Utbildningsutskottets betänkande
2003/04:UBU2
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag i
budgetpropositionen till anslag m.m. inom
utgiftsområde 15 Studiestöd för budgetåret 2004 och
26 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motionsyrkandena.
Vidare behandlas två av punkterna i Riksdagens
revisorers förslag 2000/03:RR15 och fyra yrkanden i
de två motioner som väckts med anledning av
revisorernas förslag. Utskottet föreslår avslag på
förslagen och motionsyrkandena.
Övergångsbestämmelserna till studiestödslagen
(1999:1395) ändras för att klargöra att den som har
studielån från flera lånesystem med skilda
återbetalningsregler kan få lägga samman lånen och
återbetala dem i det nya systemet redan från första
amorteringen.
Regeringens budgetförslag innebär att anslagen
till studiehjälp och studiemedel anpassas till
förväntat studerandeantal. Anslaget till
rekryteringsbidrag minskas med 700 miljoner kronor
jämfört med vad som förra året hade beräknats för år
2004. Det nu föreslagna beloppet innebär att
verksamheten i kommunerna med rekrytering av
kortutbildade vuxna bibehålls på dagens nivå. Stödet
till produktion av studielitteratur för
högskolestuderande som är synskadade,
rörelsehindrade eller dyslektiker ökar med 2
miljoner kronor. Anslaget för bidrag till
korttidsstudier ökar med 25 miljoner kronor.
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet redovisar i
särskilda yttranden sina budgetalternativ för
utgiftsområdet. Moderaterna föreslår ett betydligt
högre belopp än regeringen på anslaget till
studiemedel. Folkpartiet räknar med färre studenter
än regeringen och vill därför minska
studiemedelsanslaget. Folkpartiet vill höja
totalbeloppet i studiemedel med 200 kr per månad och
sänka den högre bidragsnivån för vuxna som läser på
gymnasienivå från 82 till 60 %. Moderaterna och
Folkpartiet vill avskaffa rekryteringsbidraget.
Moderaterna vill även avskaffa anslaget till
korttidsstudiestöd, medan Folkpartiet vill ha kvar
anslag till korttidsstudiestöd som fördelas av
Sisus. Kristdemokraterna vill behålla ett mindre
belopp till korttidsstudiestöd, som skall fördelas
till en del av CSN och en del av Sisus.
Centerpartiet vill öka anslaget till
rekryteringsbidrag med 700 miljoner kronor.
Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna
vill i en gemensam reservation att inkomstprövningen
i studiemedelssystemet (fribeloppet) skall
avskaffas. Även i övrigt finns reservationer från
ett eller flera av dessa partier till förmån för
olika yrkanden om tillkännagivanden.
Folkpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig
också till förmån för Riksdagens revisorers förslag
om att reglerna i studiemedelssystemet skall göras
enklare och om försöksverksamhet med minskad
förhandsprövning och mera kontroll i efterhand i
studiemedelssystemet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Studiestödslagen
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1999:1395). Därmed
bifaller riksdagen proposition 2003/04:1
utgiftsområde 15 punkt 1.
2. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd
för budgetåret 2004, m.m.
Riksdagen
a) godkänner att under 2004 lån tas upp i
Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp
om 130 500 000 000 kr; därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde 15 punkt 2,
b) bemyndigar regeringen att under 2004 för
ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala
ändamål beställa produktion av studielitteratur
som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 4 000 000 kr efter 2004; därmed
bifaller riksdagen proposition 2003/04:1
utgiftsområde 15 punkt 3, och
c) för budgetåret 2004 anvisar anslagen under
utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställningen
i bilaga 2 till detta betänkande; därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:1 utgiftsområde 15
punkt 4 och avslår motionerna
2003/04:Ub396 yrkandena 4, 5 och 9,
2003/04:Ub475 yrkande 1,
2003/04:Ub503,
2003/04:Ub513 yrkande 8,
2003/04:Ub515 yrkande 3 och
2003/04:Fi240 yrkande 22 i denna del.
3. Beloppet för studiebidrag inom
studiehjälpen
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub513 yrkande 2.
Reservation 1 (kd)
4. Indragning av studiebidrag
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub418 yrkande 7.
Reservation 2 (fp)
5. Underrättelse till föräldrar om att
myndig elev skolkar
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub391 yrkande 7.
Reservation 3 (kd, c)
6. Inackorderingstillägg till ungdomar i
gymnasial utbildning
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub257 och
2003/04:Ub344.
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (c)
7. Studiemedel till studenter med barn
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub396 yrkande 1,
2003/04:Ub415 yrkande 2 och
2003/04:Ub516 yrkande 7.
Reservation 6 (fp)
Reservation 7 (kd)
8. Den normala bidragsdelen i studiemedel
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub390 yrkande 9 och
2003/04:Ub513 yrkande 3.
Reservation 8 (kd)
Reservation 9 (c)
9. Inkomstprövningen vid beviljande av
studiemedel (fribeloppet)
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub385 yrkande 2,
2003/04:Ub396 yrkande 8,
2003/04:Ub443 yrkande 2 och
2003/04:Ub513 yrkande 4.
Reservation 10 (m, fp, kd)
10. Principen om studiemedelsbelopp i
direkt proportion till uppnådda poäng
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub396 yrkande 6.
Reservation 11 (fp)
11. Stöd till högre utbildning på
minoritetsspråk
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub363.
12. Den övre åldersgränsen för
rekryteringsbidrag
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub391 yrkande 12.
Reservation 12 (c)
13. Försäljning av studielånsstocken på
marknaden
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub264 yrkande 1.
14. Enklare regler och mindre
förhandsprövning i studiestödssystemet
Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag
2002/03:RR15 punkterna 1 och 2 samt motionerna
2003/04:Ub1 yrkandena 2 och 3 och
2003/04:Ub2 yrkandena 2 och 3.
Reservation 13 (fp, kd)
Stockholm den 20 november 2003
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp)*, Inger Lundberg (s), Gunilla Carlsson i Tyresö
(m)*, Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd)*,
Nils-Erik Söderqvist (s), Per Bill (m)*, Louise
Malmström (s), Ana Maria Narti (fp)*, Sören Wibe
(s), Mikael Damberg (s), Christer Adelsbo (s),
Tobias Billström (m)*, Håkan Larsson (c)* och
Kerstin-Maria Stalin (mp).
* Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt 2
2003/04
UbU2
Utskottets överväganden
Inledning
Riksdagen har den 19 november 2003 fastställt
utgiftsramen för 2004 för utgiftsområde 15
Studiestöd till 21 924 855 000 kr (prop. 2003/04:1
Förslag till statsbudget, finansplan m.m., bet.
FiU1, rskr. 42).
I utgiftsområdet ingår de två stora
studiestödssystemen: studiehjälp (till ungdomar i
gymnasial utbildning) och studiemedel (för
vuxenutbildning och högskoleutbildning). Dessa
regleras i studiestödslagen (1999:1395). Tidigare
vuxenstudiestöd (svux och svuxa samt särskilt
utbildningsbidrag) har nu avvecklats. Studiehjälp
och studiemedel administreras av Centrala
studiestödsnämnden (CSN).
Vidare finns inom utgiftsområdet
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande och bidrag
vid korttidsstudier. Rekryteringsbidrag beslutas av
CSN men prövningen av vilka som skall få bidraget
görs huvudsakligen av de sökandes hemkommuner. Detta
bidrag infördes den 1 januari 2003 och regleras dels
i lag (2002:624), dels i förordning (2002:744).
Korttidsstudiestödet regleras i förordning
(2001:362) och administreras av LO, TCO och Statens
institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus).
Utgiftsområdet omfattar också anslag som
finansierar räntesubventioner och avskrivningar av
studielån, bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning för funktionshindrade och vid
viss föräldrautbildning i teckenspråk, samt bidrag
för produktion av studielitteratur för studenter som
är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker.
Utskottet tar i det följande först upp regeringens
redovisning av resultaten för utgiftsområdet.
Därefter behandlas regeringens förslag om ändring i
studiestödslagen och regeringens förslag till
anslagsbelopp tillsammans med motioner som rör
detta. Sedan behandlas motioner som rör förändringar
i befintliga regler för studiestödet. Sist tar
utskottet upp Riksdagens revisorers förslag
2002/03:RR15 och två motioner som väckts med
anledning av detta.
En av punkterna i förslag 2002/03:RR15 behandlas i
utskottets betänkande om utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning (bet. 2003/04: UbU1).
Ett antal motionsyrkanden om olika
studiestödsfrågor kommer att behandlas i ett
särskilt betänkande längre fram under detta
riksmöte.
Resultat
Studiestödet räknas av regeringen till
politikområdet Utbildningspolitik.
Resultatinformation om studiestödet lämnas därför i
det avsnitt av budgetpropositionen som handlar om
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning och där bedömningarna om detta
politikområde redovisas.
Antalet ungdomar som fick studiehjälp ökade med
drygt 10 000 mellan 2001 och 2002. Det innebär en
ökning med 2,6 %. Inackorderingstillägg lämnades
2002 till avsevärt fler ungdomar än föregående år
(ökning med 11 %). Betydligt färre elever än året
innan fick däremot det behovsprövade extra tillägget
(minskning med 8 %). Regeringen gör bedömningen att
studiehjälpens syfte, att bl.a. motverka hinder av
ekonomisk, social och geografisk karaktär, får anses
uppfyllt.
Under 2002 ökade antalet studerande med
studiemedel med nästan 37 000 personer (ökning med
8,43 %). Antalet studerande med något av de tre
vuxenstudiestöden särskilt utbildningsbidrag,
särskilt vuxenstudiestöd (svux) eller särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) minskade med
drygt 15 800 personer. De tre vuxenstudiestöden är
helt avvecklade fr.o.m. andra halvåret 2003.
Inom studiemedelssystemet kan vissa vuxna
studerande få en högre bidragsdel (82 % av
totalbeloppet) än den normala (34,36 % av
totalbeloppet). Under andra halvåret 2002 hade
nästan 34 % av dem som studerade på grundskole-
eller gymnasienivå med studiemedel bidrag på den
högre nivån. Av dem som läste på grundskolenivå med
studiemedel hade drygt hälften det högre bidraget.
Benägenheten att utnyttja studielån sjönk under
2002 med 5 procentenheter till drygt 65 % bland dem
som läste på grundskole- och/eller gymnasienivå med
studiemedel. Även studerande på eftergymnasial nivå
utnyttjade lånemöjligheten i mindre utsträckning än
föregående år (minskning från 84 till 82 %). Den
högsta lånebenägenheten fanns liksom tidigare bland
dem som studerade utomlands med studiemedel (drygt
88 %).
Enligt regeringen beror den sjunkande
lånebenägenheten sannolikt på de regelförändringar
som infördes i och med studiemedelsreformen den 1
juli 2001. Framför allt kan de skärpta
återbetalningskraven, bidragsdelens ökning från 27,8
till 34,5 % av totalbeloppet, val av studietakt och
det höjda fribeloppet ha påverkat studenternas
benägenhet att ta studielån.
Under 2002 prövade CSN 232 000 ärenden om
nedsättning i återbetalningen av studielån. Det är
något färre än under 2001.
Bidrag för att delta i teckenspråksutbildning för
föräldrar utbetalades 2002 till 270 föräldrar,
vilket är något färre än året innan. Denna
utbildning hade betydligt fler deltagare än det
antal som sökt och beviljats stöd.
Antalet läshandikappade högskolestuderande som
utnyttjade Talboks- och punktskriftsbibliotekets
studielitteraturservice 2002 var 880 personer, dvs.
19 % fler än föregående år. Det var framför allt
antalet dyslektiker som ökade.
Bidrag vid korttidsstudier fördelades 2002 för
första gången av LO, TCO och Sisus i stället för som
tidigare av CSN. De tre utdelande organisationerna
har redovisat att ca 17 000 personer fått bidrag
under 2002, vilket är 13 000 fler än innan stödet
reformerades. Ändå har många arbetstagare med kort
tidigare utbildning och personer med funktionshinder
inte kunnat få bidrag vid korttidsstudier på grund
av att resurserna varit begränsade.
Studiestödslagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till
förtydligande av ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna till studiestödslagen
(1999:1395) så att de som har studielån i
flera lånesystem kan lägga samman lånen innan
de påbörjar amorterandet.
Propositionen
Regeringen föreslår att punkt 10 i
övergångsbestämmelserna till studiestödslagen
(1999:1395) ändras så att det klart framgår att en
låntagare som har studielån i flera lånesystem kan
lägga samman dem och betala tillbaka de sammanlagda
lånen enligt bestämmelserna i den nya lagen.
Hittills har övergångsbestämmelsen varit otydligt
formulerad och skapat osäkerhet huruvida låntagaren
kan undvika amortering i olika lånesystem redan det
första återbetalningsåret. Ändringen innebär inte
någon egentlig förändring av studiemedelssystemet.
Den föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.
Lagförslaget återges i bilaga 2 till detta
betänkande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Det är en
fördel att administrationen förenklas och att
systemet blir mer överblickbart för den enskilde
genom ändringen.
Anslag m.m. för budgetåret 2004
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen för
budgetåret 2004 inom utgiftsområde 15
Studiestöd anvisar följande belopp under
anslagen (ramanslag):
25:1 Studiehjälp m.m. 3 102 400 000 kr
25:2 Studiemedel m.m. 11 441 185 000 kr
25:3 Studiemedelsräntor m.m. 5 833 411 000 kr
25:4 Rekryteringsbidrag 1 394 507 000 kr
25:5 Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning och
vid viss föräldrautbildning i teckenspråk
61 520 000 kr
25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål
28 073 000 kr
25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.
63 759 000 kr
Riksdagen bör vidare godkänna regeringens
förslag om upplåning för studielån och ge
regeringen det begärda bemyndigandet att
under 2004 beställa produktion av viss
studielitteratur.
Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp), 3
(kd) och 4 (c).
Propositionen
Regeringens förslag till anslagsbelopp 2004 framgår
av bilaga 3 till detta betänkande.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:1 Studiehjälp m.m. för budgetåret 2004 anvisar
ett ramanslag på 3 102 400 000 kr.
Anslaget finansierar studiebidrag,
inackorderingstillägg och extra tillägg till
ungdomar som studerar på gymnasienivå.
Studiebidraget utgår 10 månader per år med 950 kr
per månad.
Anslagsbeloppet påverkas av att antalet ungdomar i
aktuell ålder beräknas öka.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:2 Studiemedel m.m. för budgetåret 2004 anvisar
ett ramanslag på 11 441 185 000 kr.
Studiemedel utgår med en viss procentsats av
prisbasbeloppet. Anslagsbeloppet har justerats upp
med prisbasbeloppet. Beloppet har minskats i
konsekvens med förslagen under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning att anslagen
till grundläggande högskoleutbildning skall minska,
vilket kan väntas påverka antalet studenter. Vidare
har anslagsbeloppet minskats med hänvisning till
regeringens förslag i 2003 års ekonomiska
vårproposition att studerande med fullständig
gymnasieutbildning fr.o.m. 2004 inte längre skall
kunna få studiemedel med högre bidragsdel för
repetitions- och kompletteringsstudier på gymnasial
nivå. Anslagsbeloppet har ökats med anledning av att
antalet studenter i polisutbildningen i Solna, Umeå
och Växjö utökas under 2004. Polisutbildningen
finansieras under utgiftsområde 4 Rättsväsendet, men
studenterna kan få studiemedel.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:3 Studiemedelsräntor m.m. för budgetåret 2004
anvisar ett ramanslag på 5 833 411 000 kr.
Anslaget finansierar räntor och avskrivningar på
studielån inom studiemedelssystemet, svux och svuxa
samt avskrivningar av äldre typer av studielån.
Utgifterna under 2004 beräknas öka med hänsyn till
att skuldstocken hela tiden ökar och
återbetalningarna ännu är relativt begränsade.
Upplåningsräntan för CSN beräknas emellertid minska
2004, vilket minskar utgifterna.
Regeringen begär också att riksdagen skall godkänna
att under 2004 lån tas upp i Riksgäldskontoret för
studielån intill ett belopp om 130 500 000 000 kr.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:4 Rekryteringsbidrag för budgetåret 2004 anvisar
ett ramanslag på 1 394 507 000 kr.
Detta förslag innebär att anslaget minskas med 450
miljoner kronor jämfört med vad som anvisats för
2003. I förhållande till vad som i förra årets
budgetproposition var beräknat för 2004 innebär det
en minskning med 700 miljoner kronor. En minskning
av anslaget ingick i de besparingar som regeringen
redovisade i 2003 års ekonomiska vårproposition
(prop. 2002/03: 100 s. 79). Utfallet på anslaget
2003 förväntas bli drygt 450 miljoner kronor lägre
än anvisade medel. Kommunernas
rekryteringsverksamhet har inte nått upp i de
volymer som regeringen tidigare har bedömt vara
möjliga. Regeringens förslag nu för 2004 innebär i
princip att dagens verksamhet i kommunerna
bibehålls.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:5 Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i
teckenspråk för budgetåret 2004 anvisar ett
ramanslag på 61 520 000 kr.
Anslaget finansierar dels kostnader för resor och
boende för döva och hörselskadade elever vid
riksgymnasierna i Örebro och för elever vid rh-
anpassad gymnasieutbildning i Göteborg,
Kristianstad, Stockholm och Umeå, dels kostnader för
anordnande av teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar samt utgifter för deltagandet i
utbildningen.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål för
budgetåret 2004 anvisar ett ramanslag på 28 073 000
kr.
Anslaget finansierar stöd till produktion av
studielitteratur för högskolestuderande som är
synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker. Det
disponeras av Talboks- och punktskriftsbiblioteket.
Anslaget har de senaste åren inte tillförts nya
medel, men antalet funktionshindrade studenter har
ökat. Regeringens förslag innebär att anslaget nu
tillförs 2 miljoner kronor.
Regeringen begär också riksdagens bemyndigande att
under 2004 för ramanslaget 25:6 beställa produktion
av studielitteratur som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 4 000 000 kr
efter 2004.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. för
budgetåret 2004 anvisar ett ramanslag på 63 759 000
kr.
Anslaget finansierar bidrag vid korttidsstudier
(normalt högst 14 dagar på heltid) och fördelas av
LO, TCO och Statens institut för särskilt
utbildningsstöd (Sisus). Bidraget är kopplat till
prisbasbeloppet. Anslaget finansierar också
timersättning till deltagare i särvux som förlorar
arbetsinkomst. Denna ersättning lämnas av Sisus.
Fram till den 30 juni 2001 prövades ansökningar om
korttidsstudiestöd av CSN. Hanteringen av stödformen
närmare målgruppen har enligt regeringen inneburit
en avsevärd förbättring av rekryteringen till
korttidsstudier. Samtidigt har många som kan komma i
fråga för bidraget inte kunnat få det på grund av
begränsade resurser. Mot bakgrund av detta föreslår
regeringen att 25 miljoner kronor tillförs
korttidsstudiestödet. Av denna höjning har 1,2
miljoner kronor beräknats under anslaget 25:78
Centrala studiestödsnämnden inom utgiftsområde 16,
som behandlas i utskottets betänkande 2003/04: UbU1.
Återstoden av höjningen är beräknad under anslaget
25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. som
behandlas här.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2003/04:Ub475 yrkande 1 att rekryteringsbidraget
avskaffas och att beloppen för rekryteringsbidrag
och korttidsstudiestöd överförs till
studiemedelsanslaget. Detta anslag minskas samtidigt
med 400 miljoner kronor på grund av en annan prognos
av antalet studerande. Sammantaget innebär detta att
anslaget 25:2 Studiemedel m.m. ökas med
1 058 266 000 kr och de båda andra anslagen
avskaffas.
Folkpartiet föreslår i motionerna 2003/04:Ub515
och Fi240 att anslaget till studiemedel minskas med
400 miljoner kronor på grund av partiets antagande
om färre studerande. Fribeloppet bör höjas från 250
% till 300 % av prisbasbeloppet och totalbeloppet
öka med 200 kr per månad. Höjningen av totalbeloppet
medför enligt motionärerna en kostnad på ca 200
miljoner kronor. Den högre bidragsnivån bör för
vuxna som läser på gymnasienivå sänkas från 82 till
60 % (mot. 2003/04:Ub396 yrkandena 4, 5 och 9).
Vidare vill Folkpartiet avskaffa nästan hela
anslaget till rekryteringsbidrag eftersom det är
orättvist att personer som är över 25 år gynnas
genom detta. Folkpartiet vill också minska anslaget
till korttidsstudiestöd med 40 miljoner kronor.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub513
att anslaget 25:7 Bidrag till vissa organisationer -
anslaget till korttidsstudiestöd - avskaffas och att
20 miljoner kronor överförs till anslaget 25:4
Rekryteringsbidrag. Tanken är att det under detta
anslag skall finnas en särskild anslagspost för
korttidsstudiestöd som skall fördelas av Sisus.
Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub503 att
anslaget till rekryteringsbidrag ökas med 700
miljoner kronor. Den minskning av anslaget som
regeringen har föreslagit är enligt Centerpartiet
helt omotiverad.
Oppositionspartiernas förslag framgår av bilaga 3
till detta betänkande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslagen
enligt regeringens förslag.
Den minskning av resurserna till grundläggande
högskoleutbildning som ingår i regeringens förslag
under utgiftsområde 16 är medräknad i regeringens
beräkning av studiemedelsanslaget för 2004.
Utskottet behandlar dimensioneringsminskningen i
betänkande 2003/04:UbU1. Mot bakgrund av att
årskullen av 19-åringar nästa år kommer att vara
större än tidigare finns det anledning att räkna med
att antalet sökande till högskoleutbildning kommer
att öka. Att minska studiemedelsanslaget mer än
regeringen har föreslagit är därför inte
tillrådligt.
Riksdagen har för fyra år sedan beslutat om en
reform av studiemedelssystemet (prop. 1999/2000:10,
bet. UbU7, rskr. 96). Därvid höjdes bidragsdelen
påtagligt. Utskottet gjorde då den bedömningen att
en höjning av bidragsdelen var angelägnare än en
höjning av totalbeloppet. Utskottet står fast vid
den prioriteringen. Om totalbeloppet skall höjas
borde det ske genom ändring av procentandelen som
anges i 3 kap. 11 § studiestödslagen (1999:1395).
Frågan hur en eventuell höjning skulle påverka
proportionen mellan bidrag och lån måste också
utredas.
Utskottet är inte berett att förorda en höjning av
fribeloppsgränsen till 300 % av prisbasbeloppet.
Att sänka bidragsandelen för vuxna som studerar på
gymnasienivå skulle enligt utskottets uppfattning
försvaga studiemedelssystemets rekryterande effekt.
Det kan utskottet inte ställa sig bakom.
Riksdagen har tidigare tagit ställning för
införandet av rekryteringsbidrag (prop. 2001/02:161,
bet. UbU15, rskr. 312). Utskottet anser att
rekryteringsbidraget, som infördes den 1 januari
2003, är ett viktigt instrument för att rekrytera
personer med kort utbildning till studier, och att
en sådan rekrytering är viktig både för de berörda
personerna och för samhället. Regeringen meddelar i
propositionen (utg.omr. 16 s. 150) att hela systemet
skall utvärderas senast 2005.
Även det nya sättet att fördela bidrag till
korttidsstudier har beslutats av riksdagen tämligen
nyligen, nämligen våren 2001 (prop. 2000/01:71, bet.
UbU18, rskr. 262). Utskottet delar regeringens
uppfattning att den nya ordningen visat sig leda
till en avsevärd förbättring av rekryteringen till
korttidsstudier. Därför är det angeläget att medlen
för detta ökar såsom regeringen nu har föreslagit,
och att LO, TCO och Sisus även i fortsättningen har
hand om fördelningen.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner
att under 2004 lån tas upp i Riksgäldskontoret för
studielån intill ett belopp om 130 500 000 000 kr.
Riksdagen bör likaså enligt utskottets uppfattning
bemyndiga regeringen att för ramanslaget 25:6
beställa produktion av studielitteratur i den
omfattning som regeringen begärt.
Studiehjälp
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå Kristdemokraternas
förslag om höjning av studiebidraget från den
1 juli 2005. Förslag om att skolan skall
underrätta föräldrarna till myndiga elever om
att de skolkar bör avslås med hänvisning till
den pågående beredningen av
Skollagskommitténs förslag. Yrkanden om
inackorderingstillägg för ungdomar som deltar
i gymnasieutbildning utanför hemorten och om
att studiebidraget bör kunna dras in vid
skolk bör avslås med hänvisning till pågående
beredning av Studiehjälpsutredningens
förslag.
Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (fp), 3 (kd,
c), 4 (kd) och 5 (c).
Motionerna
Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub513
yrkande 2 att beloppet för studiebidrag inom
studiehjälpssystemet skall höjas till 1 050 kr per
månad fr.o.m. den 1 juli 2005.
Folkpartiet framhåller i motion 2003/04:Ub418
yrkande 7 att skolk är ett växande problem i många
skolor, och att skolk gör det svårt att bedriva en
meningsfull undervisning. Därför anser motionärerna
att studiebidraget skall kunna dras in för elever
som har en längre tids ogiltig frånvaro. Förslaget
från Studiehjälpsutredningen att låta gymnasieelever
få barnbidrag i stället för studiebidrag är enligt
Folkpartiets mening mycket olyckligt.
Enligt Centerpartiet i motion 2003/04:Ub391 yrkande
7 bör det skrivas in i skollagen att lärare har rätt
att underrätta föräldrar till myndiga elever om att
de skolkar. Föräldrarna har försörjningsansvar för
gymnasieelever intill 20 års ålder. En familjs
ekonomi kan drabbas hårt av att studiebidrag dras in
för en gymnasieelev på grund av skolk. Indragningen
kan påverka även bostadsbidrag, flerbarnstillägg,
underhållsstöd och barnpension.
Två motioner tar upp frågor om inackorderingstillägg
till ungdomar i gymnasial utbildning. I motion
2003/04:Ub344 (kd) begär motionären en översyn av
CSN:s praxis när det gäller inackorderingstillägg
för elever som vill gå i fristående gymnasieskola.
Problemet är att CSN inte beviljar
inackorderingstillägg till utifrån kommande elever,
heter det i motionen.
I den andra motionen, 2003/04:Ub257 (c), begärs
att regeringen skall lägga fram förslag till
ändringar i lagar och förordningar där det klart
framgår att inackorderingstillägg skall utgå om
elever måste bo inackorderade på studieorten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet om
beloppet för studiebidraget.
Studiehjälpsutredningen har nyligen redovisat
betänkandet Ekonomiskt stöd vid ungdomsstudier (SOU
2003:28). Uppdraget har varit att klargöra
studiehjälpens syfte, dess roll som studiestöd i
relation till olika ekonomiska samhällsstöd, främst
på det familjepolitiska området, samt graden av
måluppfyllelse i systemet. Utskottet anser att
riksdagen bör avvakta regeringens beredning av
ärendet, som nu pågår i Utbildningsdepartementet.
Riksdagen bör enligt utskottets mening också avslå
motion 2003/04:Ub418 yrkande 7, eftersom det redan i
dag är möjligt att dra in studiebidraget om en elev
är frånvarande i sådan utsträckning att hon eller
han inte kan anses bedriva de studier som bidraget
är avsett för. Även på denna punkt bör regeringens
beredning av Studiehjälpsutredningens förslag
avvaktas innan riksdagen tar någon ställning till
eventuella förändringar.
Frågan om underrättelse till föräldrar om att myndig
elev skolkar har tagits upp av Skollagskommittén i
betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet
(SOU 2002:121). Betänkandet bereds för närvarande i
Regeringskansliet. Riksdagen bör avvakta regeringens
beredning av ärendet.
Utskottet anser också att riksdagen bör avslå
yrkandena om inackorderingstillägg. Även den frågan
är föremål för förslag i den nyss nämnda
Studiehjälpsutredningen.
Utskottet vill klargöra att det i dag endast är
elever utanför det offentliga skolväsendet som kan
få inackorderingstillägg genom CSN. Elever som går i
kommunal gymnasieskola skall få ekonomiskt stöd av
sin hemkommun om de behöver inackordering till följd
av skolgången. Denna bestämmelse finns i 5 kap. 33 §
skollagen. Som nyss sagts bereds Skollagskommitténs
förslag för närvarande.
Studiemedel till studenter med barn
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå Folkpartiets förslag att
studerande med barn skall kunna få
tilläggslån oavsett sin ålder, medan rätten
till tilläggslån för studenter över 25 år
avskaffas. Riksdagen bör också avslå
Kristdemokraternas förslag om ett
barntillägg, eftersom den frågan är under
utredning.
Jämför reservationerna 6 (fp) och 7 (kd).
Motionerna
Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub396 yrkande
1 att studerande med barn skall få möjlighet till
tilläggslån i studiemedelssystemet. Tilläggslånet
skall kunna uppgå till 3 000 kr per månad. Enligt
partiet bör möjligheten till tilläggslån för den som
är minst 25 år och har haft inkomst över en viss
nivå avskaffas, eftersom den uppmuntrar studenter
att vänta med sin utbildning. Resurserna som används
för tilläggslån behövs bättre för studerande med
barn, anser motionärerna. Samma förslag framförs i
Folkpartiets motion 2003/04:Ub415 yrkande 2.
Kristdemokraterna framför i motion 2003/04:Ub516
yrkande 7 förslag om att ett barntillägg på ca 250
kr per student och barn skall införas i
studiemedelssystemets bidragsdel fr.o.m.
höstterminen 2005. I motionen nämns att en tredjedel
av alla studenter med barn, och en stor majoritet av
ensamstående föräldrar som studerar, uppbär
socialbidrag. Det är ett grundläggande fel i
systemet när så många är hänvisade till socialbidrag
för sin vardagliga försörjning trots heltidsstudier,
anser motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena med hänvisning till att frågan om
barntillägg i studiemedelssystemet ingår i uppdraget
till den studiesociala utredningen (dir. 2002:120
och 2003:13). Utredaren skall redovisa sitt uppdrag
senast den 31 december 2003.
Riksdagen bör enligt utskottets mening inte
föregripa utredningen och regeringens beredning av
frågan.
Bidragsdelen i studiemedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om höjning
av den normala bidragsdelen i
studiemedelssystemet.
Jämför reservationerna 8 (kd) och 9 (c).
Gällande bestämmelser
Studiebidraget i studiemedelssystemet regleras i
studiestödslagen (1999:1395) 3 kap. 12 och 13 §§.
Studiebidraget enligt 12 § utgör en viss
procentandel av prisbasbeloppet för varje vecka som
den studerande har rätt till studiemedel.
Procentandelen beror på om studierna bedrivs på
heltid eller deltid. Studiebidrag enligt 12 § är det
normala vid eftergymnasiala studier.
Ett högre studiebidrag kan enligt 13 § lämnas till
studerande som är minst 25 år. Det lämnas
huvudsakligen för studier på grundskole- och
gymnasienivå. Bidraget, uttryckt som procentandel av
prisbasbeloppet, är mer än dubbelt så stort som
enligt 12 §.
Uttryckt som procentandel av totalbeloppet i
studiemedel utgör den normala bidragsandelen (enligt
12 §) vid heltidsstudier 34,4 %. Den högre
bidragsnivån enligt 13 § innebär ett bidrag på 82 %.
Motionerna
Kristdemokraterna framför i motion 2003/04:Ub513
yrkande 3 förslag om ett tillkännagivande om att den
normala bidragsdelen i studiemedlen för
universitets- och högskolestudier på sikt skall
höjas till 50 % av totalbeloppet. I ett första steg
bör den höjas till 36 % av totalbeloppet fr.o.m.
höstterminen 2005. För detta har Kristdemokraterna
beräknat en höjning av anslaget till studiemedel med
300 miljoner kronor 2005 och det dubbla 2006.
Centerpartiet vill enligt motion 2003/04:Ub390
yrkande 9 att det så snart statsfinanserna medger
det skall införas ett system där bidrag och lån
vardera utgör 50 % av totalbeloppet i studiemedel.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Studiemedelssystemets funktion är att göra det
möjligt för människor att studera oavsett vilka
ekonomiska resurser de har själva. Bidragsnivån i
studiemedlen har visat sig ha stor betydelse för
systemets rekryteringsfrämjande förmåga. Av den
anledningen höjdes också den normala bidragsnivån
högst påtagligt när det nya studiemedelssystemet
trädde i kraft den 1 juli 2001 (prop. 1999/2000:10,
bet. UbU7, rskr. 96). Värdet av en hög bidragsandel
är således väl känd av regeringen. Ett
tillkännagivande om att på sikt - men utan angivande
av tidpunkt - höja bidragsdelen till 50 % av
totalbeloppet är enligt utskottets mening inte
lämpligt. Varje höjning av bidragsnivån får stora
effekter på statens kostnader, och måste därför
vägas mot andra viktiga ändamål inom
utbildningssektorn eller andra samhällssektorer.
Den höjning av den normala
bidragsnivån till 36 % av
totalbeloppet som förordas i
Kristdemokraternas motion, ryms inte
inom den beräkning av utgifterna för
åren 2005 och 2006 som riksdagen
nyligen har godkänt (prop. 2003/04:1
volym 1 punkt 11, bet. FiU1).
Inkomstprövningen vid beviljande av
studiemedel (fribeloppet)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden om att avskaffa
inkomstprövningen i studiemedelssystemet.
Jämför reservation 10 (m, fp, kd).
Gällande bestämmelser
Studiemedel med fullt belopp lämnas bara om den
studerandes inkomst under ett kalenderhalvår inte är
högre än ett visst belopp, kallat fribeloppet. Har
den studerande högre inkomst än fribeloppet
reduceras det belopp som hon eller han kan få i
studiemedel för det halvåret med 50 % av den del av
inkomsten som överstiger fribeloppet. Bidragsdelen
och lånedelen minskas proportionellt.
Vid heltidsstudier i 20 veckor under ett
kalenderhalvår utgör fribeloppet 125 % av
prisbasbeloppet. Hösten 2003 innebär det att
fribeloppet är 48 250 kr. Fribeloppet är högre vid
studier på deltid.
För en heltidsstuderande upphör rätten till
studiemedel under andra halvåret 2003 om studierna
bedrivs i 20 veckor och inkomsten överstiger 112 169
kr.
Bestämmelserna om fribelopp finns i 3 kap.
studiestödslagen (1999:1395).
Motionerna
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och
Kristdemokraterna framför i sina motioner förslag om
att avskaffa inkomstprövningen.
Moderaterna vill enligt motion 2003/04:Ub385
yrkande 2 avskaffa inkomstprövningen för att göra
det möjligt för studenterna att arbeta utan att få
minskade studiemedel. Därmed kan åtgärden bidra till
att minska studenternas skuldsättning och till att
högre utbildning lönar sig bättre än nu ekonomiskt.
Folkpartiet pekar i motion 2003/04:Ub396 yrkande 8
på att inkomstprövningen leder till att arbete
bestraffas och att studenterna drabbas av stora
marginaleffekter. Motionärerna vill att regeringen
skall återkomma till riksdagen med förslag till
strategi för hur inkomstprövningen skall avskaffas.
Kristdemokraterna anser enligt motion
2003/04:Ub513 yrkande 4 att det skall vara fritt för
studenter att komplettera studiemedlen med eget
arbete utan att bidragsdelen påverkas. De föreslagna
förändringarna skall också kompletteras med höga
krav på resultat och principen att lånen skall
betalas tillbaka, heter det i motionen. Även i
motion 2003/04:Ub443 (kd) yrkande 2 föreslås att
inkomstprövningen skall avskaffas. Det huvudsakliga
skälet är enligt motionärerna att det är studenten
själv som skall avgöra hur hon eller han vill lägga
upp sitt liv, inte staten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Liksom när motsvarande yrkanden behandlades vid
förra riksmötet hänvisar utskottet till att med de
regler som gäller i dag finns det goda möjligheter
för studenter att begränsa sin skuldsättning om de
har arbetsinkomster vid sidan av studiemedlen. Om
inkomstprövningen skulle avskaffas utan några andra
förändringar av studiemedelssystemet skulle även
personer med mycket höga inkomster få rätt till
bidragsdelen. Det skulle kunna leda till stora
kostnadsökningar för staten som enligt utskottets
mening inte är skäliga.
Studiemedelsbelopp i direkt
proportion till uppnådda
studieresultat
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte uttala sig för ett system
med "peng per poäng".
Jämför reservation 11 (fp).
Gällande bestämmelser
En student som har bedrivit studier vid universitet
eller högskola får beviljas studiemedel för
fortsatta studier endast om hon eller han har klarat
studierna så väl att det kan anses sannolikt att
studierna kommer att slutföras inom normal tid (3
kap. 6 § andra stycket studiestödslagen, 1999:1395).
Vilket belopp som därvid kan beviljas är beroende
av hur många poäng studenten avser att läsa och om
det gäller heltids- eller deltidsstudier, samt av
eventuella inkomster över fribeloppet.
Motionen
Folkpartiet för i motion 2003/04:Ub396 yrkande 6 på
nytt fram förslag om ett system med "peng per
poäng", dvs. att studiemedelsbeloppet skall sättas i
direkt relation till hur många poäng studenten
uppnått under föregående period.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår liksom vid förra riksmötet att
riksdagen avslår yrkandet.
Riksdagen har behandlat motsvarande yrkande flera
gånger tidigare, senast hösten 2002 (bet.
2002/03:UbU2 s. 23). Liksom då och tidigare hänvisar
utskottet till att Studiestödsutredningen, som
övervägt idén, kom fram till att nackdelarna med ett
sådant system överväger fördelarna (Sammanhållet
studiestöd, SOU 1996:90 s. 113 f.). Utskottet delar
utredningens uppfattning att huvudprincipen bör vara
att studiestödet inte skall verka styrande på valet
av utbildning. Om ett system med "peng per poäng"
infördes skulle det kunna förstärka lockelsen för
studenter att välja kurser som anses lätta framför
sådana som anses mer krävande, vilket inte är
önskvärt.
Stöd till högre utbildning på
minoritetsspråk
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att
studenter som läser på ett minoritetsspråk
utomlands skall få ett särskilt bidrag till
merkostnader. Utskottet hänvisar till
möjligheterna till merkostnadslån.
Motionen
Vikten av att de nationella minoritetsspråken i
Sverige får stöd från samhället för att hållas
levande tas upp i motion 2003/04:Ub363 (fp).
Motionären pekar på att det är svårt att i Sverige
ge högre utbildning på minoritetsspråken, medan
dessa språk har en betydligt starkare ställning i
andra länder. Hon vill därför att studenter som inte
kan få utbildning på minoritetsspråket i Sverige
skall få ett särskilt stöd för att bedriva studierna
utomlands. Stödet bör utformas som ett utökat
studiebidrag som söks hos CSN. Bidragets storlek
skall anpassas för att täcka de särskilda
merkostnader som uppstår i samband med studierna i
annat land, anser motionären.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
De regler som i dag gäller för studiemedel vid
studier utomlands tar hänsyn till kostnadsläget i
studielandet. För merkostnader i form av resor och
studieavgifter kan studenten få särskilt lån. Dessa
regler gäller för studiemedelsberättigade studier
utomlands, oavsett ämne. Motionen handlar om att
merkostnader för den som läser på ett
minoritetsspråk skulle finansieras med bidrag.
Utskottet är inte berett att ställa sig bakom en
särbehandling av studier just på minoritetsspråk.
Den övre åldersgränsen för
rekryteringsbidrag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att den övre åldersgränsen
för rekryteringsbidraget inte skall
avskaffas.
Jämför reservation 12 (c).
Gällande bestämmelser
För rekryteringsbidrag till vuxenstuderande gäller
en övre åldersgräns på 50 år (5 § lagen om
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande, 2002:624 ).
Motionen
Centerpartiet anser enligt motion 2003/04:Ub391
yrkande 12 att det inte finns något skäl att ha en
övre åldersgräns för rekryteringsbidraget. Det finns
i dag personer som är över 50 år och varken har
grundskole- eller gymnasiekompetens och som riskerar
att bli arbetslösa, heter det i motionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Riksdagen har nyligen fastställt en utgiftsram för
utgiftsområde 15 som inte inrymmer den höjning av
anslaget till rekryteringsbidrag på 700 miljoner
kronor som Centerpartiet föreslagit.
Förslag att inte ha någon övre åldersgräns för
rekryteringsbidraget och förslag om en högre
åldersgräns än 50 år behandlades av riksdagen även
våren 2002 när propositionen Rekryteringsbidrag vid
vuxenstudier (prop. 2001/02: 161) behandlades.
Utskottet skrev då följande (bet. 2001/02:UbU15 s.
13):
Utan en koppling till åldersgränsen för
studiemedel är risken stor att enskilda personer
kommer att rekryteras till studier som inte kan
avslutas med statligt finansierat studiestöd. En
högre åldersgräns än 50 år för
rekryteringsbidraget innebär att också
åldersgränsen för studiemedel skulle behöva
höjas, vilket skulle medföra ökade utgifter för
staten. Utskottet noterar att regeringen anser
att det i framtiden måste finnas många sätt att
möjliggöra ett livslångt lärande för den
enskilde, och att regeringen avser att noga följa
dels studiemedelsreformen, dels utvecklingen inom
andra näraliggande politikområden. Detta är
enligt utskottets mening angeläget.
Utskottet har fortfarande samma uppfattning.
Försäljning av studielånsstocken på
marknaden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår avslag på ett förslag om
att utreda möjligheterna att sälja
studielånsstocken på marknaden utan att
villkoren för studenterna försämras. Idén är
enligt utskottet orealistisk.
Motionen
I motion 2003/04:Ub264 (kd) yrkande 1 framhåller
motionärerna att det är viktigt att hantera den
nuvarande studielånsstocken på ett ekonomiskt
försvarbart sätt. De önskar att regeringen skall
utreda alternativet att sälja studielånsstocken på
marknaden, vilket skulle göra en osäker fordran till
en säker tillgång för staten. En försäljning skulle
vara den mest radikala lösningen, under
förutsättning att villkoren för studenterna blir
lika fördelaktiga som i dagens situation eller
bättre.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Riksdagen har behandlat motsvarande förslag vid de
fyra senaste riksmötena. Utskottet anser liksom
förra året (bet. 2002/03:UbU2 s. 24) att
motionärernas idé är orealistisk. De trygghetsregler
för låntagaren som finns inbyggda i
studiemedelssystemet medför en kostnad för staten,
som det är osannolikt att någon aktör på marknaden
skulle vara villig att ta på sig.
Enklare regler och mindre
förhandsprövning i
studiestödssystemet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte göra några uttalanden om
enklare regler och om mindre förhandsprövning
och mer efterhandskontroll i
studiestödssystemet.
Jämför reservation 13 (fp, kd).
Riksdagens revisorers förslag
Riksdagens revisorer har genomfört en granskning av
hur CSN uppfyller sitt uppdrag. Bakgrunden var de
långa handläggningstiderna för studiestöd och
bristerna i service till studenterna i samband med
terminsstarterna.
I Riksdagens revisorers förslag angående CSN:s
handläggningstider och tillgänglighet (förs.
2002/03:RR15) görs bedömningen att regeringen bör
genomföra ytterligare förenklingar av reglerna för
studiestödet. Revisorerna föreslår att riksdagen gör
ett tillkännagivande till regeringen om detta
(punkt 1). Regler som är enkla och lätta att förstå
underlättar administrationen av studiestödet och gör
systemet begripligt för de studerande och låntagare
som berörs av det, heter det i den rapport som
föregått revisorernas förslag till riksdagen.
Revisorerna anser också att en försöksverksamhet
med mindre förhandsprövning och mer
efterhandskontroll är värd att pröva. De föreslår
att riksdagen gör ett tillkännagivande om detta till
regeringen (punkt 2).
Motionerna
Folkpartiet (mot. 2003/04:Ub2 yrkande 2) och
Kristdemokraterna (mot. 2003/04:Ub1 yrkande 2)
instämmer i revisorernas förslag om regelförenkling.
Folkpartiet skriver i samma motion, yrkande 3, att
partiet inser fördelarna med att minska på
förhandskontrollen, men att det också finns risker
med det som måste tas på allvar. Med tanke på CSN:s
stora problem anser dock Folkpartiet att man bör
pröva förslaget om minskad förhandsprövning.
Efterhandskontrollen bör kunna ske så snabbt att
inte mer än en felaktig utbetalning skall kunna
göras. Dessutom måste informationen till de sökande
vara så tydlig att de inte av misstag söker
studiemedel som de inte har rätt till, framhåller
motionärerna.
Kristdemokraterna anser också (mot. 2003/04:Ub1
yrkande 3) att en del av den kontroll som i dag görs
innan studierna påbörjas bör ersättas av
efterhandskontroll. Om reglerna mer inriktas på att
man genomfört sina studier och uppnått
studieresultat kan beslutskvaliteten blir bättre,
samtidigt som måluppfyllelsen och effektiviteten
också förbättras, heter det i motionen.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå
Riksdagens revisorers förslag och motionsyrkandena
om tillkännagivanden.
Studiemedelssystemet har ganska nyligen
reformerats. Den nya studiestödslagen trädde i kraft
den 1 juli 2001. Som framgår av budgetpropositionen
(utg.omr. 16 s. 150) har vissa smärre
regelförändringar redan gjorts, och ytterligare
förenklingar av reglerna för studiestödet kan enligt
regeringen bli aktuella.
Revisorerna tar själva upp risken för att en
kontroll i efterhand i stället för prövning i förväg
kommer att medföra att fler sökande kan få
studiestöd beviljade på felaktiga grunder och att
återkrav av studiestöd därmed kan bli vanligare.
Detta påpekas även i Folkpartiets motion. Utskottet
vill understryka att återkrav av beviljade och
utbetalade studiemedel skapar stora problem för
studenten och så långt som möjligt bör undvikas.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.
1. Beloppet för studiebidrag inom studiehjälpen
(punkt 3) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub513 yrkande 2.
Ställningstagande
Studiebidraget till ungdomar i gymnasial utbildning
bör höjas den 1 juli 2005 till 1 050 kr per månad.
Det skall vara tydligt att bidraget är kopplat till
studier och att ett aktivt deltagande krävs. Den
enskilde skall från början upplysas om att staten
ger bidrag för tre års fullföljda studier. Skolk
skall kunna medföra avdrag på bidraget.
2. Indragning av studiebidrag (punkt 4) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub418 yrkande 7.
Ställningstagande
Skolk är ett växande problem i många skolor. Skolk
gör det svårt att bedriva en meningsfull
undervisning och skapar ordningsproblem både i och
utanför klassrummet. Närvarokravet måste hävdas
också i en frivillig skolform som gymnasieskolan.
Studiebidraget skall dras in vid stor ogiltig
frånvaro. Studiehjälpsutredningens förslag att
elever i gymnasieskolan skall få barnbidrag i
stället för studiebidrag är därför olyckligt och bör
inte genomföras.
3. Underrättelse till föräldrar om att myndig
elev skolkar (punkt 5) - kd, c
av Inger Davidson (kd) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub391 yrkande 7.
Ställningstagande
En familjs ekonomi kan drabbas hårt av att
studiebidraget dras in för en gymnasieelev på grund
av att eleven skolkar. Det är bekymmersamt att
föräldrarna har försörjningsansvaret för
gymnasieeleven intill 20 års ålder men inte har
självklar rätt till information om elevens
uppförande i skolan, t.ex. om att han eller hon
skolkar. Detta skulle kunna lösas genom att rätten
att underrätta föräldrar till myndiga elever om de
skolkar skrivs in i skollagen.
4. Inackorderingstillägg till ungdomar i
gymnasial utbildning (punkt 6) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub344
och bifaller delvis motion
2003/04:Ub257.
Ställningstagande
Flera av de fristående gymnasieskolorna får ett
förhållandevis stort antal ansökningar från
intresserade ungdomar från andra orter i Sverige än
den egna kommunen. Ett problem är då att CSN inte
beviljar inackorderingstillägg till utifrån kommande
elever. Det blir därmed mycket svårt för dessa
ungdomar att förverkliga sin dröm om att få gå på
ett fristående gymnasium. Regeringen bör ta
initiativ till en översyn av CSN:s praxis när det
gäller inackorderingstillägg.
5. Inackorderingstillägg till ungdomar i
gymnasial utbildning (punkt 6) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub257
och bifaller delvis motion
2003/04:Ub344.
Ställningstagande
För att bevilja inackorderingstillägg kräver CSN att
den studerande inte kan gå motsvarande program eller
nationella inriktning på hemorten. CSN tar ingen
hänsyn till om eleven har valt en skola för att den
arbetar med en särskild pedagogik eller en skola som
inom utrymmet för valbara kurser eller individuella
val erbjuder kurser som inte finns på hemorten. Att
t.ex. hantverksprogrammet finns på elevens hemort
anses som ett hinder för att eleven skall få
inackorderingstillägg för att gå samma program på
annat håll, fastän det kan vara fråga om utbildning
till tapetserare på hemorten och till florist på den
skola på annan ort som eleven vill gå i.
Regeringen bör ta initiativ till ändring av lagar
och förordningar som reglerar inackorderingsstödet
så att elever inte blir utestängda från utbildning
till det yrke de vill arbeta inom.
6. Studiemedel till studenter med barn (punkt
7) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub396 yrkande 1 och
2003/04:Ub415 yrkande 2
och avslår motion
2003/04:Ub516 yrkande 7.
Ställningstagande
Studenter som har barn är en kategori som befinner
sig i en mycket utsatt ekonomisk situation. Dessa
bör ges möjlighet till ett tilläggslån på 3 000 kr i
månaden. I dag finns möjlighet till tilläggslån för
högskolestudenter som fyllt 25 år och haft hög
arbetsinkomst de senaste åren. Detta kan uppmuntra
studenter att vänta med sin utbildning. Sådana
omvända incitament är det viktigt att ta bort.
Resurser frigörs därmed så att studenter med barn
kan få tillläggslån.
7. Studiemedel till studenter med barn (punkt
7) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub516 yrkande 7
och avslår motionerna
2003/04:Ub396 yrkande 1 och
2003/04:Ub415 yrkande 2.
Ställningstagande
Studerande som har barn stöter på en rad problem. En
tredjedel av alla studerande med barn fick
socialbidrag 1998. Bland ensamstående studerande med
barn var denna andel nästan nio tiondelar. Det är
ett grundläggande fel i systemet när så många är
hänvisade till socialbidrag för sin vardagliga
försörjning, trots heltidsstudier. Därför bör det
fr.o.m. höstterminen 2005 införas ett barntillägg i
studiemedelssystemets bidragsdel på ca 250 kr per
student och barn.
8. Den normala bidragsdelen i studiemedel
(punkt 8) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub513 yrkande 3
och bifaller delvis motion
2003/04:Ub390 yrkande 9.
Ställningstagande
Studiestödssystemet skall konstrueras så att många
attraheras av högre studier, samtidigt som systemet
uppmuntrar till personligt ansvarstagande för den
egna ekonomin och därmed också indirekt för
samhällets ekonomi. Bidragsdelen i
studiemedelssystemet bör höjas, inledningsvis
fr.o.m. höstterminen 2005 till 36 % av totalbeloppet
och på sikt till 50 % av totalbeloppet.
9. Den normala bidragsdelen i studiemedel
(punkt 8) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub390 yrkande 9
och bifaller delvis motion
2003/04:Ub513 yrkande 3.
Ställningstagande
Studiemedelssystemets primära uppgift bör vara att
främja rekryteringen till högre utbildning genom att
undanröja sociala och ekonomiska hinder för den
enskilda medborgaren att satsa på sådan utbildning.
Eftersom högre utbildning är en god investering både
för den enskilde och för samhället är det självklart
att staten bör subventionera en del av den enskildes
kostnader för studier och dela risken med honom
eller henne. Så snart statsfinanserna medger det bör
det införas ett nytt studiemedelssystem där bidrag
och lån vardera utgör 50 % av totalbeloppet.
10. Inkomstprövningen vid beviljande av
studiemedel (fribeloppet) (punkt 9) - m, fp,
kd
av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö
(m), Inger Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria
Narti (fp) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub385 yrkande 2,
2003/04:Ub396 yrkande 8,
2003/04:Ub443 yrkande 2 och
2003/04:Ub513 yrkande 4.
Ställningstagande
Systemet med inkomstprövning vid beviljande av
studiemedel bör avskaffas. Det skall vara fritt för
studenter att komplettera studiemedlen med inkomst
av eget arbete och på så sätt kunna begränsa sin
skuldsättning. Fribeloppet bör successivt höjas för
att på sikt avskaffas helt.
11. Principen om studiemedelsbelopp i direkt
proportion till uppnådda poäng (punkt 10) -
fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub396 yrkande 6.
Ställningstagande
Studiemedelssystemet måste bli mer flexibelt och
följsamt i förhållande till den enskilde studenten.
Studiemedel bör utbetalas med utgångspunkt i hur
många högskolepoäng som den studerande tar under en
termin. Principen "peng per poäng" bör införas, så
att fler avklarade poäng leder till en successiv
upptrappning av studiestödet. Modellen uppmuntrar
flit men gör det också möjligt för studenter med en
tillfällig svacka i sina studier att fortsätta sina
studier på lägre fart utan att bli helt utan
ekonomiskt stöd.
12. Den övre åldersgränsen för
rekryteringsbidrag (punkt 12) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub391 yrkande 12.
Ställningstagande
Ur perspektivet livslångt lärande är det
oacceptabelt att rekryteringsbidrag endast kan
lämnas till personer mellan 25 och 50 år. Det finns
i dag personer som är över 50 år och varken har
grundskole- eller gymnasiekompetens och som riskerar
att bli arbetslösa. Dessa blir med dagens snäva
regler hänvisade till kortvariga lågavlönade arbeten
eller långvarig arbetslöshet. Regeringens koppling
mellan studiemedelssystemet och rekryteringsbidraget
är felaktig. Det är långt viktigare att se till den
enskilde individens behov än till behovet av
överensstämmelse mellan regelverken för
rekryteringsbidrag och för studiemedel. Det bör inte
finnas någon övre åldersgräns för
rekryteringsbidraget.
13. Enklare regler och mindre
förhandsprövning i studiestödssystemet
(punkt 14) - fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana
Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen Riksdagens revisorers förslag
2002/03:RR15 punkterna 1 och 2 samt motionerna
2003/04:Ub1 yrkandena 2 och 3 och
2003/04:Ub2 yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Långa handläggningstider hos CSN för studiestöd
och brister i servicen till studenterna i samband
med terminsstarterna har varit ett återkommande
problem. Regler som är enkla och lätta att förstå
underlättar administrationen av studiestödet och gör
systemet begripligt för de studerande och låntagare
som berörs av det. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om förenklingar av reglerna.
Det finns också anledning att, som Riksdagens
revisorer har föreslagit, genomföra en
försöksverksamhet med minskad förhandsprövning och
mer efterkontroll. Försöksverksamheten skall gå ut
på att undersöka om ett sådant system förbättrar
situationen för studenterna. För studenter som vid
efterhandskontroll blir skyldiga att betala tillbaka
inte bara lånet utan också bidraget kan stora
problem uppstå. Efterhandskontrollen bör kunna ske
så snabbt att inte mer än en felaktig utbetalning
skall kunna göras. Dessutom måste informationen till
de sökande vara så tydlig att de inte av misstag
söker studiemedel de inte har rätt till.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.
1. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för
budgetåret 2004, m.m. (punkt 2) - m
av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m)
och Tobias Billström (m).
Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett
övergripande mål för den ekonomiska politiken skall
vara att möjliggöra ökad tillväxt, att kunna leva på
sin lön och stärkt trygghet. Antalet sjukskrivna och
förtidspensionerade måste minskas genom att sjukvård
och rehabilitering förbättras. Detta kräver bl.a. en
målmedveten politik för ett ökat arbetsutbud, rejäla
satsningar på kunskap och forskning samt påtagliga
förbättringar av klimatet för företagande. För att
möjliggöra allt detta krävs en politik som
innehåller lägre skatter för både löntagare och
företagare, en skärpning av bidragssystemen,
avregleringar och ökad konkurrens, en ökad trygghet
för och stärkt självkänsla hos medborgarna.
Våra förslag skall vara trygga, väl sammanhållna
och syftar till att skapa de bästa förutsättningarna
för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande
Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla
större möjligheter till ett rikare liv. Genom en
större enskild sektor och ett starkare civilt
samhälle kan både företag och människor växa. Vi
vill att fler, inte färre, kan komma in på den
ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten
och självkänslan ökar också genom att hushållen får
en större ekonomisk självständighet. Friheten och
rättigheten att välja bidrar både till mångfald, en
bättre kvalitet och en större trygghet. De enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en växling från subventioner och
bidrag till omfattande skattesänkningar för alla,
främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar
vi de människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter att
påverka sin egen situation. Vi slår också fast att
det allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tryggt sätt kunna genomföra de uppgifter som skall
vara gemensamma. Exempelvis tillförs betydande
resurser för att bryta den ökade sjukfrånvaron och
de ökande förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ - med våra förslag till
utgiftstak, anslagsfördelning, skatteförändringar
samt finanspolitiska ramverk - präglas av ordning
och reda och skall ses som en helhet där inte någon
eller några delar kan brytas ut och behandlas
isolerat från de andra. Eftersom riksdagens
majoritet den 19 november 2003 har beslutat om ramar
för de olika utgiftsområdena i enlighet med
finansutskottets förslag och därmed valt en annan
inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu
aktuella beslutet om anslagsfördelning inom
utgiftsområde 15 Studiestöd.
I det följande redovisar vi i korthet det moderata
alternativet till politik inom utgiftsområde 15. Vår
politik finns närmare utvecklad i reservation 7 i
betänkande 2003/04:FiU1.
Vi vill göra en kunskapssatsning som bygger på en
kraftig ökning av resurserna till skolan, högre
utbildning och forskning och på en omläggning av
utbildningssystemet i riktning mot ökad kvalitet,
valfrihet och konkurrens. Vi avvisar liksom tidigare
rekryteringsbidraget och att bidrag till
korttidsstudier fördelas genom två fackliga
intresseorganisationer. De medel som regeringen
beräknat under dessa två anslag (25:4 och 25:7) vill
vi överföra till studiemedelsanslaget. Detta ligger
i linje med vårt förslag under utgiftsområde 16 att
samla alla vuxenutbildningar under ett anslag.
Studiemedelsanslaget anser vi kan minskas med 400
miljoner kronor på grund av att vi gör en annan
prognos än regeringen för antalet studerande.
2. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för
budgetåret 2004, m.m. (punkt 2) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Folkpartiet liberalerna har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt andra
utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har
fastställt för 2004. Vi förordar en ansvarsfull
budgetpolitik med en budgetmarginal som räcker för
det oförutsedda. Balans i statens finanser skall
vara ett nytt mål för budgetpolitiken. Vårt
alternativ framgår av reservation 8 i
finansutskottets betänkande 2003/04:FiU1. För
utgiftsområde 15 innebär det en utgiftsram 2004 som
är 1 834 miljoner kronor lägre än den som riksdagen
nyligen har fastställt.
Vi räknar med en minskad takt i utbyggnaden av
högskolan för att frigöra medel till satsningar på
undervisningskvaliteten. Därför kan anslaget till
studiemedel minskas med 400 miljoner kronor. Vi
anser också att den högre bidragsnivån för vuxna som
läser på gymnasienivå kan sänkas till 60 % av
totalbeloppet, vilket frigör medel för att
totalbeloppet för alla skall kunna ökas med 200 kr
per månad. Liksom tidigare motsätter vi oss
rekryteringsbidraget, som orättvist gynnar personer
som är över 25 år. Vi vidhåller också liksom
tidigare att rätten att fördela studiestöd av
skattemedel inte skall ges till fackföreningar.
Anslaget till korttidsstudiestöd kan därför minskas
med 40 miljoner kronor. De medel som då finns under
anslaget skall fördelas av Sisus.
3. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd
för budgetåret 2004, m.m. (punkt 2) - kd
av Inger Davidson (kd).
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken samt andra
utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har
fastställt för 2004. Kristdemokraternas
budgetalternativ tar sikte på att förbättra Sveriges
tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer
inom olika politikområden. Målet med våra reformer
är att skapa förutsättningar för en uthållig
tillväxt på åtminstone tre procent per år över en
konjunkturcykel. Det innebär att sysselsättningen
kan öka utan att inflationen tar fart, att den
enskildes valfrihet, personliga ansvar och välfärd
kan öka utan politisk detaljstyrning, att den
offentliga sektorn kan vitaliseras och möta ökande
behov utan att jagas av krympande skattebaser och
att statens finanser blir mindre konjunkturkänsliga.
Med socialdemokratisk politik är utvecklingen den
omvända: sysselsättningen minskar, tillväxten väntas
bli lägre än i omvärlden, statsskulden ökar,
detaljstyrningen ökar och i stora delar av
kommunsektorn erbjuds sämre vård och omsorg till
högre skatt. Kristdemokraternas ekonomiska politik
sammanfattas i motion 2003/04: Fi241.
Vi anser att bidraget vid korttidsstudier är
viktigt för att rekrytera personer med kort tidigare
utbildning och stimulera till längre studier.
Däremot anser vi liksom tidigare att statligt
studiestöd inte skall fördelas av olika fackliga
intresseorganisationer. Vi föreslår därför att CSN
och Sisus ges ansvar för fördelning av
korttidsstudiestöd respektive timersättning till
deltagare i särvux. Detta sker genom att anslaget
25:7 Bidrag till vissa organisationer avskaffas och
att anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag tillförs 20
miljoner kronor på en särskild anslagspost
4. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för
budgetåret 2004, m.m. (punkt 2) - c
av Håkan Larsson (c).
Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken samt andra
utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har
fastställt för 2004. Vår ekonomiska politik utgår
från federalismens principer. Samhället, välfärden
och företagsamheten skall växa underifrån. Det är av
den enskilda människans idérikedom och
initiativkraft som företag skapas och samhället
utvecklas. Statens ansvar är att upprätthålla
rättvisa, stabila och överblickbara spelregler för
ekonomin och infrastrukturen. Vårt alternativ
framgår av reservation 10 i finansutskottets
betänkande 2003/04:FiU1. För utgiftsområde 15
innebär det en utgiftsram 2004 som är 700 miljoner
kronor högre än den som riksdagen nyligen har
fastställt.
Den besparing på anslaget till rekryteringsbidrag
som regeringen gör på 700 miljoner kronor, jämfört
med vad som tidigare planerats för 2004, är helt
omotiverad. Den leder endast till att färre
människor kan få en grundläggande utbildning. Vi
vill därför öka anslaget med 700 miljoner kronor.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Regeringen har i proposition 2003/04:1
Budgetpropositionen för 2004,
utgiftsområde 15 Studiestöd, föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i studiestödslagen (1999:1395) (avsnitt
2.1 och 4.1.2),
2. att riksdagen godkänner att under 2004 lån tas
upp i Riksgäldskontoret för studielån intill ett
belopp om 130 500 000 000 kr (avsnitt 4.1.3),
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2004 för ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa
studiesociala ändamål beställa produktion av
studielitteratur som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 4 000 000 kr
efter 2004 (avsnitt 4.1.6),
4. att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar
anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt
uppställningen i bilaga 3 till detta betänkande.
Lagförslaget återfinns som bilaga 2 till detta
betänkande.
Förslaget från Riksdagens revisorer
Riksdagens revisorer har i förslag 2002/03:RR15
angående CSN:s handläggningstider och
tillgänglighet, föreslagit
1. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad Riksdagens revisorer anför i avsnitt
2.2 om enklare regler.
2. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad Riksdagens revisorer anför i avsnitt
2.3 om mindre förhandsprövning och mer
efterhandskontroll.
Revisorernas övriga förslag i 2002/03:RR15 behandlas
i utskottets betänkande 2003/04:UbU1.
Följdmotioner med anledning av
Riksdagens revisorers förslag
2003/04:Ub1 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regelförenklingar
inom studiestödssystemet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mindre
förhandsprövning och mer efterhandskontroll.
2003/04:Ub2 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regelsystemet
för studiestöd skall förenklas enligt vad
Riksdagens revisorer föreslår.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att försök med
minskad förhandsprövning bör göras enligt vad
Riksdagens revisorer föreslår.
Motioner från allmänna
motionstiden
2003/04:Ub257 av Eskil Erlandsson och Kenneth
Johansson (c):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till ändringar i lagar och förordningar där det
klart framgår att om elever måste bo inackorderade
på skolorten skall inackorderingstillägg utgå.
2003/04:Ub264 av Tuve Skånberg och Per Landgren
(kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
alternativet att utförsälja studielånsstocken på
marknaden.
2003/04:Ub344 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av CSN:s praxis
när det gäller inackorderingstillägg för elever som
vill gå på fristående gymnasium.
2003/04:Ub363 av Heli Berg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om stöd till högre utbildning
på minoritetsspråk.
2003/04:Ub385 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):
2. Riksdagen beslutar avskaffa fribeloppsgränsen
helt i enlighet med vad som anförs i motionen.
2003/04:Ub390 av Håkan Larsson m.fl. (c):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att så snart
statsfinanserna medger det införa ett nytt
studiemedelssystem där bidrag och lån skall utgöra
vartdera 50 % av totalbeloppet.
2003/04:Ub391 av Håkan Larsson m.fl. (c):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att skriva in
i skollagen att lärare har rätt att underrätta
föräldrar till myndiga elever om de skolkar.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att inte ha
någon övre åldersgräns för rekryteringsbidraget.
2003/04:Ub396 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avskaffa
dagens tilläggslån till personer över 25 år med
arbetslivserfarenhet och föra över de resurserna
till ett tilläggslån för studerande med barn.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en höjning av
totalbeloppet med 200 kr per månad.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studiemedel till
vuxenstuderande.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om etablerandet av
principen "peng per poäng".
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
skall återkomma till riksdagen med en strategi för
hur fribeloppsgränsen skall avskaffas.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en höjning av
fribeloppsgränsen från 250 till 300 % av
basbeloppet.
2003/04:Ub415 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att studenter över
25 år har större möjlighet till tilläggslån i
studiestödssystemet.
2003/04:Ub418 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om indraget
studiebidrag som en möjlig åtgärd att vidta mot
elever som kränker andra eller har ogiltig
frånvaro.
2003/04:Ub443 av Lars Lindblad och Peter Danielsson
(m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om borttagandet av
fribeloppsgränsen.
2003/04:Ub475 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):
1. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslagen
under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar
i förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.
2003/04:Ub503 av Håkan Larsson m.fl. (c):
Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslagen under
utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i
förhållande till regeringens förslag som framgår av
i motionen redovisad uppställning.
2003/04:Ub513 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en höjning av
studiebidraget för gymnasieelever till
1 050 kr/månad.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om höjd
studiebidragsdel för universitets- och
högskolestudier.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av
fribeloppet utan att bidragsdelen i studiebidraget
påverkas.
8. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslagen
under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar
i förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.
2003/04:Ub515 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
3. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 15
Studiestöd för budgetåret 2004 1 834 000 000 kr
mindre än vad regeringen föreslagit eller således
20 090 855 000 kr enligt i motionen redovisad
uppställning.
2003/04:Ub516 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barntillägg i
studiemedelssystemet.
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
22. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslagen
under utgiftsområde 15 Studiestöd och utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning med de
ändringar i förhållande till regeringens förslag som
framgår av i motionen redovisad uppställning
(delvis).
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1999:1395)
Härigenom föreskrivs att punkt 10 i
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
studiestödslagen (1999:1395) skall ha följande
lydelse.
------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
------------------------------------------------------
10. Den som betalar 10. Den som har beviljats
tillbaka studielån eller studielån eller
återbetalningspliktiga återbetalningspliktiga
studiemedel enligt både studiemedel enligt både
studiestödslagen studiestödslagen
(1973:349) och den nya (1973:349) och den nya
lagen kan begära att lagen kan begära att äldre
äldre lån läggs samman lån läggs samman med nya
med nya lån och att de lån och att de sammanlagda
sammanlagda lånen betalas lånen betalas tillbaka
tillbaka enligt enligt bestämmelserna i
bestämmelserna i den nya den nya lagen.
lagen. Sammanläggningen Sammanläggningen skall
skall börja tillämpas börja tillämpas året
året närmast efter det år närmast efter det år då
då låntagaren begärt att låntagaren begärt att
lånen skall läggas lånen skall läggas samman.
samman. Sammanläggningen Sammanläggningen skall ske
skall ske vid vid kalenderårsskiftet
kalenderårsskiftet enligt enligt följande. En
följande. En gemensam gemensam återbetalningstid
återbetalningstid bestäms bestäms för det
för det sammanlagda lånet sammanlagda lånet i
i enlighet med enlighet med
bestämmelserna i 4 kap. bestämmelserna i 4 kap. 4,
4, 9 och 10 §§ i den nya 9 och 10 §§ i den nya
lagen. För återbetalning lagen. För återbetalning
av det sammanlagda lånet av det sammanlagda lånet
skall bestämmelserna i 4 skall bestämmelserna i 4
kap. i den nya lagen även kap. i den nya lagen även
i övrigt tillämpas. i övrigt tillämpas.
Regeringen eller den Regeringen eller den
myndighet som regeringen myndighet som regeringen
bestämmer får dock bestämmer får dock
föreskriva att föreskriva att årsbeloppet
årsbeloppet enligt 4 kap. enligt 4 kap. 14 § första
14 § första stycket i den stycket i den nya lagen
nya lagen får sättas ned får sättas ned till ett
till ett belopp som är belopp som är lägre än fem
lägre än fem procent av procent av låntagarens
låntagarens inkomst eller inkomst eller från och med
från och med det år då det år då låntagaren
låntagaren fyller 50 år fyller 50 år sju procent.
sju procent. Årsbeloppet Årsbeloppet skall dock
skall dock alltid uppgå alltid uppgå till minst
till minst fyra procent fyra procent av
av låntagarens inkomst. låntagarens inkomst. Från
Från och med det år då och med det år då
låntagaren fyller 50 år låntagaren fyller 50 år
får tillägg till får tillägg till inkomsten
inkomsten göras för göras för förmögenhet.
förmögenhet. Avskrivning Avskrivning av lån som har
av lån som har lagts lagts samman skall i fråga
samman skall i fråga om om lån som lämnats enligt
lån som lämnats enligt den gamla lagen ske enligt
den gamla 8 kap. 9, 10 och 12 §§ i
lagen ske enligt 8 kap. den gamla lagen och i
9, 10 och fråga om lån som lämnats
12 §§ i den gamla lagen enligt den nya lagen ske
och i fråga om lån som enligt 4 kap. 25 § i den
lämnats enligt den nya nya lagen.
lagen ske enligt 4 kap.
25 § i den nya lagen.
------------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
Bilaga 3
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2004
inom utgiftsområde 15 Studiestöd
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag. Företrädarna för (m
har avstått från att
delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 1-4).
Belopp i 1000-tal kronor
-------------------------------------------------------------------------------
Politikområde Anslags-Regeringens Motionärernas avvike
typ förslag regeringens förslag
Anslag
-------------------------------------------------------------------------------
(m) (fp) (kd) (c)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
25 Utbildningspolitik
-------------------------------------------------------------------------------
25:1 Studiehjälp m.m. (ram) 3 102 400
-------------------------------------------------------------------------------
25:2 Studiemedel m.m. (ram) 11 441 +1 058 -400 000
185 266
-------------------------------------------------------------------------------
25:3 Studiemedelsräntor m.m. (ram) 5 833 411
-------------------------------------------------------------------------------
25:4 Rekryteringsbidrag (ram) 1 394 507 -1 394 -1 394 +
507 000
-------------------------------------------------------------------------------
25:5 Bidrag till kostnader vid viss (ram) 61 520
gymnasieutbildning
och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk
-------------------------------------------------------------------------------
25:6 Bidrag till vissa studiesociala (ram) 28 073
ändamål
-------------------------------------------------------------------------------
25:7 Bidrag till vissa organisationer (ram) 63 759 -63 759 -40 000 -
m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 21 924 -400 000 -1 834 -
855 000
-------------------------------------------------------------------------------