna och ett ökat
internationellt utbyte mellan svenska och utländska
lärosäten måste instrumenten för meritvärdering
följa med i utvecklingen. Motionärerna nämner
meritvärderingen dels vid antagning till
utbildningar, dels vid ansökan om studiemedel. Att
Sverige nu har anslutit sig till
Lissabonkonventionen innebär inte att frågan är
utagerad, skriver de.
I liknande ordalag framför Centerpartiet i motion
2003/04:Ub390 yrkande 18 på nytt förslag att
regeringen skall ta initiativ till en utvärdering av
instrumenten för meritvärdering av genomgången
utbildning. Det är viktigt att inte skapa ett
lappverk där meritvärdet av genomgången utbildning
är oklart, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Motsvarande yrkande från Centerpartiet avslogs av
riksdagen vid förra riksmötet (bet. 2002/03:UbU5 s.
30). Utskottet hänvisade dels till en ändring som
gjorts i 6 kap. 12 § högskoleförordningen och som
trädde i kraft den 1 november 2001, dels till den
utredning som påbörjats genom en projektgrupp inom
Utbildningsdepartementet angående vissa
examensfrågor. Projektgruppen har fått utsträckt tid
och skall redovisa sina förslag senast den 27
februari 2004.
Fyra motioner tar upp frågor om internationellt
utbyte vid svenska universitet och högskolor.
Moderata samlingspartiet begär i motion
2003/04:Ub290 yrkande 3 ett tillkännagivande om
vikten av internationalisering av den högre
utbildningen. Svenska lärosäten måste enligt
Moderaterna kunna erbjuda utbildningar som står i
sig i ett alltmer globaliserat utbildningssamarbete.
Folkpartiet vill enligt motion 2003/04:Ub414
yrkande 12 också se ett ökat internationellt utbyte
vid universitet och högskolor. För att få fler
utländska studenter hit behövs det enligt
motionärerna fler utbildningar där huvudspråket inte
är svenska och en förbättrad rekrytering av lärare
från andra länder.
Motionerna 2003/04:Sf324 (m) yrkande 5 och
2003/04:N225 (fp) yrkande 5 tar båda upp behovet av
att undanröja hinder för fri rörlighet över Öresund.
I den förstnämnda motionen sägs att arbetsgivare på
båda sidor har svårt att värdera det andra landets
utbildningsnivåer. I den andra motionen skriver
motionären att staten har ansvar för att undanröja
hindrande regler för poängberäkning och värdering av
examina och kurser, och att svenska studenter borde
erbjudas samma möjligheter som danska studenter vad
avser stöd för resor över Sundet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Regeringen redovisade i budgetpropositionen för
2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 16 s. 131 f.) ett
antal åtgärder som vidtagits vid de flesta lärosäten
för att stimulera det internationella utbytet inom
grundläggande högskoleutbildning. Det handlar om
a. ett ökat utbud av kurser och program på engelska
(framför allt magisterprogram),
b.
c. ett förbättrat mottagande av utländska studenter
såväl studiesocialt som praktiskt (bl.a. kurser i
svenska),
d.
e. en förbättrad intern organisation och utveckling
av administrativt stöd i form av databaser som
t.ex. STARS (Study Abroad Report Systems) för
utvärdering av utlandsstudier,
f.
g. en ökad användning av ECTS (European Credit
Transfer System),
h.
i. utarbetande av riktlinjer för tillgodoräknande av
utlandsstudier och
j.
k. riktade informationsinsatser (t.ex. kurskatalog
på engelska).
l.
Vidare har många lärosäten utvecklat särskilda
handlingsplaner för internationaliseringsarbetet,
där man t.ex. ställt upp mål för kursutbud på
engelska, andel studenter som skall ha tillbringat
en termin eller mer av sin studietid utomlands och
andel utländska studenter som skall studera vid
lärosätet.
Nordiska ministerrådet har antagit en
handlingsplan för arbetet med att undanröja
återstående hinder för rörligheten mellan de
nordiska länderna. Ett förslag till en nordisk
politisk deklaration, utgående från
Lissabonkonventionen, om ömsesidigt erkännande inom
högre utbildning i Norden skall läggas fram för
ministerrådet i mars 2004.
Folkpartiet anser enligt motion 2003/04:Ub414
yrkande 13 att det bör inrättas en ny
internationellt jämförbar masterexamen. Det skall
göra det möjligt även för studenter att konkurrera
på lika villkor inom exempelvis den alltmer
integrerade europeiska ekonomin, heter det i
motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Samma yrkande behandlades vid förra riksmötet
(bet. 2002/03:UbU5 s. 27). Liksom då hänvisar
utskottet till det pågående arbetet i
Utbildningsdepartementets projektgrupp om vissa
examensfrågor. Som nämnts tidigare har tiden för
slutredovisning av uppdraget blivit utsträckt till
den 27 februari 2004.
Vikten av att stärka öst-väst-samarbetet i
Mittnorden tas upp i motion 2003/04:Ub338 (c).
Motionären anser att man inte slentrianmässigt skall
tänka i invanda nord-sydbanor, utan se fördelarna
och styrkorna i ett samarbete i Mittnorden från
Ryssland till Atlantkusten och vidare mot
Storbritannien (yrkande 1). Ett kunskapscentrum för
ett öst-väst-samarbete kan med fördel etableras i
Östersund och knytas till Mitthögskolan (yrkande 2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande.
Enligt vad utskottet inhämtat från
Utbildningsdepartementet har Mitthögskolan etablerat
ett visst samarbete med Trondheims tekniska högskola
i Norge. Det finns också sedan längre tid ett
etablerat samarbete över Kvarken mellan högskolor
och universitet i Umeå och Vasa. Inom dess ram
bedrivs under åren 2004-2006 delprojekt inom bl.a.
teknik, film, ingenjörsutbildning, lärarutbildning,
entreprenörskap och IKT.
Högskolans lärare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte begära att regeringen
redovisar en strategi för rekryteringen av
högskolelärare, eftersom frågan bereds inom
Utbildningsdepartementet. Riksdagen bör inte
heller begära att lärarna garanteras tid för
kompetensutveckling eller uttala sig om
innehållet eller organisationen av lärarnas
pedagogiska utbildning.
Jämför reservationerna 34 (c) och 35 (kd).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Centerpartiet efterlyser i motion 2003/04:Ub390
yrkande 2 en samlad strategi för rekrytering av
högskolelärare. Behovet av kompetenta högskolelärare
är i dag på sina håll mycket stort och kommer också
att öka kraftigt de närmaste åren med bl.a. de
annalkande pensionsavgångarna, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Regeringen lät under förra året Högskoleverket
utreda det framtida behovet av lärare vid
universitet och högskolor. Verket redovisade
uppdraget till regeringen den 13 november 2003 (reg.
nr 63-1608-13). Enligt uppgift från
Utbildningsdepartementet avser regeringen att
återkomma till frågan i den forskningspolitiska
proposition som är aviserad till mitten av den
pågående mandatperioden.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub499
att alla högskolelärare skall garanteras tid för
kompetensutveckling (yrkande 14). För detta krävs
det systematisk satsning på riktade resurser för
kompetenshöjande åtgärder. Motionärerna framhåller
också att den pedagogiska utbildning som högskolans
lärare behöver inte i första hand gäller generella
teorier utan ämnesdidaktik, handledarskap och
kunskap om utvärdering och olika examinationsformer
(yrkande 16). De ser fördelar med en nationell
modell där olika lärosäten får ansvar för den
pedagogiska utbildningen av lärare i hela landet
inom vissa ämnesområden.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Sedan budgetåret 2002 har lärosätenas anslag till
grundläggande utbildning innehållit en anslagspost
för pedagogisk utbildning av lärarna. Ytterligare
riktade medel till kompetensutveckling av högskolans
lärare har inte föreslagits i Kristdemokraternas
budgetalternativ. Utskottet anser inte att
statsmakterna är rätt instans för att närmare
definiera vad den pedagogiska utbildningen för
högskolans lärare bör innehålla. Ett frivilligt
samarbete mellan olika lärosäten när det gäller
ansvaret för att ge lärare i olika ämnen pedagogisk
utbildning är att föredra framför beslut på
statsmaktsnivå om en ansvarsfördelning.
Distansutbildning m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
kvalitetskrav på distansutbildning, med
hänvisning till vad i dag gäller och vad som
redan görs inom ramen för Sveriges
nätuniversitet. Motioner om att merkostnader
för distansutbildning och utlokaliserad
utbildning inte skall övervältras på
kommunerna bör också avslås.
Jämför reservation 36 (c).
Motioner och utskottets ställningstagande
Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub390 ett
tillkännagivande om att det krävs betydande insatser
för att göra distansutbildningarna till fullgoda
lärandemiljöer (yrkande 19). Högskoleverket bör
enligt motionärerna ges i uppdrag att särskilt
granska kvalitetsarbetet inom distansutbildningen
(yrkande 20). Kvalitetskraven som ställs på
traditionell högskoleutbildning och på
distansutbildning måste vara likvärdiga (yrkande
21). Kurser i distanspedagogik och distansmetodik
bör ges i all lärarutbildning och vidareutbildning
av lärare (yrkande 22).
I motion 2003/04:Ub422 (fp) yrkande 3 föreslår
motionären att staten, som svarar för högskolorna,
skall stå för de kostnader som distansundervisning
på högskolenivå för med sig och inte vältra över
dessa på kommunerna.
Motion 2003/04:Ub397 (fp) handlar om Norrland.
Motionärerna föreslår att utlokaliserade
högskoleutbildningar skall åtföljas av ersättning
för merkostnaderna för utlokalisering (yrkande 2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Centerpartiets yrkanden behandlades även vid förra
riksmötet (bet. 2002/03:UbU5 s. 33 f.). Liksom då
vill utskottet framhålla att distansutbildning som
anordnas av universitet och högskolor ingår i deras
reguljära verksamhet och omfattas av samma
kvalitetskrav som övrig verksamhet där. Det system
för kvalitetsutvärdering av ämnen och
utbildningsprogram som genomförs av Högskoleverket
omfattar även den utbildning som lärosätena genomför
i distansform. Myndigheten för Sveriges
nätuniversitet har till uppgift bl.a. att verka för
en ökad tillämpning av nationella och
internationella kunskaper och erfarenheter av IT-
stödd distansutbildning. Hösten 2002 tillsatte
myndigheten en arbetsgrupp, sammansatt av expertis
från olika lärosäten, med uppgift att lägga fram
förslag till kvalitetskriterier som kunde följas
inom Nätuniversitetet. Arbetsgruppens rapport
publicerades i maj 2003 och remissbehandlades av ett
stort antal lärosäten. Under hösten 2003 hölls ett
seminarium kring rapporten. I rapporten sägs bl.a.
att det är särskilt viktigt att den pedagogiska
utbildningen för lärare också inkluderar den IT-
stödda distansutbildningen.
Motionerna 2003/04:Ub422 och 2003/04:Ub397 syftar
på det förhållandet att distansutbildning och
utlokaliserad utbildning ofta anordnas av
högskolorna i samverkan med lokala lärcenter,
vanligen inrättade av berörda kommuner. Utskottet
delar den uppfattning som utbildningsministern i
november förra året gav uttryck för i ett frågesvar
till motionären (fråga 2003/04:250), nämligen att
det ligger i kommunernas och regionernas intresse
att människor utbildar sig och att det skapas
möjligheter att få den kompetens som behövs för att
utveckla näringslivet och den offentliga
verksamheten i alla delar av landet och därmed skapa
hållbar tillväxt. Det är därför bra att lärosätena
anpassar sitt utbildningsutbud till dessa behov
samtidigt som kommunerna bidrar med vissa resurser
för att kunna erbjuda sina invånare
högskoleutbildning på hemorten. Utskottet anser
också liksom utbildningsministern att de statliga
medlen till högskoleutbildning även i fortsättningen
huvudsakligen skall kanaliseras via universitet och
högskolor.
Utbildning för vissa yrken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om
läkarutbildning i Örebro. Riksdagen bör också
avslå ett stort antal yrkanden om innehållet
i vissa yrkesutbildningar, förlängning av
tandhygienist- och socionomutbildningarna,
införande av högskoleutbildning till
tandsköterska, utredning om behovet av
dramapedagoger, översyn av dansutbildningen
och införande av imamutbildning i högskolan.
Jämför reservationerna 37 (fp), 38 (kd) och
39 (v).
Motioner och utskottets ställningstagande
Ett stort antal motioner innehåller förslag som
gäller utbildningar för olika yrken.
I motion 2003/04:Ub348 (kd) föreslår motionären
att regeringen snarast skall pröva förutsättningarna
för att inrätta tio nya platser per termin för
läkarutbildning vid Örebro universitet.
En utredning av möjligheterna att införa
utbildning i ledarskap och företagande i kursplanen
för studerande till vårdyrken förordas i motion
2003/04:Ub270 (fp) yrkande 1.
Kunskap om de äldres hälsa och ohälsa bör enligt
motion 2003/04:Ub228 (kd) vara ett starkt inslag i
utbildningen för alla som arbetar inom primärvården.
Därför föreslår motionären att staten skall verka
för att husläkare och distriktssköterskor samt övrig
personal i primärvården får geriatrisk kompetens.
En översyn av utbildningen av vårdpersonal, i
syfte att höja medvetenheten om individinriktad
krishantering i vården, föreslås i motion
2003/04:Ub324 (c).
Utbildningen av tandhygienister bör enligt motion
2003/04:So408 yrkande 4 utökas till 120 poäng.
I motion 2003/04:Ub234 (s) förordas att en treårig
utbildning av tandsköterskor skall tillskapas inom
högskolan.
I motion 2003/04:Ub224 (kd) begär motionären att
beslutet från 1998 om en högskoleutbildning för
medicinsk fotvård skall verkställas.
Folkpartiet skriver i motion 2003/04:So635 yrkande
3 att det bör utredas om socionomutbildningen, som i
dag omfattar tre och ett halvt år, bör förlängas.
Motionärerna vill att riksdagen skall ges underlag
för ett ställningstagande till en förlängning.
Behovet av dramapedagoger tas upp i
Kristdemokraternas motion 2003/04:Kr390 yrkande 8
och i motion 2003/04:Ub231 (c). I båda motionerna
påpekas att utbildning av dramapedagoger i dag
bedrivs endast vid ett par folkhögskolor och att det
behövs betydligt fler dramapedagoger bl.a. i skolan
än som i dag utbildas.
Kristdemokraterna tar i motion 2003/04:Kr390
yrkande 16 även upp dansutbildningen. De vill att en
översyn av dansutbildningarnas möjligheter att
förbereda för en alternativ karriär skall genomföras
snarast.
Vänsterpartiet framför i motion 2003/04:Ub283
förslaget att Högskoleverket skall ges i uppdrag att
utreda behovet och utformningen av en imamutbildning
inom högskolan. De muslimska samfunden i Sverige
saknar enligt motionärerna ekonomisk och
organisatorisk kapacitet att själva bygga upp en
imamutbildning. Behovet bör därför tillgodoses inom
det offentliga utbildningsväsendet, möjligen som en
inriktning inom det religionsvetenskapliga
programmet, anser motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
samtliga dessa yrkanden.
Ett nytt avtal om ersättningar för klinisk
utbildning och forskning behandlades i anslutning
till budgeten för 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 16,
bet. UbU1, rskr. 92). Utskottet fann då att avtalet
är så utformat att regeringen kommer att lägga fram
förslag till beslut av riksdagen om
läkarutbildningens dimensionering. Riksdagen bör
inte föregripa regeringens förslag på den punkten.
Självfallet måste ett inrättande av läkarutbildning
vid Örebro universitet åtföljas av utökade
grundutbildningsresurser till universitetet.
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något
särskilt uttalande eller ta initiativ till någon
översyn av kursplanerna för olika vårdyrken.
Regeringen anger i examensordningen (bilaga 2 till
högskoleförordningen, 1993:100) målen för olika
examina. Inom de ramar som examensordningen anger är
det respektive lärosäte som skall bestämma om
utbildningens närmare innehåll och organisation.
Tandvårdsutredningen, som lade fram sitt förslag
2002, kom fram till att tandhygienistutbildningen
borde förbli tvåårig (80 poäng) med tillgång till
påbyggnader (SOU 2002:53). Regeringens beredning av
ärendet har inte lett till någon annan slutsats.
Utskottet anser inte att riksdagen har underlag för
att göra en motsatt bedömning.
Socialstyrelsen har i regleringsbrev för 2004 fått
i uppdrag att göra en bedömning av tandvårdens behov
av tandsköterskor. I uppdraget ingår bl.a. att
belysa vilken kompetensnivå som en framtida
tandsköterskeutbildning bör ge utbildning för.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober
2004.
Högskoleverket redovisade i september 2003 en
översyn av socionomutbildningen (Högskoleverkets
rapport 2003:29R). Översynen resulterade i förslag
att socionomexamen även i fortsättningen skall kräva
140 poäng, dvs. tre och ett halvt års studier.
Liknande yrkanden om dramapedagogutbildning som de
nu redovisade behandlades vid förra riksmötet (bet.
2002/03:UbU5 s. 40). Utskottet hänvisade då till den
nya lärarutbildningen, som kan inrymma drama som en
inriktning, och ansåg att det ännu var för tidigt
att bedöma om det behövs något initiativ av
statsmakterna angående dramapedagogutbildning. Det
är även nu utskottets bedömning.
Yrkandet om dansutbildningen behandlades också vid
förra riksmötet (bet. 2002/03:UbU5 s. 39). Utskottet
påpekade då att yrkesutbildning av dansare främst
anordnas utanför högskolan, dels inom ramen för det
estetiska programmet i gymnasiet, dels inom ett
specialutformat gymnasieprogram vid Svenska
balettskolan i Stockholm. Dansarutbildning finns
också vid några kompletterande skolor. Vid
Danshögskolan finns en ettårig vidareutbildning av
yrkesdansare, och där utbildas också danspedagoger.
Regeringen har aviserat en proposition om
gymnasieskolan i mars i år.
Yrkandet om imamutbildning behandlades också förra
året, och utskottet avstyrkte det med hänvisning
till att den utveckling av det
religionsvetenskapliga programmet som motionärerna
förordar är möjlig utan att riksdagen gör något
tillkännagivande (bet. 2002/03:UbU5 s. 40).
Under rubriken Andra motionsyrkanden sist i detta
betänkande tar utskottet upp ett antal förslag om
vad som skall ingå i olika utbildningar. Dessa
förslag gäller sådant som det enligt gällande
ansvarsfördelning ankommer på lärosätena själva att
fatta beslut om.
Utbildning i vissa ämnen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om en
utbildningssatsning mot antisemitism och
islamofobi, om ämnet arameiska, om behandling
av homo- och bisexuellas och transpersoners
situation i vissa utbildningar, om en
institution för studier av romsk kultur och
om ämnet statistik.
Jämför reservation 40 (fp, c, mp).
Motioner och utskottets ställningstaganden
En större utbildningssatsning mot antisemitism och
islamofobi föreslås i motion 2003/04:Kr281 (fp).
Motionären anser att strategiska grupper som lärare,
personal inom rättsväsendet, journalister och
opinionsbildare behöver få tillfälle att fördjupa
sig i dessa viktiga frågor.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Utskottet är helt överens med motionären om vikten
av att motarbeta såväl antisemitism som islamofobi,
var de än förekommer i samhället. För lärare och
annan skolpersonal har regeringen gjort ett flertal
insatser. Kompetensutveckling av skolledare, lärare,
förvaltningschefer och politiker i värdegrundsfrågor
har genomförts. I augusti 2000 redovisade Skolverket
regeringsuppdraget att stödja och stimulera
undervisningen i nutidshistoria och granska hur
undervisningen bedrevs. Granskningen visade på
brister. Regeringen tilldelade därför i juli 2001
Samtidshistoriska institutet vid Södertörns
högskola, Programmet för studier kring Förintelsen
och folkmord vid Uppsala universitet och Svenska
Filminstitutet sammanlagt 9,2 miljoner kronor för
att utveckla kompetenshöjande kurser för lärare och
lärarstuderande samt material som stöd för
undervisningen i nutidshistoria. Lärarseminarier om
Förintelsen har genomförts och en mängd material
tagits fram som lärarhandledningar, läromedel och
facklitteratur. Skolverkets uppdrag att utöva
kvalitetskontroll genom utvärdering, uppföljning och
utbildningsinspektion har skärpts. I
utbildningsinspektionen ingår kvalitetsgranskning
och tillsyn. Då sker även granskning av och tillsyn
över skolornas arbete med värdegrunden.
Den nya myndigheten Forum för levande historia har
det senaste året börjat sin verksamhet i Stockholm.
På myndighetens webbsida konstateras att
antisemitismen är en del av den ideologiska familj
som även innefattar rasism, homofobi och islamofobi.
De är alla likartade fenomen som måste
uppmärksammas. Två seminarier riktade till personal
inom rättsväsendet som särskilt arbetar med dessa
frågor kommer också att genomföras. Forum för
levande historia har även inlett ett samarbete med
BRÅ (Brottsförebyggande rådet) kring en undersökning
om ungdomars attityder, utsatthet och delaktighet
bland unga med fokus på rasism, antisemitism,
homofobi och islamofobi.
Domstolsverket har utarbetat en strategi för att
säkerställa personalens kunskap om brott med
rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska
inslag. Enligt strategin är utbildningsinsatser för
personalen inom domstolsväsendet nödvändiga när det
gäller bl.a. domstolarnas möten med och attityder
till etnisk och kulturell mångfald. Antisemitism och
islamofobi är inte uttryckligen nämnda i programmen
för de olika utbildningar som Domstolsverket har
anordnat.
I motion 2003/04:Ub380 (s) skriver motionärerna att
språket arameiska (assyriska/syrianska) behöver få
en hemvist och språkfrågan få en lösning. Arameiskan
är ett språk som saknar hemland, heter det i
motionen. Motionärerna anser att det inte räcker med
att Uppsala universitet har undervisning på
arameiska, utan det behövs ytterligare insatser för
att bevara språket och utveckla ett skriftspråk.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Motsvarande yrkande behandlades vid förra
riksmötet (bet. 2002/03:UbU5 s. 42). Utskottet
hänvisade då till Högskoleverkets utredning om s.k.
småämnen, som publicerades i januari 2003. Ärendet
bereds inom Utbildningsdepartementet.
Fyra motioner för fram förslag om HBT-frågornas
(frågor om homo- och bisexuella och transpersoner)
behandling i vissa utbildningar. Centerpartiet
föreslår i motion 2003/04:L350 yrkande 11 att
Högskoleverket skall undersöka för vilka yrken det
kan vara befogat att säkerställa att kunskaper om
HBT-frågor och bemötandefrågor förmedlas, och på
vilket sätt detta bör ske. Folkpartiet föreslår i
motion 2003/04:K418 yrkande 29 att Högskoleverket
skall ges i uppdrag att lägga upp en plan för hur
undervisningen i dessa frågor i utbildningarna för
lärare, socionomer, läkare, präster, psykologer,
jurister och poliser skall kunna förbättras. I
huvudsak samma förslag läggs fram i motionerna
2003/04:Ub428 (mp, fp, v, c) yrkande 7 och
2003/04:Ub437 (s) yrkande 7.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande.
Liksom när motsvarande yrkanden behandlades vid
förra riksmötet vill utskottet understryka att
respekt för alla människors lika värde och för den
enskilda människans frihet och värdighet är
grundläggande för vårt samhälle (bet. 2002/03:UbU5
s. 35 f.). Av dem som utövar människovårdande yrken
är lärare av något slag eller har att göra med
människor inom ramen för ordningsmakten eller
rättskipningen måste krävas att de är villiga och
kapabla att möta människor med respekt och
inlevelse. Därför är kunskap om människor med olika
levnadsförhållanden och livsstilar viktig för alla
de yrkesgrupper som tas upp i motionerna.
I den nu gällande examensordningen i
högskoleförordningen (1993:100) föreskrivs att det
för den nya lärarexamen krävs bl.a. att studenten
kan "orientera sig om, analysera och ta ställning
till allmänmänskliga frågor, ekologiska
livsbetingelser och förändringar i omvärlden" och
vidare att hon eller han kan "inse betydelsen av
könsskillnader i undervisningssituationen och vid
presentationen av ämnesstoffet". För läkarexamen och
sjuksköterskeexamen krävs bl.a. att studenten har
"utvecklat sin självkännedom och förmåga till
inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt
förhållningssätt och en helhetsbild av människan,
har utvecklat sin förmåga till goda relationer med
patienter och anhöriga". Samma eller snarlika
formuleringar finns i examensordningen när det
gäller högskolans övriga yrkesexamina inom
vårdområdet.
För att romer och majoritetsbefolkning skall lära
sig att förstå varandra på det mänskliga planet är
det enligt motion 2003/04:Kr240 (mp) yrkande 2
viktigt med ökad kunskap i samhället om romsk
kultur. Motionärerna vill att regeringen skall
undersöka möjligheterna att vid lämpligt universitet
eller högskola skapa en institution med inriktning
på studier av och forskning om romsk kultur.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Vid Centrum för multietnisk forskning, som ingår i
Uppsala universitet, har det bildats ett Forum för
nationella minoriteter. Detta forum, NAMIS, vill
verka för samarbete mellan minoriteter, forskare och
myndigheter. Forskning om romsk kultur har hittills
haft mycket liten omfattning i Sverige. Inom ramen
för NAMIS planeras nu en 5-poängskurs om romsk
kultur, som man hoppas kunna ge höstterminen 2004.
I motion 2003/04:Ub494 (s) yrkande 1 skriver
motionären att Utbildningsdepartementet bör tillse
att ansvaret för grundutbildning i ämnet statistik
fördelas på ett sådant sätt att expertisen inom
området säkras. Bakgrunden är att betydligt färre
personer än tidigare söker till högre studier i
statistik.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Regeringen har låtit Högskoleverket utreda
problematiken kring s.k. småämnen. Som framgått ovan
bereds ärendet nu i Utbildningsdepartementet.
Studieorganisatoriska frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
översyn av de konstnärliga utbildningarna, om
organisation av utbildningarna inom teknik
och hälso- och sjukvård, om
högskoleutbildning inom området miljökunskap
samt om treterminssystem. Utskottet hänvisar
till lärosätenas ansvar för
studieorganisationen.
Jämför reservationerna 41 (mp) och 42 (fp,
c).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Organisationen av vissa utbildningar tas upp i två
motioner.
Moderaterna föreslår i motion 2003/04:Kr254
yrkande 16 att Högskoleverket skall se över de
konstnärliga utbildningarna. Motionärerna anser att
det bör införas ett basår för all konstnärlig
utbildning.
I motion 2003/04:Ub307 (s) föreslår motionären att
lärarutbildningarna, som erbjuder en bred ingång
före val av inriktning och specialisering, skall stå
modell för en liknande organisation av teknisk
utbildning och utbildning inom hälso- och sjukvård.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Hur olika utbildningar skall vara organiserade är
det varje lärosätes ansvar att besluta om inom den
ram som ges i examensordningen. Utskottet ser ingen
anledning att ändra på detta.
I motion 2003/04:Ub327 (mp) skriver motionären att
det behövs en utvärdering av existerande
högskoleutbildningar i miljökunskap (yrkande 1). Med
ledning av utvärderingen bör man utarbeta förslag
till en samordning av utbildningar med miljökunskap
till ändamålsenliga enheter, varvid speciellt
miljökunskapernas integration med andra ämnesstudier
och utbildningar skall uppmärksammas (yrkande 2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena med hänvisning till vad som nyss sagts om
lärosätenas ansvar för att utforma sitt
utbildningsutbud och bestämma om utbildningarnas
organisation. Högskoleverket redovisade i februari
2003 en utvärdering av utbildningar i
miljövetenskap, miljöteknik och miljö- och
hälsoskydd vid svenska universitet och högskolor
(Högskoleverkets rapportserie 2003:10R).
Förslag om ett treterminssystem förs fram i fyra
motioner.
Folkpartiet anser enligt motion 2003/04:Ub396
yrkande 7 att det bör vara möjligt att ägna sig åt
seriösa heltidsstudier med stöd av studiemedel även
under sommaren. Partiet föreslår därför att ett
treterminssystem skall införas.
I motion 2003/04:Ub213 (c) föreslås en
parlamentarisk utredning för att undersöka
förutsättningarna för ett treterminssystem. Enligt
motion 2003/04:
Ub250 (s) bör regeringen aktivt verka för att
treterminssystem införs vid lärosätena. I motion
2003/04:Ub284 (s) skriver motionären att förslaget
grundligt måste utredas, men att en tänkbar lösning
är ett läsår på 45 veckor, indelat i tre terminer.
Motionären anser att man under sommaren skall ha ett
finansierat uppehåll i fem veckor, vilket skall
möjliggöra vila och återhämtning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Samma eller likartade förslag har behandlats av
riksdagen flera gånger förut, senast i betänkande
2002/03:UbU5 s. 45. Liksom tidigare påminner
utskottet om att högskoleförfattningarna inte
innehåller några föreskrifter om läsår eller
terminer. Det står alltså lärosäten som önskar det
fritt att införa tre terminer. Inte heller
studiestödsförfattningarna lägger något hinder i
vägen för att studenter som deltar i utbildning
under längre tid än 40 veckor under ett år kan få
studiemedel under hela den tid utbildningen pågår.
Däremot kan studiemedel inte lämnas för uppehåll
t.ex. för återhämtning och vila.
Sveriges universitets- och högskoleförbund har
låtit en arbetsgrupp kartlägga möjligheter och
begränsningar med en ordning där studenter kan ta i
anspråk även sommaren för studier. Arbetsgruppen kom
i sin rapport (daterad 2003-04-28) fram till att
lärosätena bör behålla rätten att bestämma över
terminsindelningen och rekommenderade att varje
lärosäte fastlägger egna mål och strategier för
sommarkurser.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om Lunds
universitets historiska museum, om personal-
och kompetensförsörjningen i skogslänen, om
uppdrag till Högskoleverket att utveckla
undervisnings- och examinationsformerna och
om biblioteksersättning för boklån från
vetenskapliga bibliotek.
Jämför reservation 43 (c).
Motioner och utskottets ställningstaganden
I motionerna 2003/04:Ub207 (m), 2003/04:Ub384 (fp)
yrkande 1 och 2003/04:Kr253 (c) yrkande 1 begär
motionärerna att verksamheten vid Lunds universitets
historiska museum skall betraktas som ett
riksintresse och få förutsättningar att leva vidare
och utvecklas. Motionärerna vill att
Kulturdepartementet skall ta ett ansvar för museets
fortlevnad.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Motsvarande yrkanden behandlades av riksdagen vid
förra riksmötet i betänkande 2002/03:UbU5 s. 46.
Utskottet hänvisade då till att regeringen i sitt
regleringsbrev för 2003 avsatt 2 miljoner kronor
inom Lunds universitets grundutbildningsanslag för
museets omhändertagande av arkeologiska fynd. I
budgeten för 2004 är motsvarande belopp 2 054 000 kr
på en särskild anslagspost inom
grundutbildningsanslaget.
Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub390
yrkande 15 att Högskoleverket skall ges i uppdrag
att utveckla undervisnings- och examinationsformerna
i högskoleutbildningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Som utskottet flera gånger tidigare har påpekat
(senast i bet. 2002/03:
UbU5 s. 46) ingår detta redan i uppdraget till Rådet
för högre utbildning, som ingår i Högskoleverket.
Behovet av personal- och kompetensförsörjning i
skogslänen tas upp i motion 2003/04:Ub462 (s).
Motionärerna framhåller att det är oerhört angeläget
med ökad spridning av utbildningsplatserna och
större möjligheter till högskolestudier i hela
landet. De ser också ett starkt ökat behov av
påbyggnadsutbildningar efter gymnasieskolan och av
kvalificerad yrkesutbildning (KY). För att vi inte
skall stå inför en besvärande arbetskraftsbrist är
det angeläget att göra en översyn av hur
utformningen av eftergymnasial utbildning skall se
ut i framtiden, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Ett liknande yrkande behandlades vid förra
riksmötet (bet. 2002/03:UbU5 s. 47). Liksom då
hänvisar utskottet till att inrättandet av Sveriges
nätuniversitet kraftigt har förbättrat
tillgängligheten av information om utbudet av IT-
stödd distansutbildning på högskolenivå.
Som aviserades i budgetpropositionen för 2004
(prop. 2003/04:1 utg.omr. 16 s.109 f.) har
regeringen inlett ett arbete med att se över vilka
av de nuvarande påbyggnadsutbildningarna som kan
utvecklas till utbildningsformer som är statligt
finansierade och med ett statligt ansvar. En
samrådsgrupp för denna översyn utsågs av regeringen
den 22 januari 2004 och skall verka längst till den
31 december detta år.
Vänsterpartiet vill enligt motion 2003/04:Kr211 att
regeringen skall analysera förutsättningarna för att
biblioteksersättning skall utgå för boklån från de
vetenskapliga biblioteken. Motionärerna konstaterar
att det numera finns många högskolebibliotek och att
studenterna lånar böcker antingen där eller på
folkbiblioteken, beroende på var böckerna finns
inne. Biblioteksersättning till författarna utgår
dock endast för lån från folkbiblioteken, vilket
motionärerna anser märkligt. Om biblioteksersättning
skulle lämnas även för lån från de vetenskapliga
biblioteken skulle stipendiesumman som Sveriges
författarfond disponerar öka med drygt 12 %, heter
det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Biblioteksersättning till författarna för lån av
deras verk från folk- och skolbibliotek finansieras
under anslaget 28:20 Ersättningar och bidrag till
konstnärer inom utgiftsområde 17. Detta
utgiftsområde tillhör kulturutskottets beredning.
Ersättningen utgår dels som individuella,
statistiskt beräknade ersättningar direkt till
författarna, dels i form av stipendier och bidrag.
Medlen fördelas av styrelsen för Sveriges
författarfond. Utbildningsutskottet anser inte att
det bör komma i fråga att avsätta medel inom
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för att finansiera en utvidgad
biblioteksersättning till författarna.
Andra motionsyrkanden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår 13
motionsyrkanden i frågor där det enligt
gällande regler ankommer på andra än
riksdagen att fatta beslut.
Motioner och utskottets ställningstagande
Ansvaret för den högre utbildningen är delat mellan
statsmakterna och universiteten och högskolorna.
Enligt gällande styrsystem skall riksdagen främst
fatta beslut om övergripande och nationella frågor.
Ett antal motionsyrkanden rör frågor där det
ankommer på regeringen, lärosätena eller andra organ
att fatta beslut.
U t s k o t t e t föreslår med hänvisning till
gällande ansvarsfördelning att följande
motionsyrkanden avslås:
Motion 2003/04:Ub214 (c) om universitetsutbildning
i entreprenörskap.
Motion 2003/04:Ub267 (s) om höjning av
kunskapsnivån kring neuropsykiatriska
funktionshinder.
Motion 2003/04:Ub301 (c) om smärtkunskap som
obligatorisk del av utbildningen för alla medicinska
yrkesgrupper.
Motion 2003/04:Ub322 (kd) yrkande 1 om ANT-kunskap
i den högre utbildningen för vissa yrken.
Motion 2003/04:Ub351 (c) yrkande 1 om ANT-kunskap
i den högre utbildningen för vissa yrken.
Motion 2003/04:Ub364 (c) om bemötandefrågor i
utbildningen för personal som möter människor i
myndighetsutövning.
Motion 2003/04:Ub431 (s) om förbättringskunskap i
högskoleutbildningen för yrken inom vård- och
omsorgssektorn.
Motion 2003/04:Ub504 om kultur som obligatoriskt
ämne i vårdutbildningar.
Motion 2003/04:Ju478 (mp) yrkande 8 om
kvinnojourkunskap.
Motion 2003/04:So269 (c) yrkande 1 om att
förstärka läkarutbildningen och andra
vårdutbildningar när det gäller förebyggande vård.
Motion 2003/04:So271 (kd) yrkande 3 om vissa
inslag i grundutbildningen för alla yrkesgrupper som
har anmälningsplikt vid misstanke om sexuella
övergrepp.
Motion 2003/04:So568 (mp) yrkande 13 om HBT-
kunskap och HBT-perspektiv inom yrkesutbildningar.
Motion 2003/04:So642 (kd) yrkande 4 om kunskap om
funktionshinder i vissa yrkesutbildningar.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.
1. Styrningen av högskolan (punkt 1) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna
Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel
Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 5 och
2003/04:Ub414 yrkande 21
och avslår motionerna
2003/04:Ub390 yrkande 3,
2003/04:Ub499 yrkande 17 och
2003/04:N328 yrkande 16.
Ställningstagande
I universitetens främsta uppgift - att bedriva
vetenskaplig forskning och utbildning som håller
högsta internationella kvalitet - ingår funktionen
att vara samhällets självkritiska spegel. Detta
uppdrag innebär att kritiskt granska samhället och
dess beståndsdelar. För att granskningen skall vara
trovärdig krävs ett oberoende från statsmakten. Det
politiska inflytandet över universitetsstyrelserna
måste helt tas bort och det akademiska självstyret
återupprättas.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
2. Styrningen av högskolan (punkt 1) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub499 yrkande 17
och avslår motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 5,
2003/04:Ub390 yrkande 3,
2003/04:Ub414 yrkande 21 och
2003/04:N328 yrkande 16.
Ställningstagande
Högskolan skall ha stora möjligheter att själv
utforma sin verksamhet. Öronmärkningen av statliga
anslag måste minskas och en större del av anslagen
gå via lärosätenas anslag till grundutbildning
respektive forskning och forskarutbildning. Enligt
min mening bör högskolorna vara självförvaltande. De
högskolor och universitet där staten är huvudman bör
ha styrelser som består av en tredjedel lärare som
utses av de vid högskolan verksamma lärarna, en
tredjedel studenter som på samma sätt utses av
studenterna samt en tredjedel allmänföreträdare, som
utses av regeringen. Allmänföreträdarna bör
representera ett brett fält av det omgivande
samhället och gärna också det internationella
akademiska samhället. Ordföranden bör utses av
regeringen, medan rektor bör utses av
högskolestyrelsen. Nuvarande ordning innebär en
uppenbar risk för att villkoren för självständig
forskning och högre utbildning i Sverige äventyras,
eftersom den politiska styrningen av högskolornas
verksamhet och inriktning riskerar att öka. Rektor
måste få en tydligare roll som ledare.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
3. Styrningen av högskolan (punkt 1) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub390 yrkande 3 och
2003/04:N328 yrkande 16
och avslår motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 5,
2003/04:Ub414 yrkande 21 och
2003/04:Ub499 yrkande 17.
Ställningstagande
Högskolor och universitet har till uppgift att
utbilda och utveckla självständiga och kritiskt
tänkande individer på såväl grund- som
forskarutbildningsnivå. Regeringen reglerar i dag i
stor omfattning verksamheten vid lärosätena genom
högskoleförordningen. Jag anser att regeringens
förordningsmakt över högskolorna bör ersättas med
ett reellt självstyre vid de enskilda lärosätena.
Det är också viktigt att högskolornas verksamhet
stämmer överens med såväl nationella mål som
regionala förhållanden. Beslutsmakten över
högskolorna bör i större utsträckning
decentraliseras till regional nivå, vilket också
ökar medborgarnas möjligheter att utkräva politiskt
ansvar för verksamheten. Det är framför allt
grundutbildning och allmän forskning som med fördel
kan överlåtas till regional nivå. Spetsforskning bör
även fortsättningsvis styras från den nationella
nivån.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
4. Högre utbildningspremie (punkt 2) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna
Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel
Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub290 yrkande 2.
Ställningstagande
Det krävs motivation för att utbildning skall ge
goda resultat. Helt avgörande är att människor vet
att ökade kunskaper värderas och ger bättre
förutsättningar för framtiden. Det måste löna sig
att utbilda och förkovra sig, dvs.
utbildningspremien måste bli högre.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
5. Fristående högskolor (punkt 3) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad om anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub414 yrkande 22.
Ställningstagande
Staten måste även i framtiden ta ett stort ansvar
för universitet och högskolor. Det är emellertid
önskvärt att det vid sidan av de statligt
finansierade och drivna högskolorna också växer fram
andra alternativ. Chalmers tekniska högskola och
Högskolan i Jönköping är exempel på väl fungerande
högskolor som drivs som stiftelser. Fler universitet
och högskolor bör uppmuntras att övergå i
stiftelseform. Det är också eftersträvansvärt att
det i konkurrens med de offentliga högskolorna växer
fram privata universitet. Genom att ha en annan
huvudman än staten och kanske utnyttja andra
finansieringsvägar kan privata högskolor bidra till
ökad mångfald, till gagn både för den enskilda
studentens valfrihet och kvaliteten i
högskolesektorn i dess helhet. Med tydligt uppsatta
krav på kvalitet beträffande grundutbildning och
examina blir mångfald i den högre utbildningen inte
ett hot utan en möjlighet.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
6. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt
(punkt 4) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub290 yrkande 6
och avslår motionerna
2003/04:Ub390 yrkandena 7, 26 och 27
2003/04:Ub419 och
2003/04:Ub499 yrkandena 1-3 och 15.
Ställningstagande
Svenska universitet och högskolor måste arbeta för
att bli globala, attraktiva studiemiljöer som ger
individer från hela världen bildning och
förutsättningar för en global arbetsmarknad.
Bolognaprocessen, som syftar till att öka
rörligheten inom Europa bland studenter och lärare,
är viktig. En gemensam europeisk examensordning, med
en treårig grundnivå och en tvåårig masternivå, är
en god idé så länge den arbetas fram underifrån,
bygger på frivillighet och inte innebär att
nationella examina tas bort. De svenska universitet
och högskolor som så önskar skall redan från början
kunna delta i systemet för en europeisk
examensordning.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
7. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt
(punkt 4) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub499 yrkandena 1-3 och 15
och avslår motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 6,
2003/04:Ub390 yrkandena 7, 26 och 27 och
2003/04:Ub419.
Ställningstagande
Samhället har både behov av och skyldighet att
främja vetenskap och vetenskapliga framsteg.
Sökandet efter kunskap måste ha sin utgångspunkt i
en medveten etik som slår vakt om de grundläggande
värdena i vårt samhälle. Det västerländska samhället
är byggt på en värdegrund av kristen etik och
västerländsk tradition. Människans unika och lika
värde, människolivets okränkbarhet och individens
frihet är grundpelare i denna värdegrund.
Värdegrunden för högskolans verksamhet bör anges i
högskoleförordningen.
Systemet där uppnådda studieresultat inom ämnes-
och programstrukturer avgör resurstilldelningen
motverkar den bredare bildningen. De strängare
regler som infördes 2001 inom studiemedelssystemet
minskar också möjligheterna för studenter att skaffa
sig en bredare allmänbildning. För att bättre
motsvara en modern syn på bildning måste svensk
högre utbildning förändras så att man breddar
utbildningarnas innehåll, bidrar till studenternas
personliga utveckling, förstärker kopplingar mellan
teori och praktik/livserfarenhet och gör högre
utbildning och forskning tillgänglig för fler.
Ett lärosäte kan inte bedriva egen forskning och
ligga vid forskningsfronten i alla ämnen. Därför bör
lärosätena stimuleras att profilera sig inom ett
begränsat antal områden, och att för sin utbildning
inom andra områden samverka med andra lärosäten som
är profilerade inom dessa.
Rådet för högre utbildning bör omkonstrueras så
att det får en starkare förankring i
högskolestyrelserna. Därmed kommer rådsmedlemmarna
att i större omfattning kunna utgöra en del av
lärosätenas strategier för pedagogisk förnyelse.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
8. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt
(punkt 4) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub390 yrkandena 7, 26 och 27
och avslår motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 6,
2003/04:Ub419 och
2003/04:Ub499 yrkandena 1-3 och 15.
Ställningstagande
Enligt 2002 års Studentspegel (Högskoleverkets
undersökning om olika kvalitetsaspekter inom den
högre utbildningen) uppfattas den högre utbildningen
inte i någon större utsträckning bidra till
studenternas engagemang i samhällsutvecklingen.
Detta är ett lågt betyg på lärosätenas förmåga att
uppfylla den s.k. tredje uppgiften. Arbetet med
samverkan och deltagande i samhällsutvecklingen
måste intensifieras och utvecklas.
Det är stora skillnader i hur de statliga
lärosätena hanterar denna tredje uppgift. Regeringen
bör av riksdagen uppmanas att göra en översyn av hur
den tredje uppgiften sköts av lärosätena.
Det finns svårigheter att hävda den enskilda
forskarens frihet gentemot en högskolas styrelse,
när makten flyttas från de kollegialt utnämnda
fakultetsnämnderna. Detta bör uppmärksammas i den
fortsatta beredningen.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
9. Ökning av resurserna till grundutbildningen
(punkt 5) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub515 yrkande 2.
Ställningstagande
Högskolan har byggts ut så kraftigt på senare år att
kvaliteten har blivit lidande. Lärartätheten behöver
ökas, så att lärarna får mera tid för både
undervisning och forskning. Det behövs en plan för
att successivt återställa grundutbildningsresurserna
till den nivå de hade för tio år sedan. Målet skall
vara en 20-procentig ökning.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
10. Högskoleavgifter för studenter från
länder utanför EES (punkt 6) - m, kd
av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna
Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub313 och
2003/04:So274 yrkande 2.
Ställningstagande
Avgiftsfriheten för svenska studenter i högskolan
skall ligga fast. Av detta följer att studenter från
länder inom EES också omfattas av avgiftsfriheten i
den svenska högskolan. I den av en särskild utredare
framtagna Advantage Sweden (SOU 2000:92) föreslås en
möjlighet för lärosäten att ta ut en avgift för
högskoleutbildning från studenter och doktorander
som inte omfattas av EES-avtalet, vilket vi ställer
oss bakom. Detta kräver ändring av
högskoleförordningen. Lärosätenas möjligheter att ta
ut avgifter samt vilka skyldigheter som detta
innebär gentemot de studenter som betalar avgifter
bör enligt utredaren regleras i en särskild
förordning. Dimensionering skall vara lärosätets sak
att avgöra, och lärosätet skall äga rätt att behålla
intäkterna från avgifter. En högskola får dock inte
åsidosätta det utbildningsuppdrag som statsmakterna
har lagt fast.
Enligt vår mening bör högskoleförordningen ses
över i utredningens riktning för att möjliggöra
försäljning av utbildning till studenter utanför
EES.
11. Allmänt om tillträde till högskolan (punkt
7) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub290 yrkande 1,
bifaller delvis motion
2003/04:Ub499 yrkande 4
och avslår motionerna
2003/04:Ub309 yrkande 3,
2003/04:Ub367 yrkande 12,
2003/04:Ub390 yrkande 4 och
2003/04:Ub414 yrkande 4.
Ställningstagande
Det centrala antagningssystemet bör avskaffas. Varje
lärosäte måste få bestämma hur antagningarna skall
gå till på egen hand. Detta är en logisk följd av
studenternas fria val, den ökade institutionella
konkurrensen och lärosätenas strävan att profilera
sig - tre ting som behövs för att skapa
förutsättningar för en högkvalitativ högre
utbildning med mångfald, valfrihet och kvalitet.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
12. Allmänt om tillträde till högskolan (punkt
7) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub367 yrkande 12 och
2003/04:Ub414 yrkande 4
och avslår motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 1,
2003/04:Ub309 yrkande 3,
2003/04:Ub390 yrkande 4 och
2003/04:Ub499 yrkande 4.
Ställningstagande
Elever som har gått ett teoretiskt inriktat program
i gymnasieskolan skall få en studentexamen.
Studentexamen skall vara en förutsättning för
behörighet att studera vid universitet och
högskolor.
Kraven på kunskaper i fysik och matematik har
antingen sänkts eller slopats till utbildningar till
lärare, läkare och civilingenjör. Förkunskapskraven
måste återinföras. Det går inte att utbilda sig till
en bra matematiklärare om man inte först har de
rätta förkunskaperna.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
13. Allmänt om tillträde till högskolan (punkt
7) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub499 yrkande 4,
bifaller delvis motion
2003/04:Ub290 yrkande 1
och avslår motionerna
2003/04:Ub309 yrkande 3,
2003/04:Ub367 yrkande 12,
2003/04:Ub390 yrkande 4 och
2003/04:Ub414 yrkande 4.
Ställningstagande
Den högre utbildningen skall ha en antagningsprocess
som är enkel och överskådlig. Antagningsperioden bör
vara nationellt samordnad, så att presumtiva
studenter ges möjlighet att söka flera olika
utbildningar och olika högskolor parallellt. Staten
skall garantera jämlikhet och kvalitet i
antagningsprocessen, men högskolorna skall ha stor
frihet att utarbeta egna behörighetskrav och
urvalsmetoder utifrån utbildningens karaktär.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
14. Allmänt om tillträde till högskolan (punkt
7) - v, mp
av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela
Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub309 yrkande 3
och avslår motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 1,
2003/04:Ub367 yrkande 12,
2003/04:Ub390 yrkande 4,
2003/04:Ub414 yrkande 4 och
2003/04:Ub499 yrkande 4.
Ställningstagande
Ett nytt antagningssystem för högre utbildning bör
utredas närmare. Betygen har en mycket stor
felmarginal. Med tanke på bristerna i betyg som
mätinstrument innebär detta att den enskilda
individen utsätts för ett stort godtycke inom ramen
för något som offentligt framställs som rättvist och
riktigt. Det finns heller inte något som talar för
att den som har högst betyg är särskilt lämpad som
t.ex. psykolog, läkare eller forskare. Det bör kunna
bestämmas mer ute på varje lärosäte vad man skall ha
för system. Det kan handla om olika saker beroende
på vilken utbildning det är fråga om, t.ex. prov,
intervjuer, provkurser m.m. Det viktiga är att
utveckla ett antagningssystem som i högre grad är
anpassat efter respektive utbildnings särart.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
15. Allmänt om tillträde till högskolan (punkt
7) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub390 yrkande 4
och avslår motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 1,
2003/04:Ub309 yrkande 3,
2003/04:Ub367 yrkande 12,
2003/04:Ub414 yrkande 4 och
2003/04:Ub499 yrkande 4.
Ställningstagande
En öppen högskola - som vi vill ha - välkomnar de
studenter som anser sig ha rekommenderade
förkunskaper, s.k. självprövning. Om någon inte
skulle ha de förkunskaper som krävs kommer det att
visa sig när man gör högskoleprovet för att kunna
konkurrera i en urvalsgrupp, eller under den första
tiden i studierna. Självprövning är inte detsamma
som fri antagning, eftersom man fortfarande
konkurrerar om ett begränsat antal studieplatser.
Nivån på högskoleutbildningarna får under inga
omständigheter sänkas. Det hade varit önskvärt att
den enmansutredning som regeringen har tillsatt för
att undersöka tillträdesfrågorna också hade utrett
effekter av självprövning.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
16. Urval till högskoleutbildning (punkt 8) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub276 yrkande 8,
bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub367 yrkande 9 och
2003/04:Ub415 yrkande 4
och avslår motionerna
2003/04:Ub215,
2003/04:Ub240 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ub247 yrkande 2 och
2003/04:Ub415 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi har i dag ett intagningssystem till högre
utbildning som missgynnar relevant
kunskapsinhämtning och leder till taktikval. Detta
måste förändras.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
17. Urval till högskoleutbildning (punkt 8) -
fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub367 yrkande 9 och
2003/04:Ub415 yrkandena 1 och 4,
bifaller delvis motion
2003/04:Ub276 yrkande 8
och avslår motionerna
2003/04:Ub215,
2003/04:Ub240 yrkandena 1 och 2 och
2003/04:Ub247 yrkande 2.
Ställningstagande
Antagningen till högskolan bör förändras så att
övergången från gymnasieskolan underlättas. Det
finns olika typer av kvotering som gynnar olika
grupper. Varje sådan kvotering gör det svårare för
andra att få en studieplats. Det är märkligt att
alla betyg är lika mycket värda vid antagningen till
högskolan. Att läsa språk är mer krävande än t.ex.
vissa hobbykurser som eleverna har som fritt val.
För att uppmuntra eleverna att läsa språk bör man ge
språkbetygen större betydelse vid antagningen till
högskolan. Betygen bör viktas så att de betyg väger
tyngst som har störst betydelse för
högskolestudierna. Därmed skulle omvägarna minska
och eleverna skulle kunna sluta med taktikläsande
och ett svåröverskådligt planerande för att söka in
på säkraste sätt.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
18. Efterlevnad av lagen om likabehandling
av studenter i högskolan (punkt 9) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub499 yrkande 11
och avslår motion
2003/04:Ub390 yrkande 14.
Ställningstagande
Lagen om likabehandling av studenter i högskolan är
i dagsläget tandlös när det gäller
sanktionsmöjligheter för lärosäten som inte
uppfyller lagens krav. Det kommer att dröja lång tid
innan Diskrimineringskommitténs arbete med översyn
av hur likabehandling garanteras i Sverige leder
till övergripande förbättringar. Därmed blir det än
mer angeläget att högskolorna med
tillsynsmyndighetens hjälp får tillräckligt stöd för
att leva upp till lagen om likabehandling av
studenter i högskolan.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
19. Efterlevnad av lagen om likabehandling av
studenter i högskolan (punkt 9) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub390 yrkande 14
och avslår motion
2003/04:Ub499 yrkande 11.
Ställningstagande
Det har redan visat sig att lagen om likabehandling
av studenter i högskolan är tandlös, eftersom det
inte finns några sanktionsmöjligheter mot de
lärosäten som inte följer lagen. Denna lag måste
åtföljas av lämpliga sanktionsmöjligheter.
Regeringen bör återkomma med förslag på hur sådana
skall utformas.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
20. Studenternas rättssäkerhet i övrigt (punkt
10) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub414 yrkande 10
och avslår motionerna
2003/04:Ub390 yrkandena 8 och 13 och
2003/04:Ub516 yrkande 3.
Ställningstagande
Studenten är en utsatt individ inom högskolan. En
åtgärd som skulle kunna skapa bättre villkor och
skydd för studenterna är att införa studentkontrakt.
Varje akademisk institution eller utbildningsprogram
på fackhögskola bör upprätta ett sådant. Kontraktet
skall innehålla principer för hur bl.a. rättning och
betygssättning skall gå till. Studenten skall ha
rätt att överklaga sitt betyg eller få sin uppsats
bedömd av någon annan, i sista hand av
institutionens professor. Den student som har
professorn som sin handledare eller examinator skall
ha möjlighet att få sin skrivning eller uppsats
bedömd av en från institutionen utomstående
granskare. Kontraktet skall även betona studenternas
skyldigheter, inte minst att ägna tid och kraft åt
studierna. Till sitt precisa innehåll skall
kontrakten kunna variera mellan olika lärosäten,
vilket ger studenterna möjlighet att jämföra
institutioner. Detta skapar konkurrens som gynnar
kvaliteten. Samma form av kontrakt skall finnas
också för doktoranderna. Där skall anges t.ex. hur
mycket handledning som den enskilda doktoranden har
rätt att kräva.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
21. Studenternas rättssäkerhet i övrigt (punkt
10) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub516 yrkande 3
och avslår motionerna
2003/04:Ub390 yrkandena 8 och 13 och
2003/04:Ub414 yrkande 10.
Ställningstagande
Genom 1993 års högskolereform bortföll en stor del
av den centrala regleringen av frågor som direkt
berör studenterna. Intentionen var att den centrala
regleringen skulle ersättas med reglering på lokal
nivå, men så har i mycket liten utsträckning skett.
Detta har skapat ett rättsligt vakuum som är till
skada för studenternas rättssäkerhet. Det är viktigt
att lärosätena ser till att oreglerade områden
snarast regleras och att de lokala regelsystemen är
väl kända både för studenter och personal.
Högskoleverket har på regeringens uppdrag lagt fram
förslag till 20 åtgärder för att stärka studenternas
rättssäkerhet och ärendet har under året beretts i
Utbildningsdepartementet. Det är mycket angeläget
att kvaliteten på högskolornas lokala regelverk och
studenternas rättssäkerhet blir föremål för
genomgripande förslag och beslut.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
22. Studenternas rättssäkerhet i övrigt (punkt
10) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub390 yrkandena 8 och 13
och avslår motionerna
2003/04:Ub414 yrkande 10 och
2003/04:Ub516 yrkande 3.
Ställningstagande
Högskolorna bedriver i flera fall myndighetsutövning
i förhållande till studenterna vad beträffar
antagning, beviljande av studieuppehåll, rätt att
fullfölja utbildning, rätt till omtentamen, byte av
examinator, tillgodoräknande av poäng m.m.
Studieuppehåll, antagning och rätten att genomgå
prov bör regleras i högskoleförordningen på ett
tydligare sätt. Högskolornas lokala regelverk finns
inte alltid sammanställda eller tillgängliga, vilket
har lett till stora skillnader i praxis mellan olika
högskolor eller delar av samma högskola. Högskolorna
bör givetvis vara skyldiga att dokumentera sin
praxis och också att motivera alla beslut
skriftligt. Regeringen måste göra erforderliga
förändringar av högskoleförordningen för att
garantera detta.
Det är viktigt att studenter har möjlighet att ha
offentliga uppdrag. De måste kunna fullgöra sådana
uppdrag utan att studierna påverkas negativt. Därför
är det nödvändigt att studenter med offentliga
uppdrag får rätt att genomföra examination och andra
obligatoriska moment i utbildningen vid annat
tillfälle under samma termin, när deltagande vid
ordinarie tillfälle omöjliggörs av det offentliga
uppdraget.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
23. Kårobligatoriet (punkt 11) - m, fp, kd, c,
mp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Tobias
Billström (m), Mikaela Valtersson (mp), Axel
Darvik (fp) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen.
Riksdagen begär att regeringen i samband med
vårpropositionen 2006 skall återkomma till riksdagen
med en handlingsplan för avvecklingen av
kårobligatoriet samt en tidsplan för genomförandet
av densamma. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub329 yrkande 2,
bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub206,
2003/04:Ub236,
2003/04:Ub290 yrkande 9,
2003/04:Ub390 yrkande 12,
2003/04:Ub414 yrkande 11 och
2003/04:Ub499 yrkande 7
och avslår motionerna
2003/04:Ub329 yrkande 1 och
2003/04:Ub385 yrkande 7.
Ställningstagande
Kårobligatoriet är principiellt felaktigt och bör
därför avskaffas. Även studenter bör själva få välja
vilken förening de vill vara med i. Obligatoriets
existens är ett bevis för hur liten tilltro som den
svenska staten har till studenternas förmåga att
skapa och upprätthålla frivilliga sammanslutningar
för att tillvarata sina intressen. För oss som tror
på studenternas stora och viktiga roll i
utvecklandet av landets universitet och högskolor
ter sig inte en verksamhet byggd på obligatorisk
anslutning som en tilltalande lösning.
Det finns en rad frågor som behöver lösas på vägen
mot obligatoriets avskaffande och vi vill se en
noggrann genomlysning av dessa. Sedan obligatoriet
senast utreddes har det skett en hel del
förändringar i form av ett ökat antal studenter och
lagstiftning om studentinflytandet. För att frågorna
kring obligatoriet skall bli noggrant utredda vill
vi att regeringen tillsätter en parlamentarisk
utredning. Det är mycket viktigt att utredningens
arbete sker i nära samarbete med
studentsammanslutningar av såväl kår- som nations-
och studentföreningskaraktär. Utredningen skall ta
fram en handlingsplan för avvecklingen samt en
tidsplan för densamma, varefter regeringen senast i
samband med vårpropositionen 2006 skall återkomma
till riksdagen. Handlingsplanen kan innehålla
övergångsregler.
I direktiven till utredningen måste ett antal
moment preciseras. Först och främst måste
utredningen granska de strukturer som i dag
existerar för val av studentrepresentanter till
olika organ vid landets lärosäten, presentera
alternativ för en frivillig kårverksamhet samt i
övrigt föreslå nya former för studentinflytandet.
Utredningen skall lämna förslag på hur
studentinflytandet över den akademiska och
studiesociala kvaliteten kan vidareutvecklas vid ett
avskaffande av obligatoriet. Studenternas möjlighet
att bedriva utbildningsbevakning skall särskilt
belysas. Härvidlag skall särskild hänsyn tas till
frågan om studentkårernas oberoende gentemot
lärosätena. Utredningen skall vidare granska och
lämna förslag på framtida definitioner och
avgränsning av studentkårernas kompetens. I arbetet
med att finna nya former för studentinflytande skall
behovet av kontinuitet beaktas.
Utredningen skall också studera de nuvarande
reglerna för beskattning av landets kårer och
nationer och beakta de frågor kring momsredovisning,
fastighetsbeskattning och beskattning av
verksamheter som kan komma att bli aktuella vid ett
avskaffande av obligatoriet. Särskild uppmärksamhet
skall ägnas förhållandena för nationerna vid Lunds
universitet och Uppsala universitet och hur dessa
nationers studiesociala kvalitet fortsatt skall
kunna upprätthållas vid ett avskaffande av
obligatoriet. Utgångspunkten skall vara att dagens
kårer och nationer inte missgynnas skattemässigt när
obligatoriet avskaffas.
24. Studenternas hälsa (punkt 12) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub516 yrkandena 5 och 6.
Ställningstagande
Flera undersökningar har visat att många unga
studenter har en hög alkoholkonsumtion. Just i
åldern 18-25 år grundlägger många sina framtida
alkoholvanor. Inom folkhälsovetenskapen talar man om
vikten av stödjande miljöer. Högskoleförordningen
säger att lärosätena skall ansvara för att
studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt
förebyggande hälsovård som har till ändamål att
främja studenternas fysiska och psykiska hälsa.
Studenter som är aktiva inom klubbmästeri, publag
och fadderverksamhet bör genom högskolans försorg få
utbildning i ansvarsfull alkoholhantering.
Det saknas i dag nationellt fastslagna riktlinjer
för hur arbetet för studenthälsa skall bedrivas.
Sådana behövs för att man skall kunna mäta behov och
utnyttjande av Studenthälsan i ett längre
perspektiv.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
25. Garanterad miniminivå av lärarledd tid
(punkt 13) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub499 yrkande 9.
Ställningstagande
Högskolelagen (1 kap. 9 §) anger vad den
grundläggande högskoleutbildningen skall ge
studenterna. Målsättningarna går inte att uppfylla
utan ett adekvat stöd i form av lärarledd
undervisningstid och annan handledning. Lärosätena
har de senaste åren sett sig tvingade att dra ned på
lärartid därför att högskolans resurser har fortsatt
att urholkas. Detta har lett till avsevärda problem
med kvaliteten. I nuläget finns inga garantier för
att studenterna kan få adekvat stöd och handledning.
En sådan garanti bör införas genom att en miniminivå
för vilket stöd studenterna har rätt till läggs fast
i respektive kursplan. I 6 kap. 7 §
högskoleförordningen, där det stadgas vad en
kursplan skall innehålla, bör införas en tionde
punkt: omfattning av lärarledd undervisningstid
eller motsvarande.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
26. Uppföljning av studenterna (punkt 14) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 14
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub390 yrkande 5.
Ställningstagande
Att man som student i princip kan gå igenom en hel
utbildning utan att klara av sina studier är ett
slöseri med såväl statens finanser som studentens
ekonomi och studentens tid. Lärosätena bör i större
utsträckning följa upp hur det går för studenterna
under inledningen av studietiden och vid behov
kanske erbjuda studievägledning eller kurser i
studieteknik.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
27. Validering och komplettering av utländsk
högre utbildning (punkt 16) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna
Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel
Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Sf325 yrkande 19 och
2003/04:Sf326 yrkande 12
och avslår motion
2003/04:Ub315.
Ställningstagande
Många personer med en utländsk högskoleutbildning
har svårt att få denna erkänd i Sverige och att få
möjlighet att komplettera den i de fall detta behövs
för att de skall få jobb här. Vid sidan av den
validering som i dag förekommer via Högskoleverket
och Socialstyrelsen bör det införas allmänna tester,
som genomförs ofta och vid regelbundet återkommande
tillfällen på de flesta av landets universitet och
högskolor. De som inte lyckas i testen bör erbjudas
möjlighet att komplettera sina studier eller
aktualisera sina kunskaper för att vid ett andra
eller tredje tillfälle klara provet.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
28. Instrumenten för meritvärdering av
utbildning som genomgåtts utomlands (punkt
17) - fp, c
av Ulf Nilsson (fp), Axel Darvik (fp) och Håkan
Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub390 yrkande 18
och bifaller delvis motion
2003/04:Ub499 yrkande 6.
Ställningstagande
Det system för studier utomlands som i dag råder gör
att många studenter får problem dels i
meritvärderingen till antagningen till utbildningar,
dels i ansökningsprocessen för att få studiemedel. I
en tid med alltmer tilltagande internationalisering
i utbildningarna och ett ökat internationellt utbyte
mellan svenska och utländska lärosäten måste
instrumenten för meritvärdering följa med i
utvecklingen. Att regeringen nu har anslutit Sverige
till Lissabonkonventionen innebär inte att frågan är
utagerad. Regeringen bör ta initiativ till en
utvärdering av instrumenten för meritvärdering.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
29. Instrumenten för meritvärdering av
utbildning som genomgåtts utomlands (punkt
17) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 17
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub499 yrkande 6
och bifaller delvis motion
2003/04:Ub390 yrkande 18.
Ställningstagande
I en tid av alltmer tilltagande internationalisering
och ett ökat internationellt utbyte mellan svenska
och utländska lärosäten måste instrumenten för
meritvärdering följa med i utvecklingen. I dag får
många studenter problem dels i meritvärderingen vid
antagning till utbildningar, dels i
ansökningsprocessen för att få studiemedel. Att
regeringen anslutit Sverige till
Lissabonkonventionen innebär inte att frågan är
utagerad. Regeringen bör ta initiativ till ett
system för validering med tydlighet, enhetlighet och
kvalitet.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
30. Internationellt utbyte vid svenska
universitet och högskolor (punkt 18) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 3 och
2003/04:Sf324 yrkande 5
och avslår motionerna
2003/04:Ub414 yrkande 12 och
2003/04:N225 yrkande 5.
Ställningstagande
Den högre utbildningen måste internationaliseras och
svenska universitet och högskolor kunna erbjuda
utbildningar som står sig i ett alltmer globaliserat
utbildningssamarbete. Fler alternativ både inom och
utanför landets gränser gör att var och en får ökade
möjligheter att ta till vara sin begåvning och göra
det mesta av sina egna förutsättningar. Detta gäller
inte minst tillgången till kompetensutveckling,
pedagogisk träning och ledarskapsutbildning för de
anställda inom universitetsvärlden.
Inom utbildningssystemet finns inte någon
synkronisering mellan Sverige och Danmark, vilket
skapar problem i anställningsfasen för dem som vill
söka sig till grannlandet. Detta beror på att
arbetsgivare på båda sidor av Öresund har svårt att
värdera det andra landets utbildningsnivåer.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
31. Internationellt utbyte vid svenska
universitet och högskolor (punkt 18) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub414 yrkande 12
och avslår motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 3,
2003/04:Sf324 yrkande 5 och
2003/04:N225 yrkande 5.
Ställningstagande
Studier utomlands berikar den enskilda studenten och
gör att samhället i stort får tillgång till personer
med en bred kompetens. Målet bör vara att samtliga
studenter som läser i syfte att ta en magisterexamen
under en del av utbildningen skall befinna sig vid
ett lärosäte i ett annat land. Det är också
angeläget med fler utländska studenter vid de
svenska högskolorna. Ett betydelsefullt led i en
sådan satsning är att bygga upp fler utbildningar
där huvudspråket inte är svenska. Rekryteringen av
lärare från andra länder måste också förbättras.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
32. Ny internationellt jämförbar masterexamen
(punkt 19) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub414 yrkande 13.
Ställningstagande
En ny internationellt jämförbar masterexamen bör
inrättas i Sverige. Det gör det möjligt även för
studenter att kunna konkurrera på lika villkor inom
exempelvis den alltmer integrerade europeiska
ekonomin.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
33. Öst-väst-samarbete i Mittnorden (punkt 20)
- c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 20
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub338 yrkande 1
och avslår motion
2003/04:Ub338 yrkande 2.
Ställningstagande
Öst-väst-dimensionen i det nya Europa öppnar utan
tvekan nya möjligheter, inte minst för vårt land. De
nya möjligheterna är emellertid inte begränsade till
Östersjöregionen. Ett annat område där ett stärkt
öst-väst-samarbete har en stor framtidspotential är
norra Sverige - och då inte minst det
naturresursrika inlandet. I stället för att
slentrianmässigt tänka i invanda nord-syd-banor
gäller det att se fördelarna och styrkorna i ett
samarbete, i öst-västlig riktning, i Mittnorden från
Ryssland till Atlantkusten och vidare mot
Storbritannien. I dagens situation finns det bättre
förutsättningar än på nästan ett sekel att åter
stärka och utveckla de urgamla öst-väst-
förbindelserna på den skandinaviska halvön.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
34. Rekrytering av högskolelärare (punkt 21) -
c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub390 yrkande 2.
Ställningstagande
Nyrekryteringen av lärare har inte ökat i samma takt
som utbyggnaden av studieplatser. Behovet av
kompetenta högskolelärare är i dag på sina håll
mycket stort, särskilt vid de mindre och medelstora
högskolorna, och kommer också att öka kraftigt de
närmaste åren med bl.a. de annalkande
pensionsavgångarna. Regeringen bör återkomma med ett
strategiförslag för hur rekryteringen av
högskolelärare kan ökas.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
35. Kompetensutveckling för högskolans lärare
(punkt 22) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 22
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub499 yrkandena 14 och 16.
Ställningstagande
Lärarförsörjningen kommer att bli ett allt större
problem. För att lösa detta problem krävs det
systematiska satsningar på såväl nyrekrytering som
på riktade resurser för kompetenshöjande åtgärder
för de redan anställda lärarna. Ett led i denna
satsning bör vara att alla högskolelärare garanteras
tid för kompetensutveckling.
Det är positivt att en högskolepedagogisk
utbildning nu krävs för fast anställning som lärare
i högskolan. Det finns fördelar med en nationell
modell där lärosätena får ansvar för den pedagogiska
utbildningen av lärare i hela landet inom ett
ämnesområde, så att t.ex. alla högskolelärare i kemi
genomgår en pedagogisk utbildning vid endast ett
lärosäte. Det skall vara fråga om en utbildning som
vilar på praktisk pedagogik och hur denna kan
användas specifikt för högskolekurser i lärarens
ämne. Det är i första hand inte utbildning i form av
generella teorier som behövs, utan ämnesdidaktik,
handledarskap och kunskap om utvärdering och om
olika examinationsformer.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
36. Distansutbildning m.m. (punkt 23) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 23
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub390 yrkandena 19-22
och avslår motionerna
2003/04:Ub397 yrkande 2 och
2003/04:Ub422 yrkande 3.
Ställningstagande
Distansutbildning har en stor och viktig funktion
att fylla när nu det livslånga lärandet ökar i
betydelse. Distansutbildning som utbildningsform är
värdefull, speciellt för studerande som av familje-
eller arbetsmarknadsskäl inte kan flytta till den
ordinarie högskoleorten. Det krävs betydande
insatser för att utveckla pedagogiska former som gör
distansutbildningarna till fullgoda lärandemiljöer.
Kvalitetsutvecklingen inom ramen för den nya
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet bör ha en
avgörande betydelse. Likvärdiga kvalitetskrav som
ställs på traditionell högskoleutbildning måste
ställas på distansutbildning. Högskoleverket bör ges
i uppdrag att särskilt granska kvalitetsarbetet inom
distansutbildningen. Kurser i distanspedagogik och
distansmetodik bör ges i all lärarutbildning och
vidareutbildning för lärare.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
37. Utbildning för vissa yrken (punkt 24) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:So635 yrkande 3
och avslår motionerna
2003/04:Ub224,
2003/04:Ub228,
2003/04:Ub231,
2003/04:Ub234,
2003/04:Ub270 yrkande 1,
2003/04:Ub283,
2003/04:Ub324,
2003/04:Ub348,
2003/04:So408 yrkande 4 och
2003/04:Kr390 yrkandena 8 och 16.
Ställningstagande
Det går inte att upprätthålla ett högkvalitativt
socialt arbete om inte blivande socionomer får en
gedigen utbildning. I dag är t.ex.
socionomutbildningen bristfällig vad gäller
barnkunskap och myndighetsutövning kring
misshandlade barn, och föräldrars omsorgssvikt hör
till det svåraste som en socialarbetare har att
handlägga. Med tanke på de komplexa frågeställningar
av tvärvetenskaplig karaktär som yrkesverksamma
socionomer möter bör det utredas om utbildningen
skall förlängas. Riksdagen bör ges underlag för att
ta ställning till en förlängning av
utbildningstiden.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
38. Utbildning för vissa yrken (punkt 24) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 24
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Kr390 yrkandena 8 och 16,
bifaller delvis motion
2003/04:Ub231
och avslår motionerna
2003/04:Ub224,
2003/04:Ub228,
2003/04:Ub234,
2003/04:Ub270 yrkande 1,
2003/04:Ub283,
2003/04:Ub324,
2003/04:Ub348,
2003/04:So408 yrkande 4 och
2003/04:So635 yrkande 3.
Ställningstagande
Dramapedagogiken används med stor framgång i olika
problemsituationer i skolan, men också
organisationer, föreningar, vårdsektor, näringsliv
och teater använder sig av dramapedagogiken.
Yrkesutbildningen bedrivs i dag endast i mycket
liten skala och många söker till det begränsade
antalet utbildningsplatser. Behoven av
dramapedagogik är stora och efterfrågan på utbildade
dramapedagoger överstiger med råge tillgången. Det
måste därför till en utredning för att se över
efterfrågan och utbildningssituationen för
dramapedagoger.
Dansare har en kort karriär, även utan skador i
arbetet kan de fysiska förutsättningarna att utöva
yrket upphöra i 40-årsåldern, ofta mycket tidigare.
Då återstår många år i yrkesverksamhet. Därför bör
det i grundutbildningen alltid finnas en
förberedelse för en alternativ karriär och en
planering för dansares omskolning eller
vidareutbildning. En översyn av dansutbildningarnas
möjligheter att förbereda för en alternativ karriär
bör genomföras snarast.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
39. Utbildning för vissa yrken (punkt 24) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 24
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub283
och avslår motionerna
2003/04:Ub224,
2003/04:Ub228,
2003/04:Ub231,
2003/04:Ub234,
2003/04:Ub270 yrkande 1,
2003/04:Ub324,
2003/04:Ub348,
2003/04:So408 yrkande 4,
2003/04:So635 yrkande 3 och
2003/04:Kr390 yrkandena 8 och 16.
Ställningstagande
I dag finns i Sverige uppskattningsvis mellan
250 000 och 350 000 muslimer, vilket gör islam till
den näst största religionen i landet, och det är
också den snabbast växande religionen. På flera håll
har det uppförts moskéer, och de flesta muslimer är
organiserade i föreningar, råd och studiecirklar.
Med den växande muslimska infrastrukturen ökar också
behovet av personer med särskilda funktioner och
därtill hörande kunskaper. Det råder brist på
imamer, vilket beror på att det inte existerar någon
utbildning för imamer i Sverige. Eftersom det saknas
ekonomisk och organisatorisk kapacitet för samfunden
att själva bygga upp en utbildning bör detta behov
tillgodoses inom det offentliga utbildningsväsendet,
närmare bestämt vid högskolan. Utifrån de
erfarenheter och kunskaper som redan finns vid
högskolor och universitet skulle det
religionsvetenskapliga programmet, som blivande
präster läser, kunna utvecklas med en inriktning mot
islam och utformas som en imamutbildning.
Högskoleverket bör få i uppdrag att utreda vilket
behov som finns av en imamutbildning och hur den
skall utformas.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
40. HBT-frågor (punkt 27) - fp, c, mp
av Ulf Nilsson (fp), Mikaela Valtersson (mp),
Axel Darvik (fp) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub428 yrkande 7,
2003/04:Ub437 yrkande 7,
2003/04:K418 yrkande 29 och
2003/04:L350 yrkande 11.
Ställningstagande
I många yrken där man möter människor i känsliga
situationer eller fattar beslut om människors
personliga förhållanden är det viktigt att
personalen har HBT-kompetens för att undvika
diskriminerande eller kränkande behandling. Exempel
på sådana yrken är lärare, socialarbetare, läkare,
präst, psykolog, jurist och polis. Av en
kartläggning som redovisades av Folkhälsoinstitutet
1997 framgår att undervisning om homosexuellas,
bisexuellas och transpersoners situation endast i
begränsad omfattning förekommer vid högskolor.
Regeringen bör ge Högskoleverket i uppdrag att
undersöka för vilka yrken det kan vara befogat att
säkerställa att kunskaper om HBT-frågor och
bemötandefrågor förmedlas och att lägga upp en plan
för hur undervisningen skall kunna förbättras på
denna punkt.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
41. Miljökunskap (punkt 31) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 31
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub327 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Det framtida behovet av miljökunnig personal inom
samhällets olika sektorer är stort. Flera lärosäten
har på eget initiativ startat miljörelaterade
utbildningar. En utredning bör tillsättas för att
utvärdera existerande utbildningar på området och
med ledning av denna utvärdering utarbeta ett
förslag till en samordning av utbildningarna till
ändamålsenliga enheter, varvid speciellt
miljökunskapernas integration med andra ämnesstudier
och utbildningar skall uppmärksammas. Miljökunskap
skall inte bara vara en specialitet, utan bör ingå
som ett viktigt led i alla utbildningar.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
42. Treterminssystem (punkt 32) - fp, c
av Ulf Nilsson (fp), Axel Darvik (fp) och Håkan
Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub213,
2003/04:Ub250,
2003/04:Ub396 yrkande 7
och bifaller delvis motion
2003/04:Ub284.
Ställningstagande
För många av Sveriges mer än 330 000
högskolestudenter innebär sommaruppehållet
ekonomiska problem. Under sommaren står många av
högskolans lokaler tomma. Ett mer flexibelt system
som innebär tre terminer och helårsförsörjning för
studenterna innebär bättre lokalutnyttjande och en
större möjlighet till individuell studietakt. På det
sättet kan den student som så önskar snabbare än i
dag avsluta sina studier och ta examen.
I dag tvingas många studenter att skaffa sig
extrajobb för att klara sin försörjning under
sommaren. Det bör vara möjligt att ägna sig åt
seriösa heltidsstudier även under denna del av året.
En ändring av det slaget känns angelägen. Lärosätena
har redan i dag möjlighet att indela året i tre
terminer, som innefattar även större delen av
sommaren. Vi anser att en parlamentarisk utredning
bör få i uppdrag att undersöka förutsättningarna för
att införa ett treterminssystem för studenter och
högskola.
43. Utveckling av undervisnings- och
examinationsformer (punkt 34) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 34
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub390 yrkande 15.
Ställningstagande
Många enskilda lärare vid många högskolor gör ett
förtjänstfullt arbete med att utveckla
undervisnings- och examinationsformerna. Det är
varken önskvärt eller möjligt att nationellt
föreskriva vilken form undervisning och examination
skall ha. Det är däremot möjligt att dokumentera det
som sker och därigenom bidra till att kunskaper och
erfarenheter sprids till alla högskolor i Sverige.
Regeringen bör ge Högskoleverket ett uppdrag med
denna innebörd.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendena har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.
1. Kårobligatoriet (punkt 11) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Vänsterpartiet anser i princip att anslutningen till
studentkårer bör vara frivillig. Emellertid bygger
både regelverket för högskolan och reglerna för
beskattning m.m. på kårobligatoriet. Vid en
avveckling av obligatoriet skulle åtskillig
lagstiftning behöva revideras. Flera utredningar har
visat att en avveckling av kårobligatoriet skulle
kräva ett betydande tillskott av medel från statens
budget, om inte den värdefulla verksamhet som byggts
upp och som fungerar i de obligatoriska
studentsammanslutningarna skall spolieras vid
övergång till frivillighet. Mot bakgrund av den
ekonomiska situation som landet befinner sig i är vi
inte beredda att betala det priset och anser därför
att det i nuläget inte bör fattas beslut om
avveckling av obligatoriet.
2. Validering och komplettering av utländsk
högre utbildning (punkt 16) - kd
av Inger Davidson (kd).
För att ta till vara den kompetens och kunskap som
människor skaffar sig i ett annat land eller utanför
det traditionella utbildningssystemet är det
nödvändigt att använda validering som en metod.
Regeringen har valt att tillsätta en delegation för
att arbeta med frågorna de närmaste fyra åren. Att
skapa nya myndigheter löser knappast några problem.
För att skapa en nationell jämförbarhet anser
Kristdemokraterna att ett nationellt
valideringssystem i stället snarast bör utformas och
tas i drift.
Högskolan tar i dag sin utgångspunkt i de
teoretiska kunskaperna snarare än i de praktiska
färdigheterna. Kristdemokraterna vill förstärka och
samla den praktiska kunskapen, dels genom
lärlingsutbildning inom gymnasiet, dels genom att
samla merparten av all postgymnasial utbildning inom
en yrkeshögskola och dels genom att använda
validering som metod. Framför allt berörs den
kvalificerade yrkesutbildningen (KY) och
yrkeshögskoleutbildning inom högskolan. Viktiga
förutsättningar för en yrkeshögskola bör vara att
den ger postgymnasial utbildning som svarar mot
behov i arbetslivet och leder till specifik
yrkesprofession, att behörigheten kan grunda sig på
validering samt att utbildningarna utformas och
genomförs i nära samarbete med arbetslivet och leds
av branschorganisationer, utbildningsanordnare och
arbetsgivare i samverkan.
3. Internationellt utbyte vid svenska
universitet och högskolor (punkt 18) - 1 fp
av Ulf Nilsson (fp).
Öresundsuniversitetet (samarbetet mellan tolv
svenska och danska högskolor) skapar stora
möjligheter för studenter och forskare. Folkpartiet
har i sin högskolemotion krävt att regeringen tar
initiativ för att det internationella utbytet mellan
svenska och utländska lärosäten skall utvecklas.
Instrumenten för meritvärdering är i det
sammanhanget viktiga. Inte minst med de korta
avstånden kring Öresund borde målet vara att det
inte skall vara svårare att växla mellan en dansk
och en svensk högskola än det är att växla mellan
högskolor i respektive land. Enligt min mening är
också de höga resekostnaderna över Öresundsbron ett
stort hinder. De gemensamma kurser som finns i dag
med växelvisa studier på båda sidor om gränsen
skulle kunna öka i antal om resekostnaderna vore
lägre. Vi menar därför att den svenska regeringen i
förhandlingar med den danska regeringen snarast
borde ompröva prispolitiken för Öresundsbron för att
underlätta utbildning, integration och tillväxt. I
väntan på detta borde regeringen överväga att införa
ett resestöd till svenska studenter som läser på
båda sidor om Öresund, något den danska regeringen
redan har genomfört för sina studenter.
4. Distansutbildning (punkt 23) - kd
av Inger Davidson (kd).
Kunskapssamhället ställer nya krav på utbildning och
utbildningsanordnare. Kristdemokraterna är positiva
till att högre utbildning ges via nya medier, t.ex.
via Internet och informationsteknik. Jag anser att
lärosätena skall ha ett gemensamt och lokalt ansvar
för det arbete som i dag utförs av Nätuniversitetet
och samarbeta för att möjliggöra en Internetportal
som skall göra studieutbudet överblickbart för
studenterna. En annan viktig utbildningsinsats görs
via de kommunala lärcentren. Näringslivets,
offentliga organisationers och enskildas behov av
utbildning kan tillgodoses genom de lokala centrumen
för högre utbildning och kompetensutveckling. Denna
verksamhet bör utökas för att göra högre utbildning
tillgänglig för fler.
5. Utbildning för vissa yrken (punkt 24) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Numera har arbetet som tandsköterska utvecklats mot
ett större ansvarsområde och fler komplicerade
arbetsuppgifter. Kraven har därför ökat på
tandsköterskornas kunskap och kompetens. Mycket
talar därför för att tandsköterskor skall få sin
utbildning inom högskolan, lämpligen genom en
utbildning på 80 poäng som leder till
yrkeshögskoleexamen och som kan byggas på till
tandhygienistexamen.
Bilden av den eftergymnasiala yrkesutbildningen är
i dag svåröverskådlig och besvärlig att få
helhetsgrepp om. Regeringen har påbörjat en översyn
av de eftergymnasiala påbyggnadsutbildningarna i
komvux, vilket är bra. Vänsterpartiet menar dock att
man bör vidga översynen till att gälla all
eftergymnasial yrkesutbildning och att man i
analysen bör överväga i vilken utbildningsform
respektive utbildning passar bäst, beroende på dess
karaktär. Den nuvarande splittringen mellan olika
huvudmän och olika finansieringsformer har många
konsekvenser som behöver diskuteras.
6. Lunds universitets historiska museum (punkt
33) - 1 fp, 1 m, 1 c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och
Tobias Billström (m).
Problemen för Lunds universitets historiska museum
är inte lösta i och med den anslagspost som finns i
budgeten för 2004 inom anslaget Lunds universitet:
Grundutbildning. Enligt vår mening borde problemen
lösas genom åtgärder inom Kulturdepartementets
område och budgeten för utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid. För detta
utgiftsområde har kulturutskottet
beredningsansvaret.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2003
2003/04:Ub206 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avskaffa
kårobligatoriet vid de svenska högskolorna och
universiteten.
2003/04:Ub207 av Tobias Billström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Lunds universitets
historiska museum.
2003/04:Ub213 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om treterminssystem.
2003/04:Ub214 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om universitetsutbildning i
entreprenörskap.
2003/04:Ub215 av Carl-Axel Roslund (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att snarast låta införa ett
system som jämställer värnpliktstjänstgöring med
studier vid antagning till högre studier.
2003/04:Ub224 av Chatrine Pålsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att beslutet från 1998 om
en högskoleutbildning för medicinsk fotvård skall
verkställas.
2003/04:Ub228 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att staten bör verka för
att fler husläkare och distriktssköterskor samt
övrig personal i primärvården får geriatrisk
kompetens.
2003/04:Ub231 av Birgitta Sellén och Birgitta
Carlsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en utredning som ser över
behovet av samt antalet utbildningsplatser för
dramapedagoger.
2003/04:Ub234 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av utbildning av
tandsköterskor.
2003/04:Ub236 av Annelie Enochson och Tuve Skånberg
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avskaffa
kårobligatoriet vid de svenska högskolorna och
universiteten.
2003/04:Ub240 av Anita Brodén och Marita Aronson
(fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utvidga
begreppet arbetslivspoäng.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att låta
förtroendevalda barn- och ungdomsledare,
biståndsarbetare på ideell basis (volontärer) samt
politiskt förtroendevalda få arbetslivspoäng för
sina arbetsinsatser.
2003/04:Ub247 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge dem med
fullgjord värnplikt rätt att tillgodoräkna sig
specifik värnpliktserfarenhet på högskoleprovet
med 0,2 poäng.
2003/04:Ub250 av Fredrik Olovsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att i praktiken
införa ett treterminssystem i den högre
utbildningen.
2003/04:Ub267 av Inger Nordlander m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att kunskapsnivån inom alla
berörda yrkesgrupper måste höjas kring
neuropsykiatriska funktionshinder, t.ex. ADHD/DAMP.
2003/04:Ub270 av Tina Acketoft (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning av
möjligheterna att införa utbildning i ledarskap
och företagande i kursplanen för studerande till
vårdyrken.
2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om problemen med
intagningssystem till högre utbildning som
missgynnar relevant kunskapsinhämtning och leder
till taktikval.
2003/04:Ub283 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Högskoleverket får i
uppdrag att utreda behovet och utformningen av en
imamutbildning vid högskolan.
2003/04:Ub284 av Johan Löfstrand (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om införandet av
treterminssystem.
2003/04:Ub290 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avskaffa det
centrala antagningssystemet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av en högre
utbildningspremie.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av en
internationalisering av högskolan och
universiteten.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om akademiernas
självständighet.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Bolognaprocessen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förslag i
anslutning till ett avskaffande av
kårobligatoriet.
2003/04:Ub301 av Birgitta Sellén och Lena Ek (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att smärtkunskap bör vara
en obligatorisk del i all medicinsk utbildning av
såväl läkare som sjuksköterskor och övriga
medicinska yrkesgrupper.
2003/04:Ub307 av Helene Petersson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om bredare intagning till
högskolan.
2003/04:Ub309 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett nytt
antagningssystem för högre utbildningar bör
utredas närmare.
2003/04:Ub313 av Anne-Marie Pålsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om universitets och
högskolors rätt att ta betalt för den utbildning som
ges till studenter som kommer från länder utanför
EU.
2003/04:Ub315 av Luciano Astudillo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att göra en översyn av
organisationen samt reglerna för bedömning och
översättning av högskoleutbildningar från andra
länder.
2003/04:Ub322 av Ingemar Vänerlöv (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ANT-kunskap inom
den högre utbildningen av lärare och inom
pedagogutbildningar samt läkar-, socionom- och
vårdhögskoleutbildningarna.
2003/04:Ub324 av Jörgen Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att göra en översyn av
utbildningen av vårdpersonal i syfte att höja
medvetenheten om individinriktad krishantering i
vården.
2003/04:Ub327 av Mikaela Valtersson (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
utredning angående miljökunskap i
högskoleutbildningar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
samordning av utbildningar med miljökunskap.
2003/04:Ub329 av Mikaela Valtersson och Åsa Domeij
(mp):
1. Riksdagen beslutar att avskaffa kårobligatoriet
fr.o.m. den 1 januari 2006.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om samarbete med
studentsammanslutningarna för att ta fram förslag
till hur den studiesociala verksamheten och
studentinflytandet skall se ut vid ett avskaffande
av kårobligatoriet.
2003/04:Ub338 av Håkan Larsson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av att
stärka öst-väst-samarbetet i Mittnorden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att inrätta
ett kunskapscentrum för ett öst-väst-samarbete i
Östersund.
2003/04:Ub348 av Sven Gunnar Persson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att snarast pröva
förutsättningarna för att inrätta tio nya platser
per termin på läkarutbildningen i syfte att
möjliggöra läkarutbildning vid Örebro universitet.
2003/04:Ub351 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson
(c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de
yrkesgrupper som finns nämnda i motionen erhåller
goda kunskaper i ANT inom sina olika utbildningar
för att kunna ge ungdomar en heltäckande ANT-
undervisning.
2003/04:Ub364 av Margareta Andersson och Birgitta
Carlsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tillräcklig tid i
utbildning och vidareutbildning i bemötandefrågor
för personal som möter människor i
myndighetsutövning.
2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att betyg skall
viktas vid antagningen till högskolan beroende på
vilken betydelse de olika kurserna har för
högskolestudierna.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avlagd
studentexamen skall vara en förutsättning för
högre studier.
2003/04:Ub380 av Carina Hägg och Yilmaz Kerimo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att språket
arameiska (assyriska/syrianska) får en hemvist och
att språkfrågan får en lösning.
2003/04:Ub384 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Kulturdepartementet skall utreda och lämna förslag
till hur Lunds universitets historiska museum
skall få förutsättningar att leva vidare och
utvecklas.
2003/04:Ub385 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):
7. Riksdagen beslutar att avskaffa 4 kap. 4 §
högskolelagen (1992:1434) i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2003/04:Ub390 av Håkan Larsson m.fl. (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag om hur
rekryteringen av högskolelärare kan ökas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att stärka
lärosätenas självbestämmande.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att förändra
reglerna för behörighet och självprövning till
högre utbildning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av
lärosätenas uppföljning av hur det går för
studenterna under inledningen av studietiden.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att utveckla
den tredje uppgiften för högskolan.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att studenter
skall ges rätten att ta igen examination och andra
obligatoriska moment som de missat på grund av
offentliga uppdrag.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om ett
avskaffande av kårobligatoriet.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om ett
förtydligande av högskoleförordningen för att
säkra studenternas rättssäkerhet.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
likabehandlingslagen måste åtföljas av
sanktionsmöjligheter.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
Högskoleverket ges ett uppdrag att utveckla
undervisnings- och examinationsformer.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
bör ta initiativ till en utvärdering av
instrumenten för meritvärdering vid
utlandsstudier.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att utveckla
pedagogiska former för distansutbildning.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
Högskoleverket bör ges i uppdrag att särskilt
granska kvalitetsarbetet inom distansutbildningen.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
kvalitetskraven som ställs på traditionell
högskoleutbildning och på distansutbildning måste
vara likvärdiga.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att kurser i
distanspedagogik och distansmetodik bör ges i all
lärarutbildning och vidareutbildning för lärare.
26. Riksdagen begär att regeringen låter göra en
översyn av hur den s.k. tredje uppgiften sköts av
lärosätena.
27. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till åtgärder för att trygga den
akademiska friheten.
2003/04:Ub396 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införandet av ett
treterminerssystem.
2003/04:Ub397 av Hans Backman m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utlokaliserade
högskoleutbildningar skall åtföljas av
ersättningar för merkostnader.
2003/04:Ub414 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att återställa
förkunskapskraven för de utbildningar som fått
sänkta förkunskapskrav.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett
studentkontrakt.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av
kårobligatoriet.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett ökat
internationellt utbyte vid universitet och
högskolor.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av en
ny internationellt jämförbar masterexamen.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett
återupprättande av det akademiska självstyret.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att uppmuntra
stiftelsedrivna högskolor och privata universitet.
2003/04:Ub415 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förändra
antagningen till högskolan så att övergången från
gymnasieskolan underlättas.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att vikta
gymnasiebetygen efter deras betydelse för
högskolestudier.
2003/04:Ub419 av Cinnika Beiming (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Campus Telge.
2003/04:Ub422 av Hans Backman (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
staten, som svarar för högskolorna, står för de
kostnader som distansundervisning på högskolenivå
för med sig och inte överlåter dem på kommunerna.
2003/04:Ub428 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp, fp, v,
c):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildning om HBT-
frågor för studerande till vissa yrken.
2003/04:Ub431 av Berit Högman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förbättringskunskap i
universitets- och högskoleutbildning för yrken inom
vård- och omsorgssektorn.
2003/04:Ub437 av Hillevi Larsson m.fl. (s):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildning i HBT-
frågor för studerande till vissa yrken.
2003/04:Ub462 av Hans Stenberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utbildning samt personal-
och kompetensförsörjning i skogslänen.
2003/04:Ub494 av Johan Löfstrand (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
statistikämnets betydelse och behovet av
garanterad grundutbildning.
2003/04:Ub499 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ange den högre
utbildningens värdegrund i högskoleförordningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bildning i
högskolan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om profilering av
högskolor och samverkan dem emellan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en mångfald av
urvalsmetoder vid antagning till högskolan.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om meritvärdering.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kårobligatoriets
upphävande.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ändring i 6 kap. 7
§ högskoleförordningen för att skapa en garanterad
miniminivå av lärarledd tid i högskolan.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrad
efterlevnad av lagen om likabehandling av
studenter i högskolan.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla
högskollärare bör garanteras tid för
kompetensutveckling.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Rådet för högre
utbildning.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om pedagogisk
utbildning för samtliga högskollärare.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lärosätenas
självständighet vad avser högskolans
styrelseordförande, rektor och statliga anslag.
2003/04:Ub504 av Mona Jönsson och Helena Hillar
Rosenqvist (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om kultur som
obligatoriskt ämne i vårdutbildningar.
2003/04:Ub515 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en successiv
höjning av resurserna i grundutbildningen med
målet 20-procentig ökning.
2003/04:Ub516 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om högskolornas lokala
regelverk och studenters rättssäkerhet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lärosätena bör
utbilda faddrar och förebygga alkoholmissbruk.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av tydliga
nationella riktlinjer för Studenthälsan.
2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
högskoleutbildningen för vissa yrken.
2003/04:Ju478 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
kvinnojourkunskap.
2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
Högskoleverket bör undersöka för vilka yrken det
kan vara befogat att säkerställa att kunskaper om
HBT-frågor och bemötandefrågor förmedlas och på
vilket vis detta bör ske.
2003/04:Fö241 av Gustav Fridolin (mp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den militära
utbildning som kan jämföras med motsvarande civil
utbildning meriteras med högskolepoäng.
2003/04:Sf324 av Tobias Billström m.fl. (m):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hinder för fri
rörlighet av arbetskraft i Öresundsregionen på
grund av nuvarande utformning av
utbildningssystemet.
2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten till
validering och komplettering av utländsk
utbildning.
2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa
allmänna test som en form av validering av
utländska examina.
2003/04:So269 av Jörgen Johansson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att förstärka
läkarutbildningar och övriga vårdutbildningar
avseende förebyggande vård.
2003/04:So271 av Annelie Enochson (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
grundutbildningen för alla yrkesgrupper med
anmälningsplikt, vid misstanke om sexuella
övergrepp, skall inbegripa utbildningsmoment om
upptäckt och anmälan av sexuella övergrepp samt om
det utsatta barnets behov av stöd.
2003/04:So274 av Yvonne Andersson och Sven Brus
(kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillåta
landets lärosäten att sälja utbildning till
studerande från andra länder.
2003/04:So408 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förändra
utbildningen för legitimerade tandhygienister till
att omfatta 120 poäng.
2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
yrkesutbildningar generellt bör innehålla HBT-
kunskap och HBT-perspektiv inom aktuellt
yrkesområde.
2003/04:So635 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om
socionomutbildningen.
2003/04:So642 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kunskap om
funktionshinder skall ingå i vissa utbildningar.
2003/04:Kr211 av Peter Pedersen m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att den bör analysera
förutsättningarna för att biblioteksersättning skall
utgå för boklån som görs på vetenskapliga
forskningsbibliotek.
2003/04:Kr240 av Lotta N Hedström och Yvonne Ruwaida
(mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att undersöka
möjligheten att vid lämpligt universitet/högskola
skapa en institution/universitetsprogram som
inriktas på studier av och forskning om romsk
kultur.
2003/04:Kr253 av Johan Linander och Lars-Ivar
Ericson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Historiska museet
i Lund.
2003/04:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett basår för all
konstnärlig utbildning.
2003/04:Kr281 av Erik Ullenhag (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att genomföra en
större utbildningssatsning mot antisemitism och
islamofobi.
2003/04:Kr390 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vårt krav på en
utredning som ser över efterfrågan och
utbildningssituationen för dramapedagoger.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dansutbildningen.
2003/04:N225 av Christer Nylander m.fl. (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regeländringar för
att underlätta växelvisa studier i Sverige och
Danmark.
2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att beslutsmakten
över högskolorna i större utsträckning bör
decentraliseras till regional nivå.