Utbildningsutskottets betänkande
2003/04:UBU11
Grundskolans läroplan och ämnen
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 81
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år
2003.
Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. skolans
uppgift, skolans värdegrund, inriktning på
undervisningen samt timplanen. Ett flertal yrkanden
avser läroplans- och ämnesfrågor. Dessutom behandlas
yrkanden rörande kultur och musik i skolan, fysisk
aktivitet och hälsa samt undervisning i ämnet sex
och samlevnad.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga
motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till de
förslag som lagts fram av Skollagskommittén och
bereds inom Regeringskansliet.
I betänkandet finns reservationer på olika punkter
från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet,
Centerpartiet samt Miljöpartiet de gröna. Därtill
finns ett särskilt yttrande från Miljöpartiet de
gröna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Skolans uppgift
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub276 yrkandena 7 och 17,
2003/04:Ub368 yrkande 2 och
2003/04:Ub388 yrkande 1.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
2. Skolans värdegrund
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub282 yrkande 2,
2003/04:Ub321 yrkande 3,
2003/04:Ub325,
2003/04:Ub439 yrkande 1,
2003/04:Ub483 och
2003/04:Ub500.
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (v)
3. Obligatoriska och frivilliga ämnen i
grundskolan
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub276 yrkandena 21 och 22.
Reservation 5 (m)
4. Särskild och allmän kurs
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub388 yrkande 6.
Reservation 6 (fp)
5. Praktiska och teoretiska ämnen
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub372,
2003/04:Ub439 yrkandena 11 och 34 samt
2003/04:Kr231 yrkande 2.
Reservation 7 (kd)
6. Svenska för elever med utländsk
bakgrund
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub392 yrkande 20.
Reservation 8 (fp, c)
7. Undervisning i minoritetsfrågor
Riksdagen avslår motion
2003/04:K417 yrkande 4.
Reservation 9 (fp)
8. Hållbar utveckling i skolan
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub392 yrkande 29.
9. Avskaffande av timplanen
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 26,
2003/04:Ub388 yrkande 13 och
2003/04:Ub392 yrkande 6.
Reservation 10 (m, fp, c)
10. Modersmålsundervisning
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub316,
2003/04:Sf326 yrkande 24 och
2003/04:Sf402 yrkandena 3 och 4.
Reservation 11 (fp)
Reservation 12 (kd)
11. Undervisning i och på minoritetsspråk
Riksdagen avslår motion
2003/04:K417 yrkande 5.
Reservation 13 (fp)
12. Fysisk aktivitet och hälsa
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 37,
2003/04:Ub292 yrkande 5,
2003/04:Ub412,
2003/04:Ub429,
2003/04:Ub439 yrkande 12,
2003/04:Ub466,
2003/04:Ub480,
2003/04:Kr282 yrkande 2 och
2003/04:Kr285 yrkande 6.
Reservation 14 (m, fp, kd, c)
Reservation 15 (v)
13. Antalet idrottstimmar
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub201,
2003/04:Ub208,
2003/04:Ub287,
2003/04:Ub314,
2003/04:Ub450,
2003/04:Ub459 och
2003/04:Sk309 yrkande 2.
14. Simundervisning
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub358,
2003/04:Ub411 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ub432 och
2003/04:Ub435.
15. Sex- och samlevnadsundervisning
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub368 yrkande 6,
2003/04:Ub428 yrkandena 4 och 5,
2003/04:Ub437 yrkandena 4 och 5,
2003/04:Ub458 yrkande 2,
2003/04:K418 yrkande 27 och
2003/04:So568 yrkande 16.
Reservation 16 (m)
Reservation 17 (fp)
Reservation 18 (mp)
16. Hemkunskapsundervisning
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub401,
2003/04:Ub505 och
2003/04:L353 yrkande 2.
17. Historia
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub255 yrkande 3,
2003/04:Ub277 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ub386 yrkande 1,
2003/04:Ub418 yrkande 1 och
2003/04:Ub439 yrkande 14.
Reservation 19 (fp, kd)
18. Mediekunskap
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub517 yrkande 2.
Reservation 20 (kd)
19. Religionskunskap
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub439 yrkandena 2 och 15.
Reservation 21 (kd)
20. Retorik
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub308.
21. Kultur i skolan
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub439 yrkande 13 och
2003/04:Kr284 yrkande 1.
Reservation 22 (kd)
Reservation 23 (c)
22. Musik- och kulturskolor
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub303 yrkandena 14 och
2003/04:Ub317.
23. Elevens fria val
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub439 yrkande 30.
Reservation 24 (kd)
24. Kunskap om kooperation
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub446.
25. Utbildningsinsatser inom IT-området
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub447 och
2003/04:T474 yrkande 6.
Stockholm den 1 april 2004
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),
Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke (s),
Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik
Söderqvist (s), Anna Ibrisagic (m), Louise Malmström
(s), Ana Maria Narti (fp), Tobias Billström (m),
Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp),
Christer Adelsbo (s), Lennart Gustavsson (v) och
Håkan Larsson (c).
2003/04
UbU11
Utskottets överväganden
Skolans uppgift
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
skolans uppgift att förmedla kunskaper,
skolans uppgift att ge eleverna möjlighet att
nå de nationella kunskapsmålen, skolans
uppgift att förmedla kunskap och goda värden
samt att skolan bör prioritera baskunskaper.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp).
Motioner och utskottets ställningstagande
Moderata samlingspartiet och Folkpartiet tar i sina
motioner upp frågan om skolans huvuduppgift. I
Moderaternas motion 2003/04:Ub276 yrkande 7 anförs
att skolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper.
Ett stort antal mål i skolan riskerar att skymma det
som bör vara skolans mest angelägna uppgift,
nämligen att förmedla kunskap. I samma motions
yrkande 17 begärs att regeringen lägger fram förslag
om nationella kunskapsmål. Skolans viktigaste
uppgift är att ge eleverna möjlighet att nå de
uppsatta kunskapsmålen. Alla skall få grundläggande
färdigheter i t.ex. svenska, matematik och engelska.
Därför behöver kvaliteten i undervisningen
säkerställas bl.a. genom att nationella kunskapsmål
sätts upp. I motion 2003/04:Ub368 yrkande 2 skriver
Moderaterna att skolans uppgift är att förmedla
kunskap och goda värden. Skolans uppgift, menar man,
är att ge möjlighet till alla elever att klara
kunskapsmålen. I motion 2003/04:Ub388 yrkande 1
framhåller Folkpartiet att grundskolan skall
prioritera baskunskaperna läsning, skrivning och
räkning. Detta är förmågor som behövs för att kunna
ta till sig undervisningen i andra ämnen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Genom skollagen (SFS 1985:1100) och läroplanerna
anger regeringen och riksdagen de grundläggande
värden som skall prägla skolans verksamhet samt de
mål och riktlinjer som skall gälla. Målen för
skolans utbildning för barn och ungdom anges i 1
kap. 2 § skollagen (1985:1100) på följande sätt:
Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och
färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja
deras harmoniska utveckling till ansvarskännande
människor och samhällsmedlemmar. Motsvarande
skrivning i Skollagskommitténs förslag till ny
skollag lyder: Utbildningen syftar till att ge
kunskaper och färdigheter samt att främja en
allsidig personlig utveckling och en livslång lust
att lära. Utbildningen syftar också till att i
samarbete med hemmen främja barns och ungdomars
harmoniska utveckling till ansvarskännande människor
och samhällsmedlemmar (SOU 2002:121 s. 34).
Regeringen har aviserat en proposition om ny skollag
under nästa riksmöte.
Vid sidan av skollagens och läroplanernas
föreskrifter för skolans verksamhet finns
kursplaner. I kursplanerna för grundskolan anges
vilka kunskaper som alla elever skall ha uppnått
efter sitt femte respektive nionde skolår. Dessa
bindande föreskrifter uttrycker de krav staten
ställer på utbildningen i olika ämnen. Nationella
kunskapsmål finns alltså i dag.
Regeringen pekar i sin utvecklingsplan, Utbildning
för kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188), bl.a.
på vikten av goda kunskaper i matematik och framför
ambitionen att svenska elevers resultat vid
internationella jämförelser bör vara ledande.
Regeringen har därefter tillsatt en
matematikdelegation med uppgift att stärka
matematikämnet och matematikundervisningen i hela
utbildningssystemet, från förskola till högskola
(dir. 2003:8). Arbetet inleddes under år 2003 och
skall redovisas för regeringen senast den 28 maj
2004. I utvecklingsplanen har också ämnet svenska
aktualiserats.
Utskottet anser att gällande regelverk väl
tillgodoser motionsyrkandenas intentioner.
Skolans värdegrund
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
skolans värdegrund, ändringar i läroplanens
första kapitel avseende värdegrunden,
utvärdering av läroplanens värdegrund, m.m.
Jämför reservationerna 3 (kd) och 4 (v).
Gällande bestämmelser
I 1994 års läroplan för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo
94) anges inledningsvis skolans värdegrund och
uppdrag. I det första avsnittet Grundläggande värden
anges bl.a. följande:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet
och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män samt
solidaritet med svaga och utsatta är de värden
som skolan skall gestalta och förmedla. I
överensstämmelse med den etik som förvaltats av
kristen tradition och västerländsk humanism sker
detta genom individens fostran till rättskänsla,
generositet, tolerans och ansvarstagande.
Formuleringen är delvis annorlunda i 1998 års
läroplan för förskolan (Lpfö 98). I första
avsnittet Grundläggande värden anges bl.a.
följande:
En viktig uppgift för verksamheten är att
grundlägga och förankra de värden som vårt
samhällsliv vilar på. Människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet,
alla människors lika värde, jämställdhet mellan
könen samt solidaritet med svaga och utsatta är
värden som förskolan skall hålla levande i
arbetet med barnen.
Motioner och utskottets ställningstagande
Ett flertal yrkanden behandlar frågor rörande
skolans värdegrund.
Kristdemokraterna framför i sin motion
2003/04:Ub439 yrkande 1 att läroplanen för förskolan
bör innehålla samma formuleringar rörande
värdegrunden som de andra läroplanerna. Det är
anmärkningsvärt att förskola och grundskola har
olika etiska värdegrund som bas för sina respektive
verksamheter. I motion 2003/04:Ub325 (fp) anför
motionären att det är tillräckligt att värdegrunden
redovisas med utgångspunkt i demokratin som
förhållningssätt. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98)
skulle här tjäna som förebild för formuleringarna i
läroplanen för grundskolan. Skolans värdegrund bör
inte förknippas med en viss religion. Även
Vänsterpartiet förespråkar i motion 2003/04:
Ub282 yrkande 2 en förändring av läroplanernas (Lpo
94 och Lpf 94) första kapitel. Det är dags att
samordna läroplanernas skrivning om värdegrund,
menar motionärerna och föreslår en alternativ
formulering som framhåller individens fostran till
rättskänsla, generositet, tolerans och
ansvarstagande. I motion 2003/04:Ub321 (kd) yrkande
3 anförs att en utvärdering av implementeringen av
läroplanens (Lpo 94) värdegrund i skolans vardag bör
genomföras i syfte att se vad som kan göras för att
förstärka skolans värdeöverförande funktion.
Värdegrundsfrågan behandlas också i motion
2003/04:Ub500 (s). Barn måste få möjlighet att redan
i skolan lära sig att hantera konflikter på ett
fredligt sätt så att de redan där får lära sig att
arbeta i en miljö av icke-våld och fred.
Värdegrundsfrågorna bör därför klargöras och stärkas
i skolans arbete samt vara obligatoriska. I motion
2003/04:Ub483 (s) anförs att skolan har ett ansvar
för att förmedla kunskaper till eleverna om värdet
av demokrati och om vikten av att använda sina
demokratiska rättigheter. Motionärerna framhåller
att demokrati och inflytande måste vara en naturlig
del i skolans arbete redan från första skolåret.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Skolans värdegrund formuleras i läroplanerna och
anger de grundläggande värden som vårt samhällsliv
vilar på människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
med svaga och utsatta och som skolan skall
förmedla och förankra hos eleverna. Enligt
läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)
respektive för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)
görs detta i överensstämmelse med den etik som
förvaltats av kristen tradition och västerländsk
humanism, genom individens fostran till rättskänsla,
generositet, tolerans och ansvarstagande.
Läroplanerna visar tydligt att de grundläggande
principerna om alla människors lika värde oavsett
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning och
funktionshinder skall genomsyra verksamheten i
samtliga skolformer.
Yrkanden om att stryka den aktuella hänvisningen i
Lpo 94 respektive Lpf 94 har tidigare behandlats och
avstyrkts av utskottet (jfr bet. 2002/03: UbU11) med
hänvisning till vad utskottet anförde vid
behandlingen av regeringens förslag till läroplan
för det obligatoriska skolväsendet, nämligen att
kristendomen har en särställning som grund för
förståelse för svensk och västerländsk kultur och
samhällsutveckling (bet. 1993/94:UbU1 s. 25). Enligt
utskottet förelåg det ingen motsättning mellan att
vara öppen för och se möjligheterna i ett
mångkulturellt samhälle och samtidigt värna om och
få en fast förankring i det egna kulturarvet.
Utskottet har inte ändrat mening i denna fråga.
Utskottet har tidigare (bet. 2001/02:UbU10)
behandlat motionsyrkanden rörande bristen på
hänvisning till kristen tradition och västerländsk
humanism i läroplanen för förskolan (Lpfö 98). I
betänkandet om införandet av en läroplan för
förskolan konstaterade utskottet att Barnomsorgs-
och skolakommittén i sina formuleringar av
värdegrunden för förskolan inte tog upp någon
hänvisning till den etik som förvaltats av kristen
tradition. Detta hade inte mött några invändningar
under remissbehandlingen av kommitténs förslag.
Regeringen tog i 1999 års utvecklingsplan (skr.
1998/99:121) initiativ till ett brett arbete med
skolans värdegrund. År 1999 etablerades som ett
värdegrundsår. Ett skolformsövergripande
värdegrundsprojekt genomfördes inom
Utbildningsdepartementet, och regeringen gav
Skolverket ett uppdrag om värdegrunden. Båda
insatserna resulterade i skrifter till stöd för
skolornas arbete med värdegrundsfrågorna. Ett
omfattande arbete med att föra ut
värdegrundsfrågorna i förskolans och skolans
verksamhet pågår fortfarande. Det kan också noteras
att regeringen under perioden 20012003 ekonomiskt
har stöttat två värdegrundscentrum vid Göteborgs
respektive Umeå universitet med uppgift att
förmedla, förankra och gestalta värdegrunden.
Skolansvarsutredningen kommer vidare, under våren
2004, att lämna förslag till en lagstiftning som
främjar lika rättigheter och motverkar
diskriminering inom skolväsendet (dir. 2003:114).
Här erinras också om det beredningsarbete som nu
pågår med anledning av Skollagskommitténs förslag.
Övergripande frågor om grundskolan i
övrigt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden avseende
obligatoriska och frivilliga ämnen i
grundskolan, särskild och allmän kurs,
praktiska och teoretiska ämnen, svenska för
elever med utländsk bakgrund, undervisning i
minoritetsfrågor samt hållbar utveckling i
skolan.
Jämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd),
8 (fp, c) och 9 (fp).
Motioner och utskottets ställningstagande
Moderaterna begär i motion 2003/04:Ub276 yrkande 21
att regeringen lägger fram förslag om avvägningen
mellan obligatoriska och frivilliga ämnen samt
förslag som betonar vikten av en bred allmänbildning
i skolan. I samma motions yrkande 22 förespråkar
Moderaterna en frivilligt vald inriktning av
utbildningen redan i grundskolan. Alla elever bör få
möjlighet att tidigt odla sina specialintressen.
Folkpartiet framhåller i motion 2003/04:Ub388
yrkande 6 att den enskilda eleven har rätt att läsa
i en takt som passar hans eller hennes individuella
förutsättningar. Basämnena bör därför delas in i
allmän och särskild kurs.
I motion 2003/04:Ub439 yrkande 11 understryker
Kristdemokraterna vikten av att undervisningen i
praktiska ämnen får en mer framskjuten plats i
skolan. Fördelningen mellan praktisk-estetiska och
teoretiska ämnen i skolan bör förändras. De
praktisk-estetiska ämnena som hemkunskap, slöjd,
musik, bild och idrott är en viktig del av den
motoriska, den musikaliska och den rumsliga
intelligensen samt den sociala förmågan att förstå
sig själv. Kristdemokraterna anser vidare att det
krävs en kvalitetsgranskning av ämnen som läses i
block och att åtgärder bör sättas in om det visar
sig att vissa ämnen därvid hamnar i strykklass
(yrkande 34). I motion 2003/04:Kr231 (kd) framhålls
att hantverket och den praktiska kunskapen bör
uppmärksammas inom den svenska skolan. Skolan bör se
till varje individs förutsättningar och behov, och
de praktiska kunskaperna, handens kunskap, bör
uppvärderas. Ett lärlingssystem i gymnasieskolan och
möjlighet till vidare studier vid en yrkeshögskola
bör införas, menar motionärerna. I motion
2003/04:Ub372 (s) understryker motionären att både
fysisk aktivitet och kreativt skapande med händerna
är friskvård för hjärnan och båda dessa inslag bör
bli en naturlig del av elevens skolgång.
I motion 2003/04:Ub392 yrkande 20 framhåller
Centerpartiet vikten av att elever med utländsk
bakgrund skall kunna prioritera svenska och att
undervisning i andra ämnen därför skall kunna
skjutas upp. Elever med utländsk bakgrund måste på
detta sätt ges bättre förutsättningar att nå goda
studieresultat.
Folkpartiet anför i motion 2003/04:K417 yrkande 4
att skolan har en viktig roll att spela för att öka
kunskapen om de nationella minoriteternas situation
och motverka fördomar. En översyn bör göras av hur
frågor kring minoriteter och minoritetsspråk
uppmärksammas i grundskolan och gymnasieskolan för
att bidra till kunskapsförmedling och
metodutveckling kring dessa frågor.
Centerpartiet anför i motion 2003/04:Ub392 yrkande
29 att hållbar utveckling bör integreras i samtliga
ämnen i grundskolan. Det behövs åtgärder för att
utforma skolan med hänsyn till de förändrade krav
som utbildning för hållbar utveckling ställer.
Utomhuspedagogiken är i detta hänseende en viktig
del av skolundervisningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
samtliga motionsyrkanden.
Utskottet har tidigare betonat (bet.
2001/02:UbU10) vikten av att skolan, i enlighet med
gällande föreskrifter, arbetar på ett sådant sätt
att varje elevs resultat och skolsituation ständigt
följs upp. Utskottet påpekade också att
målstyrningen innebär att det skall finnas
möjligheter till en flexibel lösning av pedagogiska
insatser för enskilda elever och för grupper av
elever. Enligt Lpo 94 är skapande arbete och lek
väsentliga delar i det aktiva lärandet. Där sägs
också att de intellektuella såväl som de praktiska,
sinnliga och estetiska aspekterna skall
uppmärksammas.
Vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling, som hölls
i Johannesburg i september 2002, underströks
utbildning som en avgörande faktor för att nå
hållbar utveckling. Den svenska regeringen åtog sig
därvid att inbjuda till en internationell konferens
om utbildning för hållbar utveckling. Konferensen
kommer att ha formen av ett internationellt rådslag
med ca 350 deltagare från hela världen och skall äga
rum i Göteborg i maj detta år. Den kommitté som
planerar konferensen har också i uppgift att ge
förslag på olika åtgärder som kan stimulera
utbildningssystemet, från förskolan till högskolan,
samt folkbildningen att låta perspektivet hållbar
utveckling genomsyra verksamheten.
Avskaffande av timplanen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att
avskaffa den nationella timplanen.
Jämför reservation 10 (m, fp, c).
Motioner och utskottets ställningstagande
I tre motioner anförs att timplanen bör avskaffas.
Folkpartiet skriver i motion 2003/04:Ub388 yrkande
13 att ett principbeslut om avskaffande av timplanen
kan tas snarast. Det är resultatet som en elev
uppnår som är viktigast, inte antalet timmar som
läggs på varje ämne i skolan. Med en utvecklad
målstyrning och flera återkommande och utförliga
utvärderingar av elevernas kunskapsresultat behövs
inte timplanen, enligt motionen. Även Centerpartiet
menar i sin motion 2003/04:Ub392 yrkande 6 att ett
principbeslut bör tas i frågan. Genom att avskaffa
timplanen går det lättare att låta elevens
måluppfyllelse stå i fokus. Skolan kan då skapa den
tid som behövs för att eleverna skall kunna nå
kunskapsmålen. Även Miljöpartiet anför i motion
2003/04:Ub271 yrkande 26 att den nationella
timplanen bör avskaffas. Därmed kan ett mer
flexibelt pedagogiskt arbete i skolan främjas och
tidspressen mellan lektioner, idrott och lunch kan
minska. I motionen framhålls att det totala antalet
timmar bör kvarstå.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Liknande yrkanden har behandlats vid förra
riksmötet (bet. 2002/03:
UbU11 s. 37). Även nu anser utskottet att det är
viktigt att den femåriga försöksverksamheten med
avskaffad timplan, som inleddes hösten år 2000 och
som omfattar ca 900 skolor i 79 kommuner, genomförs
och att en utvärdering av denna försöksverksamhet
sker innan ett eventuellt beslut fattas om
avskaffande av timplanen. Försöksverksamheten
regleras av Förordning om försöksverksamhet med
utbildning utan timplan i grundskolan (SFS
1999:903). Timplanedelegationen (dir. 1999:90) har
som uppgift att leda, stödja och utvärdera försöket.
Timplanedelegationen lämnade för ett par dagar sedan
ett delbetänkande Utan timplan med målen i sikte
(SOU 2004:35). De
hittillsvarande erfarenheterna av
försöksverksamheten är positiva.
Modersmålsundervisning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om utökad
eller förändrad modersmålsundervisning samt
en översyn av modersmålsundervisningen.
Jämför reservationerna 11 (fp), 12 (kd) och
13 (fp).
Motioner och utskottets ställningstagande
I motion 2003/04:Ub316 (s) anförs att det krävs en
genomgripande modersmålsreform. I motionen föreslås
en översyn av de samlade regelverken samt villkoren
för dagens modersmålsundervisning. Folkpartiet
skriver i sin motion 2003/04:Sf326 yrkande 24 att
modersmålsundervisning skall erbjudas i den
omfattning som nu sker, men att formerna för
undervisningen måste ses över. I motionen framhålls
att de elever som bäst behöver den ordinarie
skolundervisningen går miste om den på grund av
modersmålsundervisningen. Kristdemokraterna föreslår
i motion 2003/04:Sf402 yrkande 3 att eleverna skall
ha rätt till modersmålsundervisning under hela
skoltiden och att kommunen har en skyldighet att
erbjuda sådan undervisning om det finns minst tre
elever som är berättigade till undervisning. I samma
motions yrkande 4 föreslås en rätt för elever till
stödundervisning samt ämnesundervisning på
modersmålet. Motionären framhåller att elever med
bristande kunskap i svenska ofta behöver stöd i
andra skolämnen på sitt modersmål för att kunna
följa med i undervisningen, men att undervisning på
och i modersmål fyller helt olika syften.
I motion 2003/04:K417 yrkande 5 framhåller
Folkpartiet att det är viktigt att förbättra
undervisningen i och på minoritetsspråken. Arbetet
med utveckling av läromedel och utarbetande av
ordbaser och lexikon bör utvecklas. I motionen
framhålls också att stödet till språkvårdsorganen
för minoritetsspråk bör förstärkas och att särskilda
insatser bör göras för utbildning av lärare i
minoritetsspråken som ämne.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Bestämmelserna om modersmålsundervisning finns i 2
kap. 914 §§ grundskoleförordningen. I 9 § stadgas
att om en eller båda av elevens vårdnadshavare har
ett annat språk än svenska som modersmål och språket
utgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven
få undervisning i detta språk som ett ämne, om
eleven har grundläggande kunskaper i språket och
eleven önskar få sådan undervisning. I andra stycket
anges att en samisk, tornedalsfinsk eller romsk elev
skall erbjudas modersmålsundervisning även om
språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i
hemmet.
Enligt 2 kap. 13 § grundskoleförordningen är en
kommun skyldig att anordna modersmålsundervisning i
ett språk endast om det finns en lämplig lärare. En
kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om
minst fem elever önskar undervisning i språket. När
det gäller samiska, tornedalsfinska eller romska
elever är kommunen skyldig att anordna
modersmålsundervisning även om antalet elever är
mindre än fem. Undervisning i dessa språk, som är
nationella minoritetsspråk, skall alltså anordnas
även om de inte utgör elevens dagliga umgängesspråk.
Förskolan skall, enligt Lpfö 98, bidra till att barn
med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att
utveckla både det svenska språket och sitt
modersmål.
Utskottet anser liksom tidigare (jfr bet.
2002/03:UbU11) att det inte finns anledning att
föreslå några förändringar i regelverket vad avser
modersmålsundervisning i grundskolan. Som utskottet
tidigare påpekat är modersmålsundervisningen en
viktig rättighet för elever som har ett annat
modersmål än svenska. Även de nationella
minoritetsspråkens särställning är väl motiverad.
Det ligger ett värde i att modersmålsundervisningen
integreras med den övriga verksamheten i skolan och
ses som en del av skolans språkprogram. Utskottet
vill också understryka att det är viktigt att
modersmålslärarna integreras i skolans
arbetsgemenskap.
Skolverket redovisade i maj 2002 ett uppdrag
angående organisation och omfattning av
modersmålsundervisning och studiehandledning.
Skolverket lämnade förslag till förändringar av
verksamheten, bl.a. att en elev skulle kunna få
undervisning i andra ämnen på sitt modersmål. Frågan
om modersmålsstöd i förskoleklass har behandlats av
Skollagskommittén som lämnade sitt betänkande
Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)
i december 2002. Skollagskommitténs förslag bereds
för närvarande inom Utbildningsdepartementet.
Idrott och hälsa
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
fysisk aktivitet i skolan, idrott och hälsa
samt simundervisning.
Jämför reservationerna 14 (m, kd, fp, c) och
15 (v).
Motioner och utskottets ställningstagande
Ett flertal motionsyrkanden behandlar fysisk
aktivitet och idrott i skolan. Kristdemokraterna
pekar i motion 2003/04:Ub439 yrkande 12 på idrottens
betydelse för barns välbefinnande och anför att
visionen att varje elev skall få röra sig 30 minuter
per dag skall konkretiseras. Centerpartiet
efterfrågar i motion 2003/04:Kr285 yrkande 6 ett
handlingsprogram för att stimulera skolornas arbete
för att eleverna skall bli mer aktiva. I motionen
framhålls att förebyggande hälsovård i form av goda
kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet är av
stor betydelse för ett bra resultat av skolarbetet.
I motion 2003/04:Ub271 yrkande 37 framhåller
Miljöpartiet de gröna att fysisk aktivitet under
skoldagen är viktigt och att det måste finnas
utrymme för mer idrott och rörelse i skolan.
Moderaterna poängterar i motion 2003/04:Kr282
yrkande 2 idrottens betydelse i skolan och skriver
att syftet med idrottsundervisningen i skolan måste
vara att ge elever tillfälle till nödvändig fysisk
aktivitet och möjlighet att pröva på ett brett
spektrum av olika idrotter samt inspirera till ett
fortsatt eget idrottande. I motion 2003/04:Ub429
(mp) framhålls att det måste skapas mer tid och
plats i skolan för alla elever att varje dag kunna
ha ett pass med rörelse.
I motion 2003/04:Ub412 (s) anförs att motion och
kunskap om mat bör få större utrymme på skolschemat.
Regeringen bör, enligt motionären, tydligare betona
betydelsen av idrott och kostkunskap i skolan. Även
i motion 2003/04:Ub480 (s) anförs att fysiska
aktiviteter och matens betydelse bör få ökat utrymme
i för- och grundskolan. I motion 2003/04:Ub466 (s)
framhålls att det är angeläget att öka de fysiska
aktiviteterna i skolan och förbättra undervisningen
i kostlära. Det är angeläget att från statens sida
tydligt markera vikten av kombinationen kost och
motion i syfte att förebygga sjukdomar och andra
problem senare i livet.
Vänsterpartiet pekar i motion 2003/04:Ub292
yrkande 5 på vikten av att gå i en skola nära
bostaden. En av fördelarna med närhetsprincipen är
att barn och unga på ett okomplicerat sätt kan få
daglig motion genom naturlig fysisk aktivitet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det
är angeläget att uppmärksamma barns och ungdomars
hälsomässiga utveckling. Såväl föräldrarna som
skolan har en viktig roll som främjare av fysisk
aktivitet och sunda matvanor hos barnen. Detta är en
viktig uppgift för skolan. Skolans ansvar att
erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet inom
ramen för hela skoldagen har förts in i Lpo 94 och
en liknande formulering har förts in i Lpf 94. Varje
skola skall, utifrån sina lokala förutsättningar,
hitta former för att dessa mål skall uppnås.
Regeringen har uttalat som sin ambition att alla
barn skall ha fysisk aktivitet som omfattar minst 30
minuter varje dag inom ramen för skoldagen (prop.
2003/04:1 utg.omr. 16 s. 81). Skolan är en naturlig
mötesplats för alla barn och bildar därmed en
naturlig plattform för samverkan mellan lärare och
idrottsledare i arbetet med att fånga upp barn för
fysisk aktivitet, skriver regeringen. Under
budgetåret 2003 har regeringen inlett flera
samordnade insatser för att stimulera till lokal
utveckling avseende fysisk aktivitet hos barn och
unga.
Regeringen har, i detta syfte, inrättat ett
nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet
hos barn och ungdom vid Örebro universitet.
Centrumet skall stödja skolor i deras arbete att
stimulera till ökad fysisk aktivitet och till andra
hälsofrämjande åtgärder. Verksamheten påbörjades
under hösten 2003. Idrottsrörelsen har därtill
utlovats sammanlagt en miljard kronor under
mandatperioden från överskott i AB Svenska Spel
under förutsättning att idrottsrörelsen tar på sig
att bl.a. intensifiera samarbetet med skolorna.
Idrottsrörelsen skall återkomma till regeringen med
ett förslag till handlingsplan. Vidare har Sveriges
riksidrottsförbund av regeringen utsetts till
nationellt samordningsorgan för Europeiska året för
utbildning genom idrott 2004. Detta uppdrag skall
bedrivas i nära samarbete med Myndigheten för
skolutveckling, och uppdraget skall redovisas senast
den 1 maj 2005. Utskottet framhåller att fysisk
aktivitet under skoldagen är viktig. Det måste
finnas tid och plats för olika slags fysiska
aktiviteter i varje skola varje dag för alla elever.
I kursplanen för ämnet idrott och hälsa sägs bl.a.
att eleverna i slutet av nionde skolåret skall
förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa. Ämnet
syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska
och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna
livsstilens betydelse för hälsan.
Flera motionsyrkanden behandlar frågan om att utöka
antalet undervisningstimmar i ämnet idrott och
hälsa. Motion 2003/04:Ub201 (m) framhåller vikten av
en ökning av ämnet idrott på schemat. I motion
2003/04:Ub208 (m) pekas på sambandet mellan brist på
fysisk aktivitet och ohälsa. Motionärerna skriver
att skolan genom sitt obligatorium oftast är den
enda möjligheten att aktivera elever som står
utanför idrotten. Motion 2003/04:Ub287 (m)
understryker att för en allt större grupp av barn
och ungdomar är skolans idrottsundervisning deras
enda form av fysisk aktivitet. Skolans idrottstimmar
måste alltså bli fler och de måste upplevas som
meningsfulla. I motion 2003/04:Ub459 (c) anförs
också att antalet lektioner i ämnet idrott och hälsa
bör utökas. Motionärerna anser vidare att
skolidrotten skulle kunna vara en räddning för alla
dem som rör sig för lite.
I motion 2003/04:Ub314 (m) anförs att
nedskärningen av antalet veckotimmar i ämnet idrott
och hälsa bör återtas. De yngsta barnen bör ha ett
träningspass per dag, medan de äldre barnen och
ungdomarna bör ha tre träningstillfällen per vecka.
Motion 2003/04:Ub450 (s) föreslår att möjligheterna
att lokalt göra förändringar i timplanen måste öka
och att fler moment med fysiska aktiviteter skall
finnas i skolan. I motion 2003/04:Sk309 (kd) yrkande
2 förespråkar motionären såväl information om hälsa
och livsstil på schemat som fler timmar i gymnastik.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Antalet timmar för ämnet idrott och hälsa inom
ramen för grundskolans timplan har ökat från 460
till 500 timmar fr.o.m. läsåret 1998/99 (prop.
1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107). Samtidigt utökades
det lokala utrymmet för skolans val från 410 timmar
till 600 timmar. I grundskolans timplan finns utöver
detta 382 timmar avsatta för elevens val. Dessa
timmar kan bl.a. användas för ämnet idrott och
hälsa. Inom ramen för skolans vardag finns alltså
stora möjligheter att erbjuda eleverna fysiska
aktiviteter, friskvård m.m.
Utskottet vill också i detta sammanhang erinra om
den försöksverksamhet med att avskaffa timplanen som
pågår och som öppnar för en mer flexibel
organisation i syfte att göra det lättare att nå
kursplanernas mål. Ämnet idrott och hälsa syftar
enligt kursplanen till att utveckla elevernas
fysiska, psykiska och sociala förmåga samt att ge
kunskaper om den egna livsstilens betydelse.
Flera motioner tar upp simundervisningens betydelse
i grundskolan. I motion 2003/04:Ub358 (s) framhålls
att simundervisningen är en klassfråga. Kommunerna
har ett ansvar för att alla barn får den simkunskap
de är garanterade genom kursplanen. Flera skolor
misslyckas med att uppfylla läroplanens mål i fråga
om simundervisning. Kursplanen behöver därför
preciseras. Även motion 2003/04:Ub411 yrkande 1 (s)
framhåller skolans ansvar för att alla barn lär sig
simma. Enligt motion 2003/04:Ub432 (s) bör
kommunerna åläggas ett ansvar att erbjuda
simundervisning inom ramen för skolundervisningen.
I motion 2003/04:Ub411 yrkande 2 (s) anförs att
specialundervisning i simning vid behov skall
arrangeras inom ramen för skolgymnastiken. Skolans
pedagogik bör anpassas till att ge varje barn
tillgång till simundervisning som är anpassad till
barnets behov. Motion 2003/04:Ub435 (s) framhåller
att ett delmål i simundervisningen bör sättas och en
avstämning göras efter det andra skolåret vad gäller
simkunnigheten hos barn.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Såsom utskottet har betonat tidigare (senast i
bet. 2002/03:UbU11) är simkunnighet en baskunskap i
säkerhet som alla barn har rätt att få. I kursplanen
för idrott och hälsa anges tydligt att eleverna i
slutet av femte skolåret skall kunna simma och
hantera nödsituationer vid vattnet. I slutet av
nionde skolåret skall eleverna dessutom ha kunskaper
i livräddande första hjälp. Det framgår mycket
tydligt av kursplanen för idrott och hälsa i
grundskolan att skolan har ett ansvar för att
eleverna skall få denna kunskap. Samma krav i fråga
om individualisering av undervisningen gäller
självfallet för simundervisning som för annan
undervisning. Kommuner och skolor har ansvar för att
de nationella målen nås. Utskottet menar liksom
tidigare att huvudmannen har ett självklart ansvar
för att detta sker liksom för den kommunala
uppföljningen och utvärderingen av skolornas
resultat.
Skolverket har beslutat att under våren 2004
genomföra tillsyn av samtliga kommuner och samtliga
huvudmän för fristående grundskolor avseende elevers
simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer
vid vatten. Tillsynen avser elever som avslutade det
femte skolåret våren 2003, och syftar till att
bedöma hur huvudmän och skolor arbetar i riktning
mot målet i kursplanen samt kontrollera att de
nationella kraven i kursplanen följs.
Sex- och samlevnadsundervisning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
sex- och samlevnadsundervisning i skolan.
Jämför reservationerna 16 (m), 17 (fp) och 18
(mp).
Motioner och utskottets ställningstagande
Folkpartiet understryker i sin motion 2003/04:K418
yrkande 27 att alla elever har rätt till en bra sex-
och samlevnadsundervisning inklusive allsidiga
kunskaper om homo-, bi-, trans- och
heterosexualitet. Tydliga skrivningar om detta bör
återinföras i kursplanerna, anser motionärerna. I
motion 2003/04:Ub368 yrkande 6 pekar Moderaterna på
att det finns redovisningar om sexualundervisning
som ger en skrämmande gammaldags bild av synen på
homo-, bi- och transgenderpersoners sexualitet,
trots att det finns aktuellt utbildningsmaterial.
Sexualundervisningen måste vara modern och
fördomsfri, hävdar man. I motion 2003/04:Ub458 (c)
yrkande 2 anförs att sex- och
samlevnadsundervisningen behöver lyftas fram till
att vara ett ämnesövergripande kunskapsområde i
läroplanen. I två snarlika motioner, en
flerpartimotion 2003/04:Ub428 (mp, fp, v, c) yrkande
4 samt motion 2003/04:Ub437 (s) yrkande 4, skriver
motionärerna att kursplanen är mycket otydlig i
vilka krav som finns på vad eleven skall uppnå i
samlevnadskunskapen. Motionärerna menar att
informationen och kunskapsspridningen om
homosexualitet, bisexualitet, transsexualism och
transvestism (HBT) är bristfälliga i skolan. Kravet
att skolan skall upplysa om homosexualitet och
bisexualitet har strukits ur kursplanen. I båda
motionerna framställs krav på att HBT-frågorna
uttryckligen måste nämnas i kursplanerna. I samma
motioner, 2003/04:Ub428 yrkande 5 (mp, fp, v, c) och
2003/04:Ub437 yrkande 5 (s), anförs att nationella
skolmyndigheter bör få i uppdrag att inleda ett
utvecklingsarbete för hur undervisningen skall
förbättras mot bakgrund av aktuella undersökningar
som visar att kunskapsspridningen inom skolväsendet
om homo- och bisexualitet, transsexualism och
transvestism är bristfällig. Miljöpartiet begär i
motion 2003/04:So568 yrkande 16 att regeringen ger
Skolverket i uppdrag att följa upp tidigare översyn
av grundskolans sex- och samlevnadsundervisning.
Miljöpartiet kräver dessutom en översyn av hur
grundskolans sex- och samlevnadsundervisning
påverkas av en skolas konfessionella inriktning. I
motionen framförs också att krav bör ställas på
åtgärder i de fall denna undervisning inte
förbättras.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har behandlat liknande yrkanden flera
gånger tidigare (senast i bet. 2002/03:UbU11).
Utskottet vill peka på att kursplanerna för
grundskolans alla ämnen har reviderats med
tillämpning från höstterminen år 2000. I de
samhällsorienterande ämnena markeras tydligt att tid
skall avsättas för att diskutera och reflektera över
begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och
jämställdhet. Vikten av att tala om värdefrågor i
samband med undervisningen om samlevnad och
relationer, människosyn och språkbruk betonas. Även
i kursplanen för de naturorienterande ämnena finns
vissa inslag som gäller sex och samlevnad. Att kunna
föra diskussioner i dessa frågor och visa respekt
för andras ståndpunkter och för olika
samlevnadsformer är ett av målen i biologi. I
läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m.
(Lpo 94) föreskrivs att skolan skall sträva efter
att varje elev respekterar andra människors
egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts
för kränkande behandling och kan leva sig in i och
förstå andra människors situation. Bland
ämnesövergripande kunskapsområden som rektor har ett
särskilt ansvar för nämns i läroplanen sex och
samlevnad.
Utskottet konstaterar att Skolverket nyligen, med
anledning av ett regeringsuppdrag, har genomfört
inspektioner på 25 fristående grundskolor med
konfessionell inriktning eller motsvarande.
Skolverket konstaterade i sin rapport bl.a. att sex-
och samlevnadsundervisning förekom på alla skolor
samt att inspektionerna inte visade på något fall
där läroböcker eller annan litteratur censurerats
beträffande texter eller bilder av religiös eller
sexuell karaktär.
Vissa särskilda ämnen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
hemkunskapsundervisning, historia,
mediekunskap, religionskunskap samt retorik.
Jämför reservationerna 19 (fp, kd), 20 (kd)
och 21 (kd).
Motioner och utskottets ställningstagande
I motion 2003/04:Ub401 (s) framförs hem- och
konsumentkunskapens betydelse för barn och ungdomar
dels ur ett hälsoperspektiv, dels ur ett
konsumentperspektiv. I motion 2003/04:L353 yrkande 2
framför Moderaterna att skolungdomar bör ges
möjlighet att lära sig privatekonomi på ett konkret
och praktiskt sätt i grundskolan och att
privatekonomi och konsumentskydd bör vara ett
möjligt tillvalsämne i gymnasieskolan. I motion
2003/04:Ub505 (s) framförs att undervisning i skolan
bl.a. inom ramen för ämnet hemkunskap kan ge elever
som är vegetarianer eller veganer kunskap om
fullvärdig och näringsriktig vegetarisk kost
alternativt vegankost.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet anser nu liksom tidigare (bet.
2002/03:UbU11 s. 44) att undervisningen i hem- och
konsumentkunskap har en viktig plats i grundskolan.
I kursplanen för ämnet hem- och konsumentkunskap
anges som ett mål att sträva efter att eleven skall
utveckla förståelse och intresse för hur handlingar
i hushållet samspelar med hälsa, ekonomi och miljö
såväl lokalt som globalt. Ett mål som eleven skall
ha uppnått i slutet av nionde skolåret är att kunna
använda olika varor, metoder och redskap i hushållet
och därvid ta hänsyn till hälsa, hushållsekonomi och
miljö.
Skolhuvudmannen och skolorna har ansvaret för att
en konkretisering av de nationella målen görs.
Skolhuvudmannen har vidare ett stort ansvar när det
gäller uppföljning och utvärdering av skolans
resultat för att säkerställa att skolorna uppnår de
nationella målen.
När det gäller gymnasieskolan bör riksdagen
avvakta regeringens aviserade förslag.
Kristdemokraterna anser enligt motion 2003/04:Ub439
yrkande 14 att 1900-talets historia bör prioriteras
inom historieämnet. Folkpartiet anser enligt motion
2003/04:Ub418 yrkande 1 att skolans undervisning om
förtryck och intolerans som ägt och äger rum med
olika ideologiska eller religiösa förtecken bör
stärkas. Alla former av politik byggd på rashat,
klasshat eller intolerans bör utgöra ämne för en
ständigt pågående debatt i skolan. I motion
2003/04:Ub386 (s) yrkande 1 understryks vikten av
att olika länders, däribland även Sveriges,
deltagande i slavhandeln över Atlanten belyses i
undervisningen.
Några motioner tar upp frågan om Skånes och
Danmarks gemensamma historia. Motion 2003/04:Ub277
(m) förespråkar undervisning i skånsk/dansk historia
i skånska skolor (yrkande 2). Skolverket bör åläggas
att utarbeta historiematerial anpassat för skånsk
historia (yrkande 1). I motion 2003/04:
Ub255 (c) yrkande 3 framhålls undervisning i
skånsk/dansk historia samt i danska språket i
Öresundsregionen som faktorer som kan bidra till
ökad förståelse och integration inom regionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Regeringen skriver i sin utvecklingsplan
Utbildning för kunskap och jämlikhet (skr.
2001/02:188) att alla ungdomar behöver en gemensam
kärna av kunskap och kompetens. Historiska kunskaper
och perspektiv bör vara en del av denna gemensamma
kärna.
Som utskottet tidigare har konstaterat gäller att
det i den mål- och resultatstyrda skolan finns en
stor frihet att utforma undervisningen så länge som
målen i läroplanen och kursplanerna för respektive
ämne uppnås. När det gäller ovan nämnda yrkanden om
undervisning i historia täcker kursplanerna i de
samhällsorienterande ämnena väl de frågor som här
tas upp. Även vad gäller motionsyrkandet om skolans
undervisning om förtryck och intolerans som ägt rum
och äger rum menar utskottet att detta väl ryms inom
ramen för de samhällsorienterande ämnena, och
utskottet förutsätter att adekvat undervisning ges.
Kristdemokraterna pekar i motion 2003/04:Ub517
yrkande 2 på behovet av medieutbildning för alla i
skolan. Skolan har ett ansvar att föra in
mediekulturen i undervisningen. Medieundervisning
innebär att förmedla såväl ett teoretiskt vetande
som ett praktiskt kunnande. Genom att stärka elevers
kunskaper om och lära dem ett kritiskt
förhållningssätt till medier minskar man bl.a.
risken för mediers negativa påverkan på den unge.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
I kursplanen för de samhällsorienterande ämnena
anges såsom ett syfte att kunskaperna inom det
samhällsorienterande området ger eleven möjlighet
att se omgivningen i relation till sig själv och att
förstå sig själv i relation till omgivningen, dvs.
hur individen formar sin värld och formas av
världen. Kunskaperna skall ge en grund för att
delta, ta ansvar och agera som medborgare i ett
demokratiskt samhälle och för att medverka till en
hållbar samhällsutveckling.
Kristdemokraterna framhåller i sin motion
2003/04:Ub439 kristendomens ställning i ämnet
religionskunskap. Detta ämne spelar en särskild roll
för förmedling av vårt kristna kulturarv, för att
kunna diskutera värdegrunden och etiska frågor och
för att kunna jämföra med och förstå andra kulturer
och religioner (yrkande 2). Religionskunskapsämnets
betydelse bör utvecklas, då ämnet är en naturlig
förankringsbas för värdegrundsarbetet (yrkande 15).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om
religionskunskap m.m. (jfr bet. 2002/03:UbU11).
Utskottet anser, nu liksom tidigare, att yrkandena
tillgodoses genom gällande kursplaner.
I motion 2003/04:Ub308 (s) föreslås att ämnet
retorik skall införas i skolan. I ett demokratiskt
samhälle är det viktigt att alla kan göra sin röst
hörd, våga framföra sina åsikter, men också
respektera andras uppfattning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Såsom utskottet tidigare konstaterat finns det i
den mål- och resultatstyrda skolan en stor frihet
vad gäller hur undervisningen utformas så länge som
målen i kursplanerna för respektive ämne uppnås. I
läroplanen anges också att skolan skall sträva efter
att varje elev lär sig att lyssna, diskutera,
argumentera och använda sina kunskaper som redskap
för att formulera och pröva antaganden och lösa
problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt
granska och värdera påståenden och förhållanden.
Kultur och musik
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
kultur i skolan samt musik- och kulturskolor.
Jämför reservationerna 22 (kd) och 23 (c).
Motioner och utskottets ställningstagande
Kristdemokraterna pekar i motion 2003/04:Ub439
yrkande 13 på kulturens roll i skolan och musik- och
kulturskolornas betydelse för barns utveckling.
Kulturen bör leva i skolan och genomsyra
verksamheten. Bild, ord, film, musik och rörelse är
naturliga element som kan fungera som självklara
inslag i alla ämnen. Musik- och kulturskolornas
betydelse för barns och ungdomars utveckling bör tas
till vara i ännu högre grad, skriver
Kristdemokraterna. I motion 2003/04:Kr284 yrkande 1
framhåller Centerpartiet att utvärderings- och
uppföljningsmetoderna när det gäller skolans
kulturuppgift bör ses över. Skolans nedskärningar
har inneburit stora påfrestningar på den kulturella
verksamheten i skolorna. Därför är det viktigt att
utvärdera hur väl läroplanens mål uppfylls. Skolan
är vår största och viktigaste kulturinstitution
eftersom den omfattar alla barn och ungdomar. Det är
då viktigt att man lokalt utarbetar en strategi för
hur man arbetar med kultur i skolan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Utskottet delar uppfattningen att kultur och musik
är viktiga för att utveckla elevernas personlighet
och intressen. Av de kursplaner som gäller för såväl
grundskola som gymnasieskola framgår att olika
kulturaspekter skall behandlas inom i princip
samtliga ämnen. Hur målen uppnås är en angelägenhet
för kommunerna och för dem som är verksamma i
skolan. Skolans möjligheter att organisera
undervisningen efter lokala behov och intressen är
stora. Utskottet vill i sammanhanget också peka på
försöksverksamheten där arbetet i grundskolan får
organiseras utan en nationellt fastställd timplan.
I motion 2003/04:Ub303 (fp) behandlas olika aspekter
av musik- och kulturskolan. Motionären föreslår att
regeringen skall låta organisationen Sveriges musik-
och kulturskolor (SMOK) utreda musikens betydelse,
särskilt inom den kommunala musik- och kulturskolan,
för den enskilde eleven (yrkande 1). Rätten till
studier i den kommunala musik- och kulturskolan bör
skrivas in i läroplanen (yrkande 2). I syfte att
förbättra informationen om möjligheter att arbeta
med musik bör samverkan ske mellan de kommunala
musik- och kulturskolorna och försvarsmusiken
(yrkande 4). De kommunala musik- och kulturskolorna
bör också ges stöd i skolbudgeten för att motverka
höga avgifter som utesluter någon på grund av
kostnaden, menar motionären vidare (yrkande 3). I
motion 2003/04:Ub317 (fp) föreslås att alla elever
som har ett intresse av musik och instrument bör få
tillfälle att utveckla den förmågan i en kommunal
musikskola. Motionären menar att detta bör skrivas
in i grundskolans läroplan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Som utskottet tidigare betonat, senast i
betänkande 2002/03:UbU11, fyller musik- och
kulturskolor en viktig uppgift både med avseende på
den breda verksamheten och med avseende på att
stimulera och ta till vara talanger. Utskottet är
dock inte berett att ställa sig bakom ett införande
av formella regler om bl.a. rätt till studier i
musik- och kulturskolor.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
elevens fria val, kunskap om kooperation samt
utbildningsinsatser inom IT-området.
Jämför reservation 24 (kd).
Motioner och utskottets ställningstagande
Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub439
yrkande 30 att det skall finnas möjlighet för eleven
att inom ramen för elevens val arbeta inom ideell
sektor samt vård och omsorg. Det är viktigt att
skolan är öppen för samarbete med näringslivet,
föreningar samt organisationer. Möjligheten att
under t.ex. elevens val få hjälpa till inom en
förening eller inom sjukvård och omsorg skulle vara
en nyttig erfarenhet för eleven samtidigt som det
skulle vara en samhällsnyttig insats, skriver
motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Bestämmelser om elevens val finns i 2 kap. 19 §
grundskoleförordningen. Undervisningen i elevens val
syftar till att fördjupa och bredda elevens
kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan
även ingå ett språk som eleven inte tidigare har
fått undervisning i. Undervisningen i elevens val
skall till sitt innehåll och sin inriktning vara
förenlig med målen i den kursplan eller de
kursplaner som regeringen fastställt för det ämne
eller de ämnen som utgör elevens val.
Motion 2003/04:Ub446 (s) framhåller behovet av mer
kunskap om kooperation i skolan. Kooperation handlar
om samarbete, demokrati och solidaritet och har
lösningar för framtiden, skriver motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Demokrati, solidaritet och samarbete är viktiga
mål för skolans verksamhet enligt läroplanen. Det
styrsystem som gäller för dagens skola innebär att
det är lärare och elever som tillsammans skall välja
arbetsmetoder och stoff för undervisningen.
I motion 2003/04:T474 yrkande 6 anför Centern att
ett kunskapslyft inom IT bör initieras i bl.a.
skolan. Lärarkompetensen måste också fortlöpande
kompletteras med kunskaper i IT-användning. Också i
motion 2003/04:Ub447 (s) betonas vikten av
utbildningsinsatser inom IT-området.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Regeringens särskilda satsning på IT i skolan
(ITiS), som pågått sedan 1998, avslutades sommaren
2003. Sedan den 1 mars 2003 har Myndigheten för
skolutveckling det sammanhållande nationella
ansvaret för fortsatta insatser och för att
stimulera utveckling av användning av IT inom
skolan. Utskottet förutsätter att Myndigheten för
skolutveckling stöttar skolornas utvecklingsarbete
inom IT.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.
1. Skolans uppgift (punkt 1) m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub276 yrkandena 7 och 17,
2003/04:Ub368 yrkande 2 och
bifaller delvis motion
2003/04:Ub388 yrkande 1.
Ställningstagande
Skolans viktigaste uppgift är att ge eleverna
möjlighet att nå de uppsatta kunskapsmålen. Det
stora antalet mål i skolan riskerar att skymma det
som bör vara skolans mest angelägna uppgift.
Utbildningen måste leda till ökade kunskaper hos
eleverna. Alla måste få grundläggande färdigheter i
svenska, matematik och engelska. Kvaliteten i
undervisningen måste säkerställas vilket bl.a.
underlättas av att nationella kunskapsmål sätts upp.
Det eleverna lär sig skall vara mätbart och skall
mätas.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
2. Skolans uppgift (punkt 1) fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub388 yrkande 1 och
bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub276 yrkandena 7 och 17 samt
2003/04:Ub368 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi måste stärka baskunskaperna i skolan. Att läsa,
skriva och räkna är förmågor man behöver för att
kunna ta till sig undervisningen i alla ämnen.
Läsning, skrivning och räkning bör prioriteras i
grundskolan.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
3. Skolans värdegrund (punkt 2) kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub439 yrkande 1,
samt avslår motionerna
2003/04:Ub282 yrkande 2,
2003/04:Ub321 yrkande 3,
2003/04:Ub325,
2003/04:Ub483 och
2003/04:Ub500.
Ställningstagande
Läroplanen för förskolan skall innehålla samma text
om värdegrunden som de andra läroplanerna. Det är
anmärkningsvärt att förskola och grundskola har
olika etisk värdegrund som bas för sina respektive
verksamheter. Värdegrunden måste finnas mitt i
skolans vardag och skolans värdeförmedling måste ske
i alla ämnen.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
4. Skolans värdegrund (punkt 2) v
av Lennart Gustavsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub282 yrkande 2
samt avslår motionerna
2003/04:Ub321 yrkande 3,
2003/04:Ub325,
2003/04:Ub439 yrkande 1,
2003/04:Ub483 och
2003/04:Ub500.
Ställningstagande
Läroplanernas (Lpo 94 och Lpf 94) första kapitel bör
ändras. Skrivningarna i läroplanerna om kristen
tradition och västerländsk humanism utgör tydliga
avsteg från den anda som i övrigt präglar
läroplanernas värdegrund. Vårt konkreta förslag är
att samtliga läroplaner får en gemensam skrivning
enligt följande: Detta sker genom individens
fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och
ansvarstagande. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
5. Obligatoriska och frivilliga ämnen i
grundskolan (punkt 3) m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub276 yrkandena 21 och 22.
Ställningstagande
Moderaterna anser att skolan har två uppgifter när
det gäller innehållet i utbildningen: dels att ge
alla elever en bred allmänbildning som gör att de
kan förstå och vara delaktiga i samhället, dels en
individanpassad utbildning utifrån elevens intresse
och fallenhet. Den allmänbildande delen, som alla
elever skall ta del av, bygger på att alla elever
skall lära sig kommunicera, kalkylera och kreera.
Inom den individuellt valda delen skall återfinnas
dels fördjupningskurser i de grundläggande ämnena,
dels ämnen med specialinriktning. Alla elever bör få
möjlighet att tidigt odla sina specialintressen och
talanger. I de självvalda delarna skall även ett
ökat utbud av praktiska ämnen erbjudas. Vikten av
att få ägna sig åt det man vill och är duktig på kan
inte nog understrykas.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
6. Särskild och allmän kurs (punkt 4) fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub388 yrkande 6.
Ställningstagande
Den enskilde eleven har rätt att läsa i en takt som
passar hans eller hennes individuella
förutsättningar. I grundskolans senare år bör ges
möjlighet för läraren att organisera undervisningen
i olika kurser för olika elever, i första hand i
ämnena engelska och matematik. Elever som behöver
mycket träning skall ges möjlighet att få stöd och
få läsa i en takt som passar dem. För elever med
särskild fallenhet och intresse för ett ämne bör
möjligheten till särskild kurs införas. Där skall
det finnas en möjlighet att fördjupa sig. Det skall
alltid finnas möjlighet att byta mellan nivåerna.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
7. Praktiska och teoretiska ämnen (punkt 5)
kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub439 yrkandena 11 och 34
samt avslår motionerna
2003/04:Ub372 och
2003/04:Kr231 yrkande 2.
Ställningstagande
Om skolan blir alltför teoretisk kan inlärningen
hämmas för många elever. Den motoriska, den
musikaliska och den rumsliga intelligensen samt den
sociala förmågan att förstå sig själv bör tränas i
högre grad i skolan. De praktisk-estetiska ämnena
som hemkunskap, slöjd, musik, bild och idrott är
därför en viktig del av helheten i skolan.
Undervisningen i praktiska ämnen bör få en mer
framskjuten plats i skolan. Ämnen som läses i block
bör kvalitetsgranskas. Det är väl känt att vissa
ämnen lätt hamnar i strykklass när tiden fördelas
mellan olika ämnen som är förlagda i block.
orsakerna till detta bör utredas och åtgärder sättas
in.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
8. Svenska för elever med utländsk bakgrund
(punkt 6) fp, c
av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och
Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub392 yrkande 20.
Ställningstagande
Elever med utländsk bakgrund måste ges bättre
förutsättningar att nå goda studieresultat.
Kunskaper i svenska måste prioriteras liksom tidiga
satsningar på läsning av skönlitteratur. Elever med
utländsk bakgrund skall på detta sätt kunna
prioritera svenska och undervisningen i andra ämnen
skall kunna skjutas upp.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
9. Undervisning i minoritetsfrågor (punkt 7)
fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:K417 yrkande 4.
Ställningstagande
Skolan har en viktig roll att fylla för att öka
kunskapen om de nationella minoriteternas situation
och motverka fördomar. En översyn bör göras av hur
frågor kring minoriteter och minoritetsspråk
uppmärksammas i grundskolan och gymnasieskolan i
syfte att bidra till kunskapsförmedling och
metodutveckling.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
10. Avskaffande av timplanen (punkt 9) m,
fp, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna
Ibrisagic (m), Ana Maria Narti (fp), Tobias
Billström (m) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub388 ykande 13 och
2003/04:Ub392 yrkande 6
samt avslår motion
2003/04:Ub271 yrkande 26.
Ställningstagande
Vi anser att timplanen bör avskaffas. Varje elev
måste få den tid han eller hon behöver för att nå
målen. Genom att avskaffa timplanen går det lättare
att låta elevens måluppfyllelse stå i fokus. Skolan
kan då skapa den tid som behövs för att eleverna
skall kunna nå kunskapsmålen.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
11. Modersmålsundervisning (punkt 10) fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Sf326 yrkande 24
och avslår motionerna
2003/04:Ub316 och
2003/04:Sf402 yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
Genom modersmålsundervisningen kan en elev med
invandrarbakgrund få hjälp att behålla kontakten med
sina föräldrars kultur. I en internationaliserad
värld är flerspråkighet en ovärderlig tillgång.
Modersmålsundervisningen skall erbjudas i den
omfattning som nu sker, men formerna måste ses över.
Det är inte acceptabelt att de elever som bäst
behöver den ordinarie undervisningen går miste om
den.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
12. Modersmålsundervisning (punkt 10) kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Sf402 yrkandena 3 och 4
och avslår motionerna
2003/04:Ub316 och
2003/04:Sf326 yrkande 24.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att rätt till
modersmålsundervisning skall föreligga under hela
skoltiden och att kommunerna skall vara skyldiga att
erbjuda undervisning om det finns minst tre elever
som är berättigade till sådan. Trots att
modersmålsundervisningen är tydligt reglerad är det
en verksamhet som är satt på undantag i många
kommuner. Kristdemokraterna menar också att elever
med bristande kunskap i svenska ofta behöver stöd i
andra skolämnen på sitt modersmål för att följa med
i undervisningen. Vi anser att elever både bör ha
rätt till stödundervisning och ämnesundervisning på
modersmålet.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
13. Undervisning i och på minoritetsspråk
(punkt 11) fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:K417 yrkande 5.
Ställningstagande
Det är viktigt att förbättra undervisningen i och på
minoritetsspråken. Arbetet med utveckling av
läromedel och utarbetande av ordbaser och lexikon
bör utvecklas och stödet till språkvårdsorganen för
minoritetsspråket förstärkas. Särskilda insatser bör
också göras för utbildning av lärare i
minoritetsspråken som ämne.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
14. Fysisk aktivitet och hälsa (punkt 12) m,
fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Ana Maria
Narti (fp), Tobias Billström (m) och Håkan
Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub439 yrkande 12 samt
2003/04:Kr285 yrkande 6 och
bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 37 och
2003/04:Ub429
och avslår motionerna
2003/04:Ub292 yrkande 5,
2003/04:Ub412,
2003/04:Ub466,
2003/04:Ub480 och
2003/04:Kr282 yrkande 2.
Ställningstagande
Regelbunden fysisk aktivitet har stor betydelse för
ett bra resultat av skolarbetet. Regeringen måste på
ett mer konkret sätt visa hur visionen att varje
elev skall få röra sig 30 minuter per dag skall
realiseras i praktiken.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
15. Fysisk aktivitet och hälsa (punkt 12) v
av Lennart Gustavsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub292 yrkande 5
och avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 37
2003/04:Ub412,
2003/04:Ub429,
2003/04:Ub439 yrkande 12,
2003/04:Ub466,
2003/04:Ub480
2003/04:Kr282 yrkande 2 och
2003/04:Kr285 yrkande 6.
Ställningstagande
Närhetsprincipen skall ha företräde framför
valfrihetsprincipen. En av fördelarna med
närhetsprincipen är att möjligheterna för barn och
unga att på ett naturligt sätt få daglig fysisk
aktivitet ökar om skolan är belägen i närheten av
bostaden.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
16. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 15)
m
av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub368 yrkande 6
och avslår motionerna
2003/04:Ub428 yrkandena 4 och 5,
2003/04:Ub437 yrkandena 4 och 5,
2003/04:Ub458 yrkande 2,
2003/04:So568 yrkande 16 och
2003/04:K418 yrkande 27.
Ställningstagande
Det finns redovisningar om sexualundervisning som
ger en skrämmande gammaldags bild av synen på homo-,
bi- och transgenderpersoners sexualitet. Det finns
ingen anledning till att sexualundervisningen inte
skall vara modern och fördomsfri. Det är viktigt att
lärarna har den utbildning och underbyggnad som de
behöver.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
17. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 15)
fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:K418 yrkande 27
och avslår motionerna
2003/04:Ub368 yrkande 6,
2003/04:Ub428 yrkande 4 och 5,
2003/04:Ub437 yrkande 4 och 5,
2003/04:Ub458 yrkande 2 och
2003/04:So568 yrkande 16.
Ställningstagande
Alla elever har rätt till en bra sex- och
samlevnadsundervisning inklusive allsidiga kunskaper
om homo-, bi-, trans- och heterosexualitet. Tydliga
skrivningar om detta bör återinföras i kursplanerna.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
18. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 15)
mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 15
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub428 yrkande 4 och
2003/04:So568 yrkande 16
samt avslår motionerna
2003/04:Ub368 yrkande 6,
2003/04:Ub428 yrkande 5,
2003/04:Ub437 yrkandena 4 och 5,
2003/04:Ub458 yrkande 2 och
2003/04:K418 yrkande 27.
Ställningstagande
Miljöpartiet anser att regeringen bör ge Skolverket
i uppdrag att följa upp tidigare översyn av
grundskolans sex- och samlevnadsundervisning.
Skolans sex- och samlevnadsundervisning bör följas
upp, utvärderas och granskas regelbundet, både
kvantitativt och kvalitativt. På så sätt kan
undervisningen hålla en hög kvalitativ nivå och
förändras utifrån elevers och lärares önskemål och
behov.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
19. Historia (punkt 17) fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana
Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub418 yrkande 1 och
2003/04:Ub439 yrkande 14
samt avslår motionerna
2003/04:Ub255 yrkande 3,
2003/04:Ub277 yrkandena 1 och 2 samt
2003/04:Ub386 yrkande 1.
Ställningstagande
Elever har visat särskilda brister i kunskaperna om
1900-talets historia och undervisningen om denna tid
måste prioriteras. Alla former av politik byggd på
rashat, klasshat eller intolerans bör utgöra ämne
för en ständigt pågående debatt i skolan. Fanatism
och intolerans med olika religiösa förtecken bör bli
föremål för systematisk analys i skolarbetet. De
flesta ungdomar har i dag kunskaper om nazisternas
brott under andra världskriget, men betydligt färre
känner till de brott som genomförts av kommunistiska
regimer. Det bör därför genomföras en kampanj om
detta, liknande satsningen Om detta må ni berätta.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
20. Mediekunskap (punkt 18) kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 18
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub517 yrkande 2.
Ställningstagande
Medieundervisning innebär att förmedla såväl ett
teoretiskt vetande som ett praktiskt kunnande.
Skolan har ett ansvar att föra in mediekultur i
undervisningen. Genom att stärka elevers kunskaper
om medier och lära dem att mer kritiskt förhålla sig
till det de ser kan de bli mer förberedda på att
möta medierna och därigenom minska risken för
negativ påverkan.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
21. Religionskunskap (punkt 19) kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 19
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub439 yrkandena 2 och 15.
Ställningstagande
Religionsämnet är en naturlig förankringsbas för
värdegrundsarbetet. Genom att bli förtrogen med sin
egen och andras kulturella tradition kan en
ömsesidig respekt och tolerans skapas där
främlingsrädsla och främlingshat minskar.
Religionsämnet spelar också en särskild roll för
förmedling av vårt kristna kulturarv. För att kunna
diskutera värdegrunden och etiska frågor, men också
för att kunna jämföra med och förstå andra kulturer
och religioner, är det viktigt att alla elever ges
goda baskunskaper i det svenska kulturarvet, där
kristendomen utgör en viktig kärna.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
22. Kultur i skolan (punkt 21) kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub439 yrkande 13 och
bifaller delvis motion
2003/04:Kr284 yrkande 1.
Ställningstagande
Kulturen bör leva i skolan och genomsyra
verksamheten. Den kan finnas som en kreativ
dimension både i korridorer och klassrum. Bild, ord,
musik och rörelse är naturliga element som kan
fungera som självklara inslag i alla ämnen. Kultur
får inte bara bli korta projekt eller enstaka besök.
Musik- och kulturskolornas betydelse för barns och
ungdomars utveckling bör tas till vara i ännu högre
grad.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
23. Kultur i skolan (punkt 21) c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Kr284 yrkande 1 och
bifaller delvis motion
2003/04:Ub439 yrkande 13.
Ställningstagande
Skolan är vår största och viktigaste
kulturinstitution eftersom den i stort sett omfattar
alla barn och ungdomar. Därför är det viktigt att
man lokalt utarbetar en strategi för hur man arbetar
med kultur i skolan. Skolans nedskärningar har
inneburit stora påfrestningar på den kulturella
verksamheten. I dag går det inte att uppfylla
läroplanernas krav med de knappa resurser som finns.
Detta kräver förändring. Det är också viktigt att
utvärdera hur väl målen uppfylls för att se vilka
åtgärder som behöver göras.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
24. Elevens fria val (punkt 23) kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 23
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub439 yrkande 30.
Ställningstagande
Det är viktigt att skolan är öppen för samarbete.
Skolan bör tillsammans med näringslivet utforma
program för elevers kontakt med arbetslivet.
Föreningar och organisationer skall ses som en
resurs i skolarbetet. Möjlighet att under t.ex.
elevens fria val få hjälpa till inom en förening
eller inom sjukvård och omsorg skulle vara en nyttig
erfarenhet för många elever samtidigt som det skulle
vara en samhällsnyttig insats.
Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.
Avskaffande av timplanen (punkt 9) mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Det är enligt Miljöpartiets mening angeläget att
avskaffa den nationella timplanen. Det är inte
antalet timmar som skall utgöra grunden för den
likvärdiga utbildningen utan målet för
undervisningen. Ett principbeslut bör fattas redan
nu om att avskaffa timplanen. Genom detta kan
elevens måluppfyllelse stå i fokus. Skolan kan då
skapa den tid som behövs för att eleverna skall
kunna nå kunskapsmålen.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2003
2003/04:Ub201 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av en ökning av
ämnet idrott på schemat i skolan.
2003/04:Ub208 av Elizabeth Nyström och Anders G
Högmark (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fler obligatoriska
schemalagda idrottstimmar i grundskolan och på
gymnasiet.
2003/04:Ub255 av Johan Linander och Lars-Ivar
Ericson (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skånska skolor
borde undervisa i skånsk/dansk historia samt i
danska språket.
2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avskaffa den
nationella timplanen.
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mer idrott och
rörelse i skolan.
2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans
huvuduppgift att förmedla kunskaper.
17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om nationella kunskapsmål.
21. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om avvägning mellan obligatoriska och
frivilliga ämnen och vikten av en bred
allmänbildning.
22. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om frivilligt vald inriktning av
utbildningen redan i grundskolan.
2003/04:Ub277 av Carl-Axel Roslund (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket
åläggs att utarbeta historiematerial anpassat för
skånsk historia.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
historieundervisningen i skånska skolor.
2003/04:Ub282 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ändra i
läroplanernas (Lpo 94 och Lpf 94) första kapitel.
2003/04:Ub287 av Stefan Hagfeldt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fler veckotimmar i ämnet
idrott och hälsa.
2003/04:Ub292 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om närhetsprincipens
betydelse för fysisk aktivitet och därmed
främjandet av elevers hälsa.
2003/04:Ub303 av Runar Patriksson (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att låta
organisationen SMOK (Sveriges musik- och
kulturskolor) utreda musikens betydelse och
särskilt då den kommunala musik- och kulturskolans
roll.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skriva in
rätten till studier i kommunala musik- och
kulturskolan i läroplanen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunala
musikskolors avgifter.
4. Riksdagen ger regeringen tillkänna som sin mening
vad i motionen anförs om samverkan mellan
försvarsmusiken och de kommunala musik- och
kulturskolorna.
2003/04:Ub308 av Agneta Ringman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om retorikens plats i skolans
undervisning.
2003/04:Ub314 av Ola Sundell (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om antalet veckotimmar i ämnet
idrott och hälsa.
2003/04:Ub316 av Luciano Astudillo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om modersmålsundervisningen.
2003/04:Ub317 av Christer Winbäck (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om musikskolan.
2003/04:Ub321 av Tuve Skånberg (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utvärdering av
implementeringen av läroplanens (Lpo 94)
värdegrund i skolans vardag.
2003/04:Ub325 av Martin Andreasson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om omnämnandet av kristen
tradition och västerländsk humanism i läroplanerna
för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet samt de frivilliga skolformerna.
2003/04:Ub358 av Kent Härstedt (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om simkunnighet.
2003/04:Ub368 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans uppgift
att förmedla kunskap och goda värden.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en modern
sexualundervisning.
2003/04:Ub372 av Gunnar Sandberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fysisk aktivitet och
kreativt skapande i skolarbetet.
2003/04:Ub386 av Joe Frans och Sylvia Lindgren (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
olika länders deltagande i slavhandeln över
Atlanten belyses i undervisningen.
2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att grundskolan
skall prioritera baskunskaperna läsning, skrivning
och räkning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjlighet att dela
in basämnena i särskild och allmän kurs.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att timplanen
snarast skall avskaffas.
2003/04:Ub392 av Håkan Larsson m.fl. (c):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att avskaffa
timplanen.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att elever med
utländsk bakgrund skall kunna prioritera svenska,
och undervisningen i andra ämnen skall därför
kunna skjutas upp.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att hållbar
utveckling bör integreras i samtliga ämnen på
grundskolan.
2003/04:Ub401 av Marianne Carlström och Christina
Nenes (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om hem- och
konsumentkunskapens betydelse för barn och ungdomar.
2003/04:Ub411 av Hillevi Larsson och Britt-Marie
Lindkvist (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det är skolans
ansvar att alla barn lär sig simma.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
specialundervisning i simning vid behov skall
arrangeras inom ramen för skolgymnastiken.
2003/04:Ub412 av Catherine Persson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om betydelsen av idrott och
kostkunskap i skolan.
2003/04:Ub418 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stärka skolans
undervisning om förtryck och intolerans som ägt
och äger rum med olika ideologiska eller religiösa
förtecken.
2003/04:Ub428 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp, fp, v,
c):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kursplanerna på
grundskole- och gymnasienivå.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om HBT-frågor inom
olika skolämnen.
2003/04:Ub429 av Ulf Holm och Helena Hillar
Rosenqvist (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om mer rörelse i skolan.
2003/04:Ub432 av Marina Pettersson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs angående simundervisning i
grundskolan.
2003/04:Ub435 av Helene Petersson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om barns simkunnighet.
2003/04:Ub437 av Hillevi Larsson m.fl. (s):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kursplanerna på
grundskole- och gymnasienivå.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om HBT-frågor inom
olika skolämnen.
2003/04:Ub439 av Alf Svensson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans värdegrund
i såväl förskola som obligatoriskt skolväsende.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kristendomens
ställning i religionsämnet.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fördelningen
mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen i
skolan.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrottens
betydelse för barns välbefinnande.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kulturens roll i
skolan och musik- och kulturskolornas betydelse
för barns utveckling.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om historieämnet.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utveckla
religionskunskapsämnet.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten att
arbeta inom ideell sektor samt vård och omsorg
under elevens fria val.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
kvalitetsgranskning av ämnen som läses i block,
samt fördelningen mellan praktiska och teoretiska
ämnen.
2003/04:Ub446 av Christina Axelsson och Anita
Johansson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behov av mer kunskap om
kooperation i skolan.
2003/04:Ub447 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Göran Norlander (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utbildningsinsatser inom
IT-området.
2003/04:Ub450 av Maria Öberg och Lennart Klockare
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om idrott och hälsa i skolan.
2003/04:Ub458 av Annika Qarlsson och Kenneth
Johansson (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ämnet sex och
samlevnad skall vara ämnesövergripande i
läroplanen.
2003/04:Ub459 av Birgitta Carlsson och Annika
Qarlsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att i både grundskolan och
gymnasiet utöka antalet lektioner i ämnet idrott och
hälsa.
2003/04:Ub466 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Susanne Eberstein (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kost och motion i skolan.
2003/04:Ub480 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl.
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fysiska aktiviteters och
kostvanors roll i för- och grundskolan.
2003/04:Ub483 av Kerstin Andersson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skolans ansvar för att
förmedla kunskaper till eleverna om värdet av
demokrati och om vikten av att använda sina
demokratiska rättigheter.
2003/04:Ub500 av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om värdegrundsfrågor i skolan.
2003/04:Ub505 av Jan Emanuel Johansson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vegetarisk och vegansk
skolmat samt undervisning inom ramen för ämnet
hemkunskap.
2003/04:Ub517 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
medieutbildning för alla i skolan.
2003/04:K417 av Tobias Krantz m.fl. (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om grundskolans och
gymnasieskolans undervisning i minoritetsfrågor.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om undervisning i och
på minoritetsspråk.
2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolundervisningen
om sex och samlevnad.
2003/04:Sk309 av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utökning av
antalet timmar i skolan för fysiskt arbete,
gymnastik och rörelse.
2003/04:L353 av Inger René m.fl. (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konsumentkunskap.
2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
modersmålsundervisning.
2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa rätten
till modersmålsundervisning under hela skoltiden
och en skyldighet för kommunen att erbjuda
undervisning om det finns minst tre elever som är
berättigade till sådan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätt för elever
till stödundervisning och/eller ämnesundervisning
på modersmålet.
2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
16. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i
uppdrag att följa upp tidigare översyn av
grundskolans sex- och samlevnadsundervisning som
visat sig bristfällig och att krav ställs på
åtgärder i de fall den inte förbättrats.
2003/04:Kr231 av Yvonne Andersson och Sven Brus
(kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att hantverket och
den praktiska kunskapen bör uppmärksammas i svensk
skola.
2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrottens
betydelse i skolan.
2003/04:Kr284 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
utvärderings- och uppföljningsmetoderna när det
gäller skolans kulturuppgift bör ses över.
2003/04:Kr285 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
bör redogöra för hur den fysiska aktiviteten i
skolan skall säkerställas.
2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att genomföra ett
kunskapslyft inom IT.