Utbildningsutskottets betänkande
2003/04:UBU12
Allmänna skolfrågor
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 167
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år
2003.
Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. skolplikt,
utbildningsvillkoren i skolan och skolans
organisation, uppföljning av elevens utveckling,
elevinflytande, skolans arbetsmiljö samt elevhälsa.
Utskottet föreslår avslag på samtliga
motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till de
förslag som lagts fram av Skollagskommittén och
bereds inom Regeringskansliet.
I betänkandet finns en gemensam reservation
rörande utbildning på entreprenad från Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de
gröna. I övrigt finns reservationer på olika punkter
från ett eller flera av dessa partier och
Vänsterpartiet. Därtill finns särskilda yttranden
från Moderaterna och Centerpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Skolstart
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub203,
2003/04:Ub271 yrkande 27,
2003/04:Ub276 yrkande 24,
2003/04:Ub388 yrkande 14,
2003/04:Ub392 yrkande 5 samt
2003/04:Ub439 yrkande 6.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (c, mp)
Reservation 4 (kd)
2. Elevfrånvaro
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub202 samt
2003/04:Ub276 yrkande 9.
Reservation 5 (m, fp, kd, c)
3. Skolgången för flickor i patriarkala
miljöer
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub394 yrkande 1 samt
2003/04:Ub418 yrkande 3.
Reservation 6 (fp)
4. Rätt till undervisning
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub388 yrkande 3,
2003/04:Ub392 yrkande 4 samt
2003/04:Sf325 yrkande 10.
Reservation 7 (m, c)
Reservation 8 (fp)
5. Individanpassad undervisning
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub276 yrkandena 1 och 19,
2003/04:Ub368 yrkande 1 och 3,
2003/04:Ub471 yrkande 3 samt
2003/04:Sf325 yrkande 8.
Reservation 9 (m)
6. Stödundervisning
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub276 yrkande 20,
2003/04:Ub289 yrkande 1,
2003/04:Ub304 yrkande 1 samt
2003/04:Ub388 yrkande 4.
Reservation 10 (m, fp, kd, c)
7. Mindre klasser
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub439 yrkande 23.
Reservation 11 (kd)
8. Likvärdig utbildning
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub239,
2003/04:Ub471 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Sf325 yrkande 18 samt
2003/04:N328 yrkande 17.
Reservation 12 (m, fp, kd)
Reservation 13 (c)
9. Åtgärder för integration
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub388 yrkande 12 och
2003/04:Sf326 yrkande 25.
Reservation 14 (fp)
10. Nationell styrning samt uppföljning och
utvärdering
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 17,
2003/04:Ub276 yrkandena 2, 3, 13, 15 och 16,
2003/04:Ub439 yrkandena 3 och 31,
2003/04:Ub441 yrkande 4,
2003/04:Ub470 yrkande 2,
2003/04:Ub472 yrkande 2 samt
2003/04:Sf326 yrkande 22.
Reservation 15 (m)
Reservation 16 (fp)
Reservation 17 (v, mp)
Reservation 18 (kd)
11. Kommunal styrning
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub237 yrkande 2,
2003/04:Ub388 yrkande 16,
2003/04:Ub392 yrkandena 3 och 12 samt
2003/04:Ub470 yrkande 1.
Reservation 19 (m, fp)
Reservation 20 (c)
12. Rektors roll
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub237 yrkande 3,
2003/04:Ub417 yrkande 13 och 16 samt
2003/04:Ub439 yrkande 24.
Reservation 21 (fp)
Reservation 22 (kd)
13. Skolledarutbildning
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub439 yrkandena 25 och 26.
Reservation 23 (kd)
14. Skolprofilering
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub276 yrkandena 10 och 14,
2003/04:Ub474 yrkandena 1-3 samt
2003/04:Sf325 yrkande 11.
Reservation 24 (m, fp)
15. Entreprenad
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub276 yrkande 33,
2003/04:Ub297 samt
2003/04:Ub426.
Reservation 25 (m, fp, kd, c, mp)
16. Tvåspråkig utbildning
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub392 yrkande 21 samt
2003/04:Sf325 yrkandena 9, 13 och 14.
Reservation 26 (m, kd)
Reservation 27 (c)
17. Gränsöverskridande utbildning
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub266.
Reservation 28 (m)
18. Modersmål för svenska elever
utomlands
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub355.
19. Sponsring
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub229 och
2003/04:Ub271 yrkande 38.
20. Studie- och yrkesvägledare
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub292 yrkande 20 samt
2003/04:Ub439 yrkandena 7 och 8.
Reservation 29 (kd, v)
21. Utvecklingssamtal
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub439 yrkande 16.
Reservation 30 (kd)
22. Kunskaps- och ansvarskontrakt
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub392 yrkandena 7 och 19 samt
2003/04:Ub439 yrkande 20.
Reservation 31 (kd)
Reservation 32 (c)
23. Sekretess kring viss information om
elever
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub244.
24. Skriftliga omdömen
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub341 yrkandena 2 och 3 samt
2003/04:Ub388 yrkande 8.
Reservation 33 (fp)
25. Läsutvecklingsschema
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub276 yrkande 18 (i denna del) och
2003/04:Sf326 yrkande 23.
Reservation 34 (m, fp, kd, c)
26. Nationella prov
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub276 yrkande 18 (i denna del),
2003/04:Ub388 yrkande 9 och
2003/04:Ub439 yrkande 19.
Reservation 35 (m)
Reservation 36 (fp)
Reservation 37 (kd)
27. Förändring av betygssystemet
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub254,
2003/04:Ub276 yrkandena 25 och 26,
2003/04:Ub341 yrkande 1,
2003/04:Ub367 yrkande 17,
2003/04:Ub388 yrkande 7,
2003/04:Ub392 yrkande 8 samt
2003/04:Ub439 yrkande 17.
Reservation 38 (fp, kd, c)
Reservation 39 (m)
28. Alternativ till dagens betygssystem
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub292 yrkande 19 och
2003/04:Ub309 yrkande 1.
Reservation 40 (mp)
29. Dokumentering av elevens engagemang
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub271 yrkande 13.
Reservation 41 (v, mp)
30. Prövning i ämne
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub276 yrkande 27.
Reservation 42 (m, fp)
31. Rätt att överklaga betyg
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub309 yrkande 2 samt
2003/04:Ub408 yrkande 2.
Reservation 43 (mp)
32. Lokala skolstyrelser
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 15,
2003/04:Ub392 yrkande 13 och
2003/04:Ub439 yrkande 32.
Reservation 44 (c, mp)
Reservation 45 (kd)
33. Samarbete mellan skola och föräldrar
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub292 yrkande 12,
2003/04:Ub368 yrkande 4,
2003/04:Ub388 yrkande 20 samt
2003/04:Ub439 yrkande 38.
Reservation 46 (m, fp, kd)
Reservation 47 (v)
34. Elevinflytande
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 11,
2003/04:Ub292 yrkande 9,
2003/04:Ub408 yrkande 3,
2003/04:Ub439 yrkandena 36 och 37 samt
2003/04:Kr361 yrkande 6.
Reservation 48 (kd)
Reservation 49 (v, mp)
35. Rätt att frånvara från undervisningen
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub271 yrkande 12.
Reservation 50 (v, mp)
36. Översyn av arbetsmiljölagen
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub271 yrkande 10.
Reservation 51 (mp)
37. Elevskyddsombud
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkandena 8 och 9,
2003/04:Ub292 yrkande 11,
2003/04:Ub392 yrkande 26,
2003/04:Ub485 samt
2003/04:Ju262 yrkande 2 (i denna del).
Reservation 52 (v, mp)
Reservation 53 (c)
38. Skolans arbetsmiljö
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub292 yrkandena 4 och 17,
2003/04:Ub357,
2003/04:Ub388 yrkande 11
2003/04:Ub439 yrkandena 4 och 28 samt
2003/04:Ju262 yrkande 2 (i denna del).
Reservation 54 (fp)
Reservation 55 (kd)
Reservation 56 (v)
39. Nationellt register över olycksfall i
skolan
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub292 yrkande 2.
Reservation 57 (v)
40. Tinnitus
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub361.
41. Städning i skolor
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub292 yrkande 3.
42. Elevhälsa
Riksdagen avslår yrkandena
2003/04:Ub271 yrkandena 28-31,
2003/04:Ub292 yrkandena 8, 13 och 23,
2003/04:Ub353,
2003/04:Ub398 yrkandena 1-3 och 7-9,
2003/04:Ub439 yrkande 27 och
2003/04:Ub482.
Reservation 58 (kd)
Reservation 59 (v)
43. Kostens betydelse
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkandena 35 och 36 samt
2003/04:Ub285.
Reservation 60 (v, mp)
44. ANT-undervisning
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub439 yrkande 39,
2003/04:So270 yrkande 3,
2003/04:So578 yrkandena 1 och 2 samt
2003/04:So645 yrkande 13.
Reservation 61 (kd)
45. Drogpolicy i skolan
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub351 yrkande 2,
2003/04:So345 yrkande 5,
2003/04:So414 yrkande 5 samt
2003/04:So639 yrkande 3.
Reservation 62 (fp)
46. Samarbete med övriga samhället
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub276 yrkande 34.
Reservation 63 (m, kd)
47. Det informella lärandet
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub295 och
2003/04:Kr361 yrkande 5.
Reservation 64 (kd)
48. Naturskolor
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 39 samt
2003/04:Ub392 yrkande 28.
Reservation 65 (v, c, mp)
49. IT som pedagogiskt hjälpmedel
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub439 yrkande 18.
Reservation 66 (kd)
50. Flexibel start på skoldagen
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub331.
51. Bristerna inom skolbarnsomsorgen
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub438 yrkande 4.
Reservation 67 (kd)
52. Rätt till fritidshemsplats
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub292 yrkande 22.
Reservation 68 (v)
Stockholm den 1 april 2004
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),
Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke (s),
Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik
Söderqvist (s), Anna Ibrisagic (m), Louise Malmström
(s), Tobias Billström (m), Mikael Damberg (s),
Mikaela Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Axel
Darvik (fp), Lennart Gustavsson (v) och Håkan
Larsson (c).
2003/04
UbU12
Utskottets överväganden
Skolplikt m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
tidpunkten för skolstart, flexibel skolstart
samt elevfrånvaro.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (c,
mp), 4 (kd), 5 (m, fp, kd, c) samt 6 (fp).
Motioner och utskottets ställningstagande
I ett flertal motioner anförs att åldern vid
skolstart skall vara flexibel.
Moderaterna anför i motion 2003/04:Ub276 yrkande
24 att skolstarten skall vara flexibel men inträffa
senast det år eleven fyller åtta år. Genom den
pedagogiska förskolan finns möjlighet att verkligen
göra en flexibel och flytande övergång från förskola
till grundskola för de elever som vill, skriver man.
I motion 2003/04:Ub203 (m) föreslås att skolstarten
skall vara individuellt anpassad och styras av
barnets kunskaps- och mognadsgrad. Folkpartiet
framhåller i motion 2003/04:Ub388 yrkande 14 som sin
mening att elever normalt skall börja grundskolan
när de är sex år. Skolgången i grundskolan skall
vara flexibel och antalet terminer skall inte vara
fixerat. Eleverna skall kunna gå vidare till
gymnasieskolan vid olika tidpunkter beroende på när
de uppnått målen för grundskolan. Kristdemokraterna
begär i motion 2003/04:Ub439 yrkande 6 att
regeringen skall återkomma till riksdagen med
förslag om hur möjligheten till flexibel skolstart
skall utnyttjas i högre grad än vad som sker i dag.
Skolstarten bör vara individuellt flexibel samt ske
successivt. Kommunerna bör uppmuntras att införa
skolstart varje termin för att på så sätt öka
flexibiliteten och bättre anpassa sig efter varje
elevs förutsättningar och behov. Det bör också
finnas möjlighet att i vissa fall förlänga
skolgången på grundskolenivå med ett år.
Centerpartiet anför i motion 2003/04:Ub392 yrkande 5
att elever bör ges möjlighet att börja
förskoleklass, grundskola och gymnasieskola vid fler
tidpunkter än bara på höstterminen. Flexibel
skolstart innebär, skriver man, en verkligt
individanpassad skola, där den kunskaps- och
mognadsnivå eleven befinner sig på styr mer än
elevens ålder. Skolstart kan ske vid sex, sju eller
åtta års ålder. Miljöpartiet framhåller i sin motion
2003/04:Ub271 yrkande 27 att barnets utvecklingsnivå
skall vara avgörande för skolstart. En mer
individuellt anpassad skolstart bör därför införas,
anpassad efter varje individs behov och utsträckt
till åtta års ålder.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
samtliga yrkanden.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i
betänkande 2002/03:UbU11, behandlat och avstyrkt
yrkanden om ändrad skolstartsålder med hänvisning
till att ett betydande mått av flexibilitet redan
finns i det nuvarande systemet. Enligt 3 kap. 8 §
skollagen (1985:1100) skall barnet, om
vårdnadshavaren så begär, redan höstterminen det
kalenderår det fyller sex år jämställas med
skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja
skolan. Om uppskjuten skolplikt till det år barnet i
fråga fyller åtta år stadgas i 3 kap. 7 § skollagen.
Den kommun där barnet är bosatt skall, enligt 2 b
kap. 2 § första stycket anvisa barnet plats i
förskoleklass fr.o.m. höstterminen det år då barnet
fyller sex år. Enligt andra stycket samma paragraf
får barnet tas emot i förskoleklass före
höstterminen det år då barnet fyller sex år.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande
Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)
att ett barn även fortsättningsvis skall kunna tas
in i förskoleklass vid en tidigare tidpunkt än när
barnets rätt till en sådan utbildning inträder. Det
är här, liksom i nuvarande reglering, inte fråga om
en rättighet för barnet utan en möjlighet till en
tidigare start i förskoleklassen om barnets
vårdnadshavare önskar det. Regeringen har aviserat
en proposition om ny skollag till nästa riksmöte.
Regeringen har uppdragit åt Skolverket att utreda
konsekvenserna av flexibel skolstart under läsåret i
grundskolan. Skolverket skall belysa vilka
konsekvenser som flexibel skolstart under läsåret
kan få för barn i förskola och skolbarnsomsorg samt
för elever i det offentliga skolväsendet. Skolverket
skall också ange inom vilka områden som
författningsändringar måste ske för att en eventuell
försöksverksamhet skall kunna komma till stånd samt
föreslå hur en sådan skall utformas. Uppdraget skall
redovisas senast den 15 april 2004.
Utskottet har tidigare (bl.a. i bet.
2001/02:UbU10) framhållit vikten av att alla elever
ges möjlighet att nå målen för grundskolan. Alla
elever når dock inte målen samtidigt och på samma
sätt. Undervisningen i skolan måste därför anpassas
till varje elevs förutsättningar och behov, vilket
tydligt framgår av både skollagen (1 kap. 2 §) och
läroplanen (Lpo 94). För de elever som behöver extra
tid i grundskolan finns möjlighet till detta enligt
gällande bestämmelser. I skollagen anges som
huvudregel att skolplikten upphör vid utgången av
vårterminen det kalenderår eleven fyller 16 år (3
kap. 10 § första stycket). Skolplikten kan dock
upphöra dessförinnan om eleven tillfredsställande
slutfört högsta årskursen i grundskolan eller visat
sig ha motsvarande kunskaper vid en särskild
prövning (3 kap. 10 § andra stycket). En elev som
inte tillfredställande har slutfört det sista
skolåret har rätt att få tillfälle att göra detta
under högst två år efter det att skolplikten upphört
(4 kap. 10 § skollagen).
Vidare får rektor, efter medgivande från
vårdnadshavaren, flytta en elev till en högre
årskurs om eleven har goda förutsättningar att klara
detta (6 kap. 5 § grundskoleförordningen,
1994:1194). Utskottet vill framhålla att för de
elever som når målen snabbare än andra är målen att
sträva efter i läroplanen så utformade att det finns
goda förutsättningar för dessa elever, liksom för
andra, att utvecklas inom grundskolans ramar.
Utskottet anser att det finns tillräckliga
möjligheter att anpassa tiden i grundskolan till
olika elevers behov, och förutsätter att så sker.
I motion 2003/04:Ub276 yrkande 9 föreslår
Moderaterna att lärare och skolledare skall få ett
tydligt mandat att tillrättaföra elever som skolkar
eller stör undervisningen. Undervisningen måste
alltid säkerställas för de elever som har skolplikt.
Elever som stör skall i stället kunna erbjudas
enskild undervisning. Motion 2003/04:Ub202 (m)
efterfrågar striktare regler vid skolk. Sådan
frånvaro måste alltid rapporteras till föräldrarna,
och varje skola bör ha klara regler för hur denna
rapportering av frånvaro skall ske.
Folkpartiet pekar i motion 2003/04:Ub418 yrkande 3
på vikten av att kommunernas uppföljning av
fullgörandet av skolplikten förbättras, så att
skolgången säkras för de flickor som växer upp i
miljöer präglade av patriarkala värderingar. I
motion 2003/04:Ub394 yrkande 1 (c, fp) framförs att
alla barns frånvaro skall följas upp, oavsett
barnens bakgrund och kön.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Enligt 3 kap. 1 § skollagen (1985:1100) har alla
barn som är bosatta i landet skolplikt. Skolplikten
motsvaras av en rätt till utbildning inom det
offentliga skolväsendet.
I 3 kap. 13 § skollagen regleras kommunens tillsyn
över att skolplikten fullgörs. Kommunen skall se
till att skolpliktiga elever i dess grundskola och
särskola fullgör sin skolgång. Bestämmelser om
elevens närvaroplikt i grundskolan finns i 3 kap. 11
§ första stycket skollagen. Där anges att varje
barn, som fullgör skolplikt inom det offentliga
skolväsendet för barn och ungdom eller på något
annat sätt, skall delta i den verksamhet som
anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om
barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl
att utebli. Vårdnadshavarens ansvar för att eleven
fullgör sin skolplikt regleras i 3 kap. 15 och 16 §§
skollagen. Om en skolpliktig elev inte fullgör sin
skolgång och detta beror på att elevens
vårdnadshavare inte gjort vad på dem ankommer, får
styrelsen för utbildningen vid vite förelägga
elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter.
Av bestämmelserna framgår att vårdnadshavaren,
eleven och skolhuvudmannen har ett gemensamt ansvar
för att skolplikten fullföljs. Skolförfattningarna
förutsätter även ett fortgående samarbete med
vårdnadshavaren angående elevens skolsituation (se
t.ex. Lpo 94 avsnitt 2.4).
Utskottet anser att gällande regelverk tillgodoser
motionsyrkandena.
Utbildningsvillkor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena rörande
rätt till undervisning, individanpassad
undervisning, stödundervisning, mindre
klasser, likvärdig utbildning samt åtgärder
för integration.
Jämför reservationerna 7 (m, c), 8 (fp), 9
(m), 10 (m, fp, kd, c), 11 (kd), 12 (m, fp,
kd), 13 (c) samt 14 (fp).
Motioner och utskottets ställningstagande
I motion 2003/04:Ub388 yrkande 3 anför Folkpartiet
att skollagen bör ändras så att alla elever skall ha
rätt till undervisning och rätt till stöd även efter
skolpliktens upphörande tills de blir behöriga till
gymnasieskolans nationella program eller kan påbörja
vuxenutbildning. Centerpartiet skriver i sin motion
2003/04:Ub392 yrkande 4 att en individuell
kunskapsrätt bör införas i skollagen. Kommunen och
skolan har ett åtagande som inte är avklarat förrän
eleven har uppnått kunskapsmålen för grundskolan,
anser Centerpartiet. En individuell kunskapsrätt bör
därför införas i skollagen. I motion 2003/04:Sf325
yrkande 10 anför också Moderaterna att en
individuell kunskapsrätt bör införas för alla
skolbarn. Inget barn skall behöva lämna grundskolan
utan fullständiga baskunskaper. Det är oväsentligt
om det tar åtta, nio, tio eller elva år att nå dit.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionerna.
Med hänvisning till bestämmelserna i skollagens 3
kap. 10 § om skolpliktens upphörande och 4 kap. 10 §
om möjligheterna för en elev att beredas tillfälle
att fullfölja sista årskursen i grundskolan högst
två år efter det att skolplikten upphörde, anser
utskottet att det finns goda förutsättningar att
anpassa tiden i grundskolan efter olika elevers
behov. Som tidigare framhållits är målen att sträva
efter så utformade i läroplanen att det finns
utrymme för alla elever att utvecklas inom
grundskolans ramar.
Moderaterna hävdar i flera motioner att det finns
ett behov av en mer individanpassad undervisning. I
motion 2003/04:Ub276 framhåller de att den elev som
i dag önskar gå snabbare fram hålls tillbaka, och
den som skulle behöva mer stöd tvingas framåt utan
att ha nödvändiga kunskaper (yrkande 1).
Individuella kunskapsplaner bör införas i
grundskolan (yrkande 19). Varje elev skall ha en
kunskapsplan som utgår från de nationella
kunskapsmålen. Det åligger skolan att tillsammans
med föräldrarna tillse att eleven bedriver studier i
den omfattningen att de nationella kunskapsmålen och
elevens egna mål nås. Dessa mål föreslås utarbetas
gemensamt och skrivas under av elev, föräldrar och
lärare. I motion 2003/04:Sf325 yrkande 8 framför
Moderaterna att det finns brister i dagens
skolpolitik för barn som behöver extra stöd. Skolan
fungerar bäst för barn med genomsnittliga behov och
har svårt att hjälpa barn med behov av extra stöd.
Skolan fungerar särskilt illa för barn med utländsk
bakgrund, hävdar motionärerna, och särskilt för de
barn som kommer till Sverige under skolåren. I
motion 2003/04:Ub368 framför Moderaterna att alla
elever skall ges möjlighet att lära oavsett
bakgrund, vilken skola de går i eller hur de lär
sig. Skolan måste ta hänsyn till att elever är olika
och ha respekt för deras olikhet (yrkande 1).
Tydliga regler som tillämpas konsekvent är en viktig
förutsättning för en god inlärningsmiljö (yrkande
3). Enligt motion 2003/04:Ub471 (m) yrkande 3 skall
alla barn och ungdomar erbjudas möjlighet till en
individuellt anpassad utbildning.
Flera motioner tar upp frågan om elever med behov av
särskilt stöd.
Moderaterna begär i motion 2003/04:Ub276 yrkande
20 att regeringen lägger fram förslag om tidiga
stödinsatser för elever som riskerar att inte nå
målen. Exempel på satsningar som nämns i motionen är
satsningar på speciallärare, läxläsningshjälp och
sommarundervisning. Folkpartiet anför i motion
2003/04:Ub388 yrkande 4 att elever i behov av stöd
skall ha rätt att få det stödet av en speciallärare,
enskilt eller i grupp. Motion 2003/04:Ub304 (c)
yrkande 1 hävdar skolans pedagogiska ansvar för barn
i behov av särskilt stöd. I motion 2003/04:Ub289 (c)
yrkande 1 framförs att Skolverket i samarbete med
Kommunförbundet bör arbeta för att lokala
handlingsplaner upprättas vid varje skolenhet för
att så tidigt som möjligt upptäcka och hjälpa barn i
behov av särskilt stöd.
I motion 2003/04:Ub439 yrkande 23 understryker
Kristdemokraterna betydelsen av mindre klasser och
skolenheter. Undervisningsgruppernas storlek har
stor betydelse för lärarens välbefinnande och
möjlighet att ge eleverna individuellt stöd och
uppmärksamhet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om individanpassad undervisning,
stödundervisning och mindre klasser.
Barns rätt till utbildning kommer till uttryck i
olika internationella dokument som Sverige har
förbundit sig att följa. Barnkonventionen
föreskriver en rätt till utbildning, som skall ges
på grundval av lika möjligheter för alla. Detta
omfattar bl.a. en rätt till individuellt anpassad
undervisning för barn med särskilda behov. I
Salamancadeklarationen om principer, inriktning och
praxis vid undervisning av elever i behov av
särskilt stöd, som antogs 1994 av den
internationella konferensen om specialundervisning
arrangerad av
Unesco och Spaniens utbildnings- och
vetenskapsministerium, betonas att skolorna skall ge
plats för alla barn oavsett deras fysiska,
intellektuella, sociala, emotionella, språkliga
eller andra förutsättningar.
Skollagskommittén betonar i sitt betänkande
Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121
s. 325 f.) att alla elever behöver stöd i skolan för
sin utveckling och sitt lärande. Likvärdigheten i
undervisningen skall ses ur elevernas perspektiv,
och innebär inte att undervisningen måste utformas
på samma sätt för alla. Alla elever har rätt att få
ledning och stimulans för maximal
kunskapsinhämtning. Skollagskommittén föreslår en ny
bestämmelse i skollagen med innebörden att alla
elever skall ges den ledning och stimulans som
behövs i deras lärande och personliga utveckling för
att de skall kunna utvecklas så långt som möjligt i
enlighet med utbildningens mål.
I regeringens utvecklingsplan Utbildning för
kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188) betonas
bl.a. att eleverna skall ha möjlighet att gå framåt
utifrån individuella förutsättningar även över
skolformsgränserna. Det borde, enligt regeringen,
bli vanligare för grundskoleelever att läsa vissa
kurser på gymnasienivå och för gymnasieelever att få
möjlighet att studera på högskolan i vissa ämnen,
samtidigt som de fullföljer sin gymnasieutbildning.
Bestämmelser om att elever får det stöd och den
hjälp de behöver i skolan finns bl.a. i skollagen.
Enligt 1 kap. 2 § och 4 kap. 1 § skollagen skall
hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. För
grundskolan finns bestämmelser om olika former av
stödinsatser i 5 kap. grundskoleförordningen, bl.a.
studiehandledning på modersmålet, stödundervisning,
specialpedagogiska insatser inom elevens klass eller
i särskild undervisningsgrupp samt anpassad
studiegång. Enligt 5 kap. 4 § grundskoleförordningen
skall en elev ges stödundervisning om det kan
befaras att eleven inte kommer att nå de mål som
minst skall ha uppnåtts vid slutet av det femte och
det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl
behöver särskilt stöd. Ytterligare bestämmelser
finns i de övriga skolformsförordningarna samt i
läroplanerna.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande (SOU
2002:121) att skollagen skall innehålla bestämmelser
om särskilt stöd. Motivet är att förstärka elevens
rätt samt ange en arbetsprocess som rektor är
skyldig att följa. En utredningsskyldighet av
elevens behov av särskilt stöd skall, enligt
förslaget, skrivas in i lagen. För den elev som då
befinns ha rätt till stöd skall ett åtgärdsprogram
utarbetas och fastställas av rektor. Elev och
vårdnadshavare skall ges en aktiv roll vid
utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Utskottet anser
att beredningen inom Regeringskansliet av
Skollagskommitténs förslag bör avvaktas.
Utskottet anser att gällande bestämmelser och de
förslag som för närvarande är under beredning väl
tillgodoser motionsyrkandenas intentioner. Det finns
goda möjligheter att anpassa undervisningen till
olika elevers behov och utskottet förutsätter att så
även sker.
Organisationen av skolarbetet och klasserna är
enligt utskottets mening något som kommunerna även i
fortsättningen skall ansvara för. Genom det
särskilda statsbidraget till personalförstärkningar
i skola och fritidshem har kommunerna fått ökat
utrymme att välja den organisation som de anser
bäst.
Moderaterna pekar i motion 2003/04:Sf325 yrkande 18
på avsaknaden av en likvärdig skola i alla delar av
landet. Moderaterna framför som sin mening att vi
inte har en likvärdig skola i hela landet, varken
till resurser eller resultat. Andelen elever som går
ut skolan utan fullständiga betyg varierar mellan
olika kommuner och mellan olika skolor i kommunerna.
I motion 2003/04:Ub471 (m) skriver motionären att en
god utbildning är en central del i en fungerande
välfärdspolitik (yrkande 1). Tillgång till god
utbildning är en grundläggande rättighet för alla
svenska barn och ungdomar. Alla bör erbjudas
möjlighet till en individuellt anpassad utbildning,
rik på stöd när eleven behöver extra hjälp, rik på
utvecklingsmöjligheter för dem som vill gå snabbare
fram, solid i de vardagliga värderingarna och tydlig
om det sociala klimatet på skolan (yrkande 2).
I motion 2003/04:Ub239 (kd) anförs att
förutsättningarna för ett särskilt tidsbegränsat
stöd till glesbygdsskolorna bör utredas. Motionären
hävdar att införandet av ett särskilt statligt stöd
av temporär karaktär skulle kunna innebära att en
skola kan överleva även om elevantalet tillfälligt
är lågt. Centerpartiet begär i motion 2003/04:N328
yrkande 17 att Skolverket får i uppdrag att finna
former för kunskaps- och kompetensutveckling till de
små skolorna. Modern informationsteknik kan med
fördel användas för att få tillgång till bibliotek
eller andra resurser som inte finns fysiskt
tillgängliga på orten, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionerna.
I 1 kap. 2 § första stycket skollagen slås fast
att alla barn och ungdomar, oberoende av kön,
geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska
förhållanden, skall ha lika tillgång till utbildning
i det offentliga skolväsendet. Av förarbetena (prop.
1990/91:18 s. 27) framgår att det ankommer på
huvudmännen att utforma sin utbildning så att inte
någon elev i realiteten förhindras att få del av
utbildningen på grund av sitt kön, sin bostadsort
eller sina sociala eller ekonomiska förhållanden.
Skollagskommittén föreslår att principen om lika
tillgång till utbildning även i fortsättningen skall
slås fast i skollagen.
Utskottet vill här också hänvisa till den
särskilda satsningen på skolor i utsatta områden som
Myndigheten för skolutveckling genomför i syfte att
förbättra förskole- och skolsituationen för barn och
ungdomar i områden präglade av segregation.
Utskottet vill också erinra om det särskilda
statsbidrag som Skolverket har att fördela mellan
åren 2001 och 2007 för att göra det möjligt för
kommunerna att genomföra personalförstärkningar i
skola och fritidshem. Skolverkets undersökningar av
hur personalförstärkningarna har fördelats visar att
glesbygdskommunerna har haft den största ökningen av
personaltäthet av kommunerna mellan läsåret 2000/01
och 2002/03. Genom det kommunala utjämningsstödet
utgår dessutom stöd till glesbygdsområden, där de
kommuner som har ett vikande befolkningsunderlag
erhåller stöd för att t.ex. kunna driva skolor med
färre elever än vad som annars hade varit möjligt.
Folkpartiet understryker i två motioner skolans roll
i integrationsprocessen. I motion 2003/04:Ub388
yrkande 12 liksom i motion 2003/04:Sf326 yrkande 25
anförs att skolan kan bli en murbräcka för ökad
social rörlighet och mot segregation och utslagning.
Skolor i utsatta områden skall ges extra resurser
för att förhindra utslagning av elever. Extra
resurser kan bidra till att skolorna blir s.k.
magnetskolor som lockar elever även från andra
områden.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Myndigheten för skolutveckling har, såsom tidigare
nämnts i detta betänkande, sedan i maj 2003
regeringens uppdrag att arbeta för en förbättrad
förskole- och skolsituation i segregerade områden,
dvs. områden som är präglade av social och etnisk
segregation. Myndigheten skall årligen till
regeringen redovisa gjorda insatser, vilka metoder
och arbetssätt som använts, viktiga iakttagelser som
gjorts under arbetet samt vilka resultat som har
uppnåtts och hur dessa spritts till olika huvudmän.
Uppdraget skall slutredovisas den 15 december 2005.
Utskottet framhåller att livsvillkoren för elever i
olika skolor skall spela en viktig roll vid
kommunernas fördelning av resurser.
Organisation
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
uppföljning och utvärdering samt nationell
och kommunal styrning.
Jämför reservationerna 15 (m), 16 (fp), 17
(v, mp), 18 (kd), 19 (m, fp), 20 (c), 21
(fp), 22 (kd), 23 (kd), 24 (m, fp), 25 (m,
fp, kd, c, mp), 26 (m, kd), 27 (c), 28 (m)
samt 29 (kd, v).
Motioner och utskottets ställningstagande
Flera motioner rör nationell styrning samt frågan om
uppföljning och utvärdering av skolorna.
I motion 2003/04:Ub276 skriver Moderaterna att det
finns brist på tydliga mål och incitament i skolan
(yrkande 2). Skolans mål tar sig uttryck i det stora
antalet mål som finns i lagstiftningen, läroplaner
och kursplaner, skriver man. Dessa riskerar att
skymma det som bör vara skolans mest angelägna
uppgift, nämligen att förmedla kunskap. Bristen på
incitament yttrar sig bl.a. i att utbildningspremien
är liten och att intagningssystemet till högskolor
är så utformat att taktikval är vanligt. Bristen på
utvärdering är ett grundläggande problem inom den
svenska skolan (yrkande 3). Det behövs en tydlig
ansvarsfördelning för vad de olika politiska
nivåerna, riksdag och regering respektive kommunen,
skall göra för arbetet i skolan (yrkande 13). Enligt
Moderaterna behövs det nationell lagstiftning och
styrdokument samt ett fristående nationellt
kvalitetsinstitut för att komplettera den
uppföljning och utvärdering som måste bedrivas vid
varje skola av berörda huvudmän (yrkande 15).
Regeringen bör lägga fram förslag om likvärdig
återkommande utvärdering av samtliga skolor oavsett
huvudman eller inriktning vad gäller
undervisningskvalitet och resultat. En återkommande
granskning bör, enligt Moderaterna, ske minst vart
tredje år (yrkande 16). I motion 2003/04:Ub470
yrkande 2 (m) anförs att hur de nationella
riktlinjerna skall tillämpas och målen för skolans
verksamhet skall uppnås skall avgöras av respektive
skola. Skolorna skall, enligt motionären, fungera
som självständiga enheter med fullt ansvar för
verksamhetens utveckling. I motion 2003/04:Ub472 (m)
yrkande 2 anförs att resultatet av
kvalitetsgranskningarna av enskilda skolor löpande
skall publiceras av Skolverket. Folkpartiet
understryker i motion 2003/04:Sf326 yrkande 22
vikten av tydliga mål och utvärderingar i skolan.
Kristdemokraterna framhåller i motion 2003/04:Ub439
att en klarare roll- och ansvarsfördelning mellan
olika beslutsnivåer i samhället behövs i en målstyrd
skola (yrkande 31). Arbetet med skolans värdegrund
måste ingå i skolornas kvalitetsredovisning (yrkande
3). Likaså i motion 2003/04:Ub441 yrkande 4 yrkar
Kristdemokraterna att värdegrundsarbetet skall
redovisas i den kvalitetsredovisning som varje skola
gör årligen för att tydliggöra skolans uppgift att
ständigt hålla värdegrundsarbetet levande.
Miljöpartiet skriver i sin motion 2003/04:Ub271
yrkande 17 att tillsynen av både de fristående och
de kommunala skolorna måste skärpas och att
kvalitetsuppföljningar bör göras kontinuerligt. Det
är viktigt att tillsynen täcker såväl
undervisningens innehåll som sociala förhållanden
vid skolan. Skolverket bör ha möjlighet att bedriva
en aktiv tillsyn där inspektioner är ett naturligt
inslag. Skolverket bör också ges ytterligare
sanktionsmöjlighet att utdöma böter i enlighet med
Skollagskommitténs förslag.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Skollagskommittén har bl.a. haft i uppgift att
föreslå hur skollagen bättre skulle anpassas till
ett målstyrt skolväsende samt överväga hur skollagen
borde utformas för att tydliggöra det kommunala
ansvaret för utbildningen kvalitet och likvärdighet
(dir. 1999:15). Skollagskommittén föreslår i sitt
betänkande att bestämmelser om krav på att varje
huvudman och skolenhet systematiskt skall följa upp
och utvärdera utbildningen skärps och förtydligas i
skollagen. Vidare föreslås att skriftliga
kvalitetsredovisningar skall upprättas årligen samt
att elevernas rätt att medverka i arbetet med
skolenhetens planering och kvalitetsredovisning
stärks. Kommittén föreslår att Skolverkets
tillsynsansvar regleras i skollagen. Skolverket
skall, vidare, ha rätt att förelägga huvudmannen för
verksamhet som står under verkets tillsyn att
fullgöra sina ålägganden. Detta föreläggande skall
kunna förenas med vite. Skollagskommitténs förslag
bereds inom Utbildningsdepartementet.
Utredningsbetänkandet Tre vägar till den öppna
högskolan (SOU 2004:28) har nyligen publicerats och
remissbehandlas för närvarande. Elevernas taktikval
i gymnasieskolan var ett av de problem som
utredningen skulle undanröja. När det gäller
utbildningspremien påminner utskottet om att
lönevillkor i arbetslivet ej faller inom
statsmakternas befogenhet.
Den kommunala styrningen av skolan tas upp i fyra
motioner. I motion 2003/04:Ub470 (m) yrkande 1
anförs att landets kommunala skolor bör omvandlas
till självständiga enheter där skolans personal har
möjlighet att besluta om skolans egna
angelägenheter. Ansvar och möjligheterna att ta
beslut måste flyttas till skolorna där skolledning
och lärare tillsammans med elever och föräldrar kan
forma verksamheten, hävdar motionären. Folkpartiet
hävdar i motion 2003/04:Ub388 yrkande 16 att
kommunala skolor måste göras mer fristående från
kommunala politiker. I motion 2003/04:Ub237 (fp)
yrkande 2 framförs att de kommunala skolplanerna bör
avskaffas. De nationella styrdokumenten räcker,
enligt motionären, väl för att styra verksamheten
och skollagens krav på kommunerna att ta fram en
kommunal skolplan bör därför tas bort.
Centerpartiet begär i sin motion 2003/04:Ub392
förslag till reformer för rätt till kunskap, lokal
makt och fler lärare (yrkande 3). Kommunen och
skolan har ett åtagande som inte är avklarat förrän
eleven uppnår kunskapsmålen för grundskolan. Lärare
och rektor skall ha stor frihet att lägga upp
skolans arbete, och det politiska inflytandet över
skolans verksamhet måste minska (yrkande 12).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
En av Skollagskommitténs uppgifter har, enligt
direktiven (dir. 1999:15), varit att överväga hur
skollagen bör utformas för att tydliggöra det
kommunala ansvaret för utbildningens kvalitet och
likvärdighet. Skollagskommitténs förslag bereds nu
inom Regeringskansliet.
Flera motioner behandlar skolledarens
arbetsuppgifter och roll i skolan.
I motion 2003/04:Ub417 framför Folkpartiet att
rektorn och lärarna skall ha ansvar för beslut om
ekonomi, personal och pedagogik i skolan. Skolans
pedagoger, lärare och skolledare måste, enligt
motionen, själva bestämma hur målen för skolan skall
uppnås (yrkande 13). Skolledaren måste ges goda
förutsättningar att leda den skola där han eller hon
verkar. Det är mycket viktigt att skolledarna kan
anpassa skolan till förändringar i skolan och
omvärlden samt svara mot nya krav, heter det i
motionen. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara att
tidsbegränsa skolledarnas tjänster (yrkande 16).
Kristdemokraterna skriver i motion 2003/04:Ub439
yrkande 24 att rektorns roll som pedagogisk ledare
måste stärkas. Ett tydligt ledarskap behövs i
skolan. Ett skolområde får inte heller vara större
än att skolledaren hinner vara pedagogisk ledare och
inspiratör men också administratör och ekonomisk
ledare. I motion 2003/04:Ub237 (fp) yrkande 3 begärs
ändringar i skollagen för att säkerställa pedagogers
avgörande inflytande över skolan. Kommunala skolor
måste få villkor som mer liknar de fristående
skolornas villkor med korta beslutshierarkier och
större frihet från kommunpolitikerna. Rektor måste
vara pedagogisk ledare, hävdar motionären.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Skolledarens ansvar regleras i skollagen 2 kap. 2
§. Här stadgas bl.a. att rektor skall hålla sig
förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Detta
kan ske på flera sätt, t.ex. genom egen
undervisning, lektionsbesök och genom olika former
av samtal med personalen. Rektors ansvar regleras
också i Lpo 94, avsnitt 2.8, som anger att rektor
ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt
för att skolans resultat följs upp och utvärderas i
förhållande till de nationella målen samt till målen
i skolplanen och den lokala arbetsplanen.
I förarbetena till regleringen av skolledarens
ansvar i 2 kap. 2 § skollagen skrev
departementschefen att det är upp till kommunerna
att själva avgöra hur många rektorer de skall ha,
dock med den begränsningen att en rektors
ansvarsområde inte får göras större än att rektor
kan hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i
skolan (prop. 1990/91:18 s. 34 f.).
Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag
för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)
föreslagit att rektors uppgifter skall förtydligas i
skollagen. Rektorn skall leda och samordna det
pedagogiska arbetet inom sitt verksamhetsområde samt
besluta om enhetens inre organisation. Ett stort
antal detaljbestämmelser i skolförordningarna som i
dag reglerar rektors uppgifter och beslut föreslås
tas bort. Även i framtiden föreslås rektor ha en
direkt i författningen utpekad beslutanderätt i
sådana frågor som rör enskilda elever och som ofta
har karaktär av myndighetsutövning. Rektor föreslås
också få möjlighet att delegera uppgifter och beslut
inom lednings- och samordningsansvaret. Med hänsyn
till vidden av ledningsuppgifterna kan rektor,
enligt kommittén, behöva dela sitt ledarskap med
andra ledare i skolan.
Efter att Skolverket i januari 1999 hade redovisat
en granskning av rektorernas roll i en
decentraliserad skolorganisation tillsatte
Utbildningsdepartementet en expertgrupp för
skolledarfrågor. Dess rapport Lärande ledare.
Ledarskap för dagens och framtidens skola
publicerades i augusti 2001. Expertgruppens
bedömning var att rektor i större utsträckning borde
arbeta med skolans resultat, kvalitetsfrågorna och
kvalitetssäkringssystemet samt att det lokala stödet
relaterat till rektorsuppdraget borde öka.
Expertgruppen menade att om detta skall kunna uppnås
behövs en ökad gemensam förståelse för skolans
nationella uppdrag samt ett mer lärande och
kommunikativt ledarskap. Regeringen har därefter
tillsatt en särskild utredare med uppgift att
kartlägga och utvärdera skolans ledningsstruktur
(dir. 2003:36). Utredaren skall redovisa sitt arbete
senast den 30 juni 2004.
Utskottet anser att regeringens beredning av
Skollagskommitténs förslag bör avvaktas.
I motion 2003/04:Ub439 föreslår Kristdemokraterna en
översyn av skolledarutbildningen för att utveckla
rektorsrollen (yrkande 25). I samma motion föreslås
att endast en rektor som avlagt rektorsexamen skall
få anställas i grundskolan (yrkande 26).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
En ny statlig befattningsutbildning för rektorer
startade år 2002. Den anordnas på regeringens
uppdrag av Myndigheten för skolutveckling.
Nyutnämnda rektorer och andra befattningshavare med
ledningsansvar i verksamheter som omfattas av
läroplanerna (Lpfö 98, Lpo 94 och Lpf 94) utbildas i
en förnyad rektorsutbildning. Även rektorer och
ledare i godkända fristående skolor omfattas.
Grunden för rektorsutbildningen är statens ansvar
för en likvärdig utbildning, där rektor står som
garant för likvärdighet, rättssäkerhet och kvalitet
i det decentraliserade skolsystemet.
Utbildningstiden omfattar minst 30 utbildningsdagar
och genomförs under minst två och högst tre år.
Utskottet anser att syftet i motionerna genom det
ovan anförda i huvudsak är tillgodosett.
Flera motionsyrkanden behandlar frågan om skolornas
möjligheter till profilering.
I motion 2003/04:Ub276 framför Moderaterna att
skolorna bör ha beslutanderätt över hur de centralt
satta målen bör uppnås. Rektor och lärare bör ha ett
stort utrymme att forma en god utbildningsmiljö
(yrkande 10). I samma motion framförs också att
beslut om hur undervisningen bör förläggas bör vara
en fråga för respektive skola. Detta ger ett stort
utrymme för profilskolor och en ökad integrering av
ämnen som dans, rytmik, idrott och hälsa (yrkande
14). I motion 2003/04:Sf325 yrkande 11 pekar
Moderaterna på vikten av att lärare och rektorer ges
möjlighet att styra skolan och välja dess inriktning
och profilering. I motion 2003/04:Ub474 (m)
framhåller motionären att ju bredare skolans utbud
blir genom individuella skolors profilering, desto
fler barn och ungdomar kommer att finna sig till
rätta och göra väl ifrån sig i skolan (yrkande 1).
Vidare anförs att om varje skola finner sitt område
att bli särskilt duktig på kommer kvaliteten i det
samlade skolsystemet att öka (yrkande 2). Motionären
framhåller också att skolors profilering kan utgöra
incitament för lärares vidareutbildning (yrkande 3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Riksdagen behandlade liknande yrkanden vid förra
riksmötet (bet. 2002/03:UbU11 s. 25). Utskottet
hänvisar även nu till att det redan i dag finns
möjligheter för skolan att arbeta med särskilda
profiler och inriktningar inom ramen för skolans val
och elevens val. Detta är en fråga som avgörs på
lokal nivå.
I motion 2003/04:Ub276 yrkande 33 framhåller
Moderaterna att utbildning på entreprenad bör
tillåtas. Etableringsfrihet är viktig både för ökad
konkurrens i storstäderna och för att förhindra
nedläggningar av mindre skolor på landsbygden. Också
i motion 2003/04:Ub426 (m) anför motionären att
grund- och gymnasieskolor skall kunna drivas på
entreprenad. För att det svenska utbildningsväsendet
skall klara den internationella konkurrensen krävs
bl.a. nya lösningar vad gäller driftsformer. I
motion 2003/04:Ub297 (m, kd) anförs att fler skolor
skall kunna drivas på entreprenad bl.a. för att
öppna upp möjligheten för personalen att ta över och
driva skolan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
För grundskolan och motsvarande skolformer där
skolplikten kan fullgöras samt för gymnasiesärskolan
saknas möjlighet att lägga ut utbildning på
entreprenad, vilket framgår av 3 kap. 16 §
kommunallagen. Regeringen får, om särskilda skäl
föreligger, ge dispens enligt 2 § lagen om
entreprenadförhållanden i skolan (1993:802). I
Skollagskommitténs betänkande föreslås en översyn av
lagstiftningen rörande entreprenadförhållanden i
skolan. Regeringen avser att låta en särskild
utredare göra en bred genomlysning av frågan om
entreprenader i gymnasieskolan. Direktiven till
utredningen utarbetas för närvarande inom
Utbildningsdepartementet.
I motion 2003/04:Sf325 yrkande 13 framför
Moderaterna att skolorna skall ges möjlighet att ge
eleverna tvåspråkig undervisning. Det kan vara
lättare att ta till sig undervisningen på
hemspråket. Den som har ett förstaspråk har också
lättare att lära sig ett nytt språk, hävdar
motionären. Centerpartiet framför i motion
2003/04:Ub392 yrkande 21 att ämnesundervisning på
ett annat språk än svenska bör kunna ske på distans.
Skolor med god erfarenhet av undervisning i ett
främmande språk, eller undervisning på ett annat
språk än svenska, skall kunna vara värdskola för
elever i en annan skola och ge dem denna
undervisning på distans, hävdar motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
För elever som har ett annat språk än svenska som
dagligt umgängesspråk med en eller båda
vårdnadshavarna får en kommun, enligt 2 kap. 7 §
grundskoleförordningen (1994:1194), anordna delar av
undervisningen i årskurserna 1-6 på umgängesspråket
(tvåspråkig undervisning). För elever med finska som
umgängesspråk får sådan undervisning anordnas även i
årskurserna 7-9. Undervisningen skall, enligt andra
stycket andra punkten, planeras så att
undervisningen på svenska successivt ökar under
utbildningstiden. Regeringen har beslutat om en
fyraårig försöksverksamhet med tvåspråkig
undervisning i årskurserna 7 t.o.m. 9 i grundskolan.
Syftet är att förhindra att elever som kommit sent
till Sverige kommer efter kunskapsmässigt medan de
utvecklar sina färdigheter i svenska.
Utskottet ser positivt på denna försöksverksamhet.
I motion 2003/04:Ub266 (m) föreslås en
gränsöverskridande utbildning på grundskolenivå. Det
är inte helt ovanligt att elever går i skola i ett
annat land. Varje kommun har möjlighet att inom
gällande kommunrättsliga ramar träffa avtal i
utlandet om samarbete beträffande utbildning. Någon
reglering motsvarande den överenskommelse om nordisk
utbildningsgemenskap som finns på gymnasieskolans
område finns inte på grundskolan område. Detta vore
dock, enligt motionären, önskvärt.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
I 3 kap. 1 § skollagen stadgas att barn som är
bosatta i lander har skolplikt enligt föreskrifterna
i detta kapitel. Skolplikten gäller dock inte i
fråga om barn som varaktigt vistas utomlands eller
vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen
inte kan begäras att barnet skall gå i skolan.
Skolplikten motsvaras av en rätt att få utbildning
inom det offentliga skolväsendet.
I motion 2003/04:Ub355 (s) framförs att svenska
elevers möjligheter att studera svenska språket
utomlands bör analyseras. Det är viktigt att satsa
på de svenska barnens svenskundervisning utomlands.
Att ha kontakt med sitt ursprung och behärska sitt
modersmål är en viktig grundtrygghet som alla
människor har rätt till, hävdar motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
För svenska elever utomlands finns svensk
statsunderstödd utbildning på grundskole- och
gymnasienivå i många länder. Bidragsbestämmelserna
angående bidrag till svensk undervisning i utlandet
finns i förordningen (1994:519) om statsbidrag till
utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.
Enligt bestämmelserna lämnas statsbidrag till
huvudmannen för en svensk utlandsskola,
distansundervisning, kompletterande
svenskundervisning och undervisning vid utländsk
skola. Utskottet anser att motionens intentioner i
huvudsak är tillgodosedda genom gällande
bestämmelser.
I motion 2003/04:Ub271 yrkande 38 föreslår
Miljöpartiet att kommunerna skapar utvecklingsfonder
dit företagen direkt kan betala in sina bidrag i
stället för att sponsra skolorna. Skolorna skall
vara en reklamfri zon, hävdar man. I motion
2003/04:Ub229 framför Vänsterpartiet att Skolverket
bör ges i uppdrag att ta fram riktlinjer och råd för
sponsring av skolor.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare behandlat frågan om
sponsring och skolorna som en reklamfri zon (bl.a.
bet. 2002/03:UbU11 s. 47). Liksom tidigare hänvisar
utskottet till läroplanernas krav på saklighet och
allsidighet i skolans undervisning samt till
skolhuvudmännens ansvar för att undervisningen
bedrivs så att målen för skolan uppnås.
Konsumentverket har i samråd med Skolverket och
Svenska Kommunförbundet utarbetat ett underlag för
skolhuvudmän och skolledare i deras arbete med att
utarbeta en lokal policy för sponsring inom skol-,
förskole- och fritidshemsverksamhet och ett
hjälpmedel för bedömning av sponsringserbjudanden,
Sponsring i skolan. Vägledning för utarbetande av
lokal policy för sponsring.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub439 en
ökad samverkan mellan grund- och gymnasieskolan
(yrkande 7). Det är viktigt att övergången fungerar
smidigt med till exempel informationsutbyte. En
nyckelresurs i detta arbete är, enligt motionärerna,
studie- och yrkesvägledarna (yrkande 8). I motion
2003/04:Ub292 yrkande 20 framhåller Vänsterpartiet
vikten av tillgång till vägledning i grundskola och
gymnasieskola. Tillgång till kvalificerad vägledning
är, enligt motionärerna, ett måste för barn och
unga, speciellt i samband med val till och i
gymnasieskolan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
I 2 kap. 6 § skollagen återfinns krav på
utbildning för studie- och yrkesorientering. I
Skollagkommitténs förslag återfinns inte motsvarande
bestämmelse. Utskottet anser att den beredning som
för närvarande pågår med anledning av
Skollagskommitténs förslag bör avvaktas.
Uppföljning av elevens utveckling
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden rörande utvecklingssamtal,
skriftliga omdömen, nationella prov,
förändring av betygssystemet samt andra
betygsfrågor.
Jämför reservationerna 30 (kd), 31 (kd), 32
(c), 33 (fp), 34 (m, fp, kd, c), 35 (m), 36
(fp), 37 (kd), 38 (fp, kd, c), 39 (m), 40
(mp), 41 (v, mp), 42 (m, fp) samt 43 (mp).
Gällande bestämmelser
Om betygssystemet i grundskolan finns bestämmelser i
7 kap. grundskoleförordningen (1994:1194).
Ämnesbetyg ges i slutet av varje termin fr.o.m.
årskurs 8 i tre steg, nämligen Godkänd (G), Väl
godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Om en
elev inte nått upp till de mål som bestämts för
ämnet eller ämnesblocket får eleven inget betyg. I
stället skall på begäran av eleven eller elevens
vårdnadshavare ett skriftligt omdöme ges om elevens
kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket.
Slutbetyget från årskurs 9 sätts med hjälp av
kursplanernas mål samt nationella betygskriterier
som utfärdats i anslutning till kursplanerna i varje
ämne. Till stöd för enhetlig bedömning för hela
landet finns obligatoriska nationella ämnesprov i
svenska, svenska som andraspråk, engelska och
matematik. Ämnesprov i samma ämnen kan också
användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma
elevernas kunskapsutveckling.
Minst en gång varje termin skall läraren, eleven
och elevens vårdnadshavare ha utvecklingssamtal om
hur elevens kunskapsutveckling samt sociala
utveckling bäst kan stödjas. På begäran av elevens
vårdnadshavare skall läraren som ett komplement till
utvecklingssamtalet lämna skriftlig information om
elevens skolgång. Sådan information får dock inte ha
karaktären av betyg.
Motioner och utskottets ställningstagande
Kristdemokraterna skriver i motion 2003/04:Ub439
yrkande 16 att utvecklingssamtalen bör
vidareutvecklas. Eleven, föräldrarna och lärarna
skall tillsammans göra upp en individuell studieplan
som omfattar både elevens kunskapsutveckling och
personliga utveckling. Den skall följas upp
regelbundet, och elever, föräldrar och lärare har
ett gemensamt ansvar för att den fullföljs.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Av regeringens utvecklingsplan Utbildning för
kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188) framgår
tydligt utvecklingssamtalets framåtsyftande
karaktär. I ett väl fungerande utvecklingssamtal får
eleven och föräldrarna klara besked om elevens
studieresultat och utveckling i relation till målen
i läroplanen och kursplanerna. Läraren skall
allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling
och muntligt och skriftligt redovisa detta för
eleven och föräldrarna.
Av grundskoleförordningen 7 kap. 2 § framgår att
vårdnadshavaren har rätt att begära skriftlig
information som ett komplement till
utvecklingssamtalet. Denna får dock inte ha
karaktären av betyg. Informationen får således ej
vara formaliserad eller standardiserad och den får
inte heller lämnas utan att detta överenskommits i
det enskilda fallet.
I utvecklingsplanen betonas att de
överenskommelser som görs under ett
utvecklingssamtal regelmässigt bör leda till en
framåtsyftande och individuell utvecklingsplan som
skall stödja elevens kunskapsutveckling men inte
användas för att bedöma den. Regeringen anser att
betyg ger en ofullständig information om elevens väg
mot målen och riskerar att formalisera synen på
elevernas utveckling. Dokumentationen av
utvecklingssamtalen får av dessa skäl inte vara
betygsliknande eller användas som omdöme om elevens
resultat.
Utskottet delar regeringens syn på
utvecklingssamtalets innebörd och syfte.
Kristdemokraterna anför vidare i motion
2003/04:Ub439 yrkande 20 att ett ansvarskontrakt bör
införas i grundskolan. För att eleverna skall lyckas
i skolan krävs insatser från eleven, skolan och
hemmet. Det gemensamma ansvaret och vilka delar som
konkret åligger respektive part bör formas i en
skriftlig och årlig överenskommelse, ett
ansvarskontrakt. Centerpartiet anser enligt motion
2003/04:Ub392 att individuella utvecklingsplaner bör
införas från årskurs 1 (yrkande 7). I samma motion
skrivs att ett kunskapskontrakt bör upprättas varje
termin mellan skola och lärare å ena sidan samt elev
och föräldrar å den andra sidan (yrkande 19).
Kontraktet skall utgå från de individuella
studieplanerna och utvärderas och revideras
successivt. Detta kontrakt föreslås vara
obligatoriskt för skolan. I kontraktet skall också
regleras vad som händer om kontraktet bryts.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet hänvisar till vad som ovan har framförts
angående utvecklingssamtalets syfte, nämligen att
skolan, eleven och föräldrarna kommer överens om vad
som behöver göras framöver för att eleven skall göra
framsteg och nå målen. I regeringens utvecklingsplan
betonas att uppföljning och utvärdering samt
studieplanering är en process som är unik för varje
elev och därför varken kan eller bör regleras
centralt i författningar eller föreskrifter.
Utvecklingssamtalet bör leda fram till en
framåtsyftande individuell utvecklingsplan för varje
elev.
Utvecklingssamtalet kan ibland innebära att man
kommer överens om olika åtaganden för eleven,
läraren eller föräldern. Sådana överenskommelser kan
ofta fästas på papper, och det bör då ske i
samverkan mellan lärare, elev och förälder. Ett
formaliserat ansvars- eller kunskapskontrakt, om än
utan rättsverkan, synes ej vara förenligt med synen
på utvecklingssamtalets syfte och innebörd.
I motion 2003/04:Ub244 (m) understryks att ett
förslag om förtroendefull information i skolan
brådskar. I takt med en mer individualiserad skola
ökar kraven på individuell uppföljning. Detta medför
i sin tur ökade krav på kvalitet och innehåll i
informationen och dokumentationen kring varje elev.
Om uppföljningen skall vara förtroendefull och
därmed meningsfull kan sådan information inte
omfattas av offentlighetsprincipen. Lagstiftningen
avseende förtroendefull informations offentlighet
inom skolan bör därför ändras, anser motionären.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
I betänkandet Sekretess i elevernas intresse.
Dokumentation, samverkan och integritet i skolan,
som publicerades i november (SOU 2003:103),
behandlas frågor som rör sekretess för olika former
av dokumentation som förekommer i skolan, bl.a.
rörande den enskilda eleven.
Utskottet anser att regeringens beredning av
frågan bör avvaktas.
Folkpartiet skriver i motion 2003/04:Ub388 yrkande 8
att skriftliga omdömen skall lämnas till alla
elevers vårdnadshavare fr.o.m. första årskursen.
Dessa skriftliga omdömen bör innehålla omdömen om
elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling.
Grundskoleförordningen bör alltså ändras i detta
avseende, skriver man. Även i motion 2003/04:Ub341
(kd) yrkande 2 föreslås att möjligheten att ge
skriftliga omdömen skall införas. I samma motion
föreslås att möjligheten att ge omdömen i ordning
och uppförande bör införas såsom vägledning för
eleverna vilket beteende som är acceptabelt (yrkande
3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Regeringen anser enligt utvecklingsplanen (skr.
2001/02:188) att skolan bör få skyldighet att
utfärda skriftliga omdömen för alla elever som inte
når grundskolans mål år 9, och inte som i dag endast
på en elevs eller vårdnadshavares begäran.
Skollagskommittén har samma uppfattning i denna
fråga. Förslaget bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
Av 7 kap. 2 § grundskoleförordningen framgår, som
tidigare nämnts, att vårdnadshavaren har rätt att på
begäran få skriftlig information som ett komplement
till utvecklingssamtalet, men att sådan information
inte får ha karaktären av betyg.
Skolan har således möjlighet att erbjuda de
föräldrar som så önskar den information som ges i
utvecklingssamtal skriftligt. Härvid skall läraren
beskriva både elevens kunskapsutveckling och sociala
utveckling. Läraren får inte ge sådan skriftlig
information utan en överenskommelse i det enskilda
fallet.
Skollagskommittén anser att de gemensamma
överenskommelser eller åtaganden som görs vid
utvecklingssamtalen bör dokumenteras. Denna
dokumentation är, enligt kommitténs mening,
värdefull för både eleven och läraren.
Skollagskommitténs förslag är under beredning.
Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Sf326 yrkande
23 att de principer som ligger till grund för det
s.k. LUS-projektet skall få genomsyra hela skolan.
Det skall vara tydligt för eleverna vad de skall
uppnå, studieresultaten skall utvärderas tydligt och
utfallet av värderingarna skall kommuniceras på ett
tydligt sätt till alla berörda. Också Moderaterna
föreslår i motion 2003/04:Ub276 yrkande 18 (delvis)
ett ökat bruk av inlärningsscheman som t.ex. LUS för
att stämma av elevens kunskaper.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Läsutvecklingsschemat, LUS, är ett verktyg för
förskole-, grundskole- och gymnasielärare för att
följa upp elevernas läsutveckling. LUS innebär att
läraren genom kvalitativa bedömningar placerar in
varje elev i förhållande till LUS kvalitativa
utvecklingssteg. Syftet med metoden är att läraren
skall kunna avgöra var i läsutvecklingen en elev
befinner sig och snabbt kunna sätta in adekvata
åtgärder om så behövs.
Utskottet erinrar också om det arbete som utförts
inom projektet Språkrum inom Statens skolverk och
Myndigheten för skolutveckling i syfte att stödja
förskolors och skolors arbete med att stödja och
stimulera arbetet med språkutveckling med inriktning
på att förbättra läs- och skrivmiljöerna i skolan,
Redovisning av Språkrum, Uppdrag till Statens
skolverk och Myndigheten för skolutveckling (dnr
2003:7).
I motion 2003/04:Ub388 yrkande 9 framför Folkpartiet
att nationella prov i matematik och svenska skall
ges senast i årskurs 3. Nationella prov ger, enligt
Folkpartiet, en möjlighet att upptäcka elever som
är i behov av stöd. Nationella prov ger också en
samlad bild av skolans resultat. Kristdemokraterna
anser enligt motion 2003/04:Ub439 yrkande 19 att de
nationella proven i årskurs 5 skall vara
obligatoriska och genomföras i flera ämnen.
Moderaterna anser enligt motion 2003/04:Ub276
yrkande 18 att ett ökat bruk av nationella prov som
stämmer av elevernas kunskaper är viktiga i en skola
som styrs av nationella kunskapsmål och där
återkommande utvärderingar och ökad uppföljning får
allt större betydelse.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Liknande motionsyrkanden har behandlats och
avstyrkts av utskottet vid ett flertal tillfällen
(senast bet. 2001/02:UbU10 och 2002/03:UbU12).
Utskottet finner inte anledning att nu ändra sina
tidigare ställningstaganden.
Inom ramen för det nationella provsystemet finns i
dag diagnosmaterial i svenska och matematik för åren
före årskurs 6. För årskurs 6-9 finns
diagnosmaterial förutom i dessa ämnen även i
engelska. Syftet med de diagnostiska proven är att
lärarna skall få hjälp att bedöma och stödja
elevernas utveckling. Ämnesprov i samma ämnen kan
användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma
elevernas kunskapsutveckling. Möjlighet finns att
lokalt bestämma att dessa prov skall genomföras av
alla elever. I slutet av årskurs 9 skall nationella
ämnesprov ges i svenska, engelska och matematik för
att bedöma elevernas kunskapsutveckling samt för att
utgöra stöd vid betygssättningen.
Ett flertal motioner behandlar förändringar i
betygssystemets utformning.
Moderaterna anför i motion 2003/04:Ub276 att
nationella betyg bör sättas senast i årskurs 5. Det
ger en värdering av elevens uppnådda förmåga efter
de första fem skolåren. Det ger också en nationell
avstämning av kunskapsläget mitt i skoltiden
(yrkande 25). I samma motion föreslås en möjlighet
att tidigare avge betyg och skriftliga omdömen om
föräldrarna efterfrågar detta. Det skall vara helt
upp till skolor och föräldrar att använda antingen
skriftliga betyg eller muntliga samtal som grund för
kommunikation mellan skola och hem (yrkande 26).
Folkpartiet hävdar i motion 2003/04:Ub367 yrkande
17 att betygssystemet innehåller alltför få steg för
att på ett rättvist sätt spegla elevernas skilda
kunskapsnivåer. Man anser också att en nationell
utvärdering av betygssättningen bör genomföras.
Folkpartiet anför även i motion 2003/04:Ub388
yrkande 7 att alla elever skall få betyg från
årskurs 6 och att betygsskalan bör vara sexgradig.
Om alla elever får betyg i årskurs 6 blir betyget
mindre dramatiskt, hävdar man. Betygsskalan
innehåller i dag alltför få steg för att betyget
rättvist skall kunna visa vilka kunskaper eleven
faktiskt har uppnått. I motion 2003/04:Ub341 (kd)
yrkande 1 begärs också att betyg skall kunna ges
tidigare och oftare. Betyg bör, förespråkas det,
vara obligatoriska senast fr.o.m. år 7 för att
eleverna skall hinna vänja sig vid systemet i god
tid före slutbetyget i år 9. Det bör, enligt
motionären, inte finnas någonting som hindrar en
enskild skola att ge betyg tidigare. Centerpartiet
framhåller i motion 2003/04:Ub392 yrkande 8 att
betyg skall ges från årskurs 6 och sättas i sex
steg. Betyg ger en tydlig bild till elev och
föräldrar om hur långt eleven har kommit på väg mot
måluppfyllelsen och tvingar dessutom skolorna till
utvärderingar av hur väl de lyckats stödja eleverna
i deras kunskapsutveckling. Kristdemokraterna anför
i motion 2003/04:Ub439 yrkande 17 att målrelaterade
betyg bör ges i en sexgradig skala fr.o.m. årskurs
6. Stegen i betygsskalan får inte vara för glesa om
betygssystemet skall medverka till att motivera
eleven att försöka uppnå nästa steg samt om betyget
skall upplevas som rättvist och träffsäkert. I
motion 2003/04:Ub254 (kd) framhåller motionären att
förändringen av betygen från de fem betygsstegen 1-5
till tre betygssteg har inneburit en försämring för
eleverna såväl i betygens funktion av positiv
återföring som i funktionen av urvalskriterium för
vidare studier.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Motsvarande motionsyrkanden har under senare år
vid flera tillfällen avslagits av riksdagen på
förslag av utskottet, senast i betänkande
2002/03:UbU12 (s. 9). Utskottet finner ingen
anledning att nu ändra sina tidigare ståndpunkter.
Utskottet pekade då på att antalet steg i
betygsskalan bygger på att kunskapskvaliteter för
olika steg kan identifieras och beskrivas i
betygskriterier. En förändring av antalet steg
skulle innebära en genomgripande förändring av
betygssystemet.
För att säkerställa kvaliteten i det nuvarande
betygssystemet har regeringen givit Skolverket i
uppdrag att tillsammans med lärarorganisationerna
genomföra en nationell kompetensutveckling om
bedömning och betygssättning för lärare. Detta
uppdrag har övertagits av Myndigheten för
skolutveckling.
Utskottet vill också peka på det arbete som för
närvarande pågår inom Skolverket med att ta fram
bl.a. ett kommentar- och bedömningsmaterial med
exempel på bedömda elevlösningar i ett flertal ämnen
i såväl grundskola som gymnasieskolan. Detta
material skall spridas till alla skolor i samband
med skolstarten 2004.
Gymnasiekommittén har i sitt betänkande Åtta vägar
till kunskap (SOU 2002:120) tagit upp betygssystemet
och betygssättningen. Kommittén anser att en
eventuell förändring av det rådande betygssystemet
bör ske som en konsekvens av andra förändringar i
gymnasieskolan och dess struktur.
Utskottet menar att regeringens beredning av
förslagen bör avvaktas.
Miljöpartiet anför i motion 2003/04:Ub309 yrkande 1
att ett alternativ till dagens betygssystem bör
utredas. En grundstomme i ett alternativt system
bör, enligt Miljöpartiet, vara fortsatta
kontinuerliga muntliga utvecklingssamtal på samma
sätt som i dag. Dessa bör emellertid kunna
kompletteras av skriftlig information som tydligt
skall betona elevernas utvecklingsmöjligheter.
Vänsterpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub292
yrkande 19 att arbetet med att utveckla ett
bedömningssystem i grundskolan som anpassas till den
nya gymnasieskolan bör inledas. Betygen har spelat
ut sin roll när det gäller antagningen till
gymnasieskolan. En betygsfri antagning till
gymnasieskolan förespråkas och alla elever bör komma
in på den sektor de önskar.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare uttalat sig mot en
genomgripande översyn av betygssystemet med
motiveringen att det nuvarande betygssystemet varit
i bruk endast en kortare tid (bet. 2002/03:UbU12 och
2001/02:UbU10) samt att införandet av det nuvarande
systemet krävt ett omfattande arbete både på
nationell och lokal nivå (bet. 2002/03:UbU12 samt
2001/02:UbU9). Utskottet vill här liksom tidigare år
peka på utvecklingssamtalens ökade roll i
uppföljningen av elevens kunskapsutveckling. Genom
den satsning på kompetensutveckling av lärare i
frågor om bedömning och betygssättning som
Myndigheten för skolutveckling ansvarar för, ökar
förutsättningarna för likvärdiga och rättvisa betyg.
I betänkandena från Skollagskommittén och
Gymnasiekommittén framförs förslag i betygsfrågor
som bl.a. syftar till att avhjälpa problem i dagens
system. Bland de elva punkter som regeringen
presenterat för reformering av gymnasieskolan finns
förslag om införande av ämnesbetyg. Utskottet anser
att beredningen inom Regeringskansliet av förslagen
i detta avseende bör avvaktas.
Miljöpartiet skriver i motion 2003/04:Ub271 yrkande
13 att skollagen bör ändras vad gäller betyg så att
det klart kan framgå av en elevs slutbetyg om han
eller hon varit engagerad i elevinflytande,
skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete m.m.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag
för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) bl.a.
föreslagit att elevers arbete med inflytandefrågor
skall stödjas och underlättas. Kommittén skriver att
företrädare för eleverna måste ges både tidsmässiga
och organisatoriska förutsättningar för sitt arbete
samt att elevföreträdare, om de så önskar, skall ges
särskilt stöd i skolarbetet för att de skall kunna
fullgöra sitt uppdrag.
Utskottet anser, liksom Skollagskommittén, att
elevers arbete med elevinflytandefrågor m.m. är
angeläget och skall stödjas, men att detta kan ske
utan att genomföra förändringar i det nuvarande
betygssystemet.
Moderaterna föreslår i motion 2003/04:Ub276 yrkande
27 att en rätt att tentera upp och av betyg i såväl
grundskolan som gymnasieskolan skall införas. Detta
skulle ge eleverna ökade möjligheter att tentera av
de olika nivåerna på ämnena som ett komplement till
att gå hela kurser.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Bestämmelser om prövning i ämne i grundskolan
finns i grundskoleförordningen, 7 kap. 16 §. En elev
som går i grundskolan har möjlighet att genomgå
prövning i ett eller flera ämnen. Betyget från sådan
prövning tas med i slutbetyget. Det finns inga
begränsningar när det gäller tidpunkten för
prövningen. När det gäller grundskolan är alltså
motionärens yrkande tillgodosett.
För prövning i gymnasieskolan gäller att en elev
där har rätt att genomgå prövning i alla kurser och
i det projektarbete som ingår i elevens individuella
studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg
på kursen eller har fått betyget Icke godkänd.
Däremot kan en elev som har fått ett godkänt betyg i
en kurs inte under sin tid som elev i gymnasieskolan
höja det betyget genom prövning. Denna bestämmelse
infördes efter avisering i proposition 1994/95:174
(bet. UbU19, rskr. 406) och motiverades dels med att
prövning för högre betyg på vissa håll satts i
system, vilket urholkar betygssystemet, dels med
pedagogiska skäl, nämligen att elevernas studier i
andra kurser riskerar att bli lidande och den
naturliga rytmen i studierna störd. Riksdagen har
vid varje riksmöte därefter avslagit motionsyrkanden
av samma innebörd som det nu aktuella.
Miljöpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub309 yrkande
2 att betyg skall vara möjliga att överklaga. Även i
motion 2003/04:Ub408 (s) yrkande 2 föreslås att en
elev skall ha möjlighet att få sina betyg opartiskt
prövade. Eleverna bör ha rätt att överklaga betyg
och få sina kunskaper prövade av annan lärare eller
rektor, skriver motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande att
betyg skall kunna omprövas i syfte att stärka
elevens rättssäkerhet. Eleverna skall, enligt
förslaget, ges möjlighet att begära omprövning av
betyg på avslutat ämne, ämnesblock eller kurs.
Begäran om omprövning skall göras hos rektor inom en
vecka från det eleven fick del av betyget. Den skall
genomföras av rektor och en annan lärare än den som
satt betyget och grundas på det studieresultat som
låg till grund för betyget. För att ett nytt betyg
skall kunna sättas skall rektor och lärare vara
eniga. Omprövningen skall inte kunna resultera i att
betyget sänks.
Utskottet anser att beredningen inom
Regeringskansliet av Skollagskommitténs förslag i
denna fråga bör avvaktas.
Elevinflytande m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden rörande lokala skolstyrelser,
samarbete mellan skola och föräldrar,
elevinflytande, m.m.
Jämför reservationerna 44 (c, mp), 45 (kd),
46 (m, fp, kd), 47 (v), 48 (kd), 49 (v, mp)
samt 50 (v, mp).
Motioner och utskottets ställningstagande
Kristdemokraterna anför i motion 2003/04:Ub439
yrkande 32 att varje skola skall ha en styrelse. I
styrelsen, som skall ledas av rektor, kan finnas
representanter för personal, elever och föräldrar,
men även andra representanter för näringslivet på
orten, elever som tidigare gått på skolan eller mor-
och farföräldrar kan förekomma. Centerpartiet
föreslår i motion 2003/04:Ub392 yrkande 13 att den
försöksverksamhet med lokala styrelser med
föräldramajoritet som nu genomförs i hela landet
permanentas. Styrelsernas befogenheter bör dock
avgränsas så att skiljelinjen mellan lärarnas och
skolledningens pedagogiska ledarskap och
föräldrastyrelsernas uppgifter blir tydliga.
Miljöpartiet skriver i motion 2003/04:Ub271 yrkande
15 att lokala skolstyrelser med föräldramajoritet
bör införas i grundskolan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Försöksverksamhet med lokala styrelser inom
grundskolan och den obligatoriska särskolan pågår
sedan år 1996. Bestämmelserna om försöksverksamheten
i grundskolan finns i en särskild förordning (SFS
1996:605). Denna försöksverksamhet har förlängts
till utgången av juni 2007.
En inom Utbildningsdepartementet tillsatt
arbetsgrupp har under hösten 2003 lämnat förslag
till en tydligare reglering av barns, elevers och
föräldrars rättigheter till inflytande samt
förskolans, skolans och vuxenutbildningens
skyldighet att öka det reella inflytandet för dessa,
Var-dags-inflytande i förskola, skola och
vuxenutbildning, Ds 2003:46. Remisstiden för
skrivelsen gick ut den 16 februari 2004. Regeringen
kommer att bereda departementsskrivelsens förslag
tillsammans med Skollagskommitténs förslag på detta
område.
Utskottet anser att beredningen inom
Regeringskansliet av Skollagskommitténs och
arbetsgruppens förslag bör avvaktas.
Flera motioner pekar på vikten av samarbete mellan
skolan och föräldrarna.
Moderaterna framför i motion 2003/04:Ub368 yrkande
4 att för att föräldrarna skall kunna vara delaktiga
och vara en tillgång måste samarbetet mellan hem och
skola öka. Engagerade föräldrar ökar elevens
möjligheter att klara och uppskatta skolarbetet.
Folkpartiet hävdar i motion 2003/04:Ub388 yrkande 20
att föräldrarnas kunskaper om sina barn och deras
möjligheter att stödja dem måste tas till vara.
Föräldrarna utgör en resurs för skolarbetet, och
skolan bör utvärdera sin förmåga att samarbeta med
föräldrarna. I motionen framhålls också vikten av
att båda föräldrarna vid delad vårdnad får
information från skolan samt att kommunen
underlättar skolgången för elever som bor på två
ställen.
Kristdemokraterna framför i motion 2003/04:Ub439
yrkande 38 att föräldrars rätt till information och
medinflytande i skolan måste stärkas. Föräldrarnas
intressen, kunskap och kapacitet bör tas till vara i
beslut som rör skolans och därmed det egna barnets
vardag. Även Kristdemokraterna påtalar att om en
elevs föräldrar har separerat och bor på olika
adresser bör information skickas till båda
adresserna.
Vänsterpartiet menar i motion 2003/04:Ub292
yrkande 12 att föräldrautbildningens betydelse för
föräldramedverkan i skolan bör uppmärksammas.
Framgångsrika projekt med detta syfte bör kartläggas
och idéerna spridas och utvecklas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om
vikten av samarbete mellan föräldrar och skola.
Föräldrars rätt och möjlighet till inflytande i
skolan är fastslagen i läroplanen (Lpo 94). Där
anges att skolans och vårdnadshavarens gemensamma
ansvar för elevernas skolgång skall skapa bästa
möjliga förutsättningar för barns och ungdomars
utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan
skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att
man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet
i skolan. Vidare skall läraren samverka med och
fortlöpande informera föräldrarna om elevens
skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling och
hålla sig informerad om den enskilda elevens
personliga situation.
Regler om vårdnadens utövande återfinns i 6 kap.
11-13 §§ föräldrabalken. Om barnet har två
vårdnadshavare skall de enligt 6 kap. 13 §
föräldrabalken tillsammans utöva bestämmanderätten i
frågor som rör barnets personliga angelägenheter.
Bestämmanderätten kan dock utövas av den ena
vårdnadshavaren ensam när den andra till följd av
sjukdom eller annan orsak är förhindrad att ta del
av beslut rörande vårdnaden och beslutet inte kan
skjutas upp utan olägenhet. Beslut som är av
ingripande betydelse för barnets framtid får dock
normalt inte fattas av den ena vårdnadshavaren
ensam.
Den förälder som barnet bor hos kan ensam besluta
i frågor som omfattar den dagliga omsorgen om
barnet. I förarbetena till lagstiftningen uttalades
att till den dagliga omsorgen hör bl.a. frågor om
barnets mat, kläder, sovtider och hur barnet
tillbringar sin fritid. Däremot undantogs beslut av
mer ingripande betydelse för barnets framtid såsom
frågor som rör barnets skolgång och bosättning
(prop. 1975/76:170 s. 178). Justitieombudsmannen har
i flera fall kritiserat skolor som har underlåtit
att tillfråga den ena av vårdnadshavarna om viktiga
beslut angående ett barn.
Utskottet anser att det är av vikt att föräldrar
känner sig delaktiga i skolans verksamhet. Skolan
har ett ansvar för att arbeta fram rutiner för att
så långt det är möjligt, vid delad vårdnad, delge
elevens båda föräldrar information.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub439
att en lagstadgad miniminivå för elevinflytande
skall införas (yrkande 36) samt att elevinflytandet
i skolan skall öka successivt under skolåren efter
ålder och mognadsgrad (yrkande 37). Även i motion
2003/04:Kr361 yrkande 6 framför Kristdemokraterna
att det skall finnas en lagfäst miniminivå för
elevinflytande.
Miljöpartiet framför i motion 2003/04:Ub271
yrkande 11 att skolorna bör verka för att skapa
demokratiska mötesplatser. Vänsterpartiet föreslår i
motion 2003/04:Ub292 yrkande 9 en översyn av
möjligheterna att bedriva elevfackligt arbete. I
motion 2003/04:Ub408 (s) yrkande 3 föreslås att
eleverna skriftligt och anonymt skall få utvärdera
sina lärares arbete.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande
Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)
bl.a. att eleverna själva skall kunna påverka sin
utbildning och aktivt bidra till utbildningens
utveckling samt att elevföreträdare skall informeras
inför förändringar som är viktiga för eleverna samt
ges tillfälle att lägga fram sina synpunkter innan
beslut fattas i sådana frågor. Dessutom föreslås att
elevers och elevsammanslutningars arbete med
inflytandefrågor skall stödjas och underlättas.
Skollagskommittén föreslår att bestämmelserna om
elevinflytande skall anges i form av allmänna
föreskrifter. En detaljreglering på området bör
undvikas, anser kommittén.
Utskottet anser att regeringens beredning av
ärendet bör avvaktas.
I motion 2003/04:Ub271 yrkande 12 anför Miljöpartiet
att ändringar måste ske i skollagen för att
garantera elever rätt att frånvara för arbete med
elevinflytande, skyddsombudsarbete,
skoltidningsarbete, m.m.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Skollagskommittén har i sitt betänkande (SOU
2002:121) bl.a. föreslagit att elevers arbete med
inflytandefrågor skall stödjas och underlättas.
Kommittén skriver att företrädare för eleverna måste
ges både tidsmässiga och organisatoriska
förutsättningar för sitt arbete samt att
elevföreträdare, om de så önskar, skall ges särskilt
stöd i skolarbetet för att de skall kunna fullgöra
sitt uppdrag.
Utskottet anser att beredningen inom
Regeringskansliet av Skollagskommitténs förslag bör
avvaktas.
Arbetsmiljö m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden rörande översyn av
arbetsmiljölagen, elevskyddsombud, skolans
arbetsmiljö, nationellt register över
olycksfall i skolan, tinnitus samt städning i
skolor.
Jämför reservationerna 51 (mp), 52 (v, mp),
53 (c), 54 (fp), 55 (kd), 56 (v) samt 57 (v).
Motioner och utskottets ställningstagande
Miljöpartiet framför i motion 2003/04:Ub271 yrkande
10 att arbetsmiljölagen även bör omfatta ett
elevperspektiv och att en översyn av lagen därför är
nödvändig.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Regeringen har i propositionen Hälsa, lärande och
trygghet (prop. 2001/02:14) aviserat en översyn ur
elevperspektiv av arbetsmiljölagen i syfte att
förtydliga elevernas inflytande över arbetsmiljön.
Det utvidgade utbildningsbegreppet som
Skollagskommittén föreslår, bör, enligt kommittén,
få som konsekvens att även elever i förskola och
fritidshem omfattas av arbetsmiljölagen. Vilka
förändringar i arbetsmiljölagen som detta kan
föranleda bör, enligt kommittén, övervägas inom
ramen för regeringens översyn.
Ett flertal motioner behandlar frågan om
elevskyddsombudens roll inom skolans
arbetsmiljöarbete.
Centerpartiet skriver i motion 2003/04:Ub392
yrkande 26 att rättigheterna för elevskyddsombuden i
6 kap. 17 och 18 §§ arbetsmiljölagen bör utökas till
att likna dem som gäller för övriga skyddsombud.
Elevskyddsombuden, som i dag endast har möjlighet
att yttra sig, bör bl.a. få möjlighet att rösta vid
skyddskommitténs sammanträden samt sammankalla
sådana sammanträden. Miljöpartiet anför i motion
2003/04:Ub271 att elevskyddsombudens roll i skolan
måste förändras och stärkas. Elevskyddsombuden måste
ha samma rättigheter som skyddsombuden på vuxnas
arbetsplatser och därmed ha rätt att kalla in
skyddsinspektör vid behov (yrkande 8). I samma
motion framhålls att elevskyddsombud bör införas
även för årskurserna 1-6 (yrkande 9). Vänsterpartiet
begär i motion 2003/04:Ub292 yrkande 11 att
elevskyddsombudens ställning stärks. Det behövs
konkreta utbildningsinsatser och reella möjligheter
att påverka, skriver man. Även i motion
2003/04:Ju262 yrkande 2 (i denna del) skriver
Vänsterpartiet att elevskyddsombudens ställning bör
bli föremål för översyn. Elevskyddsombuden bör,
enligt motionen, ges vidare befogenheter än i dag.
Även i motion 2003/04:Ub485 (s) framhålls vikten av
elevers inflytande på arbetsmiljön i skolan.
Elevskyddsombud bör utses från och med årskurs 1 och
successivt få mer befogenheter. Det borde vara
självklart, enligt motionen, att elevskyddsombuden
har förslags- och rösträtt. Det borde också, enligt
motionen, vara rimligt att eleverna har lika många
representanter som personalen i skyddskommittén för
att på ett bättre sätt representera majoriteten på
arbetsplatsen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
De övergripande bestämmelserna om arbetsmiljön i
skolan finns i arbetsmiljölagen (1977:1160), som har
karaktär av ramlag. Skolan är i arbetsmiljölagens
mening en arbetsplats, och arbetsmiljölagen och
anslutande författningar gäller därför arbetstagarna
i skolan. Den som genomgår utbildning likställs med
arbetstagare och omfattas av arbetsmiljölagens
bestämmelser utom såvitt gäller reglerna om
skyddsombud, skyddskommittéer och åldersgränser. I 6
kap. arbetsmiljölagen finns bestämmelser om den
lokala skyddsverksamheten i företag och
förvaltningar. Bestämmelserna bygger på principen om
samverkan i organiserade former mellan arbetsgivare
och arbetstagare i arbetsmiljöfrågor. Bestämmelserna
i kapitlet gäller inte för elever förutom reglerna
om elevskyddsombud i 17 och 18 §§.
Enligt 6 kap. 17 § skall de som genomgår
utbildning av huvudmannen för utbildningen ges
tillfälle att genom skyddsombud medverka i
skyddsverksamheten på arbetsstället, om det är
rimligt med hänsyn till utbildningens art och
utbildningsperiodens längd. Elevskyddsombuden skall
vidare beredas tillfälle att delta i skyddsarbetet i
alla väsentliga avseenden, såsom att delta i
planeringen av nya eller ändrade lokaler,
arbetsmetoder eller arbetsförhållanden i övrigt.
Reglerna om organiserad elevmedverkan gäller inte
elever i lägre årskurser än årskurs 7 i grundskolan.
I förarbetena till arbetsmiljölagen betonas dock att
de yngre eleverna i takt med sin mognad bör få
möjlighet att delta i skolans miljöarbete i olika
former vid sidan av det organiserade miljöarbetet
(prop. 1976/77:149).
Av 6 kap. 18 § framgår att huvudmannen för
utbildningen skall se till att elevskyddsombuden får
den utbildning och den ledighet som behövs för
uppdraget.
BO (barnombudsmannen) har föreslagit att
elevskyddsombuden skall få en förstärkt roll genom
bl.a. förslags- och beslutanderätt i skolans
skyddskommitté eller motsvarande. Skollagskommittén
anser att frågan om att ge elevskyddsombuden en
starkare ställning är angelägen. Enligt kommittén
bör frågan om elevskyddsombudens ställning prövas
inom ramen för regeringens aviserade översyn av
arbetsmiljölagen ur ett elevperspektiv i syfte att
förtydliga elevernas inflytande över sin
arbetsmiljö.
Utskottet anser att regeringens beredning av
ärendet bör avvaktas.
Folkpartiet framför i motion 2003/04:Ub388 yrkande
11 att elever och lärare självklart måste ha en
arbetsplats som uppfyller kraven på en acceptabel
arbetsmiljö. Trots att svenska skolor omfattas av
arbetsmiljölagens föreskrifter finns det enligt
motionärerna brister i både den psykosociala och den
fysiska arbetsmiljön. Kristdemokraterna framhåller i
motion 2003/04:Ub439 att eleverna har rätt att kräva
en bra arbetsmiljö. En god fysisk miljö är viktig ur
pedagogisk synvinkel (yrkande 28). I motionen
framförs också vikten av arbetsro i skolan. Det är
viktigt att skolpersonalen reagerar när elever
skolkar, kommer sent till lektioner m.m. Det är,
skriver motionärerna, viktigt att varje skola har
tydliga regler om vad som är tillåtet och inte
tillåtet (yrkande 4). Vänsterpartiet framhåller i
motion 2003/04:Ub292 att Skolverket utifrån
arbetsmiljölagen bör utarbeta riktlinjer angående
elevers arbetsmiljö, som formuleras på ett sådant
sätt att de kan följas upp och utvärderas (yrkande
4). I samma motion framförs vikten av att stoppa
tillgängligheten till pornografi i skolans miljö,
t.ex. genom att förhindra att skolans datorer
används till att besöka Internetsidor med
pornografiskt innehåll (yrkande 17). I motion
2003/04:Ju262 yrkande 2 (i denna del) skriver
Vänsterpartiet att arbetsmiljölagen inte tillämpas i
skolan som på andra arbetsplatser. Här har, enligt
motionärerna, de lokala styrelserna för skolan en
viktig roll att fylla. I motion 2003/04:Ub357 (s)
framförs att eleverna både kan och vill ta ett
större ansvar för sin arbetsplats. Ett ökat
elevengagemang leder till bättre studiero och
arbetsmiljö i skolan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
I läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94) stadgas att
skolan skall främja elevernas förståelse för andra
människor samt deras förmåga till inlevelse. Vidare
kan nämnas att lärarna i läroplanerna har givits ett
uttryckligt ansvar att uppmärksamma och i samråd med
övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att
förebygga och motverka alla former av kränkande
behandling i skolan.
Skollagskommittén föreslår att särskilda
bestämmelser förs in i skollagen som ger rektor och
lärare möjlighet att i akuta situationer vidta
tillfälliga åtgärder för att tillförsäkra alla
elever en trygg skolmiljö och studiero och för att
komma till rätta med elever som uppträder störande
och hotfullt. Föremål som är störande eller som
utgör ett hot mot säkerheten föreslås kunna tas om
hand.
Skollagskommittén föreslår också att det i
skollagens 3 kap. 3 § tas in en erinran om
arbetsmiljölagens bestämmelser om kravet på en god
och trygg arbetsmiljö för såväl elever som personal.
Utskottet anser att en trygg miljö i skolan är en
viktig förutsättning för att eleverna skall kunna
tillgodogöra sig kunskaper och utvecklas mot målen.
Regeringens beredning av Skollagskommitténs förslag
bör emellertid avvaktas.
Vänsterpartiet begär i motion 2003/04:Ub292 yrkande
2 att regeringen återkommer med förslag om hur ett
nationellt statistikregister över elevers
olycksfallsskador kan inrättas och följas upp för
att man skall få en bättre bild över skador i
skolan. En sådan statistik kan ge ökad kunskap och
beredskap för ett utvecklingsarbete kring elevers
hälsa och arbetsmiljö. Detta arbete bör sedan
dokumenteras i de kommunala
kvalitetsredovisningarna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Regeringen har i propositionen Hälsa, lärande och
trygghet (prop. 2001/02:14) aviserat ett uppdrag
till Skolverket att lämna förslag till utformningen
av statistikuppföljning för att belysa pojkars och
flickors ohälsa och arbetsmiljö i skolan. Skolverket
har tillsammans med Arbetsmiljöverket (PM 2002-10-
14) inventerat och beskrivit nuvarande insamling av
nationella och lokala data om ohälsa och arbetsmiljö
i skolan. Skolverket och Arbetsmiljöverket anser att
ett skaderegister skall övervägas för att få en
heltäckande bild av elevernas fysiska och
psykosociala arbetsmiljö. Barnsäkerhetsdelegationen
föreslår i sitt betänkande Från barnolycksfall till
barns rätt till säkerhet och utveckling (SOU
2003:127) att Arbetsmiljöverket skall få i uppdrag
att redovisa hur data om inträffade olycksfall och
annan skadlig inverkan inom förskola, fritidshem,
förskoleklass och skola med tillfredsställande
kvalitet kan insamlas, analyseras och publiceras på
motsvarande sätt som arbetsskador i övrigt.
Barnsäkerhetsdelegationens förslag bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.
Enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (1976:380)
är anmälan om arbetsskada obligatorisk även för
elevskada i skolorna. Utskottet anser att det är av
största vikt att elevskador anmäls enligt gällande
regelverk samt förutsätter att så sker.
I motion 2003/04:Ub361 (fp) begärs att regeringen
uppdrar åt Arbetsmiljöverket att intensifiera
arbetet för att förebygga tinnitus inom skolor och
förskolor. Då förekomsten av tinnitus på skolorna
går ut över undervisningen bör Skolverket ges
liknande instruktioner som motionären föreslår att
Arbetsmiljöverket skall få.
U t s k o t t et avslår motionsyrkandet.
I den allmänna debatten sägs att alltför höga
ljudnivåer förekommer i förskolan, förskoleklassen
och skolan. Barnsäkerhetsdelegationen (SOU 2003:127)
fann i sitt arbete inte några studier som bedömde
att ljudnivåerna i förskolan eller skolan var så
höga att det fanns risk för hörselskada.
Socialstyrelsen har tillsammans med Institutet för
Miljömedicin vid Karolinska institutet och
Miljömedicinska enheten vid Stockholms läns
landsting tagit fram en rapport som bl.a. beskriver
det ökande bullret i samhället, Miljöhälsorapport
2001. Regeringen beslutade år 2002 att ge
Socialstyrelsen i uppdrag att i samråd med andra
myndigheter utvärdera om regelverket kring höga
ljudnivåer är ändamålsenligt och ger avsedd effekt.
Uppdraget redovisades den 31 maj 2003.
Socialstyrelsen konstaterade bl.a. att barn är
speciellt utsatta och föreslog att man i samarbete
med länsstyrelserna borde genomföra en
riksomfattande uppföljning under år 2005 av
kommunernas tillsyn över verksamheter där det
framförs hög musik. Socialstyrelsen föreslog också
att en skärpt maximinivå av ljud för barn sätts till
110 dBA.
I motion 2003/04:Ub292 yrkande 3 föreslår
Vänsterpartiet att Skolverket skall få ett uppdrag
att utifrån Socialstyrelsens föreskrifter om
städning inkludera frågan i skolornas
kvalitetsarbete.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
I arbetsmiljölagens (1977:1160) mening är skolan
en arbetsplats. I 3 kap. 2 § fastslås bl.a. att
lokaler skall underhållas väl. Bestämmelser om
arbetsmiljöns beskaffenhet finns i 2 kap. samma lag.
Detta innebär att det finns tydliga bestämmelser om
att eleverna har rätt till en god arbetsmiljö.
Utskottet anser att en god arbetsmiljö är en
förutsättning för att barn och unga skall trivas och
tillgodogöra sig kunskaper.
Elevhälsa m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden rörande behovet av och
tillgången till elevhälsa, kostens betydelse,
ANT-undervisning samt drogpolicy i skolan.
Jämför reservationerna 58 (kd), 59 (v), 60
(v, mp), 61 (kd) samt 62 (fp).
Motioner och utskottets ställningstagande
Flera motioner tar upp behovet av elevhälsa och
elevhälsans betydelse för eleverna.
Kristdemokraterna skriver i motion 2003/04:Ub439
yrkande 27 att kommunerna måste tillförsäkra
elevvårdspersonal erforderlig handledning och stöd i
deras arbete. Skolan bör i sitt arbete samverka med
andra förvaltningar, bl.a. socialförvaltningen.
I motion 2003/04:Ub398 (fp) anförs att rätten till
en god skolhälsovård för kropp och själ måste
tryggas. Alla barn i Sverige måste, oavsett social
eller etnisk bakgrund, ha lika förutsättningar att
få hälsovård tillgodosedd genom skolan (yrkande 1).
Skolhälsovården bör utgöra ett komplement till
föräldrarnas ansvar att se till det bästa för barnet
(yrkande 2). Vidare anförs att ett tidigt ingripande
av skolhälsovården kan förhindra livslångt lidande.
Det måste finnas en nollvision för självskador och
självmord bland barn och ungdomar (yrkande 3). Det
är också viktigt att stärka barns och ungdomars
självkänsla och egenvärde. Skolhälsovården har en
avgörande betydelse bl.a. för att förebygga problem
(yrkande 7). I motionen understryks att det är
orimligt att de pedagogiska ledarna eller rektorerna
skall besluta om hur stora resurser skolhälsovården
skall få och därmed vara tvingade att välja mellan
lärarresurser och skolhälsovårdsresurser (yrkande
8). Slutligen framhålls i motionen vikten av att
skolhälsovården är budgetmässigt fristående från den
övriga skolverksamheten och placerad under annan
kommunal huvudman (yrkande 9).
Miljöpartiet anför i motion 2003/04:Ub271 att
skolhälsovården och elevvården bör samlas under ett
nytt begrepp, nämligen elevhälsa. Elevhälsan skall
ta ett vidare ansvar och ha en bred kompetens som
ser till människans hela livssituation (yrkande 28).
Kompetensen kring självmord bör öka bland
elevhälsopersonal och annan skolpersonal (yrkande
29). Det är angeläget att det finns en bättre
tillgång till en väl fungerande elevhälsa, och det
är därför viktigt att antalet skolsköterskor,
kuratorer och psykologer ökar inom skolan (yrkande
30). Det är dessutom angeläget att ytterligare
kompetens tas till vara inom elevhälsan, förutom de
ovan nämnda även exempelvis specialpedagoger
(yrkande 31).
I motion 2003/04:Ub292 framför Vänsterpartiet att
frågan om införandet av nyckeltal för elevhälsan bör
utredas. Det är viktigt ur ett
likvärdighetsperspektiv att kunna garantera alla
elever rätten till elevhälsa och dess olika
kompetenser (yrkande 8). Individens hälsa är
beroende av faktorer som kön, socioekonomisk status,
klass och sexuell läggning. Denna kunskap om
skillnader mellan barns och ungas hälsa gör att
kvalitetsgranskningar måste göras utifrån alla
elevers olika behov och situation. Skolverket måste
stötta skolor i detta arbete och bör utarbeta
kriterier eller liknande som stöd för skolors
kvalitetsarbete (yrkande 13).Vänsterpartiet
framhåller att hälsoundersökningarna bör utvidgas
till att innefatta även elevens psykosociala hälsa.
Överlämnandet mellan barnavårdscentralerna och den
kommunala elevhälsoorganisationen bör därvid
utvecklas (yrkande 23).
I motion 2003/04:Ub353 (s) skriver motionären att
skolelevernas hälsotillstånd bör tryggas. En
sammanhållen skolhälsovård-elevhälsa med skolläkare,
skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer bör
tydligt finnas med i den nya skollagen. Även i
motion 2003/04:Ub482 (s) framförs synpunkten att
framtidens skollag tydligt måste ange att en
professionell elevhälsa skall bestå av skolläkare,
skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog. Det är
när dessa yrkesgrupper arbetar tillsammans i ett
team som elevens behov av medicinsk, psykologisk och
psykosocial expertis kan tillgodoses.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
I skollagen 14 kap. 2 § anges i dag att det för
skolhälsovården skall finnas skolläkare och
skolsköterska. Enligt Skollagskommitténs förslag
Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)
skall elevhälsan främst arbeta förebyggande.
Elevhälsan skall därvid omfatta omvårdnad samt
medicinska, psykologiska, sociala och
specialpedagogiska insatser. För elevhälsans
verksamhet skall, enligt förslaget, finnas tillgång
till personal med sådan kompetens att elevernas
behov kan tillfredsställas. Det föreslås vidare att
huvudmannen själv skall avgöra omfattning och
inriktning på personalens sammansättning och
kompetens efter lokala behov och förutsättningar.
Utskottet hänvisar till den beredning som för
närvarande pågår inom Utbildningsdepartementet med
anledning av Skollagskommitténs förslag.
Utskottet vill särskilt understryka vikten av att
elevhälsan fångar upp de elever som riskerar att
utföra självmordshandlingar eller tillfoga sig
själva skada. Det är från samhällets sida helt
oacceptabelt att unga mår så dåligt att det tar
livet av sig eller skadar sig själva. Det är därför
mycket angeläget att bryta utvecklingen med ökad
psykisk ohälsa bland unga, som bl.a. yttrar sig i
ångest, depressioner, missbruk och destruktiva
beteenden, och vars yttersta konsekvens är självmord
och självmordsförsök. Skolan utgör en viktig plats
för att fånga upp dem som befinner sig i riskzonen
för självmordshandlingar och för att i tid sätta in
åtgärder.
Riksdagen beslutade i januari 2001 om att WHO:s
riktlinjer för att förebygga självmord bland
skolelever skulle anpassas till svenska förhållanden
(skr. 1999/2000:137, bet. 2000/01:SoU7, rskr.
2000/01:135). Myndigheten Institutet för psykosocial
medicin (IPM) har av regeringen fått uppdraget att
föra ut WHO:s riktlinjer om självmordsförebyggande
arbete i skolan. Nationellt centrum för
suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa
(NASP), inom IPM arbetar med att förebygga självmord
och självmordsförsök. NASP har kartlagt förekomsten
av självmordspreventiva åtgärder i svenska
högstadie- och gymnasieskolor. Resultatet av
undersökningen visar bl.a. att beredskapen i skolan
är låg när det gäller att upptäcka och hjälpa elever
som befinner sig i sådan allvarlig psykisk och
social nöd att de riskerar att utföra
självmordshandlingar. NASP utarbetade år 2003
stödmaterialet Att förebygga självmord och
självmordsförsök hos skolelever. Materialet
innehåller vägledning om hur man kan identifiera
ungdomar som är deprimerade och som riskerar att
begå självmord samt ger förslag på hur skolan kan
stötta dessa ungdomar genom att stärka deras
självförtroende, tillåta känslouttryck samt
förebygga mobbning och våld.
Regeringen gav i juni 2003 Socialstyrelsen i
uppdrag att kartlägga omfattningen och karaktären av
den problematik som innebär att flickor skadar sig
själva avsiktligt. En första delrapport Flickor som
skadar sig själva lämnades i januari 2004.
Utskottet har tidigare framhållit (bet.
2003/04:UbU9 s. 27) att utskottet förutsätter att
pågående arbete på nationell nivå kommer att
innebära en ökad fokusering lokalt i kommuner och
skolor på betydelsen av att uppmärksamma barns och
ungas psykiska hälsa och vikten av
självmordsprevention. Utskottet har också framhållit
att det för detta arbete är väsentligt att skolan
har tillgång till personal med tillräcklig
utbildning och kompetens på området.
Barnsäkerhetsdelegationen konstaterar i sitt
slutbetänkande Från barnolycksfall till barns rätt
till säkerhet och utveckling (SOU 2003:127) att det
i den ordinarie lärarutbildningen inte ingår
undervisning om bemötandet av barn och unga som mår
psykiskt dåligt och behöver stöd. Delegationen
skriver därför att en ökad kompetens, särskilt hos
skolpersonal, i dessa frågor skulle öka
möjligheterna för eleverna att bli sedda och få
hjälp. Barnsäkerhetsdelegationen föreslår därför i
sitt betänkande att Socialstyrelsen ges i uppdrag
att i samråd med Myndigheten för skolutveckling
utfärda riktlinjer för skolan om hur en skriftlig
plan för att förebygga självmord, självmordsförsök
och annan självtillfogad skada kan utformas.
Betänkandet bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
Miljöpartiet tar i motion 2003/04:Ub271 upp kostens
betydelse och påpekar vikten av att det i de
kommunala köken främst serveras ekologiskt framtagen
och närodlad mat. Detta skall bidra till en mer
rättvis handel i världen och hjälpa enskilda och
odlarkooperativ som försöker försörja sig på att
producera rena livsmedel (yrkande 35). I samma
motion framhålls skolornas ansvar för elevers
eventuella övervikt. Genom att se till att det finns
ett bra utbud av mellanmål i skolans kafeteria,
kiosk eller automater och att där inte serveras läsk
eller godis kan skolan stödja de elever som är eller
riskerar att bli överviktiga (yrkande 36). I motion
2003/04:Ub285 (s) framhålls frukostens betydelse för
skolelevers inlärningsförmåga. Försök med servering
av frukost i skolorna bör utvärderas för att kunna
ta ställning till om frukost bör vara det
offentligas ansvar.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare (bl.a. bet. 2001/02:UbU6 s.
18) framhållit att såväl föräldrar som skola har en
viktig roll som främjare av en god livsstil och ett
ansvar för att motverka fysisk inaktivitet och
osunda matvanor hos barnen respektive eleverna.
Utskottet är alltjämt av samma uppfattning.
Utskottet vill också peka på kursplanerna för ämnet
idrott och hälsa, där det bl.a. sägs att eleverna i
slutet av nionde skolåret skall förstå sambandet
mellan mat, motion och hälsa. Ämnet syftar till att
utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala
förmåga samt att ge kunskaper om den egna
livsstilens betydelse för hälsan.
Flera motioner behandlar undervisningen i ämnet
alkohol, narkotika och tobak.
Kristdemokraterna anser enligt motion
2003/04:Ub439 yrkande 39 att skolorna måste ta ett
större ansvar och förbättra undervisningen om
alkohol, narkotika och tobak (ANT). Kompetensen hos
ungdomsmottagningar och skolhälsovård borde bättre
tas till vara i denna undervisning, anser man.
Kristdemokraterna begär i motion 2003/04:So578 att
regeringen ger Skolverket i uppdrag att omgående
stärka ANT-undervisningen i grundskolan från och med
årskurs 4 (yrkande 1). I samma motion betonas
polisens och frivilligorganisationernas betydelse i
ANT-undervisningen (yrkande 2). Polisen, före detta
missbrukare, frivilligorganisationer m.fl. är de som
är bäst lämpade att informera om missbruksrelaterade
frågor på ett realistiskt och verklighetsanknutet
sätt. Ungdomsstyrelsen bör därvid ges i uppdrag att
organisera en sådan verksamhet. I motion
2003/04:So270 (c) yrkande 3 anförs att
undervisningen i skolan behöver förstärkas
beträffande information om droger. Undervisningen
kan ske dels genom kampanjer i samarbete med goda
förebilder, dels genom kontinuerligt arbete i skolan
där all personal är involverad. För att klara detta
behövs fortbildning av personal som arbetar med barn
och ungdomar. I en flerpartimotion 2003/04:So645 (s,
fp, kd, v, c, mp) yrkande 13 begärs en översyn över
riktlinjer och styrdokument som ger vägledning om
hur rektor kan arbeta med de ämnesövergripande
kunskapsområdena och vilka mål som förväntas samt en
översyn av kursplanerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet vill, liksom i tidigare betänkanden,
understryka skolans viktiga roll när det gäller
information i ANT-frågor. I läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94) anges att
rektor har ett särskilt ansvar för att
ämnesövergripande kunskapsområden integreras i
undervisningen. Som ett sådant kunskapsområde nämns
riskerna med tobak, alkohol och andra droger.
Myndigheten för skolutveckling och Statens
folkhälsoinstitut har i september 2003 redovisat ett
gemensamt regeringsuppdrag (regeringsbeslut 2002-06-
19 nr 65) att i samråd med Kommunförbundet analysera
vilka insatser som kan göras för att stärka den
alkohol- och narkotikaförebyggande verksamheten i
skolan (Insatser i skolan som stärker hälsofrämjande
skolutveckling och förebygger alkoholskador och
narkotikamissbruk). Olika insatser kommer under
budgetåret 2004 att genomföras av Myndigheten för
skolutveckling i samverkan med Folkhälsoinstitutet,
Alkoholkommittén och Mobiliseringen mot narkotika.
Moderaterna framhåller i motion 2003/04:So414
yrkande 5 att skolan bör ha en absolut plikt att
informera vårdnadshavare vid misstanke om
narkotikaanvändning. Detta förutsätter att
skolpersonalen kontinuerligt får utbildning om
droger, påverkanstecken, symtom och verkningar av
drogmissbruk samt att skolhälsovårdens insatser
uppmärksammas mer. Folkpartiet anser enligt motion
2003/04:So345 yrkande 5 att alla skolor bör åläggas
att införa en drogpolicy i syfte att upptäcka och
åtgärda missbruk. Detta kan, enligt motionen, ske i
samarbete med föräldrar, socialtjänst och polis.
Även i motion 2003/04:So639 (s) yrkande 3 anförs att
varje skola bör ha en alkohol- och narkotikapolicy.
Skolor och fritidsverksamhet bör ha bättre
möjligheter att stärka den förebyggande verksamheten
och att ge stöd till utsatta ungdomar. En skolpolicy
bör innehålla åtgärder för att stärka det
förebyggande arbetet liksom insatser för att
förbättra stödet till utsatta ungdomar. I motion
2003/04:Ub351 (c) yrkande 2 förordas återkommande
rikskampanjer i skolan om farorna med användandet av
olika droger.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet vill också här understryka skolans
viktiga roll när det gäller information i ANT-
frågor. I den nyss nämnda rapporten från Myndigheten
för skolutveckling och Statens folkhälsoinstitut
framhålls värdet av att skolan har en väl utvecklad
policy för arbetet mot narkotika och alkohol. Olika
insatser föreslås, bl.a. kompetensutveckling för
personalen samt framtagande av kunskapsunderlag för
skolpersonal. Dessa insatser kommer att påbörjas
under budgetåret 2004 av Myndigheten för
skolutveckling i samverkan med Folkhälsoinstitutet,
Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika
(prop. 2003/04:1 utg.omr. 16 s. 78).
Övriga skolfrågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden rörande skolans samarbete med
det övriga samhället, det informella
lärandet, naturskolor samt IT som pedagogiskt
hjälpmedel.
Jämför reservationerna 63 (m, kd), 64 (kd),
65 (v, c, mp) samt 66 (kd).
Motioner och utskottets ställningstagande
I motion 2003/04:Ub276 yrkande 34 framför
Moderaterna vikten av skolans samarbete med det
civila samhället. Samarbete med idrottsklubbar,
näringsliv och det civila samhället bör uppmuntras.
Ett sådant samarbete kommer att bli allt viktigaren
för en väl fungerande och intresseväckande skola.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Samverkan av det slag som motionärerna önskar
föreskrivs i Lpo 94 under rubriken 2.6 Skolan och
omvärlden. Läraren skall, enligt dessa riktlinjer,
bl.a. medverka till att utveckla kontakter med
organisationer, företag och andra som kan bidra till
att berika skolans verksamhet och förankra den i det
omgivande samhället.
I motion 2003/04:Kr361 yrkande 5 anför
Kristdemokraterna att det informella lärandet måste
uppvärderas. För detta krävs, enligt motionen, ett
nationellt initiativ, där regeringen bör återkomma
med förslag. Motion 2003/04:Ub295 (kd) tar upp
vikten av att varje elev får utveckla hela sin
personlighet. Motionären pekar på organisationen
Snilleblixtarna, som enligt hans mening bör ges ett
nationellt uppdrag i syfte att stödja och utveckla
entreprenörsandan i skolan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare avstyrkt liknande yrkanden
med motiveringen att det finns ett stort utrymme för
kommuner och skolor att ta initiativ till och stödja
olika verksamheter som kan utgöra en del i ett
livslångt lärande. Utskottet har ingen annan
uppfattning i dag. I frågan om att stödja
enterprenörsandan i skolan vill utskottet, liksom
vid ett flertal tidigare tillfällen (senast bet.
2002/03:UbU11 s. 45), understryka skolans betydelse
för att lägga grunden till ett positivt
förhållningssätt när det gäller entreprenörskap och
företagsamhet.
Centerpartiet framför i motion 2003/04:Ub392 yrkande
28 att Skolverket bör uppmuntra olika former av
naturskolor. Det är viktigt att utomhuspedagogiken
inte avstannar efter förskolan utan även kan finna
former i högre årskurser och i gymnasiet.
Miljöpartiet framför i motion 2003/04:Ub271 yrkande
39 behovet av att sprida kunskap och information om
naturskolor och utomhuspedagogik till alla skolor
och lärare i hela landet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Utskottet anser såsom tidigare framhållits (bet.
2002/03:UbU11 s. 25) att alternativa och
kompletterande utbildningsformer, såsom t.ex.
naturskolor, är intressanta och lovvärda initiativ.
Utskottet är dock inte berett att förorda en
utvidgning av uppgifterna för Skolverket eller
Myndigheten för skolutveckling till att också gälla
naturskolor.
I motion 2003/04:Ub439 yrkande 18 framför
Kristdemokraterna att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till hur kommunerna skall
kunna fortsätta med satsningar på IT som pedagogiskt
hjälpmedel.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Den särskilda satsningen på IT i skolan, ItiS,
pågick från 1998 t.o.m. det första halvåret 2003.
Sedan den 1 mars 2003 har Myndigheten för
skolutveckling det sammanhållande nationella
ansvaret att tillvarata, utveckla och till skolorna
sprida de erfarenheter som finns från ITiS-
satsningen och Kommittén för det europeiska
skoldatanätet.
I motion 2003/04:Ub331 (v) föreslår motionären att
man skall införa någon form av flexibel start på
skoldagen. Den kunskap som finns inom
sömnforskningen måste tas till vara, skriver
motionären.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Detta är en fråga som bör avgöras lokalt.
Skolbarnsomsorg
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden rörande bristerna i
skolbarnsomsorgen samt utvidgad rätt till
fritidshemsplats.
Jämför reservationerna 67 (kd) och 68 (v).
Motioner och utskottets ställningstagande
Kristdemokraterna åberopar i motion 2003/04:Ub438
yrkande 4 Skolverkets kritik mot skolbarnsomsorgen
för tio- till tolvåringar bl.a. vad avser lokaler,
personalbrist och stora barngrupper. Bristerna inom
skolbarnsomsorgen måste åtgärdas, anser man.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet om tillkännagivande.
Frågan om eventuella brister inom
skolbarnsomsorgen har tidigare behandlats av
utskottet (bet. 2001/02:UbU10 och 2002/03:UbU11).
Utskottet erinrar om de särskilda statsbidrag som
infördes fr.o.m. läsåret 2001/02 för att öka
personaltätheten i skola och fritidshem.
I motion 2003/04:Ub292 yrkande 22 begär
Vänsterpartiet att regeringen lägger fram förslag
till ändringar i skollagen så att det klart framgår
att även barn i åldersgruppen tio till tolv år har
rätt till fritidshemsplats samt att detta även
omfattar barn till arbetslösa och föräldralediga. Ur
ett likvärdighetsperspektiv är det viktigt att se
över utnyttjandet av fritidsverksamhet utifrån t.ex.
föräldrarnas utbildningsnivå.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Riksdagen bör avvakta regeringens förslag till ny
skollag.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.
1. Skolstart (punkt 1) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub203 och
2003/04:Ub276 yrkande 24
och avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 27,
2003/04:Ub388 yrkande 14,
2003/04:Ub392 yrkande 5 samt
2003/04:Ub439 yrkande 6.
Ställningstagande
Alla elever skall ges en god kunskapsgrund.
Skolstarten skall vara flexibel men inträffa senast
det år eleven fyller åtta år. Det vanligaste kommer
sannolikt att bli att skolstarten sker när eleven är
sex eller sju år. Genom den pedagogiska förskolan
finns möjligheten att verkligen göra en flexibel
och flytande övergång från förskola till grundskola
för de elever som vill. Skolstarten skall vara
individuellt anpassad och styras av kunskaps- och
mognadsgrad. Skola starten skall göras flexibel så
att såväl höst- som vårintag blir normala
intagningstillfällen.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
2. Skolstart (punkt 1) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub388 yrkande 14
och avslår motionerna
2003/04:Ub203,
2003/04:Ub271 yrkande 27,
2003/04:Ub276 yrkande 24,
2003/04:Ub392 yrkande 5 samt
2003/04:Ub439 yrkande 6.
Ställningstagande
Vi anser att eleverna normalt skall börja
grundskolan när de är sex år. De skall dock kunna
börja senare, om det är lämpligare med tanke på
mognadsgrad. Skolgången i grundskolan skall vara
flexibel, och antalet terminer skall inte vara
fixerat. Eleverna skall kunna gå vidare till
gymnasieskolan vid olika tidpunkter beroende på när
de uppnått målen för grundskolan.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
3. Skolstart (punkt 1) - c, mp
av Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 27 samt
2003/04:Ub392 yrkande 5
och avslår motionerna
2003/04:Ub203,
2003/04:Ub276 yrkande 24,
2003/04:Ub388 yrkande 14 samt
2003/04:Ub439 yrkande 6.
Ställningstagande
Flexibel skolstart handlar inte bara om att låta
eleven få börja skolan vid 6, 7 eller 8 års ålder.
Flexibel skolstart innebär att barnets
utvecklingsnivå blir avgörande för skolstarten.
Eleverna bör ges möjlighet att börja förskoleklass,
grundskola och gymnasieskola vid fler tidpunkter än
bara på höstterminen. Skolstarten bör anpassas efter
varje individs behov.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
4. Skolstart (punkt 1) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub439 yrkande 6
och avslår motionerna
2003/04:Ub203,
2003/04:Ub271 yrkande 27,
2003/04:Ub276 yrkande 24,
2003/04:Ub388 yrkande 14 samt
2003/04:Ub392 yrkande 5.
Ställningstagande
Skolstarten skall vara individuellt flexibel och ske
successivt. Kommunerna bör uppmuntras att införa
skolstart varje termin för att på så sätt öka
flexibiliteten och bättre anpassa sig efter varje
elevs förutsättningar och behov. Det skall också
finnas möjlighet att vid behov skjuta fram
skolstarten till det år barnet fyller åtta år. Det
bör också finnas möjlighet att i vissa fall förlänga
skolgången på grundskolenivå med ett år.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
5. Elevfrånvaro (punkt 2) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Tobias
Billström (m), Axel Darvik (fp) och Håkan Larsson
(c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub202 och
2003/04:Ub276 yrkande 9.
Ställningstagande
Vi anser att lärare och skolledare bör få ett
tydligt mandat att tillrättaföra elever som skolkar
eller stör undervisningen. Undervisningen måste
alltid säkerställas för de elever som har skolplikt.
Elever som stör bör kunna ges enskild undervisning.
Föräldrar skall alltid informeras om barnet skolkar.
Varje skola bör ha en utarbetad plan och klara
regler för hur rapporteringen till föräldrarna skall
gå till.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
6. Skolgången för flickor i patriarkala
miljöer (punkt 3) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub394 yrkande 1 och
2003/04:Ub418 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser att kommunernas uppföljning av fullgörandet
av skolplikten måste förbättras. Skolgången måste
säkras för flickor som växer upp i patriarkala
miljöer. Det är viktigt att söka upp de föräldrar
som inte kommer på utvecklingssamtalen. Skolan måste
även samtala med dessa flickor och informera dem om
deras rättigheter.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
7. Rätt till undervisning (punkt 4) - m, c
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m), Tobias
Billström (m) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub392 yrkande 4 och
2003/04:Sf325 yrkande 10
och avslår motionerna
2003/04:Ub388 yrkande 3.
Ställningstagande
Det centrala är att inget barn skall behöva lämna
grundskolan utan fullständiga baskunskaper. Det är
mindre väsentligt om det tar 8, 9, 10 eller 11 år
att nå dit. Kommunen och skolan har ett åtagande som
inte är avklarat förrän eleven uppnår kunskapsmålen
för grundskolan.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
8. Rätt till undervisning (punkt 4) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub388 yrkande 3
och avslår motionerna
2003/04:Ub392 yrkande 4 och
2003/04:Sf325 yrkande 10.
Ställningstagande
Vi anser att skollagen bör ändras så att alla elever
har rätt till undervisning och stöd även efter
skolpliktens upphörande tills de blir behöriga till
gymnasieskolans nationella program. Ansvaret för att
eleverna får baskunskaper bör ligga på grundskolan.
Skollagen bör skärpas så att alla elever som inte
har nått målen har uttrycklig rätt till undervisning
i grundskolans regi även efter skolpliktens
upphörande. Det individuella programmet i
gymnasieskolan bör därvid avskaffas.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
9. Individanpassad undervisning (punkt 5) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub276 yrkandena 1 och 19,
2003/04:Ub368 yrkandena 1 och 3,
2003/04:Ub471 yrkande 3 samt
2003/04:Sf325 yrkande 8.
Ställningstagande
Undervisningen bör individanpassas. Den som vill gå
snabbare fram hålls i dag tillbaka i skolan, och den
som skulle behöva gå långsammare fram tvingas, på
motsvarande sätt, vidare utan att ha de nödvändiga
kunskaperna. Skolan fungerar bäst för barn med
genomsnittliga behov och har i dag svårt att hjälpa
barn med behov av extra stöd. Skolan fungerar
särskilt illa för barn med utländsk bakgrund,
speciellt för dem som kommer till Sverige under
skolåren.
Varje elev skall ha en kunskapsplan som utgår från
de nationella kunskapsmålen, där eleven kan välja
att studera olika ämnen i olika takt. Det åligger
skolan att tillsammans med föräldrarna tillse att
eleven bedriver studier i den omfattningen att de
nationella kunskapsmålen och elevens egna mål nås.
Målen bör utarbetas gemensamt och skrivas under av
elever, föräldrar och lärare.
Alla elever skall ges möjlighet att lära sig
oavsett bakgrund, vilken skola de går i eller hur de
lär sig. Skolan måste ta hänsyn till att elever är
olika och lär sig på olika sätt. Skolans uppgift är
att ge möjlighet till alla elever att klara
kunskapsmålen. Rätten till respekt för den egna
identiteten handlar om många saker: rätten att
slippa bli diskriminerad, rätten att slippa bli
mobbad och, inte minst, rätten att bli sedd.
Tydliga regler som tillämpas konsekvent är en
viktig förutsättning för en god inlärningsmiljö.
Rektorn och skolans personal har ett viktigt uppdrag
att skapa en positiv kultur på skolan, en anda av
god gemenskap och respekt för varandra. Beröm och
uppmuntran är självklara inslag i det arbetet.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
10. Stödundervisning (punkt 6) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Tobias
Billström (m), Axel Darvik (fp) och Håkan Larsson
(c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub276 yrkande 20,
2003/04:Ub304 yrkande 1,
2003/04:Ub388 yrkande 4
och bifaller delvis motion
2003/04:Ub289 yrkande 1.
Ställningstagande
För de elever som riskerar att inte nå målen skall
tidiga insatser sättas in, bl.a. speciallärare,
läxläsningshjälp och sommarundervisning. I
grundskoleförordningen anges att elever skall ges
särskilt stöd, i första hand inom klassen. I många
fall är det dock viktigt att stödet ges i en mindre
grupp och att en speciallärare undervisar eleven.
Skolan har ett speciellt ansvar att se till att
skolmiljön är så bra som möjligt för de barn som
lever i en familj där en förälder har problem med
alkohol eller droger eller är psykiskt sjuk.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
11. Mindre klasser (punkt 7) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub439 yrkande 23.
Ställningstagande
Undervisningsgruppens storlek har stor betydelse för
lärarens välbefinnande och möjlighet att ge eleverna
individuellt stöd och uppmärksamhet. Ingen lärare
skall ha huvudansvar för mer än 15 elever. I ESO-
rapporten Klassfrågan (Ds 2002:11) konstateras bl.a.
att mindre klasser leder till bättre resultat, både
på kort och lång sikt. Mindre skolenheter är
dessutom ett viktigt verktyg för att skapa en trygg
skolmiljö där arbetsro råder och mobbning sällan
förekommer.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
12. Likvärdig utbildning (punkt 8) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Tobias
Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub471 yrkandena 1 och 2 samt
2003/04:Sf325 yrkande 18
och avslår motionerna
2003/04:Ub239 samt
2003/04:N328 yrkande 17.
Ställningstagande
God utbildning är en central del i en väl fungerande
välfärdspolitik. Vi har inte en likvärdig skola i
hela landet, varken till resurser eller resultat.
Andelen elever som lämnar skolan utan fullständiga
betyg i landets kommunala skolor varierar oerhört
mellan kommunerna, men framför allt mellan
kommunernas respektive skolor. Tillgång till god
utbildning borde vara en grundläggande rättighet för
alla svenska barn och ungdomar. Alla skall erbjudas
möjlighet till en individuellt anpassad utbildning,
rik på stöd när man behöver hjälp, rik på
utvecklingsmöjligheter för dem som vill gå snabbare
fram, solid i de vardagliga värderingarna och tydlig
om det sociala klimatet på skolan.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
13. Likvärdig utbildning (punkt 8) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:N328 yrkande 17
och avslår motionerna
2003/04:Ub239,
2003/04:Ub471 yrkandena 1 och 2 samt
2003/04:Sf325 yrkande 18.
Ställningstagande
Betydelsen av de små lands- och glesbygdsskolorna
kan inte överskattas. Skolverket bör ges i uppdrag
att tillhandahålla stöd i form av kunskaps- och
kompetensutveckling för små skolor. I verkets regi
bör arbete med att utveckla läromedel för
distansutbildning även på grundskolenivå inledas och
göra dem tillgängliga för alla skolor.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
14. Åtgärder för integration (punkt 9) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub388 yrkande 12 och
2003/04:Sf326 yrkande 25.
Ställningstagande
Skolan kan bli en murbräcka för ökad social
rörlighet och mot segregation och utslagning. Skolor
i utsatta områden bör ges extra stödresurser för att
hindra utslagning av elever. Genom att få en
särskild profil och särskilda resurser kan sådana
skolor bli magnetskolor som lockar till sig elever
från andra bostadsområden.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
15. Nationell styrning samt uppföljning och
utvärdering (punkt 10) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub276 yrkandena 2, 3, 13, 15 och 16,
2003/04:Ub470 yrkande 2,
2003/04:Ub472 yrkande 2
och avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 17,
2003/04:Ub439 yrkandena 3 och 31,
2003/04:Ub441 yrkande 4 samt
2003/04:Sf326 yrkande 22.
Ställningstagande
Skolans otydliga mål tar sig uttryck i det stora
antal mål som slås fast i lagstiftning, läroplaner
och kursplaner. Dessa riskerar att skymma det som
bör vara skolans mest angelägna uppgift, nämligen
att förmedla kunskap. Bristen på fokus på
kunskapsmålet gör dessutom att det blir svårare att
nå de andra målen. Bristen på incitament yttrar sig
på många olika sätt. Utbildningspremien är liten.
Lärare får dålig belöning för att vara bra lärare.
Intagningssystemet till högskolorna är utformat så
att det gynnar taktikval i stället för relevant
kunskap.
Bristen på utvärdering är kanske det mest
grundläggande problemet inom den svenska skolan. I
vissa kommuner finns väl utarbetade
kvalitetsgranskningssystem. På andra håll finns
ingen granskning alls. Den nationella
kvalitetsgranskningen är för uddlös och riktas inte
mot någon enskild skola. Även utvärderingen av
eleverna är bristfällig.
Ansvarsfördelningen mellan de olika politiska
nivåerna bör vara tydlig. Riksdag och regering anger
riksgiltiga mål och riktlinjer för arbetet i skolan.
Inom de ramar som staten anger är det kommunerna som
har huvudansvaret för verksamheten. Med utgångspunkt
i de riksgiltiga målen och riktlinjerna och med de
redskap och förutsättningar som kommunen ger är det
rektor och lärare som i samarbete med eleverna skall
ge skolarbetet struktur och innehåll. Det skall
finnas en nationell målbaserad läroplan, men hur
målen nås skall avgöras av respektive skola.
För att ha en målrelaterad skola måste man följa
upp och utvärdera resultaten. Staten har ett ansvar
att sätta upp nationella kunskapsmål i läroplan och
nationella kunskapsmål i kursplaner. Det behövs ett
fristående nationellt kvalitetsinstitut för att
komplettera den uppföljning och utvärdering som
måste bedrivas vid varje skola och av berörda
huvudmän. Varje skola skall granskas med jämna
mellanrum vad gäller undervisningskvalitet och
resultat. Återkommande granskning bör ske minst vart
tredje år. Resultatet av kvalitetsgranskningen bör
publiceras löpande så att lärare, föräldrar och
elever kan ta del av resultaten.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
16. Nationell styrning samt uppföljning och
utvärdering (punkt 10) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Sf326 yrkande 22
och avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 17,
2003/04:Ub276 yrkandena 2, 3, 13, 15 och 16,
2003/04:Ub439 yrkandena 3 och 31,
2003/04:Ub441 yrkande 4,
2003/04:Ub470 yrkande 2 samt
2003/04:Ub472 yrkande 2.
Ställningstagande
Skolan i Sverige brister när det gäller att vara
tydlig och berätta vilka krav och förväntningar det
finns på eleverna. Resultatet blir att eleverna inte
känner sig delaktiga och saknar kunskap om vad som
krävs av dem. Tydliga mål och utvärderingar, extra
tid för de elever som behöver det samt fokus på
svenska, matematik och engelska kan skapa en skola
där alla kan lyckas.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
17. Nationell styrning samt uppföljning och
utvärdering (punkt 10) - v, mp
av Mikaela Valtersson (mp) och Lennart Gustavsson
(v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub271 yrkande 17
och avslår motionerna
2003/04:Ub276 yrkandena 2, 3, 13, 15 och 16,
2003/04:Ub439 yrkandena 3 och 31,
2003/04:Ub441 yrkande 4,
2003/04:Ub470 yrkande 2,
2003/04:Ub472 yrkande 2 samt
2003/04:Sf326 yrkande 22.
Ställningstagande
Det finns ett behov av bättre tillsyn och
kvalitetsuppföljning av både de fristående och de
kommunala skolorna. Tillsynen måste stärkas så att
elevernas rättigheter till likvärdig utbildning och
trygghet i skolan kan garanteras. Det är viktigt att
tillsynen även täcker undervisningens innehåll och
sociala förhållanden vid skolan och att detta gäller
tillsyn av såväl fristående som kommunala skolor.
Skolverket skall ha möjlighet att bedriva en aktiv
tillsyn där inspektioner är ett naturligt inslag.
Skolverket bör också ges ytterligare
sanktionsmöjlighet och kunna utdöma böter i enlighet
med Skollagskommitténs förslag.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
18. Nationell styrning samt uppföljning och
utvärdering (punkt 10) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub439 yrkandena 3 och 31 och
2003/04:Ub441 yrkande 4
och avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 17,
2003/04:Ub276 yrkandena 2, 3, 13, 15 och 16,
2003/04:Ub470 yrkande 2,
2003/04:Ub472 yrkande 2 samt
2003/04:Sf326 yrkande 22.
Ställningstagande
De kommunala skolorna måste få större frihet att
besluta om sina egna angelägenheter. Varje skola bör
ha en styrelse, vars uppgift skall vara att arbeta
för skolans bästa. Kommunen skall ansvara för de
ekonomiska ramarna samt för uppföljning och
utvärdering. Staten skall ansvara för lagar och
styrdokument samt ha tillsyns-, uppföljnings- och
utvärderingsansvar på ett nationellt plan. Detta
vore ett steg mot ökat lokalt självstyre för varje
skola samt en klarare roll- och ansvarsfördelning
mellan de olika beslutsnivåerna i samhället. Arbetet
med skolans värdegrund skall ingå i den
kvalitetsredovisning som varje skola är skyldig att
upprätta årligen. På så sätt tydliggörs skolans
uppgift att ständigt hålla värdegrundsarbetet
levande.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
19. Kommunal styrning (punkt 11) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna
Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel
Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub388 yrkande 16 och
2003/04:Ub470 yrkande 1
och avslår motionerna
2003/04:Ub237 yrkande 2 samt
2003/04:Ub392 yrkandena 3 och 12.
Ställningstagande
Kommunaliseringen av skolan har misslyckats. Staten
har inte varit tydlig i sina mål, och statens
utvärderingsinstrument är otillräckliga. Utvärdering
och mål har överlämnats till lokal nivå, där lokala
politiker satt upp politiska mål för skolan och
fattat beslut som de professionella borde ha fattat.
Kommunala skolor bör göras mer fristående från
kommunpolitikerna. Ansvaret och möjligheten att ta
beslut måste flyttas till skolorna, där skolledning
och lärare tillsammans med barn och föräldrar kan
forma verksamheten. Kommunfullmäktige, barn- och
ungdomsnämnder, kommundelsnämnder och politiskt
frammanade brukarstyrelser måste lyftas bort från
styrningen av skolan.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
20. Kommunal styrning (punkt 11) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub392 yrkandena 3 och 12
och avslår motionerna
2003/04:Ub237 yrkande 2,
2003/04:Ub388 yrkande 16 och
2003/04:Ub470 yrkande 1.
Ställningstagande
Kommunen och skolan har ett åtagande som inte är
avklarat förrän eleven uppnår kunskapsmålen för
grundskolan. Lärare och rektorer skall ha stor
frihet att lägga upp skolans arbete utifrån sina
yrkeskunskaper om lärande och undervisning.
Ansvarsfördelningen skall därför förtydligas och det
politiska inflytandet över skolans verksamhet måste
minska. Det behövs fler vuxna i skolan: fler lärare,
skolkuratorer, specialpedagoger, skolsköterskor,
bibliotekarier etc. Skolverket bör dessutom få ökade
befogenheter att rikta vissa sanktioner mot kommuner
som inte sköter sitt uppdrag.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
21. Rektors roll (punkt 12) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub417 yrkandena 13 och 16
och avslår motionerna
2003/04:Ub237 yrkande 3 och
2003/04:Ub439 yrkande 24.
Ställningstagande
Skolans pedagoger, lärare och skolledare måste
bestämma hur målen skall uppnås. Politiker skall
inte lägga sig i det pedagogiska arbetet i skolan.
Styrelser med lekmän och elever kan inte få fatta
beslut om avgörande ekonomiska, pedagogiska och
ämnesteoretiska frågor i skolan. Dagens
försöksverksamhet lämnar öppet för oklara
gränsdragningar i dessa frågor. Lärarnas och
rektorernas professionalism måste värnas.
En översyn bör göras av på vilket sätt villkoren
för rektorstjänsterna kan förbättras. Rektor skall
vara pedagogisk ledare, inte kamrer, och ha ett
överblickbart ansvarsområde. Detta kan t.ex.
åstadkommas om varje skola utgör en resultatenhet.
Det är mycket viktigt att skolledarna kan anpassa
skolan till förändringar i skolan och omvärlden och
svara mot nya krav. Ett sätt att åstadkomma detta
kan vara att tidsbegränsa skolledarnas tjänster.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
22. Rektors roll (punkt 12) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub439 yrkande 24
och avslår motionerna
2003/04:Ub237 yrkande 3 och
2003/04:Ub417 yrkandena 13 och 16.
Ställningstagande
Rektors roll som pedagogisk ledare måste stärkas.
Det måste skapas förutsättningar för skolledaren att
vara närvarande i vardagsarbetet. Svensk skola
behöver tydligt ledarskap på det lokala planet. Ett
skolområde bör inte vara större än att skolledaren
hinner vara pedagogisk ledare och inspiratör men
också administratör och ekonomisk förvaltare. Vid
större skolenheter bör biträdande rektorer eller
liknande finnas.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
23. Skolledarutbildning (punkt 13) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub439 yrkandena 25 och 26.
Ställningstagande
Skolledarutbildningen bör ses över i syfte att
ytterligare utveckla rektorsrollen. För anställning
som rektor bör krävas att man har avlagt en särskild
rektorsexamen.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
24. Skolprofilering (punkt 14) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna
Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel
Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub276 yrkandena 10 och 14,
2003/04:Ub474 yrkandena 1-3 samt
2003/04:Sf325 yrkande 11.
Ställningstagande
Ett system med centralt uppsatta mål och fast
kvalitetsuppföljning, men med stor autonomi för de
enskilda skolorna och med konkurrens mellan olika
skolor, ger frihet under ansvar och skapar en miljö
där framgångsrika skolor stimuleras. Stor autonomi
ger rektor och lärare utrymme att forma en god
utbildningsmiljö. Beslut om hur undervisningen bör
förläggas och mängden timmar i respektive ämne bör
inte närmare regleras från politiskt håll, utan vara
en fråga för respektive skola. Detta ger stort
utrymme för profilskolor och en ökad integrering av
ämnen. Släpp skolorna fria att välja profil och söka
samverkan i det sociala arbetet med t.ex. lokala
idrotts- och invandrarföreningar. Låt lärare och
rektorer sköta skolan.
Ju bredare skolans utbud blir genom individuella
skolors profilering, desto fler barn och ungdomar
kommer att finna sig till rätta, känna sig lyckade
och göra väl ifrån sig i skolan, och ju smalare
skolans utbud är desto färre barn kommer skolan att
passa och fungera bra för. Dagens tämligen enhetliga
skolsystem missgynnar alla de barn som inte kommer
till sin rätt i den kommunala skolan.
Om varje skola finner sitt område att bli särskilt
duktig på kommer kvaliteten i det samlade
skolsystemet att öka. Specialisering ger
spetskunnande. Har man särskild fallenhet för
matematik måste man kunna läsa det på en skola som
lägger särskild vikt vid matematikundervisning. För
lärare skulle nya möjligheter till profilering av
skolan kunna vara en sporre. Möjligheten att
utvecklas i sitt ämne skulle då förbättras och
elevernas motivation höjas. Det ger dessutom
incitament för vidareutbildning och förkovran.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
25. Entreprenad (punkt 15) - m, fp, kd, c,
mp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Tobias
Billström (m), Mikaela Valtersson (mp), Axel
Darvik (fp) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub276 yrkande 33,
2003/04:Ub297 samt
2003/04:Ub426.
Ställningstagande
Utbildning på entreprenad bör tillåtas generellt
både i grundskolan och i gymnasieskolan.
För att det svenska utbildningsväsendet skall
klara den internationella konkurrensen i framtiden
krävs att den svenska skolan hela tiden ligger i
framkant. Det är nödvändigt att söka och pröva nya
lösningar. Det gäller såväl pedagogik och
skolutveckling som driftsformer. Förutom att skolor
på entreprenad skulle öka kvalitetskonkurrensen
skulle det också möjliggöra för personalen att ta
över och driva sin skola på entreprenad.
Om skolor fick drivas på entreprenad kunde
kommunerna välja vilken eller vilka skolor/lokaler
som skall lämnas ut på entreprenad. Kommunen
kvarstår som huvudman och skriver
förfrågningsunderlag, upphandlar och följer upp
verksamheten.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
26. Tvåspråkig utbildning (punkt 16) - m, kd
av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna
Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Sf325 yrkandena 9, 13 och 14
och bifaller delvis motion
2003/04:Ub392 yrkande 21.
Ställningstagande
Vi anser att skolpolitiken fungerar särskilt illa
för barn med utländsk bakgrund, speciellt för dem
som kommer till Sverige under skolåren. Bilden av en
skola som har svårt att hjälpa barn med behov av
extra stöd bekräftas när det gäller invandrarbarn.
Nästan fyra av tio elever med utländsk bakgrund
saknar fullständiga betyg i nian, och bara hälften
av de barn som flyttar till Sverige efter att de
fyllt tio år får fullständiga betyg i nian. Vi anser
att skolor bör tillåtas att ge elever tvåspråkig
undervisning. Det kan vara lättare att ta till sig
undervisningen på modersmålet. Den som har ett
förstaspråk har lättare att lära ett nytt språk.
Skolor med god erfarenhet av och kompetens för
undervisning i ett främmande språk, eller
ämnesundervisning på detta, bör kunna bli
"värdskolor" för elever i en annan skola.
Studiehandledning eller ämnesstöd skall kunna ges på
distans.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
27. Tvåspråkig utbildning (punkt 16) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub392 yrkande 21
och bifaller delvis motion
2003/04:Sf325 yrkandena 9, 13 och 14.
Ställningstagande
Skolor med god erfarenhet av undervisning i ett
främmande språk, eller ämnesundervisning på ett
annat språk än svenska, skall kunna vara värdskola
för elever i en annan skola och ge dem sådan
ämnesundervisning på distans.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
28. Gränsöverskridande utbildning (punkt 17) -
m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub266.
Ställningstagande
Det är inte helt ovanligt att elever går i skola i
ett annat land. Varje kommun har möjlighet att inom
gällande kommunrättsliga ramar träffa avtal i
utlandet om samarbete beträffande utbildning. Någon
reglering motsvarande den överenskommelse om nordisk
utbildningsgemenskap som finns på gymnasieskolans
område finns inte på grundskolans område. En sådan
vore önskvärd.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
29. Studie- och yrkesvägledare (punkt 20) - kd,
v
av Inger Davidson (kd) och Lennart Gustavsson
(v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub292 yrkande 20 samt
2003/04:Ub439 yrkandena 7 och 8.
Ställningstagande
Nästan alla elever går vidare från grund- till
gymnasieskola. Vi anser att det är viktigt att
övergången mellan skolformerna fungerar smidigt.
Särskilda insatser för det bör därför vidtas. En
nyckelresurs i arbetet är studie- och
yrkesvägledarna, vilkas roll bör stärkas. Barn och
unga har ett behov av vägledning och vägledarna, har
betydelse för deras hälsa och välbefinnande.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
30. Utvecklingssamtal (punkt 21) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub439 yrkande 16.
Ställningstagande
Utvecklingssamtalet bör vidareutvecklas och utformas
som ett kontrakt där varje parts ansvar klart
definieras. Det skall följas upp regelbundet och
elever, föräldrar och lärare har ett gemensamt
ansvar för att det fullföljs.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
31. Kunskaps- och ansvarskontrakt (punkt 22)
- kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 22
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub439 yrkande 20
och bifaller delvis motion
2003/04:Ub392 yrkandena 7 och 19.
Ställningstagande
För att eleverna skall lyckas krävs insatser från
eleven, skolan och hemmen. Det är ett delat ansvar
där alla parter måste hjälpas åt för att främja den
enskilde elevens kunskapsmässiga, sociala och
individuella utveckling. Det gemensamma ansvaret och
vilka delar som konkret åligger respektive part bör
formas i en skriftlig och årlig överenskommelse, ett
ansvarskontrakt.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
32. Kunskaps- och ansvarskontrakt (punkt 22) -
c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 22
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub392 yrkandena 7 och 19
och avslår motionerna
2003/04:Ub439 yrkande 20.
Ställningstagande
Individuella utvecklingsplaner bör införas från
årskurs 1. Ett kunskapskontrakt bör upprättas varje
termin mellan skola/lärare, elev och förälder.
Kontraktet skall utgå från den individuella
studieplanen och utvärderas och revideras
successivt. Kontraktet skall vara obligatoriskt för
skolan. I kontraktet skall regleras vad som händer
om kontraktet bryts. Om elev eller förälder upplever
att skolan bryter kontraktet skall de kunna vända
sig till rektor, kommunen och i sista hand till
Skolverket. För eleven gäller att sanktionerna
fyller en funktion för att nå kunskapsmålen.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
33. Skriftliga omdömen (punkt 24) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub388 yrkande 8
och avslår motionerna
2003/04:Ub341 yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Vi anser att skriftliga omdömen om elevens
kunskapsmässiga och sociala utveckling skall lämnas
till alla elevers vårdnadshavare fr.o.m. första
årskursen. Skriftliga omdömen kan utformas på olika
sätt beroende på vad skolan i dialog med föräldrarna
finner lämpligt. Grundskoleförordningen bör alltså
ändras i detta avseende.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
34. Läsutvecklingsschema (punkt 25) - m, fp,
kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Tobias
Billström (m), Axel Darvik (fp) och Håkan Larsson
(c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub276 yrkande 18 (i denna del) och
2003/04:Sf326 yrkande 23.
Ställningstagande
I en skola som styrs genom nationella kunskapsmål
måste återkommande utvärderingar och ökad
uppföljning få större betydelse. Detta kan ske bl.a.
genom ett ökat bruk av inlärningsscheman som t.ex.
LUS. Det skall vara tydligt för eleverna vad de
skall uppnå, studieresultaten skall utvärderas
tydligt och utfallet av utvärderingarna skall
kommuniceras på ett tydligt sätt till alla berörda.
För elever där resultaten brister skall det finnas
vidsträckta möjligheter till stöd i form av tid och
extra personalinsatser.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
35. Nationella prov (punkt 26) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub276 yrkande 18 (i denna del)
och avslår motionerna
2003/04:Ub388 yrkande 9 och
2003/04:Ub439 yrkande 19.
Ställningstagande
Vi anser att i en skola som styrs genom nationella
kunskapsmål måste återkommande utvärderingar och
ökad uppföljning få större betydelse. Detta kan ske
bl.a. genom ett ökat bruk av nationella prov som
stämmer av elevernas kunskaper i ett visst ämne vid
en viss tid.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
36. Nationella prov (punkt 26) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub388 yrkande 9
och avslår motionerna
2003/04:Ub276 yrkande 18 (i denna del) samt
2003/04:Ub439 yrkande 19.
Ställningstagande
Vi anser att nationella prov, liksom skriftliga
omdömen och betyg, ger en möjlighet att upptäcka
elever som är i behov av stöd. De ger också en
samlad bild av skolans resultat. De nationella
ämnesproven i svenska och matematik skall vara
obligatoriska redan i grundskolans tredje år och
resultaten skall leda till beslut om
stödundervisning.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
37. Nationella prov (punkt 26) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 26
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub439 yrkande 19
och avslår motionerna
2003/04:Ub276 yrkande 18 (i denna del) samt
2003/04:Ub388 yrkande 9.
Ställningstagande
Obligatoriska nationella prov skall genomföras i
flera ämnen fr.o.m. årskurs 5. Det är ett sätt att
få en likvärdighet mellan olika skolor i hela
landet, och det kan samtidigt fungera som ett stöd
för lärarna.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
38. Förändring av betygssystemet (punkt 27) -
fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Axel
Darvik (fp) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub341 yrkande 1,
2003/04:Ub367 yrkande 17,
2003/04:Ub388 yrkande 7,
2003/04:Ub392 yrkande 8 samt
2003/04:Ub439 yrkande 17
och avslår motionerna
2003/04:Ub254 och
2003/04:Ub276 yrkandena 25 och 26.
Ställningstagande
Vi anser att betyg är en viktig del av
målstyrningen. De ger tydlig information till elev
och föräldrar om hur långt eleven har kommit på väg
mot måluppfyllelsen samt tvingar skolorna till
utvärdering av hur väl de lyckats stödja eleverna i
deras kunskapsutveckling. Betygssystemet innehåller
för få betygssteg för att på ett rättvist sätt
spegla elevernas skilda kunskapsnivåer. Särskilt
steget mellan Godkänd och Väl godkänd är för stort.
Alla elever skall få betyg från årskurs 6. Då blir
betyget mindre dramatiskt.
Målrelaterade betyg bör ges i en sexgradig skala.
Stegen i betygsskalan får inte vara för glesa om
betygssystemet skall medverka till att motivera
eleven att försöka uppnå nästa steg samt om betyget
skall upplevas som rättvist och träffsäkert.
Betygskriterierna måste också vara tydliga och väl
avvägda, så att lärare och elever har samma
uppfattning om vad som krävs för respektive nivå.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
39. Förändring av betygssystemet (punkt 27) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub276 yrkandena 25 och 26
och avslår motionerna
2003/04:Ub254,
2003/04:Ub341 yrkande 1,
2003/04:Ub367 yrkande 17,
2003/04:Ub388 yrkande 7,
2003/04:Ub392 yrkande 8 samt
2003/04:Ub439 yrkande 17.
Ställningstagande
Nationella betyg bör sättas senast i årskurs 5. De
utgör då en värdering av elevens uppnådda förmåga
efter de första fem åren. De ger också en nationell
avstämning av kunskapsläget mitt i skoltiden. De
elever och föräldrar som efterfrågar betyg tidigare
skall ha rätt att få det. Detta innebär att det
skall vara helt upp till skolor och föräldrar att
använda skriftliga omdömen, skriftliga betyg eller
muntliga samtal som grund för kommunikationen mellan
skola och hem.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
40. Alternativ till dagens betygssystem (punkt
28) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 28
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub309 yrkande 1
och avslår motion
2003/04:Ub292 yrkande 19.
Ställningstagande
Man bör utreda ett alternativ till dagens
betygssystem. En grundstomme i ett alternativt
system bör vara skriftliga intyg kombinerat med
fortsatta kontinuerliga muntliga utvecklingssamtal.
Ett nytt system skulle kunna vara uppbyggt i tre
steg med stegvis ökad konkretionsgrad: från enbart
muntliga utvecklingssamtal de första tre åren, från
årskurs 4 en övergripande skriftlig rapport och från
årskurs 7 tydlig och konkret skriftlig information
uppdelad på de olika ämnena. Den skriftliga
rapporten skall mycket tydligt betona elevens
utvecklingsmöjligheter.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
41. Dokumentering av elevens engagemang (punkt
29) - v, mp
av Mikaela Valtersson (mp) och Lennart Gustavsson
(v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub271 yrkande 13.
Ställningstagande
Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram
förslag till ändring i skollagen så att det framgår
av en elevs slutbetyg om hon eller han varit
engagerad i utvecklingen av skoldemokrati.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
42. Prövning i ämne (punkt 30) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna
Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel
Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub276 yrkande 27.
Ställningstagande
Vi föreslår att riksdagen begär att regeringen
lägger fram förslag om rätt att tentera upp och av
betyg i såväl grund- som gymnasieskola. För att
ytterligare öka möjligheterna för eleven skall det
vara möjligt att återkommande tentera av de olika
nivåerna på ämnena som ett komplement till att gå
hela kurser och erhålla betyg på så vis.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
43. Rätt att överklaga betyg (punkt 31) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 31
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub309 yrkande 2
och bifaller delvis motion
2003/04:Ub408 yrkande 2.
Ställningstagande
För att stärka elevernas rättstrygghet bör elever ha
rätt att överklaga betyg i enlighet med
Skollagskommitténs förslag.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
44. Lokala skolstyrelser (punkt 32) - c, mp
av Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub392 yrkande 13
och bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 15 och
2003/04:Ub439 yrkande 32.
Ställningstagande
Försöksverksamhet med lokala styrelser med
föräldramajoritet genomförs nu i hela landet. Denna
försöksverksamhet bör permanentas. Styrelsernas
befogenheter bör avgränsas så att skiljelinjen
mellan lärarnas och skolledningarnas pedagogiska
ledarskap och föräldrastyrelsernas uppgifter blir
tydlig.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
45. Lokala skolstyrelser (punkt 32) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 32
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub439 yrkande 32
och avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 15 och
2003/04:Ub392 yrkande 13.
Ställningstagande
Varje skola skall ha en lokal skolstyrelse. I
styrelsen, som skall ledas av rektor, kan finnas
representanter för personal, elever och föräldrar,
men även andra representanter för näringslivet på
orten, elever som tidigare gått på skolan eller mor-
och farföräldrar kan förekomma. Styrelsens uppgift
skall vara att arbeta för skolans bästa. Rektor och
styrelse bör utifrån den ekonomiska ram och de mål
som är uppsatta vara fria att själva besluta om och
utforma skolans verksamhet.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
46. Samarbete mellan skola och föräldrar (punkt
33) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Tobias
Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub368 yrkande 4,
2003/04:Ub388 yrkande 20 och
2003/04:Ub439 yrkande 38
samt avslår motion
2003/04:Ub292 yrkande 12.
Ställningstagande
Föräldrarnas rätt till information och inflytande i
skolan behöver stärkas. För att föräldrarna skall
kunna vara delaktiga och bli en tillgång måste
samarbetet mellan hem och skola öka. Engagerade
föräldrar ger bättre möjligheter för eleven att
klara av och uppskatta skolarbetet. För att detta
skall bli möjligt måste föräldrar få mer information
om arbetsinsatser och resultat. En självklar del i
arbetet med normer och respekt för varandra är att
föräldrarna hålls informerade om hur deras barn
sköter sig. Olovlig frånvaro, skolk, skall alltid
rapporteras direkt till föräldrarna. Varje skola
skall vara tydlig i fråga om mål, innehåll,
arbetsformer samt ömsesidiga rättigheter och
skyldigheter. Det är viktigt att båda föräldrarna,
vid delad vårdnad, får information om hur det går
för deras barn samt att kommunen underlättar
skolgången för elever som bor på två ställen.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
47. Samarbete mellan skola och föräldrar (punkt
33) - v
av Lennart Gustavsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 33
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub292 yrkande 12
och avslår motionerna
2003/04:Ub368 yrkande 4,
2003/04:Ub388 yrkande 20 samt
2003/04:Ub439 yrkande 38.
Ställningstagande
Föräldrautbildningens betydelse för
föräldramedverkan i skolan bör uppmärksammas.
Initiativ till och projekt kring föräldrautbildning
bör därför uppmuntras och spridas till fler skolor
och kommuner. Som exempel kan nämnas projekt "sy och
språka". Ett annat framgångsrikt projekt som är värt
att studera är det engelska "Family learning" som
särskilt vänder sig till mammor med annat modersmål
än engelska. Regeringen bör återkomma med förslag om
hur föräldrautbildningsverksamhet skall kunna
spridas till fler skolor och kommuner.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
48. Elevinflytande (punkt 34) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 34
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub439 yrkandena 36 och 37 samt
2003/04:Kr361 yrkande 6
och avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 11,
2003/04:Ub292 yrkande 9 samt
2003/04:Ub408 yrkande 3.
Ställningstagande
En lagstadgad miniminivå av elevinflytande bör
införas. Dagens lagutformning stadgar endast att
elevinflytande skall finnas, inte i vilken
omfattning eller på vilket sätt. Skollagen måste
därför bli mer konkret. Att ge elever inflytande och
ansvar är det bästa sättet att utveckla deras känsla
för demokratiska beslutsformer och förmåga till
ansvarstagande för gemensamma
samhällsangelägenheter. Skolledare, lärare och övrig
personal måste ge eleverna möjlighet att utöva sina
rättigheter och att öva sig i demokratiskt
beslutsfattande. Inflytandet bör gälla såväl
organisation som undervisning.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
49. Elevinflytande (punkt 34) - v, mp
av Mikaela Valtersson (mp) och Lennart Gustavsson
(v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub271 yrkande 11
och avslår motionerna
2003/04:Ub292 yrkande 9,
2003/04:Ub408 yrkande 3,
2003/04:Ub439 yrkandena 36 och 37 samt
2003/04:Kr361 yrkande 6.
Ställningstagande
Det är av stor vikt att elever har ett starkt
inflytande under hela sin skoltid. Regeringen bör
genom uppdrag till Myndigheten för skolutveckling
följa olika försök till fördjupad elevdemokrati och
sprida goda idéer och uppmuntra kommunerna att ta
initiativ till demokratiska mötesplatser mellan
elever och lärare.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
50. Rätt att frånvara från undervisningen
(punkt 35) - v, mp
av Mikaela Valtersson (mp) och Lennart Gustavsson
(v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub271 yrkande 12.
Ställningstagande
Skollagen bör ändras för att garantera att elever
ges rätt att vara frånvarande från undervisning för
arbete med elevinflytande, skyddsombudsarbete,
skoltidningsarbete e.d. Vi menar att en elev både
har rätt att lämna undervisningen och har rätt att
få stödundervisning för den del av undervisningen
eleven inte deltagit i på grund av elevfackligt
arbete.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
51. Översyn av arbetsmiljölagen (punkt 36) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 36
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub271 yrkande 10.
Ställningstagande
Arbetsmiljölagen är skriven med ett fackligt
perspektiv och inte anpassad efter skolans värld.
Därför behöver en översyn av arbetsmiljölagen göras
så att den i sin helhet även kommer att omfatta ett
elevperspektiv.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
52. Elevskyddsombud (punkt 37) - v, mp
av Mikaela Valtersson (mp) och Lennart Gustavsson
(v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub271 yrkandena 8 och 9 och
2003/04:Ub292 yrkande 11
och bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub392 yrkande 26,
2003/04:Ub485 samt
2003/04:Ju262 yrkande 2 (i denna del).
Ställningstagande
Elevskyddsombudens roll måste stärkas i
arbetsmiljöarbetet. Elevskyddsombuden skall vara
till person och funktion kända av alla. De skall ha
samma rättigheter som skyddsombuden på vuxnas
arbetsplatser och därmed även rätt att kalla in
skyddsinspektör vid behov. Rätten att utse
elevskyddsombud skall införas även för årskurserna
1-6. Elevskyddsombuden bör ha rätt att kalla in
arbetsmiljöinspektionen. Elevskyddsombud för barn
och unga i skolan infördes i arbetsmiljölagen 1990,
alltså för mer än tio år sedan. Nu behövs konkreta
utbildningsinsatser och reella möjligheter att
påverka.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
53. Elevskyddsombud (punkt 37) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 37
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub392 yrkande 26
och bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 8,
2003/04:Ub292 yrkande 11,
2003/04:Ub485 och
2003/04:Ju262 yrkande 2 (i denna del)
och avslår motion
2003/04:Ub271 yrkande 9.
Ställningstagande
Elevers rättigheter påminner om arbetstagares
rättigheter vad gäller arbetsmiljö. Skillnaden är
dock bl.a. att anställdas ombud får rösta vid
skyddskommitténs sammanträde och sammankalla sådana
sammanträden, elevskyddsombuden får bara yttra sig.
Skyddsombuden har också rätt att stoppa verksamhet
som utgör hot, det har inte elevskyddsombuden. De
har även undantagits från rätten att ta del av
sekretessbelagd information. Elevers inflytande på
arbetsmiljön skulle stärkas genom att rättigheterna
för elevskyddsombuden i 6 kap. 17 och 18 §§
arbetsmiljölagen utökades till att likna de som
gäller för övriga skyddsombud.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
54. Skolans arbetsmiljö (punkt 38) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub388 yrkande 11
och avslår motionerna
2003/04:Ub292 yrkandena 4 och 17,
2003/04:Ub357,
2003/04:Ub439 yrkandena 4 och 28 samt
2003/04:Ju262 yrkande 2 (i denna del).
Ställningstagande
Trots att svenska skolelever omfattas av
arbetsmiljölagen har brister i skolans arbetsmiljö
avslöjats när det gäller både den psykosociala och
den fysiska arbetsmiljön. Allergiframkallande
skollokaler, bullriga miljöer och olycksdrabbade
skolgårdar är exempel på problem i den fysiska
arbetsmiljön. Elever och lärare måste självklart ha
en arbetsplats som uppfyller kraven på en acceptabel
arbetsmiljö.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
55. Skolans arbetsmiljö (punkt 38) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 38
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub439 yrkandena 4 och 28
och avslår motionerna
2003/04:Ub292 yrkandena 4 och 17,
2003/04:Ub357,
2003/04:Ub388 yrkande 11 samt
2003/04:Ju262 yrkande 2 (i denna del).
Ställningstagande
En god fysisk miljö är viktig ur pedagogisk
synvinkel. Miljön påverkar inte bara barnens fysiska
hälsa utan också deras psykiska tillstånd. Det är
viktigt att skolan har tydliga regler om vad som är
tillåtet och inte. Eleverna har rätt att kräva en
bra arbetsmiljö.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
56. Skolans arbetsmiljö (punkt 38) - v
av Lennart Gustavsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 38
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub292 yrkandena 4 och 17,
och avslår motionerna
2003/04:Ub357,
2003/04:Ub388 yrkande 11,
2003/04:Ub439 yrkandena 4 och 28 samt
2003/04:Ju262 yrkande 2 (i denna del).
Ställningstagande
Skolverket bör få i uppdrag att utifrån
arbetsmiljölagen utarbeta konkreta riktlinjer
angående elevers arbetsmiljö som ett stöd för
skolornas arbete. Riktlinjerna bör formuleras på ett
sådant sätt att de kan följas upp och utvärderas.
Barn och unga måste också garanteras en arbetsmiljö
som är fri från pornografi. Man måste finna vägar
att förhindra att datorer i skolor och bibliotek
används till att besöka Internetsidor med
pornografiskt innehåll.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
57. Nationellt register över olycksfall i
skolan (punkt 39) - v
av Lennart Gustavsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 39
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub292 yrkande 2.
Ställningstagande
Det är en allvarlig brist att det i dag inte finns
någon samlad statistik över barns och ungdomars
olycksfall i skolan. Arbetet med att skapa ett
register över olycksfall, tillbud och uppkomna
skador av fysisk och psykosocial karaktär, inklusive
anmälda kränknings- och mobbningsärenden, måste
påskyndas. En sådan statistik kan ge ökad kunskap
och därmed beredskap för ett utvecklingsarbete kring
elevers hälsa och arbetsmiljö, ett arbete som bör
dokumenteras i de kommunala
kvalitetsredovisningarna.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
58. Elevhälsa (punkt 42) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 42
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub439 yrkande 27
och avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkandena 28-31,
2003/04:Ub292 yrkandena 8, 13 och 23,
2003/04:Ub353,
2003/04:Ub398 yrkandena 1-3 och 7-9 samt
2003/04:Ub482.
Ställningstagande
Elevvården är en betydelsefull del av skolans
verksamhet. Kommunerna måste tillförsäkra
elevvårdspersonal erforderlig handledning och stöd i
deras arbete. Skolan bör samverka med andra
förvaltningar, inte minst socialförvaltningen, för
barnets bästa.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
59. Elevhälsa (punkt 42) - v
av Lennart Gustavsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 42
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub292 yrkandena 8, 13 och 23
och avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkandena 28-31,
2003/04:Ub353,
2003/04:Ub398 yrkandena 1- 3 och 7- 9,
2003/04:Ub439 yrkande 27 samt
2003/04:Ub482.
Ställningstagande
Skollagen skall vara entydig när det gäller elevers
tillgång till personal såsom skolpsykolog, kurator
och skolsköterska. Det är viktigt ur ett
likvärdighetsperspektiv att kunna garantera alla
elever rättigheten till elevhälsa och dess olika
kompetenser. Det är därför av stor betydelse att
utreda införandet av nyckeltal för elevhälsa. I
elevhälsaarbetet ingår ett antal fysiska
hälsokontroller. Med tanke på utvecklingen i ohälsan
bör dessa hälsoundersökningar utvidgas till att
innefatta någon form av lägesbeskrivning av den
psykosociala hälsan. Samtidigt bör överlämnandet
mellan barnavårdscentralerna och kommunal
elevhälsoorganisation utvecklas.
Individens hälsa är beroende av faktorer som kön,
socioekonomisk status, klass och sexuell läggning.
Denna kunskap om skillnader mellan barns och ungas
hälsa gör att kvalitetsgranskningar måste göras
utifrån alla elevers olika behov och situation.
Skolverket måste stötta skolor i detta arbete och
bör utarbeta kriterier eller liknande som stöd för
skolors kvalitetsarbete. En handledning för
kvalitetsarbete i syfte att förstärka
kvalitetsredovisningen vad avser olika perspektiv,
som klass, kön, etnicitet, sexualitet etc, bör
utarbetas.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
60. Kostens betydelse (punkt 43) - v, mp
av Mikaela Valtersson (mp) och Lennart Gustavsson
(v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub271 yrkandena 35 och 36
och bifaller delvis motion
2003/04:Ub285.
Ställningstagande
Den mat som serveras i de kommunala köken bör, så
långt det är möjligt, vara närodlad. Livsmedel från
andra länder bör i första hand vara ekologiskt
odlade och rättvisemärkta. Detta för att bidra till
en mer rättvis handel i världen och hjälpa de
enskilda och odlarkooperativ som försöker försörja
sig på att producera rena livsmedel. Skolan har
också ett ansvar för att stödja de elever som är
eller riskerar att bli överviktiga. Det kan skolan
göra genom att se till att det finns ett bra utbud i
skolans kafeteria, kiosk eller automater och att det
inte finns läsk, godis och snacks där.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
61. ANT-undervisning (punkt 44) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 44
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub439 yrkande 39 och
2003/04:So578 yrkandena 1 och 2
och avslår motionerna
2003/04:So270 yrkande 3 och
2003/04:So645 yrkande 13.
Ställningstagande
Skolorna måste ta ett större ansvar och förbättra
sin ANT-undervisning. Kompetensen hos
ungdomsmottagningar och skolhälsovård borde bättre
tas till vara vid denna typ av undervisning. ANT-
undervisningen bör påbörjas redan från läsår fyra
och sedan kontinuerligt finnas med i
skolverksamheten fram till nionde klass. Polisen,
f.d. missbrukare, frivilligorganisationer m.fl. är
de som är bäst lämpade att informera om
missbruksrelaterade frågor på ett realistiskt och
verklighetsanknutet sätt. De unga har själva på ett
ungdomsting uttryckt önskemål om att f.d.
missbrukare och föräldrar till missbrukare bör
föreläsa ute på skolorna. Sådana initiativ bör
uppmuntras genom att Ungdomsstyrelsen ges i uppdrag
att organisera en sådan verksamhet.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
62. Drogpolicy i skolan (punkt 45) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:So345 yrkande 5
och avslår motionerna
2003/04:Ub351 yrkande 2,
2003/04:So414 yrkande 5 samt
2003/04:So639 yrkande 3.
Ställningstagande
Alla skolor bör åläggas att införa en "drogpolicy" i
syfte att upptäcka och åtgärda missbruk. Det kan ske
i samarbete med föräldrar, socialtjänst och polis.
Det kan dessutom ha stor betydelse att ungdomar
själva engagerar sig i information och
opinionsbildning kring alkohol, narkotika och
tobak.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
63. Samarbete med övriga samhället (punkt 46) -
m, kd
av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna
Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub276 yrkande 34.
Ställningstagande
Öppenhet och mångfald handlar inte bara om skolans
inre värld, utan också om dess kontakt med den yttre
världen. Samarbete med idrottsklubbar, näringsliv
och det civila samhället skall uppmuntras och kommer
att bli allt viktigare för en väl fungerande och
intressant skola.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
64. Det informella lärandet (punkt 47) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 47
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Kr361 yrkande 5
och avslår motion
2003/04:Ub295.
Ställningstagande
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med
förslag till åtgärder för att uppvärdera det icke
formella lärandet.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
65. Naturskolor (punkt 48) -v, c, mp
av Mikaela Valtersson (mp), Lennart Gustavsson
(v) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 39 och
2003/04:Ub392 yrkande 28.
Ställningstagande
Vi anser att det är viktigt att utomhuspedagogiken
fortsätter efter förskolan och finner former i högre
årskurser och i gymnasieskolan. Myndigheten för
skolutveckling bör på olika sätt hjälpa till att på
olika sätt sprida information och kunskap om
naturskolor och utomhuspedagogik till skolor och
lärare i hela landet.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
66. IT som pedagogiskt hjälpmedel (punkt 49) -
kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 49
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub439 yrkande 18.
Ställningstagande
Många kommuner kommer på grund av pengabrist ej att
fullfölja satsningen på ITiS när projektet ej längre
är statsfinansierat. Regeringen bör återkomma med
förslag till hur kommunerna skall kunna fortsätta
med satsningar på IT som pedagogiskt hjälpmedel.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
67. Bristerna inom skolbarnsomsorgen (punkt 51)
- kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 51
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub438 yrkande 4.
Ställningstagande
Skolverkets kritik mot skolbarnsomsorgen för tio-
till tolvåringarna vad avser bl.a. dåliga lokaler,
personalbrist och stora barngrupper är allvarlig.
Kommunerna måste ta sitt ansvar och utveckla
skolbarnsomsorgen framför allt i dessa
åldersgrupper. I den öppna verksamheten har barnen
själva större möjlighet att hitta en avvägning som
passar dem. Här finns stora möjligheter för kommuner
i samverkan med andra utförare, t.ex. föreningar och
kyrkor, att kunna erbjuda en högkvalitativ
verksamhet.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
68. Rätt till fritidshemsplats (punkt 52) - v
av Lennart Gustavsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 52
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub292 yrkande 22.
Ställningstagande
Jag anser att alla barn skall ha rätt till en
likvärdig skolbarnsomsorg. När det gäller tillgången
till fritidshemsverksamhet finns stora skillnader
mellan barn beroende på bl.a. föräldrarnas
socioekonomiska bakgrund och utbildningsnivå. Det är
ur ett likvärdighetsperspektiv viktigt att se över
nyttjandet av fritidshemmen. Det är angeläget att
snarast se över möjligheterna att införa rätt till
fritidshem för alla barn, inklusive barn till
arbetslösa och föräldralediga, upp till 12 års
ålder.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.
1. Mindre klasser (punkt 7) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Särskilt under elevers första skolår är små
klasser positivt för kunskapsresultatens
utveckling. Detta är den övervägande bilden även
om detta varit föremål för diskussion mellan
forskare. En central insikt är dock att det allra
viktigaste är hur skolans resurser används.
Resursernas storlek spelar roll för skolans
kunskapsresultat. Det behövs förmodligen ökade
resurser till skolan totalt sett. Men avgörande är
hur skolans resurser används.
Sverige lägger mest medel i världen på skola, men
vi lägger långt ifrån mest i världen på utbildning.
I Sverige går en oproportionerligt stor andel av
resurserna till annat än undervisning, såsom lokaler
och administration. Kostnaden per elev i skolan
säger därför inte särskilt mycket om undervisningens
resurser.
Av den totala kostnaden per elev används i Sverige
endast 46 % för att täcka undervisningskostnader.
Kostnader för annan personal uppgår till 11 % av
totalkostnaden, medan övriga löpande utgifter svarar
för resterande 43 % av den totala elevkostnaden.
Inget annat land, utom Tjeckien, har en
tillnärmelsevis lika stor andel övriga löpande
kostnader, och inget annat land använder en så liten
andel av den totala elevkostnaden till undervisning.
Kostnaden per elev i grundskolan har minskat
under 1990-talet. Kostnaden per elev har minskat med
drygt 5 %, eller ca 3 000 kr per elev i fasta
priser, mellan åren 1991 och 1999. Huvuddelen av
minskningen avser kostnader för undervisning, där
besparingarna uppgår till ca 3 500 kr eller ca 12 %.
Utifrån forskningens resultat om klasstorlekens
betydelse för kunskapsresultaten vore det intressant
att utreda vad som skulle krävas för att möjliggöra
en klasstorlek om 15 elever under skolans tre första
år. Det är angeläget att en sådan möjlighet inte
blir tvingande eller styrande utan att skolledningar
får frihet att själva utforma verksamheten.
2. Nationell styrning samt uppföljning och
utvärdering (punkt 10) - c
av Håkan Larsson (c).
Jag anser att det finns ett behov av ett nationellt
kvalitetsinstitut. För att ge kommunerna stöd i
kvalitetsarbetet anser Centerpartiet att ett
nationellt kvalitetsinstitut bör inrättas, i stället
för Utvecklingsmyndigheten. Ett nationellt
kvalitetsinstitut kan åstadkomma en jämförelse
kommun för kommun och skola för skola. Ett sådant
institut bör ha till uppgift såväl att sammanställa
uppgifter för nationella jämförelser som att
utveckla metoder för att förbättra utvärderingen och
stödja kommunernas kvalitetsarbete. Ett nationellt
kvalitetsinstitut bör vara fristående.
3. Skriftliga omdömen m.m. (punkterna 24 och
33) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Kommunikationen kring elevernas resultat och hur
eleverna kan stödjas i sin utveckling behöver
förbättras. I dag hålls utvecklingssamtal varje
termin, där eleven, föräldrarna och lärarna
deltar. Dessa samtal fungerar bra och uppskattas
av föräldrarna. Skolorna måste dock också kunna
erbjuda föräldrarna skriftlig information om
elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling.
En sådan skriftlig information skall kunna ges
redan från början av grundskoletiden. I
informationen kan även en plan göras för hur
elevens utveckling kan stödjas. Skolorna skall
kunna utforma den skriftliga informationen på det
sätt de anser lämpligast.
Detta skall vara en rättighet för föräldrar och
elever, inte en skyldighet. I friheten att välja
skola skall det under de första åren finnas utrymme
att välja en skola utan betyg eller skriftliga
omdömen.
Föräldrar är de viktigaste personerna i varje
elevs liv. För att skolan skall lyckas med sitt
uppdrag är föräldrarnas intresse för sina barns
skolgång av största vikt. Föräldrar som talar
positivt om skolan, uppmuntrar och stöder, förhör
läxor och visar intresse bidrar till elevens
förutsättningar till ett lyckat lärande. Det visar
aktuell forskning. Föräldrar skall ha möjlighet att
vara delaktiga i skolvardagen. Föräldrars rätt till
information behöver stärkas. Även om vårdnadshavarna
bor på skilda adresser, skall de båda ha rätt till
samma information från skolan.
4. Lokala skolstyrelser (punkt 32) - m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Tydliga nationella riktlinjer för utbildningens
innehåll i form av skollag och läroplan har
positiva effekter på elevernas kunskapsnivå. I
verkställandet av dessa är dock ett
decentraliserat beslutsfattande bättre.
Skolorna bör ha beslutanderätten över hur de
centralt satta målen skall uppnås,
undervisningsmetoder, anställningsbeslut,
lönesättning och hur skolans resurser fördelas. Även
lärarnas inflytande över undervisningen bör öka.
Det bör finnas utrymme för många olika
styrelseformer. Utvecklingen bör från politiskt håll
underlättas genom att förbud och byråkrati
begränsas. Detta bör ske utan särbehandling av vissa
mer eller mindre politiskt korrekta skolhuvudmän.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna
motionstiden
2003/04:Ub202 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om striktare regler vid skolk.
2003/04:Ub203 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tidpunkten för skolstart.
2003/04:Ub229 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Skolverket bör ges i
uppdrag att ta fram riktlinjer och råd för sponsring
av skolor.
2003/04:Ub237 av Christer Nylander (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunala
skolplaner.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ändring i
skollagen för att säkerställa pedagogers avgörande
inflytande över skolan.
2003/04:Ub239 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förutsättningarna för
ett särskilt tidsbegränsat stöd till glesbygdsskolor
utreds.
2003/04:Ub244 av Peter Danielsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ett förslag om
förtroendefull information i skolan brådskar.
2003/04:Ub254 av Tuve Skånberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fler betygssteg.
2003/04:Ub266 av Cristina Husmark Pehrsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett svenskt initiativ för
att möjliggöra en gränsöverskridande utbildning
också på grundskolenivå.
2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):
8. Riksdagen beslutar att förändra och stärka
elevskyddsombudens roll i enlighet med vad som
anförs i motionen.
9. Riksdagen beslutar att elevskyddsombud införs
fr.o.m. skolår ett.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
arbetsmiljölagen.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att Skolverket bör få i uppdrag att verka
för att skolorna skapar demokratiska mötesplatser.
12. Riksdagen beslutar om ändring i skollagen för
att garantera att elever ges rätt att frånvara
från undervisning för arbete med elevinflytande,
skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete e.d. i
likhet med skollagskommitténs förslag.
13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag på ändring i skollagen så att det framgår
av en elevs slutbetyg om denne varit engagerad i
elevinflytande, skyddsombudsarbete,
skoltidningsarbete e.d.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lokala
skolstyrelser med föräldramajoritet införs i
grundskolan.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av bättre
tillsyn och kvalitetsuppföljning av både de
fristående och de kommunala skolorna.
27. Riksdagen beslutar om ändring angående
skolplikten för att möjliggöra för en mer flexibel
skolstart från 6-8 års ålder.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
skolhälsovården och elevvården samlas under ett
nytt begrepp: elevhälsa.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verka för att
kompetensen kring självmord ökar bland
elevhälsopersonal och annan skolpersonal.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bättre tillgång
till en väl organiserad elevhälsa.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
knyta andra kompetenser till elevhälsan.
35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att det
i de kommunala köken främst serveras ekologiskt
framtagen och närodlad mat.
36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om problemen med
övervikt.
38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolor skall
vara en reklamfri zon.
39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
sprida kunskap och information om naturskolor och
utomhuspedagogik.
2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en mer
individanpassad undervisning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bristen på tydliga
mål och incitament.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bristen på
utvärdering.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
lärare och skolledare får ett tydligt mandat att
tillrättaföra elever som skolkar eller stör
undervisningen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolors
självständighet.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tydlig
ansvarsfördelning för vad de olika politiska
nivåerna skall göra.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om profilskolor.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationell
lagstiftning och styrdokument samt ett nationellt
kvalitetsinstitut.
16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om likvärdig återkommande utvärdering av
samtliga skolor oavsett huvudman eller inriktning.
18. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om nationella prov och LUS.
19. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om individuella kunskapsplaner.
20. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om tidiga stödinsatser för elever som
riskerar att inte nå målen.
24. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om flexibel skolstart.
25. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om nationella betyg.
26. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om möjligheter att avge betyg och
skriftliga omdömen för skolornas huvudmän.
27. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om rätt att tentera upp och av betyg i
såväl grund- som gymnasieskola.
33. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om undervisning på entreprenad.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samarbete med det
civila samhället.
2003/04:Ub285 av Helene Petersson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om frukostens betydelse för
skolelevers inlärningsförmåga.
2003/04:Ub289 av Birgitta Sellén och Margareta
Andersson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket i
samarbete med Kommunförbundet arbetar för att
lokala handlingsplaner skall upprättas vid varje
skolenhet.
2003/04:Ub292 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag om hur ett nationellt statistikregister
över elevers olycksfallsskador kan inrättas och
följas upp i enlighet med vad som anförs i
motionen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att den bör uppdra åt Skolverket att,
utifrån Socialstyrelsens föreskrifter om städning,
inkludera frågan i skolors kvalitetsarbete.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att den bör uppdra åt Skolverket att
utifrån arbetsmiljölagen utarbeta riktlinjer
angående elevers arbetsmiljö i enlighet med vad
som anförs i motionen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda om
införande av nyckeltal för elevhälsa.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en översyn av
möjligheterna att bedriva elevfackligt arbete.
11. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag som stärker elevskyddsombudens ställning.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning om
hur föräldrautbildning, med i motionen nämnda
projekt som förebilder, skall kunna spridas till
fler skolor och kommuner samt deras betydelse för
föräldramedverkan i skolan.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att den bör uppdra åt Skolverket att
utarbeta en handledning för kvalitetsarbete i
syfte att förstärka kvalitetsredovisningen vad
avser olika perspektiv, som klass, kön, etnicitet,
sexualitet etc.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stoppa
tillgänglighet till pornografi i skolans miljö.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inleda arbetet
med att utveckla ett bedömningssystem i
grundskolan som anpassas till den nya
gymnasieskolan.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillgången till
vägledning i grundskola och gymnasieskola.
22. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändringar i skollagen så att det
klart framgår att även barn i åldersgruppen tio-
tolv år har rätt till fritidshemsplats och att
detta skall gälla även barn till arbetslösa och
föräldralediga.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
möjligheterna till en breddning av de
hälsokontroller som ingår i elevhälsoarbetet att
innefatta även psykosociala aspekter.
2003/04:Ub295 av Dan Kihlström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ge organisationer som
Snilleblixtarna ett nationellt uppdrag i syfte att
stödja och utveckla entreprenörsandan i skolan.
2003/04:Ub297 av Anna Lindgren och Yvonne Andersson
(m, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skolor på entreprenad.
2003/04:Ub304 av Margareta Andersson och Birgitta
Sellén (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans
pedagogiska ansvar för barn i behov av särskilt
stöd.
2003/04:Ub309 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett alternativ
till dagens betygssystem skall utredas.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av skollagen så att man inför
rätten att överklaga betyg.
2003/04:Ub331 av Camilla Sköld Jansson (v):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
på hur resultaten från sömnforskningen skall tas
till vara i organiseringen av skolverksamheten.
2003/04:Ub341 av Mikael Oscarsson (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten att
kunna ge betyg tidigare och oftare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten att ge
skriftliga omdömen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten att ge
omdömen i ordning och uppförande.
2003/04:Ub351 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson
(c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om återkommande
rikskampanjer i skolan om farorna med användandet
av olika droger.
2003/04:Ub353 av Inger Nordlander (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att trygga skolelevernas
hälsotillstånd.
2003/04:Ub355 av Nikos Papadopoulos och Joe Frans
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en analys av situationen
för svenska elever utomlands.
2003/04:Ub357 av Yilmaz Kerimo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ökat elevengagemang för
bättre studiero och arbetsmiljö i skolan.
2003/04:Ub361 av Gunnar Nordmark (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förebygga uppkomsten av
tinnitus bland elever och personal i skolan.
2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fler betygssteg
och en nationell utvärdering av betygsättningen.
2003/04:Ub368 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om respekt för
elevers olikheter.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om god
inlärningsmiljö.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om föräldrars
delaktighet.
2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skollagen
skall ändras så att alla elever har rätt till
undervisning och stöd även efter skolpliktens
upphörande tills de blir behöriga till
gymnasieskolans nationella program eller kan börja
i vuxenutbildning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever i behov
av stöd skall ha rätt att få det av en
speciallärare, enskilt eller i mindre grupp.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla elever
skall få betyg från årskurs sex och att
betygsskalan skall bli sexgradig.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skriftliga
omdömen skall lämnas till alla elevers
vårdnadshavare fr.o.m. första årskursen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att nationella
prov i matematik och svenska skall ges senast i
årskurs tre.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om arbetsmiljön.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om extra resurser och
andra metoder att öka integrationen i skolan.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att eleverna
normalt skall börja grundskolan vid sex års ålder
och avsluta den när målen har uppnåtts.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kommunala
skolor skall göras mer fristående från kommunala
politiker.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samarbete mellan
skola och föräldrar.
2003/04:Ub392 av Håkan Larsson m.fl. (c):
3. Riksdagen begär hos regeringen förslag till
reformer för rätt till kunskaper, lokal makt och
fler lärare i enlighet med vad i motionen anförs.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att skollagen
skrivs om med utgångspunkt i att en individuell
kunskapsrätt införs.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att genomföra
försöksverksamhet med flexibel skolstart.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
individuella utvecklingsplaner skall införas från
årskurs 1.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att betyg
skall ges från årskurs 6 och sättas i sex steg.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att Skolverket
bör få ökade befogenheter att kunna rikta
sanktioner mot kommuner som inte sköter sitt
uppdrag.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att införa
lokala skolstyrelser.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om inrättandet av
kunskapskontrakt.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
ämnesundervisning på ett annat språk än svenska
bör kunna ske på distans.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
rättigheterna för elevskyddsombuden i 6 kap. 17
och 18 §§ arbetsmiljölagen bör utökas till att
likna dem som gäller för övriga skyddsombud.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att Skolverket
bör uppmuntra olika former av naturskolor.
2003/04:Ub394 av Viviann Gerdin m.fl. (c, fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla barns
frånvaro i grundskola och gymnasieskola skall
följas upp, oavsett barnens bakgrund.
2003/04:Ub398 av Mia Franzén (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att var man än
bor och vilken skola man än väljer att gå i skall
rätten till en god skolhälsovård för kropp och
själ tryggas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
skolhälsovården skall utgöra ett komplement till
föräldrarnas ansvar att se till det bästa för
barnen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att tidig
upptäckt och tidigt stöd via skolhälsovården kan
förhindra livslångt (livskort) lidande.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av att
stärka barns och ungdomars självkänsla och
egenvärde, vilket ger oskattbara värden för
framtiden.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om det orimliga i
att de pedagogiska ledarna/rektorerna skall
besluta om hur stora resurser skolhälsovården
skall få.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av att
skolhälsovården är budgetmässigt fristående från
övrig skolverksamhet och verkar under annan
kommunal huvudman.
2003/04:Ub408 av Fredrik Olovsson och Hillevi
Larsson (s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten för en
elev att få sina betyg opartiskt prövade.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att eleverna
skriftligt och anonymt skall få utvärdera sina
lärares arbete.
2003/04:Ub417 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att rektorn och
lärarna skall ha ansvar för beslut om ekonomi,
personal och pedagogik.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolledaren
skall ges goda förutsättningar för att leda den
skola där han eller hon verkar.
2003/04:Ub418 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kommunernas
uppföljning av fullgörandet av skolplikten måste
förbättras, så att skolgången säkras för flickor
som växer upp i miljöer präglade av patriarkala
värderingar.
2003/04:Ub426 av Peter Danielsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att lagen bör ändras så att
grund- och gymnasieskolor skall kunna drivas på
entreprenad.
2003/04:Ub438 av Inger Davidson m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bristerna inom
skolbarnsomsorgen.
2003/04:Ub439 av Alf Svensson m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att arbetet med
skolans värdegrund skall ingå i skolornas
kvalitetsredovisning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om arbetsro i skolan.
6. Riksdagen begär att regeringen skall återkomma
till riksdagen med förslag om hur möjligheten till
flexibel skolstart skall utnyttjas i högre grad.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad samverkan
mellan grund- och gymnasieskolan.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studie- och
yrkesvägledarnas betydelse.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vidareutveckling
av utvecklingssamtalen.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betygssystemets
utformning.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om IT som pedagogiskt
hjälpmedel.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de nationella
proven i årskurs fem skall vara obligatoriska och
genomföras i flera ämnen.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om upprättandet av
ett ansvarskontrakt i grundskolan.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
mindre klasser och skolenheter.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stärka
rektorns roll som pedagogisk ledare.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
skolledarutbildningen.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en rektor som
anställs i grundskolan skall ha erlagt
rektorsexamen.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om elevvårdens
betydelse.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den fysiska miljön
i skolan.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rollfördelningen i
den målstyrda skolan.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lokala styrelser
för skolorna.
36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en lagstadgad
miniminivå för elevinflytande.
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av ett ökat
elevinflytande i takt med stigande ålder.
38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om föräldrars rätt
till information och inflytande i skolan.
39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ANT-utbildningen.
2003/04:Ub441 av Inger Davidson m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om redovisning av
skolornas värdegrundsarbete och om redovisning av
skolornas kvalitetsredovisning.
2003/04:Ub470 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att landets
kommunala skolor bör omvandlas till självständiga
enheter, där medarbetarna med fullt ansvar för
verksamhetens utveckling har att besluta om
skolans angelägenheter.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de nationella
riktlinjerna och målen för skolans verksamhet
skall uppnås och avgöras av respektive skola.
2003/04:Ub471 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om god utbildning som
en central del i en fungerande välfärdspolitik.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillgång till
god utbildning är en grundläggande rättighet för
alla svenska barn och ungdomar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla barn och
ungdomar skall erbjudas möjlighet till en
individuellt anpassad utbildning.
2003/04:Ub472 av Sten Tolgfors (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att resultatet av
kvalitetsgranskningarna av enskilda skolor löpande
skall publiceras av Skolverket.
2003/04:Ub474 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ju bredare
skolans utbud blir genom individuella skolors
profilering, desto fler barn och ungdomar kommer
att finna sig till rätta och göra väl ifrån sig i
skolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att om varje skola
finner sitt område att bli särskilt duktig på
kommer kvaliteten i det samlade skolsystemet att
öka.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolors
profilering kan utgöra ett incitament för lärares
vidareutbildning.
2003/04:Ub482 av Kerstin Andersson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om professionell
elevhälsovård.
2003/04:Ub485 av Helene Petersson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om elevers inflytande på
arbetsmiljön i skolan.
2003/04:Ju262 av Rolf Olsson m.fl. (v):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillämpningen
av arbetsmiljölagen i skolan och
elevskyddsombudens ställning skall bli föremål för
översyn.
2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bristerna i dagens
skolpolitik för barn som behöver extra stöd.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bristerna i dagens
skolpolitik för barn som kommer till Sverige under
skolåren.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av en
individuell kunskapsrätt för alla skolbarn.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lärares och
rektorers möjlighet att styra skolan och välja
dess inriktning och profilering.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolors möjlighet
att ge tvåspråkig undervisning.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolors möjlighet
att vara värdskolor för elever från andra skolor
vad gäller språk- eller ämnesundervisning.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avsaknaden av en
likvärdig skola i alla delar av landet.
2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av tydliga
mål och utvärderingar i skolan.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det s.k. LUS-
projektet och att det bör få genomsyra hela
skolan.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
skapa magnetskolor och göra extrasatsningar på
skolor i utsatta områden.
2003/04:So270 av Birgitta Sellén och Birgitta
Carlsson (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fortbildning av
personal som arbetar med barn och ungdomar.
2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om drogpolicy i
skolan.
2003/04:So414 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolan skall
ha en absolut plikt att informera vårdnadshavare
vid misstanke om narkotikaanvändning.
2003/04:So578 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
uppdra till Skolverket att omgående stärka ANT-
undervisningen i grundskolan fr.o.m. årskurs 4.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om polisens och
frivilligorganisationernas betydelse i ANT-
undervisningen.
2003/04:So639 av Christer Adelsbo m.fl. (s):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att ge skolor
och fritidsverksamheter bättre möjligheter att
stärka den förebyggande verksamheten och att ge
stöd till utsatta ungdomar.
2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd,
v, c, mp):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om skolans
kursplaner i alkohol- och narkotikaundervisning.
2003/04:Kr361 av Helena Höij m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att uppvärdera det
informella lärandet.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en lagfäst
miniminivå för elevinflytande.
2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge Skolverket
i uppdrag att finna former för kunskaps- och
kompetensutveckling till de små skolorna.