Utbildningsutskottets betänkande

2003/04:UBU10

Elever med funktionshinder

---

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 36
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003.
Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. den
kommunala skolans kvalitet för barn med
funktionshinder, grundskoletidens längd, skolans
tillgänglighet för funktionshindrade elever, rätten
för elever till särskilt stöd, utbildningen för
elever med neuropsykiatriska funktionshinder, stöd
till elever med läs- och skrivsvårigheter,
särskolans personkrets och grunden för
särskoleplacering, upphävande av beslut att avveckla
vissa specialskolor, gymnasieutbildningen för döva
och hörselskadade, inrättande av ett riksgymnasium
för synskadade ungdomar med ytterligare
funktionshinder, rätt för utvecklingsstörda till
vuxenutbildning samt kostnader för
utbildningstolkning.
Utskottet föreslår avslag på samtliga
motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående
utredningar och till utredningsförslag som är under
beredning inom Regeringskansliet.
I betänkandet finns reservationer från Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet. Därtill finns
två särskilda yttranden från Vänsterpartiet
respektive Centerpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Skolans kvalitet för barn med
funktionshinder
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub220 yrkandena 4 och 5.
Reservation 1 (m, kd, c)

2. Grundskoletidens längd

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub220 yrkande 6.
Reservation 2 (m, fp, c)

3. Tillgänglighet för funktionshindrade elever

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub332,
2003/04:Ub388 yrkande 5 och
2003/04:Ub493.
Reservation 3 (fp)

4. Rätten för elever till särskilt stöd

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub439 yrkande 9 och
2003/04:So497 yrkande 3.
Reservation 4 (kd)

5. Utbildningen för elever med neuropsykiatriska funktionshinder

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub225,
2003/04:Ub377 yrkande 6,
2003/04:Ub439 yrkande 10 och
2003/04:So504 yrkande 25.
Reservation 5 (fp)
Reservation 6 (kd)

6. Stöd till elever med epilepsi

Riksdagen avslår motion
2003/04:So410 yrkande 3.

7. Stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub392 yrkande 9 och
2003/04:Ub454.
Reservation 7 (fp, c)

8. Särskolan som egen skolform

Riksdagen avslår motion
2003/04:So504 yrkande 30.
Reservation 8 (m, fp)

9. Grund för särskoleplacering

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub377 yrkandena 2 och 3.
Reservation 9 (m, kd)

10. Rätten till omprövning av särskoleplacering

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub377 yrkande 1.
Reservation 10 (kd)

11. Särskolans personkrets

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub377 yrkande 4 och
2003/04:Ub413.
Reservation 11 (kd)

12. Upphävande av beslut att avveckla
specialskolor för elever med synskada och
ytterligare funktionshinder respektive grav
tal- och språkstörning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub220 yrkandena 2 och 3,
2003/04:Ub258 yrkande 1,
2003/04:Ub367 yrkande 15,
2003/04:Ub377 yrkande 8,
2003/04:Ub391 yrkande 17 och
2003/04:So504 yrkande 29.
Reservation 12 (m, fp, kd, c)

13. Gymnasieutbildning för döva och
hörselskadade

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub367 yrkande 16.
Reservation 13 (fp)

14. Inrättande av ett riksgymnasium för synskadade ungdomar med
multifunktionshinder

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub391 yrkande 18.
Reservation 14 (m, fp, kd, c)

15. Särskoleelevers fortsatta utbildning

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub377 yrkande 5.
Reservation 15 (kd)

16. Utbildning för vuxna med utvecklingsstörning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub377 yrkande 7,
2003/04:Ub391 yrkande 19 och
2003/04:So575 yrkande 7.
Reservation 16 (fp, kd, c)

17. Kostnader för utbildningstolkning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub211 och
2003/04:So575 yrkande 5.
Reservation 17 (m, kd)
Reservation 18 (fp)

Stockholm den 18 mars 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),
Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg (s), Inger
Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Anna
Ibrisagic (m), Louise Malmström (s), Sofia Larsen
(c), Sören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikael
Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp), Christer
Adelsbo (s), Axel Darvik (fp) och Lennart Gustavsson
(v).

2003/04

UbU10

Utskottets överväganden

Stöd för elever med funktionshinder
i grundskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör
den kommunala skolans kvalitet för barn med
funktionshinder, grundskoletidens längd,
skolans tillgänglighet för funktionshindrade
elever, rätten för elever till särskilt stöd
och särskilda insatser för vissa grupper av
funktionshindrade elever. Utskottet hänvisar
bl.a. till gällande bestämmelser,
Skollagskommitténs förslag och uppdraget till
den s.k. Skolansvarsutredningen.
Jämför reservationerna 1 (m, kd, c), 2 (m,
fp, c), 3 (fp), 4 (kd), 5 (fp), 6 (kd) och 7
(fp, c) samt särskilt yttrande 1 (c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

I motion 2003/04:Ub220 (m) begärs en parlamentarisk
utredning om den kommunala skolans kvalitet när det
gäller barn med funktionshinder (yrkande 4).
Kvaliteten bör granskas med avseende på både
undervisningen och den sociala situationen.
Motionären anser att det finns brister i dagens
skola för funktionshindrade barn (yrkande 5). Som
exempel på problem i dessa barns skolsituation nämns
brist på speciallärare, socialt utanförskap,
skolmiljöer som inte är fullt handikappanpassade och
få möjligheter att välja skola. Ju svårare ett barns
funktionshinder är, desto sämre klarar kommunerna av
att möta barnets behov, hävdar motionären.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena med hänvisning till följande.
Specialpedagogiska institutet redovisade i
december 2002 ett regeringsuppdrag att kartlägga och
analysera kommuners förutsättningar att ordna
undervisning för elever med synskada och ytterligare
funktionshinder samt tal- och språkstörda elever
(dnr 04-02/1500).
Institutets undersökning genomfördes under hösten
2002 i tre kommuner för målgruppen elever med
synskada och ytterligare funktionshinder och i elva
kommuner för målgruppen elever med grav tal- och
språkstörning. Kartläggningen visar
sammanfattningsvis att det i dag finns många goda
exempel på utbildning av hög kvalitet, men att
skolsituationen för berörda elevgrupper varierar
starkt mellan olika kommuner. Det finns dock en
medvetenhet och ett intresse i kommunerna för att
arbeta med utveckling av utbildningen och öka
kvaliteten för målgrupperna. Kommunerna uttrycker
behov av olika insatser från Specialpedagogiska
institutet, alltifrån stöd, handledning och
kompetensutveckling till utredning och
visstidsplacering av elever.
Socialstyrelsen har samtidigt haft regeringens
uppdrag att kartlägga på vilket sätt landstingens
barn- och ungdomshabilitering är tillgänglig för
barn och ungdomar i olika åldrar med olika
funktionshinder. I en rapport våren 2003 (2003-103-
2) konstaterar Socialstyrelsen att tillgången till
habilitering är ojämnt fördelad, både mellan olika
delar i landet och mellan olika grupper av
funktionshinder. Grupper som vanligen har tillgång
till habilitering är barn och ungdomar med
utvecklingsstörning, med rörelsehinder och med
neurologiska skador och sjukdomar. Barn och ungdomar
med brister i tillgång till habilitering är framför
allt de med funktionsnedsättningar till följd av
ADHD, autismliknande tillstånd och autism. Barn med
flera funktionshinder, medicinska funktionshinder
och vissa kommunikationshinder, t.ex. synskada och
talsvårigheter, får inte heller sina behov av
habilitering tillräckligt väl tillgodosedda.
Därefter har regeringen i regleringsbrev för
budgetåret 2004 uppdragit åt Specialpedagogiska
institutet att i samarbete med Socialstyrelsen,
Skolverket och Specialskolemyndigheten intensifiera
arbetet för att tydliggöra ansvarsfördelningen samt
effektivisera samverkan mellan olika huvudmän när
det gäller stödet till barn och ungdomar med
omfattande funktionshinder. Uppdraget skall
redovisas till regeringen senast den 31 maj 2005.
Ett motsvarande regeringsuppdrag har lämnats i
regleringsbrevet för Socialstyrelsen.
Utskottet vill påminna om att den statliga
kvalitetsgranskningen förstärkts i och med att
Skolverkets uppgifter fr.o.m. den 1 mars 2003
renodlats till att avse utbildningsinspektion och
tillsyn (förordning 2002:1160). En huvuduppgift för
verket är således att genom utbildningsinspektion
återkommande granska kvaliteten i skolväsendet och
ha tillsyn över kommunala och fristående skolor.

Grundskoletidens längd bör vara flexibel och kunna
anpassas efter varje barns behov. Det framhålls i
motion 2003/04:Ub220 (m) yrkande 6. Enligt motionen
måste barn med funktionshinder få utvecklas i sin
egen takt. Många barn med svåra funktionshinder har
på grund av dessa inte kommit så långt i sin
utveckling som man skulle vänta sig med hänsyn till
deras fysiska ålder. Så länge barnen lär sig och
utvecklas bör de kunna få gå kvar i grundskolan.

U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet.
Enligt 3 kap. 10 § skollagen (1985:1100) upphör
skolplikten vid utgången av vårterminen det
kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om barnet
fullgör skolplikten i specialskolan, 17 år. Om en
elev i grundskolan inte tillfredsställande har
slutfört sista årskursen när skolplikten upphör men
bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen, skall
eleven beredas tillfälle att göra detta under högst
två år efter det att skolplikten upphörde (4 kap. 10
§). Motsvarande bestämmelse finns för elever i
specialskolan som inte är utvecklingsstörda (7 kap.
6 §).
1999 års skollagskommitté föreslår i sitt
betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet
(SOU 2002:121) en gemensam bestämmelse för de olika
skolformerna om rätt att fullfölja utbildningen
under ytterligare två år efter det att skolplikten
upphört (förslaget 4 kap. 9 §). För grundskolan och
specialskolan uppställs som villkor härför att
eleven inte har nått upp till kunskapsmålen för
skolformen. Något motsvarande krav finns inte för
grundsärskolan.
Skollagskommitténs förslag bereds för närvarande
inom Regeringskansliet. Utskottet finner inte skäl
att föreslå något uttalande från riksdagen med
anledning av motionsyrkandet.

Folkpartiet betonar i motion 2003/04:Ub388 yrkande 5
att det måste bli besvärligare för kommuner att
strunta i skolans tillgänglighet för
funktionshindrade elever. Kommuner skall tvingas att
betala böter om de inte ser till att dessa elever
kan tillgodogöra sig undervisningen. Elever som
finner bättre service i en annan kommun skall få
utbildningen där bekostad av hemkommunen.

I motion 2003/04:Ub332 (s) begärs att
funktionshindrade elevers rättigheter i en skola för
alla tydligt skall markeras. Motionärerna relaterar
rapporter om att eleverna utestängs från vissa
lektioner och aktiviteter, t.ex. idrott och
skolresor. De framhåller att det finns goda
intentioner och målformuleringar, men det måste
ställas krav på att dessa uppfylls och förverkligas.
Elever med funktionshinder skall skyddas från alla
former av diskriminering och utestängande.
Idrotten i skolan för barn med funktionshinder
uppmärksammas i motion 2003/04:Ub493 (s). Motionären
hänvisar till att det i en rapport 2002 från
Barnombudsmannen framgår att elever med
rörelsehinder ofta blir avskilda från klassen i
samband med bl.a. friluftsdagar och idrott. Om den
integrerade skolan skall fungera och vara värd
namnet, måste idrottsämnet bli ett ämne för alla,
påpekar motionären. Mycket mer borde gå att göra
från skolans sida med stöd av specialpedagogisk
kompetens med inriktning på motorik. Inom
handikappidrotten finns också idéer och
erfarenheter. Regeringen bör ta ett initiativ i
frågan.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena med hänvisning till pågående
utredning.
Regeringen har i september 2003 tillsatt en
särskild utredare för att ta fram förslag till
lagstiftning om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling inom skolväsendet, den s.k.
Skolansvarsutredningen.
Utgångspunkten för utredningen är att skydd skall
finnas mot diskriminering på grund av bl.a.
funktionshinder. Överträdelse av förbud skall
sanktioneras. Utredaren skall lämna förslag till
regler som främjar lika rättigheter och motverkar
diskriminering inom såväl kommunala som fristående
skolor, förskolor och skolbarnsomsorg. Ett
delbetänkande som innehåller lagförslag skall
redovisas senast den 30 april 2004.
I direktiven (dir. 2003:114) för
Skolansvarsutredningen anges särskilt att utredaren
skall se över hur ett skydd mot diskriminering på
grund av bristande tillgänglighet och användbarhet
av lokaler kan utformas inom de utbildningsområden
som omfattas av uppdraget. Arbetet skall utgöra
underlag för Diskrimineringskommitténs (N 2002:06)
fortsatta överväganden.
Utskottet förutsätter att ett ökat skydd mot
diskriminering av funktionshindrade elever också får
genomslag i skolans verksamhet med idrottsliga
aktiviteter. Som framhålls i en av motionerna finns
både idéer och erfarenheter inom handikappidrotten
som kan tas till vara.

Enligt Kristdemokraterna i motion 2003/04:Ub439
yrkande 9 om rätten för elever till särskilt stöd
måste elever med funktionshinder och mindre synliga
handikapp, t.ex. neurologiska handikapp, få den
hjälp och den uppmärksamhet som deras speciella
handikapp kräver. Skolans personal måste tydligt
meddela hur resurserna ser ut. I motionen lyfts fram
att barn och ungdomar med funktionshinder så långt
det är möjligt skall erbjudas en anpassad utbildning
i sin hemkommun. Barn med olika handikapp måste
tillförsäkras tillgång till anpassade läromedel, och
barn med grav hörselskada måste tillerkännas behov
av teckenspråkslärare.

Centerpartiet anser, enligt motion 2003/04:So497
yrkande 3, att skollagen är tydlig när det gäller
skolans skyldighet att stödja barn med svårigheter i
skolan. Däremot finns det i praktiken inga tydliga
kriterier på vad som ingår i rätten till stöd och
ingen faktisk möjlighet att utkräva denna rätt eller
pröva den i domstol. Bestämmelserna borde i högre
grad ge den enskilda eleven laglig rätt att få sina
stödbehov utredda och tillgodosedda. En översyn av
reglerna behövs.

Utbildningen för elever med neuropsykiatriska
funktionshinder, dvs. elever med diagnosen ADHD,
DAMP eller Aspergers syndrom, tas upp i flera
motioner.

Folkpartiet begär i motion 2003/04:So504 yrkande
25 att regeringen låter utarbeta ett
handlingsprogram för barn med neuropsykiatriska
funktionshinder. Motionärerna framhåller att om
dessa barn inte får det bemötande de behöver kan
ytterligare psykiska problem förvärra deras
situation. Motionärerna hävdar också att risken för
framtida brottslighet är större än normalt för barn
med neuropsykiatriska funktionshinder. Mer kunskap
om funktionshindret behövs hos både skolpersonal och
föräldrar, och nya kunskaper måste tillämpas.
I motion 2003/04:Ub377 yrkande 6 erinrar
Kristdemokraterna om att kännetecknande för barn med
ADHD, DAMP och Aspergers syndrom är deras bristande
förmåga att hantera sociala relationer.
Koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet är
andra kännetecken. Som Skolverket visat i en rapport
står de s.k. bokstavsbarnen för en stor del av
ökningen av antalet barn i särskolan, trots att de
oftast har intellektuell förmåga att klara av
grundskolan. Detta är enligt motionärerna olyckligt.
Metoder och former måste utvecklas för att möta
dessa barns individuella behov, t.ex. satsningar på
små undervisningsgrupper inom grundskolan. Den
pågående särskoleutredningen bör få ett utökat
uppdrag i syfte att se över utbildningen för de s.k.
bokstavsbarnen.
En utredning kring skolgången för barn med
diagnosen ADHD, DAMP eller Aspergers syndrom
förordas i motion 2003/04:Ub225 (kd).
Kristdemokraterna hänvisar i motion 2003/04:Ub439
yrkande 10 till att metoder för att möta de s.k.
bokstavsbarnens behov bör kunna utvecklas av Centrum
för handikappvetenskap vid Linköpings och Örebro
universitet som har specialkunskaper på området.

Enligt motion 2003/04:So410 (s) yrkande 3 är det
viktigt att de kognitiva effekter som epilepsi kan
medföra för barn och ungdomar blir kända och beaktas
i skolans praktiska pedagogik. Dessa elevers behov
av hjälp och stöd i skolsituationen kan inte nog
betonas.

Centerpartiet vill i motion 2003/04:Ub392 yrkande 9
att regeringen tillsätter en utredning för att ge
elever i grundskolan med läs- och skrivsvårigheter
samma rätt till stöd som i dag garanteras studerande
inom den högre utbildningen. Det kan handla om extra
undervisning, specialundervisning, särskilda
hjälpmedel, muntliga prov, särskild hjälp vid prov
etc., men framför allt måste individuella
studieplaner göras upp.

Enligt motion 2003/04:Ub454 (s) är stödet i
grundskolan för bl.a. dyslektiker bristfälligt.
Motionärerna menar att det är lättare för en
dyslektiker att få hjälp och stöd under exempelvis
universitetsstudier än i grundskolan. Regeringen bör
överväga en översyn av stödet till elever med
särskilda behov.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
samtliga motionsyrkanden om rätt för elever till
särskilt stöd med hänvisning till följande.

Särskilt stöd skall enligt skollagen (1985:1100)
ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.
Rektor skall se till att ett åtgärdsprogram
utarbetas där eleven och elevens vårdnadshavare ges
möjlighet att delta i utarbetandet av programmet.
Elever och vårdnadshavare har också rätt att
initiera ett sådant åtgärdsprogram. Det är kommunens
och skolans ansvar att ordna en god undervisning
utifrån varje elevs behov och förutsättningar.
Den nya lärarutbildningen som infördes fr.o.m. den
1 juli 2001 innebär att alla lärarstuderande får
utbildning i specialpedagogik inom det allmänna
utbildningsområdet. Studenterna kan också välja
inriktning och/eller specialisering inom
specialpedagogik.
Råd och stöd i specialpedagogiska frågor lämnas
till kommuner och skolor av Specialpedagogiska
institutet. Vidare har Myndigheten för
skolutveckling, som inrättades den 1 mars 2003, i
uppdrag att stödja kommuner och skolor i deras
arbete med skolutveckling, bl.a. vad avser elever i
behov av särskilt stöd.
I regeringens kvalitetsprogram för skolan Alla
skolor ska vara bra skolor har aviserats att krav på
individuella utvecklingsplaner för alla elever skall
införas i grundskoleförordningen 2004.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande (SOU
2002:121 s. 336 f.) att den nya skollagen – utöver
en generell regel om lärande och personlig
utveckling – också skall innehålla bestämmelser om
särskilt stöd. Förslaget stärker elevens rätt och
innebär enhetliga och tydligare regler. Samtidigt
beskriver det en arbetsprocess som rektor är skyldig
att följa. Processen kan sammanfattas i följande
steg: att uppmärksamma elever i behov av särskilt
stöd, att utreda, att dokumentera, att åtgärda samt
att följa upp och utvärdera. Liksom i dag skall elev
och vårdnadshavare ges en aktiv roll vid
utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Kommittén
förutsätter att den specialpedagogiska kompetensen
blir väl företrädd i den process kommittén föreslår
för att elevers behov av särskilt stöd skall kunna
tillgodoses på bästa möjliga sätt. Beslut om
särskilt stöd skall enligt förslaget kunna
överklagas.
Beredningen inom Regeringskansliet av
Skollagskommitténs förslag bör enligt utskottets
mening avvaktas.
Merparten av de s.k. bokstavsbarnen tillhör
grundskolans målgrupp. Utskottet anser det inte
motiverat att uppdraget till utredningen om översyn
av utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med
utvecklingsstörning (Carlbeck-kommittén), till
vilken utskottet återkommer i det följande, skall
vidgas till att omfatta även elever i behov av
särskilt stöd i grundskolan.

Elever i särskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör
särskolan och sär-skoleplacering mot bakgrund
av pågående översyn av utbildningen för barn,
ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning i
en parlamentarisk kommitté (Carlbeck-
kommittén).
Jämför reservationerna 8 (m, fp), 9 (m, kd),
10 (kd) och 11 (kd) samt särskilt yttrande 2
(v).

Motioner

Folkpartiet begär i motion 2003/04:So504 yrkande 30
ett tillkännagivande till regeringen om att
skolformen särskola skall finnas kvar, för att
garantera elever med utvecklingsstörning möjlighet
till undervisning som är anpassad efter deras behov.

I motion 2003/04:Ub377 efterfrågar Kristdemokraterna
en tydligare reglering av vilka bedömningar och
diagnoser som skall ligga till grund för
särskoleplacering (yrkande 2). Rutinerna för
inskrivning bör ses över och ett regelverk tas fram.
Motionärerna påpekar att med minskade resurser för
stödundervisning och extra hjälp till svaga elever i
grundskolan kan en lösning för skolhuvudmannen vara
att i stället placera en elev i särskolan. De
understryker att placering av barn i särskola inte
får styras av resursbrist i grundskolan (yrkande 3).

Kristdemokraterna vill också i motionen att det
skall införas en rätt till omprövning av
särskoleplacering (yrkande 1). Motionärerna hävdar
att omprövning endast sker i de fall då aktiva
engagerade föräldrar kräver en sådan. Särskilt för
barn i gränszonen för särskoleplacering bör det vara
naturligt att omprövning görs efter några år.

Kristdemokraterna framhåller i samma motion,
2003/04:Ub377, att särskolans personkrets är och
skall vara barn med intellektuell
utvecklingsstörning (yrkande 4). I många kommuner
tolkas begreppet utvecklingsstörning allt vidare.
Denna utveckling är oacceptabel, anför
Kristdemokraterna. Särskolan får inte bli en skola
för alla barn som av olika anledningar har det svårt
i skolan.

Enligt motion 2003/04:Ub413 (s) ökar andelen barn
med funktionshinder som har en icke-svensk bakgrund
i landets särskolor och specialskolor. Orsaken till
ökningen är man okunnig om. Barnens föräldrar
upplever sig dubbelt utsatta, på grund av sin
exilsituation och som föräldrar till barn med
funktionshinder. Det enda stöd som finns i dag är en
särskild konsulent för frågor som berör elever med
utländsk bakgrund och funktionshinder. Detta är inte
tillräckligt, framhåller motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på samtliga
motionsyrkanden mot bakgrund av pågående utredning
om särskolan.

Regeringen har våren 2002 tillsatt en
parlamentarisk kommitté för att se över utbildningen
för barn, ungdomar och vuxna med
utvecklingsstörning, den s.k. Carlbeck-kommittén
(dir. 2001:100, tilläggsdir. 2003:32). Kommitténs
övergripande uppdrag är att föreslå hur utbildningen
för olika åldersgrupper med utvecklingsstörning
skall utformas i framtiden när det gäller mål,
innehåll och organisation. Också frågor som rör
personalens kompetens skall utredas.
Enligt de ursprungliga direktiven skulle kommittén
arbeta med två parallella alternativ, nämligen att
särskolan och särvux kvarstår alternativt upphör som
egna skolformer. I tilläggsdirektiven 2003 ändrades
uppdraget till att enbart avse alternativet att
särskolan och särvux skall vara kvar som egna
skolformer.
Kommittén skall slutredovisa sitt uppdrag senast
den 1 oktober 2004. Ett delbetänkande har lämnats i
april 2003, För den jag är – om utbildning och
utvecklingsstörning (SOU 2003:35), med bl.a. en
analys av hur den utbildning och den undervisning
som i dag ges till barn, ungdomar och vuxna med
utvecklingsstörning svarar mot deras behov och
förutsättningar.
Enligt delbetänkandet kommer kommittén i sitt
fortsatta arbete att återkomma till frågorna om
särskolans personkrets och de stora skillnaderna
mellan kommuner när det gäller andelen elever i
särskola. Kommittén kommer också att arbeta vidare
med frågor som rör brister i utredningsförfarandet
inför mottagandet i särskolan. I detta sammanhang
finns det anledning för kommittén att särskilt
uppmärksamma den relativt stora andelen barn med
invandrarbakgrund i särskolan. Tyngdpunkten i det
fortsatta arbetet kommer dock att ligga på att
diskutera och analysera förutsättningarna för att
barn och ungdomar med begåvningsmässiga
funktionshinder skall få en så bra skolgång som
möjligt och bästa tänkbara förutsättningar för en
kunskapsmässig och social utveckling.
Utskottet vill därutöver erinra om att Skolverket
i juni 2001 meddelade Allmänna råd om rutiner för
utredning och beslut om mottagande i den
obligatoriska särskolan (SKOLFS 2001:23). De
allmänna råden rör den kommunala handläggningen av
ärenden om mottagande i särskola, vilket underlag
som behövs för bedömning om mottagande och hur
information och samverkan med hemmet bör gå till
under utredningsprocessen. Vidare rör de allmänna
råden den kommunala beslutsfunktionen och innehållet
i besluten samt hanteringen i tveksamma fall.

Skola för elever med synskada och
ytterligare funktionshinder samt
grav tal- och språkstörning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör
upphävande av beslut att avveckla
specialskolor. Utskottet anser inte att
riksdagen skall ändra sitt tidigare
ställningstagande. Vidare hänvisar utskottet
till att en förordning om visstidsutbildning
vid resurscenter övervägs inom
Regeringskansliet.
Jämför reservation 12 (m, fp, kd, c).

Motioner

Moderata samlingspartiet hävdar i motion
2003/04:Ub258 yrkande 1 att staten har ett särskilt
ansvar när det gäller skolan för elever med
funktionshinder. Beslutet att avveckla
specialskolor, som Ekeskolan och Hällsboskolan, bör
därför upphävas. Statens huvudmannaskap för dessa
skolor bör kvarstå. När en statligt garanterad rätt
att välja skola införts för elever med
funktionshinder kan en annan huvudman vara ett
alternativ för landets specialskolor. Föräldrar och
skolans medarbetare får då ekonomiska möjligheter
att driva skolan under statlig kvalitetstillsyn. Med
motsvarande motivering begärs i motion 2003/04:
Ub220 (m) ett riksdagsuttalande om att beslutet att
stänga Ekeskolan och Hällsboskolan skall upphävas
(yrkandena 2 och 3).

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:Ub367 yrkande
15 skall elever med flerfunktionshinder ha möjlighet
att välja att gå i statliga specialskolor. I
motionen hänvisas till att Folkpartiet sade nej till
nedläggningen av specialskolorna för
flerhandikappade barn och ungdomar. Partiet har
också krävt att ett särskilt statligt bidrag skall
följa dessa svårt handikappade elever. Motionärerna
betonar att staten skall ha ansvar för att elever
med flerfunktionshinder får lika möjligheter till
omvårdnad och utbildning, oavsett var i landet de
bor. I Folkpartiets motion 2003/04:So504 yrkande 29
stryks under att statliga specialskolor skall vara
ett alternativ för multihandikappade elever.
Även Kristdemokraterna lyfter fram behovet av
specialskolor för funktionshindrade barn, i motion
2003/04:Ub377 yrkande 8. Motionärerna åberopar en
undersökning som gjorts av Unga synskadade och som
visar bl.a. att integreringen av gravt synskadade
elever i den vanliga skolan i många avseenden inte
fungerar tillfredsställande. Enligt motionen behövs
insatser både för att stärka de kommunala skolor som
har funktionshindrade barn integrerade och för att
skapa tillräcklig tillgång på specialskolor för de
barn och föräldrar som så önskar.
Centerpartiet förordar i motion 2003/04:Ub391
yrkande 17 att beslutet att stänga den fasta
skoldelen på Ekeskolan skall omprövas.
Utgångspunkten för en politik för funktionshindrade
barn och ungdomar borde vara deras egna upplevelser
av situationen, framhåller motionärerna. Barnen
skall ha en rättighet och inte en skyldighet att gå
integrerat i den vanliga skolan. Segregation kan
vara något positivt, när den är självvald.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Riksdagen beslutade hösten 1999 att elever med
synskada respektive grav språkstörning inte längre
skall tillhöra den statliga specialskolans målgrupp
(prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 14).
Det innebar att riksdagen ställde sig bakom
regeringens förslag om en successiv avveckling av de
fasta skoldelarna vid de statliga riksskolorna
Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna och
en samtidig utbyggnad av resurscenterverksamheten
vid skolorna.
Frågan om omprövning av nämnda beslut har därefter
återkommande behandlats av riksdagen, senast våren
2003 (bet. 2002/03:UbU8). Utskottet finner inte
heller nu skäl för riksdagen att ändra sitt tidigare
ställningstagande. Särskilt vill utskottet framhålla
den pågående utvecklingen av verksamheten vid
resurscentren.
En av regeringen tillsatt särskild utredare
överlämnade i november 2002 betänkandet
Visstidsutbildning vid statliga resurscenter (SOU
2002:106). Visstidsutbildning ges i dag vid
Ekeskolan i Örebro, för elever med synskada och
ytterligare funktionshinder, och Hällsboskolan i
Sigtuna, för elever med grav språkstörning. Dessa
tidigare specialskolor är nu resurscenter inom
Specialpedagogiska institutet.
Syftet med visstidsutbildning är att ge ett
specialpedagogiskt stöd så att eleven på längre sikt
skall kunna återvända till sin hemskola och få en
fullgod utbildning i närheten av hemmet. De elever
som undervisas vid resurscenter är fortfarande
elever i sina respektive hemkommuner.
Utredaren föreslår en ny förordning om
visstidsutbildning. Elevens vårdnadshavare skall
kunna göra ansökan och Specialpedagogiska
institutets styrelse beslutar om eleven skall tas
emot. Vårdnadshavaren skall ha rätt att överklaga
ett beslut till Skolväsendets överklagandenämnd. En
visstidsutbildning skall fortgå under minst en
termin. Om fortsatt behov finns efter den beslutade
tiden kan en förnyad ansökan göras. En elev kan
fortsätta i visstidsutbildning under hela den
obligatoriska skolgången.
Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet pågår
arbete inom departementet med en sådan förordning om
visstidsutbildning. Avsikten är att förordningen
skall kunna träda i kraft den 1 juli 2004.

Fortsatt skolgång för elever med
funktionshinder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
statsbidrag till fler gymnasieskolor för döva
och hörselskadade ungdomar och om inrättande
av ett riksgymnasium för synskadade ungdomar
med flerfunktionshinder.
Jämför reservationerna 13 (fp) och 14 (m, fp,
kd, c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:Ub367 yrkande 16
bör regeringen se över om statliga bidrag kan ges
till gymnasieutbildning för döva och hörselskadade
elever på fler platser än i Örebro. Motionärerna
påpekar att många av de elever som nu åker till
Örebro hellre skulle vilja få undervisning närmare
hemmet.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet.
Från anslaget 25:7 Särskilda insatser på
skolområdet utgår bidrag till Örebro kommun enligt
avtal mellan staten och kommunen om viss statlig
ersättning avseende gymnasial utbildning i Örebro
för döva och hörselskadade elever (RGD/RGH).
Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet är
frågan om bidrag till ytterligare gymnasieutbildning
för döva och hörselskadade elever aktualiserad inom
departementet. Ärendet bereds för närvarande.

Centerpartiet förordar i motion 2003/04:Ub391
yrkande 18 att ett riksgymnasium för synskadade
ungdomar med multifunktionshinder inrättas vid
Ekeskolan. Dessa ungdomar saknar i dag tillräckligt
bra möjligheter till fortsatta studier efter den
obligatoriska skolan, framhåller motionärerna.
Resultatet blir att mycket få av dem studerar
vidare, vilket är fel. Också unga med svåra
funktionshinder bör ha rätt att kunna gå vidare i
sin utbildning och utvecklas i sin egen takt,
oavsett ålder.

U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet.
Frågan om en riksgymnasieverksamhet för synskadade
elever med flerfunktionshinder har avslagits av
riksdagen vid ett flertal tillfällen sedan hösten
1999 (senast i bet. 2002/03:UbU8). Utskottet anser
nu liksom då att det naturliga alternativet för
dessa elever är den reguljära gymnasiesärskolan
eller gymnasieskolan på hemorten eller inom
samverkansområdet.
I betänkandet Visstidsutbildning vid statliga
resurscenter (SOU 2002:106) anger den särskilde
utredaren att han inte bedömer det som rimligt att
resurscentren skall bygga upp en verksamhet med
gymnasieutbildning för elever i gymnasieåldrarna.
Utredaren anser dock att Specialpedagogiska
institutet bör få i uppdrag att kartlägga och
redovisa om det finns behov av utbildning vid
resurscenter hos elever i gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan.

Utbildning för ungdomar och vuxna
med utvecklingsstörning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
särskoleelevers fortsatta utbildning och om
utbildning för vuxna med utvecklingsstörning.
Utskottet hänvisar till pågående översyn inom
den s.k. Carlbeck-kommittén.
Jämför reservationerna 15 (kd) och 16 (fp,
kd, c).

Motioner

Kristdemokraterna begär i motion 2003/04:Ub377
yrkande 5 ett riksdagsuttalande om att de hinder som
finns för särskoleelevers fortsatta utbildning bör
undanröjas. Det får enligt dem inte vara omöjligt
för en särskoleelev att studera på ett nationellt
program i den vanliga gymnasieskolan om eleven har
den kompetens som krävs; särskilt som det allt
oftare är barn utan direkt utvecklingsstörning som
placeras i särskola. Den sittande
särskoleutredningen bör se över detta problem.

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:So575 yrkande 7
bör regeringen återkomma till riksdagen med ett
lagförslag om rätt till vuxenutbildning för
utvecklingsstörda. Det är enligt motionärerna svårt
att förstå att utvecklingsstörda vuxna skall ha
mindre rätt till vuxenutbildning på grundläggande
nivå än andra vuxna.

I motion 2003/04:Ub377 yrkande 7 tar
Kristdemokraterna också upp frågan om rätt till
utbildning inom särvux. De framhåller att vuxna med
en utvecklingsstörning eller som av andra skäl har
gått i särskolan inte har lika rätt till
grundläggande utbildning som andra vuxna har. Detta
är en brist i skollagstiftningen. Rätten till
grundläggande vuxenutbildning bör gälla alla.
Centerpartiet framför i motion 2003/04:Ub391
yrkande 19 att personer med särskola som bakgrund
bör ha tillträde till vuxenutbildning efter samma
principer som övriga vuxna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Enligt direktiven till kommittén för översyn av
utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med
utvecklingsstörning, den s.k. Carlbeck-kommittén,
skall kommittén utreda hur samverkan mellan
skolformer för elever med utvecklingsstörning och
övriga skolformer kan öka. I detta ingår att belysa
vilka hinder för ökad samverkan som finns i
nuvarande system samt föreslå hur dessa hinder kan
undanröjas. Kommittén skall vidare se över
utbildningen i särvux.
Carlbeck-kommittén överlämnade i april 2003
delbetänkandet För den jag är – om utbildning och
utvecklingsstörning (SOU 2003:35). Delbetänkandet är
en beskrivning och kartläggning av hur utbildningen
för barn, ungdomar och vuxna ser ut i dag. Kommittén
konstaterar bl.a. att utbildningen inom särvux
erbjuds i alldeles för liten omfattning och att
resurstilldelningen till särvux är påfallande låg,
både i reella tal och i förhållande till
satsningarna på övrig vuxenutbildning. Skillnaderna
mellan kommunerna är också mycket stora. Den
lägesbeskrivning som redovisas i delbetänkandet
kommer enligt kommittén att ligga till grund för de
förslag som kommittén skall presentera i sitt
slutbetänkande i oktober 2004.
Resultatet av utredningsarbetet bör enligt
utskottets mening inväntas.

Utbildningstolkning inom
vuxenutbildningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
kostnader för utbildningstolk för döva och
hörselskadade inom vuxenutbildningen.
Utskottet hänvisar till att en särskild
utredare tillsatts för att göra en översyn av
rätten och möjligheterna att använda
teckenspråket.
Jämför reservationerna 17 (m, kd) och 18
(fp).

Motioner

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:So575 yrkande 5
bör staten svara för de kostnader som uppstår för
att genomföra utbildningstolkning inom den
offentligt finansierade vuxenutbildningen.
Motionärerna framhåller att döva och hörselskadade
studerande i lika hög grad som andra studerande
måste kunna ta del av föreläsningar, ställa frågor
och kommunicera med sin lärare. För vissa
utbildningsanordnare har det emellertid blivit för
dyrt att bekosta de teckenspråkstolkar som behövs.
Ett statligt ansvar för dessa kostnader bör enligt
motionärerna finansieras genom att medel förs över
från kommunbidragen till ett samlat anslag för
utbildningstolkning. Regeringen bör återkomma med
förslag om detta.

I motion 2003/04:Ub211 (m) begärs att statsbidrag
till teckenspråkstolk även skall kunna utgå till
privata utbildningsanordnare. Motionärerna påpekar
att de privata skolorna själva måste stå för
nödvändiga anpassningsåtgärder för personer med
funktionshinder, medan folkhögskolor samt
universitet och högskolor kan få statligt stöd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena mot bakgrund av att en utredning i
ärendet nu tillsatts.

Regeringen beslutade i december 2003 att tillsätta
en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn
av rätten och möjligheterna att använda
teckenspråket. I direktiven till utredningen (dir.
2003:169) anges att en förutsättning för att döva,
dövblinda, vuxendöva och vissa hörselskadade vuxna
skall kunna delta i utbildning är att de får
tillgång till tolk. Det finns inga särskilda regler
för när utbildningstolk skall beviljas. Bristen på
tolkar samt de höga kostnaderna kan ibland försvåra
utbildning inom kommunal vuxenutbildning. Utöver
kommunal vuxenutbildning samt utbildning vid
folkhögskolor, universitet och högskolor bedrivs
undervisning även av studieförbund och privata
utbildningsanordnare. I den mån döva och
hörselskadade vuxna söker och antas till utbildning
hos privata utbildningsanordnare finns det ingen
täckning för tolkkostnader, utan dessa betalas av
den studerande.

Enligt direktiven skall den särskilde utredaren
kartlägga möjligheterna för döva, dövblinda,
vuxendöva och vissa hörselskadade vuxna till
utbildning som är likvärdig med andras och vid behov
lämna förslag till ökad tillgänglighet.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.

1. Skolans kvalitet för barn med
funktionshinder (punkt 1) – m, kd, c

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna
Ibrisagic (m), Sofia Larsen (c) och Tobias
Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub220 yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Mycket tyder på att kommunernas förmåga att ge barn
med funktionshinder en fullgod skoltid har svåra
brister. Som exempel på problem i dessa barns
skolsituation kan nämnas brist på speciallärare,
socialt utanförskap, skolmiljöer som inte är fullt
handikappanpassade och få möjligheter att välja
skola. Ju svårare ett barns funktionshinder eller
kombinationer av funktionshinder är, desto sämre
klarar kommunerna av att möta barnets behov.

Den kommunala skolans kvalitet för barn med
funktionshinder måste enligt vår mening granskas,
med avseende på både undervisningens och den sociala
situationens kvalitet. Granskningen bör göras inom
ramen för en parlamentarisk utredning. Vidare bör
direktiven för utredningen klargöra att
förhållandena i den kommunala skolan skall betraktas
i ett barn- och föräldraperspektiv och att den
sociala situationen för barn med funktionshinder
utförligt skall belysas.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall
till motionsyrkandena som sin mening ge regeringen
till känna.

2. Grundskoletidens längd (punkt 2) – m, fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna
Ibrisagic (m), Sofia Larsen (c), Tobias Billström
(m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub220 yrkande 6.

Ställningstagande

Barn med funktionshinder måste få utvecklas i sin
egen takt. Många barn med svåra funktionshinder har
på grund av dessa inte kommit så långt i sin
utveckling som motsvarar deras fysiska ålder. Olika
kommunikationshinder gör att det kan ta längre tid
att tillgodogöra sig undervisningen. Vi anser att
grundskoletidens längd måste vara flexibel och kunna
anpassas efter varje barns behov. Så länge barnen
lär sig och utvecklas bör de kunna få gå kvar i
grundskolan.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.

3. Tillgänglighet för funktionshindrade elever
(punkt 3) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub388 yrkande 5
samt avslår motionerna
2003/04:Ub332 och
2003/04:Ub493.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning måste det bli besvärligare
för kommunerna att strunta i skolans tillgänglighet
för funktionshindrade elever. Kommuner som inte gör
tillräckligt för att eleverna skall kunna
tillgodogöra sig undervisningen skall tvingas att
betala böter. Elever som hittar bättre service i en
annan kommun skall få utbildningen där bekostad av
hemkommunen. Vi anser att elever med funktionshinder
skall ha samma möjligheter att välja skola som andra
elever, om inte några alldeles särskilda skäl gör
att det inte är möjligt.

Detta bör riksdagen med bifall till motion
2003/04:Ub388 yrkande 5 som sin mening ge regeringen
till känna.

4. Rätten för elever till särskilt stöd (punkt
4) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkande 9
och avslår motion
2003/04:So497 yrkande 3.

Ställningstagande

Elever med funktionshinder och mindre synliga
handikapp, t.ex. neurologiska handikapp, måste få
den hjälp och den uppmärksamhet som deras speciella
handikapp kräver. Skolans personal måste tydligt
meddela hur resurserna ser ut. Jag vill framhålla
att barn och ungdomar med funktionshinder så långt
det är möjligt skall erbjudas en anpassad utbildning
i sin hemkommun. Barn med olika handikapp måste
tillförsäkras tillgång till anpassade läromedel, och
barn med grav hörselskada måste tillerkännas behov
av teckenspråkslärare.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motion 2003/04:Ub439
yrkande 9.

5. Utbildningen för elever med
neuropsykiatriska funktionshinder (punkt 5)
– fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:So504 yrkande 25
samt avslår motionerna
2003/04:Ub225,
2003/04:Ub377 yrkande 6 och
2003/04:Ub439 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi föreslår att regeringen låter utarbeta ett
handlingsprogram för barn med neuropsykiatriska
funktionshinder, dvs. barn med diagnosen ADHD, DAMP
eller Aspergers syndrom. Om dessa barn inte får det
bemötande de behöver kan ytterligare psykiska
problem förvärra deras situation. För denna grupp av
barn är också risken för framtida brottslighet
större än normalt. Vi vill betona att mer kunskap om
funktionshindret behövs hos både skolpersonal och
föräldrar, och nya kunskaper måste tillämpas.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall
till motion 2003/04:So504 yrkande 25 som sin mening
ge regeringen till känna.

6. Utbildningen för elever med
neuropsykiatriska funktionshinder (punkt 5)
– kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub377 yrkande 6 och
2003/04:Ub439 yrkande 10
samt avslår motionerna
2003/04:Ub225 och
2003/04:So504 yrkande 25.

Ställningstagande

Kännetecknande för barn med ADHD, DAMP och Aspergers
syndrom, de s.k. bokstavsbarnen, är deras bristande
förmåga att hantera sociala situationer.
Koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet är
andra kännetecken. Som Skolverkets undersökning om
särskolan visat står dessa barn för en stor del av
ökningen i särskolan. Det är ofta mycket olyckligt.
Särskolan är till för barn med en
utvecklingsstörning, barn som saknar den
intellektuella förmågan att klara av grundskolan. De
s.k. bokstavsbarnen tillhör oftast inte denna
kategori.

Jag anser att metoder och former i undervisningen
skall utvecklas för att möta dessa barns
individuella behov, t.ex. satsningar på små
undervisningsgrupper inom grundskolan.
Undervisningsmetoder bör kunna tas fram av Centrum
för handikappvetenskap vid Linköpings och Örebro
universitet som har specialkunskaper på området. Jag
anser vidare att den pågående särskoleutredningen
bör få ett utökat uppdrag för att se över
utbildningen för de s.k. bokstavsbarnen.
Vad jag här har anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna och därmed bifalla
motionerna 2003/04:Ub377 yrkande 6 och 2003/04:
Ub439 yrkande 10.

7. Stöd till elever med läs- och
skrivsvårigheter (punkt 7) – fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Sofia Larsen (c) och Axel
Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkande 9
och avslår motion
2003/04:Ub454.

Ställningstagande

En utredning bör tillsättas i syfte att ge elever i
grundskolan med läs- och skrivsvårigheter samma rätt
till stöd som i dag garanteras studerande inom den
högre utbildningen. I dag får studenter på högskolan
hjälp med t.ex. förlängd tid för examina, tillgång
till andra examinationsformer, pedagogiskt
datorstöd, extra stöd från läraren genom extra
undervisning, anteckningshjälp etc. I grundskolan
får eleverna förlita sig på att skolan och kommunen
tar sitt ansvar. Vi menar att ju längre skolan
dröjer med att satsa resurser på dessa elever, desto
dyrare blir det att reparera skadan. Oavsett
anledning till läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
behövs det stödinsatser. Det kan för
grundskoleelevernas del handla om extra
undervisning, specialundervisning, särskilda
hjälpmedel, muntliga prov och särskild hjälp vid
prov, men framför allt behövs det individuella
studieplaner.

Detta bör riksdagen med bifall till motion
2003/04:Ub392 yrkande 9 som sin mening ge regeringen
till känna.

8. Särskolan som egen skolform (punkt 8) – m,
fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna
Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel
Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:So504 yrkande 30.

Ställningstagande

För elever med utvecklingsstörning skall det vara
möjligt att välja särskola. Det är föräldrarna som
skall avgöra valet av skolform. Den nu sittande
utredningen kring särskolans framtid har oklara
direktiv huruvida särskolan skall fortsätta att vara
en egen skolform eller inte. Vår uppfattning är att
skolformen särskola skall finnas kvar för att
garantera elever med utvecklingsstörning möjlighet
till undervisning som är anpassad efter deras behov.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.

9. Grund för särskoleplacering (punkt 9) – m,
kd

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna
Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub377 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Ansvaret för att pröva om ett barn kan tas emot i
särskolan ligger på särskolans styrelse. Det finns
inga närmare regleringar av hur dessa prövningar
skall gå till, men det vanliga är att besluten
grundar sig på pedagogiska, psykologiska och i vissa
fall medicinska utredningar. I och med att de flesta
kommuner nu har egen särskola har antalet personer
som är involverade i utredningar kring
särskoleplaceringar ökat kraftigt. Enligt vår mening
är det därför nödvändigt att ett regelverk tas fram
där det tydligt anges vilka barn som har rätt till
särskola och vilka bedömningar och diagnoser som
skall ligga till grund för placeringen.

Under en tid då kraftiga nedskärningar har gjorts
på skolans område har resurserna till
stödundervisning och extrahjälp till svaga elever
minskat. Att då placera eleven i särskola kan vara
en ekonomisk lösning på problemet. Vi vill
understryka att placering av barn i särskola inte
får styras av resursbrist i grundskolan. Barns rätt
och möjlighet till utbildning måste alltid utgå från
det enskilda barnets unika behov och
förutsättningar.
Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna och därmed bifalla
motionsyrkandena.

10. Rätten till omprövning av särskoleplacering
(punkt 10) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub377 yrkande 1.

Ställningstagande

Jag föreslår att det införs en rätt för föräldrar
till omprövning av beslut om barns placering i
särskolan. I dag förekommer förnyad prövning av
särskoleplacering endast i de fall då aktiva
engagerade föräldrar uttryckligen krävt en sådan.
Enligt min mening är det viktigt att en naturlig
omprövning görs efter några år, särskilt för de barn
som ligger i gränszonen för placering.

Detta bör riksdagen med bifall till
motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till
känna.

11. Särskolans personkrets (punkt 11) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub377 yrkande 4
och avslår motion
2003/04:Ub413.

Ställningstagande

Ökningen under senare år av antalet barn i särskolan
har också inneburit att nya grupper tagits in. I
många kommuner tolkas begreppet utvecklingsstörning
allt vidare. Denna utveckling anser jag vara
oacceptabel. Särskolan skall vara en skolform för
barn och ungdomar med just utvecklingsstörning. Den
får inte bli en skola för alla barn som av olika
anledningar har det svårt i skolan.

Detta bör riksdagen med bifall till motion
2003/04:Ub377 yrkande 4 som sin mening ge regeringen
till känna.

12. Upphävande av beslut att avveckla
specialskolor för elever med synskada och
ytterligare funktionshinder respektive grav
tal- och språkstörning (punkt 12) – m, fp,
kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen
(c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub220 yrkandena 2 och 3,
2003/04:Ub258 yrkande 1,
2003/04:Ub367 yrkande 15,
2003/04:Ub377 yrkande 8,
2003/04:Ub391 yrkande 17 och
2003/04:So504 yrkande 29.

Ställningstagande

Vi vill betona att staten måste ha ett särskilt
ansvar för skolan för elever med svåra
funktionshinder. Beslutet att avveckla specialskolor
som Ekeskolan, för elever med synskada och
ytterligare funktionshinder, och Hällsboskolan, för
elever med grav tal- och språkstörning, måste därför
enligt vår mening upphävas. Statens huvudmannaskap
för specialskolor för dessa grupper av elever bör
kvarstå.

Vi anser att elever med flera funktionshinder
skall ha samma möjlighet till omvårdnad och
utbildning, oavsett var i landet och i vilken kommun
de bor. Det måste finnas tillgång till specialskolor
för de barn och föräldrar som så önskar. När en
statligt garanterad rätt att välja skola införts för
elever med funktionshinder kan en annan huvudman
vara ett alternativ för landets specialskolor och
regionala skolor. Föräldrar och skolans medarbetare
får då ekonomiska möjligheter att driva specialskola
under statlig kvalitetstillsyn.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall
till motionsyrkandena som sin mening ge regeringen
till känna.

13. Gymnasieutbildning för döva och
hörselskadade (punkt 13) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkande 16.

Ställningstagande

Riksgymnasiet för döva och hörselskadade ligger i
Örebro. Det finns många elever med detta
funktionshinder som åker till Örebro, trots att de
hellre skulle vilja läsa närmare hemmet. Vi anser
att regeringen bör låta se över om statliga bidrag
kan ges till gymnasieutbildning för döva och
hörselskadade elever på fler platser än i Örebro, så
att dessa elever – där så är möjligt – kan få en
fullgod undervisning närmare hemmet.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.

14. Inrättande av ett riksgymnasium för
synskadade ungdomar med multifunktionshinder
(punkt 14) – m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen
(c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub391 yrkande 18.

Ställningstagande

Synskadade ungdomar med multifunktionshinder saknar
i dag tillräckligt bra möjligheter till fortsatta
studier efter den obligatoriska skolan. Resultatet
blir att mycket få av dem läser vidare. Dessa
ungdomar bör emellertid precis som alla andra
ungdomar ha rätt att kunna gå vidare i sin
utbildning och utvecklas i sin egen takt, oavsett
ålder. Vi anser att ett riksgymnasium för synskadade
ungdomar med ytterligare funktionshinder bör
inrättas.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall
till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen
till känna.

15. Särskoleelevers fortsatta utbildning (punkt
15) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub377 yrkande 5.

Ställningstagande

En placering av ett barn i särskola innebär vissa
konsekvenser för barnets framtid. En elev med betyg
från särskolan får inte gå vidare till
gymnasieskolans nationella program utan kan enbart
fortsätta inom gymnasiesärskolan. Jag anser att de
hinder som finns för särskoleelevers fortsatta
utbildning skall tas bort. Det får inte vara
omöjligt för en särskoleelev att studera på ett
nationellt gymnasieprogram om eleven har den
kompetens som krävs, särskilt som det allt oftare är
barn utan intellektuell utvecklingsstörning som
placeras i särskola. Den sittande
särskoleutredningen bör se över dessa problem.

Vad jag här har anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna och därmed bifalla
motionsyrkandet.

16. Utbildning för vuxna med
utvecklingsstörning (punkt 16) – fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Sofia
Larsen (c) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub377 yrkande 7,
2003/04:Ub391 yrkande 19 och
2003/04:So575 yrkande 7.

Ställningstagande

Vuxna med en utvecklingsstörning eller som av andra
skäl har gått i särskolan som barn har inte samma
rätt till grundläggande vuxenutbildning som andra
vuxna har. Kommunerna är i dag inte skyldiga att
bereda plats för alla som vill studera i särvux.
Detta är enligt vår mening en diskriminering av en
grupp medborgare. Rätten till grundläggande
utbildning bör gälla alla. Vi anser att
utvecklingsstördas rätt till vuxenutbildning skall
skrivas in i skollagen.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motionsyrkandena.

17. Kostnader för utbildningstolkning (punkt
17) – m, kd

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna
Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub211
och avslår motion
2003/04:So575 yrkande 5.

Ställningstagande

Många yrkesinriktade utbildningar drivs av privata
anordnare, såsom ideella föreningar, med begränsade
resurser. Medan folkhögskolor samt universitet och
högskolor kan få statligt stöd för att
tillhandahålla utbildningstolk för döva och
hörselskadade studerande, måste de privata skolorna
själva stå för dessa kostnader. De hittillsvarande
erfarenheterna pekar på att detta leder till
diskriminering. Vi föreslår därför att det skall bli
möjligt, även för privata utbildningsanordnare, att
ansöka om statsbidrag till teckenspråkstolk.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall
till motion 2003/04:Ub211 som sin mening ge
regeringen till känna.

18. Kostnader för utbildningstolkning (punkt
17) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:So575 yrkande 5
och avslår motion
2003/04:Ub211.

Ställningstagande

Vuxenutbildningen är inte alltid tillgänglig för
funktionshindrade. För att en studerande skall kunna
vara fullt ut delaktig i undervisningen måste han
eller hon få ta del av föreläsningar, ställa frågor
och kommunicera med sin lärare. Detta gäller
naturligtvis döva och hörselskadade i lika hög grad
som andra studerande. Problemet är att för vissa
utbildningsanordnare har det blivit för dyrt att
bekosta de teckenspråkstolkar som behövs. Vi anser
att staten bör överta ansvaret för de kostnader som
uppstår för att genomföra utbildningstolkning inom
den offentligt finansierade vuxenutbildningen.
Finansieringen av denna reform skall enligt vår
mening ske genom att medel förs över från
kommunbidragen till ett samlat anslag för
utbildningstolkning. Regeringen bör återkomma med
förslag om detta.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall
till motion 2003/04:So575 yrkande 5 som sin mening
ge regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken
anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i yttrandet.

1. Rätten för elever till särskilt stöd (punkt
4) – c

av Sofia Larsen (c).

Skollagen är tydlig när det gäller skolans
skyldighet att stödja barn med svårigheter i skolan.
Däremot finns det i praktiken inga tydliga kriterier
på vad som ingår i rätten till stöd och ingen
faktisk möjlighet att utkräva denna rätt.
Bestämmelserna borde i högre grad ge den enskilda
eleven laglig rätt att få sina stödbehov utredda och
tillgodosedda. Mot bakgrund av att Skollagskommittén
i sitt betänkande Skollag för kvalitet och
likvärdighet (SOU 2002:
121) lagt fram förslag med denna inriktning som
stärker elevens rätt och innebär tydligare regler,
avstår jag nu från att reservera mig i ärendet.

2. Särskolan som egen skolform (punkt 8) – v

av Lennart Gustavsson (v).
Vänsterpartiet anser det viktigt att den
parlamentariska kommittén (Carlbeck-kommittén) som
skall se över utbildningen för barn, ungdomar och
vuxna med utvecklingsstörning har ett brett uppdrag.
Möjligheterna att arbeta med två parallella
alternativ, nämligen att särskolan och särvux
kvarstår alternativt upphör som skolformer, skulle
ge förutsättningar att utredningen på allvar kan
forma förslag som långsiktigt skapar goda
utbildningsmöjligheter för barn, ungdomar och vuxna
med utvecklingsstörning.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden
2003

2003/04:Ub211 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström
(m):

Riksdagen beslutar att även privata
utbildningsanordnare skall kunna ansöka om
statsbidrag till teckenspråkstolk.

2003/04:Ub220 av Sten Tolgfors (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att upphäva
beslutet att stänga specialskolan Ekeskolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att upphäva
beslutet att stänga Hällsboskolans specialskola.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda den
kommunala skolans kvalitet för barn med
funktionshinder, både med avseende på
undervisningens och den sociala situationens
kvalitet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dagens brister i
skolan för barn med funktionshinder.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att grundskolans
längd måste kunna vara flexibel och anpassas efter
varje barn.

2003/04:Ub225 av Yvonne Andersson och Sven Brus
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en utredning
kring skolgången för barn med diagnos ADHD, DAMP,
Aspergers syndrom etc.

2003/04:Ub258 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statens ansvar för
specialskolans elever.

2003/04:Ub332 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tydliga markeringar för
funktionshindrade elevers rättigheter i en skola för
alla.

2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att elever med
flera funktionshinder skall ha möjlighet att välja
att gå i statliga specialskolor.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
se över om statliga bidrag kan ges till
gymnasieutbildning för döva och hörselskadade på
fler platser än i Örebro.

2003/04:Ub377 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten till
omprövning av särskoleplacering.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en tydligare
reglering av vilka bedömningar och diagnoser som
skall ligga till grund för särskoleplacering.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att placering av
barn i särskola inte får styras av resursbrist i
grundskolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att särskolan får
förbli en skola för barn med intellektuell
utvecklingsstörning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att undanröja de
hinder som finns för särskoleelevers fortsatta
utbildning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett utökat uppdrag
för särskoleutredningen rörande utbildningen för
de s.k. bokstavsbarnen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten till
utbildning vid särvux.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
specialskolor för funktionshindrade barn.

2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillgänglighet för
funktionshindrade elever.

2003/04:Ub391 av Håkan Larsson m.fl. (c):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att beslutet
om att stänga den fasta skoldelen på Ekeskolan
skall omprövas.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att inrätta
ett nytt riksgymnasium för synskadade barn med
multifunktionshinder.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att ge
personer med särskoleutbildning tillträde till
vuxenutbildningen.

2003/04:Ub392 av Håkan Larsson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att ge elever
i grundskolan med läs- och skrivsvårigheter samma
rättigheter till stöd som i dag garanteras
studerande inom den högre utbildningen.

2003/04:Ub413 av Anita Jönsson och Kerstin Engle
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vissa barn med
funktionshinder.

2003/04:Ub439 av Alf Svensson m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elevers behov
av särskilt stöd skall tillgodoses.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utveckla
metoder för att möta de så kallade bokstavsbarnens
behov.

2003/04:Ub454 av Lars U Granberg och Lennart
Klockare (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att regeringen bör överväga
en översyn av stödet till barn med särskilda behov.

2003/04:Ub493 av Margareta Israelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om idrott i skolan för barn
med funktionshinder.

2003/04:So410 av Börje Vestlund (s):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de kognitiva
effekter som epilepsi kan medföra för barn och
ungdomar blir kända och omvandlade till praktisk
pedagogik i skolan.

2003/04:So497 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
skollagen.

2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om handlingsprogram
för barn med neuropsykiatriska funktionshinder för
att därigenom minska framtida brottslighet.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de statliga
specialskolorna för multihandikappade elever.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om särskolan som
fortsatt egen skolform.

2003/04:So575 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att staten
finansierar kostnader för utbildningstolkning inom
den offentligt finansierade vuxenutbildningen.

7. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med lagförslag om individers rättighet
till vuxenutbildning för utvecklingsstörda inom
särvux.

Elanders Gotab, Stockholm 2004