Utbildningsutskottets betänkande
2003/04:UBU17

Forskning och forskarutbildning

Sammanfattning



Utskottet  behandlar  48  motionsyrkanden som gäller
olika frågor om forskning och forskarutbildning. Ett
av  yrkandena  väcktes under  allmänna  motionstiden
2002 och de övriga under allmänna motionstiden 2003.

Utskottet avstyrker  samtliga  yrkanden, de flesta
med    hänvisning    till    regeringens    kommande
forskningsproposition och en del med hänvisning till
tidigare beslut av riksdagen i samma fråga.
Yrkandena       handlar       om      övergripande
forskningspolitiska   frågor,  forskningsresursernas
lokalisering,     etikfrågor,     forskarutbildning,
forskarkarriär,    nyttiggörande    av    forskning,
forskningsinformation        och        vetenskaplig
informationsförsörjning.
Fem partier har reserverat sig gemensamt  när  det
gäller  nyttiggörande av forskning (m, fp, kd, c och
mp).  Reservationer  på  andra  punkter  finns  från
Moderata  samlingspartiet,  Folkpartiet liberalerna,
Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet.

Folkpartiet har lämnat ett  särskilt  yttrande  om
insatser    för    postdoktorala    akademiker   och
Vänsterpartiet ett om nyttiggörande av forskning.


Utskottets förslag till riksdagsbeslut


1.      Statens roll i samband med
forskning
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub290 yrkande 13.
Reservation 1 (m)

2.      Sammansättningen av
forskningsfinansierande organ

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub414 yrkandena 14 och 16.
Reservation 2 (fp)

3.      Principer för statens
resurstilldelning till
universitetsforskning

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub509 yrkandena 7 och 9-12.
Reservation 3 (kd)

4.      Forskningsinstitut

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub509 yrkande 13.
Reservation 4 (kd)

5.      Arbetsmiljöns påverkan på
forskningens kvalitet

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub390 yrkande 34.
Reservation 5 (c)

6.      Internationellt
forskningssamarbete

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub238 yrkandena 1-3,
2003/04:Ub262 och
2003/04:Ub290 yrkande 24.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (fp)

7.     Principer för fördelning av
forskningsresurser mellan lärosätena

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 19,
2003/04:Ub311 yrkande 2,
2003/04:Ub356 yrkande 2,
2003/04:Ub390 yrkande 28,
2003/04:Ub397 yrkande 3 och
2003/04:Ub422 yrkande 2.
Reservation 8 (m, fp)
Reservation 9 (c)

8.      Principer för tilldelning av
vetenskapsområde

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub499 yrkande 18.
Reservation 10 (m, fp, kd)

9.      Utgångspunkter för
forskningsetiken

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub509 yrkande 1 och
2003/04:K416 yrkande 36.
Reservation 11 (kd)

10.     Ojävig granskning av
forskningsresultat

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub218.

11.     Upphävande av 1998 års
forskarutbildningsreform

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 21,
2003/04:Ub414 yrkande 19 och
2003/04:Ub509 yrkande 6.
Reservation 12 (m, fp, kd)

12.     Utvärdering av
forskarutbildningen

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub390 yrkande 29.
Reservation 13 (c)

13.     Forskarskolor

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 20 och
2003/04:Ub494 yrkande 2.
Reservation 14 (m, fp)

14.     Antagning till studier för
licentiatexamen

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub290 yrkande 22.
Reservation 15 (m, fp)

15.     Forskarutbildning på heltid för
studerande som deltidsarbetar

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub499 yrkande 12 och
2003/04:Ub509 yrkande 3.
Reservation 16 (kd)

16.     Doktorandtjänster

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub390 yrkande 31.
Reservation 17 (c)

17.     Studiesocial utredning för
forskarstuderande

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub499 yrkande 13.

18.     Sociala förmåner för doktorander
med utbildningsbidrag

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub242.
Reservation 18 (kd)

19.     Forskarstuderandes inflytande

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub390 yrkandena 11 och 33.
Reservation 19 (c)

20.     Doktorsprogram för icke disputerade
lärare

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub390 yrkande 32.
Reservation 20 (c)

21.     Insatser för postdoktorala
akademiker

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub290 yrkande 23.
Reservation 21 (m, kd)

22.     Sakkunnigas ställning vid
lärartillsättningar

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub414 yrkande 17.
Reservation 22 (fp)

23.     Nyttiggörande av forskning

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Fi257 yrkande 1
2003/04:Ub491 och
2003/04:N414 yrkande 14.
Reservation 23 (m, fp, kd, c, mp)

24.     Lättillgänglig information om
forskningsresultat

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub509 yrkande 8.
Reservation 24 (kd)

25.     Register över pågående medicinsk
forskning

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub227.

26.     Vetenskaplig
informationsförsörjning

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub326.
Reservation 25 (v)



Stockholm den 9 september 2004

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman

Följande  ledamöter  har deltagit i beslutet:  Jan
Björkman (s), Britt-Marie  Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp), Sten Tolgfors (m), Agneta  Lundberg (s), Inger
Davidson  (kd),  Nils-Erik  Söderqvist  (s),  Louise
Malmström (s), Ana Maria Narti  (fp),  Sofia  Larsen
(c),  Sören  Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikaela
Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Göran Persson
i  Simrishamn  (s),   Per   Bill  (m)  och  Christer
Erlandsson (s).
2003/04

UbU17


Redogörelse för ärendet



Ärendet


Under allmänna motionstiden hösten  2003 väcktes ett
stort  antal motioner om olika forskningsfrågor.  En
del   av   yrkandena    behandlades   i   utskottets
budgetbetänkande för utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning      (bet.      2003/04:UbU1).
Återstående   yrkanden   behandlas   här.   Dessutom
behandlas  ett  yrkande från  allmänna  motionstiden
hösten  2002, som  finansutskottet  överlämnat  till
utbildningsutskottet i oktober 2003.

Yrkandena i detta betänkande handlar om övergripande
forskningspolitiska   frågor,  forskningsresursernas
lokalisering,     etikfrågor,     forskarutbildning,
forskarkarriär,    nyttiggörande    av    forskning,
forskningsinformation        och        vetenskaplig
informationsförsörjning. De tas upp i samma  ordning
i betänkandet.


Bakgrund


Sedan  ett  par  decennier avlämnar regeringen varje
valperiod  en  forskningspolitisk  proposition,  där
frågor om forskning  och  forskarutbildning  ges  en
övergripande och samlad behandling.

Inför nästkommande forskningspolitiska proposition
har  ett  antal utredningar genomförts. Några av dem
handlar om frågor som också tagits upp i de motioner
som behandlas här.
Forskarutbildningsutredningen  har  lämnat förslag
om    forskarutbildningen    och   karriären   efter
doktorsexamen i betänkandet En  Ny Doktorsutbildning
(SOU 2004:27).
Verket för innovationssystem (Vinnova)  har haft i
uppdrag      av     regeringen     (Närings-     och
Utbildningsdepartementen)  att analysera och föreslå
åtgärder  för  att underlätta  kommersialisering  av
forskningsresultat,  särskilt  vid  universitet  och
högskolor. Vinnova redovisade uppdraget i april 2003
i   rapporten  VINNFORSK  -  VINNOVAs  förslag  till
förbättrad  kommersialisering  och ökad avkastning i
tillväxt på forskningsinvesteringar vid högskolor.
En särskild utredare redovisade  i  december  2003
betänkandet KB - ett nav i kunskapssamhället. Kungl.
biblioteket   -   Sveriges   nationalbibliotek  (SOU
2003:129).
Utskottets överväganden


Övergripande forskningspolitiska
frågor

Utskottets förslag i korthet

Yrkandena  om  statens  roll  i  samband  med
forskning,    om    principer   för   statens
resurstilldelning till universitetsforskning,
om samordning mellan forskningsinstituten, om
arbetsmiljöns   påverkan    på   forskningens
kvalitet    och    om   det   internationella
forskningssamarbetet     bör    avslås    med
hänvisning  till  att  en  forskningspolitisk
proposition är aviserad. Riksdagen  bör  även
avslå  yrkandena  om  att  inga  ledamöter  i
Vetenskapsrådet eller forskningsstiftelsernas
styrelser skall utses av regeringen.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd),
4 (kd), 5 (c), 6 (m) och 7 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata  samlingspartiet tar i motion 2003/04:Ub290
yrkande 13 upp statens roll i samband med forskning.
Enligt  motionen   skall   denna   roll   vara   att
komplettera       andra       forskningsfinansiärer.
Tyngdpunkten  skall  ligga på grundforskningen  samt
forskarutbildningen.  Staten  bör  regelbundet  göra
centrala  avvägningar:  mellan   fasta  och  rörliga
medel,  mellan  olika forskningsområden  och  mellan
koncentration, profilering  och  decentralisering av
forskningsresurserna. Riksdagen och  regeringen  bör
enligt  motionärerna avhålla sig från detaljstyrning
av forskningsanslagen.

U t s k  o  t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Riksdagen behandlade  ett  identiskt  yrkande  vid
förra   riksmötet   (bet.   2002/03:UbU14   s.  10).
Utskottet konstaterade då att de forskningspolitiska
propositioner  som  regeringen  lägger  fram en gång
varje   valperiod   brukar   innehålla  just  sådana
avvägningar  som  Moderaterna  nämner   i  yrkandet.
Regeringen   har   aviserat   en  forskningspolitisk
proposition till nästa riksmöte.

Folkpartiet  framför  i  motion  2003/04:Ub414   sin
uppfattning       om       sammansättningen       av
forskningsfinansierande  organ,   nämligen att ingen
av   Vetenskapsrådets  ledamöter  skall   tillsättas
politiskt   (yrkande   14)  och  att  den  politiska
styrningen av forskningsstiftelserna skall avskaffas
(yrkande  16).  Vetenskapsrådet  och  dess  ämnesråd
skall enligt Folkpartiet styras av forskare, utsedda
av   vetenskapssamhället.    Forskningsstiftelsernas
styrelser skall utses inom och av forskarvärlden och
inte som nu av regeringen.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena.
Riksdagen  behandlade  motsvarande  yrkanden   vid
förra riksmötet (bet. 2002/03:UbU14 s. 12 f.).
Den    ordningen    att    forskningsråden   under
Utbildningsdepartementet består  av  dels  ledamöter
utsedda av regeringen, dels ledamöter utsedda  genom
elektorsval  inom  forskarsamhället  har gällt under
lång  tid.  Den  senare gruppen har alltid  varit  i
majoritet i råden.  Denna  ordning  behölls  när  de
äldre      forskningsråden      avvecklades      och
Vetenskapsrådet  inrättades.  Vetenskapsrådet  är en
myndighet  som  har  att agera självständigt inom de
ramar som ges av riksdagen och regeringen. Utskottet
anser inte att det finns  någon  anledning att ändra
Vetenskapsrådets eller dess ämnesråds sammansättning
på det sätt som föreslås i motionen.
Inte  heller när det gäller forskningsstiftelserna
behövs enligt  utskottets uppfattning den förändring
som Folkpartiet  föreslår.  Som  utskottet  framhöll
förra året bereds regeringens beslut om ledamöter  i
stiftelsernas   styrelser  på  tjänstemannanivå  med
utnyttjande av Utbildningsdepartementets  omfattande
kontaktnät   på   lärosäten,   myndigheter  m.m.  De
kriterier man utgår från är framför  allt  kompetens
men också geografisk spridning och rimlig fördelning
mellan kvinnor och män.

Kristdemokraterna  beskriver  i motion 2003/04:Ub509
ett antal principer som partiet  anser bör gälla för
statens            resurstilldelning            till
universitetsforskning.     För    att    den    fria
grundforskningen     skall     garanteras      måste
basfinansieringen   till  lärosätena  som  andel  av
resurserna öka. Med en  någorlunda  trygg bas kan de
medel  som  forskningsråd  och stiftelser  förvaltar
användas för den högkvalitativa  grundforskning inom
skilda områden som de är till för  att stödja, heter
det  i  motionen  (yrkande  7). Det är positivt  att
universitet och högskolor utvecklar hög vetenskaplig
kompetens inom valda profilområden.  Man  bör enligt
motionärerna  överväga möjligheten att i vissa  fall
ge  statliga forskningsmedel  för  profilering  inom
särskilda  ämnen, snarare än hela vetenskapsområden.
Genom smalare  satsningar kan en högskola nå kritisk
forskningsmassa inom sitt specialområde (yrkande 9).
Forskningsfinansieringen    bör    utgå   från   att
lärosätenas   egna   anslag   till   forskning   och
forskarutbildning ("fakultetsanslagen")  skall klara
kärnkompetensen inom varje vetenskapsområde,  vilket
är  avsett att minska risken för att stora delar  av
den    fristående     finansieringen     går    till
administration och andra overheadkostnader  (yrkande
10). Konsekvenserna av obalansen i medelstilldelning
mellan  olika vetenskapsområden bör utredas (yrkande
11). För  att  möjliggöra  forskning kring samspelet
mellan människan och tekniken  krävs en ökad grad av
samverkan, framhåller motionärerna.  Samarbeten över
ämnesgränser   måste   därför   premieras  och   den
tvärvetenskapliga forskningen få en mer framträdande
roll.  I  särskild  ordning  bör  man  se  över  hur
humaniora och utbildningsvetenskap  har  utvecklats.
Dessa  forskningsområden har svårt att söka  och  få
externa   medel   och   behöver  en  större  statlig
finansiering (yrkande 12).

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena   om   tillkännagivanden.  Riksdagen   bör
avvakta regeringens  aviserade forskningsproposition
innan man tar ställning i de frågor som motionärerna
tagit upp.

I     samma     motion,     2003/04:Ub509,     begär
Kristdemokraterna en översyn  av  möjligheterna  att
effektivisera           samordningen          mellan
forskningsinstituten  och  statens  låga  ekonomiska
deltagande i institutsforskningen  (yrkande  13). En
industri  kan  få  erbjudande om att medverka i viss
forskning  från  olika   institut,   vilket   enligt
motionärerna    visar    på    möjligheterna    till
effektivisering.

U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
En omstrukturering av industriforskningsinstituten
pågår. Målet  är att skapa färre och större institut
med  internationell  konkurrenskraft  och  en  stark
förankring  hos  näringslivet.  För  att  finansiera
omstruktureringen  har  staten  och  Stiftelsen  för
Kunskaps-  och  Kompetensutveckling  (KK-stiftelsen)
tillfört  respektive  lovat  verksamheten  betydande
extra medel under perioden 2003-2005.  I  juni detta
år    har   regeringen   beslutat   att   tillskjuta
ytterligare  40 miljoner kronor under 2004 och 2005,
och KK-stiftelsen har ställt 25 miljoner kronor till
förfogande.   Näringsutskottet   meddelar   i   sitt
betänkande 2003/04:  NU10  (s.  31)  att  frågan  om
ägandet   av   industriforskningsinstituten,  enligt
uppgift från Regeringskansliet,  kan bli föremål för
närmare      övervägande      i     den     kommande
forskningspolitiska propositionen.

Centerpartiet  begär i motion 2003/04:Ub390  yrkande
34  en  utredning   om   arbetsmiljöns  påverkan  på
forskningens kvalitet. Att många forskare måste söka
medel till sin forskning och  även till sin egen lön
för  längre  eller  kortare  tid  framåt  medför  en
otrygghet som kan skrämma många doktorander  från en
framtid   inom  den  akademiska  forskningen,  anser
motionärerna. I vilken omfattning detta sker och vad
det  får för  konsekvenser  bl.a.  för  forskningens
kvalitet bör utredas.

U t  s  k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Samma yrkande  har  behandlats av riksdagen vid de
två  senaste  riksmötena   (bet.  2001/02:UbU11  och
2002/03:UbU14). Utskottet vidhåller  att det är till
gagn  för  forskningens  kvalitet att forskare  från
olika lärosäten och fakulteter konkurrerar om anslag
från   Vetenskapsrådet,  andra   forskningsråd   och
stiftelser  och  får  sina  ansökningar  prövade  av
sakkunniga   bedömare.   Utskottet  utgår  från  att
balansen   mellan   basfinansiering    direkt   till
lärosätena   och   forskningsfinansiering   via   de
centrala   organen   kommer   att  behandlas  i  den
aviserade forskningspropositionen.
Den mycket begränsade tillgången  på tjänster inom
universitet och högskolor för nyexaminerade doktorer
har påtalats bl.a. av Forskarutbildningsutredningen.
I  sitt  betänkande  En  Ny  Doktorsutbildning  (SOU
2004:27) har utredningen föreslagit inrättande av en
ny anställningsform. Betänkandet  ingår i underlaget
för den kommande forskningspropositionen.

Det internationella forskningssamarbetet  tas  upp i
tre motioner.

Moderata    samlingspartiet   skriver   i   motion
2003/04:Ub290   yrkande   24   att   internationellt
forskningsutbyte och samverkan inom högre utbildning
och  forskning  bör  stå  i  fokus  för  de  svenska
satsningarna. Det  är  nödvändigt  att  Sverige  som
kunskapsnation   utgör   en  attraktiv  partner  med
forskning av yppersta kvalitet  som konkurrensmedel,
heter det i motionen.
Enligt motion 2003/04:Ub262 (m)  bör Sverige verka
för att EU:s ramprogram för forskning  läggs ned och
att   det   i   stället   inrättas   ett  europeiskt
forskningsråd.  Motionären  anser  att  det   är  en
oproportionerligt  stor  administrativ  apparat  att
söka pengar ur EU:s ramprogram, att insynen är dålig
och  att  forskningsinriktningen är alltför styrd av
politiker.  Ett  europeiskt  forskningsråd  för  att
stödja   grundforskning   skall   ge  mycket  större
inflytande åt forskarna själva. Rådet  skall fördela
forskningsmedel med ett "peer review-system".
I  motion 2003/04:Ub238 (fp) föreslås förändringar
i EU:s  forskningspolitik  (yrkande  1).  EU  bör  i
större  utsträckning  satsa på forskningsprojekt som
är   för  stora  för  enskilda   medlemsländer   att
genomföra  på  egen  hand  (yrkande  2). Som exempel
nämns   rymdforskning,   forskning   med  behov   av
satellitdata   och   forskning   som  kräver   stora
anläggningar, t.ex. cyklotroner. I  dag  sker  många
sådana   satsningar   genom  bilaterala  samarbeten,
skriver motionärerna. De  anser  vidare att EU borde
införa  någon  typ  av  EU-professurer,  som  skulle
utlysas   inom  specifika  områden   och   sökas   i
konkurrens  mellan  Europas forskare. Den som får en
sådan  tjänst skulle få  förlägga  den  till  vilket
universitet  inom  EU  som  han eller hon själv vill
(yrkande 3).
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena.
Enligt   utskottets   uppfattning   finns    ingen
motsättning   mellan   det  som  förordas  i  motion
2003/04:Ub290 yrkande 24  och  den forskningspolitik
som regeringen bedriver.
Förslag    om   inrättande   av   ett   europeiskt
forskningsråd   har   utarbetats   inom   den   s.k.
Mayorgruppen,   som  tillsattes  medan  Danmark  var
ordförande  i  EU:s   ministerråd.  Enligt  gruppens
rapport,  som  avlämnades  i  december  2003,  skall
forskningsrådet inrättas av EU och få medel ur nästa
ramprogram. Det  förutsätts  att betydande nya medel
avsätts i EU:s budget för nästa  ramprogram.  Frågan
kommer  enligt uppgift att behandlas i ministerrådet
i slutet av september detta år.
Utskottet utgår från att regeringen i den kommande
forskningspropositionen kommer att redogöra för sina
planer inför  utformandet  av  nästa  ramprogram för
forskning inom EU. Riksdagen bör inte i förväg binda
sig för de ställningstaganden som föreslås  i motion
2003/04:Ub238.

Forskningsresursernas lokalisering


Utskottets förslag i korthet

Yrkandena  om  principer  för  fördelning  av
forskningsresurser   mellan   lärosätena  bör
avslås  med  hänvisning  till  den  aviserade
forskningspropositionen. Riksdagen  bör  inte
uttala   som  princip  att  regeringen  skall
tilldela  en  högskola  vetenskapsområde,  om
Högskoleverket har tillstyrkt dess ansökan.
Jämför reservationerna  8  (m, fp), 9 (c) och
10 (m, fp, kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Principen   för  fördelning  av   forskningsresurser
mellan    lärosätena     skall    enligt    Moderata
samlingspartiet  i  motion  2003/04:Ub290  vara  att
resurserna  koncentreras  för att  man  skall  kunna
skapa forskningsmiljöer i världsklass  (yrkande 19).
Kunskapskluster  i  världsklass finns i Sverige  när
det  gäller  IT och bioteknik,  såväl  i  Stockholm-
Uppsala som i  Malmö-Lund,  och  vårt land har också
ett  antal andra kunskapskluster som  håller  mycket
hög  internationell   klass   inom  skilda  områden,
skriver motionärerna.

Centerpartiet  anser  enligt motion  2003/04:Ub390
yrkande 28 att egen forskning  är  nödvändig för att
säkra    grundutbildningens   kvalitet   vid    alla
lärosäten.  En  plan  bör därför fastställas för att
bygga ut och stärka forskningsmiljöerna  vid landets
alla högskolor.
Motionerna    2003/04:Ub311    (m)    yrkande   2,
2003/04:Ub356  (mp,  c)  yrkande 2 och 2003/04:Ub422
(fp)  yrkande 2 framhåller  vikten  av  att  ge  det
regionala      perspektivet     stor     tyngd     i
forskningspolitiken. Forskningen är avgörande om den
högre   utbildningen   skall   kunna   fungera   som
tillväxtmotor   i   en   region,  heter  det  i  den
sistnämnda motionen. Motionerna  pläderar  alla  för
att  Högskolan  i  Gävle  skall  få  utvecklas  till
universitet.
I  motion  2003/04:Ub397  (fp)  yrkande 3 föreslår
motionärerna    att    man    skall    rikta   vissa
forskningsresurser  till  doktorander  som  bedriver
forskning  med  direkt  koppling  till utlokaliserad
grundutbildning.   Universitet   och  högskolor   är
betydelsefulla  motorer i sina län,  och  genom  att
satsa  på spetskompetens,  riktade  forskningsanslag
och större  samarbeten mellan kommunen, näringslivet
och utbildningsplatsen  gynnar man tillväxten, heter
det i motionen.
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena.
Riksdagen  bör  enligt  utskottets mening  invänta
regeringens  forskningsproposition   innan  man  tar
ställning till avvägningen mellan koncentration  och
spridning av forskningsresurser.
Hur   doktorander   som   bedriver   forskning   i
anslutning  till utlokaliserad grundutbildning skall
få  resurser  till   denna   forskning   bör  enligt
utskottets mening inte avgöras av statsmakterna utan
av respektive lärosäte.

Kristdemokraterna  föreslår  i  motion 2003/04:Ub499
yrkande   18   att  principen  för  tilldelning   av
vetenskapsområde skall vara att regeringen tilldelar
en högskola vetenskapsområde,  om Högskoleverket har
tillstyrkt högskolans ansökan, innan andra högskolor
ges  vetenskapsområde.  Det  finns   en   risk   att
regeringen  tar  alltför stor hänsyn till andra skäl
än kvaliteten, anser motionärerna.

U t s k o t t e  t   föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Sedan den 1 januari 1999  gäller  att  en högskola
som    inte    är    universitet    kan    tilldelas
vetenskapsområde,  om  grundutbildning och forskning
vid högskolan har en sådan  kvalitet  och omfattning
inom  vetenskapsområdet  att  forskarutbildning  kan
bedrivas på en hög vetenskaplig  nivå  (2  kap.  5 §
högskolelagen,   1992:1434,   ändr.   1997:797   och
1998:1832).   En   högskola   som   har   tilldelats
vetenskapsområde     har     rätt     att    bedriva
forskarutbildning  och  utfärda  doktorsexamen  inom
hela vetenskapsområdet.
Beslut  om att tilldela vetenskapsområde  fattades
till att börja med av Högskoleverket. Detta ändrades
dock redan  den  1  april 1999, sedan Högskoleverket
hade påtalat problemet med att verket fattade beslut
om vetenskapsområden  men  inte  om  resurserna  för
forskarutbildning   vid   en   högskola.   Riksdagen
beslutade      därför,      efter      förslag     i
budgetpropositionen   för   1999,   att  beslut   om
vetenskapsområde skall fattas av regeringen och inte
av Högskoleverket (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16, bet.
UbU1, rskr. 98). Till de högskolor som  därefter har
blivit  tilldelade  vetenskapsområde  har regeringen
också  fördelat forskningsresurser i en  helt  annan
omfattning än till övriga högskolor.
Högskoleverkets kvalitetsbedömning av ansökan från
en  högskola  om  att  få  vetenskapsområde  är  ett
viktigt  underlag för regeringens ställningstagande.
Enligt utskottets  uppfattning är det nödvändigt att
de  högskolor som tilldelas  vetenskapsområde  också
får    resurser     för     att     kunna    bedriva
forskarutbildning. Det är regeringen  som har ansvar
för      de      statsfinansiella     bedömningarna.
Högskoleverkets kvalitetsbedömning  kan inte ersätta
detta.

Etikfrågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen     bör    avslå    yrkandena    om
utgångspunkter   för   forskningsetiken   med
hänvisning  till  lagen  om  etikprövning  av
forskning   och   till   riksdagens  kommande
behandling      av      propositionen      om
stamcellsforskning.   Riksdagen   bör   avslå
yrkandet    om    ojävig    granskning     av
forskningsresultat    med   hänvisning   till
gällande    regler   om   offentlighet    och
sekretess.
Jämför reservation 11 (kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Kristdemokraterna  anser  det viktigt att lyfta fram
den  människosyn  som  skall vara  utgångspunkt  för
forskningsetiken. Det är inte rätt att forska på vad
som  helst,  hur  som  helst   och  när  som  helst.
Vetenskap   och   forskning  får  inte   underminera
människovärdet, inte  vara  diskriminerande och inte
begränsa människors frihet eller  kränka  människors
integritet, heter det i motion 2003/04:Ub509 yrkande
1.

I   motion   2003/04:K416   yrkande   36  pläderar
Kristdemokraterna  för  en  restriktiv  linje   inom
områden  som  rör  all  form  av  förändring  av den
genetiska  arvsmassan.  Det  är nödvändigt att denna
restriktiva  linje gäller även  på  europeisk  nivå,
framhåller motionärerna.
U t s k o t  t  e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
En lag (2003:460) om etikprövning av forskning som
avser  människor  antogs  av  riksdagen  våren  2003
(prop.   2002/03:50,   bet.   UbU18,   rskr.   213).
Utgångspunkter  för  den  etikprövning som numera är
obligatorisk innan forskning som avser människor får
påbörjas är just att forskningen måste kunna utföras
med respekt för människovärdet  (7 §), att mänskliga
rättigheter och grundläggande friheter  alltid skall
beaktas   vid   etikprövningen  och  att  människors
välfärd skall ges  företräde  framför samhällets och
vetenskapens  behov  (8  §).  Yrkande   1  i  motion
2003/04:Ub509    är    enligt    utskottets   mening
tillgodosett.
Regeringen lade i början av juni  detta år fram en
proposition     om     stamcellsforskning     (prop.
2003/04:148).  Propositionen  kommer  att  behandlas
under  det  följande riksmötet. Utskottet anser  att
riksdagen inte  bör  föregripa  den behandlingen och
att riksdagen därför bör avslå yrkande  36  i motion
2003/04: K416.

Enligt  motion  2003/04:Ub218  (m)  bör  det  skapas
möjlighet      till     ojävig     granskning     av
forskningsresultat.    Om   ett   forskningsresultat
avviker kraftigt från andra tidigare studier och nya
studier  inte  heller  kan bekräfta den  ifrågasatta
forskningens  resultat,  bör  det  finnas  en  sådan
möjlighet  även  om  det ligger  integritetskänsligt
material som grund, skriver motionären. Han vill att
regeringen  skall  låta   utreda  hur  sådan  ojävig
granskning skall kunna ske.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
En    grundläggande    förutsättning    för    att
forskningsresultat   skall   vinna  tilltro  är  att
underlag,  metoder och slutsatser  kan  granskas  av
andra  forskare.   För  forskningen  vid  offentliga
institutioner såsom universitet och högskolor gäller
i Sverige offentlighetsprincipen.  Till  skydd bl.a.
för    enskilda   personers   integritet   finns   i
sekretesslagen   (1980:100)   regler  som  begränsar
utlämnandet av uppgifter i allmänna  handlingar.  Av
förarbeten    till    sekretesslagen   framgår   att
utlämnande för forskning  ofta  bör  kunna  ske utan
beaktansvärd  risk  för  skada  (prop. 1979/80:2  s.
347).

Forskarutbildning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   yrkandena  om   att
garantera    doktoranderna    inflytande    i
högskolans    organ,   Vetenskapsrådet    och
forskningsstiftelsernas     styrelser.    Ett
flertal  yrkanden om forskarutbildningen  bör
avslås  med  hänvisning  till  den  aviserade
forskningspropositionen.
Jämför reservationerna  12  (m,  fp,  kd), 13
(c), 14 (m, fp), 15 (m, fp), 16 (kd), 17 (c),
18 (kd), 19 (c) och 20 (c).

Bakgrund

Forskarutbildningen  är  sedan  år 1969 en  fyraårig
utbildning som avslutas med doktorsexamen.  I  syfte
att  effektivisera forskarutbildningen och förbättra
rättssäkerheten  för doktoranderna ändrades reglerna
den 1 april 1998 efter förslag i budgetpropositionen
för 1998 (prop. 1997/98:1  utg.omr.  16,  bet. UbU7,
rskr.  109).  Då infördes bl.a. krav på att den  som
antas till forskarutbildning  skall  ha finansiering
ordnad  för  hela  studietiden.  Vidare infördes  en
bestämmelse    om    att    doktorander   som    har
utbildningsbidrag har rätt att  få  anställning  som
doktorand när två år återstår av utbildningstiden.

Regeringen  tillsatte  i december 2002 en särskild
utredare  för  att  utreda  vissa   frågor   rörande
forskarutbildningen och perioden efter doktorsexamen
(dir.   2002:148).  Utredningens  betänkande  En  Ny
Doktorsutbildning  -  kraftsamling för excellens och
tillväxt    (SOU    2004:27)    lades    fram    och
remissbehandlades under våren 2004.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata samlingspartiet  -  i  motion 2003/04:Ub290
yrkande   21   -   och   Folkpartiet   -  i   motion
2003/04:Ub414 yrkande 19 - begär att riksdagen skall
upphäva  1998  års  forskarutbildningsreform.   Båda
partierna  anser  det  fel  att  göra  tillgång till
studiefinansiering   till   en   förutsättning   för
tillträde till doktorandstudierna.  I  stället borde
utgångspunkterna  vara  doktorandens  möjlighet  att
klara  studierna  och  hans  eller  hennes lust  att
utveckla ny kunskap. Motionärerna ifrågasätter också
normen att utbildningen till doktorsexamen  skall ta
fyra   år   oavsett  ämnet  för  avhandlingen.  Även
Kristdemokraterna  begär  -  i  motion 2003/04:Ub509
yrkande 6 - att regeringen skall  återkalla reformen
att   forskarutbildning   inte  får  påbörjas   utan
fullständig finansiering. Detta krav har slagit hårt
mot humaniora och samhällsvetenskap, eftersom det är
svårt  att  finna finansiärer  av  sådan  forskning,
skriver Kristdemokraterna.  Samma  påstående finns i
folkpartimotionen.

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandena.
Förslagen    från    Forskarutbildningsutredningen
kommer enligt vad utskottet  har inhämtat att utgöra
ett   av   underlagen  för  den  forskningspolitiska
proposition som regeringen har aviserat. Utredningen
berör   bl.a.   doktorandernas   studievillkor   och
ansvaret  för  studiefinansieringen.  Riksdagen  bör
vänta   med   ställningstaganden   till   dess   att
regeringen har lagt fram sina förslag.

Centerpartiet   föreslår   i   motion  2003/04:Ub390
yrkande 29 att forskarutbildningen  skall utvärderas
och de forskarstuderandes situation ses över.

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandet.
Det  som  begärs  i  yrkandet  är just det som har
genomförts     av     Forskarutbildningsutredningen.
Riksdagen  bör  avvakta  regeringens   beredning  av
ärendet.

Moderata     samlingspartiet    begär    i    motion
2003/04:Ub290  yrkande  20 ett tillkännagivande till
regeringen   om  att  forskarskolor   skall   byggas
nedifrån och upp,  inte uppifrån och ned. Lärosätena
själva bör få forma  lämpliga  nätverk,  som  utöver
svenska  lärosäten  gärna  kan  få  innehålla  såväl
företag  som  utländska  universitet,  heter  det  i
motionen.

Motion  2003/04:Ub494 (s) tar upp ämnet statistik,
som  enligt   motionären   är   viktigt   både  från
forskningssynpunkt    och    för    de    offentliga
institutionerna.  För  att  säkra  forskningen  inom
ämnet bör det tilldelas riktade resurser för en egen
forskarskola, anser han (yrkande 2).
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandena.
Även  forskarskolornas  roll i forskarutbildningen
och  deras  ställning  i  universitetsorganisationen
behandlas      i      Forskarutbildningsutredningens
betänkande. Riksdagen bör därför också i denna fråga
avvakta regeringens kommande förslag.

Möjligheten  att  anta studenter  till  studier  för
licentiatexamen bör  enligt Moderata samlingspartiet
avskaffas (motion 2003/04:Ub290  yrkande 22). Det är
tänkbart att det regelmässigt blir  så att studenter
först  måste  antas till studier för licentiatexamen
för att senare  eventuellt  tillåtas  gå vidare till
studier för doktorsexamen, skriver motionärerna.

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandet.
Frågan  om  licentiatexamens ställning behandlas i
Forskarutbildningsutredningens betänkande. Riksdagen
bör avvakta regeringens beredning av frågan.
Utskottet vill  i sammanhanget nämna att det under
2003 antogs sammanlagt  761 studenter för utbildning
till  licentiatexamen. Av  dessa  antogs  45  %  vid
Karolinska  Institutet och Kungl. Tekniska högskolan
(källa: Högskoleverkets  årsrapport  2004). Samma år
antogs   3   913   studenter  för  utbildning   till
doktorsexamen.

Kristdemokraterna     välkomnar     i     motionerna
2003/04:Ub499 yrkande 12 och 2003/04:Ub509 yrkande 3
att det numera är möjligt att bedriva forskarstudier
på  deltid  parallellt  med   förvärvsarbete,   även
utanför   lärosätet.   Enligt   motionärerna   skall
deltidsdoktorander dock ha rätt att när de så önskar
övergå till forskarstudier på heltid.

U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Frågorna      kring     studiefinansiering     vid
forskarutbildning  och  högskolans  och doktorandens
respektive rättigheter och skyldigheter  behandlas i
Forskarutbildningsutredningens betänkande. Riksdagen
bör avvakta regeringens beredning av förslagen.

Centerpartiet   föreslår   i   motion  2003/04:Ub390
yrkande  31  att  regeringen  skall  arbeta  för  en
omvandling      av      utbildningsbidrag       till
doktorandtjänster  samt  att  forskarstudenter  inte
skall   behöva   ha   stipendier   som   huvudsaklig
inkomstkälla.

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandet.
Frågan  om  utbildningsbidrag  och  stipendier som
finansiering    av   forskarstudier   behandlas    i
Forskarutbildningsutredningens betänkande. Riksdagen
bör avvakta regeringens beredning av förslagen.

I   motion   2003/04:Ub499    yrkande    13    begär
Kristdemokraterna   en  studiesocial  utredning  för
forskarstuderande. Finansieringen  av forskarstudier
behöver ses över, liksom de forskarstuderandes  hela
studiesociala   situation.   Den  skiljer  sig  från
grundutbildningsstudenternas, hävdar motionärerna.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandet.
Den    studiesociala    utredningens    betänkande
Studerande   och  trygghetssystemen  (SOU  2003:130)
lades fram i december  2003,  alltså  efter  det att
motionen   väcktes.  Utredningens  studerandebegrepp
inkluderar doktorander.  Beredningen av utredningens
förslag pågår inom Regeringskansliet.
Studiefinansieringen     vid     forskarutbildning
behandlas      i      Forskarutbildningsutredningens
betänkande.   Riksdagen  bör   avvakta   regeringens
beredning av förslagen.

I  motion  2003/04:Ub242  (kd)  tar  motionären  upp
problemet att utbildningsbidrag för doktorander inte
berättigar till  sociala  förmåner  vid  sjukdom och
graviditet.  Doktoranden  har  visserligen rätt  att
behålla   utbildningsbidraget  under   sjukdom   och
föräldraledighet,  och  lärosätet  kan  förlänga den
period   som   doktoranden   får   ha  bidraget  med
motsvarande tid, men lärosätena ser  med oblida ögon
på att deras anslag tas i anspråk för  detta och kan
vägra att förlänga bidragstiden. Detta medför  att i
synnerhet unga kvinnor måste välja mellan att forska
och att bilda familj, skriver motionären.

U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet med hänvisning till att ett förslag i denna
fråga        har         lagts        fram        av
Forskarutbildningsutredningen.

Centerpartiet  för  i  motion   2003/04:Ub390   fram
förslag     om    att    forskarstuderande     skall
tillförsäkras  inflytande  både  i  olika beslutande
organ inom lärosätena (yrkande 11) och i de statliga
organisationerna för forskningsfinansiering (yrkande
33).

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandena.
Motsvarande  yrkanden  har behandlats av riksdagen
flera  gånger,  senast  vid  förra  riksmötet  (bet.
2002/03:UbU14  s.  18).  Utskottet  hänvisar  liksom
tidigare  till  att  de  forskarstuderande  ingår  i
studentkåren inom lärosätet  och  att  det  bör vara
kåren   som   själv   bestämmer   vilka   som   bäst
representerar  studenterna i olika organ där. Varken
de  statliga  forskningsråden   -   Vetenskapsrådet,
Forskningsrådet  för  miljö,  areella  näringar  och
samhällsbyggande  (Formas)  och Forskningsrådet  för
arbetsliv och socialvetenskap  (FAS)  -,  Verket för
innovationssystem   (Vinnova)  eller  de  av  staten
bildade  forskningsstiftelserna   har   ansvar   för
anordnandet  av  forskarutbildning. Det finns därför
inte anledning att de forskarstuderande ges särskild
representation i något av dessa organ.

I   motion   2003/04:Ub390   yrkande   32   föreslår
Centerpartiet  också  att Högskoleverket skall ges i
uppdrag att utreda hur  ett doktorsprogram för icke-
disputerade lärare kan genomföras.  Högskolorna  bör
stimuleras  att  genomföra sådana program som syftar
till att läraren skall kunna förena undervisning med
egen forskarutbildning  och  senare forskning, anser
motionärerna.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandet.
Samma yrkande har behandlats av riksdagen  vid  de
två   senaste   riksmötena  (bet.  2001/02:UbU4  och
2002/03:UbU14).  Utskottet  anser  det  viktigt  att
andelen disputerade lärare ökar, framför allt vid de
nya universiteten  och de mindre högskolorna. Liksom
förra  året  hänvisar   utskottet   till   att  alla
högskolor  disponerar anslag som får användas  bl.a.
för   studiefinansiering    i   forskarutbildningen.
Forskarutbildningsutredningen     ägnar    i    sitt
betänkande ett särskilt avsnitt åt forskarutbildning
vid högskolor utan vetenskapsområde  eller  med  ett
sådant  (SOU 2004:27 s. 266 f.). Där redovisas bl.a.
att flera  mindre högskolor uppgivit att en stor del
eller huvuddelen  av högskolans forskningsanslag går
till forskarutbildning.

Forskarkarriär


Utskottets förslag i korthet

Med    hänvisning    till    den    aviserade
forskningspropositionen  bör  riksdagen avslå
ett  yrkande  om  insatser  för postdoktorala
akademiker.       De       sakkunniga       i
tillsättningsärenden  inom högskolan bör inte
återges  rösträtt  i  de  organ  som  bereder
ärendena.
Jämför reservationerna 21 (m, kd) och 22 (fp)
samt särskilt yttrande 1 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata    samlingspartiet   skriver    i    motion
2003/04:Ub290  yrkande  23 om vikten av insatser för
postdoktorala akademiker.   Det  är av stor vikt att
unga forskare ges tillfälle att efter  examen  vidga
sina  vyer  och komma bort från sina egna handledare
och egna universitet  under  en period för att skapa
självständighet som blivande forskare,  heter  det i
motionen.  Sådana  insatser  är också nödvändiga för
att      långsiktigt     bredda     och     utveckla
forskarhandledningskompetensen, anser motionärerna.

U t s k  o  t  t et  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Förslag om en ny  typ  av  anställning  som  skall
rekrytera    nydisputerade   har   lagts   fram   av
Forskarutbildningsutredningen. Riksdagen bör avvakta
regeringens beredning av frågan.

Folkpartiet tar  i  motion  2003/04:Ub414 yrkande 17
åter  upp  frågan  om  sakkunnigas   ställning   vid
lärartillsättningar. Motionärerna vänder sig mot att
de     som     medverkar    som    sakkunniga    vid
lärartillsättningar  numera inte ingår som ledamöter
med rösträtt i de organ  inom  lärosätena  som avger
förslag  till  vem som skall anställas som professor
eller forskare.  De  anser att det finns en uppenbar
risk   att   politiska  eller   andra   ovidkommande
värderingar får  ligga till grund för ett beslut som
skall värdera vetenskaplig kompetens.

U t s k o t t e  t   föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Riksdagen har behandlat  samma  yrkande vid de två
senaste  riksmötena,  då  utskottet  med   utförliga
motiveringar har avstyrkt det (bet. 2001/02:UbU11 s.
16 och 2002/03:UbU14 s. 19). Utskottet vill  även nu
stryka  under att utskottet inte delar motionärernas
uppfattning  att  en  fakultetsnämnd  kan befaras ta
ovidkommande  hänsyn  på  ett  sätt som de  tidigare
tjänsteförslagsnämnderna - där de  sakkunniga ingick
som ledamöter - inte gjorde.

Nyttiggörande av forskning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen     bör    avslå    yrkandena    om
nyttiggörande  av  forskning  med  hänvisning
till att regeringen  nyligen  har tillsatt en
utredning om lärarundantaget.
Jämför reservation 23 (m, fp, kd,  c, mp) och
särskilt yttrande 2 (v).

Motioner och utskottets ställningstagande

Tre  motioner  tar  upp  frågor om nyttiggörande  av
forskning.

Vänsterpartiet  föreslår  i  motion  2002/03:Fi257
yrkande  1  att regeringen  skall  låta  utreda  hur
staten och skattebetalarna  skall  kunna  dra större
nytta  av  de  nya idéer och produkter som tas  fram
genom den skattefinansierade forskningen.
Miljöpartiet skriver i motion 2003/04:N414 yrkande
14 att lärarundantaget,  som ger högskolans forskare
de materiella rättigheterna  till sina innovationer,
skapar incitament för forskarna  att kommersialisera
sina  forskningsresultat. Partiet anser  att  staten
bör stimulera kommersialiseringen genom att gynna de
högskolor och universitet som erbjuder sina forskare
belöningar  i form av olika slags vinstdelningspaket
såsom royaltyn,  delägarskap  eller  optioner  i ett
eller  flera  företag  som  startas genom lärosätets
holdingbolag.
I motion 2003/04:Ub491 (s)  föreslår  motionärerna
att  regeringen  snarast skall se över möjligheterna
att avskaffa lärarundantaget  och  villkoren för hur
lärosäten      och      universitetssjukhus      kan
kommersialisera patent.
U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Riksdagen godkände våren 2000 att det till statens
uppgifter i fråga om forskning och utvecklingsarbete
skall höra  att  ha  ett övergripande ansvar för att
det svenska samhället utvecklar och tar till vara ny
kunskap och att medverka  till att forskningsrön kan
tas till vara i alla delar  av det svenska samhället
(prop.   1998/99:94,   bet.  1999/2000:UbU3,   rskr.
1999/2000:9).   Frågan   om    lärarundantaget   och
kommersialisering  av  forskningsresultat   har   på
regeringens    uppdrag   utretts   av   Verket   för
innovationssystem  (Vinnova).  En  särskild utredare
har  därefter  fått  i  uppdrag  att  klarlägga   de
rättsliga   konsekvenserna  av  ett  avskaffande  av
lärarundantaget  (dir.  2004:106). Utredningen skall
redovisas  senast den 30 mars  2005.  Riksdagen  bör
enligt   utskottets   mening   avvakta   regeringens
beredning av frågan.

Information om forskning


Utskottets förslag i korthet

Med    hänvisning    till    den    aviserade
forskningspropositionen  bör  riksdagen avslå
yrkandet      om      vidareutveckling     av
forskningsinformationen.  Riksdagen  bör inte
begära  att  regeringen  initierar ett samlat
register   över   all   pågående    medicinsk
forskning i Sverige.
Jämför reservation 24 (kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Kristdemokraterna  vill enligt motion  2003/04:Ub509
yrkande   8   att   formerna    för   lättillgänglig
information om forskningsresultat   skall  utvecklas
vidare.  Som  ett  gott  exempel nämner motionärerna
Vetenskapsrådets     start     av     Internetsajten
forskning.se, där forskningsresultat  presenteras på
ett lättförståeligt sätt.

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandet om tillkännagivande.
I   regleringsbreven   för   Vetenskapsrådet   har
regeringen    som    mål    för    verksamhetsgrenen
forskningsinformation  angett att forskningsresultat
skall  spridas  till  utförare   och   användare  av
forskning   samt   till  en  intresserad  allmänhet.
Vetenskapsrådet skall till regeringen redovisa bl.a.
vilka  särskilda insatser  som  genomförts  för  att
stimulera  till  debatt  om  och  popularisering  av
forskning   och   hur   metoderna   för  att  sprida
information     vidareutvecklats    och    förnyats.
Utskottet utgår från  att regeringen återkommer till
forskningsinformationen      i     den     aviserade
forskningspropositionen.

Ett offentligt, samlat och lättillgängligt  register
över  all  pågående  medicinsk  forskning  i Sverige
finns  inte  i  dag,  skriver  motionären  i  motion
2003/04:Ub227  (kd).  Han anser att det för de sjuka
är av intresse att ta del av det allra senaste i den
medicinska forskningen  men  att  läkare  och  övrig
sjukvårdspersonal  inte  alltid hinner med att följa
det senaste om sjukdomen och  möjliga  läkemedel och
behandlingsmetoder.  Ett sådant register,  som  även
innefattar forskningens rön, bör därför initieras.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.

Internetsajten forskning.se ägs av
åtta forskningsfinansiärer:
Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap (FAS),
Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande
(Formas), Vinnova, Naturvårdsverket,
Stiftelsen för Miljöstrategisk
forskning (Mistra), Stiftelsen för
Kunskaps- och Kompetensutveckling
(KK-stiftelsen) och Stiftelsen för
vård- och allergiforskning
(Vårdalstiftelsen). Utskottet har
inhämtat att man nu står i begrepp
att starta ett pilotprojekt med fem
universitet, där syftet är att få
uppgifter - på svenska - om all
pågående forskning hos dem. Tanken
är att på längre sikt uppgifterna
hos alla forskningsfinansiärer om
den forskning de finansierar skall
ingå i pilotförsöket.


Vetenskaplig informationsförsörjning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   yrkandet   om   att
Högskoleverket  skall utreda formerna för den
framtida                        vetenskapliga
informationsförsörjningen.
Jämför reservation 25 (v).

Motion och utskottets ställningstagande

Motion   2003/04:Ub326   (v)  tar  upp   de   ökande
kostnaderna    för    vetenskapliga     tidskrifter.
Tidskrifternas  status  som  kanaler  för forskarnas
ambitioner  bör  konkurrensutsättas,  heter   det  i
motionen.  Universiteten  eller speciella nationella
eller internationella bibliotek  borde  vara  de som
publicerade  artiklarna,  efter  en  lika strikt och
oberoende  granskning  som  nu,  men på webben  utan
kostnad  och öppet för alla. Motionärerna  vill  att
Högskoleverket   skall   få  i  uppdrag  att  utreda
formerna    för    den    framtida     vetenskapliga
informationsförsörjningen.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandet.
Den    extrema   prisökningen   på   vetenskapliga
tidskrifter,  som motionärerna påtalar, är ett stort
problem för forskningen. Hur det skall lösas behöver
dock  enligt  utskottets  mening  utredas  grundligt
innan  riksdagen   tar   ställning.   Det  bör  vara
regeringens  sak  att  bestämma i vilken ordning  en
sådan utredning skall genomföras.
Kungl.     bibliotekets     -      det     svenska
nationalbibliotekets - uppgifter och verksamhet  har
varit föremål för en utredning, som publicerade sina
resultat    i   betänkandet   KB   -   ett   nav   i
kunskapssamhället  (SOU 2003:129). Ärendet bereds nu
i Regeringskansliet med inriktning på att regeringen
skall       återkomma      till       frågan       i
forskningspropositionen.
Reservationer



Utskottets   förslag    till    riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.


1. Statens roll i samband med forskning (punkt
1 ) - m

av  Sten Tolgfors (m), Tobias Billström  (m)  och
Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkande 13.

Ställningstagande

Statens uppgift inom forskning och utveckling är att
komplettera andra forskningsfinansiärer. Det innebär
att  tyngdpunkten  läggs  på  grundforskningen   och
forskarutbildningen. Den rena forskningspolitiken är
en  del  av  en politik för utvecklandet av ny, ofta
avancerad  kunskap.   Staten  bör  regelbundet  göra
centrala avvägningar såsom

-  mellan fasta och rörliga  medel  till  forskning,
dvs.     mellan     direkta    forsknings-    och
forskarutbildningsanslag   till  universitet  och
högskolor   och   de   medel   som  fördelas   av
forskningsfinansieringsorganen,
-
-  mellan olika forskningsområden,
-
-  mellan     koncentration,     profilering     och
decentralisering av forskningsresurserna.
-
Staten skall också spela en aktiv  roll inom områden
där  Sverige  har förutsättningar att  nå  speciella
framgångar.


2. Sammansättningen av forskningsfinansierande
organ (punkt 2) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub414 yrkandena 14 och 16.

Ställningstagande

Vetenskapsrådet   är   inte  skyddat  från  politisk
detaljstyrning. Dess självständiga  ställning  måste
säkras.   Inga  ledamöter  i  Vetenskapsrådet  skall
tillsättas  politiskt, utan Vetenskapsrådet och dess
ämnesråd  skall   styras  av  forskare,  utsedda  av
vetenskapssamhället. Vilka ansökningar som tilldelas
anslag  skall  avgöras   enbart  utifrån  en  strikt
akademisk bedömning. Även forskningsstiftelserna bör
befrias från den direkta politiska styrning som blev
följden   när   den  socialdemokratiska   regeringen
ändrade stiftelselagen och föreskrev att ledamöterna
i stiftelsernas styrelser skall utses av regeringen.
Stiftelsernas styrelser bör i stället utses inom och
av forskarvärlden.


3. Principer för statens resurstilldelning till
universitetsforskning (punkt 3) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub509 yrkandena 7 och 9-12.

Ställningstagande

Dagens  situation  med ansökan om forskningsmedel  i
konkurrens   skapar   kortsiktiga    lösningar   och
konsumerar  orimligt mycket av dyrbar forskartid  på
lärosätena. Det  är  nödvändigt av kvalitetsskäl att
behålla konkurrens, men  basfinansieringen som andel
av resurserna måste öka. Endast så kan en långsiktig
finansiering  av  grundforskning   tryggas.  Med  en
någorlunda trygg bas kan de medel som  forskningsråd
och    stiftelser   förvaltar   användas   för   den
högkvalitativa  grundforskning  inom  skilda områden
som  de  är  till  för  att  stödja.  För närvarande
hindrar Sveriges finansiella situation  en  fortsatt
snabbkonvertering av högskolor till universitet  med
fullt   utbyggda   forskningsresurser   inom   flera
vetenskapsområden.    Den   framkomliga   vägen   är
profilering    med    fördjupad    forskning    inom
profilområden. Man bör  överväga  möjligheten  att i
vissa   fall   ge   statliga   forskningsmedel   för
profilering  inom  särskilda  ämnen  snarare än hela
vetenskapsområden. Genom smalare satsningar  kan  en
högskola   nå   kritisk  forskningsmassa  inom  sitt
specialområde. I övriga ämnen bör högskolan samverka
med  andra  lärosäten   för  att  garantera  lärarna
forskningsmöjligheter  och   för   att  upprätthålla
kvaliteten. Forskningsfinansieringen  bör  utgå från
att  fakultetsanslagen  skall  klara kärnkompetensen
inom  varje vetenskapsområde. Därmed  minskar  också
risken   att   stora   delar   av   den   fristående
finansieringen    går    till   administration   och
overheadkostnader. Det har  länge  funnits en tydlig
uppdelning  där  de  tekniska och naturvetenskapliga
vetenskapsområdena  fått  större  delen  av  statens
resurser.    Konsekvenserna     av    obalansen    i
medelstilldelning mellan olika vetenskapsområden bör
utredas.   Samarbeten   över   ämnesgränser    måste
premieras  och den tvärvetenskapliga forskningen  få
en mer framträdande  roll  i  svensk  forskning  och
forskningspolitik.      Den     humanistiska     och
samhällsvetenskapliga forskningen har svårt att söka
och  få  externa  medel och  behöver  få  en  större
statlig  finansiering.  Regeringen  bör  i  särskild
ordning   låta    se    över   hur   humaniora   och
samhällsvetenskap har utvecklats.


4. Forskningsinstitut (punkt 4) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub509 yrkande 13.

Ställningstagande

Den viktigaste  rollen  för  forskningsinstituten är
samspel  i  forskning  och  utvecklingsarbete  (FoU)
mellan  industri,  institut  och  högskola.  Ett  av
problemen  med den nuvarande institutsstrukturen  är
att  samordningen  för  forskningsanslagsansökningar
inte fungerar.  En industri kan få motta erbjudanden
om att delta i viss forskning, för att strax efteråt
också  få  erbjudande  om  att  delta  i  ett  annat
instituts  forskning.  Här  finns  möjligheter  till
effektivisering.  Statens låga ekonomiska deltagande
i institutsforskningen  är  ytterligare  en  sak att
uppmärksamma.


5. Arbetsmiljöns påverkan på forskningens
kvalitet (punkt 5) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 34.

Ställningstagande

Många forskare måste  ägna  mycket tid åt att ansöka
om pengar, inte bara till sin  forskning  utan också
till  sin  egen  lön,  för längre eller kortare  tid
framåt.  Detta  riskerar  att   skapa  otrygghet  om
framtiden och är olyckligt, inte  minst eftersom det
skrämmer många doktorander från en  framtid inom den
akademiska  forskningen.  I vilken omfattning  detta
sker och vad det får för konsekvenser för forskarens
sociala  situation och för forskningskvaliteten  bör
utredas närmare.


6. Internationellt forskningssamarbete (punkt
6) - m

av Sten  Tolgfors  (m),  Tobias Billström (m) och
Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkande 24
och avslår motionerna
2003/04:Ub238 yrkandena 1-3 och
2003/04:Ub262.

Ställningstagande

För   ett    litet   land   som   Sverige   är   det
internationella      forskningsutbytet      särskilt
betydelsefullt. Internationellt forskningsutbyte och
samverkan  inom  högre utbildning och forskning  bör
stå  i fokus för de  svenska  satsningarna.  Det  är
också  nödvändigt  att  Sverige  som  kunskapsnation
utgör en attraktiv partner med forskning av yppersta
kvalitet som konkurrensmedel.


7. Internationellt forskningssamarbete (punkt
6) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub238 yrkande 2
och avslår motionerna
2003/04:Ub238 yrkandena 1 och 3,
2003/04:Ub262 och
2003/04:Ub290 yrkande 24.

Ställningstagande

EU  bör  i  större  utsträckning  än  i  dag  stödja
uppbyggnaden av bra forskningsmiljöer och då framför
allt göra sådana satsningar  som är för stora för de
flesta enskilda medlemsländerna  att  göra  på  egen
hand.  Exempel  på  sådana områden är rymdforskning,
forskning  med  behov av  satellitdata,  t.ex.  viss
miljöforskning,   forskning    som    kräver   stora
anläggningar, t.ex. cyklotroner, men även  särskilda
elitforskningsinstitut  som  EMBL. I dag sker  många
sådana  satsningar genom bilaterala  samarbeten.  EU
borde  ta   ett  större  ansvar  för  denna  typ  av
satsningar, vilket  skulle ge en långsiktig trygghet
för viktiga forskningsområden och elitinstitut.


8. Principer för fördelning av
forskningsresurser mellan lärosätena (punkt
7) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria
Narti (fp), Tobias  Billström  (m)  och  Per Bill
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7  borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkande 19
och avslår motionerna
2003/04:Ub311 yrkande 2,
2003/04:Ub356 yrkande 2,
2003/04:Ub390 yrkande 28,
2003/04:Ub397 yrkande 3 och
2003/04:Ub422 yrkande 2.

Ställningstagande

För att skapa forskningsmiljöer i världsklass är det
nödvändigt att koncentrera resurser till de regioner
och  forskningsområden   där  svenska  forskare  och
forskarlag  redan  i dag håller  mycket  hög  klass.
Sådana kunskapskluster  i  världsklass  inom  IT och
bioteknik  finns  i  dag  såväl i området Stockholm-
Uppsala  som i  Malmö-Lund.  Sverige  har  även  ett
antal andra  kunskapskluster  som  håller mycket hög
internationell  klass  inom  skilda  områden.  I  de
mindre  klustren  finns såväl stora universitet  som
specialiserade  och   profilerade   universitet  och
högskolor.  Rymdhögskolan  i  Kiruna  och   Blekinge
tekniska  högskola  ("IT-högskolan")  är exempel  på
framgång genom specialisering.


9. Principer för fördelning av
forskningsresurser mellan lärosätena (punkt
7) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 28
och avslår motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 19,
2003/04:Ub311 yrkande 2,
2003/04:Ub356 yrkande 2,
2003/04:Ub397 yrkande 3 och
2003/04:Ub422 yrkande 2.

Ställningstagande

Högre  utbildning  skall  bedrivas  på  vetenskaplig
eller konstnärlig grund. En egen forskning är därmed
nödvändig  för att säkra grundutbildningens kvalitet
vid  alla  lärosäten.  Dels  måste  lärosätets  egna
lärare   ges   möjlighet    att   forska   för   att
vidareutvecklas i sin roll, dels  är forskningen vid
högskolorna viktig för att de skall  kunna attrahera
nya lärare och forskare. Staten har ett  ansvar  för
att forskningsmiljöerna vid alla högskolor byggs upp
och  att  högskolorna ges förutsättningar att själva
utveckla sin  forskning  och  därmed  konkurrera  om
forskningsmedel  t.ex. från forskningsråden. En plan
bör  läggas  fast  för  att  bygga  upp  och  stärka
forskningsmiljöerna vid landets alla högskolor.


10.Principer för tilldelning av
vetenskapsområde (punkt 8) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp),  Sten  Tolgfors  (m),  Inger
Davidson  (kd),  Ana  Maria  Narti  (fp),  Tobias
Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub499 yrkande 18.

Ställningstagande

Det finns en risk att regeringen  vid  beslut om nya
vetenskapsområden tar alltför stor hänsyn till andra
skäl  än kvaliteten. Högskoleverket gör en  ambitiös
och   strukturerad    granskning   av   ansökan   om
vetenskapsområde. Principen  bör vara att regeringen
skall ge vetenskapsområde till  ansökande  högskolor
där  Högskoleverket  har  undersökt  kvaliteten  och
tillstyrkt   ansökan,  innan  andra  högskolor   ges
vetenskapsområde.


11.Utgångspunkter för forskningsetiken (punkt
9) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub509 yrkande 1 och
2003/04:K416 yrkande 36.

Ställningstagande

Vetenskaplig  forskning  är  en viktig förutsättning
för  det  goda  samhället. Den nya  kunskapen  skall
förvaltas och användas  både  för individens väl och
för  samhällets  hållbara  utveckling.  Forskningens
kvalitet  och frihet är viktig,  och  forskning  och
vetenskapliga framsteg måste främjas. Det måste dock
ske inom etiska ramar där människans unika värde och
värdighet står  i  centrum.  Vetenskap och forskning
får  inte  underminera  människovärdet,   inte  vara
diskriminerande och inte begränsa människors  frihet
eller kränka människors integritet. Det är inte rätt
att  forska på vad som helst, hur som helst och  när
som helst.  Människan  måste  respektera livets alla
stadier,  inklusive  fosterstadiet.   All   form  av
dödshjälp och kloning av människor måste därför vara
utesluten,  och  en  restriktiv linje måste gälla  i
fråga  om all form av förändring  av  den  genetiska
arvsmassan. Denna restriktiva linje skall gälla även
på europeisk nivå.


12.Upphävande av 1998 års
forskarutbildningsreform (punkt 11) - m, fp,
kd

av Ulf  Nilsson  (fp),  Sten  Tolgfors (m), Inger
Davidson  (kd),  Ana  Maria  Narti  (fp),  Tobias
Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub290 yrkande 21,
2003/04:Ub414 yrkande 19 och
2003/04:Ub509 yrkande 6.

Ställningstagande

Förutsättningen       för       tillträde       till
doktorandstudierna  skall  inte vara att doktoranden
har en utfäst studiefinansiering, utan att hon eller
han  har  en  möjlighet  att  klara  studierna.  Den
forskarutbildningsreform som genomfördes  1998 måste
rivas  upp.  Om  människor,  drivna av sin lust  att
utveckla ny kunskap, är beredda att forska trots att
de inte kan garanteras en doktorandtjänst under hela
studietiden, skall staten inte ge signalen att deras
engagemang inte är något värt och att de helst borde
syssla  med  något annat. Reformen  hade  också  som
utgångspunkt   att    alla    forskningsprojekt   på
doktorandnivå  skall  ta  fyra år.  Det  innebär  en
kvalitetsförsämring   i   doktorandernas    projekt,
eftersom doktorand och handledare tvingas att  välja
projekt  som  "säkert" går att genomföra på fyra år.
Detta  motverkar   doktorandernas   utveckling  till
självständiga   forskare.   Kravet  på  finansiering
innebär en begränsning, eftersom många som nästan är
klara med sin avhandling måste  avbryta  i förtid om
det inte går att få förlängd finansiering. Nuvarande
bestämmelser   ger  inte  heller  doktoranden  något
utrymme för att  göra fel, bli oense med handledaren
eller byta projekt.  Reformen  har också slagit hårt
mot  humaniora-samhällsvetenskap,  eftersom  det  är
svårt att hitta finansiärer för sådan forskning.


13.Utvärdering av forskarutbildningen (punkt
12) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 12
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 29.

Ställningstagande

Grundtanken i den reform  av forskarutbildningen som
gjordes för några år sedan  var  riktig så till vida
att alla forskarstuderande skall ha en rimlig social
situation.   Likväl  kvarstår  en  mängd   praktiska
problem  med  genomförandet,   i  form  av  faktiska
anställningsstopp och olika försök  att  komma undan
regelverket vid många lärosäten. Forskarutbildningen
bör  utvärderas  och de forskarstuderandes situation
ses över.


14.Forskarskolor (punkt 13) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria
Narti (fp), Tobias  Billström  (m)  och  Per Bill
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkande 20
och avslår motion
2003/04:Ub494 yrkande 2.

Ställningstagande

Inrättandet  av  många   forskarskolor,   bl.a.  med
finansiering  från  de stiftelser som den borgerliga
regeringen  var  med  och   instiftade,   är   något
positivt. Forskarskolor bör byggas nedifrån och upp,
inte  tvärtom  som  de  nationella forskarskolor som
regeringen har inrättat.  Dessa  förefaller  att  ha
komponerats  med  andra  utgångspunkter  än  strävan
efter  högsta  kvalitet, och de kommer att ha mindre
förutsättningar att utvecklas väl. Universiteten och
högskolorna bör  själva  få  forma lämpliga nätverk,
som  utöver  svenska  lärosäten  också   gärna   får
innehålla såväl företag som utländska universitet.

15.    Antagning till studier för
licentiatexamen (punkt 14) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria
Narti  (fp),  Tobias  Billström  (m) och Per Bill
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkande 22.

Ställningstagande

Den   nya  möjligheten   att   anta   sökande   till
forskarutbildning    för    studier    enbart   till
licentiatexamen är inte riskfri. Det är tänkbart att
det  regelmässigt blir så att studenter först  måste
antas till studier för licentiatexamen för att sedan
eventuellt  tillåtas  gå  vidare  till  studier  för
doktorsexamen.   Det   innebär  en  tröghet  och  en
osäkerhet   som   knappast   är   eftersträvansvärd.
Licentiatantagningsreformen bör därför upphävas.


16.Forskarutbildning på heltid för studerande
som deltidsarbetar (punkt 15) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  15
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub499 yrkande 12 och
2003/04:Ub509 yrkande 3.

Ställningstagande

Det är positivt att man kan doktorera parallellt med
deltidsarbete   även   utanför   lärosätet  så   att
doktoranden  kan  behålla  en del av  sin  ordinarie
tjänst.  Forskarstuderande  som  i  dag  forskar  på
deltid skall dock även ha rätt  till  forskarstudier
på heltid, om och när de så önskar.


17.Doktorandtjänster (punkt 16) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  16
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 31.

Ställningstagande

Satsningar  på doktorandtjänster är viktiga för  att
långsiktigt skapa bättre villkor för forskningen och
för att ge förbättrade  ekonomiska  villkor och ökad
social  trygghet  för  doktoranden.  Regeringen  bör
arbeta  för en omvandling av utbildningsbidrag  till
doktorandtjänster och för att forskarstuderande inte
skall   behöva   ha   stipendier   som   huvudsaklig
inkomstkälla.


18.Sociala förmåner för doktorander med
utbildningsbidrag (punkt 18) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 18
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub242.

Ställningstagande

Den  doktorand  som under  de  första  åren  av  sin
forskarutbildning   har  utbildningsbidrag  är  inte
berättigad   till   ersättning   vid   sjukdom   och
föräldraledighet.   Visserligen    får   doktoranden
behålla   utbildningsbidraget   under   sjuk-    och
föräldraledighet,   och   lärosätet   kan   förlänga
perioden   som   doktoranden  får  ha  bidraget  med
motsvarande tid, men  det  fungerar  inte  alltid  i
praktiken.    Utbildningsbidraget   finansieras   av
lärosätet    eller    externa    finansiärer,    och
forskningshandledare och kolleger ser inte med blida
ögon på om en doktorand tar dessa medel, avsedda för
forskning,     i     anspråk      för     exempelvis
föräldraledighet.  Det  finns således  ett  motstånd
från universitetens sida  till att anta unga kvinnor
med  uttalade  planer på att  bilda  familj.  Därmed
tvingas unga kvinnor att välja mellan att forska och
att bilda familj.  Detta rimmar illa med regeringens
uttalade  mål  att  fler   skall   gå   vidare  till
forskarutbildning och att villkoren för ensamstående
och studerande föräldrar skall förbättras.


19.Forskarstuderandes inflytande (punkt 19) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  19
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkandena 11 och 33.

Ställningstagande

Forskarstuderande  har  en  situation  som varken är
jämförbar med grundutbildningsstudentens  eller  med
de  av  högskolan  anställda lärarnas. Därför är det
viktigt att även forskarstuderandes representation i
olika beslutande organ  inom  högskolan säkerställs.
Regeringen bör göra en översyn  av  detta.  Inom  de
statliga organisationerna för forskningsfinansiering
fattas  beslut  som  har vittgående konsekvenser för
forskarutbildningen. Forskarstudenter  bör  få  rätt
till representation även inom dessa organisationer.


20.Doktorsprogram för icke disputerade lärare
(punkt 20) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 20
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub390 yrkande 32.

Ställningstagande

Högskolorna bör stimuleras att genomföra program som
innebär att deras icke disputerade lärare kan förena
undervisning  med  egen forskarutbildning och senare
forskning.  Högskoleverket  bör  få  i  uppdrag  att
utreda  hur  ett   sådant  doktorsprogram  för  icke
disputerade lärare kan genomföras.


21.Insatser för postdoktorala akademiker (punkt
21) - m, kd

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Tobias
Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkande 23.

Ställningstagande

Det är  av stor vikt att unga forskare ges tillfälle
att efter  doktorsexamen  vidga  sina vyer och komma
bort från sina egna handledare och  egna universitet
under  en  period för att vinna självständighet  som
blivande   forskare.    Ett    postdoktorat,   gärna
utomlands,    skapar    möjligheter    att    bredda
utbildningen    och    samtidigt    sprida    svensk
forskningskompetens.  Det  är också ett sätt att  få
fram   verkligt  goda  forskarämnen.   Postdoktorala
insatser  behövs  för att förbereda för det kommande
generationsskiftet  och  för  att långsiktigt bredda
och utveckla forskarhandledningskompetensen.


22.Sakkunnigas ställning vid
lärartillsättningar (punkt 22) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub414 yrkande 17.

Ställningstagande

I   dag    kan    en    professor   tillsättas   mot
ämnessakkunnigas  vilja,  om   fakultetsnämnden   så
önskar. Risken är uppenbar att politiska eller andra
ovidkommande  värderingar  får  ligga till grund för
ett beslut som skall värdera vetenskaplig kompetens.
Forskare och professorer skall tillsättas av nämnder
där  ämnessakkunniga  har  inflytande   och  formell
rösträtt,  såsom också var fallet innan reglerna  om
tjänsteförslagsnämnder       togs       bort      ur
högskoleförordningen.


23.Nyttiggörande av forskning (punkt 23) - m,
fp, kd, c, mp

av  Ulf  Nilsson  (fp), Sten Tolgfors (m),  Inger
Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen
(c),  Tobias Billström  (m),  Mikaela  Valtersson
(mp) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:N414 yrkande 14
och avslår motionerna
2002/03:Fi257 yrkande 1 och
2003/04:Ub491.

Ställningstagande

Avknoppningen  av innovationsföretag från  högskolor
och universitet  är  i dag ytterst betydelsefull för
näringslivets utveckling.  Lärarundantaget,  som ger
högskolans forskare de materiella rättigheterna till
sina  innovationer,  skapar incitament för forskarna
att    kommersialisera   sina    forskningsresultat.
Lärosätena    har   numera   möjlighet   att   efter
regeringens medgivande inrätta holdingbolag, som kan
ägna  sig  åt  att   starta   företag.   Genom  sina
holdingbolag   har   lärosätena   stor   makt   över
kommersialiseringen och arbetet med att söka patent.
I de fall då lärosätena går in med resurser via sina
holdingbolag  kan forskaren och arbetsgivaren avtala
om  att  dela  på   kommande  förtjänster.  För  att
stimulera kommersialiseringen bör regeringen se över
hur staten kan gynna  de  högskolor  och universitet
som  erbjuder  sina forskare belöningar  i  form  av
olika slags vinstdelningspaket,  i  vilka  forskaren
erbjuds royaltyn, delägarskap eller optioner  i  ett
eller  flera företag. Regeringen skall därför ge den
sittande  utredningen  tilläggsdirektiv  vad  gäller
kommersialisering  av  forskningsresultat i enlighet
med ovanstående.


24.Lättillgänglig information om
forskningsresultat (punkt 24) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  24
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub509 yrkande 8.

Ställningstagande

Det  är  angeläget  att  utveckla  metoder  för  att
presentera forskningsresultat  för  den intresserade
allmänheten       i      lättillgängligt      skick.
Vetenskapsrådets Internetsajt  forskning.se  är  ett
gott exempel. En hög ambition med uppsökande attityd
hos  lärosätena  för att förmedla relevant forskning
till  näringsliv  och  offentlig  verksamhet  är  av
största betydelse.  Inte  minst  viktigt  är det att
forskningsrön  av  avgörande  betydelse  för en  god
samhällsutveckling når fram till beslutsfattare  och
ger    dem    ett    bättre    underlag   för   sina
ställningstaganden.           Formerna           för
forskningsinformation bör vidareutvecklas.


25.Vetenskaplig informationsförsörjning (punkt
26) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 26
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub326.

Ställningstagande

En extrem prisökning  på  vetenskapliga  tidskrifter
har  pågått  under  senare  år.  En  total brist  på
konsekvens i de kommersiella vetenskapliga förlagens
policy gör det svårt att förutsäga kostnader  för de
elektroniska   tidskrifterna.  De  subventioner  som
universitets- och högskolebiblioteken under några år
har kunnat få via  Kungl. bibliotekets avdelning för
nationell samordning  och utveckling, BIBSAM, har nu
fallit  bort. Detta har  skapat  stora  problem  för
lärosätena        och        deras        bibliotek.
Kvalitetsgranskningen av forskningen och värderingen
av  densamma  får  inte  ensidigt  bli  beroende  av
kommersiella  intressen.  Därför  bör tidskrifternas
status   som   kanaler   för  forskarnas  ambitioner
konkurrensutsättas.  Universiteten  eller  speciella
nationella  eller  internationella  bibliotek  borde
vara de som publicerade  artiklarna,  efter  en lika
strikt  och  oberoende  granskning som nu, på webben
utan  kostnad  och  öppet  för   alla.   Vidare  bör
Högskoleverkets   eller   Vetenskapsrådets   uppdrag
utvecklas   till   att   omfatta  även  vetenskaplig
publicering.

Regeringen  bör ge Högskoleverket  i  uppdrag  att
utreda  formerna   för  den  framtida  vetenskapliga
informationsförsörjningen.
Särskilda yttranden


Utskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Insatser för postdoktorala akademiker (punkt
21) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Det    finns    i   dag   ett   stort    behov    av
karriärmöjligheter  för  nydisputerade forskare - så
kallade  postdoktorala  tjänster.  Om  inte  lovande
forskare kan tas till vara  går  Sverige miste om en
stor   potential.   Många   som  doktorerat   lämnar
forskarvärlden, eftersom de inte får några tjänster,
trots   att   de  hade  kunnat  tillföra   värdefull
forskning.  Med  postdoktorala  tjänster  får  dessa
forskare inte bara en tryggad försörjning utan också
möjligheter   att    tillgodogöra   sig   värdefulla
erfarenheter vid det egna  lärosätet  eller ett nytt
universitet.  Utbyte  mellan forskare är  en  viktig
förutsättning för att öka kvaliteten på forskningen.
I  ett  litet  land  som  Sverige  är  det  särskilt
värdefullt  att  ett sådant utbyte  sker  även  över
gränserna.  Vi anser  att  Folkpartiets  förslag  om
höjda fakultetsanslag skulle bidra till att avhjälpa
bristen på postdoktorala tjänster.


2. Nyttiggörande av forskning (punkt 23) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Den vetenskapliga  forskningen  frambringar ständigt
ny  kunskap om verkligheten. Den kunskapen  borde  i
mycket  större utsträckning än vad som sker tas till
vara när  man  på  olika  nivåer  i samhället fattar
beslut.  Exempelvis  borde  stora  investeringar   i
infrastruktur  -  såsom  Öresundsbro,  tunnel  genom
Hallandsås,  bredbandsutbyggnad  - inte beslutas och
genomföras   utan  att  man  först  inventerat   all
tillgänglig vetenskaplig  kunskap  som  har relevans
för  ärendet,  annars  finns  det stor risk för  att
beslut    och    åtgärder   leder   till    oönskade
konsekvenser, både  för  människors  liv, för miljön
och för samhällsekonomin. Forskare bör  användas som
experter  och deras råd beaktas innan sådana  beslut
fattas och  verkställs. Enligt min uppfattning finns
det stora besparingar  att  göra för samhället genom
detta.

En    åtgärd    som    troligen   skulle    främja
nyttiggörandet av forskning är att avskaffa det s.k.
lärarundantaget.   Lärare   vid    universitet   och
högskolor  skulle  därmed inte längre  ha  rätt  att
ensamma bestämma om  eventuell  kommersialisering av
deras forskningsresultat. Självfallet bör den lärare
som  genom  sin  forskning har kommit  fram  med  en
kommersialiserbar  idé  eller  produkt ha del i både
bestämmandet   om   kommersialiseringen    och   det
ekonomiska  utbytet av denna. Lärosätet bör upprätta
avtal med forskaren  om detta. Eftersom utredning nu
pågår om dessa frågor  avstår  jag  dock från att nu
föreslå  att  riksdagen  beslutar om avskaffande  av
lärarundantaget.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag


Motion från allmänna motionstiden
2002

2002/03:Fi257 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att låta utreda
hur staten/skattebetalarna  skall kunna dra större
nytta av de nya idéer och produkter  som  tas fram
genom den skattefinansierade forskningen.

Motioner från allmänna motionstiden
2003

2003/04:Ub218 av Carl-Axel Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  möjlighet  till ojävig
granskning av forskningsresultat.

2003/04:Ub227 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av ett samlat
offentligt register där pågående medicinsk forskning
finns tillgänglig för de sjuka och anhöriga  som  så
önskar.

2003/04:Ub238 av Marie Wahlgren och Christer
Nylander (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inom EU arbeta
för      de     beskrivna     förändringarna     i
forskningspolitiken.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  ändra
inriktningen på  EU:s forskningspolitik så att den
i större utsträckning  satsar på forskningsprojekt
som är för stora för enskilda medlemsländer.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att inrätta EU-
professurer.

2003/04:Ub242 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs  om  doktoranders  rätt  till
sociala   förmåner   i   händelse   av  sjukdom  och
graviditet.

2003/04:Ub262 av Ewa Björling (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen  anförs  om  att  verka  för   en
nedläggning  av  EU:s ramprogram för forskning och i
stället  verka för  inrättandet  av  ett  europeiskt
forskningsråd.

2003/04:Ub290 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):

13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om statens  roll  i
samband med forskning.

19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om stärkandet av
kunskapskluster.

20.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om forskarskolor och
deras organisation.

21.   Riksdagen    beslutar    upphäva    1998   års
forskarutbildningsreform  i  enlighet med vad  som
anförs i motionen.

22.         Riksdagen        beslutar        upphäva
licentiatantagningsreformen i enlighet med vad som
anförs i motionen.

23. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om insatser  när  det
gäller postdoktorala akademiker.

24.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs  om  internationellt
samarbete och EU:s sjätte ramprogram.

2003/04:Ub311 av Patrik Norinder (m):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om den regionala
aspekten inom forskningspolitiken.

2003/04:Ub326 av Britt-Marie Danestig och Lennart
Gustavsson (v):

Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket  i
uppdrag att utreda vad i motionen anförs om formerna
för         den        framtida        vetenskapliga
informationsförsörjningen.

2003/04:Ub356 av Lotta N Hedström och Sven Bergström
(mp, c):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
tillväxtperspektivet  och  den regionala  aspekten
inom forskningspolitiken.

2003/04:Ub390 av Håkan Larsson m.fl. (c):

11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
bör  göra  en  översyn  av  hur forskarstuderandes
inflytande säkerställs i olika beslutande organ.

28. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i motionen anförs om att en plan
bör  fastställas för  att  bygga  upp  och  stärka
forskningsmiljöerna vid landets alla högskolor.

29. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   som  i  motionen  anförs   om   att
forskarutbildningen    bör   utvärderas   och   de
forskarstuderandes situation bör ses över.

31. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
bör  arbeta för en omvandling av utbildningsbidrag
till doktorandtjänster  samt att forskarstuderande
inte  skall behöva ha stipendier  som  huvudsaklig
inkomstkälla.

32. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   som  i  motionen  anförs   om   att
Högskoleverket ges  i  uppdrag  att utreda hur ett
doktorsprogram  för  icke-disputerade  lärare  kan
genomföras.

33. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att
forskarstudenter bör få rätt  till  representation
inom     de    statliga    organisationerna    för
forskningsfinansiering.

34. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad som i motionen anförs  om  att  utreda
arbetsmiljöns påverkan på forskningens kvalitet.

2003/04:Ub397 av Hans Backman m.fl. (fp):

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att rikta vissa
forskningsresurser  till  doktorander som bedriver
forskning   med   direkt   koppling    till    den
utlokaliserade utbildningen.

2003/04:Ub414 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs  om  att  ingen  av
Vetenskapsrådets    ledamöter   skall   tillsättas
politiskt.

16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om att den politiska
styrningen    av    forskningsstiftelserna   skall
avskaffas.

17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om att vetenskapsmän
skall tillsättas på vetenskapliga meriter.

19. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att  den  s.k.
doktorandreformen skall ersättas  med  ett  friare
system.

2003/04:Ub422 av Hans Backman (fp):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  vikten   av
regionala hänsyn inom forskningspolitiken.

2003/04:Ub491 av Lars Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om lärarundantaget vid landets
universitet och högskolor.

2003/04:Ub494 av Johan Löfstrand (s):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad som i motionen anförs om vikten av  en
forskarskola med inriktning på statistik.

2003/04:Ub499 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  rätt   till
forskarstudier  på heltid för forskarstuderande på
deltid.

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om en studiesocial
utredning för forskarstuderande.

18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen
skall   tilldela   högskola  vetenskapsområde   om
Högskoleverket har tillstyrkt detsamma.

2003/04:Ub509 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att
lyfta   fram   den  människosyn  som  skall   vara
utgångspunkt för forskningsetiken.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
forskarutbildningen.

6.   Riksdagen   begär   att  regeringen  återkallar
reformen  som innebär att  forskningsstudier  inte
får påbörjas utan fullständig finansiering.

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att den fria
grundforskningen skall garanteras.

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att popularisera
forskningsresultat så att de blir mer tillgängliga
för medborgaren.

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att ge statliga
forskningsmedel  för  profilering  inom  särskilda
ämnen snarare än hela vetenskapsområden.

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen anförs om ändring av
inriktning på forskningspolitiken.

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att konsekvenserna
av  obalansen  i  medelstilldelning  mellan  olika
vetenskapsområden skall utredas.

12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om  att  i  särskild
ordning     se     över    hur    humaniora    och
utbildningsvetenskap har utvecklats.

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  se över
möjligheten  till effektiviserad samordning mellan
forskningsinstituten,    liksom    statens    låga
ekonomiska deltagande i institutsforskningen.

2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):

36.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att endast tillåta
en restriktiv linje inom forskningsområdet bioetik
i EU.

2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

14. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att på olika sätt
stimulera forskare att starta företag.