Utbildningsutskottets betänkande

2003/04:UBU13

Utveckling av gymnasieskolan

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition
2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva steg för
utveckling av gymnasieskolan och motionsyrkanden i
anslutning till denna. Även yrkanden från 2003 års
allmänna motionstid behandlas i betänkandet.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag och avslår samtliga motionsyrkanden.

Regeringen lägger i propositionen fram förslag
till ändringar i skollagens bestämmelser om
gymnasieskolan. Förslagen innebär införande av
ämnesbetyg i stället för kursbetyg. En
gymnasieexamen införs för de elever som har uppnått
godkänt i minst 90 % av de poäng som krävs för
fullständig studiegång och har ett godkänt betyg på
ett gymnasiearbete. Elever får möjlighet att söka
gymnasieprogram i andra kommuner även om dessa finns
i hemkommunen. Regler ges om ersättningen för dessa
elever. Reglerna om riksrekryterande utbildning
ändras så att beslut om sådan utbildning är
tidsbegränsade. Historia införs som kärnämne
omfattande 50 poäng. Utrymmet för historieämnet tas
från utrymmet för karaktärsämnena.
I propositionen redovisas regeringens bedömning
bl.a. av behörighetskraven till gymnasiet, hur
kvaliteten på det individuella programmet och
yrkesutbildningen inom gymnasieskolan kan
förbättras, riktlinjer för en lärlingsutbildning
inom gymnasieskolans nationella yrkesinriktade
program samt hur bättre resultat i kärnämnena kan
uppnås och omfattningen av dessa ämnen.
I betänkandet behandlar utskottet även motioner
från den allmänna motionstiden 2003 om bl.a. skolans
värdegrund, flexibel skolstart, individuella
studieplaner, elevinflytande och förändringar i
betygssystemet.
I betänkandet finns reservationer från Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och
Miljöpartiet de gröna. Därtill finns särskilda
yttranden från Folkpartiet, Centerpartiet och
Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Linjer i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub12 yrkande 1.
Reservation 1 (fp)

2. Kvalitetssäkring av skolor

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub9 yrkande 29.
Reservation 2 (m)

3. Skolans värdegrund

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkandena 30 och 31 samt
2003/04:Ub498 yrkande 1.
Reservation 3 (kd)

4. Arbetsro i skolan

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub10 yrkande 34.
Reservation 4 (m, fp, kd, c)

5. Utveckling av kunskapssynen

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 9 och
2003/04:Ub498 yrkande 2.
Reservation 5 (kd)

6. Individuell kunskapsrätt

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub11 yrkande 1.
Reservation 6 (m, c)

7. Flexibel skolstart

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub11 yrkande 2.
Reservation 7 (m, c)

8. Utbildningsgaranti

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub11 yrkande 15 och
2003/04:Ub391 yrkande 6.
Reservation 8 (c)

9. Samarbete mellan skola och
högskola

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkandena 36 och 39 samt
2003/04:Ub498 yrkande 28.
Reservation 9 (fp, kd, c)

10. Ansvarskontrakt

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 32 och
2003/04:Ub498 yrkande 25.
Reservation 10 (kd)

11. Entreprenad

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub367 yrkande 25.

12. Individuella studieplaner

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 33,
2003/04:Ub11 yrkande 5 och
2003/04:Ub391 yrkande 2.
Reservation 11 (kd, c)

13. Jämställdhet

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub11 yrkande 14 och
2003/04:Ub12 yrkande 10.
Reservation 12 (m, fp, kd, c)

14. Snedrekrytering

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 35 samt
2003/04:Ub498 yrkandena 5 och 6.
Reservation 13 (kd)

15. Elevinflytande

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 1,
2003/04:Ub10 yrkandena 40 och 41 samt
2003/04:Ub498 yrkandena 29 och 30.
Reservation 14 (m)
Reservation 15 (kd)

16. Meriterande elevrådsarbete

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 42,
2003/04:Ub292 yrkande 10 och
2003/04:Ub498 yrkande 31.
Reservation 16 (kd, v, c, mp)

17. Lokala styrelser

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 38,
2003/04:Ub11 yrkande 13,
2003/04:Ub271 yrkande 14,
2003/04:Ub391 yrkande 5 och
2003/04:Ub498 yrkande 27.
Reservation 17 (c, mp)
Reservation 18 (kd)

18. Högskolebehörighet som mål för
gymnasieutbildningen

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 2,
2003/04:Ub276 yrkande 30,
2003/04:Ub367 yrkande 5 och
2003/04:Ub498 yrkande 3.
Reservation 19 (m, fp, kd)

19. Samverkan mellan kommuner

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 24 och
2003/04:Ub498 yrkande 36.
Reservation 20 (kd)

20. Hemkommuns skyldighet att betala ersättning

Riksdagen antar regeringens förslag i proposition
2003/04:140 till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) såvitt avser 5 kap. 24 §. Därmed
bifaller riksdagen propositionen i denna del och
avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkandena 16 och 17 samt
2003/04:Ub409.
Reservation 21 (m, fp)

21. Beräkningen av interkommunal
ersättning

Riksdagen antar regeringens förslag i
proposition 2003/04:140 till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser införande av 5
kap. 24 a §. Därmed bifaller riksdagen
propositionen i denna del och avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 15,
2003/04:Ub12 yrkande 9 och
2003/04:Ub367 yrkande 33.
Reservation 22 ( m)
Reservation 23 (fp)

22. Överklagande av vissa beslut om
antagning

Riksdagen antar regeringens förslag i
proposition 2003/04:140 till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 11 §
tredje stycket. Därmed bifaller riksdagen
propositionen i denna del.

23. Överklagande av interkommunal
ersättning

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub10 yrkande 25.
Reservation 24 (kd)

24. Inackorderingsstöd

Riksdagen antar regeringens förslag i
proposition 2003/04:140 till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 33 §
första stycket. Därmed bifaller riksdagen
propositionen i denna del och avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 28 och
2003/04:Ub11 yrkande 7.
Reservation 25 (fp, c)
Reservation 26 (kd)

25. Uppföljning av rätten att söka
utbildning utanför hemkommunen

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub8,
2003/04:Ub10 yrkande 26 och
2003/04:Ub11 yrkande 6.
Reservation 27 (kd, c)

26. Poängplan för nationella och
specialutformade program

Riksdagen antar regeringens förslag i
proposition 2003/04:140 till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser bilaga 2 till
skollagen. Därmed bifaller riksdagen
propositionen i denna del och avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkandena 18-21,
2003/04:Ub10 yrkande 17,
2003/04:Ub11 yrkande 11,
2003/04:Ub12 yrkande 5 (i denna del),
2003/04:Ub391 yrkande 1 och
2003/04:Ub498 yrkande 9.
Reservation 28 (fp, kd, c)
Reservation 29 (m)

27. Borttagande av det individuella
valet

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub12 yrkandena 4 och 5 (i denna del).
Reservation 30 (fp)

28. Historieämnets betydelse

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 22 och
2003/04:Ub10 yrkande 16.
Reservation 31 (m)

29. Utvärdering av projektarbetet

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub10 yrkande 14.

30. Infärgning av kärnämnen

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 27 och
2003/04:Ub367 yrkande 7.
Reservation 32 (m)
Reservation 33 (fp)

31. Religionskunskap

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 19 och
2003/04:Ub498 yrkande 11.
Reservation 34 (kd)

32. Idrott och hälsa

Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr282 yrkande 4.

33. Högskolekurser i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub9 yrkande 3.
Reservation 35 (m)

34. Möjlighet att tentera av kurser

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub9 yrkande 8.
Reservation 36 (m, fp, kd, c)

35. Kvalitetssäkring av lokala kurser

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub9 yrkande 28.
Reservation 37 (m)

36. Möjlighet att läsa kurser på olika
skolor

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub498 yrkande 7.
Reservation 38 (kd)

37. Stress i skolan

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub7 och
2003/04:Ub9 yrkande 10.
Reservation 39 (m)

38. Perspektiv i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub10 yrkande 21.
Reservation 40 (kd)

39. Moderna språkens ställning

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub10 yrkande 23.
Reservation 41 (kd)

40. Införande av ämnesbetyg

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5
kap. 4 c § tredje stycket. Därmed bifaller
riksdagen propositionen i denna del och avslår
motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 9,
2003/04:Ub10 yrkande 12
2003/04:Ub12 yrkande 3,
2003/04:Ub367 yrkande 10 och
2003/04:Ub498 yrkande 13.
Reservation 42 (m)
Reservation 43 (fp)
Reservation 44 (kd)

41. Möjlighet att höja betyg

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 7,
2003/04:Ub11 yrkande 12,
2003/04:Ub367 yrkande 18 och
2003/04:Ub391 yrkande 3.
Reservation 45 (m, fp, kd, c)

42. Antagning till högre utbildning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 11 och
2003/04:Ub10 yrkande 22.
Reservation 46 (m, fp, kd)

43. Fler betygssteg

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 6,
2003/04:Ub10 yrkande 11 och
2003/04:Ub498 yrkande12.
Reservation 47 (fp, kd, c)

Reservation 48 (m)

44. Utvecklingssamtal

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 37 och
2003/04:Ub498 yrkande 26.

45. Examinationsformer

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 10 och
2003/04:Ub367 yrkande 3.
Reservation 49 (fp)
Reservation 50 (kd)

46. Nationella prov

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 15 och
2003/04:Ub498 yrkande 14.
Reservation 51 (kd)

47. Utländska betyg

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub367 yrkande 31.
Reservation 52 (fp)

48. Gymnasieexamen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5
kap. 4 c § fjärde stycket. Därmed bifaller
riksdagen propositionen i denna del och avslår
motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 12,
2003/04:Ub10 yrkandena 13 och 44,
2003/04:Ub11 yrkande 3,
2003/04:Ub12 yrkande 6,
2003/04:Ub391 yrkande 4 samt
2003/04:Ub498 yrkande 15.
Reservation 53 (fp, c)
Reservation 54 (m)
Reservation 55 (kd)

49. Vissa examensfrågor

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub367 yrkandena 11, 13 och 14.
Reservation 56 (fp)

50. Behörighetskrav till gymnasiet

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkandena 4 och 5,
2003/04:Ub10 yrkande 29,
2003/04:Ub276 yrkande 29 samt
2003/04:Ub367 yrkandena 1 och 8.
Reservation 57 (m)
Reservation 58 (fp)
Reservation 59 (kd)

51. Inträdesprov till gymnasiet

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub276 yrkande 28.
Reservation 60 (m)

52. Avskaffande av individuella program

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub11 yrkande 4,
2003/04:Ub12 yrkande 8 samt
2003/04:Ub367 yrkandena 2 och 4.
Reservation 61 (fp, c)

53. Förslag om individuella program

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 13
2003/04:Ub10 yrkande 7 och
2003/04:Ub498 yrkande 4.
Reservation 62 (m)
Reservation 63 (kd)

54. Individuella program vid fristående
skolor

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 14 och
2003/04:Ub10 yrkande 27.
Reservation 64 (m, fp, kd, c)

55. Det kommunala
uppföljningsansvaret

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub10 yrkande 6.
Reservation 65 (kd)

56. Gymnasial yrkesutbildning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 23,
2003/04:Ub367 yrkande 6 och
2003/04:A257 yrkande 2.
Reservation 66 (m)
Reservation 67 (fp)

57. Införande av en
yrkesutbildningsdelegation

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 4 och
2003/04:Ub11 yrkande 8.
Reservation 68 (c)

58. Arbetsplatsförlagt lärande

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub10 yrkandena 2, 3 och 5.
Reservation 69 (kd)

59. Införande av lärlingsutbildning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub 9 yrkandena 25 och 26,
2003/04:Ub10 yrkande 1,
2003/04:Ub11 yrkandena 9 och 10,
2003/04:Ub12 yrkande 7
2003/04:Ub276 yrkande 31,
2003/04:Ub399 yrkande 1,
2003/04:Ub402 yrkandena 1 och 2 samt
2003/04:Ub496 yrkande 1.
Reservation 70 (m, fp, kd, c)

60. Lokalt samråd

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 24 och
2003/04:Ub498 yrkande 16.
Reservation 71 (m, fp)
Reservation 72 (kd)

61. Eftergymnasial yrkesutbildning

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub10 yrkande 8.
Reservation 73 (kd)

62. Riksrekrytering

Riksdagen antar regeringens förslag i
proposition 2003/04:140 till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 9 § och
14 §. Därmed bifaller riksdagen propositionen i
denna del.

63. Genomförande

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub10 yrkande 46.

64. Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag om ändring
i skollagen (1985:1100) i den mån lagförslaget
inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.

65. Ekonomiska konsekvenser

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub10 yrkande 45.
Reservation 74 (fp, kd)

66. Införande av entreprenörsutbildning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 20,
2003/04:Ub367 yrkande 19 och
2003/04:Ub498 yrkande 17.
Reservation 75 (fp)
Reservation 76 (kd)

67. Införande av humanistisk linje

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub12 yrkande 2.
Reservation 77 (fp)

68. Inriktning av studievägar i övrigt

Riksdagen avslår motionerna
2003/04Ub395 yrkande 3,
2003/04:Ub498 yrkande 8 och
2003/04:MJ408 yrkande 34.
Reservation 78 (kd)

69. ANT-undervisning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub367 yrkande 20 och
2003/04:Ub498 yrkande 37.
Reservation 79 (fp, kd, c)

70. Sex- och samlevnadsundervisning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub367 yrkande 21 och
2003/04:Ub498 yrkande 18.
Reservation 80 (fp)
Reservation 81 (kd)

71. Körkortsutbildning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub310,
2003/04:Ub481,
2003/04:Ub492 och
2003/04:T469 yrkande 2.

72. Undervisning i konsumentkunskap och
ekonomi

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub336,
2003/04:Ub457 yrkande 2 och
2003/04:L283 yrkande 2.

73. Kurser i kvinno- och migrationshistoria

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub376.

74. Informationskampanj om kommunismens illdåd

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 18 och
2003/04:Ub498 yrkande 10.
Reservation 82 (fp, kd)

75. Informationskampanj om sexhandel

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub387 yrkande 1.

76. Rätt till modersmålsundervisning

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub498 yrkande 38.
Reservation 83 (kd)

77. Omyndig elevs frånvaro

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 43 och
2003/04:Ub498 yrkande 34.
Reservation 84 (kd)

78. Elever med behov av särskilt stöd

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub498 yrkande 32.
Reservation 85 (m, fp, kd, c)

79. Elevvårdens betydelse

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub498 yrkande 33.
Reservation 86 (kd)

80. Profilskolor

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub367 yrkandena 34 och 35.
Reservation 87 (fp)

81. Rektors roll som pedagogisk
ledare

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub498 yrkande 20.
Reservation 88 (fp, kd, c)

82. Skolledarutbildning

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub498 yrkandena 21 och 22.
Reservation 89 (kd)

83. Studier utomlands

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub367 yrkande 30.
Reservation 90 (fp)

84. Avgiftsfri skollunch

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub407 och
2003/04:Ub449.

Stockholm den 9 september 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp), Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg (s), Inger
Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Louise
Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen
(c), Sören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikaela
Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Göran Persson
i Simrishamn (s), Per Bill (m) och Christer
Erlandsson (s).

2003/04

UbU13

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen lägger i proposition 2003/04:140 Kunskap
och kvalitet - elva steg för utveckling av
gymnasieskolan fram förslag till ändringar i
skollagens bestämmelser om gymnasieskolan.
Lagförslaget återges i bilaga 2.

I maj 2000 tillkallades en kommitté med uppgift
att utreda och lämna förslag till en framtida
utformning av gymnasieskolans studievägsutbud (dir.
2000:35). Kommittén antog namnet Gymnasiekommittén
2000.
Gymnasiekommittén 2000 fick genom tilläggsdirektiv
i februari 2002 (dir. 2001:8) i uppdrag att föreslå
hur samverkan mellan skola och arbetsliv kan
utvecklas, hur snedrekrytering och avhoppsfrekvensen
bland elever med utländsk bakgrund kan minskas, hur
en förändrad utformning av vissa kärnämneskurser
kunde se ut samt lämna förslag till ett
ämnesbetygssystem. Genom ytterligare ett
tilläggsdirektiv i januari 2002 (dir. 2002:8) fick
Gymnasiekommittén 2000 i uppdrag att utreda behovet
av utökad möjlighet för kommuner att samverka om
delar av utbildningar i gymnasieskolan samt att
föreslå författningsändringar som behövdes med
anledning av förslaget. Uppdraget redovisades i
december 2002 i betänkandet Åtta vägar till kunskap
- en ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120).
I december 2002 redovisade också en arbetsgrupp
inom Utbildningsdepartementet promemorian Ökade
möjligheter för elever i gymnasieskolan att följa
undervisningen på ett programinriktat individuellt
program (U2003/532/G). Arbetsgruppens förslag
syftade till att höja kvaliteten för obehöriga
elever samt att förbättra deras möjligheter att
fullfölja sin utbildning och till framtida
anställning.
Betänkandet och promemorian har remissbehandlats
och ligger till grund för den proposition som
regeringen lagt fram.
Utöver lagförslag, som riksdagen har att ta
ställning till, redovisas i propositionen
regeringens bedömningar i ett antal frågor där det
ankommer på regeringen att besluta.
Med anledning av propositionen väcktes sex
motioner med sammanlagt 102 yrkanden. Utöver dessa
behandlas i betänkandet 88 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 2003 med anknytning till
gymnasieskolan. De motionsförslag som behandlas i
betänkandet återges i bilaga 1.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i skollagens
bestämmelser om gymnasieskolan. Ämnesbetyg föreslås
ersätta kursbetyg och gymnasieexamen införs. Förslag
läggs också fram om att historia skall bli ett nytt
kärnämne som omfattar 50 gymnasiepoäng medan övriga
kurser, med undantag för vissa kärnämneskurser,
föreslås omfatta minst 100 poäng. Vidare föreslås
att lokala kurser bör kvalitetssäkras genom att
Skolverket prövar och fastställer dem. Ett
gymnasiearbete med koppling till gymnasieexamen och
till målen för utbildningen föreslås ersätta
nuvarande projektarbete. Elever föreslås få en
utsträckt möjlighet till utbildning i en annan
kommun även om utbildningen finns i hemkommunen och
för att öka kvaliteten på de individuella programmen
bör utbildningen på dessa bedrivas på heltid. Lokalt
samråd mellan kommuner och arbetsmarknadens parter i
frågor som rör alla yrkesinriktade program föreslås
bli obligatoriskt och en gymnasial
lärlingsutbildning bör bli ett alternativ inom
gymnasieskolan. Förslag läggs också fram om att
beslut om riksrekrytering skall gälla för bestämd
tid och därefter omprövas och att bestämmelserna om
interkommunal ersättning för riksrekryterande
påbyggnadsutbildningar i kommunal vuxenutbildning
upphävs. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1
januari 2007 för att tillämpas på utbildning som
påbörjats efter den 1 juli 2007. Förslaget om
riksrekrytering föreslås träda i kraft den 1 januari
2005 och den interkommunala ersättningen för
riksrekryterande påbyggnadsutbildningar avvecklas
vid utgången av år 2004.

Utskottets överväganden

Utgångspunkter för gymnasieskolan

Propositionen

I propositionens inledande kapitel lämnar regeringen
sin syn på gymnasieskolan i stort. Man framhåller
att den svenska gymnasieskolan håller hög kvalitet i
ett internationellt perspektiv och att den medger
stor valfrihet för eleverna med ett brett utbud av
utbildningar och kurser. Reformen av gymnasieskolan
som genomfördes på 1990-talet innebar enligt
regeringen en väsentlig ambitionshöjning. För det
första betonades att gymnasieskolan är till för alla
ungdomar. För det andra etablerades
kärnämneskunskaper på alla gymnasieprogram för att
ge alla elever en gemensam kunskapsbas som behövs
för deltagande i samhällets demokratiska processer,
yrkesliv och fortsatta studier. För det tredje
förlängdes yrkesutbildningarna till tre år.

Regeringen understryker att förutsättningarna för
en elev att fullfölja en gymnasieutbildning av hög
kvalitet grundläggs i grundskolan och pekar på
allvaret i att var tionde elev som går ut
grundskolan inte har de kunskaper i svenska,
engelska och matematik som behövs för att klara
gymnasieskolan. Regeringen redogör för att de
statliga anslagen till skolan sedan läsåret 2001/02
ökat successivt under fem år så att 15 000 lärare
och andra specialister kan anställas. Fler lärare
ger bättre möjligheter att med tidiga insatser möta
varje elevs behov samt att främja elevernas lust att
lära.
Regeringen framhåller i propositionen att
kärnämnena skall ge eleverna grundläggande
förutsättningar att nå gymnasieskolans mål och att
det är avgörande att alla elever har en minsta
gemensam kunskapsbas utöver den de fått i
grundskolan. Genom kärnämneskurserna skall alla
elever få sådana allmänna kunskaper att de kan
fortsätta utvecklas både inom arbetslivet, i
framtida studier och som medborgare, samtidigt som
de skall ge eleverna grundläggande förutsättningar
att nå målen i karaktärsämnena.
Regeringen anför vidare att gymnasieskolan behöver
utvecklas och kvaliteten höjas så att fler elever
når de gemensamma målen och att framtidens
gymnasieskola bättre än i dag måste svara mot de
krav som det moderna samhället ställer på såväl
breda kunskaper som hög specialisering. Det behövs
ett systematiskt kvalitetsarbete i alla skolor, med
kontinuerlig uppföljning och tydlig information om
varje elevs kunskapsutveckling.
Direktövergången till högskolan skall öka och
rekryteringen breddas. Regeringens mål är att
hälften av en årskull skall ha påbörjat en
högskoleutbildning vid 25 års ålder. Den sociala
snedrekryteringen till utbildningar på universitet
och högskolor är fortfarande stark och en större
andel barn till högskoleutbildade föräldrar går
vidare till högre utbildning än barn till
lågutbildade. Även barn till invandrare är
underrepresenterade i högskolan. Att motverka denna
snedfördelning och bredda rekryteringen är därför
mycket angeläget. Regeringen pekar på att antalet
högskoleplatser har ökats kraftigt, att studiestödet
blivit mer förmånligt och att ett stort antal
konkreta initiativ tagits inom ramen för
propositionen Den öppna högskolan (prop.
2002/02:15). Utvecklingen går enligt regeringen åt
rätt håll. Drygt hälften av alla studenter kommer
från hem där ingen av föräldrarna studerat på
högskola. Regeringen framhåller att antalet
nybörjare i högskolan som kommer från arbetarhem
enligt SCB för första gången är större än från högre
tjänstemannahem. När det gäller åtgärder mot
snedrekrytering och för att förbättra jämställdhet
inom gymnasieskolan handlar det enligt regeringen om
att motverka traditionella val utifrån t.ex. kön och
klass, uppmuntra elever med goda förutsättningar
till fortsatta studier oavsett vilken utbildning de
går och om att fler skall fullfölja en
gymnasieutbildning.
Regeringen framhåller att de förändringar som
föreslås i propositionen för gymnasieskolan syftar
till att modernisera och förändra inom ramen för
dagens programgymnasium. Reforminsatserna
koncentreras till ett antal områden där det finns
behov av kvalitetsförbättringar och som möter
gymnasieskolans utmaningar i dag. Reformeringen av
gymnasieskolan sammanfattas i följande elva punkter.
· För att minska stressen, stimulera fördjupning
och fokusering på sammanhang föreslås ämnesbetyg
ersätta nuvarande kursbetyg. Vid varje avslutad
kurs sätts ett ämnesbetyg som ersätter tidigare
betyg i ämnet och ger en helhetsbedömning av hur
långt eleven nått i ämnet.
·
· Införande av en gymnasieexamen föreslås. Examen
skall fungera som ett kvitto på att eleven
fullföljt och tillgodogjort sig gymnasieskolans
utbildning och blir på så sätt ett
kvalitetsbevis.
·
· Vidare föreslås att ett gymnasiearbete ersätter
dagens projektarbete. Gymnasiearbetet skall
fungera som ett viktigt kvalitetsinstrument för
att eleven skall kunna visa att hela
utbildningens mål är uppnått.
·
· Eleverna på gymnasieskolans individuella program
skall enligt regeringens förslag ges rätt till
utbildning på heltid från den 1 juli 2006.
·
· Elevernas valfrihet skall öka genom att de skall
kunna söka program som saknar lokala inriktningar
i andra kommuner även om programmen i fråga finns
i hemkommunen. Eleverna skall antas i mån av
plats efter det att sökande från den kommun där
utbildningen ges fått plats. Hemkommunen betalar
högst vad utbildningen kostar i den egna
kommunen.
·
· Historia blir nytt kärnämne. Detta innebär inte
en minskad omfattning för den som i dag läser mer
historia än 50 poäng.
·
· Kvaliteten i den grundläggande yrkesutbildningen
skall öka, bl.a. genom en bättre koppling till
arbetslivet, införandet av lokalt samråd mellan
kommun och arbetsmarknadens parter, möjligheter
till arbetsplatsförlagt lärande av hög kvalitet
samt ökade möjligheter till utlandsförlagd
praktik och utbildning.
·
·
En ny gymnasial lärlingsutbildning föreslås
som ett attraktivt och valbart alternativ inom
gymnasieskolans nationella yrkesinriktade
program. Lärlingsutbildning skall ha samma
kunskapsmål som skolförlagd utbildning och ge
eleverna goda kunskaper i skolans kärnämnen
och karaktärsämnen.
·
· För att nå bättre resultat i kärnämnena bör
undervisningen i kärnämnena präglas av den
utbildning som eleven går, s.k. infärgning.
·
· Vidare föreslås att grundprincipen skall vara att
kurserna i gymnasieskolan omfattar minst 100
gymnasiepoäng för att på så sätt ge
förutsättningar för sammanhang och fördjupning.
·
· För att göra kurserna nationellt likvärdiga för
eleverna skall enbart sådana kurser vars innehåll
prövats och fastställts av Skolverket få
förekomma i gymnasieskolan.
·
Nedan behandlas motioner dels i anledning av
propositionen, dels från den allmänna motionstiden
2003 som avser utgångspunkterna för gymnasieskolan.

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende
införande av linjer i gymnasieskolan,
kvalitetssäkring, skolans värdegrund,
arbetsro i skolan, kunskapssyn, kunskapsrätt,
flexibel skolstart, utbildningsgaranti,
samarbetet mellan skola och högskola,
ansvarskontrakt och entreprenad.
Jämför reservationerna 1(fp), 2 (m), 3 (kd),
4 (m, fp, kd, c), 5 (kd), 6 (m, c), 7 (m, c),
8 (c), 9 (fp, kd, c), 10 (kd) och 11 (kd, c).

Motioner

Folkpartiet anser i motion 2003/04:Ub12 yrkande 1
att gymnasieskolan behöver förändras så att eleverna
kan välja mellan tydliga utbildningspaket - linjer -
i stället för den splittring som uppdelning i små
kurser innebär. Linjerna skall enligt Folkpartiet
byggas upp av ämnen som läses under lång tid och som
varierar till omfattning och innehåll.

Moderaterna framhåller i motion 2003/04:Ub9
yrkande 29 att skolan, oavsett vilka kurser den har
eller vilken huvudman som driver den, måste bli
föremål för en mer omfattande kvalitetssäkring som
genomförs oftare och mer ingående.
Kristdemokraterna tar upp frågor om skolans
värdegrund i ett antal yrkanden. I motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 30 och 2003/04:Ub498 yrkande 1
anför Kristdemokraterna att de vill ha större
engagemang i värdegrundsfrågorna eftersom en tydlig
värdegrund är avgörande för att trygghet och
arbetsro skall råda i skolan. Varje gymnasieskola
bör därför i sin kvalitetsredovisning redogöra för
hur arbetet med värdegrunden går till. I motion
2003/04:Ub10 yrkande 31 framhåller Kristdemokraterna
att värdegrundsfrågorna är viktiga även i arbetet
mot mobbning och att nolltolerans mot mobbning skall
råda. Att den gemensamma värdegrunden är viktig för
att gemensamma regler och förhållningssätt skall
kunna råda i skolan understryks i yrkande 34. Varje
skola skall ha nedskrivna regler och sanktioner för
att möjliggöra arbetsro.
Kristdemokraterna efterlyser i motion 2003/04:Ub10
yrkande 9 en ny syn på utbildning där människan,
inte institutionerna, står i centrum. I motion
2003/04:Ub498 yrkande 2 framhåller Kristdemokraterna
behovet av en utveckling av kunskapssynen. I
läroplanen definieras kunskap övergripande såsom
fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet men
elevernas utveckling behöver stimuleras mer än i en
statisk faktafixerad skola.
Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub11
yrkande 1 att en individuell kunskapsrätt införs. I
stället för att skicka en elev som inte nått
kunskapsmålen vidare i skolsystemet bör kommunen och
skolan ha ett åtagande som inte är avklarat förrän
eleven nått dessa mål. Som en del av en
individualiserad skola föreslår Centerpartiet också
flexibel skolstart (mot. 2003/04:Ub11 yrkande 2).
Med flexibel skolstart blir det elevernas kunskaps-
och mognadsnivå som styr mer än deras ålder. I
motionerna 2003/04:Ub11 yrkande 15 och 2003/04:Ub391
yrkande 6 föreslår Centerpartiet att en
utbildningsgaranti införs. Garantin skall innebära
att gymnasiestudier som påbörjats före 20 års ålder
får fullföljas upp till 25 års ålder, vilket ökar
möjligheten att få en godkänd gymnasieutbildning.
I motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 39 och
2003/04:Ub498 yrkande 28 framhåller
Kristdemokraterna att samarbetet mellan grund- och
gymnasieskolan samt gymnasieskolan och högskolan
behöver öka. Genom ökad samverkan kan eleverna
lättare få sammanhang och överblick över sin
utbildning. I motion 2003/04:Ub10 yrkande 36 menar
Kristdemokraterna att kontakterna mellan forskare
och personal i skolan måste förbättras.
Kristdemokraterna förespråkar i motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 32 och 2003/04:Ub498 yrkande 25
införande av ansvarskontrakt i gymnasieskolan.
Eleven, skolan och hemmen måste hjälpas åt för att
främja den enskilde elevens kunskapsmässiga, sociala
och individuella utveckling. I en skriftlig årlig
överenskommelse bör regleras vilka delar som åligger
respektive part.
En möjlighet att lägga ut undervisning i alla
ämnen på entreprenad föreslås av Folkpartiet i
motion 2003/04:Ub367 yrkande 25.
Kristdemokraterna (mot. 2003/04:Ub10 yrkande 33)
och Centerpartiet (mot. 2003/04:Ub11 yrkande 5 och
2003/04:Ub391 yrkande 2) efterfrågar åtgärder för
att individuella studieplaner skall användas i högre
grad i gymnasieskolan. Partierna understryker
betydelsen av att sådana planer upprättas för varje
elev och föreslår att Skolverket får i uppdrag att i
sitt kvalitetsuppföljningsarbete granska att de
individuella studieplanerna fungerar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Att elever slutar sina gymnasiestudier utan att ha
slutfört sina studier är djupt otillfredsställande,
och utskottet välkomnar därför regeringens förslag
till förändringar av gymnasieskolan. Utskottet delar
regeringens syn på gymnasieskolan som en skola med
en minsta gemensam kunskapsbas för såväl studie- som
yrkesförberedande utbildningar. Kärnämnena bör vara
gemensamma för samtliga utbildningar. Gymnasieskolan
är inte bara en förberedelse inför högre studier
utan också en förberedelse inför arbetslivet och för
livet som aktiv samhällsmedborgare. Utskottet menar
därför att en gemensam kunskapsbas är nödvändig.
Även gymnasieskolans struktur med 17 program menar
utskottet vara ändamålsenligt, och en återgång till
det tidigare linjesystemet avvisas därför.
Utskottet vill också framhålla grundskolans
självklara betydelse för elevernas möjlighet att
fullfölja gymnasieskolan. Ett omfattande
kvalitetsarbete inom grundskolan pågår och som
senast redovisats av utskottet i betänkandet
Allmänna skolfrågor (bet. 2003/04:UbU12). Även för
gymnasieskolan pågår ett sådant arbete, och
ytterligare åtgärder presenteras nu i regeringens
proposition. Utskottet delar uppfattningen att
kvalitets- och utvecklingsarbetet måste fortsätta
för att eleverna i gymnasieskolan i högre
utsträckning än nu avslutar sin utbildning med
uppnådd gymnasiekompetens. Regeringens förslag
kommer enligt utskottets uppfattning att leda till
en ytterligare förbättrad kvalitet i gymnasieskolan.
När det gäller det konkreta
kvalitetssäkringsarbetet hänvisar utskottet till det
arbete Statens skolverk och Myndigheten för
skolutveckling bedriver. Skolverket skall genom sin
utbildningsinspektion granska kvaliteten, följa upp
och utvärdera skolväsendet. Skolverket samlar sin
uppföljnings- och utvärderingsinformation i en
särskild databas, SIRIS, där aktuella granskningar
rörande en viss kommun eller skola återfinns.
Myndigheten för skolutvecklings uppgift är att
stödja kommuner och andra huvudmän i deras
utveckling av verksamheten så att nationellt
fastställda mål och likvärdighet i utbildningen
uppnås. Vidare skall man bl.a. svara för generella
utvecklingsinsatser främst inom nationellt
prioriterade områden och svara för riktat
utvecklingsstöd genom att stödja
kvalitetsutvecklingsarbete och utveckling av lärande
och lärmiljöer.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat
yrkanden som rör värdegrunden, senast i betänkande
2002/03:UbU16, och pekat på det värdegrundsarbete
som har initierats från central nivå. Regeringen har
också i utvecklingsplanen för skolan (skr.
2001/02:188) angett att arbetet med värdegrunden bör
ges fortsatt hög prioritet. Utskottet delar
uppfattningen att värdegrundsfrågorna är viktiga i
sammanhang som i arbetet mot mobbning och när det
gäller att få arbetsro i skolan och utgår ifrån att
skolorna i hög utsträckning också arbetar med
värdegrunden på detta sätt. Det konkreta arbetet med
värdegrunden är dock en fråga för skolhuvudmannen
och den enskilda skolan. 1999 års skollagskommitté
(i fortsättningen Skollagskommittén) föreslår i sitt
betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet
(SOU 2002:121) att det tydligare än i dag anges i
skollagen de centrala värden som utbildningen skall
omfatta. Frågor om skolornas kvalitetsredovisning
och dess innehåll har likaså behandlats i
Skollagskommitténs betänkande, och beredningen av
kommitténs förslag bör avvaktas. Regeringen
beslutade dessutom i juli 2004 att ge Skolverket i
uppdrag att utarbeta ytterligare bestämmelser om
kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Skolverket
skall överväga hur regelverket kan kompletteras så
att bl.a. ett övergripande syfte med
kvalitetsredovisningen slås fast och det av
bestämmelserna framgår vad redovisningen närmare
skall innehålla beträffande obligatoriska
kvalitetsområden och kvalitetsindikatorer. Uppdraget
skall redovisas senast den 1 februari 2005.
När det gäller de framställda yrkandena om
kunskapsrätt, synen på kunskap och läroplanens
innehåll hänvisar utskottet också till det
beredningsarbete som pågår med anledning av
Skollagskommitténs förslag. Kommittén har i sitt
betänkande lämnat förslag om en ny terminologi för
skollagen och aviserar också ett behov av revidering
av läroplanerna.
Utskottet har vid upprepade tillfällen framhållit
vikten av att alla elever skall ges möjlighet att nå
målen för grundskolan, senast i betänkandet Allmänna
skolfrågor (bet. 2003/04:UbU12). Alla elever når
inte målen för skolan samtidigt och på samma sätt.
Undervisningen skall anpassas till varje elevs
förutsättningar och behov, något som framgår både av
skollagen (1 kap. 2 §) och läroplanerna Lpo 94 och
Lpf 94. I skollagen anges som huvudregel att
skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det
kalenderår eleven fyller 16 år (3 kap. 10 § första
stycket). En del elever kan behöva extra tid i
grundskolan, vilket är möjligt enligt gällande
bestämmelser (4 kap. 10 § skollagen). Elever i
grundskolan har rätt att gå ytterligare två läsår
efter det att skolplikten upphört om de inte har
nått upp till kunskapsmålen. Skolplikten kan dock
upphöra före år 9 om eleven tillfredsställande
slutfört högsta årskursen i grundskolan eller visat
sig ha motsvarande kunskaper vid en särskild
prövning. Skollagskommittén föreslår i sitt
betänkande ytterligare en regel för att elever skall
kunna gå kvar i grundskolan trots att skolplikten
upphört, nämligen att elever skall ha rätt att gå i
skolan så länge att de får gå högsta årskursen.
Utskottet anser att beredningen av kommitténs
förslag bör avvaktas.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i
betänkandet Allmänna skolfrågor (bet. 2003/04:UbU12)
behandlat och avstyrkt yrkanden om ändrad
skolstartsålder med hänvisning till att ett
betydande mått av flexibilitet redan finns i det
nuvarande systemet. Enligt 3 kap. 8 § skollagen
skall barnet, om vårdnadshavaren så begär,
höstterminen det kalenderår det fyller sex år
jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten
att börja skolan. Om uppskjuten skolplikt till det
år barnet fyller åtta år stadgas i 3 kap. 7 §
skollagen. Regeringen har uppdragit åt Skolverket
att utreda vilka konsekvenser flexibel skolstart
under läsåret i grundskolan skulle få. Skolverket
konstaterar i utredningen Konsekvenser av flexibel
skolstart (dnr 2003:3264) att det redan finns en
betydande möjlighet till flexibilitet i elevernas
skolgång, men som utnyttjas mycket lite. Verket
avråder regeringen från att initiera
försöksverksamhet med flexibel skolstart i
grundskolan. Det viktigaste skälet är att
konsekvenserna för elevernas övergång till
gymnasieskolan inte är tillräckligt utredda.
I betänkandet Gymnasieskolan (bet. 2002/03:UbU16)
behandlade utskottet rätten att fullfölja sina
gymnasiestudier. Enligt 5 kap. skollagen är
gymnasieskolan en skolform som är avsedd att
påbörjas fram t.o.m. det första kalenderhalvåret det
år eleven fyller 20 år. Utbildningen är avsedd att
kunna genomgås på tre läsår men det är möjligt att
fördela den både på kortare och längre tid. Den som
har tagits in på ett nationellt program och påbörjat
det har rätt att fullfölja sin utbildning på det
programmet (5 kap. 16 § skollagen). En elev har rätt
att gå om en kurs han eller hon inte har fått minst
betyget Godkänd på. Om eleven slutfört en kurs två
gånger utan att ha fått detta betyg, får rektor
besluta att eleven får gå om kursen ytterligare en
gång, enligt 6 kap. 14 § gymnasieförordningen
(1992:394). Elever som har slutat i gymnasieskolan
innan de har slutfört utbildningen och som önskar
fortsätta på det program där de gick tidigare får i
mån av plats tas in på nytt (6 kap. 16 §
gymnasieförordningen). Från och med andra
kalenderhalvåret det år man fyller 20 år
(alternativt har slutfört utbildning på ett
nationellt program eller likvärdig utbildning i
gymnasieskolan) finns det också möjlighet att
studera inom den kommunala vuxenutbildningen.
Utskottet ser inte något behov av förändringar av
reglerna för tillträde till gymnasieskolan i detta
avseende.
Enligt utskottet finns redan, såsom framförts
senast i betänkandet Gymnasieskolan (bet.
2002/03:UbU16), möjligheter till och exempel på
samarbete och samverkan mellan olika nivåer i
utbildningssystemet. Regeringen har också i
utvecklingsplanen för förskolan, skolan och
vuxenutbildningen (skr. 2001/02:188) pekat på den
samverkan som i dag förekommer mellan olika
verksamhetsformer för yngre barn, och som låter
barnen gå framåt utifrån individuella
förutsättningar även över skolformsgränserna.
Regeringen menar på motsvarande sätt att äldre
elever i grundskolan respektive elever i
gymnasieskolan borde ges möjlighet att läsa kurser
inom nästa utbildningsform. Det är viktigt att värna
elevens hela utveckling, men utbildningsväsendets
formella indelning får inte begränsa den enskildes
lärande. Det krävs enligt regeringen att huvudmännen
inom hela utbildningssystemet samverkar för att
flexibiliteten mellan olika nivåer skall utvecklas.
Utskottet delar denna uppfattning.
Utskottet har nyligen behandlat frågan om
ansvarskontrakt i grundskolan (bet. 2003/04:UbU12).
Utskottet menade då att ansvarskontrakt har samma
syfte som utvecklingssamtal, nämligen att skolan,
eleven och föräldrarna kommer överens om vad som
behöver göras framöver för att eleven skall göra
framsteg och nå målen. Utskottet hänvisade till
regeringens utvecklingsplan där det betonas att
uppföljning och utvärdering samt studieplanering är
en process som är unik för varje elev och därför
varken kan eller bör regleras centralt i
författningar eller föreskrifter. Samtalet kan
ibland innebära att man kommer överens om olika
åtaganden för eleven, läraren eller föräldern.
Sådana överenskommelser kan ofta fästas på papper
men ett formaliserat kontrakt synes ej vara
förenligt med synen på utvecklingssamtalets syfte
och innebörd. Utskottet menar att ståndpunkten har
giltighet även för gymnasieskolan.
När det gäller frågan om möjligheten att lägga ut
undervisning i alla ämnen på entreprenad hänvisar
utskottet till regeringens beslut i april 2004 att
tillsätta en särskild utredare som skall se över
bestämmelserna om entreprenad i gymnasieskolan och
frågan om kommuners möjlighet att anordna
gymnasieutbildning i även andra former än ett direkt
huvudmannaskap (dir. 2004:4). Översynen av
entreprenadreglerna skall avse både vilka inslag i
verksamheten som bör kunna läggas ut på entreprenad
och till vem ett sådant uppdrag skall få lämnas.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 september
2005.
Enligt 1 kap. 12 § gymnasieförordningen skall det
upprättas en individuell studieplan för varje elev.
Planen skall bl.a. innehålla uppgifter om elevens
studieväg och om de val av kurser som eleven har
gjort. I 7 kap. 19 § gymnasieförordningen anges att
eleven minst en gång per termin skall ges samlad
information om kunskapsutveckling och
studiesituation vid ett utvecklingssamtal. Samtalet
skall genomföras med den individuella studieplanen
som grund. Utskottet understryker vikten av att
sådana studieplaner upprättas i gymnasieskolan men
konstaterar också att Skolverket i sin löpande
tillsyn granskar huruvida individuella studieplaner
förekommer och också hur dessa är utformade.
Exempelvis framför Skolverket i rapporten från
verkets inspektion av skolorna 2003
(Utbildningsinspektionen 2003 ur ett nationellt
perspektiv, dnr 50-2004:468) kritik till ett antal
kommuner för att individuella studieplaner inte har
upprättats. Man menar också att det på en del skolor
saknas kunskaper hos lärarna om hur en individuell
studieplan skall se ut. Frågan är enligt utskottet
tillräckligt uppmärksammad.

Jämställdhet och insatser mot
snedrekrytering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende
jämställdhet och insatser mot snedrekrytering
med hänsyn till pågående insatser.
Jämför reservationerna 12 (m, fp, kd, c) och
13 (kd).

Motioner

Folkpartiet vänder sig i motion 2003/04:Ub12 yrkande
10 mot att propositionen inte tar upp frågan om
jämställdheten i gymnasieskolan. Det är ett problem
att elever i sina val av utbildningsvägar är bundna
i traditionella könsroller och att de bemöts olika i
skolan beroende på vilket kön de tillhör. Också
Centerpartiet hävdar i motion 2003/04:Ub11 yrkande
14 att elever tidigt bör påverkas för att främja
deras intresse för otraditionella val. Deras
nyfikenhet bör väckas men deras syn på vad som är
"normalt" för pojkar respektive flickor att syssla
med bör också vidgas. Centerpartiet efterfrågar
förslag från regeringen på hur gymnasieskolan skall
bli mer jämställd.

Kristdemokraterna efterlyser i motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 35 och 2003/04:Ub498 yrkande 5
förslag från regeringen för att bryta
snedfördelningen vad gäller kön och den sociala
snedrekryteringen till högskolan. I samma motions
yrkande 6 pekar Kristdemokraterna på behovet av
långsiktiga strategier för att skapa en modern bild
av högskolestudier.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Utskottet har sedan lång tid tillbaka årligen
behandlat motioner avseende jämställdhet inom
utbildningsväsendet. Utskottet har konstaterat att
jämställdhetsfrågorna har uppmärksammats och
tydliggjorts under senare år. Det är flera aktörer
som på olika sätt bidrar med kunskapsutveckling och
stöd i dessa frågor. En rad åtgärder har också
vidtagits på nationell nivå för att stödja och
stimulera det lokala jämställdhetsarbetet. När det
gäller förskola och skola har Skolverket ett
särskilt ansvar att främja flickors och pojkars lika
rätt och möjligheter. Myndigheten för skolutveckling
kommer att överta vissa delar av det pågående
arbetet. Jämställdhetsaspekter ingår som en del av
arbetet med demokrati- och värdegrundsfrågor liksom
i arbetet mot kränkande behandling. Utskottet vill
dessutom peka på att regeringen i propositionen
framhåller att ett genusperspektiv bör integreras i
undervisningen i gymnasieskolan. Eleverna ges då
bättre möjligheter att upptäcka och motverka
diskriminerande och ojämställda förhållanden i
samhället. När det gäller specifika insatser för att
främja jämställdheten hänvisas till betänkande
2003/04:UbU18.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är
angeläget att motverka den sociala snedrekryteringen
och att bredda rekryteringen till högskolan. Det är
viktigt att elever med goda förutsättningar
uppmuntras till fortsatta studier och här har
studie- och yrkesvägledarna en viktig roll. Det är
också skolornas uppgift att förmedla en rättvisande
bild av högskolestudier. Genom de ökade
möjligheterna för kommunerna att anställa personal i
skolorna som statsbidraget till
personalförstärkningar ger, bör skolorna kunna
erbjuda eleverna sådan vägledning att de som inte
annars skulle fortsätta sina studier i högskolan
ändå gör det. Frågor om breddad rekrytering till
högskolan behandlas i Tillträdesutredningens
betänkande Tre vägar till den öppna högskolan (SOU
2004:29), och utskottet anser att beredningen detta
bör avvaktas.

Elevinflytande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena angående
elevinflytande, elevrådsarbete och lokala
styrelser i gymnasieskolan med hänvisning
till pågående insatser och beredningen av
Skollagskommitténs betänkande.
Jämför reservationerna 14 (m), 15 (kd), 16
(kd, v, c, mp), 17 (c, mp) och 18 (kd).

Motioner

Moderaterna menar i motion 2003/04:Ub9 yrkande 1 att
eftersom gymnasieskolan är en frivillig skolform bör
eleverna där i högre utsträckning än
grundskoleeleverna kunna ha stort inflytande över
hur deras utbildning skall se ut och var den skall
bedrivas. Eleverna bör själva kunna komponera sin
utbildning utifrån egna intressen och bedömningar av
kommande behov på arbetsmarknaden, vilket leder till
motivation och frihet att förverkliga det egna
livet. Också Kristdemokraterna har framställt ett
antal yrkanden avseende ökat elevinflytande. I
motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 40 och 2003/04:
Ub498 yrkande 29 föreslår man att en konkretisering
i skollagen bör göras som fastställer en miniminivå
för elevinflytande. I motionerna 2003/04:Ub10
yrkande 41 och 2003/04:Ub498 yrkande 30 menar
Kristdemokraterna att Skolverket bör ges i uppgift
att utarbeta måldokument för elevinflytande på
gymnasieskolan samt att som tillsynsmyndighet
ansvara för en utökad kontroll av elevinflytandets
tillämpning i skolorna.

I motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 42 och
2003/04:Ub498 yrkande 31 anser Kristdemokraterna att
praktiska möjligheter att medverka i elevråd måste
finnas och föreslår att elevrådsarbete inte får
redovisas som frånvarotid i elevernas slutbetyg utan
i stället redovisas där som meriterande för eleven.
Även Vänsterpartiet yrkar i motion 2003/04:Ub292
yrkande 10 att elevfackligt arbete skall vara
meriterande och föras in som en merit i
betygsdokumentet.
Ett antal yrkanden har framställts avseende lokala
styrelser i gymnasieskolan. Kristdemokraterna anser
i motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 38 och
2003/04:Ub498 yrkande 27 att lokala styrelser för
gymnasieskolan där elever, föräldrar, lärare och
övrig personal ingår skall kunna tillsättas i högre
grad. Styrelserna kan spela en viktig roll för att
öka det omgivande samhällets delaktighet i skolans
utveckling. Centerpartiet menar i motionerna
2003/04:Ub11 yrkande 13 och 2003/04:Ub391 yrkande 5
att försöksverksamheten med lokala styrelser med
elevmajoritet inte behöver pågå längre utan att
styrelserna skall permanentas. Också Miljöpartiet
vill i motion 2003/04:Ub271 yrkande 14 permanenta
försöket med lokala styrelser med elevmajoritet.
Sådana styrelser utvecklar medbestämmandet och
elevdemokratin ytterligare och skall därför
permanentas i alla gymnasieskolor. Styrelserna skall
kunna fatta beslut i alla övergripande frågor som
rör verksamhet och drift.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Frågor om att stärka elevernas inflytande
behandlas i Skollagskommitténs betänkande.
Regeringens beredning av förslagen bör avvaktas. När
det gäller försöksverksamheten med lokala styrelser
har regeringen beslutat att förlänga
försöksverksamheten med lokala styrelser med elev-
respektive föräldramajoritet fram till den 30 juni
2007 (SFS 1996:605). En arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet har föreslagit att
försöksverksamheten skall permanentas (Var - dags -
inflytande, Ds 2003:46). Förslaget bereds för
närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet anser
att beredningen bör avvaktas.

Högskolebehörighet som mål för
gymnasieskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att
gymnasieskolan inte skall leda till
högskolebehörighet.
Jämför reservation 19 (m, fp, kd).

Motioner

Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna
föreslår i ett antal motioner att alla
gymnasiestudier inte skall behöva leda till
högskolebehörighet.

Moderaterna menar i motionerna 2003/04:Ub9 yrkande
2 och 2003/04:Ub276 yrkande 30 att det inte finns
något egenvärde i att alla utbildningar skall leda
till universitetsstudier. Såväl yrkesinriktade
elever som starkt studiemotiverade elever måste
kunna lyckas och utvecklas i gymnasiet, och det
skall inte heller vara nödvändigt med obligatoriska
kurser för alla elever. Folkpartiet framhåller i
motion 2003/04:Ub367 yrkande 5 att den ökade
teoretiseringen i gymnasieskolan har lett till att
kunskaperna i såväl kärn- som karaktärsämnen har
försvagats och menar att det är en myt att
högskolebehörighet krävs för att hävda sig på
arbetsmarknaden. Kravet leder till att
gymnasieskolan blir en utslagningsmaskin för alla
ungdomar som inte vill eller orkar läsa mer
teoretiska ämnen. Kristdemokraterna föreslår i
motion 2003/04:Ub498 yrkande 3 att kravet på att
samtliga program skall leda till allmän
högskolebehörighet tas bort och att goda möjligheter
till kompletterande utbildning i stället ges.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare i detta betänkande
understrukit vikten av att gymnasieutbildningen
innehåller vissa gemensamma obligatoriska ämnen.
Kunskaper i svenska, engelska och matematik är
nödvändiga för att tillgodogöra information och
kunna delta i samhällslivet. Kunskaper i dessa ämnen
är också viktiga för att kunna erhålla ett arbete
och ha möjlighet att utvecklas i detta arbete. Det
är således inte endast högskolebehörigheten som
motiverar vissa obligatoriska ämnen. Utskottet
framhåller att det är en oerhört angelägen uppgift
för skolorna att hitta metoder för undervisning och
vägledning för inlärning för att alla elever skall
uppnå godkänt i kärnämnena. Utskottet vill också
peka på den möjlighet till studier för att erhålla
högskolebehörighet som kommunerna erbjuder, en
verksamhet som är efterfrågad av många som inte
avslutat gymnasieskolan med sådan behörighet.

Möjlighet till utbildning utanför
hemkommunen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till
ändringar i skollagen som rör möjligheten att
inför år 1 och 2 söka en utbildning på
nationellt program i annan kommun även om den
erbjuds av hemkommunen och därmed
sammanhängande ersättningsregler. Vidare bör
riksdagen avslå motionsyrkandena om
möjligheten att läsa kurser på olika skolor i
samverkan, om en ny antagningsmodell till
gymnasieskolan, avseende
ersättningsskyldigheten och beräkningen av
ersättningen, regler om överklagande,
inackorderingsstöd samt uppföljning.
Jämför reservationerna 20 (kd), 21 (m, fp),
22 (m), 23 (fp), 24 (kd), 25 (fp, c), 26 (kd)
och 27 (kd, c).

Gällande bestämmelser

Gällande rätt

Varje kommun är enligt 5 kap. 5 § första stycket
skollagen skyldig att erbjuda utbildning på
nationella program för samtliga de ungdomar i
kommunen som avslutat sin grundskoleutbildning eller
motsvarande fram till och med det första
kalenderhalvåret det år de fyller 20 år, förutsatt
att de uppfyller behörighetskraven och inte heller
tidigare gått igenom gymnasiet eller likvärdig
utbildning. Enligt andra stycket skall erbjudandet
omfatta ett allsidigt urval av nationella program
och antalet platser skall anpassas med hänsyn till
elevernas önskemål. Detsamma gäller de olika
inriktningarna inom programmen. Erbjudandet skall
enligt tredje stycket avse utbildning som anordnas
inom kommunen eller i annan kommun eller ett
landsting i enlighet med samverkansavtal. Två eller
flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning
på ett nationellt program bildar ett
samverkansområde för den utbildningen.

Behöriga elever har en enligt 5 kap. 8 § skollagen
rätt att tas emot som sökande till utbildning på
annan ort om det nationella programmet eller den
nationella inriktningen inte finns i hemkommunen
eller i samverkansområdet. Denna rätt finns också om
den sökande med hänsyn till sina personliga
förhållanden har särskilda skäl att få gå i den
gymnasieskola dit han eller hon sökt. Sådan rätt
finns också om det är fråga om riksrekryterande
utbildning (9 §).
I 5 kap. 11 § tredje stycket skollagen regleras
möjligheten att överklaga beslut om att inte ta emot
en elev som saknar behörighet eller som inte är
hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet, som
fattats av styrelsen för utbildningen. Sådana beslut
kan överklagas av sökanden hos Skolväsendets
överklagandenämnd.
Enligt 5 kap. 22 och 23 §§ skollagen har en kommun
eller landsting som i sin gymnasieskola på ett
nationellt program tagit in en elev som inte är
hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet
för utbildningen, rätt till ersättning för sina
kostnader för elevens utbildning från elevens
hemkommun. Hemkommunen är dock enligt 24 § inte
skyldig att betala ersättning om det är fråga om
1. ett nationellt program eller utbildning med en
nationellt fastställd inriktning inom ett sådant
program som kommunen själv erbjuder, utom då eleven
tagits emot med hänsyn till personliga förhållanden,
då utbildning med en nationellt fastställd
inriktning inte erbjuds av hemkommunen eller då
eleven går i gymnasieskola med Rh-anpassad
utbildning med riksrekrytering, eller
2. utbildning med en lokalt fastställd inriktning
inom de nationella programmen.
Stöd till inackordering lämnas till vissa elever
som har merkostnader på grund av att bosättning till
följd av skolgången behöver ske på annan ort än
hemorten. Rätten till stöd regleras på olika sätt
beroende på vem som är huvudman för utbildningen.
Till elever i den offentliga gymnasieskolan som
behöver inackordering till följd av skolgången skall
hemkommunen lämna ekonomiskt stöd enligt 5 kap. 33 §
skollagen. Till studerande vid andra utbildningar än
de som ingår i det offentliga skolväsendet, t.ex.
fristående skolor, kan i stället statligt
inackorderingstillägg lämnas enligt studiestödslagen
(1999:1395) och studiestödsförordningen (2000:655).

Propositionen

Regeringen menar att en kommuns skyldighet att
erbjuda utbildning på nationella program liksom i
dag bör omfatta ett allsidigt utbud av de nationellt
fastställda programmen och inriktningarna och att en
kommun i allmänhet bör sträva efter att erbjuda
flera inriktningar inom ett program som har
nationellt fastställda inriktningar. Även om det kan
vara svårt för små kommuner att anordna ett
allsidigt utbud, bör det dock enligt regeringens
uppfattning vara möjligt för dem att komma överens
om att erbjuda detta genom regional samverkan.

Regeringen föreslår att behöriga sökande ges
möjlighet att inför år 1 och år 2 i gymnasieskolan
söka en utbildning på ett nationellt program i en
annan kommun även om den erbjuds av hemkommunen. En
sådan sökande bör tas emot i mån av plats, sedan
alla behöriga sökande tagits emot från
anordnarkommunen eller samverkansområdet och från
andra kommuner som inte erbjuder denna utbildning
samt sedan elever med särskilda skäl tagits emot.
Förslaget är ett led i att öka valmöjligheterna i
den offentliga gymnasieskolan. Den kommun eller det
landsting som tar emot en sökande från en annan
kommun garanteras rätt till ersättning från elevens
hemkommun även om programmet eller den nationella
inriktningen erbjuds i hemkommunen. Regeringen
föreslår också att frågan om det finns platser kvar
på en utbildning sedan alla sökanden som huvudmannen
är skyldig att ta emot fått plats inte kan bli
föremål för överprövning. Det Skolväsendets
överklagandenämnd skall kunna pröva är om sökanden
uppfyller de villkor för behörighet till
utbildningen som finns.
Regeringen menar att ersättning från en elevs
hemkommun till en annan kommun inom ett
samverkansområde även fortsättningsvis skall
regleras i samverkansavtal. Om inte avtal om
ersättning har träffats föreslår regeringen att
ersättning från en elevs hemkommun till anordnande
kommun beräknas enligt anordnande kommuns
självkostnad när utbildningen inte finns i
hemkommunen eller samverkansområdet. Principen
föreslås också tillämpas för elever som av
personliga skäl får sin gymnasieutbildning i en
annan kommun, för elever som flyttar och utnyttjar
sin rätt att fullfölja utbildningen samt för elever
i s.k. riksrekryterande utbildning inom det
offentliga skolväsendet. Den ersättning elevens
hemkommun skall betala till anordnande kommun när
utbildningen även erbjuds av hemkommunen skall uppgå
till högst den kostnad som hemkommunen själv har för
motsvarande utbildning. Är anordnarkommunens kostnad
lägre skall hemkommunen ersätta den lägre kostnaden
i stället.
Regeringen anser att en kommun inte skall vara
skyldig att betala interkommunal ersättning för
elever som antas till lokala inriktningar i andra
kommuner eller landsting, annat än när lagens
bestämmelser ålägger kommunen att ta emot eleven.
Begränsningen motiveras av kostnadsskäl. Regeringen
informerar också om att man avser att ge Skolverket
i uppdrag dels att överväga behovet av nationellt
fastställda inriktningar på program som saknar
sådana, dels att följa den närmare utvecklingen av
frisökning och att analysera konsekvenserna för
elever och kommuner.
För att inte öka hemkommunens kostnader bör
elevens rätt till stöd till inackordering inom det
offentliga skolväsendet enligt regeringens
uppfattning inte utvidgas till att omfatta
frisökning.
Bestämmelser av denna innebörd skall enligt
regeringens förslag införas i 5 kap. 11 § tredje
stycket, 24 §, 24 a § och 33 § första stycket
skollagen.

Motioner

Kristdemokraterna framhåller i motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 24 och 2003/04:Ub498 yrkande 36
att det är viktigt att gymnasieskolan erbjuder ett
rikt utbildningsutbud som svarar mot olika elevers
individuella behov. För att uppfylla detta mål krävs
samverkan, inte minst mellan de mindre kommunerna.
Därför är det viktigt att dessa samverkar så att
olika valmöjligheter för eleven finns inom rimligt
avstånd, t.ex. genom att gå samman i regioner.

Moderaterna anser (motion 2003/04:Ub9 yrkande 16)
att riksdagen bör fatta beslut om att hemkommunens
skyldighet att betala ersättning också skall gälla
lokala inriktningar. Det är sannolikt att det är
just de lokala inriktningarna som är mest
intressanta för eleverna, och regeringens förslag
innebär en obefogad inskränkning i elevernas rätt.
Moderaterna hävdar i samma motion (yrkande 17) att
det inte finns någon anledning att centralt besluta
vilket antagningssystem som skall gälla. Så länge de
antagningsregler som skolhuvudmännen sätter upp är
förutsägbara och rättssäkra finns ingen anledning
att från statligt håll lägga sig i vilken modell som
utnyttjas.
I motion 2003/04:Ub409 (s) yrkar motionären att
den interkommunala ersättningen på sikt bör gälla
när en ungdom önskar utbilda sig i ett annat
nordiskt land, t.ex. i en dansk efterskole.
När det gäller beräkningen av kostnader för
frisökningen föreslår Moderaterna och Folkpartiet
andra beräkningsgrunder. Moderaterna föreslår i
motion 2003/04:Ub9 yrkande 15 att regeringen
återinför en riksprislista för gymnasieskolan där
lägsta ersättning per program och inriktning anges.
Folkpartiet vill i motion 2003/04:Ub12 yrkande 9 att
en nationell skolpeng införs. Skolpengen skall
betalas ut till den skola eleven väljer att gå på
oavsett om det är en skola i elevens egna kommun, en
annan kommun eller en fristående skola. I motion
2003/04:Ub367 yrkande 33 föreslår Folkpartiet att
skollagen ändras så att en elevs hemkommun blir
skyldig att betala ersättning för elevens utbildning
i en annan kommun också om utbildningen erbjuds i
hemkommunen.
Kristdemokraterna anser i motion 2003/04:Ub10
yrkande 25 att en kommun som anser sig orättvist
behandlad skall ha rätt att överklaga beslut om
ersättning till Skolverket.
Kristdemokraterna menar i motion 2003/04:Ub10
yrkande 28 att den fria sökningen riskerar att bli
en klassfråga eftersom rätten till
inackorderingsstöd inte förändras. Man menar att
regeringen snarast bör initiera förändringar av
inackorderingstillägget så att detta blir en statlig
angelägenhet varigenom alla elever erbjuds
likvärdiga möjligheter att studera i den kommun de
väljer. Centerpartiet anser i motion 2003/04:Ub11
yrkande 7 att en översyn bör göras av reglerna för
inackorderingsstöd.
En uppföljning efter tre år av systemet med den
fria sökningen föreslås av Kristdemokraterna och
Centerpartiet i motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 26
respektive 2003/04:Ub11 yrkande 6. I motion
2003/04:Ub8 (s) framhålls vikten av att aktivt följa
upp effekterna av frisök i kommunerna eftersom
kommunernas möjligheter att långsiktigt planera
behovet av gymnasieutbildningar minskar då eleverna
får möjlighet att välja mellan flera
utbildningsorter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser
5 kap. 11 § tredje stycket, 24 §, 24 a § och 33 §
första stycket samt avslår motionsyrkandena.

Utskottet delar uppfattningen att alla ungdomar
också i fortsättningen skall ha rätt att läsa ett
program som hemkommunen inte erbjuder i en annan
kommun som anordnar detta. Alla ungdomar skall också
ha lika rätt till utbildning på alla de nationella
inriktningarna. Utskottet anser också liksom
regeringen att en kommun i allmänhet bör sträva
efter att erbjuda flera inriktningar inom ett
program som har nationellt fastställda inriktningar.
Kan en kommun inte anordna ett allsidigt utbud är
det enligt skollagen möjligt att erbjuda detta genom
regional samverkan, och utskottet utgår också ifrån
att sådana samverkansavtal sluts mellan kommuner när
detta är lämpligt.
Utskottet anser att regeringens förslag om
möjligheter för elever att söka utbildning utanför
hemkommunen kommer att öka elevernas valfrihet. Det
är positivt att elever skall kunna söka fritt även
mellan kommunala skolor utanför hemkommunen och inte
bara till fristående skolor. Vidare anser utskottet
att det är lämpligt att det finns nationella regler
för antagning då detta leder till nödvändig
förutsägbarhet och rättssäkerhet och avvisar därför
motionsyrkandet om decentraliserade regler.
Utskottets uppfattning är att regeringens förslag
till interkommunal ersättning är väl avvägda och att
beräkningsgrunderna är riktiga och avvisar därför
förslag om riksprislista och nationell skolpeng.
Utskottet delar också regeringens uppfattning att
lokala inriktningar inte skall omfattas av
frisökningen. En sådan möjlighet, och en möjlighet
att få ersättning vid studier utomlands, skulle
kunna innebära alltför stora kostnader för
kommunerna.
Skollagskommittén har i sitt betänkande lämnat
förslag avseende möjligheterna att överklaga beslut
som fattats med skollagen som grund. Utskottet anser
att beredningen av kommitténs förslag bör avvaktas.
När det gäller rätten till inackorderingsstöd
hänvisar utskottet till beredningen av
Studiehjälpsutredningens betänkande Ekonomiskt stöd
vid ungdomsstudier (SOU 2003:28) som pågår inom
Regeringskansliet.
Utskottet menar slutligen att yrkandena om
uppföljning av regeländringarna är tillgodosedda
genom det uppföljningsuppdrag Skolverket enligt
propositionen kommer att få.

Poängplan för nationella och
specialutformade program

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag om att
bilaga 2 till skollagen ändras så att en
kärnämneskurs i historia som omfattar 50
gymnasiepoäng införs och att gymnasiearbete
ersätter det nuvarande projektarbetet.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen
avslår motionsyrkandena avseende annat
innehåll i poängplanen samt yrkanden om
historieämnet och gymnasiearbetet.
Jämför reservationerna 28 (fp, kd, c), 29
(m), 30 (fp) och 31 (m).

Gällande bestämmelser

Bilaga 2 till skollagen innehåller poängplanen för
nationella och specialutformade program i
gymnasieskolan. Bilagan reglerar kärnämnena och
deras omfattning angivet i gymnasiepoäng,
omfattningen av karaktärsämnena inklusive
projektarbetet samt utrymmet för individuella val.
Kärnämnena och deras omfattning är svenska/svenska
som andraspråk 200 poäng, engelska 100 poäng,
matematik 100 poäng, idrott och hälsa 100 poäng,
samhällskunskap 100 poäng, religionskunskap 50
poäng, naturkunskap 50 poäng samt estetisk
verksamhet 50 poäng. karaktärsämnena omfattar 1 450
poäng inklusive projektarbetet om 100 poäng, och det
individuella valet omfattar 300 poäng.

Propositionen

Regeringen föreslår att en kärnämneskurs i historia
som omfattar 50 gymnasiepoäng införs. Man anser att
en gemensam kärna av historisk kunskap är angelägen
för att visa hur människor skapat och påverkat sina
livsbetingelser, samhällen och kulturer.
Historieämnet ger också insikt i hur
samhällsutvecklingen kan påverkas nationellt och
globalt. Kursen skall ge dels en bakgrund till
förståelsen av vår egen tid och omvärld, dels
insikter i kritiskt tänkande och granskning av
uppgiftskällor. När det gäller kärnämnenas
omfattning inom programmen menar regeringen att
dessa inte kan få en mycket större omfattning än i
dag och föreslår därför att historieämnet skall
motsvara 50 gymnasiepoäng. Detta får dock enligt
regeringen inte innebära en minskad omfattning av
ämnet på de studieförberedande program där ämnet är
obligatoriskt.

En annan förändring som föreslås är att ett
gymnasiearbete införs som ersätter dagens
projektarbete. Det nya gymnasiearbetet är avsett att
vara ett viktigt kvalitetsinstrument för att visa
att målen för utbildningen har uppnåtts. I
gymnasiearbetet får eleven möjlighet att tillämpa
och fördjupa teoretiska eller praktiska kunskaper
inom flera ämnesområden och ger enligt regeringen
möjlighet till reflektion över vad
gymnasieutbildningen som helhet inneburit. För en
elev som valt en yrkesinriktad utbildning kan
gymnasiearbetet innebära ökade kontakter med
arbetslivet men också med högskolan. Detta kan
enligt regeringen leda till ökat intresse för arbete
inom ett visst område eller för högskolestudier.
Gymnasiearbetet skall liksom det nuvarande
projektarbetet omfatta 100 gymnasiepoäng. Regeringen
framhåller att erfarenheterna från projektarbetet
bör tas till vara och utvecklas.
Regeringen föreslår således att ändringar med
innebörd enligt ovan införs i bilaga 2 till
skollagen.

Många korta kurser innebär enligt regeringen en
onödig splittring och försvårar för eleverna
att se helheter och samband. När det gäller
karaktärsämnenas omfattning anser regeringen
att strävan bör vara att en karaktärsämneskurs
omfattar minst 100 gymnasiepoäng men att det är
oundvikligt att vissa kurser alltjämt kommer
att omfatta 50 poäng. En utökning av de korta
kurserna skulle allvarligt inkräkta på utrymmet
för undervisning i karaktärsämnen och på det
individuella valet.

Motioner

Ett antal motionsyrkanden som rör införandet av historia i
poängplanen men också poängplanens innehåll i övrigt
har väckts. Moderaterna föreslår i motion
2003/04:Ub9 yrkande 20 att kärnämnet historia skall
omfatta 100 gymnasiepoäng för att bli en faktisk
kunskapsinjektion. I yrkande 19 föreslås att
svenska, matematik, engelska och historia bör vara
obligatoriska kärnämnen och att gymnasiearbetet
skall vara obligatoriskt. Eleven skall vara skyldig
att läsa minst 200 poäng svenska eller svenska som
andraspråk, 100 poäng matematik, 100 poäng engelska
och 100 poäng historia samt genomföra ett godkänt
gymnasiearbete om 100 poäng. Enligt yrkande 21 i
samma motion begärs att regeringen återkommer med
ett förslag om att ge samtliga elever i
gymnasieskolan rätt att läsa 100 poäng i idrott och
hälsa respektive samhällskunskap samt 50 poäng
vardera i ämnena religionskunskap, naturkunskap och
estetisk verksamhet. Moderaterna pekar i samma
motion (yrkande 18) på regeringens inkonsekvens vad
gäller införandet av historia om 50 poäng då man
samtidigt hävdar att ingen kurs skall vara kortare
än 100 poäng.

Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet
begär ett tillkännagivande till regeringen att de 50
gymnasiepoäng som kärnämnet historia kommer att
omfatta bör tas från det valbara utrymmet.
Folkpartiet menar i motion 2003/04:Ub12 yrkande 5 (i
denna del) att det är bekymmersamt att regeringen
genom förslaget minskar utrymmet för
karaktärsämnena. Kristdemokraterna föreslår i motion
2003/04:Ub10 yrkande 17 att det skall slås fast att
de 50 poäng som historieämnet kommer att omfatta
inte får reducera blocket av kärnämneskurser utan i
stället skall tas från det individuella valet.
Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub11 yrkande
11 att införandet av historieämnet inte skall göras
på bekostnad av karaktärsämnena. I stället bör det
individuella valet minskas till 250 poäng och
karaktärsämnena och gymnasiearbetet skall omfattas
av 1 450 poäng.
I motioner från den allmänna motionstiden föreslår
Kristdemokraterna (mot. 2003/04:Ub498 yrkande 9) och
Centerpartiet (mot. 2003/04:Ub391 yrkande 1) att
historieämnet görs till kärnämne.
I motion 2003/04:Ub12 yrkande 4 anser Folkpartiet
att det individuella valet i sin nuvarande
utformning skall tas bort och att eleverna i stället
skall erbjudas att välja mellan ämnen som bidrar
till att nå målen för den utbildning han eller hon
valt. I samma motions yrkande 5 (i denna del)
föreslås att Skolverket ges i uppdrag att i
samarbete med representanter från gymnasieskolor,
branscher och högskolor utforma hur det individuella
valet skall minska och därmed öka omfattningen av
karaktärsämnena.
Att historieämnet är av stor betydelse och ger
eleverna kunskap om samhällets utvecklingslinjer i
bred bemärkelse framhålls av Moderaterna i motion
2003/04:Ub9 yrkande 22. I tider av osäkerhet och
snabb förändring ökar vikten av att alla medborgare
når insikter om bakomliggande orsakssamband i
utvecklingen. Kristdemokraterna vill i motion
2003/04:Ub10 yrkande 16 att riksdagen uttalar att
det nya kärnämnet historia inte får leda till en
försämring av historiekunskaperna för de elever som
för närvarande läser historia i gymnasieskolan.
Kristdemokraterna påtalar i motion 2003/04:Ub10
yrkande 14 att projektarbetet i gymnasieskolan inte
utvärderats och föreslår att Skolverket bör få i
uppgift att integrera erfarenheterna från detta
arbete i den fortsatta utvecklingen av
gymnasieskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag om ändring i skollagen såvitt avser bilaga 2
samt avslår motionsyrkandena.

Utskottet välkomnar förslaget att införa historia
som kärnämne. Historia bör ingå i den gemensamma
kunskapsbas som elever på gymnasiet erhåller,
oavsett vilket program de följer. Historia ger en
viktig referensram för att förstå
samhällsutvecklingen, både i Sverige och i
omvärlden. Genom att historia nu införs som kärnämne
får ämnet det utrymme som är nödvändigt för att
eleverna skall nå värdefulla insikter i vad som
påverkat och påverkar det omgivande samhället.
Omfattningen av ämnet på 50 gymnasiepoäng måste
enligt utskottet vägas mot hela poängplanens
omfattning om nuvarande 750 poäng för kärnämnen, 1
450 poäng för karaktärsämnen (inklusive
projektarbete om 100 poäng) samt 300 poäng för det
individuella valet. Utskottet delar bedömningen att
det är viktigt att karaktärsämnena inte minskar mer
än vad som är nödvändigt för att historia skall
kunna införas som kärnämne. Inte heller anser
utskottet att utrymmet för det individuella valet
bör minskas. Utskottet delar vidare regeringens
uppfattning att införandet av historia som kärnämne
om 50 poäng inte får innebära en minskad omfattning
av ämnet på de studieförberedande program där ämnet
redan i dag är obligatoriskt och anser därmed att
frågan är tillräckligt uppmärksammad inför
Skolverkets kursplaneöversyn.
Utskottet delar också regeringens ståndpunkt att
kursernas omfattning i huvudsak skall omfatta 100
gymnasiepoäng eftersom detta ger möjlighet till
fördjupning i ämnet men att det också bör vara
möjligt att ha vissa kurser som omfattar 50 poäng.
Vad gäller gymnasiearbetets betydelse vill
utskottet understryka att detta skall förbereda
eleverna för yrkeslivet och för vidare studier, men
att det också syftar till att utveckla
undervisningen och därmed öka kvaliteten i
gymnasieskolan. Utskottet förutsätter att
erfarenheterna från projektarbetet tas till vara och
utvärderas såsom regeringen anför i propositionen.

Vissa frågor rörande kärnämnen,
kurser m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende
bl.a. förändringar av kärnämnenas innehåll,
kvaliteten på lokala kurser, stress,
perspektiv på undervisningen och de moderna
språkens ställning.
Jämför reservationerna 32 (m), 33 (fp), 34
(kd), 35 (m), 36 (m, fp, kd, c), 37 (m), 38
(kd), 39 (m), 40 (kd) och 41 (kd).

Propositionen

Regeringen understryker att förhållandet att målen
för kärnämnena är gemensamma för alla elever inte
innebär att utformningen av undervisningen måste
vara densamma för alla. Varje elev har unika behov
som måste mötas utifrån vars och ens individuella
förutsättningar och alla måste få det stöd som
behövs för att nå målen. Olika alternativa
pedagogiska metoder måste utvecklas och användas för
att måluppfyllelsen skall öka. Ett sätt att
stimulera elevernas intresse kan enligt regeringen
vara att kärnämneskurserna ges en prägel av målen
för den studieväg som eleven följer, s.k.
infärgning.

I det kursplaneuppdrag regeringen avser att ge
Skolverket är det enligt regeringen viktigt att
verket visar på möjligheter att variera
undervisningen utan att kraven sänks och lyfter fram
och tydliggör hur en ökad infärgning kan genomföras.
Regeringen meddelar också att man avser att ge
Myndigheten för skolutveckling ett uppdrag att
stödja utvecklingen av undervisningen i kärnämnen i
syfte att öka måluppfyllelsen genom ökad anpassning
till utbildningens karaktär.
Att studera alltför många korta kurser har lett
till splittrade studier för eleverna och till att en
alltför stor del av studietiden ägnas åt
kunskapskontroll. För att motverka splittringen och
ge bättre förutsättningar för fördjupning och
sammanhang behöver kurserna därför förlängas. Utöver
fyra kärnämneskurser skall därför grundprincipen
vara att inga kurser skall omfatta mindre än 100
gymnasiepoäng. Att öka kursernas storlek stärker
kvaliteten genom att ge förutsättningar för
sammanhang och fördjupning.
Regeringen pekar på att det inte är bara i
kärnämnen som förbindelser mellan de olika ämnena
bör komma till uttryck och hänvisar till att det i
läroplanen finns fyra perspektiv som skall prägla
undervisningen i gymnasieskolan, nämligen ett etiskt
perspektiv, ett miljöperspektiv, ett internationellt
perspektiv och ett historiskt perspektiv. Regeringen
anser att ytterligare vissa generella perspektiv
skall beaktas vid utformningen av programmål och
kursplaner. Dessa perspektiv är: ett
naturvetenskapligt perspektiv, ett genusperspektiv,
ett entreprenörskapsperspektiv samt frågor om
internationalisering och globalisering. I det
kommande kursplaneuppdraget bör enligt regeringen
ingå att pröva om de kurser som i dag är gemensamma
för ett program kan omformas till en eller flera
kurser som mer präglas av helhet, gemensamma
perspektiv och programmål än dagens relativt många
och korta kurser. Skolverket kan också om verket så
finner lämpligt komplettera med ytterligare
perspektiv.
Språkkunskaper i flera språk än engelska är enligt
regeringen avgörande för rörligheten i Europa, såväl
för arbete och studier som för resor och handel, och
det är därför önskvärt att fler elever utvecklar och
fördjupar sina språkkunskaper i stället för att
välja bort språk i stor utsträckning som nu
förekommer. I Tillträdesutredningens betänkande, som
bereds inom Regeringskansliet, lämnas förslag om hur
bl.a. språk kan meritvärderas. Vidare meddelar
regeringen att det i kursplaneuppdraget till
Skolverket också kommer att ingå att överväga hur
intresset för språk kan stärkas i gymnasieskolan.
Regeringen anser att lokala kurser bör prövas och
fastställas av Skolverket och hänvisar till
Skolverkets undersökning vad gäller kvaliteten på
dessa kurser. Undersökningarna visar att kurserna
har en mycket varierande karaktär och kvalitet samt
inte alltid uppfyller de krav som ställs. Regeringen
gör också bedömningen att lokala kurser i gymnasial
vuxenutbildning bör kvalitetssäkras genom att
Skolverket prövar och fastställer dem. Beslut om
lokala kurser i gymnasial vuxenutbildning på lokal
nivå begränsas till att enbart gälla
orienteringskurser.

Motioner

Folkpartiet anser i motion 2003/04:Ub367 yrkande 7
att alla elever skall läsa kärnämneskurser i
basämnena men att dessa skall kunna ha olika
innehåll beroende på program. Kärnämnena bör
profileras med utgångspunkt i respektive
gymnasieprograms inriktning. Genom att ge kärnämnena
olika innehåll kan man anpassa undervisningen till
varje elevs intresseområde och ambitionsnivå.
Moderaterna framhåller i motion 2003/04:Ub9 yrkande
27 att den pedagogiska utvecklingen går emot att
låta undervisning i kärnämnen influeras av
respektive programs inriktning, s.k. infärgning, och
att regeringen lägger sig i den pedagogiska
friheten.

Kristdemokraterna menar i motionerna 2003/04:Ub10
yrkande 19 och 2003/04:Ub498 yrkande 11 att
religionskunskapens roll som kärnämne bör utvecklas
till ett ämne som både fokuserar kunskaper om olika
religiösa traditioner och samtidigt stimulerar
elevernas arbete med en egen livssyn. Vidare bör
kristendomen ha en särställning i
religionsundervisningen.
Moderaterna menar i motion 2003/04:Kr282 yrkande 4
att ämnet idrott och hälsa även framdeles skall vara
ett kärnämne eftersom goda vanor måste grundläggas
tidigt hos barn samt att föräldrar och skola har en
viktig uppgift i detta arbete.
I motion 2003/04:Ub9 yrkande 3 framhåller
Moderaterna att mycket talar för att en ökad
integration av gymnasieskolan med den högre
utbildningen skulle kunna bidra till att
utbildningskvaliteten höjs. Genom att ge
högskolekurser inom ramen för elevens fria val på
gymnasiet kan ambitiösa elevers intresse tas till
vara. Även rekryteringen till högskolan skulle
stärkas av att många elever tidigt kommer i kontakt
med akademiska studier. Moderaterna menar i samma
motions yrkande 8 att kurser bör kunna tenteras av
under gymnasietidens gång.
Moderaterna påtalar i motion 2003/04:Ub9 yrkande
28 att bristen på kvalitetssäkring av lokala kurser
har lett till att det kan finnas kurser som inte
möter de krav elever och skolfinansiärer har rätt
att kräva.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub498
yrkande 7 att elever parallellt skall kunna läsa
kurser på olika skolor i samverkan eftersom det ökar
elevernas möjligheter att kombinera olika kurser.
I motion 2003/04:Ub9 yrkande 10 begär Moderaterna
ett tillkännagivande till regeringen vad gäller
stress i skolan och dess orsaker. Det som enligt
Moderaterna skapar stress är de många korta kurserna
och att fördjupning inte premieras när man söker
till universitet. I motion 2003/04:Ub7 (s) begärs
också ett tillkännagivande till regeringen avseende
stress relaterat till arbetsplaneringen på
gymnasieskolan. Enligt motionärerna har det sedan
den kursutformade gymnasieskolan infördes blivit
allt vanligare att kurserna koncentreras till en
viss del av terminen, något som leder till stress
för enskilda elever.
Kristdemokraterna anser i motion 2003/04:Ub10
yrkande 21 att det är tveksamt om så många som åtta
perspektiv kan läggas på undervisningen utan att det
blir en innehållsmässig styrning som lärare får
svårt att leva upp till. Kristdemokraterna menar att
inga ytterligare perspektiv skall tillföras förrän
en utvärdering gjorts av hur de nuvarande fyra fått
genomslag i undervisningen.
Kristdemokraterna begär också i motion
2003/04:Ub10 yrkande 23 ett tillkännagivande till
regeringen avseende de moderna språkens ställning i
gymnasieskolan. Eftersom språkkunskaper i flera
språk än engelskan är avgörande för rörligheten i
Europa och också utvecklar förståelse, respekt och
tolerans för andra kulturer menar man att ett arbete
med att stärka språkens ställning bör initieras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Utskottet menar att frågan om metoder för s.k.
infärgning av kärnämnen genom anpassning till annan
undervisning kan vara av stor betydelse för att fler
elever skall klara kärnämnena i gymnasieskolan.
Detta är i och för sig en pedagogisk fråga som
skolorna själva har att ansvara för, men utskottet
anser att såväl Skolverket som Myndigheten för
skolutveckling kan spela en stor roll i att utveckla
undervisningen i skolorna genom att presentera goda
exempel på hur sådan infärgning kan genomföras.
Vad gäller yrkandena om innehållet i ämnet
religionskunskap anser utskottet att redovisningen
av kursplaneuppdraget som regeringen avser att ge
Skolverket bör avvaktas. Yrkandet om idrott och
hälsa som kärnämne är tillgodosett.
Enligt utskottet finns redan i dag både
möjligheter till, liksom exempel på, samarbete och
samverkan mellan olika nivåer i utbildningssystemet.
Utskottet har tidigare i detta betänkande refererat
regeringens utvecklingsplan (skr. 2001/02:188) där
regeringen framhållit att äldre elever i grundskolan
respektive elever i gymnasieskolan borde ges
möjlighet att läsa kurser inom nästa
utbildningsform. Utbildningsväsendets formella
indelning får inte begränsa den enskildes lärande.
Det krävs att huvudmännen inom hela
utbildningssystemet samverkar för att flexibiliteten
mellan olika nivåer skall utvecklas, enligt
regeringen. Utskottet delar detta synsätt.
Enligt 7 kap. 14 § gymnasieförordningen finns rätt
att genomgå prövning i alla kurser som ingår i
elevens individuella studieplan om eleven inte
tidigare har fått betyg på kursen eller om eleven
har fått betyget Icke godkänd. Yrkandet om att
införa en möjlighet att tentera av kurser är således
tillgodosett.
Utskottet anser vidare att förändringen att lokala
kurser skall prövas och fastställas av Skolverket
innebär att yrkandet om kvalitetssäkring av lokala
kurser är tillgodosett.
Vad gäller möjligheten att läsa kurser på olika
skolor inom kommunen menar utskottet att detta är en
fråga för kommunens organisation. I den mån det
finns önskemål om och fördelar med att läsa kurser
på olika skolor är kommunen fri att organisera
detta.
Den stress som upplevs av elever i gymnasieskolan
kan enligt utskottets uppfattning självfallet ha en
rad orsaker. En orsak kan vara den fragmentisering
som de korta kurserna, med betyg efter varje
avslutad kurs, leder till. Utskottet anser dock att
den grundprincip som anges i propositionen att inga
kurser utöver fyra kärnämneskurser skall omfatta
mindre än 100 gymnasiepoäng, kommer att minska detta
problem. Också förslaget om ämnesbetyg som behandlas
längre fram i betänkandet bör leda till mindre
stress för eleverna. Utskottet understryker också
vikten av att skolorna planerar sin verksamhet så
att arbetsbelastningen fördelas jämnt över
terminerna. Detta är dock en fråga som ankommer på
skolan och inte en fråga för riksdagen.
Utskottet delar regeringens bedömning att
ytterligare vissa särskilda perspektiv bör prägla
undervisningen. Perspektivens betydelse ändras över
tiden och kan också behöva anläggas i olika grad i
olika ämnen och det är därför rimligt att
förändringar genomförs efter hand.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de
moderna språkens ställning bör stärkas.
Redovisningen av Skolverkets kursplaneuppdrag bör
dock avvaktas då det kommer att ingå i uppdraget att
överväga hur intresset för språk kan stärkas i
gymnasieskolan. Utskottet vill också peka på
Tillträdesutredningens förslag att vissa ämnen skall
kunna ha högre meritvärde än andra. Förslaget bereds
inom Regeringskansliet.

Betyg

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag om att
skollagen ändras så att ämnesbetyg införs.
Ett nytt ämnesbetyg som ersätter det tidigare
betyget sätts efter varje kurs i ett ämne.
Regeringens förslag att betyg även skall
sättas på gymnasiearbetet och att benämningen
Godkänd i de olika betygsstegen ersätts med
benämningen Godkänt bör också bifallas.
Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkandena
avseende andra regler för betyg,
utvecklingssamtal, examinationsformer och
nationella prov.
Jämför reservationerna 42 (m), 43 (fp), 44
(kd), 45 (m, fp, kd, c), 46 (m, fp, kd), 47
(fp, kd, c), 48 (m), 49 (fp), 50 (kd), 51
(kd) och 52 (fp).

Propositionen

Regeringen framhåller att betygssystemet även i
fortsättningen bör vara mål- och kunskapsrelaterat
men föreslår att ämnesbetyg införs. Betygssystemet
bör vara utformat så att det främjar den kunskapssyn
som läroplanen ger uttryck för. På studievägar där
flera kurser i ett ämne ingår kan studierna läggas
upp mer långsiktigt och med slutmålet i fokus om
ämnesbetyg införs. Samtidigt ges bättre
förutsättningar för nya arbetssätt och andra former
av bedömning än genom många skriftliga prov.
Regeringen menar att även möjligheterna till
samverkan mellan ämnen ökar. Den föreslagna
förändringen syftar till att motverka
fragmentisering till förmån för helhet, att motverka
ytliga kunskaper till förmån för djupa och att
främja en bedömning som premierar förståelse framför
uppräknande av fakta.

Det ämnesbetyg som föreslås innebär att ett nytt
betyg sätts varje gång en elev avslutar en kurs i
ett visst ämne och ersätter ett tidigare betyg i
ämnet varvid ett nytt ställningstagande till elevens
samlade kunskaper görs i förhållande till
kunskapsmålen. Det som slutligt avgör ämnesbetyget
blir elevens kunskaper då det sista betyget i ämnet
sätts. Betyg skall också sättas på gymnasiearbetet.
Detta innebär att det skall finnas mål och
betygskriterier för gymnasiearbetet och att läraren
skall sätta betyget i samråd med en medbedömare som
har erfarenhet av det kunskapsområde som
gymnasiearbetet avser.
Regeringen anser att benämningen Godkänd bör
ersättas med Godkänt, eftersom det är elevens
resultat som bedöms. De fyra betygsstegen bör
följaktligen benämnas Icke godkänt, Godkänt, Väl
godkänt och Mycket väl godkänt.
Bestämmelser av innebörden ovan skall enligt
regeringens förslag införas i 5 kap. 4 c § tredje
stycket skollagen.
Regeringen lyfter också fram problemet med den
stress som finns i gymnasieskolan. Man menar att en
orsak till stressen är det sätt på vilket betygen
används vid antagning och urval till attraktiva
utbildningar vid universitet och högskolor. Att alla
kursbetyg värderas lika i meritvärderingen oavsett
nivå har lett till att många elever genom prövning
eller studier i kommunal vuxenutbildning förbättrar
sina redan godkända betyg. I ett system där
ämnesbetyg sätts efter varje kurs bedöms elevens
kunnande i hela ämnet. Ett betyg kan därmed endast
ersättas av ett nytt ämnesbetyg som omfattar alla de
kurser som ingår i elevens ämnesbetyg. Det innebär
enligt regeringen att det inte längre blir aktuellt
att förbättra godkända betyg i underliggande kurser.
Därigenom minskar den misshushållning med såväl
samhällets som den enskildes resurser som den s.k.
konkurrenskompletteringen utgör.
Regeringen vill uppmuntra fler elever att läsa mer
krävande kurser. Såväl betygssystem som
tillträdesregler bör stödja en sådan inriktning.
Ämnesbetyg kan bidra till att elever vågar fortsätta
studierna i ett ämne. När det gäller
tillträdeskraven till universitet och högskolor
bereds för närvarande Tillträdesutredningens
betänkande. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen under mandatperioden med förslag till
förändrade tillträdesregler.

Ämnesbetyg

Motioner

Moderaterna föreslår i motion 2003/04:Ub9 yrkande 9
att förslaget att införa ämnesbetyg avslås eftersom
förändringen inte skulle lösa gymnasiets problem med
stress och fragmentisering.

Folkpartiet begär i motion 2003/04:Ub12 yrkande 3
ett tillkännagivande till regeringen om att
slutbetygen bör kompletteras med betyg som visar
elevens kunskapsläge varje termin i respektive ämne.
I motion 2003/04:Ub367 yrkande 10 anför Folkpartiet
att slutbetyg bör införas i stället för kursbetyg så
att elevens slutbetyg speglar vad eleverna kan när
de lämnar gymnasieskolan, inte vad de kunde i
årskurs 1.
Kristdemokraterna presenterar i motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 12 och 2003/04:Ub498 yrkande 13
sitt alternativ till regeringens förslag om
utformning av ämnesbetyg. Betyg bör sättas efter
varje avslutad kurs och kursbetygen sedan vägas
samman till ett ämnesbetyg. Detta ämnesbetyg viktas
mot andra ämnesbetyg utifrån de ingående kursernas
svårighetsgrad och poängtal för att få fram ett
medelvärde i slutbetyget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser
5 kap. 4 c § tredje stycket samt avslår
motionsyrkandena.

Utskottet anser att införandet av ämnesbetyg
kommer att förbättra studiesituationen för eleverna
i gymnasieskolan, bl.a. genom att risken för stress
minskar då det finns möjligheter att i ett senare
skede påverka sina betyg genom att de olika kurserna
vägs samman när ämnesbetyget sätts. En ökad
helhetssyn på studierna kommer att bli möjlig genom
att fragmentiseringen minskar till förmån för
helheten. Yrkandena om ett annat betygssystem bör
därför avslås.

Möjligheten att höja betyg och antagning till högre
utbildning

Motioner

Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet anser att
det skall vara möjligt för elever att tentera upp
sina betyg. Moderaterna menar i motion 2003/04:Ub9
yrkande 7 att det är fel att det går att tentera upp
betyg först efter gymnasietidens slut. Detta leder
till konkurrenskomplettering i kommunala
vuxenutbildningen. Folkpartiet begär i motion
2003/04:Ub367 yrkande 18 ett tillkännagivande till
regeringen om att elever som går i gymnasieskolan
skall kunna pröva för ett högre betyg också sedan de
erhållit betyget Godkänt. Centerpartiet yrkar i
motionerna 2003/04:Ub11 yrkande 12 och 2003/04:Ub391
yrkande 3 att möjligheten att genomgå prövning för
att höja betyg bör återinföras i
gymnasieförordningen.

I motion 2003/04:Ub9 yrkande 11 föreslår
Moderaterna att universiteten bör kunna vikta
betygen vid antagningen till högre utbildning.
Kurser som är relevanta för de studier eleverna
skall bedriva vid universitet eller högskola bör
värderas högre än andra. Många elever gör taktiska
val genom att kurser som uppfattas som svåra men som
de skulle kunna ha nytta av i högskolestudierna
väljs bort till förmån för enklare och ibland mer
hobbybetonade kurser. Också Kristdemokraterna menar
i motion 2003/04:Ub10 yrkande 22 att
tillträdesreglerna till högskolan bör förändras och
att regeringen skyndsamt måste lägga fram förslag i
frågan eftersom tillträdesreglerna har en så tydlig
koppling till gymnasieskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att rikdagen avslår
motionsyrkandena.

Tillträdesutredningen föreslår i sitt betänkande
att en indelning i behörighetsämnen och meritämnen
skall göras. Behörighetsämnena skall utgöra de
obligatoriska förkunskapskraven, medan meritämnen är
ämnen som inte utgör förkunskapskrav, men väl ger
extra "betalt" i termer av meritpoäng. Syftet med
att koppla ihop behörighetsämnen och meritämnen är
att ge eleverna i gymnasieskolan tydliga incitament
att läsa språk, matematik eller någon annan relevant
fördjupning eller breddning. Andra förslag från
Tillträdesutredningen är att bara nationella kurser
skall kunna ingå i meritvärdet samt att ämnet idrott
och hälsa inte längre skall räknas bort vid
meritvärderingen. Det skall vidare enligt utredaren
finnas tre generella urvalsgrunder vid antagningen
till högskolan: betyg, prov och av högskolan
beslutat urval. Utskottet anser att beredningen av
utredarens förslag bör avvaktas.

Övriga yrkanden avseende betyg m.m.

Motioner

I motion 2003/04:Ub9 yrkande 6 föreslår Moderaterna
att fler betygssteg skall införas eftersom det
skulle innebära utrymme för en mer rättvisande
betygssättning.

Kristdemokraterna föreslår i motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 11 och 2003/04:Ub498 yrkande 12
att sex betygssteg införs. Stegen i betygsskalan får
enligt Kristdemokraterna inte vara för glesa om
betygssystemet skall kunna medverka till att
motivera eleven att försöka uppnå nästa steg.
Informationen blir också bristfällig om betygen är
för trubbiga.
Kristdemokraterna anser vidare i motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 37 och 2003/04:Ub498 yrkande 26
att föräldrar till barn under 18 år bör delta i
regelbundna utvecklingssamtal mellan skolan, eleven
och föräldrarna. Samtalen har betydelse för att ge
eleverna det stöd de behöver och för att ge dem
inflytande över studiernas utformning och det är av
särskild vikt att föräldrarna engageras i dessa
samtal.
En oproportionellt stor del av undervisningstiden
för en kurs används enligt Kristdemokraterna för
kunskapskontroll (mot. 2003/04:Ub10 yrkande 10).
Skolverket bör därför ges i uppdrag att utforma
olika examinationsformer. Folkpartiet föreslår i
motion 2003/04:Ub367 yrkande 3 att försök med
externa examinatorer skall prövas, dvs. examination
skall utföras av personer som inte själva har
undervisat eleverna. Förslaget motiveras med att
elevernas betyg inte stämmer överens med de
sammanlagda provbetygen från de nationella proven
samt att bättre relationer mellan lärare och elever
kan komma till stånd om det inte är den undervisande
läraren som helt och hållet avgör elevernas betyg.
Nationella prov skall genomföras i samtliga kärn-
och karaktärsämnen enligt Kristdemokraterna (mot.
2003/04:Ub10 yrkande 15 och 2003/04:Ub498 yrkande
14). Endast lokala kurser skall vara undantagna.
Nationella prov bör få en större uppgift som
styrmedel för en likvärdig betygssättning i hela
landet och utformas så att elevens alla kunskaper
prövas.
Folkpartiet framhåller i motion 2003/04:Ub367
yrkande 31 att det är orättvist att elever som
studerat utomlands inte kan erhålla betygen Väl
godkänd eller Mycket väl godkänd när deras utländska
betyg bedöms. Eftersom det finns kriterier för
samtliga betygssteg bör elevernas kunskaper kunna
bedömas för varje betygsnivå. Folkpartiet föreslår
därför en ändring i 7 kap. 13 a §
gymnasieförordningen med denna innebörd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Utskottet har senast i betänkandet Betyg (bet.
2002/03:UbU12) behandlat yrkanden om förändringar av
betygssystemet i gymnasieskolan, bl.a. frågan om
införande av fler betygssteg. Utskottet föreslog att
riksdagen skulle avslå motionerna och riksdagen
beslutade i enlighet med förslaget. Utskottet har
ingen annan uppfattning nu.
När det gäller utvecklingssamtal på gymnasieskolan
hänvisar utskottet till 7 kap. 19 §
gymnasieförordningen. Där stadgas att rektorn skall
se till att det minst en gång per termin skall ges
en samlad information om elevens kunskapsutveckling
och studiesituation, s.k. utvecklingssamtal.
Utvecklingssamtalet skall genomföras med den
individuella studieplanen som grund. I fråga om
elever som inte fyllt 18 år skall även
vårdnadshavarna få sådan information. Yrkandet är
enligt utskottet tillgodosett.
Det måste vara en fråga för läraren och skolorna,
och inte för riksdagen, att se till att omfattningen
av kunskapskontrollen står i rimlig proportion till
tiden för kunskapsinhämtandet. Utskottet menar att
examination kan genomföras på flera sätt inom
nuvarande system - t.ex. skriftliga och muntliga
prov, hemskrivningar, projektarbeten och enskilda
arbeten - och utskottet finner därför inte att det
finns behov av en reglering avseende just externa
examinatorer. När det gäller nationella prov och
överensstämmelse mellan betyg och resultaten på
sådana prov vill utskottet dessutom påpeka att de
nationella proven är avsedda att stödja läraren i
betygssättningen men att de inte kan anses omfatta
alla delar som skall bedömas. Provresultaten utgör
endast delvis det underlag som läraren har att ta
hänsyn till vid betygssättningen.
Utskottet har vid ett antal tillfällen konstaterat
att frågan om värdering av utländska betyg regleras
i gymnasieförordningen och att det därför ankommer
på regeringen att besluta i denna fråga. Utskottet
har ingen annan uppfattning nu, men vill ändå peka
på möjligheten för eleven att genomgå en prövning
enligt 5 kap. 14 § gymnasieförordningen för att
erhålla ett högre betyg än Godkänt.

Gymnasieexamen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till
ändring av skollagen så att de elever som
tillgodogjort sig gymnasieskolans utbildning
skall få gymnasieexamen samt avslå
motionsyrkanden rörande en sådan examen och
andra examensformer.
Jämför reservationerna 53 (fp, c), 54 (m), 55
(kd) och 56 (fp).

Propositionen

Regeringen föreslår att elever som tillgodogjort sig
gymnasieskolans utbildning skall erhålla
gymnasieexamen. Syftet med examen är enligt
regeringen att befästa och förstärka kvaliteten i
svensk gymnasieutbildning och ett examensbevis skall
vara som ett kvalitetsbevis som ger information om
att utbildningens mål som helhet är uppnådda.

För gymnasieexamen skall enligt regeringens
förslag krävas att eleven har lägst betyget Godkänt
i minst 90 % av de gymnasiepoäng som fordras för en
fullständig studiegång inklusive godkänt betyg i
gymnasiearbetet. En bestämmelse med denna innebörd
skall enligt regeringens förslag införas i 5 kap. 4
c § fjärde stycket skollagen.
Regeringen menar att det är naturligt att kraven
för gymnasieexamen och grundläggande behörighet för
högskolestudier överensstämmer, men vill samtidigt
understryka att gymnasieexamen fyller ett viktigt
behov även utan kopplingen till grundläggande
behörighet såsom ett tydligt kvalitetsmått på svensk
gymnasieutbildning. För blivande arbetsgivare kan
examensbeviset underlätta en bedömning av den
arbetssökandes kompetens. Slutlig ställning bör dock
tas först när ställning tas till förslagen i
Tillträdesutredningens betänkande.

Motioner

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och
Centerpartiet menar att kraven för gymnasieexamen
skall vara högre än vad regeringen föreslår.

Moderaterna anser i motion 2003/04:Ub9 yrkande 12
att det för gymnasieexamen skall krävas dels godkänt
i 90 % av fullständig studiegång varav minst betyget
Godkänd skall vara uppnått i kärnämnena svenska
eller svenska som andraspråk, matematik och
engelska, dels godkänt gymnasiearbete. En examen
blir meningslös om kraven sätts för lågt.
Det bör enligt Folkpartiet krävas att det skall
vara obligatoriskt att ha godkända betyg i alla
kärnämnen och andra viktiga ämnen (mot. 2003/04:Ub12
yrkande 6). Det skall klart definieras vilka ämnen
som skall vara obligatoriska respektive utbytbara i
examen.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub10
yrkande 13 att det för att få gymnasieexamen skall
krävas betyget Godkänt i kärnämneskurserna och i
gymnasiearbetet. I samma motion yrkande 44 föreslår
Kristdemokraterna att 5 kap. 4 c § skollagen skall
få en lydelse med denna innebörd.
Centerpartiet menar i motion 2003/04:Ub11 yrkande
3 att eleven för att få ut gymnasieexamen måste vara
godkänd i samtliga kärnämnen och inriktningsblockets
karaktär.
I motioner från allmänna motionstiden föreslår
Kristdemokraterna (mot. 2003/04:Ub498 yrkande 15)
och Centerpartiet (mot. 2003/04:Ub391 yrkande 4) att
en gymnasieexamen skall införas för att
kvalitetssäkra utbildningen på gymnasiet.
Folkpartiet framför i motion 2003/04:Ub367 ett
antal yrkanden som rör andra examensfrågor. I
yrkande 11 föreslås att en frivillig examen som kan
tillgodoräknas utomlands skall erbjudas alla som
avslutar ett nationellt program. Vidare föreslår
Folkpartiet (yrkande 13) att en yrkesexamen skall
avläggas av dem som genomgått ett yrkesinriktat
program. Slutligen yrkas att en lärlingsexamen
införs i form av ett gesällprov och som ett bevis på
att eleven genomgått en kvalificerad yrkesutbildning
(yrkande 14).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser
5 kap. 4 c § fjärde stycket samt avslår
motionsyrkandena.

Utskottet anser att regeringens förslag om
gymnasieexamen är väl avvägt. Gymnasieexamen kommer
att motsvara kraven för grundläggande behörighet
till högskolan med undantag för kravet att man för
gymnasieexamen även behöver godkänt betyg i
gymnasiearbetet. Utskottet noterar att regeringen
menar att det är naturligt att kraven för
gymnasieexamen och grundläggande behörighet
överensstämmer, men att man ändå föreslår att
godkänt gymnasiearbete skall krävas för examen.
Utskottet menar att eftersom gymnasieexamen inte
endast syftar till att vara ett dokument som skall
användas vid ansökan till högskolan, utan också
skall befästa och förstärka kvaliteten i svensk
gymnasieutbildning och underlätta för blivande
arbetsgivare att bedöma den arbetssökandes
kompetens, är det rimligt att kräva ett godkänt
gymnasiearbete för examen. Utskottet delar
regeringens uppfattning att ny ställning till
gymnasieexamens innehåll bör tas i samband med
beredningen av Tillträdesutredningens förslag. Vad
gäller förslag om flera examina menar utskottet att
det genom införandet av en gymnasieexamen inte finns
behov av ytterligare examensformer.

Behörighetskrav till gymnasieskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende
behörighetskrav till gymnasiet och
möjligheten att göra ett inträdesprov till
gymnasiet.
Jämför reservationerna 57 (m), 58 (fp), 59
(kd) och 60 (m).

Propositionen

Regeringen understryker att behörighetskraven till
gymnasieskolan bör ligga fast. Syftet med
behörighetskraven är att slå vakt om
gymnasieutbildningens kvalitet och likvärdighet
genom att elever som saknar godkänt betyg i svenska,
svenska som andraspråk, engelska eller matematik
inte kan antas till gymnasieskolans nationella
program innan de skaffat sig nödvändiga
förkunskaper. Behörighetsreglerna anger på så sätt
den kunskapsnivå som krävs för studier på
gymnasienivå och bidrar därmed till en tydlighet i
utbildningssystemet. Elever utan sådan behörighet
skall i stället erbjudas gymnasieutbildning i form
av individuellt program.

Motioner

Moderaterna framhåller i motionerna 2003/04:Ub9
yrkande 4 och 2003/04:Ub276 yrkande 29
nödvändigheten av att behörighetskraven till
gymnasiets nationella program ligger fast vid krav
på Godkänd i svenska eller svenska som andraspråk,
matematik och engelska. Moderaterna pekar på att
behörighetsreglerna tillkom för att garantera en
viss nivå på de gymnasiala studierna och för att
garantera att eleverna skulle ha tillräckliga
förkunskaper för att klara av studierna. I motion
2003/04:Ub9 yrkande 5 understyrker Moderaterna
vikten av att elever har erforderliga kunskaper med
sig från grundskolan.

Även Folkpartiet understryker vikten av att ha
behörighetskrav till gymnasiet. I motion 2003/04:367
yrkande 1 anför Folkpartiet att godkända betyg i
svenska eller svenska som andraspråk, engelska och
matematik skall vara standardkrav för att få börja
på gymnasieskolan eftersom det utan dessa
baskunskaper blir svårt att klara gymnasieskolan.
Folkpartiet menar vidare i samma motion (yrkande 8)
att högre förkunskapskrav skall ställas, exempelvis
minst Godkänt i de naturvetenskapliga
grundskoleämnena för naturvetenskapligt program och
Godkänt i språk, historia och samhällskunskap för
det samhällsvetenskapliga programmet. Även
Kristdemokraterna anser i motion 2003/04:Ub10
yrkande 29 att antagningskriterierna till
gymnasieskolan kan variera och föreslår att
regeringen uppdrar åt Skolverket att utarbeta
föreskrifter för antagning med denna utgångspunkt.
I motion 2003/04:Ub276 yrkande 28 föreslår
Moderaterna att grundskoleelever skall kunna göra
ett samlat prov där kravnivån till gymnasiet för
grundämnena matematik, svenska och engelska tenteras
av i ett sammanhang.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Utskottet understryker vikten av att reglerna för
behörighet till gymnasiets nationella program
upprätthålls och välkomnar därmed regeringens
ställningstagande. Behörighetsreglerna skall ange
den kunskapsnivå som krävs för studierna. Elever som
saknar godkänt betyg i svenska, svenska som
andraspråk, engelska eller matematik och inte kan
antas till gymnasieskolans nationella program innan
de skaffat sig nödvändiga förkunskaper skall i
stället erbjudas plats på ett individuellt program.
Utskottet vill i detta sammanhang peka på
möjligheterna enligt 5 kap. 4 b § skollagen att
inrikta ett individuellt program mot studier på ett
nationellt eller specialutformat program
(programinriktat individuellt program, PRIV) där
eleven utifrån sina egna förutsättningar kan läsa
gymnasiekurser i kombination med olika stödinsatser
för att bli behörig.
Utskottet avvisar förslaget om införandet av ett
samlat prov. Det är inte bara skriftliga prov som
ligger till grund för bedömningar av elevernas
kunskaper. Enligt läroplanen för gymnasieskolan (Lpf
94) skall läraren vid betygssättningen utnyttja all
tillgänglig kunskap om elevens kunskaper i
förhållande till kraven i kursplanen, beakta även
sådana kunskaper som en elev tillägnat sig på annat
sätt än genom den aktuella undervisningen, beakta
såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och
göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid
beakta hela kursen.

Det individuella programmet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende
avskaffande och förändringar av det
individuella programmet samt om att
individuella program skall kunna anordnas på
fristående skolor.
Jämför reservationerna 61 (fp, c), 62 (m), 63
(kd) och 64 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Regeringen anser att gymnasieskolans individuella
program behöver förbättras och hänvisar till att av
de elever som börjar på ett individuellt program
avslutar ca 9 % av eleverna sina studier i
gymnasieskolan efter ett år på detta program och
till att endast 19 % av de elever som studerat vid
det individuella programmet fullföljer en utbildning
med slutbetyg från ett nationellt program eller
specialutformat program inom fyra år.

Enligt regeringens uppfattning skall elever på
individuella program erhålla utbildning på heltid
som i sin omfattning är likvärdig med utbildning som
erbjuds på nationella program. En lagregel med denna
innebörd bör träda i kraft den 1 juli 2006, och
regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen
om finansieringen av det ökade kommunala åtagandet.
För elever med individuellt program är det enligt
regeringen viktigt att få en utbildning av viss
kontinuitet; utbildningen bör därför vara jämnt
fördelad över veckans dagar. En elev med ett
individuellt program skall därför erbjudas en
utbildning som till sin omfattning är likvärdig med
utbildningar på nationella program. Kommunen är
alltid skyldig att erbjuda gymnasieutbildning på
heltid på nationella program för behöriga elever.
När motsvarande skyldighet införs för elever på
individuella program får dessa elever samma rätt
till utbildning som elever på nationella program.
Utbildningen kan omfatta såväl studier i kurser som
förekommer på nationella program som kompletterande
studier på grundskolenivå samt arbetsplatsförlagt
lärande eller praktik. Det är dock alltjämt enligt
regeringen de individuella behoven som skall vara
styrande. Syftet med utbildningen skall vara att
eleven så snart som möjligt uppnår behörighet och
fullföljer sina gymnasiestudier på ett nationellt
eller specialutformat program. Regeringen
understryker också att elever bör erbjudas det stöd
som behövs för att fullfölja sina studier på den
valda studievägen och pekar på att på individuella
program går många elever som avbrutit studierna på
ett nationellt program. En elev som överväger att
avbryta sina studier skall i första hand erbjudas
stöd på studievägen och i andra hand byte av
studieväg. För den elev som trots stödinsatser
avbryter sina gymnasiestudier har kommunen alltid en
skyldighet att erbjuda individuellt program.
Regeringen redogör vidare för möjligheten för en
elev att inom ramen för programinriktade
individuella program, PRIV, utifrån sina egna
förutsättningar läsa gymnasiekurser, eller delar av
sådana kurser, i kombination med olika stödinsatser
för att bli behörig. Detta sätt att arbeta har visat
på goda resultat i många kommuner och innebär att
elever i många fall kan fullfölja en
gymnasieutbildning på tre eller fyra år.
Introduktionskurser för ungdomar som invandrat
till Sverige bör också enligt regeringen
fortsättningsvis anordnas inom ramen för
gymnasieskolan. Varje individ skall ges adekvat stöd
utifrån sina individuella behov, intressen och
förutsättningar.

Motioner

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub12 yrkande 8
att det individuella programmet avskaffas.
Grundskolan måste i stället ta ett större ansvar för
att eleverna uppnår de mest basala kunskaperna. I
motion 2003/04:Ub367 yrkande 4 anför Folkpartiet att
det individuella programmet skall avskaffas
successivt samt att det individuella programmets
resurser skall föras över till grundskolan och
användas till stöd för elever som behöver det.
Anpassad gymnasieutbildning skall enligt Folkpartiet
(yrkande 2) endast vara möjlig i särskilda fall,
t.ex. skall elever med utländsk bakgrund som inte
tidigare har undervisats i engelska kunna få en
anpassad utbildning. Också Centerpartiet anser i
motion 2003/04:Ub11 yrkande 4 att det individuella
programmet skall avskaffas på sikt. Om elever
skickas vidare inom skolsystemet utan tillräckliga
kunskaper uppstår ett system som lappar och lagar i
slutet i stället för att ge alla chansen att från
början nå kunskapsmålen.

Ett antal förslag till förändringar av det
individuella programmet har framställts av
Moderaterna och Kristdemokraterna. Moderaterna
understryker i motion 2003/04:Ub9 yrkande 13 att det
är bra att regeringen backat från kravet att slopa
det individuella programmet och i stället ta in
eleverna på nationella program. Moderaterna vänder
sig mot att de teoretiska målen är styrande och
eftersträvansvärda och att allt annat avfärdas som
"motivationsskapande inslag". Detaljstyrningen av
det individuella programmet såsom att undervisningen
bör vara jämnt fördelad över veckans dagar rimmar
illa med att de individuella behoven hos eleverna
skall vara styrande.
Kristdemokraterna menar i motion 2003/04:Ub498
yrkande 4 att det individuella programmet skall
finnas kvar och utvecklas. En möjlig utveckling är
att det inom de nationella programmen kan finnas
grupper som tillhör det individuella programmet.
Eleverna kan därmed läsa karaktärsämnena på det
nationella programmet samtidigt som de får stöd i
kärnämnena. Kristdemokraterna föreslår i motion
2003/04:Ub10 yrkande 7 att förändringen att elever
på individuella program ges utbildning på heltid och
i en omfattning som är likvärdig med nationella
program skall träda i kraft den 1 juli 2005. Man
menar att det är anmärkningsvärt att eleverna på
detta program skall behöva vänta i två år innan
kvalitetsarbetet påbörjas.
Moderaterna och Kristdemokraterna yrkar att elever
på det individuella programmet skall få möjlighet
att få sin utbildning i en fristående skola.
Moderaterna menar i motion 2003/04:Ub9 yrkande 14
att det skulle ge eleverna på det individuella
programmet ökat inflytande och möjlighet att påverka
omfattning av och inriktning på studierna om de
kunde välja utbildningsanordnare. Kristdemokraterna
framhåller i motion 2003/04:Ub10 yrkande 27 att det
är en orimlig begränsning att det inte är tillåtet
för fristående gymnasieskolor att driva det
individuella programmet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Utskottet framhåller att möjligheten att följa ett
individuellt program är en betydelsefull möjlighet
för elever som inte uppnått behörighet att komma in
på ett nationellt eller specialutformat program. Att
en elev skulle stanna kvar i grundskolan för att
uppnå Godkänt i kärnämnena är enligt utskottet ingen
lämplig ordning. Eleverna bör i stället ges goda
möjligheter att komplettera sina kunskaper på
grundskolenivå och förbereda sina framtida
gymnasiestudier inom ramen för gymnasieskolan.
Möjligheten att följa ett programinriktat
individuellt program som omnämnts ovan, är ett bra
steg för att tydliggöra att studier vid ett
individuellt program skall leda till att man övergår
till ett nationellt eller specialutformat program.
Enligt utskottets mening bör kommunerna så långt som
möjligt erbjuda elever programinriktade program.
Att införa studier på heltid och i en omfattning
som är likvärdig med nationella program är
ytterligare ett steg mot att öka kvaliteten och att
underlätta för elever att övergå till ett nationellt
eller specialutformat program. Genom en mer
strukturerad skolgång bör förutsättningarna för att
eleverna övergår till ett nationellt program öka.
Utskottet understryker dock att heltidsstudier inte
får innebära att det individuella inslaget minskar
så att varje elev inte kan få ett sådant
individuellt inslag i utbildningen som är avsikten.
Utbildningen på ett individuellt program kan således
innehålla studier på såväl grundskole- som
gymnasienivå. Det kan röra sig om behörighetsgivande
ämnen, andra grundskoleämnen som eleven kan behöva
för vidare studier, nationella kurser m.m. Med
utgångspunkt i de nationella målen och riktlinjerna
och med de förutsättningar kommunen ger är det
rektor som har det övergripande ansvaret för
verksamheten i skolan. Det innebär att man utifrån
lokala förutsättningar väljer hur verksamheten skall
organiseras och genomföras. Härigenom blir den
individuella utformningen på individuella program
tydligare betonad.
Utskottet vill i detta sammanhang peka på att
programinriktat individuellt program enligt
nuvarande regler skall utformas för en grupp elever.
Utskottet menar att denna inskränkning är ett hinder
för att kunna erbjuda en individualiserad utbildning
till alla elever, då den t.ex. hindrar en ensam elev
att följa ett sådant program. Utskottet utgår ifrån
att regeringen, i samband med att finansieringen av
skyldigheten att driva individuella program på
heltid presenteras, också föreslår att denna
inskränkning tas bort.
Vad gäller tillfället för ikraftträdandet delar
utskottet regeringens bedömning att den 1 juli 2006
är en lämplig tidpunkt, då kommunerna kan komma att
behöva tid för att planera och genomföra
förändringen. Utskottet vill dock peka på att det
inte föreligger några hinder för en kommun att driva
individuella program på heltid redan nu.
Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt
förslag om individuella program i fristående
gymnasieskolor. Utskottet är inte heller nu berett
att bifalla yrkandena. Utskottet noterar den
möjlighet som finns för regeringen att ge tillstånd
för friskolor att anordna individuella program.

Det kommunala uppföljningsansvaret

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandet avseende
införande av ett utvidgat kommunalt
uppföljningsansvar då beredning av förslag om
sådat ansvar pågår.
Jämför reservation 65 (kd).

Propositionen

Regeringen anser att det liksom hittills bör vara en
kommunal angelägenhet att stödja och stimulera alla
ungdomar under 20 år som saknar gymnasieutbildning
att påbörja och fullfölja en utbildning. Inom varje
kommun bör det finnas beredskap att erbjuda
vägledning och stöd för de unga människor som inte
på egen hand har lyckats ta sig från grund- till
gymnasieskolan eller som avbryter sina
gymnasiestudier. Regeringen återkommer till
riksdagen med förslag om utformningen av kommunernas
ansvar för unga.

Motion

Kristdemokraterna anser i motion 2003/04:Ub10
yrkande 6 att kommunen skall bli skyldig att följa
upp de ungdomar under 20 år som inte är inskrivna på
gymnasiet och kräver att regeringen skyndsamt lägger
fram ett sådant förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.

Utskottet konstaterar att det i utredningen Unga
Utanför (SOU 2003:92) har föreslagits att varje
kommun skall ha en lagstadgad skyldighet att skapa
en organisation som ansvarar för att aktivt söka upp
och ge stöd till alla unga under 20 år som inte har
någon känd sysselsättning. Förslaget bereds för
närvarande inom Regeringskansliet och utskottet
anser att detta arbete bör avvaktas.

Gymnasial yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden avseende
förändringar i den gymnasiala
yrkesutbildningen och inrättande av en
yrkesutbildningsdelegation med hänvisning
till kommande förändringar.
Jämför reservationerna 66 (m), 67 (fp) och 68
(c).

Propositionen

Regeringen anser att en grundläggande
yrkesutbildning med hög kvalitet är nödvändig för
att möta såväl samhällets som individens behov. Den
grundläggande yrkesutbildningen bör ge dels
generella nyckelkompetenser inklusive kärnämnen,
dels specialistkunskaper av en sådan omfattning att
elevens kompetens i huvudsak svarar mot arbetslivets
krav. Regeringen menar vidare att en högkvalitativ
yrkesutbildning, anpassad till ett modernt
arbetslivs behov, måste ge kompetens med såväl bredd
som djup. Traditionell yrkeskunskap måste integreras
med generella kompetenser och goda baskunskaper.
Möjlighet till en hög grad av specialisering är ett
mått på kvalitet i yrkesutbildningen. De gemensamma
karaktärsämnena inom programmen bidrar också till
hög kvalitet i yrkesutbildningen. Kärnämnenas
betydelse som viktiga inslag i utbildningen för ett
kommande yrkesliv understryks av regeringen. Dessa
kunskaper är en förutsättning för deltagande i det
livslånga och livsvida lärandet och därmed är de
avgörande för att individen skall få och behålla ett
arbete under sitt yrkesliv eller kunna byta
verksamhetsområde. Kärnämnena är av central
betydelse för sysselsättningen och ett högt
arbetskraftsutbud.

Regeringen meddelar också att man inom kort kommer
att tillsätta en yrkesutbildningsdelegation som kan
spela en central roll för att utvecklingspotentialen
i den gymnasiala yrkesutbildningen tas till vara.

Motioner

Folkpartiet anser i motion 2003/04:Ub367 yrkande 6
att specialiseringen på gymnasiet bör öka, och många
yrkesutbildningar kan också bli mer specialiserade.
Mål som är viktiga för olika yrken kan arbetas fram
i nära samarbete med branschorganisationerna.

Moderaterna begär i motion 2003/04:Ub9 yrkande 23
ett tillkännagivande till regeringen avseende
bristerna i dagens gymnasieskola. Moderaterna anser
att ett yrkesgymnasium utan högskoleförberedande
teoretiska studier bör finnas. Man pekar på den
fjärdedel av gymnasisterna som inte når slutbetyg
inom fyra års studier och på att dessa ofta stupar
på den högskoleförberedande delen. I motion
2003/04:A257 yrkande 2 menar Moderaterna att
utbildningssystemet inte klarar av att möta varken
enskildas behov eller arbetsmarknadens krav och
pekar på de många avhoppen från gymnasieskolan.
Kristdemokraterna frågar sig i motion 2003/04:Ub10
yrkande 4 om yrkesutbildningsdelegationen kommer att
utgöra en ny myndighet och om så är fallet avvisar
man förslaget. Arbetet med att stärka
yrkesutbildningen kan utföras av en befintlig
myndighet. Centerpartiet välkomnar i motion
2003/04:Ub11 yrkande 8 tillsättandet av en
yrkesutbildningsdelegation som man menar kan spela
en central roll i arbetet att stärka samarbetet
mellan utbildning och arbetsliv. Frågan om bristen
på utbildade handledare och ersättningsfrågor vid
arbetsplatsförlagd utbildning bör ses över av
delegationen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Utskottet konstaterar att arbete pågått och pågår
med att höja kvaliteten inom gymnasieskolans
yrkesutbildningar. Under åren 2000-2002 genomförde
Skolverket ett yrkesutbildningsprojekt, YKSA, i
syfte att höja kvaliteten inom gymnasieskolans
yrkesutbildningar. I verkets slutrapport Samtal -
samsyn - samarbete ges exempel på arbetssätt för
kvalitetsförbättringar inom yrkesutbildningen.
Vidare har Myndigheten för skolutveckling i februari
2004 publicerat en rapport (Arbetsplats för lärande)
där några av de möjligheter som finns i
gymnasieskolan för att förlägga delar av
utbildningen till en arbetsplats och samverka med
arbetslivet presenteras. Frågan om de teoretiska
inslagen i yrkesutbildningen har utskottet behandlat
tidigare i detta betänkande. Utskottet menar att den
gymnasiala yrkesutbildningen bör kännetecknas av att
en elev, förutom att läsa kärnämnena, genom olika
val av inriktningar och valbara kurser skall kunna
uppnå en hög grad av specialisering.
Utskottet noterar att regeringen fattade beslut om
inrättandet av en yrkesutbildningsdelegation i maj
2004. Delegationen består av representanter för
näringsliv, offentlig verksamhet, fackliga
organisationer och skola och skall arbeta för att i
ökad utsträckning förverkliga samhällets intentioner
för samverkan mellan skola och arbetsliv och därmed
bidra till att höja kvaliteten i gymnasieskolans
yrkesinriktade utbildning. Delegationen skall
medverka till att ett lokalt utvecklingsarbete
initieras och också verka för en ökad rekrytering
till de yrkesinriktade utbildningarna i
gymnasieskolan. Arbetet skall bedrivas fram t.o.m.
den 31 december 2006, och delegationen skall då
lämna en skriftlig redogörelse till regeringen för
sitt arbete.

Arbetsplatsförlagt lärande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende
arbetsplatsförlagt lärande då frågan är
uppmärksammad genom propositionen.
Jämför reservation 69 (kd).

Gällande bestämmelser

Arbetsplatsförlagt lärande (APL) förekommer i
gymnasieskolan i olika organisatoriska former.
Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) innebär att
delar av utbildningen på ett program genomförs på en
arbetsplats. Enligt nuvarande bestämmelser skall
minst 15 veckor av undervisningstiden på
yrkesinriktade program utgöras av APU.
Skolhuvudmannen ansvarar för anskaffning av
erforderligt antal APU-platser samt för att dessa
uppfyller kvalitetskraven. Den arbetsplatsförlagda
delen av utbildningen skall planeras och genomföras
med utgångspunkt i målen för utbildningen. År 2000
tillkom en försöksverksamhet med Lärande i
arbetslivet (LIA). Syftet med denna form av
arbetsplatsförlagd utbildning är att bidra till en
utveckling av utbildningen genom att möta
arbetslivets förändrade kompetensbehov, att ge
arbetslivet möjlighet att påverka utbildningens
innehåll och genomförande samt att ge de elever som
så önskar möjlighet att påverka utbildningens
innehåll och genomförande. De elever som önskar får
då också möjlighet att genomföra en större del av
utbildningen, minst 30 veckor, på en arbetsplats.
För LIA finns en kursplan om totalt 700
gymnasiepoäng som skall ersätta yrkeskurser av
motsvarande omfattning och som fastställs av
Skolverket. Innehållet i den särskilda kursplanen
för LIA konkretiseras lokalt utifrån programmålen
för den utbildning som eleven valt och utifrån de
lokala mål som fastställs i programrådet.
Försöksverksamheten gäller elever som påbörjar sin
utbildning i gymnasieskolan före den 1 juli 2006.
Hittills har endast ett begränsat antal elever
genomfört sin gymnasieutbildning inom
försöksverksamheten.

Europeiska unionens utbildningsprogram Leonardo da
Vinci är ett stöd till utlandspraktik för elever på
yrkesinriktade program. Årligen utnyttjas denna
möjlighet av ca 450 elever i Sverige. För att utöka
denna möjlighet till internationella inslag i
utbildningen infördes 2002 ett kompletterande
statligt stöd för arbetsplatsförlagd utbildning
utomlands.

Propositionen

Regeringen menar att det arbetsplatsförlagda
lärandet inom den gymnasiala yrkesutbildningen är en
kvalitetsmässigt viktig del av utbildningen. Alla
elever i gymnasieskolan bör genom egna erfarenheter
få insikt i arbetslivets förutsättningar och
uppgifter. Elever som väljer yrkesinriktade program
bör, liksom nu, få minst 15 veckors utbildning
förlagd till en arbetsplats. Regeringen föreslår
inte någon förändrad omfattning av APL för elever
som väljer mer yrkesinriktade studievägar eftersom
försöket med LIA haft för begränsad omfattning i
antal deltagande elever och företag för att säkra
slutsatser skall kunna dras. Regeringen aviserar att
i ett kommande uppdrag till Skolverket avseende
förändringar av kursplanerna skall en utgångspunkt
vara att kursplanerna för den framtida
gymnasieskolan får en sådan generell och flexibel
utformning att de kan användas såväl i skolans
undervisning som i arbetsplatsförlagt lärande.
Regeringen bedömer att den organisatoriska formen
för APL på de yrkesinriktade programmen bör vara en
integrerad form av nuvarande APU och LIA.

Regeringen anser vidare att inslag av APL skall
erbjudas även elever som väljer mer
studieförberedande studievägar men pekar samtidigt
på svårigheterna att bereda alla elever plats.
Därför lämnas inget förslag om en minsta omfattning
för APL på mer studieförberedande studievägar.
Regeringen avser att verka för att fler elever ges
möjlighet att delta i utlandsförlagda
utbildningsinslag under sin gymnasietid och på några
års sikt är det ett rimligt mål att alla
gymnasieskolor varje år har någon eller några elever
som deltar i utlandsförlagda utbildningsinslag.

Motion

Kristdemokraterna anför i motion 2003/04:Ub10
yrkande 2 att man är positiv till arbetsplatsförlagt
lärande men är kritisk till förslag om formerna för
detta eftersom det redan i dag finns många kommuner
som har problem att anordna APU-platser. I samma
motion (yrkande 3) begär Kristdemokraterna ett
tillkännagivande till regeringen avseende
finansieringssystemet för arbetsplatsförlagt
lärande. Man menar att för att få ett tillräckligt
stort utbud behövs ett finansieringssystem som
skapar tillräckligt många platser med godtagbar
kvalitet. Vad gäller den utlandsförlagda
utbildningen vänder sig Kristdemokraterna (yrkande
5) mot att det inte finns någon analys av utfallet i
termer av utnyttjandegrad m.m. av det statliga stöd
som infördes 2002 och det är därför svårt att ta
ställning till om regeringens bedömning är riktig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att rikdagen avslår
motionsyrkandena.

Utskottet delar regeringens bedömningar vad gäller
omfattningen av arbetsplatsförlagt lärande, både
avseende de yrkesinriktade programmen och mer
studieförberedande studievägar samt deltagande i
utlandsförlagd utbildning. Det är väl känt att det
finns svårigheter med att hitta platser för
arbetsplatsförlagt lärande, men utskottet anser att
Yrkesutbildningsdelegationens arbete bör avvaktas.

Gymnasial lärlingsutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden avseende
utformningen av en gymnasial
lärlingsutbildning med hänvisning till
kommande utredningsuppdrag.
Jämför reservation 70 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Regeringen menar att flera skäl talar för att
utveckla en gymnasieutbildning som är närmare
arbetslivet. Regeringen bedömer att en
lärlingsutbildning skall utvecklas inom
gymnasieskolan som ett valbart alternativ till den
huvudsakligen skolförlagda utbildningen. Regeringen
meddelar att man har för avsikt att ta initiativ
till samtal med arbetsmarknadens parter för att
närmare diskutera förutsättningarna och
ansvarsfördelningen för att en framtida
lärlingsutbildning skall kunna etableras
framgångsrikt. Regeringen ser lärlingsutbildningen
som en alternativ utbildningsväg öppen för alla
elever och förekommande inom alla yrkesinriktade
program. För att få en tydlig ansvarsfördelning
mellan skola och företag bör de utbildningsdelar som
skall bedrivas på företaget regleras i avtal, t.ex.
avseende utbildningsinnehåll, försäkringsfrågor och
handledarfrågor. För karaktärsämnen med
yrkesinriktad profil kan kommunen redan i dag lägga
utbildningen på entreprenad. En entreprenadlösning
kan vara ett sätt att ge en tydlighet om vad
åtagandet innebär i fråga om ansvar, skyldigheter
och ersättningsfrågor. Regeringen menar att
lärlingsutbildningen till innehåll och mål skall
motsvara skolförlagd utbildning men till sin
uppläggning kunna skilja sig avsevärt på grund av
att den till huvuddelen är förlagd till en eller
flera arbetsplatser. Lärlingsutbildningen skall ge
goda kunskaper i kärn- och karaktärsämnena för att
eleverna skall stå sig väl i samhället och på
arbetsmarknaden. För eleven kan den praktiska delen
motivera och påvisa behov även av mer teoretiska
kunskaper som är nödvändiga för att klara
yrkesrollen. Lärlingsutbildningens samtliga delar
skall präglas av att de praktiska och teoretiska
inslagen är integrerade och stöder lärandet till en
helhet. Det är väsentligt att kraven på uppnådd
kompetens och kraven för gymnasieexamen är desamma
för den gymnasiala lärlingsutbildningen som för
motsvarande skolförlagd utbildning. Att
lärlingsutbildningen är en likvärdig utbildningsform
underlättar också övergång mellan denna och
skolförlagd utbildning för den elev som vill eller
behöver byta studieform. Regeringen avser att i ett
kommande uppdrag till Skolverket låta myndigheten
närmare utreda och lämna förslag på utformning och
reglering av en gymnasial lärlingsutbildning. I
uppdraget ligger bl.a. att utreda vilka särskilda
krav som bör ställas på de arbetsplatser som får
användas för lärlingsutbildning, så att kvaliteten
på utbildningen kan säkras. Det bör t.ex. övervägas
om någon form av certifiering av dessa arbetsplatser
bör komma i fråga. Vidare bör Skolverket utreda
vilka formella beslut som skall krävas lokalt för
att en skolhuvudman skall ha rätt att erbjuda
lärlingsutbildning som en alternativ
gymnasieutbildning och vilka följder det skall få
för elevens rätt att söka utbildningen i annan
kommun etc.

Motioner

Moderaterna vill i motionerna 2003/04:Ub9 yrkande 25
och 2003/04:Ub276 yrkande 31 att ett slagkraftigt
alternativ till gymnasieutbildning skapas i form av
en huvudsakligen arbetsplatsförlagd utbildning, dvs.
en lärlingsutbildning. Den nuvarande
yrkesutbildningen bör omformas med målet att i högre
grad involvera det lokala näringslivet,
hantverksföreningarna och det fria kulturlivet.
Genom att eleverna tidigt kommer ut i arbetslivet
får de en helhetsbild och en direkt återkoppling
till de kunskaper som förvärvas i skolan. I motion
2003/04:Ub9 yrkande 26 menar Moderaterna att det
skall vara möjligt för de elever som vill att
komplettera sin lärlingsutbildning för att nå
högskolebehörighet.

Även Folkpartiet vill skapa en lärlingsutbildning
som är ett alternativ till gymnasieutbildning. I
motion 2003/04:Ub12 yrkande 7 framhålls att
utbildningen skall ha egna mål och ett innehåll som
skiljer sig från den studieförberedande
utbildningen. Halva utbildningstiden skall
tillbringas på arbetsplatsen.
Kristdemokraterna föreslår i motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 1, 2003/04:Ub399 yrkande 1 och
2003/04:Ub496 yrkande 1 att en lärlingsutbildning
formas i ett tydligt eget program inom
gymnasieskolans ram. Utbildningen skall utformas
lokalt med ett nationellt perspektiv för att skapa
en god utbildning för både samhället och den
enskilde. En samordning av resurserna mellan skola
och näringsliv är en förutsättning för en bra
yrkesutbildning. Lärlingsutbildningen skall ge en
gedigen yrkesutbildning och ge behörighet till
yrkeshögskola. Det skall också finnas möjlighet att
komplettera betygen för att meritera sig för
högskoleutbildning. I motion 2003/04:Ub402 (kd)
yrkande 1 föreslås också att en lärlingsutbildning
införs på gymnasiet som sedan kan följas av en
yrkeshögskola. I samma motion (yrkande 2)
presenteras Filipstad som en lämplig försökskommun
för en ny lärlingsutbildning.
Centerpartiet pekar i motion 2003/04:Ub11 yrkande
10 på nödvändigheten av att arbetslivet får
inflytande över utformandet av en
lärlingsutbildning. Skolverket bör involvera Svenskt
Näringsliv, Företagarna och Kommunförbundet i
utredningsarbetet med att hitta former för en ny
lärlingsutbildning. I samma motion (yrkande 9)
framhåller Centerpartiet att resursfrågan är ett
viktigt incitament för att få en fungerande
lärlingsutbildning. Ersättningsfrågan måste lösas
för att företag skall kunna medverka i
lärlingsutbildning, och Centerpartiet föreslår att
Skolverket bör se över hur ett hållbart
finansieringssystem för lärlingsutbildningen kan se
ut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Utskottet anser att en lärlingsutbildning bör
utvecklas inom gymnasieskolan. Utbildningen bör
närma sig arbetslivet mer än nuvarande gymnasiala
yrkesutbildningar men bör också ge goda kunskaper i
kärn- och karaktärsämnena för yrkesutbildningen.
Utskottet välkomnar därför regeringens initiativ att
ge Skolverket i uppdrag att närmare utreda och lämna
förslag på utformning och reglering av en sådan
gymnasial lärlingsutbildning. Utskottet förutsätter
att verket under genomförande av uppdraget samråder
med t.ex. Svenskt Näringsliv, Företagarna,
Kommunförbundet och fackliga organisationer.
Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om
införande av en yrkeshögskola, senast i betänkandet
Vuxenutbildning (bet. 2003/04:UbU8). Utskottet
framförde då att det var olämpligt att använda
termen högskola om utbildning som inte är avsedd att
omfattas av högskolelagen. Utskottet har ingen annan
uppfattning nu.

Lokalt samråd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionerna avseende
samråd mellan näringsliv och skola med
hänvisning till kommande insatser.
Jämför reservationerna 71 (m, fp) och 72
(kd).

Propositionen

Regeringen anser att samverkansformerna mellan skola
och arbetsliv behöver förändras i syfte att utveckla
undervisningen och höja kvaliteten i den
yrkesinriktade utbildningen. Bristen på
kvalificerade yrkeslärare är ytterligare ett
argument för en ökad samverkan. Trots en växande
medvetenhet inom såväl skola som arbetsliv om detta
behov har inte resultatet av samverkan motsvarat
samhällets intentioner på området. En förklaring kan
enligt regeringen vara att nuvarande regelverk inte
är tillräckligt flexibelt.

Regeringen pekar vidare på att arbetsmarknadens
komplexitet och förändringstakt har ökat väsentligt
under senare år. En närmare samverkan med
länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar skulle
kunna bidra till en förbättrad information om den
regionala och lokala efterfrågan av olika
yrkesgrupper. Staten, kommunerna och arbetslivet har
ett gemensamt ansvar för att utforma en
yrkesutbildning med kvalitet och attraktionskraft.
Regeringen bedömer att nya samverkansformer bör
införas mellan skola och arbetsliv där arbetslivets
inflytande och ansvar för utbildningen är större än
vad som är möjligt inom nuvarande regelverk.
Arbetslivets medverkan i planering och genomförande
är ett viktigt instrument för att säkra
utbildningarnas relevans och legitimitet och är
därmed ett viktigt kvalitetsinslag i
yrkesutbildningen. Regeringen meddelar att man avser
att ta initiativ till en försöksverksamhet med
lokala råd.

Motioner

Moderaterna menar i motion 2003/04:Ub9 yrkande 24
att förslaget om obligatoriska samråd bör avstyrkas.
Frivilliga samråd kan ofta vara gynnsamma och leda
till framgångsrik utveckling medan påtvingade samråd
blir tidsödande, byråkratiska och fruktlösa.
Moderaterna menar att fler pekpinnar från regeringen
inte underlättar skolsituationen för eleverna på de
yrkesförberedande programmen.

Kristdemokraterna understryker i motion
2003/04:Ub498 yrkande 16 att samverkan med
arbetslivet bidrar till att utbildningen håller hög
kvalitet och ligger i fas med arbetslivets
förändring. För att främja och kontrollera den
arbetsplatsförlagda utbildningen anser
Kristdemokraterna att en redovisning av skolornas
samverkan med arbetslivet bör finnas i skolornas
kvalitetsredovisning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Utskottet menar att nya former för att förbättra
kontakterna mellan skola och arbetsliv behövs. Ökade
kontakter bidrar till att höja kvaliteten på
yrkesutbildningarna och leder till att säkra
utbildningens aktualitet och legitimitet. Utskottet
förutsätter att samråden dokumenteras i någon form
men det bör ankomma på den enskilda skolan att
bestämma hur dokumentationen görs.

Eftergymnasial yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandet angående
innehållet i en kommande utredning om
eftergymnasial yrkesutbildning med hänvisning
till pågående insatser.
Jämför reservation 73 (kd).

Gällande bestämmelser

Regeringen har givit Luleå tekniska universitet,
Örebro universitet och Blekinge tekniska högskola
ett särskilt uppdrag att utveckla kortare
yrkesutbildning i högskolan. En möjlighet att
erhålla yrkeshögskoleexamen efter två års studier
finns enligt högskoleförordningen. Utanför högskolan
kan eftergymnasial yrkesutbildning erhållas inom den
kvalificerade yrkesutbildningen (KY) samt inom vissa
utbildningar inom utbildningsformerna
påbyggnadsutbildningar, kompletterande utbildningar
och utbildningar inom folkhögskolan. Eftergymnasial
yrkesutbildning i arbetslivet regleras inom en del
av de traditionella arbetsmarknadssektorerna genom
avtal mellan arbetsmarknadens parter.

Propositionen

Regeringen pekar på att eftergymnasiala
yrkesutbildningar förekommer såväl inom som utanför
högskolan, med offentliga huvudmän såväl som
privata. Regeringen anser att utbudet kan uppfattas
som så svåröverskådligt att det blir besvärligt att
få ett helhetsgrepp över de eftergymnasiala
yrkesutbildningarna. Regeringens avsikt är därför
att genomföra en översyn av utbudet av
eftergymnasial yrkesutbildning och i vilka
utbildningsformer den erbjuds, hur olika
utbildningar värderas vid vidare studier samt hur
den finansieras och kvalitetssäkras.

Regeringen menar också att tillsättandet av en
yrkesutbildningsdelegation skall bidra till att
arbetsmarknadens parter utvecklar former för och
sluter avtal om färdigutbildning eller
introduktionsutbildning vid inträde på
arbetsmarknaden efter gymnasieskolan.

Motion

I motion 2003/04:Ub10 yrkande 8 hänvisar
Kristdemokraterna till beslutet i riksdagen i april
2004 om en samlad översyn av de eftergymnasiala
yrkesutbildningarna och förutsätter att en
parlamentariskt sammansatt utredning tillsätts med
ett öppet mandat att föreslå de förändringar som
behövs. Kristdemokraterna menar att utredningen bör
föreslå att en yrkeshögskola inrättas där alla
kvalificerade yrkesutbildningar samlas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet med hänvisning till det
beredningsarbete som pågår inom Regeringskansliet.

Utskottet har erfarit att en arbetsgrupp har
tillsatts för att genomföra översynen av den
eftergymnasiala yrkesutbildningen. Arbetsgruppen
skall kartlägga i vilka utbildningsformer
eftergymnasial yrkesutbildning erbjuds och göra en
probleminventering. Denna del av arbetet skall vara
avslutad senast den 31 december 2004. Arbetsgruppen
skall vidare analysera utbudet av eftergymnasial
yrkesutbildning, hur olika utbildningar värderas vid
vidare studier, hur de finansieras och hur de
kvalitetssäkras. Arbetet skall redovisas till
regeringen senast den 28 februari 2005.

Riksrekrytering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till
ändringar i skollagen som rör upphävande av
tidigare beslut om riksrekrytering.

Gällande bestämmelser

Vissa gymnasiala utbildningar behöver ett större
elevupptagningsområde än kommunen eller
samverkansområdet för att kunna bedrivas.
Regeringen, eller den myndighet regeringen
bestämmer, har därför möjlighet att i enlighet med 5
kap. 9 och 14 §§ skollagen föreskriva att vissa
utbildningar skall stå öppna för sökande från ett
bestämt geografiskt område. Bedömningarna av en
ansökan utgår från ett nationellt behov.

Propositionen

Regeringen föreslår att nuvarande bestämmelser i
skollagen om att regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får besluta om riksrekrytering
kompletteras med att beslutet bör avse en begränsad
tid. Förslaget att ge elever möjlighet att söka
utbildning i annan kommun torde minska behovet av
riksrekrytering betydligt. Besluten bör tas samlat
årsvis och avse viss tid. Vid bedömningen skall
hänsyn tas till att utbildningen är av godtagbar
kvalitet och att kostnaden står i rimlig proportion
till nyttan. Riksrekrytering kan också enligt
regeringen komma i fråga för utbildningar där det
inte går att uppnå det särskilda syftet med dem utan
att elever rekryteras från hela riket, t.ex.
riksidrottsgymnasierna, utbildningar för döva och
hörselskadade samt Rh-anpassad utbildning.
Bestämmelser med denna innebörd skall enligt
regeringens förslag införas i 5 kap. 9 och 14 §§
skollagen.

Regeringen anser också att det behövs en översyn
av de utbildningar som tidigare erhållit beslut om
riksrekrytering. Beslut som tagits om
riksrekrytering före genomförandet av förslagen i
propositionen och som inte innehåller någon
tidsbegränsning bör upphävas den 1 januari 2007.
Utbildningar som påbörjats innan dess bör dock få
avslutas.
Vidare meddelar regeringen att bestämmelserna om
interkommunal ersättning för riksrekryterande
påbyggnadsutbildningar enligt förordningen
(2002:1012) om kommunal vuxenutbildning bör upphävas
vid utgången av 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser
5 kap. 9 och 14 §§.

Utskottet delar regeringens uppfattning att beslut
om riksrekryterande utbildningar bör omprövas och
att det därmed också är rimligt att redan fattade
beslut om riksrekrytering upphör och att en sådan
omprövning i förekommande fall görs.

Genomförande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandet om
uppföljning av de föreslagna ändringarna då
yrkandet är tillgodosett.

Propositionen

Regeringen avser att ge Skolverket och Myndigheten
för skolutveckling uppdrag utifrån sina
ansvarsområden med anledning av vad som föreslås i
propositionen. Skolverket skall långsiktigt följa
gymnasieskolans utveckling och rapportera till
regeringen hur implementeringen av ändringarna
fortskrider. Myndigheten för skolutveckling skall
följa och rapportera effekterna av sina insatser för
att stödja den lokala utvecklingen.

Motion

Kristdemokraterna understryker i motion 2003/04:Ub10
yrkande 46 att förändringarna i gymnasieskolan bör
följas upp ur såväl kvalitativ som ekonomisk
synvinkel och föreslår att Skolverket ges i uppdrag
att genomföra en sådan uppföljning. Uppföljningarna
skall återredovisas till riksdagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet då det redan är tillgodosett genom
Skolverkets och Myndigheten för skolutvecklings
kommande uppdrag att följa och rapportera effekterna
av förändringar i gymnasieskolan.

Lagförslaget i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till
lag om ändring i skollagen (1985:1100) i den
mån lagförslaget inte omfattas av utskottets
behandling i det föregående.

Propositionen

Regeringen föreslår att ändringarna i skollagen
skall träda i kraft den 1 januari 2007 och att de
skall tillämpas på utbildning som börjar efter den 1
juli 2007. För utbildning som redan då pågår skall
äldre bestämmelser tillämpas.

Vad gäller riksrekrytering har tiden för
ikraftträdande behandlats tidigare i betänkandet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till ikraftträdande och
övergångsbestämmelser. Riksdagen bör vidare anta
lagförslaget i övrigt i den mån det inte behandlats
i det föregående.

Ekonomiska konsekvenser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandet avseende
finansieringsprincipen då detta är
tillgodosett.
Jämför reservation 74 (fp, kd).

Propositionen

Regeringen återkommer i budgetpropositionen i fråga
om kompensation för kommunerna till följd av en
förstärkt lagstiftning om utbildning på heltid för
eleverna på individuella program.
Genomförandeinsatser kommer att finansieras genom
omfördelning av tillgängliga medel inom
Utbildningsdepartementets område. Regeringen bedömer
att de förslag som i övrigt lämnas i propositionen
inte kommer att medföra några kostnadsökningar.

Motioner

Kristdemokraterna framhåller i motion 2003/04:Ub10
yrkande 45 att finansieringsprincipen bör följas vid
genomförandet av de förändringar som föreslås för
gymnasieskolan. Kommunernas ansträngda ekonomi får
inte drabbas ytterligare genom statsmakternas
beslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.

Utskottet noterar att regeringens bedömning är att
förändringarna i gymnasieskolan inte kommer att
medföra några kostnadsökningar förutom vad gäller
den utökade undervisningstiden inom det individuella
programmet. I denna fråga avser regeringen att
återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för
2005.

Övriga frågor

Innehållet i och utbudet av
studievägar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden avseende
inrättande av nya studievägar.
Jämför reservationerna 75 (fp), 76 (kd), 77
(fp) och 78 (kd).

Motioner

I motion 2003/04:Ub367 yrkande 19 pekar Folkpartiet
på att man inom ramen för de nationella programmen
bör finna lösningar som skapar större förståelse
bland elever av företagandets villkor. Detta kan
t.ex. göras genom att skolor startar en
entreprenörsutbildning eller lärlingsutbildning med
inriktning mot företagande. Kristdemokraterna
föreslår i motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 20 och
2003/04:Ub498 yrkande 17 att ett nationellt program
med speciell inriktning på företagande och
entreprenörskap införs. Programmet bör inriktas på
samarbete mellan företag inom samhällets alla
sektorer.

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub12 yrkande
2 att en ny humanistisk utbildning bör införas i
gymnasieskolan. Vikten av kunskap i humanistiska
ämnen måste betonas i ett modernt samhälle och det
behövs en linje som skapar en stark grund för bred
kunskap i humanistiska ämnen som språk, historia,
litteratur och kultur.
Några ytterligare inriktningar för gymnasieskolans
studievägar föreslås i ett antal motioner. För att
trygga nyrekryteringen och den framtida
försörjningen inom fiskenäringen föreslår
Kristdemokraterna i motion 2003/04:
MJ408 yrkande 34 att det skall finnas en
gymnasieutbildning med inriktning på fiske.
Kristdemokraterna understryker i motion
2003/04:Ub498 yrkande 8 betydelsen av de praktisk-
estetiska ämnena. Ämnena stimulerar till god
inlärning och förstärker elevernas självkänsla och
måste därför få genomslag i alla skolans program. I
motion 2003/04:Ub395 (c) yrkande 3 framhåller
motionärerna att det behövs ytterligare
utbildningsplatser för olika aktörer inom grön
rehabilitering och menar att naturbruksgymnasierna
bör få ökat ansvar att utbilda och sammanföra dessa
aktörer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Av 5 kap. 3 § tredje stycket skollagen framgår att
det inom de nationella programmen kan finnas
utbildningar med olika inriktningar. Dessa kan vara
nationellt eller lokalt fastställda. De nationellt
fastställda inriktningarna på de nationella
programmen framgår av en bilaga till
gymnasieförordningen. Enligt 2 kap. 1 § samma
förordning får styrelsen för utbildningen också
fastställa lokala inriktningar inom de nationella
programmen. Sådana inriktningar skall ligga inom
ramen för de bestämmelser som gäller om programmet.
Regeringen meddelar särskilda föreskrifter med
riktlinjer för utformningen av lokala inriktningar.
Utskottet understryker att det är både bra och
naturligt att innehållet i de olika programmen
förändras genom att olika inriktningar införs eller
tas bort. Utskottet menar dock att inrättandet av
inriktningar inom de nationella programmen är en
fråga för regeringen eller för styrelsen för en
utbildning och inte för riksdagen. När det gäller
yrkandet om entreprenörutbildning vill utskottet
erinra om det entreprenörskapsperspektiv i
gymnasieutbildningen regeringen föreslår skall
införas. Genom ett sådant perspektiv kan elevernas
initiativförmåga, kreativitet och företagsamhet
stimuleras.

Vissa ämnen och kunskapsområden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende
ANT-undervisning, sex- och
samlevnadsundervisning, körkortsutbildning,
konsumentkunskap, utbildning i privatekonomi,
kurser i kvinno- och migrationshistoria,
upplysning om kommunismens illdåd,
information om sexhandel samt
modersmålsundervisning.
Jämför reservationerna 79 (fp, kd, c), 80
(fp), 81 (kd), 82 (fp, kd) och 83 (kd).

Motioner

Folkpartiet och Kristdemokraterna föreslår
förändringar vad gäller undervisningen om alkohol,
narkotika och tobak (ANT-undervisning). Folkpartiet
efterlyser i motion 2003/04:Ub367 yrkande 20 en
nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas
missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall
intensifieras. I motion 2003/04:Ub498 yrkande 37
hävdar Kristdemokraterna att samhället har intagit
en mer drogliberal inställning och anser att
skolorna måste ta ett större ansvar och förbättra
sin ANT-undervisning.

Folkpartiet begär i motion 2003/04:Ub367 yrkande
21 att regeringen lägger fram förslag till ändring
av läroplanen för de frivilliga skolformerna så att
mål anges för sex- och samlevnadsundervisning.
Målskrivningar i läroplanen är betydelsefulla för
möjligheten att avsätta resurser, formulera mål för
det lokala arbetet och bedöma kvalitet och resultat.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub498
yrkande 18 att sex- och samlevnadsundervisningen
görs obligatorisk eftersom det är viktigt att
gymnasieskolan hjälper eleverna att bearbeta frågor
som rör samlevnad.
I fyra motioner yrkas att körkortsutbildning skall
erbjudas inom gymnasieskolan. I motion 2003/04:T469
(c) yrkande 2 framhåller motionärerna att alla
elever behöver goda kunskaper i gällande
trafikregler och trafiklagar, och i motion
2003/04:Ub481 (s) hävdas att körkortsutbildning
skulle ge ett mer trafiksäkert samhälle där
nollvisionen lättare kan uppnås. I motion
2003/04:Ub310 (s) framhåller motionären att de
ekonomiska hindren för att ta körkort i längden kan
leda till ökad ungdomsarbetslöshet, orättvisa och
social segregering, och i motion 2003/04:Ub492 (s)
hävdas att det hör till allmänbildningen att kunna
köra bil och att ha goda trafiksäkerhetskunskaper,
och av rättviseskäl bör därför förberedande
teoretisk körkortsutbildning införas som ett
frivilligt tillval i gymnasieskolan.
I motion 2003/04:Ub457 (c) yrkande 2 föreslår
motionärerna att konsumentkunskap skall vara
obligatoriskt i gymnasieskolan eftersom det skulle
ge alla ungdomar möjlighet att skaffa sig kunskap
för den dagliga livsföringen. Också i motion
2003/04:L283 (s) yrkande 2 framhålls behovet av
konsumentkunskap och privatekonomi. I motion
2003/04:Ub336 (s) menar motionären att utbildning i
privatekonomi behövs för att skapa förutsättningar
för en sund privatekonomi genom att rusta unga
människor mot den intensiva marknadsföringen och
minska risken för att eleverna begår misstag som
leder till betalningsanmärkningar. Behovet av kurser
i kvinno- och migrationshistoria understryks i
motion 2003/04:Ub376 (s). Motionärerna menar att med
tanke på de negativa tendenser som finns på vissa
skolor i förhållande till unga flickor och
invandrare måste denna undervisning förbättras
väsentligt.
Kristdemokraterna föreslår i motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 18 och 2003/04:Ub498 yrkande 10
att särskilda insatser bör göras i gymnasieskolan
för att upplysa om kommunismens illdåd mot
mänskligheten eftersom allför få ungdomar känner
till dessa brott. I motion 2003/04:Ub387 (fp)
yrkande 1 föreslås att regeringen skyndsamt startar
en informationskampanj på gymnasieskolorna i
Norrbottens län avseende sexhandel och dess
konsekvenser.
I motion 2003/04:Ub498 yrkande 38 begär
Kristdemokraterna ett tillkännagivande till
regeringen där rätten till modersmålsundervisning i
gymnasieskolan fastställs. Det finns möjlighet att
läsa modersmål även i gymnasiet men eftersom
rättigheten är begränsad till att gälla under högst
sju år har de flesta inte längre rätt till
modersmålsundervisning i gymnasiet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

I läroplanen för gymnasieskolan (Lpf 94) betonas
rektors ansvar för skolans resultat för vissa
utpekade områden. Bland annat ansvarar rektor för
att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad samt
om riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra
droger. Efter att Skolverket 1999 genomfört en
kvalitetsgranskning av undervisningen om tobak,
alkohol och andra droger som visade på flera brister
har Skolverket gjort ett material riktat till rektor
för att inspirera och stödja skolans arbete med
grundläggande värden och de ämnesövergripande
kunskapsområdena. Vidare stöder Myndigheten för
skolutveckling, i samverkan med Folkhälsoinstitutet,
Alkoholkommittén och Mobiliseringen mot narkotika,
skolorna i deras verksamhet med att informera om
alkohol och narkotika. Vidare har en proposition som
bl.a. tar upp frågor som rör insatserna i skolan som
stärker hälsofrämjande skolutveckling och förebygger
alkohol- och narkotikamissbruk överlämnats till
riksdagen i maj 2004 (Alkoholpolitiska frågor, prop.
2003/04:161).
Utifrån den kvalitetsgranskning om sex- och
samlevnadsundervisning som Skolverket genomförde
1999 utarbetades ett särskilt material Min uppgift
är att knyta ihop det riktat till rektorer för att
inspirera och stödja skolans arbete i dessa frågor.
Verket har vidare tillsammans med bl.a.
Folkhälsoinstitutet genomfört en nationell konferens
om sex och samlevnad som ett led i skolpersonalens
kompetensutveckling. Inom Myndigheten för
skolutveckling har elva experter varit anställda
under 2003 för att föra ut kunskaper om sambanden
mellan hälsa, lärande och trygghet enligt tankarna i
propositionen Hälsa lärande och trygghet (prop.
2001/02:14, bet. 2001/02:UbU6).
Utskottet konstaterar att Skollagskommittén
behandlar frågor om rektors roll och uppgifter och
att kommittén bl.a. föreslår vissa förtydliganden i
skollagen i det avseendet. Den särskilda utredning
(dir. 2003:36 och 2004:66) som den 30 november 2004
skall redovisa en kartläggning och utvärdering av
skolans ledningsstruktur kan också nämnas i
sammanhanget. Utskottet anser att beredningsarbetet
bör avvaktas.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen haft
att behandla motionsyrkanden om trafik- och
körkortsutbildning. Utskottet har föreslagit att
riksdagen avslår sådana yrkanden då det inte
ankommer på riksdagen att fatta beslut i dessa
frågor. Utskottet har ingen annan uppfattning nu.
För det fall att en gymnasieskola önskar erbjuda
eleverna undervisning i körkortsteori är det möjligt
att anordna detta som en lokal kurs. Vad gäller
yrkandena om konsumentkunskap och utbildning i
privatekonomi bör bli ett obligatoriskt ämne i
gymnasieskolan menar utskottet, som framförts
tidigare i detta betänkande, att det inte finns
utrymme för ytterligare obligatoriska ämnen i
gymnasieskolan.
Vad gäller yrkandena om särskilda insatser för att
informera om historiska skeenden och om vissa
samhällsfrågor menar utskottet att adekvat sådan
undervisning kan ges inom de samhällsorienterande
ämnena. Utskottet erinrar också om att historia
föreslås bli ett nytt kärnämne.
Vad slutligen gäller tidsbegränsningen av rätten
till modersmålsundervisning menar utskottet att
detta främst är en fråga för regeringen då detta
regleras i gymnasieförordningen. Om eleven har ett
särskilt behov av modersmålsundervisning har han
eller hon enligt gällande bestämmelser, rätt till
sådan under en längre tid.

Övriga yrkanden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden avseende
omyndig elevs frånvaro, behov av särskilt
stöd, profilskolor, rektors roll och
skolledar utbildningen, studier utomlands
samt skollunch.
Jämför reservationerna 84 (kd), 85 (m, fp,
kd, c), 86 (kd), 87 (fp), 88 (fp, kd, c), 89
(kd) och 90 (fp).

Motioner

Kristdemokraterna föreslår i motionerna 2003/04:Ub10
yrkande 43 och 2003/04:Ub498 yrkande 34 att
föräldrar skall underrättas vid omyndig elevs
frånvaro i gymnasieskolan. I motion 2003/04:Ub498
yrkande 32 understryker Kristdemokraterna att
elevernas behov av särskilt stöd skall tillgodoses.
Gymnasieskolorna behöver bli bättre på att
tillgodose elevernas lagliga rätt att erhålla
särskilt stöd. I samma motion yrkande 33 framhåller
Kristdemokraterna också elevvårdens betydelse och
att psykiskt och fysiskt välbefinnande är av
avgörande betydelse för lärandet. Elevvården bör få
större möjligheter att arbeta med förebyggande
hälsovård.

Folkpartiet framhåller i motion 2003/04:367 att
skolor måste kunna ges en attraktiv profil för att
dra till sig elever från andra områden än
närområdet. Profilskolor bör inrättas och
gymnasieskolor i utsatta områden få extra resurser
(yrkande 34). De valbara kurserna bör få användas
för att ge en skola en viss profil (yrkande 35)
genom att en kurs skall kunna återkomma i alla
kurspaket.
Kristdemokraterna framställer ett antal yrkanden
som behandlar skolledarna. I motion 2003/04:Ub498
yrkande 20 begärs ett tillkännagivande till
regeringen att rektorns roll som pedagogisk ledare
bör stärkas. Kristdemokraterna menar att det är
viktigt rektorn har en pedagogisk utbildning men
också goda ledaregenskaper så att han eller hon kan
vara ledare för såväl skolans pedagogiska som
administrativa verksamhet. I samma motion yrkande 21
föreslår Kristdemokraterna att rektorsrollen
ytterligare bör utvecklas och att
skolledareutbildningen bör ses över i detta syfte
samt i yrkande 22 att en rektor som anställs i
gymnasieskolan bör ha erlagt rektorsexamen.
Folkpartiet menar i motion 3003/04:Ub367 yrkande
30 att möjligheten för gymnasieelever att studera
utomlands bör förbättras och att skolan har ett
ansvar för att möta den nya mer internationaliserade
tidens skiftande behov. Avgiftsfri skollunch yrkas i
två motioner. I motion 2003/04:Ub407 (s) menar
motionären att avgiftsfri skollunch är en viktig del
av undervisningen och en förutsättning för att klara
skolan med godkänt resultat. Regeringen bör därför
se över hur stor andel kommuner som har avgift på
skolmat och se över om det är möjligt att införa en
lagstadgad skyldighet för kommunerna att erbjuda
avgiftsfri skolmat. I motion 2003/04:Ub449 (s)
hävdas att fri skollunch är en välfärdsfråga och att
regeringen därför bör verka för att skolmaten även i
framtiden skall vara gratis för elever i grund- och
gymnasieskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

I läroplanen för gymnasieskolan (Lpf 94)
föreskrivs bl.a. att läraren i gymnasieskolan skall
samverka med hemmen och informera om elevernas
skolsituation och kunskapsutveckling. Rektor har
också ett särskilt ansvar för att föräldrarna får
insyn i elevernas skolgång. Vårdnadshavarna har
också rätt att delta i de utvecklingssamtal som
skall hållas minst en gång per termin. Enligt
utskottets uppfattning föreligger således redan en
informationsskyldighet från skolans sida.
Skollagskommittén föreslår att det utöver detta
generella åliggande i skollagen skall införas en
uttrycklig skyldighet för skolan att informera en
elevs föräldrar om eleven är frånvarande i sådan
utsträckning att det kan påverka rätten till
studiehjälp. Förslaget bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
Elevers rätt till särskilda stödinsatser regleras
i 8 kap. gymnasieförordningen. Där stadgas att en
elev skall ges stödundervisning om det kan befaras
att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som
anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl
behöver särskilt stöd. Om det framkommer att en elev
behöver särskilda stödåtgärder skall rektorn se till
att ett åtgärdsprogram utarbetas. Eleven och, om
eleven inte fyllt 18 år, elevens vårdnadshavare
skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet av
programmet. Utskottet understryker att det är
viktigt att varje elev får den hjälp och det stöd
som är nödvändigt för att klara målen i skolan och
för att få en bra lärandemiljö. I betänkandet Hälsa,
lärande och trygghet (bet. 2001/02:UbU6) menade
utskottet att den förebyggande och hälsofrämjande
inriktning som det nya verksamhetsområdet elevhälsa
kommer att få leder till att de elever som är i
behov av särskilt stöd uppmärksammas tidigare och i
högre utsträckning får sina behov tillgodosedda.
Utskottet framhöll också att den satsning som
riksdagen beslutat om för att öka personaltätheten i
skolan också kommer att påverka elevhälsans område
positivt genom att fler vuxna i skolan av olika
kategorier förbättrar möjligheterna att identifiera
och vidta åtgärder för att hjälpa de elever som är i
behov av särskilt stöd. Utskottet har med
tillfredsställelse erfarit att många kommuner valt
att använda delar av de nya resurser som anslagits
till fler vuxna i skolan, till elevhälsa. Det har
handlat om såväl ytterligare specialpedagoger och
skolsköterskor som t.ex. skolkuratorer och
psykologer. Skollagskommittén behandlar frågor om
elevvård, elevers rätt till särskilt stöd,
utvecklingssamtal och individuella
utvecklingsplaner. Bland annat föreslås att det nya
verksamhetsområdet elevhälsa införs i skollagen. I
elevhälsan skall enligt kommitténs förslag ingå
omvårdnad samt medicinska, psykologiska, sociala och
specialpedagogiska insatser. Utskottet anser att
regeringens beredning av lämnade utredningsförslag
bör avvaktas.
Utskottet har tidigare (senast i bet.
2002/03:UbU16) pekat på att det redan finns
möjligheter för skolor att profilera sig samt
kommunens ansvar att fördela medel efter elevernas
olika behov.
När det gäller frågan om rektorns roll konstaterar
utskottet att en särskild utredning är tillsatt som
skall göra en översyn av skolans ledningsstruktur
(dir. 2003:36 och 2004:66). Uppdraget skall
redovisas senast den 30 november 2004. Frågan om
rektors roll och uppgifter behandlas i
Skollagskommitténs betänkande och utskottet anser
att beredningen av kommitténs förslag, liksom
resultatet av översynen av ledningsstrukturen i
skolan, bör avvaktas.
Som utskottet påpekat tidigare, senast i
betänkandet 2002/03:UbU16, finns redan i dag
möjligheter till olika former av utlandsstudier och
-praktik. Internationella programkontoret för
utbildningsområdet spelar en viktig roll i arbetet
med att informera om t.ex. EU-program riktade till
gymnasieungdomar.
Att tillhandahålla skollunch i gymnasieskolan är
inte, till skillnad från i grundskolan, en lagfäst
skyldighet för kommunerna. Utskottet anser att
beredningen av Skollagskommitténs förslag bör
avvaktas då ansvarsfördelningen mellan stat och
kommun behandlas i betänkandet.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.

1. Linjer i gymnasieskolan (punkt 1) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub12 yrkande 1.

Ställningstagande

Det stora problemet i dagens gymnasieskola är att
den har organiserats med utgångspunkten att alla
elever, oavsett om de vill bli frisörer eller
läkare, skall läsa samma kurser i matematik,
naturkunskap, engelska osv. Detta har gjort att
ämnena splittrats i små kurser som varken
tillfredsställer den blivande läkarens eller den
blivande frisörens behov. Dagens extremt
kursutformade gymnasieskola behöver förändras, så
att eleverna i stället kan välja mellan tydliga
utbildningspaket - linjer. Linjerna skall byggas upp
av ämnen som läses under lång tid och som varierar
till omfattning och innehåll, beroende på vilken
utbildningslinje eleven valt.

2. Kvalitetssäkring av skolor (punkt 2) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och
Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 29.

Ställningstagande

Hela skolan - oavsett vilka kurser den har eller
vilken huvudman som driver den - måste bli föremål
för en större kvalitetssäkring än i dag. Skolverkets
utbildningsinspektion är en god början, men
kvalitetsgranskning måste ske oftare och mer
ingående än i dag.

3. Skolans värdegrund (punkt 3) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkandena 30 och 31 samt
2003/04:Ub498 yrkande 1.

Ställningstagande

Jag är kritisk till att ingenting nämns i
propositionen om skolans värdegrund. Ett större
engagemang behövs i välfärdsfrågorna eftersom en
tydlig värdegrund är avgörande för att trygghet och
arbetsro skall råda i skolan. Jag anser att ett
aktivt värdegrundsarbete måste initieras i
gymnasieskolan. Att arbeta med värdegrunden på ett
medvetet sätt är så viktigt och grundläggande för
samhället att varje gymnasieskola i sin
kvalitetsredovisning bör redogöra för hur arbetet
går till. Inte heller presenteras några åtgärder i
propositionen som kan innebära en förstärkning av
mobbningsarbetet i gymnasieskolan. En förutsättning
för ett framgångsrikt arbete mot mobbning är ett
genomtänkt arbete med värdegrundsfrågorna.

4. Arbetsro i skolan (punkt 4) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen
(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 34.

Ställningstagande

Det måste vara självklart att elever, lärare och
annan personal i skolan bemöter varandra med respekt
och tillit och att varje individ känner sig sedd och
uppskattad. Skolan skall ha gemensamma regler och
förhållningssätt, annars uppstår lätt kaos. Reglerna
bör vara nedskrivna, liksom vilka sanktioner som
finns om reglerna bryts. Därför är det viktigt med
en gemensam värdegrund men också att vuxenvärlden
reagerar mot oacceptabla beteenden.

5. Utveckling av kunskapssynen (punkt 5)
- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 9 och
2003/04:Ub498 yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna efterlyser ett paradigmskifte när
det gäller synen på utbildning. Den mest centrala
uppgiften för gymnasieskolan måste vara att ge
eleverna de kunskaper de behöver för livet. Då
behövs en insikt om att kunskap är ett
mångfasetterat begrepp. I läroplanen för
gymnasieskolan definieras kunskap övergripande såsom
fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet. Denna
kunskapssyn behöver utvecklas ännu mer i skolans
alla ämnen. På så sätt stimuleras elevernas
utveckling mer än i en statisk faktafixerad skola.
Människan, inte institutionerna, måste stå i
centrum.

6. Individuell kunskapsrätt (punkt 6) - m, c

av Sten Tolgfors (m), Sofia Larsen (c), Tobias
Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub11 yrkande 1.

Ställningstagande

Grundskolan måste ge en bra grund för den fortsatta
utbildningen och inte skjuta över sina misslyckanden
på gymnasieskolan. Skolan måste utgå från
kunskapsmålen snarare än antalet år i skolan. I
stället för att skicka en elev vidare i
skolsystemet, vare sig eleven har nått kunskapsmålen
eller ej har kommunen och skolan ett åtagande som
inte är avklarat förrän eleven nått kunskapsmålen.
Skolplikten bör därför ändras till att bli en
individuell kunskapsrätt.

7. Flexibel skolstart (punkt 7) - m, c

av Sten Tolgfors (m), Sofia Larsen (c), Tobias
Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub11 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att flexibel skolstart bör införas. En
flexibel skolstart skulle innebära att vi går från
dagens fyrkantiga skola, där elevernas ålder styr
mer än den kunskaps- och mognadsnivå som de finner
sig på, till en verkligt individanpassad skola.
Eleverna måste ges möjlighet att börja
förskoleklass, grundskola och gymnasieskola vid fler
tidpunkter än höstterminen. Det öppnar för vissa
elever att kunna gå snabbare fram medan andra ges
möjlighet att ta längre tid på sig.

8. Utbildningsgaranti (punkt 8) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub11 yrkande 15 och
2003/04:Ub391 yrkande 6.

Ställningstagande

Det bör införas en garanterad rättighet, en
utbildningsgaranti, för elever som påbörjar sina
gymnasiestudier före 20 års ålder att fullfölja
utbildningen upp till 25 års ålder. Detta skulle öka
möjligheterna för fler att få en godkänd
gymnasieutbildning. Samtidigt bör man kunna
genomföra utbildningen i sin egen takt, varvat med
arbete.

9. Samarbete mellan skola och högskola
(punkt 9) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana
Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkandena 36 och 39 samt
2003/04:Ub498 yrkande 28.

Ställningstagande

Samarbetet mellan grundskolan- och gymnasieskolan
samt gymnasieskolan och högskolan behöver utvecklas.
Det får inte vara en alltför stor kontrast mellan
skolformerna. En gemensam utgångspunkt i elevens
bästa krävs så att nödvändig information kan föras
över och samverkan underlättas. Det är angeläget att
genom t.ex. gemensam kompetensutveckling skapa
kontaktytor mellan lärare verksamma i de båda
skolformerna, så att klyftor kan överbryggas.
Studie- och yrkesvägledare är en viktig länk i
arbetet med att överbrygga klyftorna mellan olika
utbildningsnivåer. Vi anser att regeringen bör
återkomma med förslag om samverkan mellan de olika
nivåerna för att underlätta för eleverna att få
sammanhang och överblick över sin utbildning. Det är
också viktigt att lärarnas möjligheter till
forskning förbättras. Kontakter mellan forskare och
personal måste stimuleras.

10.Ansvarskontrakt (punkt 10) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 32 och
2003/04:Ub498 yrkande 25.

Ställningstagande

För att eleverna skall lyckas i skolan krävs
insatser från eleven, skolan och hemmen. Det är ett
delat ansvar där alla parter måste hjälpas åt för
att främja den enskilde elevens kunskapsmässiga,
sociala och individuella utveckling. Det gemensamma
ansvaret och vilka delar som konkret åligger
respektive part bör utformas i en skriftlig och
årlig överenskommelse, ett ansvarskontrakt. När
eleven blivit myndig skall kontraktet signeras av
eleven och skolan.

11.Individuella studieplaner (punkt 12) - kd, c

av Inger Davidson (kd) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 33,
2003/04:Ub11 yrkande 5 och
2003/04:Ub391 yrkande 2.

Ställningstagande

Det är viktigt att individuella studieplaner
upprättas för varje elev. Det finns redan i dag krav
på att varje elev skall ha en individuell
studieplan, men det har visat sig att skolorna inte
alltid lever upp till detta. Skolverket bör få i
uppdrag att se till att skolorna följer de uppsatta
reglerna om att alla skall ha en individuell
studieplan.

12.Jämställdhet (punkt 13) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen
(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub11 yrkande 14 och
2003/04:Ub12 yrkande 10.

Ställningstagande

Det är nedslående att regeringen i sin proposition
inte tar upp frågan om jämställdheten i gymnasiet. I
sina val av utbildningsvägar är elever styrda av
traditionella könsroller och de bemöts också olika
av personal och andra elever beroende på vilket kön
de tillhör. Det är därför viktigt att lärare och
andra personalgrupper reflekterar över sitt beteende
mot pojkar respektive flickor och stimulerar dem att
välja utifrån individuellt intresse och inte utifrån
stereotypa könsrollsmönster. Lärarutbildningen har
en nyckelroll för att främja en sådan utveckling och
det är också viktigt att Skolverket i utvärderingar
och tillsyn beaktar genusfrågor. Regeringen bör
snarast återkomma med konkreta förslag på hur
gymnasieskolan skall bli mer jämställd.

13. Snedrekrytering (punkt 14) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 35 samt
2003/04:Ub498 yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

Gymnasieskolan präglas fortfarande av en stor
snedfördelning vad gäller sociala grupperingar, kön
och studieresultat, och stora ansträngningar behövs
för att bryta de traditionella mönstren. Att
ungdomar som är barn till tjänstemän huvudsakligen
väljer vissa program, medan ungdomar vars föräldrar
är arbetare oftast väljer andra, lägger grunden för
den sociala snedrekryteringen till högskolan. I
arbetet för att minska snedrekryteringen, såväl
social som genusbestämd, spelar studie- och
yrkesvägledningarna en viktig roll. Det krävs
målmedvetna satsningar för att nå grupper som
traditionellt inte läser vidare på högskolenivå. Det
kompetenskrav som finns för vägledare måste behållas
om de skall klara de växande krav som kommer att
ställas på dem. Det är viktigt med långsiktiga
strategier för att skapa en modern bild av
högskolestudier och det krävs också målmedvetna
satsningar för att nå grupper som traditionellt inte
läser vidare på högskolenivå.

14.Elevinflytande (punkt 15) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och
Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 1
samt avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkandena 40 och 41 samt
2003/04:Ub498 yrkandena 29 och 30.

Ställningstagande

Gymnasieskolans uppdrag är inte i första hand att
färdigutbilda eleverna, utan att bidra till
personlig utveckling för ungdomar och göra dem redo
för arbetslivet eller för studier på
universitetsnivå. Gymnasieelever bör i än högre
utsträckning än grundskoleelever själva kunna styra
sin utbildning. I och med att det är en frivillig
skolform är det rimligt att eleverna har mycket
stort inflytande över hur deras utbildning skall se
ut och var den skall bedrivas. Eleverna bör själva
kunna komponera sin utbildning utifrån egna
intressen och bedömningar av kommande behov på
arbetsmarknaden.

15.Elevinflytande (punkt 15) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkandena 40 och 41 samt
2003/04:Ub498 yrkandena 29 och 30
samt avslår motion
2003/04:Ub9 yrkande 1.

Ställningstagande

Skolans uppgift är att förmedla kunskap men också
att överföra samhällets grundläggande värderingar
till eleverna. För att fostra demokratiska
medborgare och om eleverna skall få en tilltro till
demokratin, måste skolarbetet ske utifrån
demokratiska principer. Vi menar att en lagstadgad
miniminivå av elevinflytande bör införas. Dagens
lagutformning stadgar endast att elevinflytande
skall finnas men inte i vilken omfattning eller på
vilket sätt, och det är därför nödvändigt att någon
form av konkretisering införs i skollagen.
Skolverket bör dessutom ges i uppgift att utarbeta
måldokument för elevinflytande på gymnasieskolan
samt att som tillsynsmyndighet ansvara för en utökad
kontroll av elevinflytandets tillämpning i skolorna.

16.Meriterande elevrådsarbete (punkt 16) - kd,
v, c, mp

av Britt-Marie Danestig (v), Inger Davidson (kd),
Sofia Larsen (c) och Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 42,
2003/04:Ub292 yrkande 10 och
2003/04:Ub498 yrkande 31.

Ställningstagande

Det måste finnas praktiska möjligheter att medverka
i elevråd. Elevskyddsombud och elevrepresentanter
måste också få rimliga förhållanden för att
genomföra sina uppdrag; det kan handla om utbildning
för uppdraget och kompensation för missade
lektioner. Tid för elevrådsarbete får inte redovisas
som frånvarotid i elevernas slutbetyg utan bör i
stället redovisas som meriterande för eleven.
Regeringen bör återkomma med förslag som innebär att
elevrådsarbete skall vara meriterande.

17.Lokala styrelser (punkt 17) - c, mp

av Sofia Larsen (c) och Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub11 yrkande 13,
2003/04:Ub271 yrkande 14 och
2003/04:Ub391 yrkande 5
samt avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 38 och
2003/04:Ub498 yrkande 27.

Ställningstagande

Vi vill att det pågående försöket med lokala
skolstyrelser, bestående av skolpersonal, elever och
föräldrar med elevmajoritet i gymnasieskolorna skall
permanentas eftersom de utvecklar medbestämmandet
och elevdemokratin. Styrelserna skall, med
utgångspunkt i läroplanen och skolans allmänna
övergripande mål, kunna fatta beslut i alla
övergripande frågor som rör verksamhet och drift.

18.Lokala styrelser (punkt 17) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 38 och
2003/04:Ub498 yrkande 27
samt avslår motionerna
2003/04:Ub11 yrkande 13,
2003/04:Ub271 yrkande 14 och
2003/04:Ub391 yrkande 5.

Ställningstagande

Kristdemokraterna vill att lokala styrelser där
elever, föräldrar, lärare, övrig personal och
företrädare för det omgivande samhället ingår, i
högre grad skall kunna tillsättas i gymnasieskolan.
Styrelserna kan spela en viktig roll för att öka det
omgivande samhällets delaktighet i skolans
utveckling.

19.Högskolebehörighet som mål för
gymnasieutbildningen (punkt 18) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Tobias
Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 2,
2003/04:Ub276 yrkande 30,
2003/04:Ub367 yrkande 5 och
2003/04:Ub498 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi ser inget egenvärde i att alla utbildningar skall
leda till universitetsstudier, och därmed är det
inte heller nödvändigt med obligatoriska kurser för
alla elever. Såväl starkt studiemotiverade elever
som studietrötta eller yrkesinriktade elever måste
kunna lyckas och utvecklas i gymnasiet. Den ökade
teoretiseringen har lett till att kunskaperna i
såväl kärn- som karaktärsämnen har försvagats. Många
högskolor vittnar om att de kunskaper studenterna
har med sig från gymnasiet blivit allt svagare och
har därför tvingats börja låta studenterna repetera
gymnasiekurser. Det har uppstått en myt om att
högskoleutbildning är ett måste för att hävda sig på
arbetsmarknaden. Men av dem som är sysselsatta i dag
är det bara ungefär en fjärdedel som har en mer än
tvåårig högskoleutbildning. I stället för att
erkänna det nya gymnasiets största misstag, att
samtliga elever skall läsa till högskolebehörighet,
fortsätter regeringen med att försöka stöpa alla
elever i samma form. Att läsa till akademisk
högskolebehörighet skall vara en möjlighet för alla,
men inte ett tvång. Genom att skapa goda möjligheter
till kompletterande utbildning skall alla som inte
väljer att läsa till högskolebehörighet under
gymnasietiden ges möjlighet att komplettera senare i
livet. Det krävs också målmedvetna satsningar för
att nå grupper som inte traditionellt läser vidare
på högskolenivå.

20. Samverkan mellan kommuner (punkt 19)
- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 19
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 24
samt avslår motion
2003/04:Ub498 yrkande 36.

Ställningstagande

Det är viktigt att gymnasieskolan ger ett rikt
utbildningsutbud som svarar mot olika elevers
individuella behov. För att uppfylla detta mål krävs
samverkan inte minst mellan de mindre kommunerna.
Det är viktigt att kommunerna i sin planering
samverkar så att olika valmöjligheter för eleven
finns inom rimligt avstånd. Det kan innebära att
kommuner går samman i regioner som utgör ett
gymnasieområde för eleverna.

21.Hemkommuns skyldighet att betala ersättning
(punkt 20) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria
Narti (fp), Tobias Billström (m) och Per Bill
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen beslutar att

a) avslå regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser ändring av 5 kap.
24 §
b) beslutar att 5 kap. 24 § skollagen (1985:1100) i
den nuvarande lydelsen skall upphöra att gälla,
c) beslutar sådan ändring i ingressen till det i
propositionen framlagda lagförslaget som föranleds
av detta.
Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub9 yrkandena 16 och 17
samt avslår motion
2003/04:Ub409.

Ställningstagande

Vi beklagar att regeringen vill undanta lokala
inriktningar på nationella program från rätten till
frisökning. Vi anser att detta är en obefogad
inskränkning i elevernas rätt att välja utbildning.
Det är märkligt att regeringen vill förbjuda
eleverna att söka lokala inriktningar eftersom det
sannolikt är just dessa som är mest intressanta för
eleverna. Kvaliteten på lokala kurser och
inriktningar har inte alltid varit till fyllest men
eftersom de lokala inriktningarna endast kommer att
bestå av nationellt godkända kurser, så faller
kvalitetsargument mot en acceptans av lokala
varianter. Regeringens inskränkning förefaller
därför endast vara ett klåfingrigt ingrepp i
valfriheten. Vi menar också att det inte finns någon
anledning att centralt besluta vilket
antagningssystem som skall gälla - någon sådan
reglering finns inte i nuläget och har inte heller
saknats. Så länge de antagningsregler som
skolhuvudmännen sätter upp är förutsägbara och
rättssäkra finns ingen anledning att från statligt
håll lägga sig i vilken modell som nyttjas.

22.Beräkningen av interkommunal ersättning
(punkt 21) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och
Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser
införande av 5 kap. 24 a § samt tillkännager för
regeringen vad som framförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 15
samt avslår motionerna
2003/04:Ub12 yrkande 9 och
2003/04:Ub367 yrkande 33.

Ställningstagande

En riksprislista bör införas för gymnasieskolan. I
listan skall anges lägsta ersättning per program och
inriktning.

23.Beräkningen av interkommunal ersättning
(punkt 21) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1199) såvitt avser 5 kap.
24 a § samt tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub12 yrkande 9
samt avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 15 och
2003/04:Ub367 yrkande 33.

Ställningstagande

Vi anser att staten skall svara för att en nationell
skolpeng betalas ut, så att varje elev kan välja en
friskola, en kommunal skola i egen eller någon annan
kommun. Resurserna till skolan skall inte fördelas
ojämnt över landet som i dag på grund av att
kommunerna prioriterar skolan olika. I dag är det så
stora skillnader mellan hur mycket kommunerna satsar
på skolan att likvärdigheten är hotad. Skolpengen
betalas ut till den skola eleven väljer att gå på.
En fjärdedel av resurserna skall öronmärkas till
elever i behov av särskilt stöd och till skolor i
utsatta områden.

24.Överklagande av interkommunal ersättning
(punkt 23) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 23
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 25.

Ställningstagande

En kommun som anser sig orättvist behandlad i den
finansieringsmodell som föreslås, bör ha rätt att
överklaga beslut om ersättning till Skolverket.
Regeringen bör återkomma med förslag om införande av
en sådan möjlighet.

25.Inackorderingsstöd (punkt 24) - fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och
Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1199) såvitt avser 5 kap.
33 § första stycket samt tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub11 yrkande 7
samt avslår motion
2003/04:Ub10 yrkande 28.

Ställningstagande

Regeringen bedömer att inackorderingsstödet inte bör
utvidgas till att omfatta frisökningen för att inte
öka hemkommunens kostnader. Vi anser dock att en
översyn bör göras av reglerna för
inackorderingsstöd.

26.Inackorderingsstöd (punkt 24) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24
borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1199) såvitt avser 5 kap.
33 § första stycket samt tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 28
samt avslår motion
2003/04:Ub11 yrkande 7.

Ställningstagande

I propositionen föreslår regeringen ingen förändring
av rätten till inackorderingsstöd. Detta innebär att
den fria sökningen riskerar att i än större
utsträckning bli en klassfråga där vissa elever av
privatekonomiska skäl i praktiken förvägras
möjligheten att fritt söka utbildning. Regeringen
bör snarast initiera förändringar av
inackorderingstillägget så att detta blir en statlig
angelägenhet varigenom alla elever erbjuds
likvärdiga möjligheter att studera i den kommun de
väljer.

27.Uppföljning av rätten att söka utbildning
utanför hemkommunen (punkt 25) - kd, c

av Inger Davidson (kd) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 26 och
2003/04:Ub11 yrkande 6
samt avslår motion
2003/04:Ub8.

Ställningstagande

Vi anser att en uppföljning av modellen med frisök
bör genomföras efter tre år för att se vilka
konsekvenser systemet har fått för enskilda
kommuner. Framför allt är det viktigt att
säkerställa att små kommuner inte drabbas av
frisökningen.

28.Poängplan för nationella och
specialutformade program (punkt 26) - fp,
kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp)
och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1199) såvitt avser bilaga
2 samt tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 17,
2003/04:Ub11 yrkande 11 och
2003/04:Ub12 yrkande 5 (i denna del)
samt avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkandena 18-21,
2003/04:Ub391 yrkande 1 samt
2003/04:Ub498 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser att den nya kärnämneskursen i historia inte
får reducera blocket av kärnämnes- eller
karaktärsämneskurser. I stället bör det individuella
valet minskas till 250 gymnasiepoäng och
karaktärsämnena samt gymnasiearbetet omfattas av 1
450 poäng.

29.Poängplan för nationella och
specialutformade program (punkt 26) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen
a) antar bilaga 2 till skollagen (1985:1100) med den
lydelse som framgår av reservanternas lagförslag i
bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub9 yrkandena 19 och 20,
b) tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservationen vad avser kärnämnens
omfattning och omfattningen av ämnena idrott och
hälsa, samhällskunskap, religionskunskap,
naturkunskap samt estetisk verksamhet. Därmed
bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub9 yrkandena 18 och 21 samt
c) avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 17,
2003/04:Ub11 yrkande 11,
2003/04:Ub12 yrkande 5 (i denna del),
2003/04:Ub391 yrkande 1 och
2003/04:Ub498 yrkande 9.

Ställningstagande

Moderaterna anser att svenska, matematik, engelska
och historia skall vara kärnämnen och därmed
obligatoriska för alla elever i gymnasieskolan.
Eleven skall vara skyldig att läsa minst 200 poäng
svenska/svenska som andraspråk, 100 poäng matematik,
100 poäng engelska och 100 poäng historia samt
genomföra ett godkänt gymnasiearbete om 100 poäng.
Elever skall också alltid ha rätt att läsa 100 poäng
idrott och hälsa och 100 poäng samhällskunskap samt
50 poäng i vartdera ämnena religionskunskap,
naturkunskap och estetisk verksamhet. Den tid som
frigörs i och med vårt förslag kan användas av
eleven till något av nuvarande kärnämnen eller
fördjupningar inom sina karaktärsämnen. Eleverna får
på så sätt en stor frihet att forma sin utbildning
och anpassa utbildningen till den valda
inriktningen.

Moderaterna anser vidare att historieämnet behöver
omfatta 100 poäng så att det finns en chans att
ämnet innebär en faktisk kunskapsinjektion. Det är
inkonsekvent att, som regeringen gör, hävda att
ingen kurs skall vara kortare än 100 gymnasiepoäng
och samtidigt föreslå historia som nytt kärnämne
omfattande bara 50 poäng.

30.Borttagande av det individuella valet (punkt
27) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 27
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub12 yrkandena 4 och 5 (i denna del).

Ställningstagande

Det individuella valet bör tas bort i sin nuvarande
utformning. I stället skall eleverna erbjudas att
välja mellan ämnen som bidrar till att eleven når
målen för den utbildningslinje han eller hon valt.
Skolverket skall ges i uppdrag att i samarbete med
representanter för gymnasieskolor, branscher och
högskolor utforma hur detta utrymme skall minskas.
Även om antalet valbara kurser minskar blir det
individuella utrymmet stort eftersom det finns goda
möjligheter för individuell fördjupning inom de
obligatoriska kurserna.

31.Historieämnets betydelse (punkt 28) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och
Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 22
samt avslår motion
2003/04:Ub10 yrkande 16.

Ställningstagande

Historia ger eleverna kunskap om samhällets
utvecklingslinjer i bred bemärkelse. Det är viktigt
att eleverna får kännedom om samhällsutvecklingens
ekonomiska, kulturella, politiska och sociala
aspekter. I tider av osäkerhet och snabb förändring
ökar vikten av att alla medborgare når insikter om
bakomliggande orsakssamband i utvecklingen.
Utvecklingen av och relationen mellan olika typer av
stater, organisationer och sociala kategorier, som
etniska och nationella grupper, generationer,
klasser och kön samt kulturella fenomen är
grundläggande för förståelse av och delaktighet i
samhället. Historieämnets koppling till
samhällskunskap och religionskunskap får dock inte
göra att dessa sammanblandas. Historia har ett
egenvärde som tarvar en status av särskild karaktär.

32.Infärgning av kärnämnen (punkt 30) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och
Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 27
samt avslår motion
2003/04:Ub367 yrkande 7.

Ställningstagande

Det är ytterst tveksamt om regeringen är i stånd att
avgöra hur ämnesundervisningen bör utformas. I och
med förslaget om infärgning i kärnämnena, dvs. att
låta undervisning i kärnämnena influeras av
respektive programs inriktning, lägger sig
regeringen i den pedagogiska friheten. Det är
dessutom ett kraftfullt slag i luften eftersom det
redan försiggår infärgning och en utveckling av
metoden runt om på många av landets skolor.

33.Infärgning av kärnämnen (punkt 30) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkande 7
samt avslår motion
2003/04:Ub9 yrkande 27.

Ställningstagande

Alla elever skall läsa kärnämneskurser i basämnena
men dessa skall ha olika innehåll beroende på
program. De bör profileras med utgångspunkt i
respektive gymnasieprograms inriktning, så att
exempelvis vårdstuderande kan läsa in mer medicinskt
inriktad engelska. Möjlighet att välja en utökad och
mera teoretisk kurs skall givetvis finnas för alla
elever som så önskar. Genom att kärnämnena har olika
innehåll kan man anpassa undervisningen till varje
elevs intresseområde och ambitionsnivå.

34.Religionskunskap (punkt 31) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 31
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 19 och
2003/04:Ub498 yrkande 11.

Ställningstagande

Religionskunskapens roll som kärnämne bör utvecklas.
Ämnet behöver fokusera på kunskaper om olika
religiösa traditioner och samtidigt stimulera
elevernas arbete med en egen livssyn. Kristendomens
betydelse som bas för svensk kultur och tradition
kan inte överskattas. Skolan har en uppgift att ge
alla elever kännedom om vårt kulturella arv, och
kristendom bör ha en särställning i
religionsundervisningen. Religionsämnet är dessutom
en naturlig förankringsbas för värdegrundsarbetet.

35. Högskolekurser i gymnasieskolan
(punkt 33) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och
Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 3.

Ställningstagande

Mycket talar för att en ökad integration av
gymnasieskolan med den högre utbildningen skulle
kunna bidra till att utbildningskvaliteten höjs.
Genom att ge högskolekurser inom ramen för elevens
fria val i gymnasieskolan kan ambitiösa elevers
intresse tas till vara. För den enskilde skulle
fördjupning i ett ämne inte bara kunna innebära
kunskapsmässig utbildning utan rekryteringen till
högskolan skulle också kunna stärkas av att många
elever tidigt kommer i kontakt med akademiska
studier.

36.Möjlighet att tentera av kurser (punkt 34) -
m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen
(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 8.

Ställningstagande

Det är fel att en elev inte kan tentera av kurser
under gymnasietidens gång utan måste vänta till
efter avslutad utbildning.

37.Kvalitetssäkring av lokala kurser (punkt 35)
- m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och
Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 28.

Ställningstagande

Det finns många lokala kurser som håller mycket hög
kvalitet och ger eleverna kunskap och stimulans.
Tyvärr har bristen på kvalitetssäkring lett till att
det på håll kan finnas kurser som inte möter de krav
elever och skolfinansiärer har rätt att kräva.
Kvalitetsgranskning av lokala kurser måste ske
oftare och mer ingående än i dag.

38.Möjlighet att läsa kurser på olika skolor
(punkt 36) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 36
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub498 yrkande 7.

Ställningstagande

Kursutformningen i gymnasieskolan innebär att
eleverna skall kunna välja en egen studieinriktning
genom att kombinera olika kurser. Elever från olika
program kan läsa samma kurs vilket innebär ett
utbyte mellan elever med olika inriktning.
Kristdemokraterna anser att det borde vara möjligt
att i större utsträckning välja kurser på olika
skolor i samverkan.

39.Stress i skolan (punkt 37) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och
Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 10
samt avslår motion
2003/04:Ub7.

Ställningstagande

Stressen i gymnasieskolan bottnar dels i en allmänt
ökad stress i samhället, dels i antagningssystemets
sätt att ta in elever till högre utbildning. Stress
har alltid funnits och kommer alltid att finnas så
länge antalet platser på attraktiva universitet inte
räcker till. Det är inte heller betygssystemet som
skapar stress och brist på helhetssyn i gymnasiet,
utan många kurser är för korta och fördjupning
premieras inte när man söker till universitetet.

40.Perspektiv i gymnasieskolan (punkt 38) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 38
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 21.

Ställningstagande

I dag finns i läroplanen fyra perspektiv som skall
prägla undervisningen i gymnasieskolan, nämligen ett
etiskt, ett miljöperspektiv, ett internationellt och
ett historiskt. Utöver dessa föreslår regeringen
ytterligare fyra perspektiv - ett genusperspektiv,
ett naturvetenskapligt perspektiv, ett
entreprenörsperspektiv och ett
internationaliseringsperspektiv. Kristdemokraterna
anser att det är tveksamt om så många som åtta
perspektiv kan läggas på undervisningen utan att det
blir en innehållsstyrning som lärare får mycket
svårt att leva upp till. Inga ytterligare perspektiv
bör tillföras förrän en utvärdering gjorts av hur de
nuvarande fyra perspektiven påverkat och fått
genomslag i utbildningen.

41.Moderna språkens ställning (punkt 39) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 39
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 23.

Ställningstagande

Den nuvarande kursutformningen av gymnasieskolan
tycks ha inneburit att många elever valt bort språk.
Kristdemokraterna ser med oro på denna utveckling.
Språkkunskaper i fler språk än engelska är avgörande
för rörligheten i Europa, såväl för arbete och
studier som för resor och handel. Språkkunskaper
bidrar också till att utveckla förståelse, respekt
och tolerans för andra kulturer. Det är därför
önskvärt att fler elever utvecklar och fördjupar
sina språkkunskaper. Regeringen bör genom
myndigheterna på skolområdet initiera ett arbete för
att stärka språkens ställning i gymnasieskolan.

42. Införande av ämnesbetyg (punkt 40) -
m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och
Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap.
4 c § tredje stycket. Därmed bifaller riksdagen
motion

2003/04:Ub9 yrkande 9
samt avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 12
2003/04:Ub12 yrkande 3,
2003/04:Ub367 yrkande 10 och
2003/04:Ub498 yrkande 13.

Ställningstagande

Gymnasieskolan riskerar att stöpas om bakvägen med
glidande ämnesbetyg. Såväl kursplaner som
ämnesindelning kommer att behöva ändras. Resultatet
riskerar att bli ökad likriktning av gymnasieskolan.
Argumenten mot kursbetyg handlar egentligen mer om
kursutformningen i sig än om betygssystemet. Att ta
bort kursbetygen är första steget i att avskaffa
kursutformningen. Detta vore dåligt, såväl av
principiella som praktiska skäl. Kursutformningen
ger, rätt utformad, unika möjligheter för eleverna
att själva komponera sin utbildning.
Kursutformningen ger eleverna möjlighet att beta av
moment efter moment och lägga dem bakom sig.
Eleverna hamnar inte i återvändsgränder, eftersom
kurssystemet gör att man ganska enkelt kan byta
studieväg. Det underlättar också för dem som senare
i livet vill ha en nystart och komplettera inom
kommunala vuxenskolan för att sedan gå vidare till
universitetet. Gymnasieskolan har utsatts för
ständiga förändringar under hela 1990-talet med nya
gymnasieprogram 1993-95, ny läroplan 1995, nytt
betygssystem 1997 och nya kursplaner och
betygskriterier 2000. Det är hög tid för arbetsro så
att lärarna får ägna sig åt undervisningen i stället
för att lösa hur ämnesbetyg skall kunna fungera i en
kursbaserad skola.

43.Införande av ämnesbetyg (punkt 40) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap.
4 c § tredje stycket samt tillkännager för
regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Ub12 yrkande 3 och
2003/04:Ub367 yrkande 10
samt avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 9,
2003/04:Ub10 yrkande 12 och
2003/04:Ub498 yrkande 13.

Ställningstagande

Vi anser att slutbetyg bör införas i stället för
kursbetyg. Slutbetyget skall spegla vad eleverna kan
när de lämnar gymnasieskolan, inte vad de kunde i
årskurs ett. Slutbetygen i gymnasieskolan skall
också kompletteras av betyg som visar elevens
kunskapsläge varje termin i respektive ämne.

44.Införande av ämnesbetyg (punkt 40) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 40
borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap.
4 c § tredje stycket samt tillkännager för
regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 12 och
2003/04:Ub498 yrkande 13
samt avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 9,
2003/04:Ub12 yrkande 3 och
2003/04:Ub367 yrkande 10.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att en övergång från
kursbetyg till ämnesbetyg bör ske, men i stället för
att ämnesbetyg sätts vid slutet av studierna så
skall betyg sättas efter varje avslutad kurs, och
kursbetygen bör sedan vägas samman till ett
ämnesbetyg. Detta ämnesbetyg viktas sedan mot andra
ämnesbetyg utifrån de ingående kursernas
svårighetsgrad och poängantal för att få fram ett
medelvärde i slutbetyget.

45. Möjlighet att höja betyg (punkt 41) -
m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen
(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 7,
2003/04:Ub11 yrkande 12,
2003/04:Ub367 yrkande 18
samt avslår motion
2003/04:Ub391 yrkande 3.

Ställningstagande

Det skall vara möjligt för elever som går i
gymnasieskolan att kunna pröva för ett högre betyg
också sedan de erhållit betyget Godkänd. Att detta
för närvarande kan ske först efter gymnasietidens
slut leder till konkurrenskomplettering i kommunala
vuxenskolan.

46.Antagning till högre utbildning (punkt 42) -
m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Tobias
Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 11 och
2003/04:Ub10 yrkande 22.

Ställningstagande

Universitetens och högskolornas urvalsprinciper för
intagning av studenter styr många elever på
gymnasiet. Många gör taktiska val; kurser som
uppfattas som svåra och som man skulle ha nytta av i
högskolestudierna väljs bort till förmån för enklare
och ibland mer hobbybetonade kurser. Vi anser att
universiteten bör kunna vikta betygen vid
intagningen så att kurser som är relevanta för de
studier man skall bedriva värderas mer än andra. Det
skulle stimulera gymnasieeleverna att lägga tid och
kraft på de kurser som anses svårare. Detta
säkerställer i sin tur att gymnasiestudenterna har
det kunskapsdjup och den studievana som möjliggör en
smidig övergång till högskolan. Antagningssystemet
till högre utbildning bör därför förändras så att
universitet och högskolor kan ställa tydliga lokala
antagningskrav och vikta och väga betyg efter
respektive utbildnings behov.

47.Fler betygssteg (punkt 43) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana
Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 11 och
2003/04:Ub498 yrkande 12
samt avslår motion
2003/04:Ub9 yrkande 6.

Ställningstagande

Stegen i betygsskalan får inte vara för glesa om
betygssystemet skall medverka till att motivera
eleven att försöka uppnå nästa steg. Om
betygsinstrumentet är alltför trubbigt utformat
mäter det inte heller det som det är tänkt att mäta,
och informationen som betygen skall ge blir
därigenom bristfällig. Dagens system bör därför
kompletteras så att det får sex steg.

48.Fler betygssteg (punkt 43) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och
Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 6
samt avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 11 och
2003/04:Ub498 yrkande 12.

Ställningstagande

Fler betygssteg ger utrymme för en mer rättvisande
betygssättning som elever och lärare har förtroende
för. Enligt Skolverkets rapport "Attityder till
skolan" anser nästan sju av tio elever att det borde
finnas fler betygssteg. Moderaterna anser att
antalet betygssteg snarast bör utökas och att
regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
om hur detta kan göras.

49. Examinationsformer (punkt 45) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkande 3
samt avslår motion
2003/04:Ub10 yrkande 10.

Ställningstagande

Eftersom det har visat sig att svenska elevers betyg
inte stämmer överens med de sammanlagda provbetygen
från de nationella proven, menar Folkpartiet att det
skulle vara intressant att göra ett geografiskt
begränsat försök med externa examinationer, dvs.
examination av en person som inte själv har
undervisat eleverna. Då kan man få mer
tillförlitliga data om hur väl eleverna lyckas,
vilket ger större möjligheter att rikta resurser dit
de bäst behövs. Ett annat syfte med externa
examinationer är att en bättre relation mellan
lärare och elever kan komma till stånd, om det inte
är den undervisande läraren som helt och hållet
avgör elevernas betyg.

50.Examinationsformer (punkt 45) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 45
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 10
samt avslår motion
2003/04:Ub367 yrkande 3.

Ställningstagande

Utvärderingar har visat att en oproportionellt stor
del av undervisningstiden för en kurs används för
kunskapskontroll. Enligt Skolverkets utvärderingar
förlitar sig lärare i hög grad på skriftliga prov
för att bedöma elevernas kunskaper. Enligt
läroplanen skall läraren vid betygssättning utnyttja
all tillgänglig information om elevens kunskaper i
förhållande till kraven i kursplanen, såväl muntliga
som skriftliga bevis på kunskaper, och göra en
allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta
hela kursen. Läraren skall beakta även sådana
kunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än
genom den aktuella undervisningen. Skolverket bör
ges i uppdrag av regeringen att utforma olika
examinationsformer.

51.Nationella prov (punkt 46) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 46
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 15 och
2003/04:Ub498 yrkande 14.

Ställningstagande

De nationella proven skall ge vägledning när det
gäller bedömning av kunskaper, men de kan också ses
som hjälp för den enskilde elevens egen utvärdering
av sitt arbete. Kristdemokraterna anser att
nationella prov skall genomföras i samtliga kärn-
och karaktärsämnen. Endast lokala kurser skall vara
undantagna från nationella prov. Det diagnosmaterial
och de prov som ingår i det nationella provsystemet
skall dels kunna användas för att ta reda på elevens
starka och svaga sidor, dels kunna hjälpa läraren
vid en bedömning av om uppställda mål har nåtts och
som ett stöd inför betygssättningen. Nationella prov
har och bör få en än större uppgift som styrmedel
för en likvärdig betygssättning i hela landet. De
nationella proven skall utformas på så sätt att
elevens alla kunskaper kan prövas.

52.Utländska betyg (punkt 47) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 47 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkande 31.

Ställningstagande

Elever som vill tillgodoräkna sig studier utomlands
i den svenska gymnasieskolan får göra detta bara med
betyget Godkänd. Rektorn på den gymnasieskola som
eleven kommer till i Sverige bedömer om eleven
förvärvat sådana kunskaper som motsvarar betyget
Godkänd. Folkpartiet anser att det är felaktigt att
eleverna inte också kan få betyget Väl godkänd eller
Mycket väl godkänd vid en sådan bedömning. I dag
finns kriterier för samtliga betygssteg, varför en
rektor lika gärna kan bedöma elevens kunskaper
utifrån de högre betygsstegen. Att inte ge elever
som studerat utomlands chansen till högre betyg är
djupt orättvist, och vi föreslår därför en ändring i
gymnasieförordningen 7 kap. 13 a §.

53.Gymnasieexamen (punkt 48) - fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och
Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap.
4 c § fjärde stycket samt tillkännager för
regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Ub11 yrkande 3 och
2003/04:Ub12 yrkande 6
samt avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 12,
2003/04:Ub10 yrkandena 13 och 44,
2003/04:Ub391 yrkande 4 samt
2003/04:Ub498 yrkande 15.

Ställningstagande

Vi anser att den gymnasieexamen som regeringen
föreslår är urvattnad och den utgör ingen garanti
för att eleven fått tillräckliga förkunskaper för
akademiska studier. En elev kan få ut examen utan
att ha klarat t.ex. svenska eller att vara godkänd i
något av de ämnen som är viktiga för programmets
karaktär. För att få ut gymnasieexamen måste eleven
vara godkänd i samtliga kärnämnen och
inriktningsblockets karaktärsämnen.

54.Gymnasieexamen (punkt 48) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och
Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap.
4 c § fjärde stycket med den ändringen som föreslås
i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 12
samt avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkandena 13 och 44,
2003/04:Ub11 yrkande 3,
2003/04:Ub12 yrkande 6,
2003/04:Ub391 yrkande 4 samt
2003/04:Ub498 yrkande 15.

Ställningstagande

Regeringen sänker kunskapskraven och undergräver
förutsättningarna för elever som vill studera vidare
på universitetet med sitt förslag till krav för
gymnasieexamen. En examen blir meningslös om kraven
sätts för lågt. För gymnasieexamen bör inte bara
krävas att eleverna skall vara godkända i 90 % av
gymnasiepoängen utan betygen i matematik, svenska
och engelska och på gymnasiearbetet skall vara lägst
Godkänt.

55.Gymnasieexamen (punkt 48) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 48
borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap.
4 c § fjärde stycket med den ändringen att
bestämmelsen får den lydelse som föreslås i bilaga
4. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkandena 13 och 44 samt
2003/04:Ub498 yrkande 15
samt avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 12
2003/04:Ub11 yrkande 3,
2003/04:Ub12 yrkande 6 och
2003/04:Ub391 yrkande 4.

Ställningstagande

Regeringen sätter åter kvantitet framför kvalitet i
gymnasieskolan. Kristdemokraterna anser att lägst
betyget Godkänd i kärnämneskurserna och i
gymnasiearbetet skall krävas för att få examen.
Detta innebär en kvalitetssäkring av examen. Den
föreslagna ändringen i 5 kap. 4 c § bör i stället få
innehållet att bevis om gymnasieexamen skall
utfärdas till den elev som fullföljt hela
utbildningen på ett nationellt program eller
specialutformat program och som därvid fått minst
betyget Godkänd i kärnämneskurserna och på
gymnasiearbetet samt därutöver uppfyllt kurskraven
på kurser omfattande minst 1 350 poäng.

56.Vissa examensfrågor (punkt 49) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkandena 11, 13 och 14.

Ställningstagande

Folkpartiet föreslår att tre typer av examina införs
för att visa vilken typ av utbildning eleven
genomgått. Elever som har gått ett teoretiskt
inriktat program skall få en studentexamen som också
skall kunna vara internationellt gångbar. Att fler
ungdomar väljer att studera vidare utomlands gör att
behovet av en sådan examen ökar. Vi föreslår därför
att en frivillig examen som kan tillgodoräknas
utomlands skall erbjudas alla som avslutar ett
nationellt program. Vi föreslår också att elever som
genomgått ett yrkesinriktat program skall avlägga
yrkesexamen vid utbildningens slut. Slutligen menar
vi också att en lärlingsutbildning med
lärlingsexamen bör inrättas. Denna examen skall vara
bevis på en kvalificerad yrkesutbildning.

57.Behörighetskrav till gymnasiet (punkt 50) -
m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och
Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 50 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub9 yrkandena 4 och 5 samt
2003/04:Ub276 yrkande 29
samt avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 29 och
2003/04:Ub367 yrkandena 1 och 8.

Ställningstagande

Kraven på godkänt i svenska, engelska och matematik
för behörighet till gymnasiets nationella program
skall finnas kvar. Behörighetsreglerna tillkom för
att garantera viss nivå på de gymnasiala studierna
och för att garantera att eleverna skulle ha
tillräckliga förkunskaper för att klara av studierna
på gymnasiet. Att så många som drygt 10 % av
eleverna inte är behöriga till gymnasiet i dag visar
att grundskolan inte klarar sin uppgift. Problemet
löses inte genom att de elever som har bristfälliga
kunskaper från grundskolan tvingas in i en
utbildning de har begränsade förutsättningar att
klara, utan genom att åtgärder sätts in tidigt i
grundskolan. De elever som ännu inte har
tillräckliga kunskaper och inte uppnått
gymnasiebehörighet bör få möjlighet att gå vidare i
sina studier. Formen för detta bör, som i dag, vara
ett individuellt program.

58. Behörighetskrav till gymnasiet (punkt
50) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 50 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkandena 1 och 8
samt avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkandena 4 och 5,
2003/04:Ub10 yrkande 29 samt
2003/04:Ub276 yrkande 29.

Ställningstagande

För att bli behörig till ett nationellt program i
gymnasiet skall en elev från grundskolan ha minst
betyget Godkänd i engelska, svenska och matematik.
Vi anser att det är rimligt att kräva att alla
elever har dessa baskunskaper eftersom det annars
blir svårt att klara studierna i gymnasieskolan.
Kraven för att komma in på olika gymnasieprogram
måste också få variera. Vi vill att högre
förkunskapskrav ställs, exempelvis borde minst
godkänt i de naturvetenskapliga grundskoleämnena
vara krav för naturvetenskapligt program, och
godkänt i språk, historia och samhällskunskap vara
krav för det samhällsvetenskapliga programmet.

59.Behörighetskrav till gymnasiet (punkt 50) -
kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 50
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 29
samt avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkandena 4 och 5,
2003/04:Ub276 yrkande 29 samt
2003/04:Ub367 yrkandena 1 och 8.

Ställningstagande

Kunskaper i svenska, engelska och matematik men
också förkunskaper i andra ämnen kan vara nödvändiga
för att klara studierna i gymnasieskolan.
Kristdemokraterna föreslår att en modell införs vari
behörighetskraven till de olika programmen i
gymnasieskolan varierar. Skolverket bör få i uppdrag
att utarbeta föreskrifter med denna utgångspunkt.

60.Inträdesprov till gymnasiet (punkt 51) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och
Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 51 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub276 yrkande 28.

Ställningstagande

På samma sätt som dagens gymnasister kan skriva
högskoleprov vill vi att grundskoleeleverna skall
kunna göra ett samlat prov där kravnivån till
gymnasiet för grundämnena matematik, svenska och
engelska tenteras av i ett sammanhang.

61.Avskaffande av individuella program (punkt
52) - fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och
Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 52 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub11 yrkande 4,
2003/04:Ub12 yrkande 8 samt
2003/04:Ub367 yrkandena 2 och 4.

Ställningstagande

Grundskolan måste ta ett större ansvar för att
eleverna når de mest basala kunskaperna, dvs. läsa,
skriva och räkna. Problemen måste lösas där de
uppstår. Om eleverna hela tiden skickas vidare inom
skolsystemet utan tillräckliga kunskaper och någon
annan skall lösa problemen har vi fått ett
skolsystem som lappar och lagar i slutet i stället
för att ge alla chansen att från början nå
kunskapsmålen. Det individuella programmet bör
stegvis avskaffas i gymnasieskolan och ansvaret för
de elever som inte nått målen föras över till
grundskolan. Även resurserna för det individuella
programmet bör successivt föras över till
grundskolan och användas för mer stöd till elever
som behöver det, t.ex. extraundervisning,
läxläsningshjälp och prioritering av baskunskaper.
Bara i speciella fall, t.ex. för elever med utländsk
bakgrund som inte tidigare har undervisats i
engelska, skall det vara möjligt att anordna en
anpassad gymnasieutbildning.

62. Förslag om individuella program
(punkt 53) - m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och
Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 53 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 13
samt avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 7 och
2003/04:Ub498 yrkande 4.

Ställningstagande

Det är bra att regeringen backar från kravet att
slopa det individuella programmet och i stället ta
in eleverna på nationella program. Det vore orimligt
att ta in elever på utbildningar som de inte har
tillräckliga förkunskaper för att klara. Det faktum
att var tionde elev lämnar grundskolan utan
tillräckliga kunskaper är ett förödande underbetyg
åt den socialdemokratiska skolpolitiken. Denna
kvalitetsbrist löses inte genom sänkta eller
avskaffade behörighetskrav till gymnasiet. Men trots
att regeringen backar har den inte övergett det
kollektivistiska synsättet. Detaljstyrning, t.ex.
att undervisningen bör vara jämt fördelad över
veckans dagar, rimmar illa med den uttalade
uppfattningen att eleverna på individuella
programmet är individer och att det alltjämt är de
individuella behoven som skall vara styrande.

63.Förslag om individuella program (punkt 53) -
kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 53
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 7 och
2003/04:Ub498 yrkande 4
samt avslår motion
2003/04:Ub9 yrkande 13.

Ställningstagande

Kristdemokraternas krav på förändringar och
utveckling av det individuella programmet har
tillgodosetts i betänkandet. Enligt regeringens
förslag skall dock lagregleringen träda i kraft den
1 juli 2006. Det är anmärkningsvärt att eleverna på
individuella programmet skall behöva vänta i två år
innan detta kvalitetsarbete påbörjas. Lagregleringen
bör i stället träda i kraft den 1 juli 2005.

64.Individuella program vid fristående skolor
(punkt 54) - (m, fp, kd, c)

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen
(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 54 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringens som sin
mening vad som framförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 14 och
2003/04:Ub10 yrkande 27.

Ställningstagande

Vi anser att det är en orimlig begränsning att det
inte är tillåtet för fristående gymnasieskolor att
driva individuella program. Många fristående skolor
drivs med alternativa och nyskapande pedagogiska
metoder och är i vissa fall väl lämpade att ta emot
elever utan studiemotivation och som av olika
anledningar har svårt att klara de nationella
gymnasieprogrammen. Det finns ingen anledning att
undandra tillfälle till alternativ pedagogik eller
uppläggning av undervisning för just eleverna på
individuella programmet. Att ge eleverna möjlighet
att välja utbildningsanordnare skulle också radikalt
öka deras inflytande och möjlighet att påverka
omfattning och inriktning på studierna.

65.Det kommunala uppföljningsansvaret (punkt
55) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 55
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 6.

Ställningstagande

Det bör liksom hitintills vara en kommunal
angelägenhet att stödja och stimulera alla ungdomar
under 20 år som saknar en gymnasieutbildning att
påbörja och fullfölja en utbildning. Kommunen bör
också bli skyldig att följa upp de ungdomar under 20
år som inte är inskrivna på gymnasiet, och
regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen
med ett sådant förslag.

66. Gymnasial yrkesutbildning (punkt 56)
- m

av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och
Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 56 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub9 yrkande 23 och
2003/04:A257 yrkande 2
samt avslår motion
2003/04:Ub367 yrkande 6.

Ställningstagande

Det är talande att regeringen konstaterar att alla
krafter behöver samverka för att utveckla
yrkesutbildningen och uppmuntrar rekryteringen av
yrkeslärare, men man är inte beredd att låta ett
yrkesgymnasium finnas utan högskoleförberedande
teoretiska studier. Det är tragiskt eftersom de 24 %
av gymnasieeleverna som aldrig avslutar sina studier
ofta stupar på den högskoleförberedande delen. Det
svenska utbildningssystemet klarar varken av att
möta enskildas behov eller arbetsmarknadens krav.

67.Gymnasial yrkesutbildning (punkt 56) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 56 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkande 6
samt avslår motionerna
2003/04:Ub9 yrkande 23 samt
2003/04:A257 yrkande 2.

Ställningstagande

I dagens gymnasieskola finns inga yrkesinriktade
program i reell mening. Folkpartiet anser att sådana
skall inrättas och att eleverna skall avlägga
yrkesexamen vid utbildningens slut. Programmen skall
förbereda de elever för yrkeslivet som vill börja
arbeta direkt efter avslutade gymnasiestudier. Vissa
yrkesutbildningar på gymnasiet kan ge
högskolebehörighet, men alla behöver inte göra det
och därför skall eleverna på de programmen inte
behöva läsa kurser på samma teoretiska nivå som
elever som vill studera vidare på högskolan.
Utbildningen skall vidare vara mera praktiskt
inriktad och också ge möjlighet till praktik hos
företag i den aktuella branschen. Möjligheten till
mer teoretiska studier skall dock erbjudas alla
elever och kunna variera mellan olika program. Många
yrkesinriktade utbildningar kan bli mer
specialiserade, och mål som är viktiga för olika
yrken kan arbetas fram i nära samarbete med
branschorganisationerna.

68.Införande av en yrkesutbildningsdelegation
(punkt 57) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 57
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub11 yrkande 8
samt avslår motion
2003/04:Ub10 yrkande 4.

Ställningstagande

Centerpartiet välkomnar tillsättandet av en
yrkesutbildningsdelegation. Delegationen kan spela
en central roll i arbetet med att stärka samarbetet
mellan utbildning och arbetsliv. Delegationen bör
t.ex. se över bristen på utbildade handledare och
handledarutbildningens kvalitet. Det bör finnas en
grundutbildning samt återkommande handledarträffar
för både nya och erfarna handledare. Vidare bör
delegationen se över ersättningsfrågan. Kraven på
ersättning varierar från bransch till bransch
eftersom företagens kostnader beror på behovet av
instruktörer och handledare, utnyttjande av maskiner
och annan utrustning, material och
produktionsbortfall.

69.Arbetsplatsförlagt lärande (punkt 58) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 58
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkandena 2, 3 och 5.

Ställningstagande

Samverkan mellan skola och arbetsliv bidrar till att
utbildningen håller hög kvalitet och ligger i fas
med arbetslivets förändringar. Samverkan behövs för
att eleven skall hitta rätt på en arbetsmarknad som
förändras och blir alltmer kunskapsintensiv. För att
säkerställa ett tillräckligt stort utbud av
arbetsplatsförlagt lärande behövs ett
finansieringssystem som skapar tillräckligt många
platser med godtagbar kvalitet. Redan i dag finns i
många kommuner problem att anordna APU-platser, och
det kan till och med uppstå konkurrens med
högskoleutbildningar genom att antalet
praktikhandledare är för få. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om hur APU-
platserna skall kunna öka. Att fler elever skall ges
möjlighet till utlandsförlagd praktik och utbildning
är en lovvärd ambition, men det finns ingen analys
av utfallet i termer av utnyttjandegrad m.m. av det
statliga stöd som regeringen införde 2002 som
komplement till EU:s utbildningsprogram Leonardo da
Vinci. För att kunna ta ställning till om
möjligheterna till utlandsförlagd praktik och
utbildning bör öka bör sådan uppföljning först
presenteras.

70.Införande av lärlingsutbildning (punkt 59) -
m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen
(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 59 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub9 yrkandena 25 och 26,
2003/04:Ub10 yrkande 1,
2003/04:Ub11 yrkandena 9 och 10,
2003/04:Ub12 yrkande 7
2003/04:Ub276 yrkande 31,
2003/04:Ub399 yrkande 1,
2003/04:Ub402 yrkande 1 och
2003/04:Ub496 yrkande 1
samt avslår motion
2003/04:Ub402 yrkande 2.

Ställningstagande

En ny modern och flexibel lärlingsutbildning bör
skapas. Den bör i hög utsträckning vara
arbetsplatsförlagd och involvera t.ex. det lokala
näringslivet, hantverksföreningar och det fria
kulturlivet. En lärlingsutbildning behövs för att
återskapa den miljö och de förhållanden som råder på
en arbetsplats, och det kan vara svårt för lärare i
skolan att hålla sig uppdaterade inom den aktuella
branschen. Utbildningen skall ha egna mål och ett
innehåll som skiljer sig från den studieförberedande
utbildningen. Genom att tidigt komma ut i
arbetslivet får eleverna en helhetsbild och en
direkt återkoppling till de kunskaper som förvärvas
i skolan. Många gånger kan intresset för kärnämnen
väckas hos elever som är skoltrötta när de upptäcker
att kunskaper i svenska och engelska är nödvändiga
för att kommunicera med kunder, kolleger och för att
läsa manualer eller att matematik behövs för att
programmera maskinerna i verkstaden. Det skall vara
möjligt för de elever som vill att komplettera sin
lärlingsutbildning för att nå högskolebehörighet.
Resursfrågan är viktig för att få en fungerande
lärlingsutbildning. Ersättningsfrågan måste lösas
för att företag, särskilt små, skall kunna medverka
i lärlingsutbildning, och ett hållbart
finansieringssystem för lärlingsutbildningen måste
tas fram.

71.Lokalt samråd (punkt 60) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria
Narti (fp), Tobias Billström (m) och Per Bill
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 60 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub9 yrkande 24
samt avslår motion
2003/04:Ub498 yrkande 16.

Ställningstagande

Frivilliga samråd kan ofta vara gynnsamma och leda
till en framgångsrik utveckling, men påtvingade
samråd blir tidsödande, byråkratiskt och fruktlöst.
Ännu fler pekpinnar från regeringen underlättar inte
skolsituationen för eleverna på de yrkesförberedande
programmen.

72.Lokalt samråd (punkt 60) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 60
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub498 yrkande 16
samt avslår motion
2003/04:Ub9 yrkande 24.

Ställningstagande

Samverkan med arbetslivet bidrar till att
utbildningen håller hög kvalitet och ligger i fas
med arbetslivets förändringar. För att främja och
kontrollera den arbetsplatsförlagda utbildningen
borde en redovisning av skolornas samverkan med
näringslivet och det övriga arbetslivet finnas i
skolornas årliga kvalitetsredovisning.

73. Eftergymnasial yrkesutbildning (punkt
61) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 61
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 8.

Ställningstagande

Riksdagen beslutade i april 2004 att uttala att en
samlad översyn bör göras av de eftergymnasiala
yrkesutbildningarna. Kristdemokraterna förutsätter
att en parlamentariskt sammansatt utredning
tillsätts med ett öppet mandat att föreslå de
förändringar som behövs. Enligt vår uppfattning är
utgångspunkten att alla kvalificerade
yrkesutbildningar bör samlas under ett tak, i en
yrkeshögskola. Då kan kvaliteten i den kvalificerade
yrkeskunskapen utvecklas och en tydligare identitet
skapas. Yrkeshögskolan skall lokaliseras i
anslutning till de regionala högskolorna och precis
som den traditionella högskolan bestå av längre
program och kortare kurser. I en sådan modell finns
alla möjligheter att skapa yrkeshögskolekurser även
för pojkdominerade gymnasiala yrkesutbildningar som
i dag inte leder vidare till högskolan.

74.Ekonomiska konsekvenser (punkt 65) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana
Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 65 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub10 yrkande 45.

Ställningstagande

Vid genomförandet av de förändringar som riksdagen
beslutar om är det nödvändigt att
finansieringsprincipen följs. Kommunernas redan
ansträngda ekonomi bör inte drabbas ytterligare
genom statsmakternas beslut.

75.Införande av entreprenörsutbildning (punkt
66) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 66 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkande 19
samt avslår motionerna
2003/04:Ub10 yrkande 20 och
2003/04:Ub498 yrkande 17.

Ställningstagande

Svensk skola har varit dålig på att ta till vara den
blivande entreprenören och företagaren. Sverige har
en hög andel forskare och uppfinnare och många
patent söks jämfört med i andra länder. Men det är
för få av de patentsökta idéerna som utvecklas och
förverkligas. Det är därför viktigt dels att skolan
ger alla elever en förståelse för entreprenörskapets
betydelse för tillväxt, dels att skolan stimulerar
de elever som har ett intresse för företagande och
entreprenörskap. Alla begåvningar skall tillvaratas
inom gymnasieskolan, inte bara de traditionella
skolbegåvningarna utan också elever som t.ex. är
begåvade inom entreprenörskap. I gymnasieskolan bör
man inom ramen för de nationella programmen finna
lösningar som skapar större förståelse bland elever
av företagandets villkor. Det kan betyda att skolor
startar entreprenörsutbildning eller att
lärlingsutbildning startas med inriktning mot
företagande. I entreprenörsutbildningen bör ingå
kärnämnen som svenska, engelska och matematik samt
redovisning, affärsjuridik och marknadsföring.

76.Införande av entreprenörsutbildning (punkt
66) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 66
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 20 och
2003/04:Ub498 yrkande 17
samt avslår motion
2003/04:Ub367 yrkande 19.

Ställningstagande

Ett nationellt program med speciell inriktning på
företagande och entreprenörskap bör inrättas i
samarbete med näringslivet; något som ligger i linje
med det entreprenörskapsperspektiv som regeringen
säger sig vilja införa. Ett sådant program bör
inrikta sig på samarbete mellan små, medelstora och
stora företag inom samhällets alla sektorer. I ett
företagsinriktat program måste tonvikt läggas på
elevernas kreativitet och kapacitet att planera och
genomföra egna projekt.

77. Införande av humanistisk linje (punkt
67) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 67 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub12 yrkande 2.

Ställningstagande

Tidigare fanns en humanistisk linje i
gymnasieskolan, men under den omfattande förändring
som gymnasiet utsattes för i början av 1990-talet så
togs linjen bort. Det utrymme som språk, kultur och
historia har fått inom det samhällsvetenskapliga
programmet har inte varit tillräckligt. Att
humanistiska ämnen nedvärderats i gymnasiet har fått
återverkningar på hur eleverna prioriterat sin tid.
Antalet elever som läser språk har minskat avsevärt
på både det naturvetenskapliga och det
samhällsvetenskapliga programmet. Det har blivit
allt vanligare att eleverna bara läser första kursen
i ett visst språk, men hoppar av den andra kursen
och därmed inte får tillräckliga kunskaper i
språket. Detta har lett till att man på högskolan
numera tvingas anordna nybörjarkurser på
gymnasienivå i språk som tyska och franska.
Gymnasieskolan måste bidra till att betona vikten av
kunskap i humanistiska ämnen i ett modernt samhälle.
Det behövs en linje som skapar en stark grund för
bred kunskap i humanistiska ämnen som språk,
historia, litteratur och kultur. Precis som
naturvetenskap är en självklar grund för ett antal
olika inriktningar bör det humanistiska
kunskapsområdet vara det. I en språklig inriktning
bör eleverna läsa minst tre främmande språk.

78.Inriktning av studievägar i övrigt (punkt
68) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 68
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub498 yrkande 8
samt avslår motionerna
2003/04:Ub395 yrkande 3 och
2003/04:MJ408 yrkande 34.

Ställningstagande

Att använda alla sinnen stimulerar till god
inlärning och förstärker elevernas självkänsla. De
praktisk-estetiska ämnena är därför en viktig del av
helheten i skolan och måste få genomslag i alla
skolans program. På samma sätt måste det råda en
rimlig avvägning mellan alla olika ämnesområden till
exempel mellan humaniora och teknik.

79.ANT-undervisning (punkt 69) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana
Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 69 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub367 yrkande 20 och
2003/04:Ub498 yrkande 37.

Ställningstagande

Undersökningar och rapporter visar att alltfler
ungdomar röker, konsumerar stora mängder alkohol och
prövar narkotika. Rök- och alkoholdebuten sker också
allt lägre ned i åldrarna. Tillgången på droger och
alkohol har ökat och inställningen till framför allt
narkotika har förändrats. Utvecklingen är mycket
oroande och vi anser att skolorna måste ta ett
större ansvar och förbättra sin ANT-undervisning,
både genom att förmedla kunskap och genom att föra
samtal och diskussioner med eleverna om droger och
deras effekter. En nationell handlingsplan för hur
kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och
tobak skall intensifieras behövs.

80.Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 70) -
fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 70 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkande 21
samt avslår motion
2003/04:Ub498 yrkande 18.

Ställningstagande

Behovet att få reflektera över identitet,
sexualitet, kärlek och jämställdhet är stort bland
ungdomar. Det är viktigt att skolan utgör en arena
för fördjupade samtal kring sex och samlevnad och
ger eleverna möjlighet att ta ställning i dessa
frågor. En öppen och saklig diskussion skall också
syfta till att skapa ett klimat på skolan där
sexuella trakasserier och kränkningar är främmande.
Skolan skall ge allsidiga kunskaper om homo-, bi-
och heterosexualitet samt transsexualism.
Skolverkets kvalitetsgranskning av sex- och
samlevnadsundervisningen visar att skolorna får
dålig vägledning i de nationella styrdokumenten när
det gäller undervisning om sex och samlevnad.
Målskrivningar i läroplanen är betydelsefulla för
möjligheten att avsätta resurser, formulera mål för
det lokala arbetet och bedöma kvalitet och resultat.
Vi föreslår därför att det införs mål i läroplanen
som närmare definierar området sex och samlevnad.

81.Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 70) -
kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 70
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub498 yrkande 18
samt avslår motion
2003/04:Ub367 yrkande 21.

Ställningstagande

Under tonåren händer mycket med den emotionella
mognaden och det är viktigt att gymnasieskolan
hjälper eleverna att bearbeta frågor som rör
samlevnad. Det skall därför vara obligatoriskt med
sex- och samlevnadsundervisning.

82.Informationskampanj om kommunismens illdåd
(punkt 74) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana
Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 74 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 18 och
2003/04:Ub498 yrkande 10.

Ställningstagande

De flesta ungdomar har goda kunskaper om nazisternas
brott under andra världskriget men det är betydligt
färre som känner till de brott mot mänskligheten som
genomförts av kommunistiska regimer över världen.
Undervisningen om 1900-talets historia med fokus på
de samhällsförändringar som rör idéhistoria,
ideologier, kultur och migration måste därför
prioriteras. Det bör också genomföras en kampanj om
kommunismens illdåd, liknande satsningen Om detta må
ni berätta som behandlade nazismen och det judiska
folkmordet.

83.Rätt till modersmålsundervisning (punkt 76)
- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 76
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub498 yrkande 38.

Ställningstagande

Genom modersmålet får vi tillgång till det egna
kulturarvet och därigenom utvecklar vi en tydlig
identitet och självkänsla. En tydlig identitet är
särskilt viktig för barn som invandrat från ett
annat land. I mötet med en ny kultur är den egna
självkänslan avgörande för förståelsen och viljan
att acceptera det nya. Forskningen visar också
entydigt att god kunskap i modersmålet är nödvändig
vid inlärningen av ett nytt språk. Bäst resultat
uppnås om barnet redan från mycket unga år aktivt
får utveckla och träna både sitt modersmål och det
nya språket. I dag finns möjlighet att läsa
modersmål även i gymnasiet, men eftersom rättigheten
är begränsad till att gälla under maximalt sju år
har de flesta inte längre rätt till
modersmålsundervisning i gymnasiet. Detta bör
ändras.

84.Omyndig elevs frånvaro (punkt 77) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 77
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub10 yrkande 43 och
2003/04:Ub498 yrkande 34.

Ställningstagande

Föräldrar skall underrättas vid omyndig elevs
frånvaro i gymnasieskolan.

85. Elever med behov av särskilt stöd
(punkt 78) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen
(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 78 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub498 yrkande 32.

Ställningstagande

Alla elever är olika och lär på olika sätt. Olika
intressen och begåvningar bidrar till mångfald och
skolan måste vara flexibel nog att kunna möta
eleverna där de står. Elever med behov av särskilt
stöd har en laglig rätt att få det stöd de behöver
och gymnasieskolan måste bli bättre på att
tillgodose dessa elevers behov. Den nuvarande
tillgången till speciallärare är otillräcklig,
vilket drabbar de studiesvaga eleverna. Individuella
studieplaner, stöd- och specialundervisning måste
utnyttjas i större utsträckning.

86.Elevvårdens betydelse (punkt 79) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 79
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagens motion

2003/04:Ub498 yrkande 33.

Ställningstagande

Det är av största vikt att elevhälsan,
skolsköterskor och kuratorer m.fl. får en
nyckelfunktion i framtidens skola. Under 1990-talet
drabbades elevvården hårt av nedskärningar vilket
innebar att lärarna fick bära ett allt större ansvar
för socialt arbete i avsaknad av annan personal. I
en tid då alltfler barn och unga drabbas av psykisk
ohälsa är det viktigt att det finns personal som
tidigt kan se att något håller på att gå snett och
sätta in förebyggande åtgärder. Elevvården bör få
större möjligheter att arbeta med förebyggande
hälsovård. Psykiskt och fysiskt välbefinnande är av
avgörande betydelse för lärandet och det är därför
viktigt att alla kommuner inventerar behovet av
elevvårdspersonal, men också får resurser för att
åtgärda det som varit eftersatt.

87. Profilskolor (punkt 80) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 80 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkandena 34 och 35.

Ställningstagande

Elever från olika boendemiljöer behöver integreras i
samma skola. Detta kan åstadkommas genom att skolor
får större möjlighet att profilera sig för att locka
elever utanför närområdet, och genom att elever får
större möjligheter att gå på en skola i ett annat
område än där de bor. Närhetsprincipen måste
överges. Det är orimligt att enbart barn som råkar
bo i närheten kan komma in på en attraktiv
gymnasieskola. Skolor måste därför kunna ges en
attraktiv profil för att dra till sig elever från
andra bostadsområden. Vi anser att en skola skall
kunna välja att låta en kurs återkomma i alla
kurspaket. Då kan man lägga in en kurs som motsvarar
skolans profilering, exempelvis inriktning mot
matematik eller historia, som eleverna på alla
program får läsa. Särskilt viktigt är att
gymnasieskolor i utsatta områden ges extra resurser
för att hindra utslagning av elever.

88.Rektors roll som pedagogisk ledare (punkt
81) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana
Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 81 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub498 yrkande 20.

Ställningstagande

Det är nödvändigt att varje skola leds av personer
som har god kännedom om barns och ungdomars
utveckling och ett stort pedagogiskt kunnande.
Personalen bör kunna förvänta sig att rektorn har en
pedagogisk utbildning som minst motsvarar
utbildningen hos dem han eller hon skall leda.
Rektorer måste också ha goda ledaregenskaper så att
de i verklig mening kan vara ledare för såväl
skolans pedagogiska som administrativa verksamhet.
Det är dock viktigt att inte det pedagogiska
ledarskapet får stå tillbaka för en ökande börda av
administrativa uppgifter. Fler administrativa
uppgifter bör utföras av andra än rektorn. Eftersom
rektor skall finnas mitt inne i verksamheten får
inte ansvarsområdet vara större än att han/hon kan
vara väl förtrogen med verksamheten. I skolledningen
kan rektor kompletteras av ledare med särskilt
ansvar för ekonomiska och andra administrativa
uppgifter.

89.Skolledarutbildning (punkt 82) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 82
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub498 yrkandena 21 och 22.

Ställningstagande

För att ytterligare utveckla rektorsrollen föreslår
Kristdemokraterna att skolledarutbildningen ses
över. En rektor skall för att anställas som rektor
ha en särskild rektorsexamen från
skolledarutbildningen.

90.Studier utomlands (punkt 83) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 83 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkande 30.

Ställningstagande

Skolan har ett ansvar för att möta den nya och mer
internationaliserade tidens skiftande behov. Med
förbättrade möjligheter till elevbyten, satsningar
på informationsteknik i skolan, utökade möjligheter
för elever att läsa språk och en internationellt
gångbar studentexamen vill vi ge alla elever en
bättre möjlighet att möta ett internationaliserat
samhälle.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Utbildningsgaranti (punkt 8) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

De som inte har läst ett fullständigt program på
gymnasiet skall ges rätt att läsa in en motsvarande
utbildning som vuxen så att de når allmän behörighet
för att läsa på högskolan. Det är viktigt att alla
vuxenstuderande ges möjlighet att välja om de vill
utbilda sig i den kommunala vuxenutbildningen eller
genom en folkbildningsorganisation - och helst även
hos en annan anordnare av vuxenutbildning.

2. Lokala styrelser (punkt 17) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Det är skolans pedagoger - lärare och skolledare -
som måste bestämma hur målen för skolans verksamhet
skall uppnås. Vid beslut som gäller skolan måste
lärarnas professionella synpunkter få komma fram.
Detta gäller också vid utarbetande av nya
kursplaner. Att föräldrar och elever ges
valmöjligheter och inflytande över skolans
arbetsformer är mycket viktigt, men styrelser med
lekmän och elever kan inte få fatta beslut om
avgörande ekonomiska, pedagogiska och
ämnesteoretiska frågor i skolan. Staten måste värna
om lärarnas och rektorernas professionalism.

3. Beräkningen av interkommunal ersättning
(punkt 21) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet har under flera år begärt att riksdagen
beslutar om ändring av skollagen så att elevens
hemkommun blir skyldig att betala ersättning för
elevs utbildning i annan kommun också om
utbildningen erbjuds av hemkommunen. Många elever
har begränsats i sina val till gymnasiet av att de
bara får söka till ett gymnasium i hemkommunen. En
sådan ökad konkurrens mellan gymnasieskolorna gör
det möjligt att skapa profilskolor i utsatta
områden. Vi välkomnar nu regeringens förslag att det
skall vara möjligt för elever att söka till ett
gymnasium i annan kommun. Vi menar dock att
nationell skolpeng skall införas för att ge eleverna
en större frihet att helt välja skola, något som
också framgår i vår reservation avseende
förslagspunkt 21.

4. Moderna språkens ställning (punkt 39)
- fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Vi menar att det är märkligt att alla betyg är lika
mycket värda vid intagningen till högskolan. Att
läsa språk är mer krävande än t.ex. vissa
hobbykurser som eleverna har som fritt val. För att
uppmuntra eleverna att läsa språk bör man ge
språkbetygen större betydelse vid antagningen till
högskolan. Betygen bör viktas så att de betyg väger
tyngst som har störst betydelse för
högskolestudierna. Dessutom kommer den framtida
arbetsmarknaden att ställa högre krav på de
anställdas språkkunskaper och kännedom om andra
länder och regioner än tidigare. Folkpartiet vill ge
alla elever en bättre möjlighet att möta ett
internationaliserat samhälle, bl.a. genom utökade
möjligheter att läsa språk.

5. Införande av ämnesbetyg (punkt 40) - c

av Sofia Larsen (c).
Centerpartiet anser att ämnesbetyg skall införas i
stället för kursbetyg. Ämnesbetyg skall sättas efter
varje avslutad kurs. Ett nytt ämnesbetyg sätts
sedan, och ersätter det gamla då eleven avslutat en
ny kurs i ämnet. Eleven får sedan ett slutbetyg i
ämnet som visar vad eleven kan när han eller hon
avslutar kursen.

6. Behörighetskrav till gymnasiet (punkt 50) -
c

av Sofia Larsen (c).

Centerpartiet anser att delar av gymnasieskolan
behöver förändras men att den stora lösningen finns
på annat håll. Gymnasieskolans problem kommer till
stor del från grundskolan eftersom många elever inte
får med sig tillräckliga kunskaper därifrån. Om
regeringen inte börjar från början och löser
problemen där de uppstår kommer vi aldrig att få den
gymnasieskola vi önskar, en gymnasieskola som höjer
den allmänna utbildningsnivån och förbereder alla
för ett livslångt lärande. En uppmaning till
regeringen är att i stället för att koncentrera sig
på att hitta små lösningar för gymnasieskolan borde
regeringen lägga mer kraft vid att se till att alla
elever har med sig tillräckliga förkunskaper från
grundskolan.

7. Individuella program vid fristående skolor
(punkt 54) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).
Miljöpartiet anser att det bör vara möjligt för
fristående skolor att driva individuella program. Vi
menar dock att det för närvarande finns vissa frågor
som måste lösas innan en sådan förändring kan
genomföras. Vi har för avsikt att återkomma med
förslag om individuella program vid fristående
skolor.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2003/04:140 Kunskap och
kvalitet - elva steg för utveckling av
gymnasieskolan föreslagit att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100).

Lagförslaget återfinns som bilaga 2 till detta
betänkande.

Följdmotioner

2003/04:Ub7 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om arbetsplaneringen på
gymnasieskolan.

2003/04:Ub8 av Margareta Sandgren m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att aktivt följa
upp effekterna av frisök i gymnasiet.

2003/04:Ub9 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att gymnasieelever
bör få styra huvuddelen av sin utbildnings
utformning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla
gymnasieutbildningar inte behöver leda till
akademiska studier.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheter till
högskolekurser i gymnasieskolan.

4. Riksdagen beslutar att behörighetskraven till
gymnasiets nationella program skall ligga fast vid
godkänt i svenska/svenska 2, matematik och
engelska.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
eleverna har erforderliga kunskaper med sig från
grundskolan.

6. Riksdagen begär att regeringen utreder hur fler
betygssteg kan införas och återkommer med förslag
till riksdagen.

7. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag om att elever återkommande skall kunna
tentera upp betyg under skoltiden.

8. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag om att elever skall kunna tentera av
kurser under skoltiden.

9. Riksdagen avslår förslaget om att införa
ämnesbetyg i gymnasieskolan.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om stress i skolan
och dess orsaker.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om antagningssystemet
till högre utbildning.

12. Riksdagen beslutar att det för gymnasieexamen
skall krävas godkänt i 90 % av fullständig
studiegång varav minst betyget Godkänd skall vara
uppnått i kärnämnena svenska/svenska 2, matematik
och engelska samt godkänt gymnasiearbete.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det individuella
programmet.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever på det
individuella programmet skall få möjlighet att få
sin utbildning i en fristående skola.

15. Riksdagen begär att regeringen återinför en
riksprislista för gymnasieskolan där lägsta
ersättning per program och inriktning anges.

16. Riksdagen beslutar att frisökning till
gymnasieskolan skall omfatta också lokala program.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
antagningsmodeller till gymnasieskolor inte skall
centralstyras.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inkonsekvensen i
regeringens förslag vad avser kärnämnens
omfattning.

19. Riksdagen beslutar att svenska/svenska 2,
matematik, engelska samt historia skall vara
obligatoriska kärnämnen i gymnasieskolan och att
gymnasiearbetet skall vara obligatoriskt.

20. Riksdagen beslutar att historia blir kärnämne
omfattande 100 poäng.

21. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
ett förslag om att ge samtliga elever i
gymnasieskolan rätt att läsa 100 poäng idrott och
hälsa, 100 poäng samhällskunskap respektive 50
poäng religionskunskap, 50 poäng naturkunskap och
50 poäng estetisk verksamhet.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om historieämnets
betydelse.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bristerna i dagens
gymnasieskola för den fjärdedel av gymnasisterna
som inte når slutbetyg inom fyra års studier.

24. Riksdagen avslår regeringens förslag om
obligatoriska lokala samråd.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en modern
lärlingsutbildning.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten att läsa in
behörighet till akademiska studier.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om infärgning av
kärnämnen.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kvalitetssäkring
av lokala kurser.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kvalitetssäkring
av skolor.

2003/04:Ub10 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
lärlingsutbildningens utformning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det
arbetsplatsförlagda lärandet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
finansieringssystem för vidgat arbetsplatsförlagt
lärande.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en
yrkesutbildningsdelegation.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den
utlandsförlagda utbildningen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunernas ansvar
för ungdomar under 20 år som saknar
gymnasieutbildning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lagreglering
av likvärdigheten mellan individuella program
tidigareläggs till den 1 juli 2005 samt förslag om
finansiering av densamma.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inriktningen av
översynen av de eftergymnasiala
yrkesutbildningarna.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett
helhetsperspektiv på utbildning.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att uppmuntra
olika examinationsformer.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av fler
steg i betygssystemet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utformningen av
ämnesbetygen.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kraven för
gymnasieexamen.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gymnasiearbetet.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationella prov i
samtliga kärn- och karaktärsämnen.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om historieämnets
omfattning för de elever som i dag läser historia.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kärnämneskursen i
historia.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om särskilda insatser
i gymnasieskolan för att upplysa om kommunismens
illdåd mot mänskligheten.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utveckla
religionskunskapsämnet.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nytt
nationellt program med speciell inriktning på
företagande och entreprenörskap.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om perspektiven i
gymnasieskolan.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förslag till
förändrade tillträdesregler till högskolan.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de moderna
språkens ställning i gymnasieskolan.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever
parallellt skall kunna läsa kurser på olika skolor
i samverkan.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
ersättningsmodellen för frisök.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en uppföljning av
modellen av frisök.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fristående
gymnasieskolors möjlighet att erbjuda det
individuella programmet.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
inackorderingstillägget.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
antagningskriterier till gymnasieskolan.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att varje skola i
sin kvalitetsredovisning skall redogöra för hur
arbetet med värdegrundsfrågorna fungerar och
utvecklas.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder mot
mobbning i gymnasieskolan.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett
ansvarskontrakt i gymnasieskolan.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de individuella
studieplanerna.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regler för varje
skola för att möjliggöra arbetsro.

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
bryta snedfördelning vad gäller kön och den
sociala snedrekryteringen.

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förbättra
kontakterna mellan gymnasielärarna och
forskningen.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utvecklingssamtal
med omyndig elevs föräldrar.

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lokala styrelser
för gymnasieskolor.

39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad samverkan
mellan grundskolan och gymnasieskolan samt mellan
gymnasieskolan och högskolan.

40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en lagstadgad
miniminivå för elevinflytande.

41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utarbetande av
måldokument för elevinflytandet.

42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elevrådsarbete
skall anges som merit i slutbetyget från
gymnasieskolan.

43. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att föräldrar
skall underrättas vid omyndig elevs frånvaro i
gymnasieskolan.

44. Riksdagen beslutar om ändring i skollagen
(1985:1100) i enlighet med vad som i motionen
anförs.

45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
finansieringsprincipen.

46. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om uppföljning och
utvärdering av förändringarna i gymnasieskolan.

2003/04:Ub11 av Sofia Larsen m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att införa en
individuell kunskapsrätt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att införa
flexibel skolstart.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att eleven
måste vara godkänd i samtliga kärnämnen och
inriktningsblockets karaktärsämnen för att få ut
gymnasieexamen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att på sikt
avskaffa individuella programmet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att Skolverket
får i uppdrag att se till att skolorna följer de
uppsatta reglerna om att alla elever skall ha en
individuell studieplan.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att en
kontrollstation införs efter tre år för att se hur
utfallet med frisök blev.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att en översyn
bör göras av reglerna för inackorderingsstöd.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
Yrkesutbildningsdelegationen bör se över frågor om
handledare samt ersättning vid APU.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att Skolverket
bör se över hur ett hållbart finansieringssystem
för lärlingsutbildningen kan se ut.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att Svenskt
Närlingsliv, Företagarna samt Kommunförbundet
m.fl. involveras i arbetet med att utforma en ny
modern lärlingsutbildning.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att det
individuella valet minskas till 250 poäng och att
karaktärsämnena samt gymnasiearbetet omfattas av 1
450 poäng.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
möjligheten att genomgå prövning för att höja
betyg bör återinföras i gymnasieförordningen.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att permanenta
den försöksverksamhet som i dag pågår med lokala
styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
bör återkomma med förslag på hur vi skall få en
mer jämställd gymnasieskola.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om införandet av
en utbildningsgaranti upp till 25 års ålder.

2003/04:Ub12 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avskaffa det
kursutformade gymnasiet och ersätta det med ett
linjegymnasium med ämnen som kan variera till
innehåll och omfattning mellan olika
utbildningslinjer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en ny
humanistisk utbildning i gymnasieskolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av
terminsbetyg.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det
individuella valet i sin nuvarande utformning tas
bort och ersätts av val mellan ämnen som bidrar
till att eleven når linjens mål.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket
skall ges i uppdrag att öka omfattningen av
karaktärsämnena och införa kärnämnet historia på
utrymme som tas från det valbara utrymmet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta
examina från gymnasiet för vilka det är
obligatoriskt att ha godkända betyg i alla
kärnämnen och andra viktiga ämnen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta en
lärlingsutbildning med egna mål och ett innehåll
som skiljer sig från den studieförberedande
utbildningen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att individuella
programmet skall avskaffas på gymnasiet så att
ansvaret förs över till grundskolan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av en
nationell skolpeng.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att främja
jämställdheten i gymnasieskolan.

Motioner från allmänna motionstiden
2003

2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lokala
skolstyrelser med elevmajoritet införs i
gymnasieskolan.

2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m):

28. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om samlat behörighetstest till gymnasiet.

29. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om bibehållna antagningskrav till
gymnasiet.

30. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om gymnasieskolan och allmän
högskolebehörighet.

31. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om en arbetsplatsförlagd
lärlingsutbildning.

2003/04:Ub292 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

10. Riksdagen begär att regeringen snarast
återkommer med förslag som innebär att
elevfackligt arbete skall vara meriterande.

2003/04:Ub310 av Mona Berglund Nilsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att införa förberedande
körkortsutbildning inom gymnasieskolan.

2003/04:Ub336 av Kenneth G Forslund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att på gymnasienivå rusta
unga människor med utbildning i privatekonomi.

2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att godkända betyg
i svenska (svenska som andraspråk), engelska eller
matematik skall vara standardkrav för att få börja
i gymnasieskolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att det i
särskilda fall skall vara möjligt att skapa en
anpassad gymnasieutbildning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att försök skall
genomföras med externa examinationer.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avskaffa det
individuella programmet och successivt föra över
merparten av dess resurser till grundskolan.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
högskolebehörighet inte skall vara ett nödvändigt
mål för alla elever.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öka
specialiseringen i yrkesutbildningarna.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alternativa kurser
i kärnämnena.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att högre
förkunskapskrav skall införas för vissa
gymnasieprogram.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avskaffa
kursbetygen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en internationellt
jämförbar studentexamen.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av
yrkesinriktade program med yrkesexamen.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en modern
lärlingsutbildning med lärlingsexamen.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever som går
i gymnasieskolan skall kunna pröva för ett högre
betyg också sedan de erhållit betyget Godkänd.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av en
entreprenörsutbildning.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en
handlingsplan mot ungas missbruk av alkohol,
narkotika och tobak skall utarbetas.

21. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av läroplanen för de
frivilliga skolformerna så att mål anges för sex-
och samlevnadsundervisningen.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att undervisning i
alla ämnen skall få läggas ut på entreprenad.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utökade
möjligheter för gymnasieelever att studera
utomlands.

31. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av 7 kap. 13 a §
gymnasieförordningen så att elever som
tillgodoräknar sig utlandsstudier på en svensk
gymnasieskola också skall kunna erhålla betygen
Väl godkänd och Mycket väl godkänd.

33. Riksdagen beslutar om ändring av 5 kap. 24 § 1
skollagen så att elevens hemkommun blir skyldig
att betala ersättning för elevs utbildning i annan
kommun också om utbildningen erbjuds av
hemkommunen.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om profilskolor och
om att gymnasieskolor i utsatta områden skall få
extra resurser.

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de valbara
kurserna får användas till att ge en skola en viss
profil.

2003/04:Ub376 av Maria Hassan och Inger Nordlander
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kurser i kvinno- och
migrationshistoria.

2003/04:Ub387 av Anna Grönlund (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att genomföra en
informationskampanj på gymnasieskolorna i
Norrbotten om sexhandeln och dess konsekvenser.

2003/04:Ub391 av Håkan Larsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att utöka
kärnämnena med ämnet historia.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att ge
Skolverket i uppdrag att se till att
gymnasieskolorna följer de uppsatta reglerna om
att alla elever skall ha en individuell
studieplan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att återinföra
rätten att tentera om betyg.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att inrätta en
gymnasieexamen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att permanenta
försöksverksamhet med lokala styrelser med
elevmajoritet i gymnasieskolan.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att införa en
utbildningsgaranti för alla upp till 25 års ålder.

2003/04:Ub395 av Margareta Andersson och Kenneth
Johansson (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
naturbruksgymnasierna får ökat ansvar att utbilda
och sammanföra olika aktörer inom grön
rehabilitering.

2003/04:Ub399 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om införande av ett lärlingsprogram inom
gymnasieskolans ram.

2003/04:Ub402 av Dan Kihlström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en uppvärdering av
praktiska yrkesutbildningar och en ny
lärlingsutbildning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Filipstad som
möjlig försökskommun för en ny lärlingsutbildning.

2003/04:Ub407 av Catharina Bråkenhielm (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om avgiftsfri skolmat på
gymnasiet.

2003/04:Ub409 av Margareta Israelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om svenska ungdomars möjlighet
till utbildning i dansk efterskole.

2003/04:Ub449 av Susanne Eberstein och Göran
Norlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om avgiftsfri lunch för elever
i grund- och gymnasieskolan.

2003/04:Ub457 av Birgitta Carlsson och Annika
Qarlsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
konsumentkunskap skall vara obligatoriskt i
gymnasieskolan.

2003/04:Ub481 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl.
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införandet av en
trafikantutbildning och en förberedande
körkortsutbildning i skolan.

2003/04:Ub492 av Matilda Ernkrans och Hillevi
Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en förberedande teoretisk
körkortsutbildning som ett frivilligt tillval i
gymnasieskolan.

2003/04:Ub496 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en ny
lärlingsutbildning i gymnasieskolan bör införas.

2003/04:Ub498 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att varje skola i
sin kvalitetsredovisning skall redogöra för hur
arbetet med värdegrundsfrågorna fungerar och
utvecklas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i samtliga
ämnen utveckla kunskapssynen i enlighet med
läroplanen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kravet på
direkt högskolebehörighet tas bort, men att
möjligheten att komplettera studierna för att få
behörigheten alltid skall finnas på alla program.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det
individuella programmet skall finnas kvar och
utvecklas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
bryta snedfördelning vad gäller kön och den
sociala snedrekryteringen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om insatser för att i
gymnasieskolan skapa en modern bild av
högskolestudier.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever
parallellt skall kunna läsa kurser på olika skolor
i samverkan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de praktisk-
estetiska ämnenas betydelse.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att göra
historieämnet till kärnämne.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om särskilda insatser
i gymnasieskolan för att upplysa om kommunismens
illdåd mot mänskligheten.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utveckla
religionskunskapsämnet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av fler
steg i betygssystemet.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en övergång
från kursbetyg till sammanvägda ämnesbetyg skall
ske.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationella prov i
samtliga kärn- och karaktärsämnen.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av
gymnasieexamina med olika inriktning.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att arbetet med
närings- och arbetslivskontakter skall finnas med
i skolornas kvalitetsredovisning.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nytt
nationellt program med speciell inriktning på
företagande och entreprenörskap.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sex- och
samlevnadsundervisningen görs obligatorisk.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stärka rektors
roll som pedagogisk ledare.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
skolledarutbildningen.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en rektor som
anställs i gymnasieskolan skall ha erlagt
rektorsexamen.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om upprättandet av
ansvarskontrakt i gymnasieskolan.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utvecklingssamtal
med omyndig elevs föräldrar.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lokala styrelser
för gymnasieskolor.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad samverkan
mellan grundskolan och gymnasieskolan.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en lagstadgad
miniminivå för elevinflytande.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utarbetande av
måldokument för elevinflytandet.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elevrådsarbete
skall anges som merit i slutbetyget från
gymnasieskolan.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elevernas
behov av särskilt stöd skall tillgodoses.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om elevvårdens
betydelse.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att föräldrar
skall underrättas vid omyndig elevs frånvaro i
gymnasieskolan.

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att staten skall
stimulera samverkan mellan kommunernas
gymnasieskolor.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ANT-utbildningen.

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten till
modersmålsundervisning i gymnasieskolan.

2003/04:L283 av Anita Johansson m.fl. (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
förbättrad undervisning i konsumentkunskap och
privatekonomi i skolan.

2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrott och hälsa
som kärnämne i skolan.

2003/04:T469 av Birgitta Carlsson och Rigmor
Stenmark (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att gymnasieskolan
bör erbjuda teoriutbildning inför körkortstagning.

2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gymnasieutbildning
med inriktning på fiske.

2003/04:A257 av Anders G Högmark m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det nuvarande
utbildningssystemet.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen
(1985:1100)[1]
dels att 5 kap. 4 c, 9, 11, 14, 24 och 33 §§ samt
bilaga 2 skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,
5 kap. 24 a §, av
följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
5 kap.
4 c §[2]
-----------------------------------------------------
Omfattningen av studierna på nationella och
specialutformade program
betecknas med gymnasiepoäng. Vissa bestämmelser om
utbildningens
omfattning på de nationella och specialutformade
programmen
(poängplan) framgår av bilaga 2. Regeringen eller
den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
tillämpningen av
poängplanen.
Utbildningen inom varje ämne sker i form av en
eller flera kurser. För
varje kurs skall det anges hur många gymnasiepoäng
den omfattar.
-----------------------------------------------------
Efter varje kurs har Efter varje kurs har
eleven rätt eleven rätt
att få betyg. Har eleven att få betyg i ämnet. Har
enligt eleven
detta betyg minst enligt detta betyg minst
uppfyllt uppfyllt
kurskraven är kommunen kurskraven är kommunen
inte inte
skyldig att erbjuda skyldig att erbjuda
eleven eleven
ytterligare utbildning ytterligare utbildning
inom den inom den
kursen. kursen.
Bevis om gymnasieexamen
skall utfärdas till den
elev som fullföljt hela
utbildningen på ett
nationellt eller
specialutformat program
och som därvid
- uppfyllt kurskraven på
kurser omfattande minst 2
150 poäng
samt
- fått minst betyget
Godkänt på
gymnasiearbetet.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
9 §
-----------------------------------------------------
Regeringen eller den Regeringen eller den
myndighet som regeringen myndighet som regeringen
bestämmer får för vissa bestämmer får för
utbildningar fastställa vissa utbildningar för
det viss tid
område från vilket fastställa det område
sökanden i från vilket sökanden i
första hand skall tas första hand skall tas
emot och hur många emot och hur många
platser dessa platser dessa
utbildningar utbildningar får omfatta.
får omfatta.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
11 §
-----------------------------------------------------
Styrelsen för utbildningen i den anordnande kommunen
eller
landstinget beslutar om någon sökande inte skall tas
emot därför att han
inte är behörig.
Styrelsen för utbildningen beslutar också om
mottagande av en
sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller
samverkans-
området för utbildningen.
-----------------------------------------------------
Styrelsens beslut enligt Styrelsens beslut enligt
första första
och andra styckena får och andra styckena får
överklagas hos överklagas
Skolväsendets av sökanden hos
överklagandenämnd av Skolväsendets
sökanden. överklagandenämnd. Vid
beslut
om mottagande till ett
nationellt
program av en sökande som
huvudmannen inte är
skyldig att ta emot
enligt 8 eller 9 § får
endast frågan om sökanden
uppfyller
behörighetsvillkoren
överklagas.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
14 §
-----------------------------------------------------
Regeringen eller den Regeringen eller den
myndighet som regeringen myndighet som regeringen
bestämmer får bestämmer får
föreskriva att vissa föreskriva att vissa
utbildningar utbildningar under viss
skall utgöra tid skall utgöra
specialutformade eller specialutformade eller
individuella program som individuella program som
står står öppna för
öppna för sökande från sökande från hela landet
hela landet och hur många och hur många platser
platser dessa dessa utbildningar
utbildningar får omfatta. får omfatta.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
24 §[3]
-----------------------------------------------------
I fall som avses i 22 och I fall som avses i 22
23 §§ och 23 §§ är dock
är dock hemkommunen inte hemkommunen inte skyldig
skyldig att betala att betala ersättning när
ersättning, om mottagande har skett på
det är fråga om annan grund än enligt 8
eller 17 § och
1. ett nationellt eleven har tagits emot på
program eller ett
utbildning med en nationellt program där
nationellt huvudmannen erbjuder en
fastställd inriktning lokalt
inom ett fastställd inriktning.
sådant program som
kommunen
själv erbjuder, utom då
eleven har
tagits emot med stöd av 8
§ tredje stycket 1 och 3
eller 29 §, eller
2. utbildning med en
lokalt
fastställd inriktning
inom de
-----------------------------------------------------
nationella programmen.
-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------
24 a §
-----------------------------------------------------
Om inte den anordnande
huvudmannen och
hemkommunen kommer
överens om annat, och
inte heller annat följer
av andra stycket, skall
den interkommunala
ersättningen beräknas
enligt
anordnarens självkostnad.
Erbjuds utbildningen av
hemkommunen skall
ersättningen, utom i fall
som avses i 8 § tredje
stycket 1 samt 16 och 17
§§, högst uppgå till den
kostnad som
hemkommunen själv har för
motsvarande utbildning.
Är
anordnarens kostnad lägre
skall hemkommunen i
stället ersätta den lägre
kostnaden.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
33 §[4]
-----------------------------------------------------
Till elever i Till elever i
gymnasieskolan gymnasieskolan som
som behöver inackordering behöver inackordering
till till följd av skolgången
följd av skolgången skall skall hemkommunen lämna
hemkommunen lämna ekonomiskt stöd i de fall
ekonomiskt stöd. eleven tagits emot enligt
Skyldigheten gäller till 8 § eller
och går på utbildning som
med det första avses i 13 §. Detsamma
kalenderhalvåret gäller elever som
det år då ungdomarna fullföljer sina studier
fyller tjugo enligt 17 §. Skyldigheten
år. Stödet skall avse gäller till och med
boende, det första
fördyrat uppehälle och kalenderhalvåret det år
resor till då ungdomarna fyller
och från hemmet. Stödet tjugo år.
skall ges kontant eller Stödet skall avse boende,
på annat lämpligt sätt fördyrat uppehälle och
enligt kommunens resor till och från
bestämmande. Om stödet hemmet. Stödet skall ges
ges kontant, skall det kontant eller på annat
utgå med lägst 1/30 av lämpligt sätt enligt
basbeloppet enligt lagen kommunens bestämmande. Om
(1962:381) om allmän stödet ges kontant, skall
försäkring det utgå
för varje hel med lägst 1/30 av
kalendermånad under prisbasbeloppet enligt
vilken eleven bor lagen (1962:381) om
inackorderad. Beloppet allmän försäkring för
får avjämnas till närmast varje hel
lägre hela tiotal kronor. kalendermånad under
vilken
eleven bor inackorderad.
Beloppet får avjämnas
till närmast lägre
hela tiotal kronor.
-----------------------------------------------------
Första stycket gäller dock inte de elever som avses
i 27 §. Första
stycket gäller inte heller i fråga om utlandssvenska
elever som får

inackorderingstillägg enligt studiestödslagen
(1999:1395).
I 31 a § finns bestämmelser om hemkommunens
skyldighet att utge
ersättning för vissa kostnader för elever som
genomgår Rh-anpassad
utbildning.
-----------------------------------------------------
____________

1. Denna lag träder i kraft i fråga om 5 kap. 9
och 14 §§ den 1 januari
2005 och i övrigt den 1 januari 2007.
2. Äldre bestämmelser skall tillämpas på
utbildning som har påbörjats
före den 1 juli 2007.
3. Beslut med stöd av 5 kap. 9 och 14 §§ som har
fattas före den 1
januari 2005 och som inte innehåller någon
tidsbegränsning skall
upphöra att gälla den 1 januari 2007.

**FOOTNOTES**
[1]: Lagen omtryckt 1997:1212.
[2]: Senaste lydelse 1999:180.
[3]: Senaste lydelse 1999:180.
[4]: Senaste lydelse 2000:1439.
Bilaga
2[5]

Nuvarande lydelse

Poängplan för nationella och specialutformade
program i gymnasieskolan

Ämne gymnasiepoäng

Ämnen som i nedan angiven omfattning
ingår i alla nationella och specialutformade
program, (Kärnämnen)
Svenska/Svenska 200
som andraspråk
Engelska 100
Matematik 100
Idrott och hälsa 100
Samhällskunskap 100
Religionskunskap 50
Naturkunskap 50

Estetisk verksamhet50

Ämnen genom vilka programmet1 450
får sin karaktär inklusive projekt-
arbete om 100 gymnasiepoäng
Individuella val 300
Summa gymnasiepoäng 2 500

**FOOTNOTES**
[5]: Senaste lydelse 1999:180.
Föreslagna lydelse

Poängplan för nationella och specialutformade
program i gymnasieskolan

Ämne gymnasiepoäng

Ämnen som i nedan angiven omfattning
ingår i alla nationella och specialutformade
program, (Kärnämnen)
Svenska/Svenska 200
som andraspråk
Engelska 100
Matematik 100
Idrott och hälsa 100
Samhällskunskap 100
Religionskunskap 50
Naturkunskap 50
Estetisk verksamhet 50
Historia 50
Ämnen genom vilka programmet1 400
får sin karaktär inklusive gymnasie-
arbete om 100 gymnasiepoäng
Individuella val 300
Summa gymnasiepoäng 2 500
Bilaga 3

Reservanternas lagförslag - m

Av reservanterna (m) föreslagen
ändring i skollagen (1985:1100)

-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Reservanternas förslag
-----------------------------------------------------
5 kap.
4 c §[6]
-----------------------------------------------------
Omfattningen av studierna på nationella och
specialutformade program
betecknas med gymnasiepoäng. Vissa bestämmelser om
utbildningens
omfattning på de nationella och specialutformade
programmen
(poängplan) framgår av bilaga 2. Regeringen eller
den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
tillämpningen av
poängplanen.
Utbildningen inom varje ämne sker i form av en
eller flera kurser. För
varje kurs skall det anges hur många gymnasiepoäng
den omfattar.
-----------------------------------------------------
Efter varje kurs har Efter varje kurs har
eleven rätt eleven rätt
att få betyg. Har eleven att få betyg i ämnet. Har
enligt eleven
detta betyg minst enligt detta betyg minst
uppfyllt uppfyllt
kurskraven är kommunen kurskraven är kommunen
inte inte
skyldig att erbjuda skyldig att erbjuda
eleven eleven
ytterligare utbildning ytterligare utbildning
inom den inom den
kursen. kursen.
Bevis om gymnasieexamen Bevis om gymnasieexamen
skall utfärdas till den skall utfärdas till den
elev som fullföljt hela elev som fullföljt hela
utbildningen på ett utbildningen på ett
nationellt eller nationellt eller
specialutformat program specialutformat program
och som därvid och som därvid
- uppfyllt kurskraven på - fått minst betyget
kurser omfattande minst 2 Godkänt i
150 poäng kärnämneskurserna och på
samt gymnasiearbetet samt
- fått minst betyget - därutöver uppfyllt
Godkänt på kurskraven på kurser
gymnasiearbetet. omfattande minst 1 750
poäng.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[6]: Senaste lydelse 1999:180.
Bilaga
2[7]

Regeringens förslag

Poängplan för nationella och specialutformade
program i gymnasieskolan

Ämne gymnasiepoäng

Ämnen som i nedan angiven omfattning
ingår i alla nationella och specialutformade
program, (Kärnämnen)
Svenska/Svenska 200
som andraspråk
Engelska 100
Matematik 100
Idrott och hälsa 100
Samhällskunskap 100
Religionskunskap 50
Naturkunskap 50
Estetisk verksamhet 50
Historia 50
Ämnen genom vilka programmet1 400
får sin karaktär inklusive gymnasie-
arbete om 100 gymnasiepoäng
Individuella val 300

Summa gymnasiepoäng 2 500

**FOOTNOTES**
[7]: Senaste lydelse 1999:180.
Reservanternas förslag

Poängplan för nationella och specialutformade
program i gymnasieskolan

Ämne gymnasiepoäng

Ämnen som i nedan angiven omfattning
ingår i alla nationella och specialutformade
program, (Kärnämnen)
Svenska/Svenska 200
som andraspråk
Engelska 100
Matematik 100
Historia 100
Gymnasiearbete 100
Individuella val1 900
Summa gymnasiepoäng 2 500
Bilaga 4

Reservanternas lagförslag - kd

Av reservanten (kd) föreslagen
ändring i regeringens förslag till
lag om ändring i skollagen
(1985:1100)

-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Reservantens förslag
-----------------------------------------------------
5 kap.
4 c §[8]
-----------------------------------------------------
Omfattningen av studierna på nationella och
specialutformade program
betecknas med gymnasiepoäng. Vissa bestämmelser om
utbildningens
omfattning på de nationella och specialutformade
programmen
(poängplan) framgår av bilaga 2. Regeringen eller
den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
tillämpningen av
poängplanen.
Utbildningen inom varje ämne sker i form av en
eller flera kurser. För
varje kurs skall det anges hur många gymnasiepoäng
den omfattar.
-----------------------------------------------------
Efter varje kurs har Efter varje kurs har
eleven rätt eleven rätt
att få betyg i ämnet. Har att få betyg i ämnet. Har
eleven eleven
enligt detta betyg minst enligt detta betyg minst
uppfyllt uppfyllt
kurskraven är kommunen kurskraven är kommunen
inte inte
skyldig att erbjuda skyldig att erbjuda
eleven eleven
ytterligare utbildning ytterligare utbildning
inom den inom den
kursen. kursen.
Bevis om gymnasieexamen Bevis om gymnasieexamen
skall utfärdas till den skall utfärdas till den
elev som fullföljt hela elev som fullföljt hela
utbildningen på ett utbildningen på ett
nationellt eller nationellt eller
specialutformat program specialutformat program
och som därvid och som därvid
- uppfyllt kurskraven på - fått minst betyget
kurser omfattande minst 2 Godkänt i
150 poäng kärnämneskurserna och på
samt gymnasiearbetet samt
- fått minst betyget - därutöver uppfyllt
Godkänt på kurskraven på kurser
gymnasiearbetet. omfattande minst 1 350
poäng.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------

**FOTNOTER**
[8]: Senaste lydelse 1999:180.