Utgiftsområde 16 Utbildning ochuniversitetsforskning

<div class="sidhuvud_publikation">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2003/04:UBU1</div><h1>Utgiftsområde        16       Utbildning       ochuniversitetsforskning</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning


I  betänkandet behandlas  regeringens  förslag  till
anslag  m.m.  inom  utgiftsområde  16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret  2004  samt 174
motionsyrkanden.  I  betänkandet behandlas också  en
punkt i Riksdagens revisorers  förslag  2002/03:RR15
och fem motionsyrkanden som gäller denna.
Utskottet   tillstyrker  regeringens  förslag   på
samtliga punkter  och avstyrker revisorernas förslag
och samtliga motionsyrkanden.  Partiernas respektive
budgetalternativ redovisas i särskilda  yttranden. I
bilaga  3  återfinns en översikt av regeringens  och
oppositionspartiernas  förslag  till  anslag  för år
2004   inom   utgiftsområdet.   I  övrigt  finns  31
reservationer  från  ett  eller flera  partier  till
förmån för yrkanden på andra punkter än anslagen för
2004.

Utskottets förslag

Ytterligare   resurser   tillförs   Skolverket   för
uppbyggnad  och  förstärkning  av  inspektions-  och
tillsynsverksamhet.           Satsningen          på
personalförstärkning   i   skola   och    fritidshem
fortsätter,  och  ökar  successivt.  Satsningen   på
utbildning     av    vuxna    liksom    kvalificerad
yrkesutbildning  fortsätter  i  samma omfattning som
förra året. En valideringsdelegation inrättas för en
period  om fyra år. Delegationen skall  bedriva  och
stödja utvecklingsarbete i valideringsfrågor utanför
högskoleområdet.

I högskolelagen  införs  en  paragraf  som gör det
möjligt  för  regeringen  eller  den  myndighet  som
regeringen  bestämmer  att  meddela föreskrifter  om
försöksverksamhet som avviker  från  organisatoriska
bestämmelser    i    samma    lag.   Anslagen   till
grundläggande utbildning minskar  vid nio lärosäten.
Begränsade  ökningar  görs vid ett antal  lärosäten,
främst    med    tanke   på   lärarutbildning    och
sjuksköterskeutbildning.   Lärosätenas  anslag  till
forskning och forskarutbildning behålls på nuvarande
nivå. Regeringen får bemyndigande  att  sluta  avtal
med  vissa landsting om samarbete om grundutbildning
av läkare,  medicinsk  forskning  och  utveckling av
hälso- och sjukvården.
En   viss   neddragning   görs  av  anslagen  till
Högskoleverket   och   Myndigheten    för   Sveriges
nätuniversitet  i  enlighet med regeringens  förslag
till  utgiftsminskningar  inom  utgiftsområdet.  Den
under      tidigare       budgetår       tillfälliga
anslagsförstärkningen          till         Centrala
studiestödsnämnden upphör.
Anslaget till Vetenskapsrådet tillförs 25 miljoner
kronor  som  en  förstärkning  av  resurserna   till
medicinsk forskning.

Oppositionspartiernas alternativ

Moderata  samlingspartiet,  Folkpartiet Liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet  står  fast  vid
sina  egna  förslag  till  utgiftsram.  Moderaternas
utgiftsram är högre än regeringens, medan  de övriga
partiernas är lägre.

Moderata samlingspartiet anser, liksom Folkpartiet
och  Centerpartiet,  att  ett  fristående nationellt
kvalitetsinstitut  skall byggas upp  och  reserverar
drygt 106 miljoner kronor till detta ändamål. Enligt
Moderaterna   bör   Specialpedagogiska    institutet
integreras i Skolverket och därför föreslår  partiet
nära  260  miljoner  kronor  till  Skolverket utöver
regeringens   förslag.   Den  nya  Myndigheten   för
skolutveckling  bör  avvecklas,   något   som   även
Folkpartiet    och    Centerpartiet   instämmer   i.
Moderaterna    vill   säkerställa    kvalitet    och
tillgänglighet i  specialskolan  och föreslår därför
nära  111  miljoner  kronor  mer än regeringen  till
Specialskolemyndigheten.  Ytterligare   medel   till
produktion    av    läromedel    för    elever   med
funktionshinder   föreslås  likaså.  Bidragen   till
organisationer   för   uppsökande   verksamhet   bör
avvecklas helt, enligt  Moderaterna. Ett nytt anslag
för vuxnas utbildning föreslås om nära 3,5 miljarder
kronor,  samtidigt  som de  nuvarande  anslagen  för
Statligt stöd för utbildning  av  vuxna  och  Bidrag
till   kvalificerad   yrkesutbildning   samt   medel
anvisade  för  folkhögskolan under utgiftsområde 17,
föreslås avvecklas.
Moderaterna vill  öka  anslagen till grundläggande
högskoleutbildning  med  146   miljoner  kronor  och
lärosätenas     anslag     till    forskning     och
forskarutbildning  (de  s.k. fakultetsanslagen)  med
621 miljoner kronor. De föreslår  att  anslaget till
enskilda  utbildningsanordnare höjs med 20  miljoner
kronor.    Rekryteringsdelegationen    kan    enligt
Moderaterna avvecklas.
Moderaterna       vill      tillföra      Centrala
studiestödsnämnden 150 miljoner kronor. De anser att
myndigheten   inte   skall    få    disponera   sina
avgiftsintäkter. Förslaget innebär därmed  en  lägre
driftram   för   nämnden.  Moderaterna  vill  minska
anslaget      till      Utvecklingsarbete       inom
Utbildningsdepartementets  område  m.m.  med  ca  11
miljoner   kronor.  De  föreslår  ytterligare  155,4
miljoner kronor  under  ett  nytt  anslag  för Ökade
satsningar på Vetenskapsrådet m.m., som bl.a.  skall
finansiera  ett  nationellt  institut  för hälsa och
medicin.
Folkpartiet liberalerna anser, liksom  Moderaterna
och     Centerpartiet,     att    Myndigheten    för
skolutveckling   bör  läggas  ner.   Anslaget   till
Skolverket  bör minskas  med  200  miljoner  kronor.
Vidare bör en  nationell  skolinspektion tillskapas,
menar  Folkpartiet,  i likhet  med  Moderaterna  och
Centerpartiet.  Folkpartiet   anslår   200  miljoner
kronor för detta ändamål. För anslagen Utveckling av
skolväsendet,  Bidrag till vissa organisationer  för
uppsökande  verksamhet   och   Statligt   stöd   för
utbildning av vuxna föreslår Folkpartiet minskningar
i  förhållande  till  regeringens  förslag.  När det
gäller   den  kvalificerade  yrkesutbildningen  vill
Folkpartiet  avsätta  100  miljoner  kronor  mer  än
regeringen.
Folkpartiet    vill   att   utbyggnaden   av   den
grundläggande  högskoleutbildningen   skall   ske  i
minskad  takt,  för  att  utrymme  skall  skapas för
förstärkning  av  kvaliteten genom ökad lärartäthet.
Folkpartiet vill anslå  600  miljoner  kronor mer än
regeringen till de s.k. fakultetsanslagen.  Anslaget
till   Särskilda   utgifter   inom  universitet  och
högskolor  kan enligt Folkpartiet  minskas  med  100
miljoner kronor.
Folkpartiet     vill    minska    anslaget    till
Högskoleverket  motsvarande  medlen  för  Rådet  för
högre  utbildning.   Genom  en  omfördelning  mellan
anslagsposterna inom anslaget  till  Vetenskapsrådet
vill Folkpartiet skapa ökade fria forskningsresurser
till de tre ämnesråden.
Kristdemokraterna  anser att en lärlingsutbildning
skall införas på gymnasiet  och föreslår 10 miljoner
kronor    för    detta    ändamål.   Vidare    menar
Kristdemokraterna  att  de  fasta   skoldelarna   på
Ekeskolan  och  Hällsboskolan  skall återinföras och
föreslår en ökning av medlen med  5  miljoner kronor
till   Specialpedagogiska   institutet   för   detta
ändamål.    På    ett    flertal   anslag   föreslår
Kristdemokraterna    neddragningar    jämfört    med
regeringens förslag. Förslaget  om bidrag till vissa
organisationer   avvisas  helt  liksom   regeringens
förslag om inrättandet  av en valideringsdelegation.
De        specialdestinerade       medlen        för
personalförstärkningar  i skola och fritidshem skall
enligt   Kristdemokraterna    överföras   till   det
generella statsbidraget till kommunerna.
Kristdemokraterna vill tillföra  den grundläggande
högskoleutbildningen 40 miljoner kronor  för att öka
antalet  disputerade lärare. De föreslår ytterligare
75    miljoner    kronor    till    forskning    och
forskarutbildning.       Partiet      anser      att
Rekryteringsdelegationen inte behövs och avvisar den
extra  per  capita-ersättningen   till  kurser  inom
Nätuniversitetet     som     regeringen    föreslår.
Kristdemokraterna vill att lärosätena  skall få rätt
att ta ut avgift för högskoleutbildning av studenter
från länder utanför EES.
Kristdemokraterna är kritiska till att Myndigheten
för  Sveriges nätuniversitet inrättats och  vill  ta
bort   hela    anslaget.   Lärosätena   bör   själva
administrera   nätuniversitetet.   Kristdemokraterna
vill   också   ta   bort    hela    anslaget    till
Utvecklingsarbete   inom   Utbildningsdepartementets
område m.m. och göra mindre  besparingar på anslagen
till  Högskoleverket respektive  Särskilda  utgifter
för forskningsändamål. De anser att det nya anslaget
till Regionala  etikprövningsnämnder  skall  minskas
med 20 miljoner kronor.
Centerpartiet anser, i likhet med Moderaterna  och
Folkpartiet,  att  ett  nationellt kvalitetsinstitut
skall inrättas. För ett sådant  institut avsätts 200
miljoner   kronor,   samtidigt  som  anslaget   till
Skolverket föreslås minska  med  60 miljoner kronor.
Centerpartiet  anser  även,  liksom Moderaterna  och
Folkpartiet, att Myndigheten för  skolutveckling bör
avvecklas.  Enligt  Centerpartiets  mening   bör  de
specialdestinerade     medlen    för    Maxtaxa    i
barnomsorgen, Statligt stöd  för utbildning av vuxna
liksom Personalförstärkningar i skola och fritidshem
överföras direkt till kommunerna  via  det generella
statsbidraget.  Bidragen  till  vissa organisationer
för   uppsökande  verksamhet  bör  helt   avskaffas.
Centerpartiet vill stärka kompetens och öka insatser
mot   läs-    och    skrivsvårigheter/dyslexi   samt
dyskalkyli, inklusive en satsning på skolböcker, och
avsätter 400 miljoner  kronor för detta. Vidare vill
Centerpartiet  satsa  54  miljoner   kronor   utöver
regeringens    förslag    på    den    kvalificerade
yrkesutbildningen.
Centerpartiet  vill  utöka lärarutbildningen  inom
universitet och högskolor  med  50  miljoner kronor.
Partiet vill också höja anslagen till  forskning och
forskarutbildning med sammanlagt 245 miljoner kronor
till   universiteten   och  de  lärosäten  som   har
vetenskapsområde och med  nästan  82 miljoner kronor
till de mindre högskolorna.</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1. Förberedelser för förändring av
gymnasieskolan
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub515 yrkande 1.
Reservation 1 (fp)

2. Skolverkets roll
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub439 yrkande 33.
Reservation 2 (kd)

3. Nationellt kvalitetsinstitut
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub252,
2003/04:Ub367 yrkande 29,
2003/04:Ub388 yrkande 15,
2003/04:Ub392 yrkande 11,
2003/04:Ub427 yrkande 3 samt
2003/04:Ub472 yrkandena 1 och 4.
Reservation 3 (m, fp, c)

4. Insatser mot läs- och skrivsvårigheter m.m.
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub392 yrkande 10.
Reservation 4 (c)

5. Undervisning om narkotikans effekter
Riksdagen avslår motion
2003/04:So414 yrkande 2.
Reservation 5 (m)

6. Elevhälsa
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub292 yrkande 24.
Reservation 6 (v)

7. Klassmorfar
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub271 yrkande 34.
Reservation 7 (kd, mp)

8. Kompetensutveckling inom IT
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub294.

9. Ekeskolan och Hällsboskolan
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub377 yrkande 9.
Reservation 8 (m, fp, kd, c)

10. Uppföljning av bidraget till personalförstärkningar
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub417 yrkande 5.
Reservation 9 (fp)

11. Fördelningen av studieplatser för vuxna
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub391 yrkande 16 och
2003/04:Ub452.
Reservation 10 (c)

12. Ändring i högskolelagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring   i  högskolelagen  (1992:1434).   Därmed
bifaller    riksdagen    proposition    2003/04:1
utgiftsområde 16 punkt 1.

13. Nytt avtal med vissa landsting om
samarbete om grundutbildning av läkare,
medicinsk forskning och utveckling av hälso-
och sjukvården

Riksdagen bemyndigar  regeringen  att  godkänna
ett   avtal   mellan  svenska  staten  och  vissa
landsting  om  samarbete  om  grundutbildning  av
läkare, medicinsk  forskning  och  utveckling  av
hälso- och sjukvården.
Därmed  bifaller  riksdagen proposition 2003/04:1
utgiftsområde 16 punkt 3.

14. Kompensation till Västra
Götalandsregionen för det ökade antalet
platser på tandläkarutbildningen

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub404.

15. Principer för resursfördelning mellan
lärosätena till grundläggande utbildning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub249,
2003/04:Ub290 yrkandena 4 och 8,
2003/04:Ub347,
2003/04:Ub390 yrkande 1,
2003/04:Ub414 yrkandena 1, 2 och 5,
2003/04:Ub499 yrkande 19,
2003/04:Ub516 yrkande 4,
2003/04:N341 yrkande 10 och
2003/04:Bo226 yrkande 4.
Reservation 11 (m)
Reservation 12 (fp)
Reservation 13 (kd)
Reservation 14 (c)

16. Principer för resursfördelning mellan
lärosätena till forskning och
forskarutbildning

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub414 yrkande 18.
Reservation 15 (m, fp)

17. Fler platser i vårdutbildningar

Riksdagen avslår motion
2003/04:So640 yrkande 12.
Reservation 16 (kd)

18. Fler platser i socionomutbildning

Riksdagen avslår motion
2003/04:So643 yrkande 3.

19. Fler platser i lärarutbildning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub304 yrkande 2 och
2003/04:Ub393 yrkande 2.
Reservation 17 (c)

20. Förstärkning av vissa lärosäten och
vissa regioner

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub204,
2003/04:Ub209 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ub219,
2003/04:Ub233,
2003/04:Ub246,
2003/04:Ub255 yrkandena 1, 2 och 4,
2003/04:Ub259 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ub260,
2003/04:Ub272,
2003/04:Ub273 yrkandena 16,
2003/04:Ub274 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ub278,
2003/04:Ub279 yrkandena 13,
2003/04:Ub291 yrkandena 1och 2,
2003/04:Ub305,
2003/04:Ub306,
2003/04:Ub311 yrkande 1,
2003/04:Ub337,
2003/04:Ub345,
2003/04:Ub346,
2003/04:Ub349 yrkande 1,
2003/04:Ub356 yrkande 1,
2003/04:Ub362,
2003/04:Ub365,
2003/04:Ub400,
2003/04:Ub405 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ub422 yrkande 1,
2003/04:Ub442,
2003/04:Ub448,
2003/04:Ub451,
2003/04:Ub456 yrkandena 17,
2003/04:Ub468,
2003/04:Ub487,
2003/04:Ub490,
2003/04:Ub507 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ub512
2003/04:Ub518,
2003/04:T470 yrkande 5,
2003/04:N341 yrkande 11.

21. Fler fristående högskolor

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub290 yrkandena 10 och 11.
Reservation 18 (m)

22. Forskning vid de fristående teologiska
högskolorna

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub340.

23. Framtida ökning av anslagen till
forskning och forskarutbildning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 17 och
2003/04:Ub390 yrkande 30.
Reservation 19 (m, fp)
Reservation 20 (c)

24. Kravet på full kostnadstäckning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub318 och
2003/04:Sk285 yrkande 2.
Reservation 21 (m, kd)

25. Högskoleavgifter för studenter från
länder utanför EES

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub499 yrkande 20.
Reservation 22 (kd)

26. Distansutbildning

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub499 yrkande 8.
Reservation 23 (kd)

27. Inrättande av ett oberoende
kvalitetsinstitut för den högre utbildningen
m.m.

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub414 yrkandena 8 och 9.
Reservation 24 (fp)

28. Översyn av datasystemet för samordnad
antagning till högre utbildning m.m.

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub269 yrkandena 13.

29. Omprövning av systemet att Centrala
studiestödsnämnden finansieras genom
avgiftsintäkter

Riksdagen avslår  Riksdagens revisorers förslag
2002/03:RR15 punkt 3
samt motionerna
2003/04:Ub1 yrkande 4,
2003/04:Ub2 yrkande 1 och
2003/04:Ub212 i denna del.
Reservation 25 (m, fp, kd)

30. Strategi för att komma till rätta med
överbelastning hos Centrala
studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub1 yrkande 1.
Reservation 26 (kd)

31. Frågan om att konkurrensutsätta
Centrala studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub2 yrkande 4,
2003/04:Ub212 i denna del,
2003/04:Ub396 yrkande 2,
2003/04:Ub423 yrkandena 1 och 2 samt
2003/04:Ub443 yrkande 1.
Reservation 27 (m, fp)

32. Införande av en s.k. omvänd
straffavgift för Centrala
studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub2 yrkande 5 och
2003/04:Ub396 yrkande 3.
Reservation 28 (fp)

33. Undersökning av konsekvenserna av viss
nedläggning av lokalkontor hos Centrala
studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub298.

34. Utvärdering av beslutet att slå samman
de naturvetenskapliga och tekniska
forskningsråden

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub414 yrkande 15.
Reservation 29 (fp)

35. Permanentning av den
utbildningsvetenskapliga kommittén

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub497 yrkande 7.
Reservation 30 (kd)

36. Bredbandsutbyggnad för att möjliggöra
distansstudier

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub390 yrkande 23.
Reservation 31 (c)

37. Förslag om prioritering av vissa
forskningsområden

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub268 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ub395 yrkande 1,
2003/04:Ub403,
2003/04:Ub434,
2003/04:Ub455,
2003/04:Ub461,
2003/04:Ub476,
2003/04:Ub489,
2003/04:Ub501,
2003/04:Ub508,
2003/04:Ub510,
2003/04:Sf401 yrkande 4,
2003/04:So418 yrkande 9,
2003/04:So642 yrkande 7,
2003/04:Kr230 yrkande 2,
2003/04:T474 yrkande 9,
2003/04:MJ398 yrkandena 4 och 8,
2003/04:MJ410 yrkande 7,
2003/04:Bo256 yrkande 5
2003/04:Bo259 yrkande 3 och
2003/04:Bo296 yrkande 4,

38. Anslagen inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för
budgetåret 2004 m.m.

Riksdagen
a)  anvisar  anslagen  under   utgiftsområde   16
Utbildning    och    universitetsforskning    för
budgetåret 2004 på det sätt som framgår av bilaga
3. Därmed bifaller riksdagen
proposition  2003/04:1  utgiftsområde  16 punkt 6
samt
avslår motionerna
2003/04:Ub256,
2003/04:Ub263,
2003/04:Ub281,
2003/04:Ub290 yrkandena 1416 och 18,
2003/04:Ub391 yrkande 13,
2003/04:Ub392 yrkandena 2 och 15,
2003/04:Ub406,
2003/04:Ub415 yrkande 3,
2003/04:Ub417 yrkande 6,
2003/04:Ub424,
2003/04:Ub439 yrkande 35,
2003/04:Ub460 yrkande 1,
2003/04:Ub475 yrkande 2,
2003/04:Ub477,
2003/04:Ub502,
2003/04:Ub511 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ub514 yrkandena 13,
2003/04:Ub515 yrkandena 46,
2003/04:Fi240 yrkande 22 i denna del,
2003/04:N348 yrkande 6,
2003/04:A257 yrkande 5 och
2003/04:A305 yrkande 12.
b)  bemyndigar  regeringen  att  under  2004  för
ramanslaget   25:18   Bidrag   till  kvalificerad
yrkesutbildning    besluta    om   bidrag    till
kvalificerad   yrkesutbildning   som    inklusive
tidigare  gjorda  åtaganden  medför  utgifter  på
högst 1 556 068 000 kr under 20052008.
Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde 16 punkt 2.
c) bemyndigar regeringen att under 2004,  i fråga
om  ramanslaget  26:1  Vetenskapsrådet: Forskning
och forskningsinformation,  besluta om bidrag som
inklusive   tidigare   gjorda  åtaganden   medför
utgifter på högst 2 430 000 000  kr  under  2005,
högst   1 460 000 000   kr   under   2006,  högst
770 000 000  kr under 2007, högst 150 000 000  kr
under 2008 och högst 65 000 000 kr under 2009.
Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde 16 punkt 4.
d) bemyndigar  regeringen att under 2004, i fråga
om  ramanslaget 26:3  Rymdforskning,  besluta  om
bidrag  som  inklusive  tidigare gjorda åtaganden
medför  utgifter på högst  900 000 000  kr  under
20052009.
Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 utgiftsområde 16 punkt 5.



Stockholm den 25 november 2003

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman

Följande ledamöter  har  deltagit  i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v),  Ulf Nilsson
(fp)*,  Inger  Lundberg  (s),  Sten  Tolgfors  (m)*,
Majléne  Westerlund  Panke (s), Agneta Lundberg (s),
Nils-Erik Söderqvist (s),  Louise Malmström (s), Ana
Maria Narti (fp)*, Sören Wibe  (s), Tobias Billström
(m)*, Mikael Damberg (s), Mikaela  Valtersson  (mp),
Axel Darvik (fp)*, Torsten Lindström (kd)* och Håkan
Larsson (c)*.
*  Har  ej deltagit i beslutet under förslagspunkt
38.</pre><pre>
2003/04

UbU1


</pre><pre>
Utskottets överväganden


1 Inledning

Riksdagen har  den 19 november 2003 beslutat bifalla
regeringens förslag  att  utgiftsramen  år  2004 för
utgiftsområde        16        Utbildning        och
universitetsforskning  skall  vara 43 962 225 000 kr
(bet. 2003/04:FiU1, rskr. 42).
Utbildningsutskottet  behandlar   i  det  följande
regeringens förslag i budgetpropositionen för 2004 i
vad gäller utgiftsområde 16 och motionsyrkanden  som
berör detta utgiftsområde.
Inledningsvis   återger   utskottet   de  mål  för
politikområdena        Utbildningspolitik        och
Forskningspolitik  som  riksdagen  fastställt  (bet.
2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99) samt i korthet vissa
övergripande     resultatredovisningar    i    årets
budgetproposition.  Ett  utförligare  återgivande av
resultatredovisningar  i  budgetpropositionen   görs
under   de  olika  avsnitten  i  det  följande.  Vid
återgivandet     av     resultatredovisningar    har
tyngdpunkten lagts på uppgifter  som belyser svenska
förhållanden i ett internationellt perspektiv.
Målet  för  utbildningspolitiken  är  att  Sverige
skall vara en ledande kunskapsnation  som präglas av
utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för
tillväxt och rättvisa.
Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall
vara  en  ledande  forskningsnation,  där  forskning
bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.
Sverige  är  ett av de länder som i relation  till
bruttonationalprodukten  (BNP)  satsar mest resurser
på utbildning och forskning, ca 6,5  respektive  4 %
av BNP.
Sverige   har   färre   elever   per   lärare   än
genomsnittet  för  OECD och EU både inom grundskolan
och  gymnasieskolan.  Undervisningens  kvalitet  kan
avläsas  i  elevernas kunskaper. OECD:s undersökning
PISA  har visat  att  svenska  15-åringar  har  goda
läskunskaper  jämfört  med jämnåriga i andra länder.
Också  inom  områdena matematik  och  naturvetenskap
hävdar sig svenska  ungdomar relativt väl. Vidare är
skillnaden mellan högpresterande  och lågpresterande
elever betydligt mindre i Sverige än i andra länder.
Ungdomsgrupperna  i  Sverige  har  fortfarande  en
lägre övergångsfrekvens till högskolan  direkt efter
gymnasieskolan   än   i   flera  jämförbara  länder.
Intresset för högskolestudier  har  däremot under de
senaste  åren  ökat bland personer över  25  år  och
ytterst få länder  har en lika hög övergångsfrekvens
till högre studier i dessa äldre grupper.
Effekterna av de satsningar  som  har  gjorts inom
utbildningsområdet kan successivt avläsas  i form av
en  alltmer  välutbildad befolkning. I åldersgruppen
2564 år hade  32  %  av den svenska befolkningen en
högskoleutbildning enligt  OECD:s  senaste  mätning,
som  avsåg  år 2001. Bland OECD-länderna hade endast
Kanada,  USA,  Japan  och  Irland  en  högre  andel.
Samtidigt   hade   endast   19   %  av  den  svenska
befolkningen  kortare  utbildning än  gymnasieskola.
Bland de trettio OECD-länderna  var  denna  andel  i
genomsnitt 36 % och inom EU drygt 39 %.
Sverige  svarar för nästan 2 % av världens samlade
publicering  av vetenskapliga artiklar. Merparten av
artiklarna    hör    till    de    medicinska    och
naturvetenskapliga  områdena.  Antalet vetenskapliga
artiklar per invånare är högre än  i  USA  och Japan
och är även högre än i övriga EU-länder.

U t b i l d n i n g s p o l i t i k


2 Barnomsorg, skola och
vuxenutbildning


Inledning


I  detta  avsnitt  behandlar  utskottet  regeringens
förslag  för  budgetåret 2004 när det gäller  anslag
till myndigheter  och stöd inom områdena barnomsorg,
skola  och  vuxenutbildning  (anslagen  25:125:19),
samt motioner  i  anslutning  till  dessa. Avsnittet
inleds     med     en    sammanfattning    av    den
resultatredovisning   för   områdena   som   ges   i
budgetpropositionen.

Nytt  fr.o.m.  år  2004 är att i princip all årlig
revision   av   statlig   verksamhet    skall   vara
avgiftsbelagd, i enlighet med riksdagens  beslut  om
avgifter  vid Riksrevisionen (prop. 2002/03:63, bet.
FiU27,  rskr.189).  Anslagsfinansierade  myndigheter
kompenseras  för  den  kostnad  som avgiften innebär
genom  en  motsvarande  höjning av anslagen,  enligt
regeringens förslag i budgetpropositionen.

Resultat


Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Regeringen pekar på att de  reformer  som genomförts
2001   och  2002  har  ökat  efterfrågan  på  liksom
tillgången      till      förskoleverksamhet     och
skolbarnsomsorg.  Den svenska verksamheten framhålls
ofta som ett internationellt  föredöme.  Inom EU har
en överenskommelse träffats om ett gemensamt mål för
utbyggnaden  av  förskoleverksamheten.  För Sveriges
del  har  detta mål vad gäller verksamheten  för  de
yngre barnen  redan mångfalt överträffats och för de
äldre barnen börjar  nu målet nås. OECD har pekat ut
nyckelområden som är väsentliga  för en framgångsrik
barnomsorgspolitik.  Den generella  välfärdsmodellen
har därvid framhållits  vilket  innebär  att Sverige
ligger  i  frontlinjen  i  förhållande  till  OECD:s
framgångsfaktorer. Perspektivet på förskolan som det
första  steget  i  det  livslånga lärandet har också
uppmärksammats av OECD.

I förskolan ökade antalet barn med nära 19 000 och
det totala antalet uppgick under år 2002 till ca 333
600 barn. Flertalet av de  nya  barnen  (15  000) är
barn  till föräldralediga, vilket hänger samman  med
den  rätt   som   nu   finns   att   ha   syskon   i
förskoleverksamhet   15  timmar  i  veckan.  Andelen
familjedaghem fortsätter  att  minska liksom antalet
inskrivna   barn.  Detta  beror  både   på   minskad
efterfrågan från  föräldrarna och på svårigheter att
rekrytera dagbarnvårdare.
Kostnaden per inskrivet  barn i förskolan ökade år
2002 med 3,8 % jämfört med året  innan och uppgår nu
till   90   900   kr  (preliminära  uppgifter).   På
motsvarande  sätt  ökade   kostnaden   per   barn  i
familjedaghem  och  är  nu  (preliminärt) 70 700 kr,
vilket motsvarar en ökning med 5,5 % mellan åren.
Skolverket   har   presenterat    uppgifter    för
genomsnittlig  gruppstorlek  inom förskola som visar
att gruppernas storlek varit oförändrad  de  senaste
två åren och att genomsnittet år 2002 var 17,4 barn.
Det    ökande    barnantalet   har   inte   påverkat
gruppstorlekarna.  Närvarotiderna  har  inte  heller
blivit  längre  i  och  med maxtaxereformen utan den
genomsnittliga närvarotiden  i förskolan har sjunkit
något  de  sista åren till 30 timmar  i  veckan.  De
senaste åren märks en viss minskning av antalet barn
per årsarbetare  inom  förskolan och genomsnittet år
2002  var 5,3 barn per årsarbetare.  Spridningen  är
stor mellan olika kommuner.
Antalet   barn  i  fritidshemmen  har  ökat  efter
maxtaxans  införande   med  ca  14 000.  Ungefär  en
fjärdedel av dessa är barn  till  föräldralediga men
de  flesta  nya  barn är barn till förvärvsarbetande
eller studerande.  Kostnaden  per  barn i fritidshem
har  ökat med 1,9 % jämfört med föregående  år,  och
uppgår år 2002 till 29 800 kr (preliminära siffror).
För fritidshemmen  är  det  svårt att presentera ett
mått på genomsnittlig gruppstorlek  då spridningen i
storlekar är stor. En fjärdedel av avdelningarna har
fler  än  41  barn.  En ökning av antalet  barn  per
årsarbetare märks i fritidshemmen.  För  år 2002 var
genomsnittet  18,4  jämfört  med  17,4 för år  2001.
Spridningen     är    kraftig    mellan    kommuner.
Uppföljningar  av   användningen  av  det  särskilda
statsbidrag till personalförstärkningar  i skola och
fritidshem  som  infördes läsåret 2001/02 visar  att
endast en liten del av bidraget har använts till att
anställa personal inom fritidshemmen.
Det kan konstateras  att  andelen  årsarbetare med
pedagogisk  utbildning minskar inom såväl  förskolan
som fritidshemmen  men  att  den  uppgår  till ca 51
respektive  56 %. Uppgifter om användningen  av  det
statsbidrag för  kvalitetssäkrande  åtgärder  på 0,5
miljarder  kronor  som är kopplat till maxtaxan inom
förskoleverksamhet respektive  skolbarnsomsorg visar
att  nära 85 % användes till personalförstärkningar,
och då i första hand inom förskoleverksamheten.

Barn- och ungdomsutbildning

Regeringen   anför  att  ett  stort  antal  åtgärder
vidtagits i enlighet  med vad som tidigare aviserats
i  regeringens utvecklingsplan  (skr.  2001/02:188).
Effekterna av de statliga insatserna framträder dock
inte  alltid  tydligt  i  ett  skolsystem  med många
aktörer,  framför allt inte på kort sikt, framhåller
regeringen.

Läsåret  2002/03   gick   ca   96   600   barn   i
förskoleklass,  en  minskning med ungefär 3 000 barn
jämfört   med  föregående   år.   Antalet   barn   i
förskoleklass  kommer  att  minska  de närmaste fyra
åren  eftersom  antalet  sexåringar  fortsätter  att
minska.  Av alla sexåringar är det 94 %  som  går  i
förskoleklass. Ungefär 6 % av barnen i förskoleklass
går i fristående skola (eller motsvarande).
Personaltätheten  minskade  något läsåret 2002/03,
8,0  årsarbetare  per  100 elever  jämfört  med  8,2
föregående läsår. Den genomsnittliga  kostnaden  per
elev   för  kalenderåret  2002  beräknas  öka  något
jämfört med år 2001, 38 500 kr jämfört med 37 800 kr
eller  en   ökning  på  1,8  %.  Enligt  Skolverkets
utvärdering av  det första bidragsåret (2001/02) för
statsbidraget för  personalförstärkning  i skola och
fritidshem,  har  kommunerna satsat en relativt  hög
andel av resurserna på förskoleklassen.
Antalet  elever  i   grundskolan  läsåret  2002/03
uppgick till ca 1 057 200.  Av  dessa går ca 5,5 % i
fristående  skolor.  Lärartätheten,   beräknad   som
antalet  lärare  per  100  elever,  uppgick till 7,9
(läsåret dessförinnan var motsvarande  siffra  7,8).
Av  de  tjänstgörande  lärarna  hade 81 % pedagogisk
utbildning,  vilket  är  en  viss minskning.  Enligt
Skolverkets    utvärdering    av    satsningen    på
personalförstärkning har den totala personaltätheten
i   grundskolan   ökat   med   motsvarande   2   454
heltidstjänster. Det är 49 kommuner som redovisar en
minskad personaltäthet medan resterande redovisar en
ökning.  Grundskolan  har prioriterats framför andra
verksamhetsformer. En delstudie  inom  utvärderingen
visar   att  kommuner  i  stor  utsträckning  satsar
resurser på elever i behov av särskilt stöd.
Den  beräknade   kostnaden   för   den   kommunala
grundskolan  år  2002  uppgår  till  62,7  miljarder
kronor  (förutom  kostnader för skolskjuts). Jämfört
med   2001  beräknas  den   totala   kostnaden   för
grundskolan  öka med 2,7 %. Kostnaden per elev ökade
med 3,2 % och uppgår nu till 62 400 kr per elev.
Preliminär statistisk  visar  att  eleverna  våren
2003  fick  bättre  slutbetyg från grundskolan än de
två senaste åren. Det var 89,7 % av eleverna som var
behöriga  att  börja på  gymnasieskolans  nationella
program, vilket  är  något  bättre  än  förra  årets
resultat  och pekar på att en tidigare negativ trend
kan ha brutits.  Resultaten  i de enskilda ämnena är
ungefär  desamma  som förra året.  Ungefär  5  %  av
eleverna nådde inte  målen  i  svenska,  ungefär 7 %
inte  i matematik och lika många inte i engelska.  I
svenska som andraspråk var det ungefär 24 % som inte
fick godkänt betyg.
Regeringen    redovisar    resultat    från    den
internationella    läsundersökningen   Progress   in
International Reading  Literacy  Study,  PIRLS,  som
visar  att  svenska elever i årskurs 4 har den bästa
läsförmågan jämfört med de 35 deltagande länderna. I
Sverige  är det  en  förhållandevis  liten  skillnad
mellan hög-  och  lågpresterande  elever.  Enkätsvar
från  skolledare  och  elever  tyder  också  på  att
skolklimatet,  som  i  detta  sammanhang  innefattar
faktorer  som  trygghet,  studiero  och stimulerande
skolmiljö,  är  gott. Sverige har jämförelsevis  ett
lägre  antal elever  i  behov  av  särskilt  lässtöd
liksom en  mindre  skillnad  mellan  dem som behöver
stöd   och   verkligen   får   det.   Skönlitteratur
förekommer oftare i undervisningen än i andra länder
men  antalet undervisningstimmar för läsundervisning
är  lägre   än   det  internationella  genomsnittet.
Föräldrars utbildningsnivå samvarierar med elevernas
resultat  och  det  kan   konstateras   att  svenska
föräldrar  är relativt högutbildade och bl.a.  läser
oftare själva  än  föräldrar  i  de  andra länderna.
Gemensamt  för  alla  länder  är  att flickor  läser
bättre än pojkar.
Sverige  deltog  även  med elever i  årskurs  3  i
PIRLS-undersökningen vilket  möjliggör en jämförelse
med motsvarande resultat från år 1991. Det visar sig
då  att  de  svenska  eleverna  i  dag   har   sämre
läsförståelse  än  motsvarande  elever  för  tio  år
sedan.   Skolverket   kommer   att  analysera  dessa
resultat ytterligare.
Det  finns  stora  skillnader  i  resultat  mellan
elever med svensk bakgrund och elever  med  utländsk
bakgrund,  särskilt de som också är födda utomlands.
Av de elever som lämnade grundskolan läsåret 2001/02
fick 81 % av  eleverna  med  svensk bakgrund betyg i
alla ämnen i sitt slutbetyg medan  motsvarande andel
för   elever  med  utländsk  bakgrund  (definitionen
enligt  Skolverkets  statistik är att eleven är född
utomlands eller att elevens  båda föräldrar är födda
utomlands) var 68 %. Skolverket  tar  i  sin rapport
Läsförståelse  hos elever med utländsk bakgrund  upp
en   del   förklarande   faktorer,   t.ex.   hemmens
socioekonomiska status och språk som talas i hemmet.
I  Sverige  är  skillnaden  i  läsförståelse  mellan
elevgrupperna   ungefär   lika   stor  som  för  ett
genomsnittligt OECD-land men det finns  flera länder
med  både  större  respektive  mindre skillnader  än
Sverige.    Det    faktum    att    flykting-    och
anhöriginvandring  till Sverige under  1990-talet  i
stor utsträckning har  skett  från länder som ligger
på  ett  relativt  stort  språkligt  och  kulturellt
avstånd  påverkar  förutsättningarna  att  integrera
dessa elever.
Enligt regeringen  spelar de beslutade medlen till
personalförstärkningar  en strategiskt betydelsefull
roll för att höja kvaliteten i skolan men det kan ta
tid innan detta får genomslag  i  betygsstatistiken.
Regeringen pekar också på de båda skolmyndigheternas
arbete  med  kvalitetsfrågor vilket också  kan  leda
till att resultaten  i  grundskolan  kan bli bättre,
bl.a. i gruppen elever med utländsk bakgrund.
Regeringen informerar också om att Skolverket f.n.
genomför en nationell utvärdering av verksamheten  i
grundskolan    och   att   resultaten,   som   skall
presenteras  i en  samlad  nationell  rapport  under
våren 2004, också  kommer  att  kunna  jämföras  med
motsvarande undersökning som gjordes 1992.
Elevantalet   i  särskolan  har  ökat  och  uppgår
läsåret   2002/03   till   nära   14   800   elever.
Lärartätheten motsvarar  en nivå på 25 lärare på 100
elever.  Skolverkets  utvärdering   av   medel  till
personalförstärkning visar att kommunerna har satsat
på att både bibehålla och att öka personaltätheten i
särskolan.
Antal  elever  i  specialskolan har minskat  något
läsåret 2002/03 och uppgår  nu  till  ca 760 elever.
Lärartätheten  har  ökat  något, 41 lärare  per  100
elever, jämfört med 39 föregående läsår. Drygt 1 100
elever     fick     läsåret     2002/03     reguljär
grundskoleundervisning vid svenska utlandsskolor.
Läsåret   2002/03  gick  ca  322  600   elever   i
gymnasieskolan,  en  ökning med drygt 11 400 jämfört
med året innan. Av gymnasieeleverna  är  det  8, 2 %
som   går   i   fristående   gymnasieskolor   (inkl.
internationella   skolor   och  riksinternatskolor).
Andelen  elever  som  läser  på   de   program   som
traditionellt förbereder för vidare studier är 42 %,
en   viss   minskning.   Alltfler   elever   går  på
specialutformade program, program där flertalet  har
en  inriktning  som  förbereder  för vidare studier.
Andelen elever som läser på program  med  yrkesämnen
är   densamma  som  föregående  år,  41  %.  På  det
individuella     programmet     läser     7 %     av
gymnasieeleverna.  Majoriteten av kommuner kan ta in
åtminstone 80 % av eleverna  på deras förstahandsval
men samtidigt är det 3,1 % av  de  sökande  som inte
kom   in   på  något  av  sina  val.  Undersökningar
indikerar att elevers resultat förbättras liksom att
de slutför sin utbildning i högre utsträckning om de
får sitt förstahandsval tillgodosett.
När det gäller könsfördelning mellan olika program
kvarstår tidigare  traditionella  mönster och det är
endast            samhällsvetenskaps-            och
naturvetenskapsprogrammen   som  har  en  könsmässig
jämvikt. Andelen elever som har utländsk härkomst är
drygt 15 % på samtliga program  med  undantag av det
individuella programmet där andelen är 37 %. I denna
siffra  ingår  då den introduktionsutbildning  (IVK)
som  ges  till  ungdomar  som  nyligen  anlänt  till
Sverige, en utbildning  där  eleverna skall lära sig
svenska men även ges möjlighet att erhålla kunskaper
motsvarande grundskolans årskurs 9.
Av alla elever som började i gymnasieskolan hösten
1998 var det 73 % som fick slutbetyg  inom  fyra år,
75  %  av  eleverna med svensk bakgrund och 59 %  av
eleverna   med    utländsk   bakgrund.   Elever   på
individuella program  slutför  sina studier i mindre
omfattning    än    elever    på   nationella    och
specialutformade program och de tar också längre tid
på sig, t.ex. var det endast 17  %  av nybörjarna på
IV hösten 1998 som fick slutbetyg inom  fyra  år. En
förklaring  till  den  totalt  minskande  andelen av
elever  med slutbetyg som nu märks är att de  elever
som  har  stor   frånvaro  i  en  kurs  numera  inte
betygssätts     om    bedömningsunderlaget     anses
otillräckligt,  till   skillnad   mot  tidigare  där
motsvarande elever fick betyget Icke Godkänd.
Det     genomsnittliga    betygsresultatet     har
förbättrats  de senaste åren men resultaten uppvisar
en    stor    spridning,    t.ex.    mellan    olika
gymnasieprogram.  Den ökning som nu märks av antalet
elever som får lägst betyget Godkänd i Sv/Sv2, Eng A
och  Ma  A i slutbetyget  på  samtliga  program  kan
enligt  regeringen   vara   en   konsekvens   av  de
behörighetskrav som infördes år 1998 för studier  på
nationella och specialutformade program.
Av  alla  elever som fick slutbetyg från gymnasiet
läsåret 2001/02  uppnådde  fem  av sex grundläggande
behörighet   till   studier  på  universitet   eller
högskola,  eller 89 %  av  kvinnorna  och  83  %  av
männen. För  elever  med svensk bakgrund var andelen
87  %,  för  elever med utländsk  bakgrund  födda  i
Sverige 80 % och  för  elever  födda utomlands 77 %.
Variationen är dock stor mellan  kommunerna.  Av  de
elever  som fullföljde gymnasieskolan år 1999 var 43
% registrerade  vid  högre  utbildning  inom tre år,
vilket  kan  jämföras  med  den grupp som fullföljde
gymnasieskolan år 1997 där motsvarande  andel var 28
%. Redan nu når Sverige, tillsammans med Finland och
Österrike,   det   av   EU-ministrarna  överenskomna
riktvärdet  att  85  %  av  22-åringarna   skall  ha
fullföljt  en  gymnasieutbildning. Regeringen  menar
att trots goda resultat  internationellt  sett krävs
det   ytterligare   åtgärder   för   att   förbättra
resultaten för att nå det uttalade målet att Sverige
skall  vara  en ledande kunskapsnation. Utmaningarna
är    stora    för   gymnasieskolan    vad    gäller
genomströmning av  elever liksom måluppfyllelse. Ett
viktigt område är, enligt  regeringen, att bryta den
sociala    och   könsmässiga   segregationen    inom
gymnasieskolan.
Antalet   heltidstjänstgörande    lärare   uppgick
läsåret 2002/03 till ca 26 300 vilket  är  en ökning
med  4  %  jämfört  med  föregående  läsår. En liten
minskning  har skett i andelen tjänstgörande  lärare
med pedagogisk utbildning, till 78 %. Andelen lärare
med  pedagogisk   utbildning   är  markant  lägre  i
fristående skolor jämfört med kommunala. Skolverkets
utvärdering  av  den tidigare nämnda  satsningen  på
personalförstärkning  visar  att kommunerna har valt
att  satsa  14 % av resurserna till  gymnasieskolan,
vilket  kan jämföras  med  de  17 %  av  elevantalet
skolformen står för.
Den  totala   kostnaden   för  gymnasieskolan  med
kommunal huvudman beräknas uppgå till 22,1 miljarder
kronor  år  2002 (exkl. skolskjuts),  vilket  är  en
ökning med 2,4  %  jämfört med föregående år och kan
jämföras med ökningen  i  antalet  elever  med  2 %.
Kostnaden per elev uppgår till 75 800 kr.
Antalet  elever  i  gymnasiesärskolan har ökat med
närmare  12  %  jämfört  med  föregående  läsår  och
uppgick läsåret 2002/03 till  drygt 6 100 elever. Av
dessa gick ca 2 450 ett individuellt  program. Drygt
240  elever gick i den reguljära gymnasieskolan  vid
svenska utlandsskolor samma läsår.

Vuxenutbildning

De   totala    kostnaderna    för    den   kommunala
vuxenutbildningen har minskat något och uppgick till
6 miljarder kronor 2002. Kostnaden för det särskilda
statsbidraget till kommunerna uppgick under samma år
till närmare 2,8 miljarder kronor.

Under    kalenderåret    deltog    ca    26    400
heltidsstuderande  (omräknat) elever i grundläggande
vuxenutbildning vilket  ger  en kostnad på 33 000 kr
per heltidsstuderande och år.
Den särskilda satsning på vuxenutbildning  som har
benämnts  Kunskapslyftet  är nu avslutad. Målgruppen
har i första hand varit vuxna  arbetslösa  som  helt
eller delvis saknat treårig gymnasiekompetens och  i
andra  hand  anställda med kort tidigare utbildning.
Det   särskilda    statsbidraget   till   kommunerna
finansierade, tillsammans med kommunens resurser för
en  egen  basorganisation,   den  totala  gymnasiala
vuxenutbildningen fram t.o.m.  år  2002.  Sammanlagt
under  den aktuella perioden, 19972002, har  nästan
1,1 miljoner  personer  studerat  inom den kommunala
vuxenutbildningen.  Av dessa har ca  90  %  studerat
minst en kurs på gymnasial nivå.
För år 2002 anvisades  medel motsvarande ca 73 000
årsstudieplatser. Under läsåret  2001/02  fullföljde
77  %  av  deltagarna  den  kurs  på  gymnasial- och
påbyggnadsnivå   de   påbörjat.  Inom  grundläggande
vuxenutbildning  var det  58 %   som  slutförde  sin
kurs.  Hösten 2002  var  68  %  av  de  registrerade
deltagarna   i   den   kommunala   vuxenutbildningen
kvinnor,  60 % av deltagarna hade högst  en  tvåårig
utbildning,  23  %  var  födda  utomlands,  40 % var
aktuella vid arbetsförmedlingen och 58 % var över 30
år.
Under  2002  fick kommunerna anordna 8 400 platser
inom kommunal vuxenutbildning  som  riksrekryterande
påbyggnadsutbildningar  med rätt till  interkommunal
ersättning. Den genomsnittliga  kostnaden  per plats
och  termin  var  ca 49 000 kr. Utöver dessa platser
finns  ett  stort antal  påbyggnadsutbildningar  som
inte ger motsvarande rätt till ersättning.
Inom  den  utbildning   som   motsvarar   kommunal
vuxenutbildning   och  som  anordnas  av  Nationellt
centrum för flexibelt  lärande (CFL) uppgick antalet
kursdeltagare till nära  23 000 (varav ca 12 800 var
anslagsfinansierade            och            resten
uppdragsfinansierade). Andelen kvinnor uppgick  till
47  %  och medelåldern för kursdeltagarna totalt var
33 år.
År  2002   hade   Myndigheten   för   kvalificerad
yrkesutbildning    medel    motsvarande    12    500
årsstudieplatser  att  fördela.  Under  året har 846
kvalificerade   yrkesutbildningar  pågått  med   ett
genomsnittligt  bidrag   på   nära  52  600  kr  per
studerande  och  år.  Andelen  kvinnor  i  de  olika
utbildningarna  var  ca 46 % och den  genomsnittliga
medelåldern  för  samtliga  studerande  var  25  år.
Uppföljningar  visar  att över 80 % av de studerande
har   anställning   6   månader    efter   genomförd
utbildning.
Antalet    studerande   i   vuxenutbildning    för
utvecklingsstörda  (särvux)  uppgick läsåret 2002/03
till  drygt 4 500, en ökning med  drygt  2  %  sedan
föregående   läsår.   Nära   hälften  av  deltagarna
återfinns på grundsärskolenivå.  I  genomsnitt  fick
varje   studerande   undervisning   motsvarande  2,6
elevtimmar   per   vecka   och   den  genomsnittliga
gruppstorleken  är 2,6 deltagare. Lärartätheten  har
ökat sedan föregående  läsår  och  motsvarar  nu 5,4
heltidstjänster  per  100 elever. Kostnaden per elev
har ökat något och uppgick  till  ca  29  000  kr år
2002.
Under   läsåret   2001/02   deltog   nära  40  000
studerande   i   svenskundervisning  för  invandrare
(sfi), en ökning med  drygt  2  600 jämfört med året
dessförinnan. Andelen kvinnor uppgick  till 59 % och
medelåldern  för samtliga studerande var  33  år.  I
genomsnitt behöver  de  deltagare som klarar godkänd
sfi-nivå 382 timmars undervisning.  Av  de deltagare
som  påbörjade  sina studier läsåret 1999/2000  hade
drygt  35  % godkänts  två  år  senare,  55  %  hade
avbrutit studierna  och  9  % har fortsatt studierna
läsåret  2002/03.  En  vanlig  orsak  till  att  den
enskilde  inte  klarar  av  sfi-nivån   är  en  kort
tidigare utbildning.
Läsåret 2002/03 hade 75 % av lärarna en pedagogisk
utbildning  men  det är få som har den utbildning  i
ämnet Svenska som  andra  språk  eller  Svenska  för
invandrare    som   krävs   för   ämneskompetens   i
grundskolan (minst 40 poäng). Kostnaden per elev var
41 500 kr år 2002, en minskning med 2 500 kr jämfört
med år 2001.
Under   2002   genomfördes    244   kompletterande
utbildningar  med  någon form av statligt  stöd.  En
majoritet (86 %) av utbildningarna är ettåriga eller
längre. Flest utbildningar fanns inom områdena dans,
teater,  musik  respektive  hantverk.  Drygt  7  600
personer har under  året  deltagit i utbildningarna,
vilket  är  en  ökning med nära  10  %  jämfört  med
föregående år. Av  deltagarna  gick  nära  3  700  i
utbildningar  som berättigar till studiestöd. Totalt
sett är könsfördelningen  jämn  bland deltagarna och
medelåldern är 29 år.

Övergripande frågor


Förberedelser för förändring av gymnasieskolan


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår
motionsyrkandet  om att avbryta förberedelser
för förändring av gymnasieskolan.
Jämför reservation 1 (fp).

Motionen

Folkpartiet anser  i  motion 2003/04:Ub515 yrkande 1
att förberedelserna för  att  driva  igenom  en stor
förändring   av   gymnasieskolan   omedelbart  skall
avbrytas   eftersom  Gymnasiekommitténs   betänkande
utgör   otillräckligt   underlag.   Det   är   flera
remissinstanser  som  instämmer  i  denna  slutsats,
enligt Folkpartiet, som anser att kostnaderna för en
omställning  av  gymnasieskolan  bättre kan användas
till att höja kvaliteten inom utbildningsväsendet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandet.     Frågan    om    den    framtida
gymnasieskolan        bereds         nu         inom
Utbildningsdepartementet.   Enligt   vad  regeringen
redovisar i budgetpropositionen har en  majoritet av
remissinstanserna påpekat att det behövs  längre tid
för    kursplanearbete,    kompetensutveckling   och
planering   än  Gymnasiekommittén   angett.   Enligt
budgetpropositionen  delar  regeringen denna syn och
kommer  därför,  i  den proposition  som  regeringen
aviserar   till   våren  2004,   att   förorda   ett
ikraftträdande   av   en    ny    organisation   för
gymnasieskolan den 1 juli 2007.


Anslag m.m.


25:1 Statens skolverk


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar  det
av  regeringen  begärda  anslagsbeloppet, 305
134  000  kr,  för  budgetåret   2004   under
anslaget  25:1  Statens  skolverk  och avslår
motioner om andra anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden 2 (m), 3  (fp),  4
(kd) och 5 (c).
Riksdagen  bör  också avslå ett motionsyrkande  som  rör
Skolverkets roll.
Jämför reservation 2 (kd).

Propositionen

I samband med myndighetsombildningen den 1 mars 2003
renodlades Skolverkets  uppgifter och koncentrerades
till     kvalitetskontroll    genom     uppföljning,
utvärdering,    granskning    och   tillsyn.   Genom
utbildningsinspektionen  skall kommuner  och  skolor
granskas regelbundet och målet  är  att inspektionen
skall  fördubblas jämfört med tidigare.  Verket  har
fått  särskilda  uppdrag  som  rör  inspektionen  av
fristående skolor.

Under   2003   tillfördes  Skolverkets  anslag  15
miljoner  kronor  från  anslag  25:3  Utveckling  av
skolväsende och barnomsorg,  för  omstrukturering av
verksamheten. Under 2004 föreslås 5  miljoner kronor
av   dessa  återföras  till  anslag  25:3.  Dessutom
föreslås att drygt 15 miljoner kronor av Skolverkets
anslag  förs  över  till anslag 25:2 Myndigheten för
skolutveckling (som skall  motsvara en fördelning på
årsbasis av det tidigare anslaget, jämfört med de 10
månader som fördes över föregående  år).  Regeringen
vill sedan tillföra Skolverket 5 miljoner kronor för
att     förstärka     verkets    inspektions-    och
tillsynsverksamhet.
Regeringen har beräknat  anslaget till 305 134 000
kr.

Motionerna

Moderaterna föreslår i motion  2003/04:Ub475 yrkande
2 att vissa delar av Skolverkets  verksamhet flyttas
över till ett fristående kvalitetsinstitut. Dessutom
föreslås     att    Specialpedagogiska    institutet
integreras  i  Skolverket.   Moderaterna  reserverar
därmed ytterligare  259 730 000 kr till anslaget.

Folkpartiet   föreslår   i  motion   2003/04:Ub515
yrkande 4 en neddragning på anslaget med 200 000 000
kr.  Kristdemokraterna vill i  motion  2003/04:Ub514
yrkande  3  minska  anslaget  med  50 000 000 kr och
Centerpartiet i motion 2003/04:Ub502  med 60 000 000
kr.
Kristdemokraterna utvecklar i motion 2003/04:Ub439
yrkande   33  sin  syn  på  Skolverket.  Skolverkets
uppgifter  har   renodlats   i   samband   med   att
Myndigheten för skolutveckling inrättades, vilket är
positivt,  men  Skolverket  bör  ha  en  friare roll
gentemot  regeringen  i  stället  för  att vara  ett
stabsorgan. Kristdemokraterna vill också betona alla
skolors  likhet  inför  lagen  och  att  Skolverkets
tillsyn skall gälla alla skolor oavsett huvudman och
inriktning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.     Utskottet     ansluter    till
regeringens   beräkning  vad  gäller  storleken   på
anslaget   till  Skolverket.   Den   av   regeringen
föreslagna anslagsstrukturen bör gälla.

När det gäller  synpunkter på Skolverkets roll och
ställning vill utskottet  erinra  om att styrning av
och  dialog  med  myndigheter ingår som  en  del  av
regeringens ansvarsområde.  I  detta ingår t.ex. att
utforma regleringsbrev samt hantera avrapporteringar
och årsredovisningar från myndigheten.
Angående Skolverkets tillsyn vill utskottet anföra
att verkets utbildningsinspektion  syftar  till  att
bedöma  hur verksamheterna arbetar i riktning mot de
nationella målen och kontrollera att nationella krav
i  skolförfattningar   följs.  En  väsentlig  del  i
inspektionen  är  att granska  kvalitetsarbetet  och
förmågan  att  utveckla   den   egna   verksamheten.
Skolverket     har    nyligen    tagit    fram    en
inspektionsmodell  med  sju  huvudområden inom vilka
alla lokala verksamheter bedöms, som innebär att ett
helhetsperspektiv tas utifrån  gällande  läroplaner.
Av  Skolverkets instruktion (SFS 2002:1160)  framgår
de verksamheter  och  skolor, förutom det offentliga
skolväsendet,  som verket  har  tillsyn  över.  Inom
ramen för den utveckling  av utbildningsinspektionen
som nu pågår planerar Skolverket  att inspektera 700
skolor   under   nästa   år.   Året  därpå  beräknas
inspektionen vara fullt utbyggd och omfatta ca 1 000
skolor per år. Tanken är att varje  kommun  och alla
skolor skall omfattas av inspektion vart sjätte år.
Med   anledning   av   uppgifter  om  bristfälliga
förhållanden   vid  vissa  fristående   skolor   har
regeringen funnit  anledning  att  ge  Skolverket  i
uppdrag   att  utveckla  formerna  för  arbetet  med
fristående  skolor.  Inom  ramen  för  den  pågående
utvecklingen    av   utbildningsinspektionen   skall
Skolverket  se  över   rutiner   och   metoder   för
inspektion  av  dessa  skolor,  liksom för tillsynen
under skolornas andra verksamhetsår.  Frågan  om hur
läroplanernas  värdegrund  och allmänna mål följs  i
verksamheten skall särskilt uppmärksammas.
Skolverket  skall  vidare  utveckla   och   skärpa
formerna  vid  prövning om godkännande och rätt till
bidrag  samt  utveckla   och   pröva   metoder   för
regelbundna   uppföljningsbesök   vid   nyetablerade
skolor.   Dessutom   skall  en  särskild  inspektion
genomföras av fristående  skolor  med  konfessionell
inriktning eller motsvarande.
Utskottet finner inte att riksdagen bör göra något
särskilt  uttalande med anledning av motionsyrkandet
om   Skolverkets    roll   och   tillsynsinriktning.
Utskottet har tidigare  påpekat (bet. 2002/03:UbU15)
att   det   enligt  gällande  regler   i   skollagen
(1985:1100)  stadgas  att  fristående  skolor  skall
svara mot de allmänna  mål  och  den  värdegrund som
gäller    för   utbildning   inom   det   offentliga
skolväsendet  (9  kap.  2  och  8  §§),  men  att en
fristående skola får ha en konfessionell inriktning.
Utskottet   noterade   vid   detta   tillfälle   att
Skolverket  inom  ramen  för  sin tillsynsverksamhet
funnit vissa oklarheter i vad mån huvudmannen för en
konfessionell   skola  tydligt  skilt   på   skolans
verksamhet och en församlings verksamhet. Vidare såg
utskottet  med  stort   allvar   på   att   befarade
missförhållanden vid ett antal konfessionella skolor
inte  varit  kända  av  Skolverket, alternativt inte
lett  till  åtgärder. Utskottet  anser  att  det  är
positivt att  Skolverket  nu  utvecklar sina rutiner
och  metoder  för  en  förbättrad tillsynsverksamhet
avseende fristående skolor.

25:2 Myndigheten för skolutveckling


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen  anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet, 94 275
000  kr,  för  budgetåret 2004 under anslaget
25:2  Myndigheten   för   skolutveckling  och
avslår   motionsyrkanden  om  avveckling   av
anslaget samt  om andra anslagsbelopp. Vidare
föreslås att yrkandena  avseende  medel  till
ett    nationellt   kvalitetsinstitut   eller
skolinspektion avslås.
Jämför särskilda  yttranden  2 (m), 3 (fp), 4
(kd) och 5 (c).
Riksdagen  bör  också  avslå  motionsyrkandena  avseende
uppgifter       för       ett      nationellt
kvalitetsinstitut.
Jämför reservation 3 (m, fp, c).

Propositionen

Den  sedan  den  1 mars 2003 inrättade  myndighetens
uppgift  är att stödja  utveckling  inom  sektorn  i
syfte  att   uppnå   en   ökad   måluppfyllelse  och
likvärdighet  i utbildningen. En prioritering  skall
göras av insatser  på  områdena  basfärdigheter  och
utbildningsvillkor   för   barn   och   ungdomar   i
segregerade  områden. Myndigheten skall också främja
kompetensutveckling av personal m.m.

Som nämns under  anslaget  25:1  Statens  skolverk
tillförs anslaget medel från Skolverkets anslag.
Regeringen  har beräknat anslaget till 94 275  000
kr.

Motionerna

Moderaterna  (motion   2003/04:Ub475   yrkande   2),
Folkpartiet  (motion  2003/04:Ub515  yrkande  4) och
Centerpartiet (motion 2003/04:Ub502) anser alla  att
Myndigheten   för  skolutveckling  skall  avvecklas.
Folkpartiet anser  att  skolutveckling  skall ske på
lokal nivå, med stöd av universitet och högskolor. I
motion     2003/04:Ub514    yrkande    3    föreslår
Kristdemokraterna  en neddragning av anslaget med 40
000 000 kr.

Ett  fristående nationellt  kvalitetsinstitut  med
uppgift  att  löpande utvärdera skolan bör inrättas,
enligt Moderaterna i motion 2003/04:Ub427 yrkande 3.
En nödvändig åtgärd för att höja kvaliteten i skolan
är att förbättra  uppföljning  och  utvärdering  och
göra   resultaten   mer   tillgängliga  för  elever,
föräldrar  och  personal.  För  inrättandet  av  ett
sådant institut föreslår Moderaterna  106 425 000 kr
i   motion   2003/04:Ub475   yrkande   2.  I  motion
2003/04:Ub252 menar Moderaterna att stor  vikt måste
läggas vid arbetet med att säkra den svenska skolans
kvalitet. Den boskillnad som gjorts genom att  bryta
ut  Myndigheten  för  skolutveckling  från det gamla
Skolverket var en början till att skapa en tydligare
ordning, men det var inte tillräckligt. Därför måste
ett    fristående    nationellt    kvalitetsinstitut
inrättas. Ett sådant institut skall  komplettera den
uppföljning och utvärdering som måste  bedrivas  vid
varje  skola,  lokalt av berörda huvudmän och även i
någon mån av Skolverket. Enligt Moderaterna i motion
2003/04:Ub472 skall  institutet ha till uppgift både
att löpande granska och  följa kvalitetsutvecklingen
på enskilda skolor och att  följa utvecklingen i det
samlade  skolsystemet (yrkande  1).  Institutet  för
kvalitetsgranskning  i  skolan bör löpande publicera
namnen  på såväl de skolor  som  inte  uppfyller  de
nationella  kvalitetsmålen  som  de  skolor  som väl
uppfyller kraven (yrkande 4).
Även  Folkpartiet  föreslår i motion 2003/04:Ub388
yrkande 15 att en nationell  skolinspektion inrättas
för  att  kraftigt  stärka statens  utvärdering  och
uppföljning  av  skolans   resultat.   Inspektionens
ansvarsområde skall vara tillsyn och utvärdering  av
skolväsendet,   enligt  Folkpartiet,  som  i  motion
2003/04:Ub515 yrkande 4 föreslår 200 000 000 kr till
ett sådant institut.  I motion 2003/04:Ub367 yrkande
29   föreslås   att   Skolverket    behåller    sina
myndighetsuppgifter  samtidigt  som  en ny myndighet
tillskapas   för   att   stärka   statens   roll   i
utvärderingen. Den nationella skolinspektionen skall
granska  kvaliteten i såväl kommunala som fristående
skolor samt  säkerställa  likvärdighet i bedömningen
av    nationella    prov    och    det    nationella
betygssystemet.
Även Centerpartiet föreslår 200 000  000  kr  till
inrättandet   av  ett  nationellt  kvalitetsinstitut
(motion 2003/04:Ub502).  Ett  sådant institut bör ge
kommunerna stöd i kvalitetsarbetet i stället för den
existerande  utvecklingsmyndigheten.  Uppgiften  bör
vara såväl att sammanställa uppgifter för nationella
jämförelser  som   att   utveckla  metoder  för  att
förbättra  utvärderingen  och   stödja   kommunernas
kvalitetsarbete, enligt motion 2003/04:Ub392 yrkande
11.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att    riksdagen   bifaller
regeringens      anslagsförslag      samt     avslår
motionsyrkandena.  Som  utskottet  tidigare   anfört
(senast   i  budgetbetänkandet  hösten  2002)  anser
utskottet att den nu införda myndighetsstrukturen är
ändamålsenlig.     Den     granskande     och    den
kvalitetsbedömande    uppgiften    förstärks   genom
Skolverkets nya roll samtidigt som kommuner får stöd
i  sitt  arbete  att nå de fastställda  målen  genom
Myndigheten för skolutveckling.

Utskottet vill också  erinra  om den uppföljnings-
och utvärderingsinformation som finns tillgänglig på
Skolverkets  webbplats,  bl.a.  via   den  särskilda
databasen SIRIS där aktuella granskningar rörande en
viss kommun eller skola återfinns. Bland Skolverkets
nationella  utvärderingar kan här t.ex.  nämnas  den
pågående utvärderingen av verksamheten i grundskolan
(NU 03) där resultat  kommer  att  presenteras under
våren 2004.

25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar  det
av  regeringen  begärda  anslagsbeloppet, 197
894  000  kr,  för  budgetåret   2004   under
anslaget  25:3  Utveckling av skolväsende och
barnomsorg. Motionsyrkanden  om andra anslag,
andra  anslagsbelopp  och anslagsvillkor  bör
avslås.
Jämför särskilda yttranden  2  (m), 3 (fp), 4
(kd) och 5 (c).
Vidare  bör  riksdagen  avslå motionsyrkandena  avseende
insatser   mot   dyslexi   och    dyskalkyli,
undervisning    om    narkotikans   effekter,
insatser för ökad elevhälsa, projekt med s.k.
klassmorfar samt kompetensutveckling inom IT.
Jämför reservationerna  4  (c),  5 (m), 6 (v)
och 7 (kd, mp).

Propositionen

Anslaget   används  främst  till  de  insatser   som
Myndigheten  för  skolutveckling  genomför  för  att
stödja  och  stimulera  bl.a. kommuner i arbetet med
verksamhetsutveckling. Dessutom används anslaget för
utveckling    av    nationella     prov,     statlig
rektorsutbildning,    främjande   av   skolväsendets
internationalisering,     bidrag      till     vissa
organisationer,     annat     centralt     initierat
utvecklingsarbete   inom   utbildningssystemet  samt
administration, uppföljning och utvärdering av vissa
uppdrag m.m. Exempel på verksamheter som finansieras
via  detta anslag är satsningar  för  att  stimulera
utveckling  och användning av IT i skolan, stöd till
utveckling   av   vuxenutbildning.   Från   anslaget
finansieras  också  den  av  regeringen  nyinrättade
jämställdhetsdelegationen,    matematikdelegationens
fortsatta    arbete   samt   den   delegation    för
yrkesutbildning som skall tillsättas. Dessutom skall
det nationella  centrumet  för  främjande  av fysisk
aktivitet     hos    barn    och    ungdom    liksom
lärarutvecklingsprojektet  Attraktiv  skola  stödjas
med medel från anslaget.

Det  tillskott  till  anslaget  på  161,9 miljoner
kronor  som  skedde  budgetåret  2003  i  syfte  att
förstärka kvalitetsarbetet enligt utvecklingsplanens
förslag,  förs  nu  tillbaka till respektive anslag.
Anslaget tillförs samtidigt  5  miljoner kronor i år
av  de 15 miljoner kronor som föregående  år  fördes
till anslag 25:1.
Regeringen  har beräknat anslaget till 197 894 000
kr.

Motionerna

Folkpartiet föreslår  en neddragning av anslaget med
50 000 000 kr i motion 2003/04:Ub515 yrkande 4 medan
Kristdemokraterna föreslår  en minskning av anslaget
med 170 000 000 kr i motion 2003/04:Ub514 yrkande 3.

Centerpartiet vill i motion  2003/04:Ub502  stärka
kompetensen   och   öka   insatserna  mot  läs-  och
skrivsvårigheter/dyslexi samt dyskalkyli. I de medel
om 400 000 000 kr som Centerpartiet  avsätter  skall
även  en  satsning på skolböcker ingå. Centerpartiet
utvecklar i  motion 2003/04:Ub392 yrkande 10 vad som
skall ingå i den  särskilda  satsningen innefattande
bl.a.   program   för   matematik   och   läs-   och
skrivutveckling   från  förskolan  och  genom   hela
grundskolan. Några  moment  som  bör ingå i en sådan
satsning:   specialisttjänster   för   lärare    bör
inrättas,   Skolverket   bör   få   i   uppdrag  att
sammanställa  en  erfarenhetsdatabas med exempel  på
hur skolor arbetar med läs- och skrivproblem, tester
bör införas för att  tidigt upptäcka de barn som har
olika slags läs- och skrivsvårigheter, forskning bör
stimuleras kring läs-  och  skrivsvårigheter, lärare
bör få möjlighet att ta tjänstledigt  för  att  ägna
sig  åt forskning, läromedel för elever med läs- och
skrivsvårigheter  bör  utvecklas  och  resurser till
skolbiblioteken bör tillföras.
I motion 2003/04:So414 yrkande 2 begär Moderaterna
att  undervisningen  om  narkotikans effekter  skall
påbörjas tidigare än i dag.
Vänsterpartiet   anser   i  motion   2003/04:Ub292
yrkande  24 att Myndigheten för  skolutveckling  bör
ges direktiv  att följa, initiera och verka för ökat
samarbete mellan  den  kommunala  organisationen för
elevhälsa  och barn- och ungdomspsykiatrin  och  för
utvecklat   samarbete    vid    överlämnandet   från
barnavårdscentraler till kommunal elevhälsa.
Miljöpartiet pekar i motion 2003/04:Ub271  yrkande
34  på  de  positiva resultaten av försöken med s.k.
klassmorfar och  vill  verka  för  att projekten med
klassmorfar utvecklas och permanentas. Projekten har
subventionerats från staten men tyvärr  är  pengarna
slut i många kommuner.
I  motion  2003/04:Ub477 (s) tar motionärerna  upp
frågan  om information,  stöd  och  rådgivning  till
personer   med   läs-   och   skrivsvårigheter.  Den
aviserade    förlusten    av   statsbidraget    till
verksamheten   Skriv-Knuten,    informations-    och
rådgivningsverksamhet   som   bedrivs  av  Förbundet
Funktionshindrade  med  läs-  och   skrivsvårigheter
(FMLS), kan medföra att verksamheten  läggs ner. Det
finns dock, enligt motionärerna, ett stort  behov av
stöd och rådgivning i dessa frågor.
Det   särskilda   statsbidraget   för   pedagogisk
utveckling    av   skolväsendet   och   barnomsorgen
behandlas i motion  2003/04:Ub256  (s). Motionärerna
önskar  att  ett förtydligande ges till  Myndigheten
för skolutveckling  om bestämmelserna i förordningen
(1998:1636) om vissa  statsbidrag  för utveckling av
skolväsendet    och   barnomsorgen   så   att    den
ursprungliga målgruppen finskspråkiga elever får del
av bidragen. Enligt  motion  2003/04:Ub294 (s) är en
fortsatt satsning på lärande och kompetensutveckling
inom elektroniska kommunikationer  och multimedier i
skolan nödvändig. Nu när ITiS-projektet  är  nedlagt
bör Myndigheten för skolutveckling ges i uppdrag att
undersöka möjligheterna till en fortsatt satsning på
lärande och kompetensutveckling, enligt motionären.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av
anslaget  och  avstyrker  därmed motionsyrkanden  om
andra  anslagsbelopp.  Övriga   motionsyrkanden  bör
också  enligt  utskottets  uppfattning   avslås   av
riksdagen av skäl som redovisas nedan.

I  likhet  med  motionärerna  anser  utskottet att
satsningar på att stödja läs- och skrivutveckling är
angelägna.  Myndigheten  för skolutveckling  arbetar
med dessa frågor på flera  sätt. Projektet Språkrum,
som kommer att avrapporteras  i  slutet av detta år,
har under flera års tid stött förskolors och skolors
arbete   med  språkutveckling,  med  inriktning   på
förbättrade  läs- och skrivmiljöer. En annan uppgift
för projektet  har  varit  att  stärka  och utveckla
skolbibliotekens pedagogiska roll. I slutet  av året
kommer ett utvecklings- och forskningsprojekt  också
att  redovisas  där  utvecklingsområden identifieras
och förslag ges på fortsatta  insatser inom området.
Myndigheten  skall  också  fortsätta   att   bedriva
insatser  på  detta  område,  t.ex.  sprida  lärande
exempel  på  hur  skolor  och  kommuner kan utveckla
system       för       elevernas      läsutveckling.
Specialpedagogiska institutet  har  till uppgift att
ge  råd  och stöd i specialpedagogiska  frågor  till
kommuner och  skolor samt att utveckla läromedel för
barn och unga med  funktionshinder. Vidare kan också
nämnas  den  särskilda   matematikdelegationen,  som
bl.a.     har     i     uppgift     att     utveckla
matematikundervisningen         och        stimulera
utvecklingsarbete inom detta område.
Angående  yrkandet  om  tidigare  undervisning  om
effekter  av narkotikaanvändning hänvisar  utskottet
till  att  Myndigheten   för   skolutvecklingen  och
Statens  Folkhälsoinstitut  nyligen   redovisat  ett
regeringsuppdrag om insatser som kan vidtas  för att
stärka     både     den     alkohol-     och     den
narkotikaförebyggande  verksamheten  i  skolan.  Ett
antal  av  insatserna  kommer  att  genomföras under
nästa år.
I fråga om yrkandet om elevhälsa erinrar utskottet
om uppdraget till Myndigheten för skolutveckling att
fördjupa   kommunernas  och  skolornas  kunskap   om
sambanden mellan  lärande,  värdegrund  och hälsa. I
uppdraget ingår att genomföra insatser inom  berörda
områden bl.a. genom samverkan på lokal, regional och
central nivå. Uppdraget skall redovisas i slutet  av
år 2003.
Utskottet  har  tidigare  uttalat  sig positivt om
verksamheter som projektet Klassmorfar men samtidigt
påpekat att det ankommer på lokala organ att besluta
om sådana verksamheter.
Ansvarig  myndighet har möjlighet att  från  detta
anslag bevilja  bidrag  till  vissa  organisationer.
Verksamheten Skrivknuten, som bedrivs  av  Förbundet
Mot  Läs-  och Skrivsvårigheter, har t.ex. beviljats
bidrag enligt  regleringsbrev  till  Myndigheten för
skolutveckling    (tidigare   Skolverket).    Enligt
utskottet är det regeringen  som  bör avgöra lämplig
utformning   av   regleringsbrev   och  därmed   den
detaljeringsnivå  som  ansvarig  myndighet  har  att
följa   vad   gäller   användning  av  anslagsmedel.
Utskottet  noterar att utbildningsministern  den  12
november 2003  i  ett  svar på en skriftlig fråga om
Skrivknutens  finansiering  anger  att  verksamheten
även nästa år kommer att erhålla ekonomiskt stöd.
I enlighet med  förordningen  (1998:1636) om vissa
statsbidrag  för  utveckling  av  skolväsendet   och
barnomsorgen   har  Myndigheten  för  skolutveckling
(tidigare Skolverket)  att  lämna  bidrag  till  ett
antal  ändamål. Från och med år 2002 har myndigheten
enligt förordningen möjlighet att stödja pedagogiska
insatser   för  barn  och  ungdomar  som  talar  ett
nationellt minoritetsspråk.  Tidigare  gällde  denna
möjlighet endast finskspråkiga elever.
Myndigheten    för    skolutveckling    har    det
sammanhållande  nationella  ansvaret  för  fortsatta
insatser   och   för  att  stimulera  utveckling  av
användningen av IT  i skolan. Myndigheten har fått i
uppdrag av regeringen att ta till vara, utveckla och
sprida  de  erfarenheter   som   finns   från  ITiS-
satsningen.

25:4 Specialpedagogiska institutet


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen  begärda  anslagsbeloppet,  332
820   000   kr,  för  budgetåret  2004  under
anslaget 25:4  Specialpedagogiska institutet.
Motionsyrkanden    med    förslag    om   att
myndigheten  skall  upphöra bör avslås liksom
motionsyrkandet   med   förslag    om   annat
anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden 2 (m) och 4 (kd).
Riksdagen  bör  också  avslå ett motionsyrkande  rörande
Ekeskolan och Hällsboskolan.
Jämför reservation 8 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Specialpedagogiska institutet  bildades  den  1 juli
2001  och  är  en rikstäckande myndighet för statens
samlade  stöd  i  specialpedagogiska   frågor.  Dess
uppgift  är  att  ge  stöd  i  frågor som rör  barn,
ungdomar och vuxna med funktionshinder till kommuner
och andra huvudmän som ansvarar för förskola, skola,
skolbarnsomsorg och vuxenutbildning.  Institutet  är
organiserat i fem regioner (Umeå, Örebro, Stockholm,
Göteborg  och  Malmö)  som bl.a. arbetar med råd och
handledning  till  arbetslag,  specialpedagoger  och
rektorer, kompetensutveckling  samt information till
bl.a.  föräldrar  i  specialpedagogiska   frågor.  I
myndigheten   ingår   dessutom   Resurscenter   syn,
Resurscenter  döv/hörsel, Resurscenter dövblind samt
Resurscenter tal  och  språk  som  har i uppdrag att
genomföra utredningar och träning av  enskilda  barn
och ungdomar samt ge information och utbildning till
föräldrar, lärare och annan personal.

Vid  Resurscenter  syn  (motsvarande  Ekeskolan  i
Örebro)  och Resurscenter tal och språk (motsvarande
Hällsboskolan i Sigtuna), får barn som är synskadade
eller  gravt  språkstörda  fullgöra  sin  skolplikt.
Frågan  om   former  för  s.k.  visstidsplacering  i
skoldelen har  utretts (SOU 2002:106) och regeringen
aviserar  att den  skall  återkomma  med  förslag  i
frågan under våren 2004.
Myndigheten   får  intäkter  via  ersättning  från
kommunerna   för   elever    vid   ovannämnda   båda
resurscenter.  Kostnader  som inte  finansieras  med
intäkter finansieras via anslaget.
Anslaget  får  även användas  för  att  finansiera
kostnader med anledning  av  uppdraget  att utveckla
läromedel  för elever med funktionshinder  (se  även
under 25:5).  En  översyn  har  gjorts  i  fråga  om
statens  engagemang  för  läromedel för barn, elever
och  vuxna med funktionshinder  (SOU  2003:15),  och
regeringen  aviserar att den under år 2004 avser att
tydliggöra institutets uppdrag i detta avseende.
Regeringen  har beräknat anslaget till 332 820 000
kr.

Motionerna

Moderaterna föreslår  i motion 2003/04:Ub475 yrkande
2  att Specialpedagogiska  institutet  integreras  i
Skolverket  och  att  delar  av  institutets  anslag
överförs   till   Specialskolemyndigheten   för  att
säkerställa kvalitet och tillgänglighet i den  fasta
organisationen  för specialskolan. Kristdemokraterna
föreslår   i   motion    2003/04:Ub514   yrkande   3
ytterligare  5  000  000  kr  i   förhållande   till
regeringens  förslag  som  en  del av en satsning på
återinförandet av de fasta skoldelarna  på Ekeskolan
och Hällsboskolan. I motion 2003/04:Ub377  yrkande 9
understryker Kristdemokraterna att det är nödvändigt
att de fasta skoldelarna får vara kvar och utvecklas
för att möta behoven hos gruppen elever med  svårare
funktionshinder.  Beslutet  att  lägga  ned de fasta
delarna bör omprövas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsbelopp  och
avstyrker  alltså  yrkandet  att  Specialpedagogiska
institutet  skall  upphöra. Utskottet  har  tidigare
behandlat och avstyrkt  liknande yrkanden. Utskottet
har inte heller nu någon  annan  uppfattning  än att
nuvarande myndighetsstruktur är den lämpligaste.

Utskottet  föreslår  också  avslag  på yrkandet om
Ekeskolan  och  Hällsboskolan.  Riksdagen  beslutade
hösten 1999 att elever med synskada  respektive grav
språkstörning   inte  längre  skulle  tillhöra   den
statliga specialskolans målgrupp (prop. 1998/99:105,
bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14). Riksdagens
beslut innebar en  successiv  avveckling av de fasta
skoldelarna  vid  dessa  skolor.  En   utbyggnad  av
resurscenterverksamheten   skulle   samtidigt   ske.
Frågan   om   omprövning   av   nämnda  beslut   har
återkommande behandlats av utskottet,  senast  under
förra   riksmötet   (bet.   2002/03:UbU1   och  bet.
2002/03:UbU8). Utskottet finner inte heller  nu skäl
för    riksdagen    att    ändra    sitt    tidigare
ställningstagande.
Utskottet  vill framhålla att Skolverket, som  har
sektorsansvar  inom handikappolitiken, har i uppdrag
att   belysa   villkoren    för   funktionshindrades
utbildning  och  att verket avser  att  samarbeta  i
dessa  frågor med Specialpedagogiska  institutet.  I
betänkandet    Visstidsplaceringar    vid   statliga
resurscenter (SOU 2002:106) lämnar utredaren förslag
om  hur  visstidsutbildningen  vid  de två  statliga
resurscentren  vid  tidigare  Ekeskolan   respektive
Hällsboskolan    kan   organiseras   och   regleras.
Betänkandet     bereds      för     närvarande     i
Utbildningsdepartementet.   Regeringen   avser   att
återkomma  till riksdagen med  förslag  våren  2004.
Regeringens  förslag  i  dessa  frågor bör avvaktas,
enligt utskottet.

25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel
för elever med funktionshinder


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen  anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet, 23 077
000  kr,  för  budgetåret 2004 under anslaget
25:5   Skolutveckling   och   produktion   av
läromedel  för  elever  med  funktionshinder.
Motionsyrkandet   med   förslag   om    annat
anslagsbelopp bör avslås.
Jämför särskilt yttrande 2 (m).

Propositionen

Specialpedagogiska   institutet   har   ansvar   för
utveckling  och  produktion av läromedel för  elever
med       funktionshinder.       Intäkter       från
läromedelsförsäljningen      finansierar      delvis
verksamheten.  De kostnader som inte täcks därigenom
finansieras från detta anslag (eller 25:4).

Regeringen har  beräknat  anslaget till 23 077 000
kr.

Motionen

Moderaterna anser att bristen på anpassade läromedel
för elever med funktionshinder  fortfarande  är  ett
problem och föreslår 1 038 000 kr utöver regeringens
förslag  till  detta  anslag  i motion 2003/04:Ub475
yrkande 2.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker regeringens  anslagsberäkning
och avstyrker därmed motionsyrkandet. Utredningen om
läromedel för  barn,  elever och vuxenstuderande med
funktionshinder lämnade  i  början  av  år 2003 sitt
slutbetänkande  Läromedelspecifikt  (SOU  2003:15).
Enligt    budgetpropositionen    delar    regeringen
utredningens  uppfattning  att  det  är viktigt  att
samarbetet mellan staten och läromedelsproducenterna
i dessa frågor tydliggörs. Regeringen  avser  därför
att     under     nästkommande     år     tydliggöra
Specialpedagogiska   institutets   uppdrag  gällande
utveckling   och   produktion   av   läromedel   för
funktionshindrade.   Enligt   utskottet  bör   detta
avvaktas  innan  något  ställningstagande   tas   om
eventuella ändringar av anslaget.


25:6 Specialskolemyndigheten


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen  begärda  anslagsbeloppet,  242
333   000   kr,  för  budgetåret  2004  under
anslaget    25:6     Specialskolemyndigheten.
Motionsyrkanden   med   förslag    om   annat
anslagsbelopp bör avslås.
Jämför särskilda yttranden 2 (m) och 4 (kd).

Propositionen

Myndigheten  består  av sex skolenheter,  varav  fem
regionala specialskolor  för  döva och hörselskadade
elever  (i Örebro, Härnösand, Stockholm,  Vänersborg
och Lund) och en nationell specialskola för döva och
hörselskadade   med   utvecklingsstörning  samt  för
dövblindfödda  elever  (i   Gnesta).  Intäkter  från
kommuner  som har elever i specialskolan  disponeras
av myndigheten och kostnader som inte finansieras på
detta sätt skall finansieras via anslaget.

Regeringen  har beräknat anslaget till 242 333 000
kr.

Motionerna

Delar av Specialpedagogiska institutets anslag skall
föras till Specialskolemyndighetens  anslag  för att
säkerställa kvalitet och tillgänglighet i den  fasta
organisationen   menar   Moderaterna  som  i  motion
2003/04:Ub475 yrkande 2 föreslår ytterligare 110 940
000 kr utöver regeringens förslag. Moderaterna anser
att  det finns behov av statliga  specialskolor  och
understryker  att det är viktigt att säkerställa hög
kvalitet i undervisningen och vid resurscentren.

Kristdemokraterna  föreslår i motion 2003/04:Ub514
yrkande 3 en neddragning  av anslaget med 15 000 000
kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker regeringens  anslagsberäkning
och föreslår  att  riksdagen avslår motionsyrkandena
om andra anslagsbelopp. Frågan om myndighetsstruktur
inom   området   behandlas    under    anslag   25:4
Specialpedagogiska institutet.


25:7 Särskilda insatser på skolområdet


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar  det
av  regeringen  begärda  anslagsbeloppet, 278
037  000  kr,  för  budgetåret   2004   under
anslaget    25:7    Särskilda   insatser   på
skolområdet.

Propositionen

Från  anslaget  fördelas   medel  huvudsakligen  som
bidrag   till  kommuner  för  samordnade   regionala
utbildningsinsatser  för  elever med funktionshinder
och     utbildningsinsatser    avseende     särskild
undervisning  på  sjukhus  m.m.  enligt förordningen
(1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på
skolområdet,  samt  som  bidrag  till  kommuner  för
riksrekryterande   gymnasieutbildning    för   bl.a.
rörelsehindrade, döva och hörselskadade elever.  Den
huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på anslaget
är  antalet elever. Föregående års överföring på 2,1
miljoner  kronor  från  anslaget  till  anslag  25:3
återförs nu.

Regeringen  har beräknat anslaget till 278 037 000
kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.


25:8 Sameskolstyrelsen


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår  att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet, 32 377
000 kr, för budgetåret  2004  under  anslaget
25:8 Sameskolstyrelsen.

Propositionen

Myndigheten är styrelse för de sex sameskolorna  och
den   integrerade   samiska   undervisningen  i  den
kommunala     grundskolan     i     nio    kommuner.
Sameskolstyrelsen får även efter avtal med en kommun
fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklass  och
förskole-   och  fritidshemsverksamhet  för  samiska
barn.  Intäkterna   för   verksamheten   får  delvis
disponeras för kostnaderna.

Regeringen har beräknat anslaget till 32  377  000
kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.


25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen  begärda anslagsbeloppet, 3 660
000  000  kr,  för   budgetåret   2004  under
anslaget  25:9  Maxtaxa  i barnomsorgen  m.m.
Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om
avskaffande av anslaget.
Jämför särskilt yttrande 5 (c).

Propositionen

Under anslaget bekostas statsbidrag till de kommuner
som   har   infört   systemet    med    maxtaxa    i
förskoleverksamheten   och   skolbarnsomsorgen  samt
statsbidrag  för  kvalitetssäkrande   åtgärder   som
lämnas  till  dessa  kommuner.  Dessutom finansieras
Skolverkets  arbete med administration  av  bidraget
samt den uppföljning av reformen som verket ansvarar
för. Riksdagen  beslutade  i juni 2003 i samband med
beslutet  om den ekonomiska vårpropositionen  om  en
höjning av  den  högsta  avgiften i maxtaxan fr.o.m.
den  1  januari  2004. De höjda  avgifterna  innebär
möjlighet    till   ökade    avgiftsinkomster    för
kommunerna, och  regeringen  sänker  i och med detta
statsbidraget till kommunerna.

Regeringen har beräknat anslaget till  3  660  000
000 kr.

Motionen

Centerpartiet förespråkar i motion 2003/04:Ub502 att
det  specialdestinerade statsbidraget omvandlas till
ett  generellt   statsbidrag   och   överförs   till
utgiftsområde  25  Allmänna  bidrag  till  kommuner.
Därmed yrkar Centerpartiet avslag till anslaget om 3
660 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att    riksdagen   bifaller
regeringens      anslagsförslag      och      avslår
motionsyrkandet  om  att överföra statsbidraget till
det generella bidraget  till  kommunerna.  Utskottet
erinrar om att en anledning till att införa  maxtaxa
vara  att  komma  till  rätta  med  de alltför stora
skillnaderna   i   kommunernas  barnomsorgsavgifter.
Regeringen redovisar  i  budgetpropositionen  att en
effekt  av  maxtaxan  har  blivit att avgifterna har
sänkts och blivit mer lika över  landet.  Regeringen
pekar  också  på  att  drygt  1  500  förskollärare,
barnskötare, fritidspedagoger och annan personal har
anställts   med   stöd   av   det   statsbidrag  för
kvalitetssäkrande  åtgärder  som  fördelas  till  de
kommuner  som  väljer att införa maxtaxa.  Därutöver
har    75    miljoner     kronor     använts    till
kompetensutveckling för personalen.

Utskottet  har  tidigare  (jfr  bet. 2002/03:UbU3)
behandlat  frågan om specialdestinerade  statsbidrag
och då uttalat  att  huvudregeln  självfallet är att
ansvaret   för   skolan   är  decentraliserat   till
kommunerna  och att statens  stöd  i  huvudsak  sker
genom det allmänna  bidraget  till kommunerna. Genom
specialdestinerade bidrag ges dock  en möjlighet att
tillfälligt stödja kommunerna för angelägna insatser
som  de  annars skulle ha svårt att klara.  Balansen
mellan    det     allmänna     bidraget    och    de
specialdestinerade      bidragen     måste      dock
upprätthållas. Utskottet  underströk  vidare att det
är viktigt att kommunerna förbereder mottagandet och
användandet av bidragen väl och att man också har en
sådan flexibel organisation att det är  meningsfullt
att ta emot bidraget. Vidare utgick utskottet  ifrån
att  regeringen  i  den  fortsatta  användningen tar
intryck  av  de  erfarenheter som vunnits  på  olika
områden när det gäller  planering  och användning av
sådana bidrag.

25:10 Bidrag till personalförstärkningar i
skola och fritidshem


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar  det
av  regeringen begärda anslagsbeloppet, 3 500
000  000   kr,   för  budgetåret  2004  under
anslaget       25:10       Bidrag        till
personalförstärkningar     i     skola    och
fritidshem.      Riksdagen      bör     avslå
motionsyrkandena  om avskaffande av  anslaget
liksom om andra anslagsvillkor.
Jämför särskilda yttranden 3 (fp), 4 (kd) och
5 (c).
Motionsyrkandet  om   uppföljning   av   bidraget   till
personalförstärkningar bör också avslås.
Jämför reservation 9 (fp).

Propositionen

Bidraget  skall användas till personalförstärkningar
i skola och  fritidshem  med  syftet  att  förbättra
förutsättningarna     för    att    öka    skolornas
måluppfyllelse.  Statsbidraget   är   beräknat   att
successivt  öka  med en miljard kronor årligen tills
nivån 5 miljarder  kronor är nådd. Anslaget styrs av
förordningen   (2001:36)    om    statsbidrag   till
personalförstärkningar   i  skola  och   fritidshem.
Kostnader   för   Skolverkets   administration   och
uppföljning  av  bidraget   skall   finansieras  via
anslaget.

Regeringen har beräknat anslaget till  3  500  000
000 kr.

Motionerna

Folkpartiet  begär  i motion 2003/04:Ub417 yrkande 5
ett  tillkännagivande   om  en  uppföljning  av  att
bidraget  till personalförstärkningar  i  skola  och
fritidshem  går till personer med rätt utbildning. I
dag vet inte  Skolverket  huruvida pengarna går till
behöriga lärare eller inte.  Folkpartiets  mening är
att    det   måste   följas   upp   vad   de   stora
resursökningarna  går  till,  så att de ökar skolans
kvalitet  på  bästa  möjliga  sätt.   Vidare   anser
Folkpartiet att bidraget till personalförstärkningar
i skola och fritidshem måste kunna användas till att
höja lönerna för att kunna anställa utbildade lärare
och fritidspedagoger (yrkande 6).

I    motion    2003/04:Ub439    yrkande    35   är
Kristdemokraterna kritiska till utformningen av  det
specialdestinerade           bidraget           till
personalförstärkningar.  Det  är  positivt  att  det
satsas  mer  pengar  på  skolan  men  det är fel att
centralstyra  resurserna.  Kommunerna vet  bäst  hur
behoven  ser  ut  i den egna skolan.  Enligt  motion
2003/04:Ub514 yrkande  3  bör  de  föreslagna medlen
därför föras över till det generella  bidraget  till
kommunsektorn.
En   sådan   överföring   förespråkas   likaså  av
Centerpartiet  (motion 2003/04:Ub502) som menar  att
det med öronmärka  bidrag  finns en risk för att det
blir  bidragsreglerna  och  inte  behoven  som  styr
kommunernas       prioriteringar.      De       s.k.
Wärnerssonpengarna   bör   därför   gå  direkt  till
kommunerna så att de t.ex. kan använda pengarna till
kompetenshöjande    av    lärarna    enligt   motion
2003/04:Ub392 yrkande 15.
Motionären  i motion 2003/04:Ub281 (s)  anser  att
det  finns  behov   av  att  utveckla  reglerna  för
statsbidrag till skolan  och  att det är viktigt att
regelsystemen inte blir kontraproduktiva. Kommunerna
måste ha möjlighet att anpassa  sin verksamhet efter
rådande förutsättningar, t.ex. ett lägre elevantal.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att   riksdagen    bifaller
regeringens      anslagsförslag      och      avslår
motionsyrkandena.

Utskottet vill erinra  om  att  Skolverket  har  i
uppdrag  att  följa  upp och utvärdera det särskilda
statsbidraget. Utifrån  ansökningarna om bidrag till
personalförstärkningar   inför    läsåret    2003/04
redovisar   Skolverket  att  70 %  av  ansökningarna
gäller personal  med  pedagogisk  kompetens och 30 %
kuratorer,    psykologer,    elevassistenter     och
elevvårdspersonal.   I  den  pedagogiska  personalen
ingår   lärare   men   även   annan   personal   med
undervisningstid,    t.ex.     förskollärare     och
fritidspedagoger.   En  stor  del  av  ansökningarna
handlar    om    att    genom     rekrytering     av
specialpedagogisk   kompetens   och  elevassistenter
förstärka skolans förmåga att ta hand om och anpassa
undervisningen till elever i behov av särskilt stöd.
Uppföljningen av användningen av  medel  det  första
bidragsåret    visar,    enligt    Skolverket,   ett
motsvarande mönster.
Förutom att Skolverket årligen skall  redovisa hur
statsbidraget  har  använts  skall verket också  vid
vissa        tillfällen        lämna       särskilda
utvärderingsrapporter     angående    statsbidragets
kommunalekonomiska effekter  och  bidragets effekter
på förutsättningarna att nå en högre måluppfyllelse.
I  den  delrapport som verket lämnade  i  juni  2003
redovisas  de  viktigaste  frågeställningarna  i det
fortsatta  utvärderingsarbetet, såsom statsbidragets
effekter på  elevernas möjligheter att nå målen samt
kommunalekonomiska  effekter  av  bidraget  och dess
regelverk.
Det   är   kommunerna   själva   som  avgör  vilka
personalkategorier  som  bäst  behövs  för  att  öka
måluppfyllelsen  i  verksamheten.  Utskottet   utgår
ifrån att kommunerna vid anställningar strävar efter
att  anställa behörig personal. Utskottet vill också
uppmärksamma  att  avsikten  är  att  bidraget skall
höjas  med  1  miljard kronor per år tills  nivån  5
miljarder kr är  uppnådd,  och  att  medlen därefter
skall  överflyttas  till  utgiftsområde 25  Allmänna
bidrag  till  kommuner. I övrigt  angående  yrkanden
rörande specialdestinerade bidrag hänvisar utskottet
till  sitt  ställningstagande   under   anslag  25:9
Maxtaxa i barnomsorgen m.m.

25:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet, 128
523 000 kr, för budgetåret 2004 under
anslaget 25:11 Bidrag till viss verksamhet
motsvarande grundskola och gymnasieskola samt
avslår motionsyrkandet om annat
anslagsbelopp.
Jämför särskilt yttrande 4 (kd).

Propositionen

Bidraget används till särskilt verksamhetsstöd  till
bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar
och   förberedande   dansutbildningar,  bidrag  till
riksinternatskolor, statsbidrag  till  kommuner  med
s.k.  IB-utbildning,  statsbidrag till kostnader för
utlandssvenska   elevers    skolgång    i   Sverige,
ersättning  för  kostnader  för  nordiska elever  på
gymnasial nivå m.m. Den huvudsakliga faktor som styr
utgifterna under anslaget är antalet elever.

Föregående  budgetår  fördes  6,9 miljoner  kronor
från  anslaget  till  anslag  25:3  som   en  del  i
finansieringen av satsningen på ökad kvalitet. Dessa
medel återförs nu till anslaget.
Regeringen har beräknat anslaget till 128  523 000
kr.

Motionen

I    motion   2003/04:Ub514   yrkande   3   föreslår
Kristdemokraterna 10 000 000 kr mindre till anslaget
än regeringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker  regeringens anslagsberäkning
och avstyrker därmed motionsyrkandet.


25:12 Bidrag till svensk undervisning i
utlandet


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet, 89 321
000 kr, för budgetåret 2004 under anslaget
25:12 Bidrag till svensk undervisning i
utlandet samt avslår motionsyrkandet om annat
anslagsbelopp.
Jämför särskilt yttrande 4 (kd).

Propositionen

Enligt förordningen (1994:519)  om  statsbidrag till
utbildning  av  utlandssvenska  barn  och   ungdomar
lämnas   statsbidrag   till   huvudman   för  svensk
utlandsskola,   distansundervisning,  kompletterande
svensk undervisning  och  undervisning  vid utländsk
skola. Anslaget är beroende av elevutvecklingen.

Föregående  budgetår  fördes  1,5 miljoner  kronor
från  anslaget  till  anslag  25:3  som   en  del  i
finansieringen  av kvalitetssatsningen. Dessa  medel
återförs nu till anslaget.
Regeringen har  beräknat  anslaget till 89 321 000
kr.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår 5  000  000  kr mindre än
regeringens  förslag i motion 2003/04:Ub514  yrkande
3.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker  regeringens  anslagsberäkning
och avstyrker därmed motionsyrkandet.


25:13 Nationellt centrum för flexibelt lärande


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet, 98 134
000 kr, för budgetåret 2004 under anslaget
25:13 Nationellt centrum för flexibelt
lärande samt avslår motionsyrkandet om annat
anslagsbelopp.
Jämför särskilt yttrande 4 (kd).

Propositionen

Anslaget  finansierar  verksamheten vid  myndigheten
Nationellt  centrum  för  flexibelt  lärande  (CFL).
Myndighetens  uppgifter  är  i   huvudsak   att  öka
tillgängligheten i hela landet inom ämnen och kurser
motsvarande    gymnasial    vuxenutbildning,   genom
distansutbildning  och flexibelt  lärande  samt  att
höja   kompetensen   hos   utbildningsanordnare   om
läromedel, metoder och arbetssätt inom detta område.
Dessutom ansvarar myndigheten  för  att  tillsammans
med Specialpedagogiska institutet utveckla läromedel
som  riktar sig till studerande inom vuxenutbildning
och folkbildning  med  teckenspråk som första språk.
Cirka   40   %   av   den   utbildning   myndigheten
tillhandahåller      utgörs     av     avgiftsbelagd
uppdragsverksamhet.     En     tidigare     beslutad
anslagsförstärkning   för  omstruktureringskostnader
har upphört vilket leder  till  en  nedjustering  av
anslaget.

Regeringen  har  beräknat anslaget till 98 134 000
kr.

Motionen

Kristdemokraterna   föreslår   en   neddragning   av
anslaget med 20 000 000  kr  i  motion 2003/04:Ub514
yrkande 3.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker regeringens  anslagsberäkning
och avstyrker därmed motionsyrkandet.


25:14 Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet, 158
302 000 kr, för budgetåret 2004 under
anslaget 25:14 Bidrag till viss verksamhet
inom vuxenutbildning samt avslår
motionsyrkandet om annat anslagsbelopp.
Jämför särskilt yttrande 4 (kd).

Propositionen

Anslaget finansierar statsbidrag till kompletterande
utbildningar   enligt   förordningen  (2000:521)  om
statligt  stöd  till  kompletterande   utbildningar,
vissa andra skolor och viss kursverksamhet. Dessutom
utgår medel till Samernas utbildningscentrum och ett
resurscentrum  för  vuxenutbildning vid Högskolan  i
Jönköping m.m.

Regeringen föreslår  att  en försöksverksamhet med
tvåårig eftergymnasial lärlingsutbildning  för vuxna
till  vissa  hantverksyrken inleds år 2004. Anslaget
föreslås ökas  med  3,8  miljoner  kronor  genom  en
omfördelning  av  medel  från  anslag 25:16. Däremot
minskas   anslagsnivån   på  grund  av   att   vissa
tidsbegränsade verksamheter upphört. Myndigheten för
skolutveckling skall få i uppdrag att ansvara för en
riktad kompetensutveckling  för sfi-lärare i form av
distansutbildning.
Regeringen har beräknat anslaget  till 158 302 000
kr.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår en minskning  av anslaget
med 15 000 000 kr i motion 2003/04:Ub514 yrkande 3.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker  regeringens anslagsberäkning
och avstyrker därmed motionsyrkandet.


25:15 Bidrag till vissa organisationer för
uppsökande verksamhet


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet, 50 000
000 kr, för budgetåret 2004 under anslaget
25:15 Bidrag till vissa organisationer för
uppsökande verksamhet. Riksdagen bör avslå
motionsyrkandena om avskaffande av anslaget
samt om annat anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden  2  (m), 3 (fp), 4
(kd) och 5 (c).

Propositionen

Anslaget   finansierar   bidrag  till   Företagarnas
riksorganisation,                Handikappförbundens
samarbetsorgan,   LO,   Lantbrukarnas   riksförbund,
Ledarna, SACO, Sveriges fiskares riksförbund och TCO
för   uppsökande   verksamhet   och   utbildning   i
samhällsfrågor. Syftet är att stimulera och utveckla
den uppsökande verksamheten  så  att  intresset  hos
vuxna för studier och utbildning kan breddas.

Regeringen  har  beräknat anslaget till 50 000 000
kr.

Motionerna

Moderaterna   (mot.   2003/04:Ub475    yrkande   2),
Kristdemokraterna (mot. 2003/04:Ub514 yrkande 3) och
Centerpartiet (mot. 2003/04:Ub502) vill  inte anvisa
något   belopp   under   detta  anslag.  Folkpartiet
föreslår (mot. 2003/04:
Ub515  yrkande  4)  en  reducering   av  regeringens
förslag med 40 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker  regeringens anslagsberäkning
och  avstyrker  därmed  motionsyrkandena.  Utskottet
anser, liksom tidigare, att det är värdefullt att de
berörda organisationerna medverkar i arbetet med att
stimulera vuxna till studier.


25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet, 1 785
529 000 kr, för budgetåret 2004 under
anslaget 25:16 Statligt stöd för utbildning
av vuxna. Riksdagen bör avslå
motionsyrkandena om avskaffande av anslaget,
annat anslagsbelopp samt om andra
anslagsvillkor.
Jämför särskilda yttranden  2 (m), 3 (fp) och
5 (c).
Riksdagen bör även avslå yrkandena  om  fördelningen  av
årsstudieplatserna   inom   vuxenutbildningen
samt    om   uppföljning   av   utbudet    av
vuxenutbildning.
Jämför reservation 10 (c).

Propositionen

Från   anslaget   finansieras   statsbidrag   enligt
förordningen   (2002:398)   om   statligt  stöd  för
utbildning   av   vuxna.   Statsbidraget   söks   av
kommunerna  årsvis,  fördelas   av  Myndigheten  för
skolutveckling och utbetalas av Skolverket. Anslaget
finansierar   även   insatser   för   att   utveckla
vuxenutbildning för utvecklingsstörda.

Det  statliga  stödet  för  utbildning  av   vuxna
beräknas  ligga  på  samma nivå år 2004 som år 2003.
Statsbidraget motsvarar  kostnaden  för  ca  46  400
årsstudieplatser    i    kommunal   vuxenutbildning.
Bidraget  är villkorat och  bygger  på  en  kommunal
motprestation  motsvarande  82  %  av  statsbidraget
(mätt  i  antal årsstudieplatser). Från och  med  år
2006   skall    det    riktade   statsbidraget   för
vuxenutbildning inordnas  i  det  generella bidraget
till kommunerna under utgiftsområde 25.
En permanent omfördelning av 3,8  miljoner  kronor
föreslås      till      anslaget      25:14      för
lärlingsutbildningen inom vissa hantverksområden (se
under      25:14).      För      att      finansiera
Valideringsdelegationens   verksamhet  föreslås   en
tillfällig överföring från anslaget  under  2004 med
60  miljoner  kronor  till  det  nya anslaget 25:19.
Regeringen har beräknat anslaget till  1 785 529 000
kr.

Motionerna

Moderaterna föreslår i motion 2003/04:Ub475  yrkande
2  att anslaget avskaffas. I stället bör motsvarande
medel   överföras   till  ett  nytt  anslag,  Vuxnas
utbildning. Förutom medlen  under anslag 25:16 skall
medlen    under    25:18    liksom    medlen     för
folkhögskoleplatser  under  utgiftsområde  17  föras
till  det  föreslagna  anslaget,  som  beräknas till
3 463 713 000   kr.  Utfasningen  av  Kunskapslyftet
avslutas och de som  i  dag  studerar inom ramen för
Kunskapslyftet skall ges rimliga förutsättningar att
fullfölja  sin utbildning. Därutöver  finns  utrymme
för en kraftig  ökning av antalet KY-platser, enligt
Moderaterna.

Folkpartiet  föreslår   i   motion   2003/04:Ub515
yrkande 4 en minskning av anslaget med 900  000  000
kr.
Centerpartiet  anser  i  motion  2003/04:Ub502 att
medel   motsvarande  det  föreslagna  anslaget   bör
överföras till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner. När det gäller fördelning av studieplatser
menar Centerpartiet  i  motion 2003/04:Ub391 yrkande
16 att studieförbunden bör  tillföras  5 000 platser
åren 20032005 genom en omfördelning av  det  totala
antalet årsstudieplatser.
Motionärerna   i  2003/04:Ub452  (s)  lyfter  fram
risken för att många  människor  inte får sina behov
av  vuxenutbildning tillgodosedda på  grund  av  att
kommunen  inte  har  ekonomiska  förutsättningar för
detta.  Av  detta skäl bör vuxenutbildningen  följas
upp och det bör tillses att lika förutsättningar för
den enskilde råder i hela landet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av
anslaget liksom  fördelningen  av  studieplatser och
avstyrker  därmed  motionsyrkandena.  I  likhet  med
tidigare behandling av motionsyrkande om  förändring
av  anslagsstrukturen  anser inte utskottet att  det
finns någon anledning till  ett gemensamt anslag för
vuxenutbildning då de nuvarande anslagen finansierar
verksamheter av olika karaktär.

I  samband  med  att riksdagen  beslutade  om  den
långsiktiga inriktningen av vuxenutbildningen (prop.
2000/01:72, bet. UbU15,  rskr.  229)  togs samtidigt
beslut   om   det   särskilda   statsbidraget   till
utbildning  av  vuxna  för  åren 20032005. Bidraget
skall  fr.o.m.  år  2006 inordnas  i  det  generella
bidraget till kommunerna. Till grund för beräkningen
av statsbidraget för gymnasial vuxenutbildning ingår
kommunens  andel av icke  sysselsatta  enligt  SCB:s
statistik om  förvärvsintensiteten  i åldrarna 2564
år.  I normalfallet skall kommunens egenfinansiering
uppgå  till minst 82 % av bidragen för att berättiga
till fullt  stöd.  Därutöver  kan regeringen besluta
särskilt  om  bidrag  till kommuner  som  berörs  av
strukturella förändringar  på  arbetsmarknaden eller
till  kommuner  där  antalet  kommuninnevånare   som
saknar  treårig gymnasiekompetens utgör en hög andel
av  arbetskraften.  I  sådana  fall  kan  kravet  på
kommunens   egenfinansiering  minska.  Kommuner  som
tilldelats  stöd   skall  redovisa  användningen  av
medlen till Myndigheten för skolutveckling.
Utskottet   anser   att    dagens    system    för
platsfördelning  innebär en rimlig prioritering. Det
bör också nämnas att  kommunerna har tillförts medel
för arbetet med utveckling  av  infrastrukturen  för
vuxnas   lärande,   t.ex.   uppbyggnad   av   lokala
lärcentrum.   Utskottet   instämmer   i  regeringens
bedömning  att  myndigheterna  inom området  har  en
viktig uppgift i att fortsätta stödja kommunerna.

25:17 Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen  anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet, 18 613
000  kr,  för  budgetåret 2004 under anslaget
25:17    Myndigheten     för     kvalificerad
yrkesutbildning.

Propositionen

Anslaget finansierar verksamhet vid  Myndigheten för
kvalificerad    yrkesutbildning    som    har    ett
övergripande    ansvar    för    den   kvalificerade
yrkesutbildningen.  I  detta ingår att  planera  och
lämna förslag om ekonomiska  ramar,  följa  upp  och
säkerställa  kvaliteten  i  utbildningen samt främja
utvecklingen, informera och sprida kunskap om den.

Anslagsnivån har höjts med 3,2 miljoner kronor för
att återställa en tillfällig  reduktion  under  2003
som  genomfördes  för  att  finansiera ett förstärkt
kvalitetsarbete i skola m.m.
Regeringen har beräknat anslaget  till  18 613 000
kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.


25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet, 778
184 000 kr, för budgetåret 2004 under
anslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning. Riksdagen bör avslå
motionsyrkandena om avskaffande av anslaget
liksom om annat anslagsbelopp.
Motionsyrkandena rörande antalet
studieplatser inom den kvalificerade
yrkesutbildningen bör också avslås.
Jämför  särskilda yttranden 2 (m), 3 (fp) och
5 (c).
Utskottet   föreslår   också  att  riksdagen  bemyndigar
regeringen  att  under  2004   för   anslaget
besluta    om    bidrag   till   kvalificerad
yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 1 556 068
000 kr under åren 20052008.

Propositionen

Den  kvalificerade   yrkesutbildningen,  KY,  är  en
reguljär  verksamhet  sedan   den  1  januari  2002.
Anslaget finansierar statsbidrag  till  anordnare av
KY  samt  kostnader  för  personskadeförsäkring  för
studerande. Utgifterna påverkas  främst  av  antalet
genomförda  och  utnyttjade  utbildningsplatser samt
utbildningens  inriktning.  Under   2002   har   ett
anslagssparande    uppstått    beroende    på    att
utbildningar   inte  har  kommit  till  stånd  eller
genomförts med färre deltagare än planerat eller för
att  statens  kostnad   per  plats  varit  lägre  än
budgeterat.

Föregående budgetår överfördes 153 miljoner kronor
för  att  delfinansiera  kvalitetssatsningen   under
25:3,  och  dessa  medel  återförs nu till anslaget.
Regeringen  beräknar att de  föreslagna  medlen  bör
medge en i huvudsak oförändrad faktisk omfattning av
verksamheten.
Regeringen  har beräknat anslaget till 778 184 000
kr.
Regeringen   föreslår   dessutom   att   riksdagen
bemyndigar   regeringen    att   under   2004,   för
ramanslaget    25:18   Bidrag   till    kvalificerad
yrkesutbildning, besluta om bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning   som   inklusive   tidigare  gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 1 556 068 000 kr
under åren 20052008.

Motionerna

I    motion   2003/04:Ub475   yrkande   2   föreslår
Moderaterna  att  anslaget  utgår  samtidigt som ett
nytt  anslag  införs, Vuxnas utbildning  (jfr  under
anslag  25:16  ovan).   I   motionerna  2003/04:A257
yrkande  5  samt  2003/04:A305  yrkande   12   pekar
Moderaterna   på   behovet   av  satsningar  på  den
kvalificerade  yrkesutbildningen.   En   ökning   av
antalet   studieplatser   inom  den  eftergymnasiala
kvalificerade  yrkesutbildningen   med   över  50  %
föreslås.  Platserna skall tillkomma utöver  de  som
redan   finns    i    påbyggnadsutbildningarna   och
kompletterande skolor.

Folkpartiet anser i motion 2003/04:Ub515 yrkande 4
att  det  finns  ett stort  behov  av  personer  med
kvalificerad yrkesutbildning  och föreslår en ökning
av  anslaget  med  100  000 000 kr.  Problemen  inom
administrationen  måste  samtidigt   lösas,  så  att
behoven inom området tillgodoses på bästa sätt.
Även Centerpartiet föreslår en ökning  av anslaget
med  54 000 000  kr  i  förhållande till regeringens
förslag. Centerpartiet påpekar  samtidigt  i  motion
2003/04:Ub502  att  det  vid  en  ökning  av antalet
platser  är  viktigt att behålla en hög kvalitet  på
utbildningen.   För   att  tillgodose  näringslivets
efterfrågan  går det inte  att  vänta  med  att  öka
antalet  utbildningsplatser   utan  ytterligare  500
platser    bör    ställas    till   KY-utbildningens
förfogande, enligt motion 2003/04:Ub391 yrkande 13.
Även motion 2003/04:N348 yrkande  6 (c) och motion
2003/04:Ub460 yrkande 1 (c) tar upp behovet  av  att
öka     antalet     platser     för     kvalificerad
yrkesutbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker regeringens anslagsberäkning.
Utskottet  har   i   det  föregående  behandlat  och
avstyrkt  motionsyrkanden   om  att  anslaget  skall
avskaffas. Övriga motionsyrkanden  bör  också avslås
av riksdagen.

Den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) har varit
framgångsrik i att utbilda kvalificerad arbetskraft.
Andelen   examinerade   som  får  arbete  direkt   i
anslutning till sin utbildning  är hög. Det finns en
fortsatt stark efterfrågan från arbetslivet  på  nya
utbildningar.  De föreslagna medlen för år 2004 bör,
enligt   regeringens    bedömning,    innebära   att
verksamheten  blir  av ungefär samma omfattning  som
tidigare. Utskottet stöder  regeringens  förslag att
inte   utöka   omfattningen   av  den  kvalificerade
utbildningen   men   anser   liksom   tidigare   att
utbildningen på sikt bör stärkas.
Utskottet   föreslår   att   riksdagen  bemyndigar
regeringen  att  under  2004, för ramanslaget  25:18
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, besluta om
bidrag   till   kvalificerad   yrkesutbildning   som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter
på högst 1 556 068 000 kr under åren 20052008.

25:19 Valideringsdelegationen


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet, 15 261
000 kr, för budgetåret 2004 under anslaget
25:19 Valideringsdelegationen. Riksdagen bör
avslå motionsyrkandena om avskaffande av
anslaget.
Jämför särskilt yttrande 4 (kd).

Propositionen

Anslaget   skall   finansiera    verksamheten    vid
Valideringsdelegationen  som  föreslås  inrättas som
egen    myndighet    under    perioden    20042007.
Delegationen  är  tänkt  att ha en operativ funktion
och   bedriva  och  stödja  utvecklingsarbete   inom
området  utanför  högskoleområdet. Uppgifterna skall
bl.a.  vara  att  i samverkan  med  arbetslivet  och
utbildningssektorn   utveckla   valideringsinsatser,
stödja  och  stärka  etablerandet av  ändamålsenliga
samarbetsformer,     initiera      och     genomföra
utvecklingsinsatser      för      personal      inom
valideringsverksamheter,   sprida   information   om
validering,     följa     upp     utvecklingen    av
valideringsverksamheten    och   säkerställa    dess
kvalitet.

Kostnaderna  för delegationens  arbete  uppskattas
till   15  miljoner   kronor   per   år   under   en
fyraårsperiod.  Finansieringen  av delegationen sker
genom omfördelning av medel från  anslaget 25:16 (se
ovan).
Regeringen har beräknat anslaget  till  15 261 000
kr.

Motionen

Kristdemokraterna  avvisar  i  motion  2003/04:Ub514
yrkande     3    förslaget    om    inrättande    av
Valideringsdelationen  och  menar  att  arbetet  med
dessa  frågor  bör ingå i Högskoleverkets uppgifter.
Lösningen  på  valideringsfrågan  är  inte  en  egen
myndighet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs
en särskild delegation  för  valideringsfrågorna och
föreslår   att   riksdagen   bifaller    regeringens
anslagsförslag samt avslår motionsyrkandet.


Övrigt


Införande av lärlingsutbildning på gymnasiet


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår
motionsyrkandet om medel till införande av en
lärlingsutbildning på gymnasiet.
Jämför särskilt yttrande 4 (kd).

Motionen

Kristdemokraterna föreslår att en lärlingsutbildning
i gymnasieskolan införs  och  att  10 000 000 kr för
detta anvisas på ett nytt anslag (motion 2003/04:
Ub514  yrkande  3).  Ett  nytt  lärlingssystem   bör
införas  på  gymnasiet där skola och arbetsliv måste
dela på ansvaret för lärlingsutbildningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  föreslår   att   motionsyrkandet  avslås.
Utskottet anser att regeringens proposition avseende
den  framtida  utformningen  av  gymnasieskolan  bör
avvaktas.


3 Högskoleverksamhet


Inledning


I  detta  avsnitt  behandlar  utskottet   avsnitt  8
Högskoleverksamhet       i       budgetpropositionen
(utgiftsområde 16) och regeringens  förslag  när det
gäller   anslag   till   universitet  och  högskolor
(anslagen  25:2025:75)  för  budgetåret  2004  samt
motioner i anslutning till dessa.

Avsnittet  inleds  med en  sammanfattning  av  den
resultatredovisning   för    området   som   ges   i
propositionen.   Därefter   går  utskottet   in   på
förslagen och tar då först upp  regeringens  förslag
till   ändring   i  högskolelagen.  Sedan  behandlas
anslagen  för  2004   och  förslag  när  det  gäller
samarbete med vissa landsting  om  odontologisk  och
medicinsk   utbildning   och   forskning.  Sist  tar
utskottet  upp  motionsyrkanden  om   principer  för
resursfördelningen,     om     dimensionering    och
lokalisering  av utbildning, förstärkning  av  vissa
lärosäten och regioner samt några övriga frågor.

Resultat


Regeringen ger  i  propositionen  (avsnitt  4.6)  en
beskrivning  av  den totala utbildningsverksamhetens
resultat    i   internationell    jämförelse.    Där
konstateras att  Sverige  fortsätter att vara ett av
de länder som satsar mest resurser på utbildning. De
samlade     utbildningskostnadernas     andel     av
bruttonationalprodukten  utgjorde  6,5  %  år  2000,
vilket var en ökning från strax över 5 % i början av
1990-talet.  En  av  anledningarna  till att Sverige
hamnar högt vid denna jämförelse är att  expansionen
av  högskolan  har  varit  kraftig.  En annan är  de
jämförelsevis  omfattande  subventioner  som  staten
bidrar  med  i  form  av avgiftsfri  utbildning  och
generösa studiemedel.

Den svenska befolkningen  är vid en internationell
jämförelse välutbildad. I åldrarna  2564 år hade 32
%   en  högskoleutbildning  enligt  OECD:s   senaste
mätning,  som  publicerades  denna  höst  och  avser
utbildningsnivån   2001.   Detta  tillhör  de  högre
värdena  bland OECD-länderna.  Endast  Kanada,  USA,
Japan och Irland hade en högre andel.
Tillväxten  av  högskoleutbildade  i Sverige sedan
1990-talet  har  medfört att personer som  är  födda
under   första   hälften   av   1970-talet   nu   är
högskoleutbildade  i  större  utsträckning  än någon
annan åldersgrupp.
Intresset  för  högskolestudier har ökat under  de
senaste åren bland  personer  över 25 år. Ytterst få
länder  i världen har en lika hög  övergångsfrekvens
till högre  studier  i  dessa  äldre  åldersgrupper.
Ungdomsgrupperna  i  Sverige  övergår  däremot  till
högskolan  direkt  efter  gymnasieskolan  i   mindre
utsträckning än i flera jämförbara länder.
Regeringen   har  satt  som  långsiktigt  mål  för
rekryteringen att  hälften  av  en  årskull skall ha
börjat   läsa   på   högskolan  vid  25  års  ålder.
Bedömningar som gjorts  av  Högskoleverket  pekar på
att andelen kan vara på väg att närma sig 50 % under
de  närmaste  åren. Övergångsfrekvensen upp till  25
års ålder skiljer  sig  mellan  män och  kvinnor och
mellan  personer  födda  i Sverige respektive  födda
utanför landet. Bland utrikes  födda män och kvinnor
är  denna  andel hälften så hög som  bland  män  och
kvinnor födda i Sverige.
Enligt     OECD:s      senaste      rapport     om
utbildningsindikatorer är för ungdomar i Sverige den
ekonomiska avkastningen för dem som skaffar  sig  en
högskoleutbildning  relativt  hög.  I dessa analyser
beräknas den sammanlagda och långsiktiga effekten av
skatter,  inkomst, risk för arbetslöshet,  kostnader
och   olika   offentliga   ekonomiska   stöd   under
studietiden.
Befolkningens  rörlighet mellan Sverige och övriga
EU-länder har mer  än  fördubblats under 1990-talet.
Nettot av denna rörlighet bland forskare innebär för
Sveriges del ett markant  nettoöverskott. Även bland
högskoleutbildade   på   grundutbildningsnivå    gav
rörligheten    mellan    EU-länder    Sverige    ett
nettoöverskott varje år under perioden 19992002.

I      propositionen     lämnas     uppgifter     om
utbildningsverksamhetens  omfattning vid universitet
och  högskolor. Den grundläggande  utbildningen  har
expanderat  med  drygt 30 000 helårsstudenter mellan
åren 2000 och 2002,  vilket  är en ökning med knappt
12  %.  Ökningen  mellan  2001 och  2002  var  7  %.
Procentuellt   sett   var   ökningen    större   vid
högskolorna    än    vid    universiteten.   Antalet
registrerade  studenter  (individer)   och   antalet
högskolenybörjare har ökat i ungefär samma grad  som
antalet    helårsstudenter.   Det   totala   antalet
examinerade  i grundutbildningen har också ökat 2002
till skillnad  från  året  dessförinnan  då  en viss
nedgång   kunde  noteras.  Både  bland  registrerade
studenter och  bland examinerade var andelen kvinnor
strax över 60 %.

I   forskarutbildningen    ökade   såväl   antalet
nybörjare  och  antalet  examinerade   som   antalet
aktiva,  men något mindre 2002 än året dessförinnan.
När det gäller  andelen  kvinnor  är  det  en tydlig
tendens  till  ökning.  Bland nybörjarna närmar  sig
kvinnornas andel 50 %.
Antalet   lärare   fortsatte    att    öka,    men
ökningstakten  var  något mindre 2002 än 2001. Bland
manliga lärare var 2002 andelen med doktorsexamen 65
% medan samma andel bland kvinnliga lärare var 40 %.
Inom det naturvetenskapliga  vetenskapsområdet  hade
66   %   av   lärarna   doktorsexamen   2002,  medan
motsvarande     andel    inom    det    humanistisk-
samhällsvetenskapliga  vetenskapsområdet  var  43 %.
För    universiteten    var   andelen   lärare   med
doktorsexamen 58 %, medan den för högskolorna var 30
%.

Regeringen  har  för  perioden  20012004  satt  upp
examinationsmål   (lägsta    antal    examina)   för
magisterexamen  med  ämnesdjup, civilingenjörsexamen
och arkitektexamen, lärarexamen  med  inriktning mot
tidigare år respektive med inriktning mot  senare år
samt  för sjuksköterskeexamen. För lärarutbildningen
har regeringen  angett  att  minst  en  tredjedel av
antalet   examina   skall   ha   en  inriktning  med
matematik,  naturvetenskap  eller  teknik  samt  att
behovet  av  lärare  i  förskola  och  förskoleklass
särskilt  skall  beaktas. Inget examinationsmål  har
satts  upp  för  psykologutbildningen  för  perioden
20012004,   men   regeringen    har    angett   att
examinationen  under  perioden 20052008 bör  öka  i
förhållande till fyraårsperioden dessförinnan.

Under de två första åren  av den pågående perioden
har  drygt 60 % av examensmålet  för  magisterexamen
med ämnesdjup  uppfyllts.  Av  24 lärosäten som fått
examensmål för denna utbildning  är det 19 som efter
halva perioden har klarat minst hälften av sitt mål.
När  det  gäller både civilingenjörsexamen  (inkl.
arkitektexamen)    och    sjuksköterskeexamen    har
lärosätena  under  de  två  första  åren av perioden
endast  nått  upp  till 47 respektive 46  %  av  det
uppsatta   examensmålet.    För    lärarexamen   med
inriktning mot senare år ökade examinationen  med 11
%  mellan 2001 och 2002, men det krävs en kraftigare
ökning  för att målet för hela fyraårsperioden skall
nås.  Andelen  examinerade  lärare  med  matematisk-
naturvetenskaplig  eller teknisk inriktning har inte
ökat utan sjunkit med  en  procentenhet  mellan 2001
och  2002,  från  23  till 22 %, alltså klart  under
målet minst en tredjedel.
Antalet  examinerade  lärare  med  inriktning  mot
förskola och förskoleklass  ökade  med  23  % mellan
läsåren   2000/01  och  2001/02,  medan  det  totala
antalet avlagda  lärarexamina  ökade med 13 % mellan
dessa två läsår.
För högskoleingenjörsexamen har regeringen som mål
angett   att   examinationen   skall  öka   2002   i
förhållande till 2001. Denna examen  avlades 2002 av
över 3 000 personer, vilket innebär en ökning med 14
% från året dessförinnan.
Antalet  nybörjare i psykologutbildning  fortsatte
att öka mellan  2001 och 2002 från 457 till 501. Med
en fortsatt antagning  i  den  omfattningen  har  en
grund  lagts  för  en  ökning av examinationen under
perioden 20052008.

I   utbildningsuppdragen   till    lärosätena    för
budgetåret  2002  angav  regeringen i flertalet fall
att lärosätet skulle uppnå  ett  visst  minsta antal
helårsstudenter.    Vidare    angavs   att   antalet
helårsstudenter     inom     de     tekniska     och
naturvetenskapliga utbildningsområdena  skulle öka i
förhållande    till    2001.   Sammantaget   innebar
utbildningsuppdragen för  2002 att lärosätena skulle
anordna grundläggande högskoleutbildning motsvarande
ca  281  100  helårsstudenter.  I  förhållande  till
utbildningsuppdragen   för  2001  innebär  detta  en
ökning med dryg 37 500 helårsstudenter.

Under 2002 fullgjordes  utbildningsuppdragen  till
98  %,  vilket  är samma andel som året innan, trots
att uppdragen ökat.  Särskilt  stor var ökningen för
utbildningsområdena undervisning  och  odontologi (+
21 %), för konstnärliga utbildningsområden  (+ 18 %)
och för det samhällsvetenskapliga området (+  11 %).
Inom   det   juridiska  och  det  naturvetenskapliga
utbildningsområdet  minskade antalet helårsstudenter
marginellt ( 0,5 %).  Sammantaget uppfyllde dock de
tekniska och naturvetenskapliga  utbildningsområdena
målet  att  öka antalet helårsstudenter.  För  denna
grupp ökade antalet  helårsstudenter med 3 000 eller
4 %.
Utbildningsuppdragen   för  2002  när  det  gäller
totalantalet   helårsstudenter    uppfylldes   eller
överträffades  av  fyra  universitet,  nio  statliga
högskolor och Högskolan i Jönköping, som har enskild
huvudman.   Mitthögskolan  och   Blekinge   tekniska
högskola uppfyllde  dessa uppdrag till 76 respektive
74 %.
För den grundläggande högskoleutbildningen anvisas
lärosätena  ett takbelopp  som  utgör  den  maximala
ersättning  som   respektive  lärosäte  kan  få  för
helårsstudenter och helårsprestationer och som skall
täcka samtliga kostnader  för  utbildningen. År 2002
utnyttjades  99 % av de sammanlagda  takbeloppen  på
14,6 miljarder  kronor.  Variationen  är stor mellan
olika  lärosäten  på  denna punkt. Det är  ett  ökat
antal som har nått sitt  takbelopp: 57 % år 2002 mot
35 % år 2001.

Ett  antal åtgärder har vidtagits  för  att  påverka
rekryteringen   till  grundutbildningen.  Lärosätena
genomför   en   rad  rekryteringsprojekt   för   att
stimulera  ungdomar   att  välja  högre  utbildning.
Åtgärderna är ofta sammankopplade  med  åtgärder för
att bredda rekryteringen. Den rekryteringsdelegation
som inrättades den 1 januari 2002 har fördelat medel
till   100   olika   projekt  som  syftar  till  att
åstadkomma  ökad mångfald  i  högskolan  och  minska
snedrekryteringen.   Under  budgetåret  2001  anslog
regeringen  70,5  miljoner   kronor   till  samtliga
statliga   universitet   och  högskolor  samt   till
Chalmers  tekniska  högskola   AB   och   Stiftelsen
Högskolan i Jönköping för utvecklingsarbete avseende
breddad   rekrytering   och   validering   av  reell
kompetens. Samtliga lärosäten har gemensamt beslutat
att  använda  en del av dessa medel i ett nationellt
samarbete för att utveckla metoder för validering av
reell kompetens.

Efterfrågan på  olika utbildningsprogram som ingår i
den   samordnade  antagningen   genom   Verket   för
högskoleservice  steg något 2002 men återgick hösten
2003  till  samma  nivå   som  hösten  2001.  Liksom
tidigare  år  är läkar-, psykolog-,  veterinär-  och
arkitektprogrammen   samt  vissa  utbildningar  inom
ekonomiområdet  de mest  efterfrågade.  Hösten  2003
ökade  antalet  sökande   till  lärarutbildningarna.
Antalet   sökande  till  högskoleingenjörsutbildning
minskade inför  höstterminen  2003  med  24 %. Inför
hösten  2003  fortsatte även minskningen av  antalet
sökande  till utbildningar  inom  språk  och  övriga
humaniora.

Samverkan  med  det omgivande samhället sker bl.a. i
form  av  att universitet  och  högskolor  deltar  i
arbetet med  regionala tillväxtavtal. Lärosätena ser
mera positivt på detta år 2002 än de gjort tidigare.
Holdingbolag   för    att   stärka   och   förbättra
forskningens kontakter  med näringslivet har bildats
även vid Karlstads universitet,  Högskolan  i  Borås
och Högskolan Kristianstad. Utvecklingsmöjligheterna
är  i dagsläget dock fortsatt begränsade, bl.a. till
följd  av  de svaga ekonomiska förutsättningarna för
riskkapital  i  samband  med  kommersialiseringen av
forskningsresultat.

Det internationella samarbetet inom högre utbildning
består bl.a. av student- och forskarutbyten. Antalet
svenska studenter som läste utomlands  var  i  stort
sett   oförändrat  2001/02  jämfört  med  föregående
läsår. Däremot ökade antalet studerande som kom till
Sverige  för studier. Ända sedan 1998/99 kommer fler
studenter    till    Sverige    inom    ramen    för
Erasmusprogrammet  än som reser ut från Sverige inom
samma program. Under  de  senaste  åren  har antalet
utresande studenter minskat.

Det  pågående  internationaliseringsarbetet   inom
högskolesystemet  är  ett  led  i  arbetet  med  att
genomföra      intentionerna      i     den     s.k.
Bolognadeklarationen.

Under  rubriken Jämställdhet redovisas  att  andelen
manliga  studenter  i högskolan sjunker och i dag är
39 %. Omkring tre fjärdedelar  av  studenterna läser
på kurser med ojämn könsfördelning.  Lärosätena  har
lyckats   bättre  med  att  rekrytera  kvinnor  till
tekniska utbildningar  än med att rekrytera män till
lärar- och sjuksköterskeutbildningar.

Personalsammansättningen  kännetecknas också av en
sned  könsfördelning. Kvinnor  utgör  78  %  av  den
administrativa   personalen  samtidigt  som  andelen
kvinnor bland professorerna  endast  är  14  %. Även
könsfördelningen   på   ledande  befattningar  såsom
dekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande
innebär en tydlig underrepresentation för kvinnor.

Lärosätena    har    satt    upp   mål    för    sin
kompetensförsörjning, och en stor  del  av dessa mål
har  uppfyllts.  Konkurrensen om viss personal  ökar
dock enligt många av dem, dels från andra lärosäten,
dels från näringslivet och annan verksamhet.


Ändring i högskolelagen


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta  regeringens förslag om en
ny   paragraf  i  högskolelagen   som   skall
möjliggöra försöksverksamhet som avviker från
organisatoriska bestämmelser i lagen.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Regeringen  föreslår  att det i 5 kap. högskolelagen
(1992:1434) skall införas  en  ny paragraf, 7 §, som
innebär  att  regeringen  eller  den  myndighet  som
regeringen    bestämmer    skall    kunna    meddela
föreskrifter  om försöksverksamhet som avviker  från
organisatoriska  bestämmelser  i lagen. Lagändringen
föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

Bakgrunden  till  förslaget är att  Högskoleverket
har  påtalat  att  högskolelagens   bestämmelser  om
beslutande organ i vissa fall har hindrat  lärosäten
från  att  utforma  sin interna organisation på  ett
sätt som står i samklang  med  deras strävanden till
samverkan  med  det  omgivande  samhället  och  till
tvärvetenskaplighet.  Regeringen  påpekar   att  den
tidigare högskolelagen (1977:218), som upphävdes  år
1993, innehöll ett bemyndigande för regeringen eller
den   myndighet   regeringen   utser   att   meddela
föreskrifter    om   försöksverksamhet.   En   sådan
bestämmelse  finns   i   dag   i   bl.a.   skollagen
(1985:1100) och studiestödslagen (1999:1395).
U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen  antar
regeringens förslag.
Bestämmelser    om    de   statliga   högskolornas
organisation   finns   i   2  kap.    högskolelagen.
Utskottet  utgår  från  att  regeringen   eller  den
myndighet  som  regeringen  har  utsett  att meddela
föreskrifter  om försöksverksamhet också följer  upp
och   utvärderar   denna.   Riksdagen   bör   hållas
underrättad om försöksverksamheten och utvärderingen
av den.

Anslag till universitet och högskolor m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår  att  riksdagen  anvisar
anslagen till  universitet  och högskolor för
budgetåret  2004 enligt regeringens  förslag.
Det innebär:
Anslag till de statliga universiteten och
högskolorna  för   grundläggande   utbildning
15 699 428 tkr
Anslag till de statliga universiteten och
högskolorna       för      forskning      och
forskarutbildning              7 951 144 tkr
25:72 Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m. 1 940 279 tkr
25:73 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. 484 126 tkr
25:74 Forskning och konstnärligt utvecklings-
arbete vid vissa högskolor 348 438 tkr
25:75 Ersättningar för klinisk utbildning och
forskning 1 780 460 tkr
Motionsyrkanden om  andra anslagsbelopp eller
anslagsvillkor bör avslås.
Jämför särskilda yttranden  2  (m), 3 (fp), 4
(kd) och 5 (c).

Propositionen

Regeringens   förslag   till   anslagsbelopp   under
anslagen 25:2025:75 framgår av  sammanställningen i
bilaga 3 till detta betänkande.

Från   och   med   den   1   januari  2004   skall
Riksrevisionen  ta  ut avgifter för  årlig  revision
från  de statliga myndigheterna  (prop.  2002/03:63,
bet.  FiU27,   rskr.   189).   Anslagen   både  till
grundläggande  utbildning  och  till  forskning  och
forskarutbildning   har  tillförts  medel  för   att
kompensera lärosätena för dessa avgifter. Sammanlagt
har  anslagen tillförts  17,8  miljoner  kronor  för
detta.
Anslagen har pris- och löneomräknats med 2,88 %.

Anslagen  till grundläggande utbildning har minskats
med  120  miljoner  kronor.  Regeringen  har  därmed
skapat utrymme  för  förstärkningar av anslagen till
forskning bl.a. genom  Vetenskapsrådet  och Vinnova.
Minskningarna  har  fördelats på nio lärosäten,  som
alla   har  ett  betydande   anslagssparande   sedan
tidigare.  De  lärosäten som haft särskilt svårt att
uppfylla sina utbildningsuppdrag  2002  ingår  bland
dem som föreslås bli berörda av minskningen.

En  i  2003 års ekonomiska vårproposition aviserad
utgiftsminskning  på 60 miljoner kronor inom området
utbildning  och  universitetsforskning   har   bl.a.
föranlett  att  en  tidigare  planerad  utbyggnad av
grundutbildningen  i  högskolan reduceras.  Anslagen
har  i budgetpropositionen  tillförts  7,4  miljoner
kronor   mot   planerade  14  miljoner  kronor.  Vid
fördelningen av  ökningarna  har regeringen särskilt
tagit    hänsyn    till   lärosätenas    behov    av
utbildningsplatser för  att  uppnå examinationsmålen
för lärarexamen och sjuksköterskeexamen.  Inom denna
utbyggnadsram har vissa medel tillförts Högskolan  i
Jönköping     under    anslaget    25:72    Enskilda
utbildningsanordnare  på  högskoleområdet m.m. Detta
anslag  har  därutöver  tillförts   medel   för  att
enskilda   vårdhögskolor  och  teologiska  högskolor
skall kunna fullfölja påbörjad utbyggnad av flerårig
utbildning.
För  grundutbildningens   dimensionering  år  2004
innebär regeringens förslag,  enligt  uppgifter från
Utbildningsdepartementet,  att minskningen  med  120
miljoner kronor beräknas motsvara  en  minskning med
ca 1 600 helårsstudenter. Ökningen med 7,4  miljoner
kronor  beräknas  motsvara  en  ökning  med  ca  187
helårsstudenter.   De   ökningar  som  föreslås  för
enskilda  vårdhögskolor  och   teologiska  högskolor
beräknas motsvara 91 respektive  82 helårsstudenter.
Sammantaget innebär alltså regeringens  förslag  att
kapaciteten   för  grundläggande  högskoleutbildning
inte längre ökar,  utan  i stället nu minskar. Genom
att alla de lärosäten som  berörs  av minskningen av
anslag  har  ett  betydande  anslagssparande   sedan
tidigare      kan      dock      effekterna      för
utbildningsverksamheten   vid  dessa  lärosäten  bli
begränsade under 2004.
De  ersättningsbelopp  som  regeringen  avser  att
fastställa       för       helårsstudenter       och
helårsprestationer  redovisas  i  propositionen  (s.
140). Beloppen har räknats  upp med 2,88 % för pris-
och   löneomräkning   och  dessutom   med   0,08   %
motsvarande   avgifterna    för    årlig   revision.
Ersättningsbeloppen   för  utbildningsområdet   Vård
höjdes  2003  och regeringen  har  aviserat  att  de
skulle  höjas ytterligare  2004.  Med  anledning  av
kravet på en utgiftsminskning med 60 miljoner kronor
avser  regeringen   nu   att  inte  genomföra  denna
ytterligare höjning.
Under anslaget 25:46 Blekinge  tekniska  högskola:
Grundutbildning   föreslås   en   minskning  med  20
miljoner kronor (utöver den minskning  som  ingår  i
omprioriteringen  av 120 miljoner kronor). Högskolan
har under 2003 som  särskilt  uppdrag  att  utveckla
befintliga  utbildningar  inom informationsteknologi
och  telekommunikation till  att  bättre  svara  mot
studenternas  intresse  och  arbetsmarknadens behov.
Detta särskilda uppdrag kommer  inte  att  fortsätta
2004.
Regeringen  avser  att  föreskriva  att lärosätena
skall   avsätta   0,3   %   av   sina   anslag  till
grundläggande  utbildning för stöd åt studenter  med
funktionshinder.  Hittills  har  den  avsättning som
föreskrivits varit 0,15 %.

Anslagen  till  forskning och forskarutbildning  har
endast räknats upp  med pris- och löneomräkning samt
kompensation för avgifterna  för  årlig revision. Så
har  också  skett med anslaget 25:74  Forskning  och
konstnärligt  utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Under det anslaget  finns  också  drygt  5  miljoner
kronor   till  Högskolan  i  Gävle  engångsvis,  för
samarbetsavtal  med  anledning  av att högskolan har
tagit   över  verksamhet  som  avser  forskning   om
belastningsskador.   För   den   verksamheten   fick
Högskolan i Gävle 2003 engångsvis 8 miljoner kronor.

Anslaget   25:72  Enskilda  utbildningsanordnare  på
högskoleområdet  m.m. finansierar ersättning för den
högskoleutbildning    som    bedrivs   av   enskilda
utbildningsanordnare med stöd  av  bl.a.  avtal  som
staten  ingått med utbildningsanordnarna och i vissa
fall särskilda  regeringsbeslut.  Chalmers  tekniska
högskola   AB,   Handelshögskolan  i  Stockholm  och
Högskolan i Jönköping  får  under detta anslag också
medel för forskning och forskarutbildning.  Anslaget
har  som  nämnts  ovan  tillförts  medel för en viss
utbyggnad av grundutbildningen dels  vid Högskolan i
Jönköping,   dels   hos   enskilda   huvudmän    för
sjuksköterskeutbildning     och     för    teologisk
utbildning.  Anslagsposten  till Handelshögskolan  i
Stockholm har minskats något.  Högskolan i Jönköping
har  hittills  haft  rätt  att  utfärda   examina  i
forskarutbildningen  endast  i  fyra  angivna ämnen.
Regeringen meddelar i propositionen att  den har för
avsikt    att   tilldela   Högskolan   i   Jönköping
humanistisk-samhällsvetenskapligt  vetenskapsområde.
Därmed  blir det möjligt för denna högskola  att  ge
forskarutbildning inom hela detta vetenskapsområde.

Anslaget  25:73  Särskilda utgifter inom universitet
och  högskolor  m.m.  används  för  verksamhet  inom
högskoleområdet för  vilken  medel  inte har ställts
till  förfogande under annat anslag. Under  anslaget
beräknas  också  bidrag till Svenska studenthemmet i
Paris samt till Sveriges Förenade Studentkårer.

Under anslaget finns  bl.a.  medel för statsbidrag
till  teknik- och naturvetenskapscentrum  som  finns
över hela  landet.  Denna  anslagspost  har tillförs
ytterligare  4  miljoner  kronor  i budgetförslaget.
Under  anslaget finns också 40 miljoner  kronor  för
rekryteringsdelegationen  och 50 miljoner kronor för
delegationen   för  regional  samverkan   om   högre
utbildning. Anslagsposten Sve-
riges nätuniversitet, per capita-ersättning omfattar
100 miljoner kronor,  vilket  är en minskning med ca
60  miljoner  kronor  jämfört med  2003.  Regeringen
föreslår   att   universitet   och   högskolor   för
utbildning inom ramen  för  Nätuniversitetet  liksom
under 2003 skall kunna få en extra ersättning om  20
000  kr  per  helårsstudent. Anslagsposten Särskilda
lärarutbildningar  (SÄL)  ökar  ytterligare till 180
miljoner  kronor. Under anslaget finns  också  medel
till regeringens  disposition. Denna anslagspost har
reducerats kraftigt jämfört med budgeten för 2003.
Under  anslaget 25:73  beräknar  regeringen  också
engångsvis   10   miljoner   kronor  till  regionala
etikprövningsnämnder. Medlen för  2004  under  detta
anslag     avses    som    ett    komplement    till
avgiftsfinansieringen, för att säkerställa en stabil
ekonomisk situation  för  dessa  nyinrättade nämnder
och för att överbrygga de svårigheter som kan uppstå
i  samband  med att etikprövning av  forskning  görs
obligatorisk.   För   dessa   nämnder,   som   skall
finansieras med avgifter, finns också anslaget 26:10
som behandlas i avsnitt 5 i detta betänkande.

Anslaget  25:75  Ersättningar för klinisk utbildning
och forskning finansierar  den  ersättning som utgår
till vissa landsting enligt avtal  om  samarbete  om
läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete
om   tandläkarutbildning   och   forskning  m.m.  De
tidigare avtalen på dessa två områden  sades  upp av
staten  år  1998  och löper ut den 31 december 2003.
Anslagsbeloppet är  när  det  gäller läkarutbildning
och medicinsk forskning beräknat  utifrån  ett  nytt
avtal.  Utskottet  återkommer  i  det  följande till
detta avtal. När det gäller tandläkarutbildning  och
forskning   har   ännu  inget  nytt  avtal  slutits.
Anslagsbeloppet är  i  den delen beräknat enligt det
tidigare avtalet. Totalt föreslås under detta anslag
1 780 460 000 kr.

Utbildningsdepartementet  har  i en skrivelse till
utskottet meddelat att uppgifterna  i  propositionen
om fördelningen mellan lärosätena av den  ersättning
som   avser   medicinsk   utbildning  och  forskning
(sammanlagt  1 686 376 000  kr)  inte  är  korrekta.
Felen påverkar inte det totala  anslagsbeloppet. Den
korrekta fördelningen skall enligt  skrivelsen  vara
följande:
Uppsala universitet      208 737 000 kr
Lunds universitet        333 290 000 kr
Göteborgs universitet    347 690 000 kr
Umeå universitet         181 785 000 kr
Linköpings universitet   134 405 000 kr
Karolinska institutet    480 469 000 kr

Motionerna

Oppositionspartiernas  förslag  beträffande anslagen
25:2025:75  redovisas  i   bilaga  3   till   detta
betänkande.

Moderata  samlingspartiets  budgetförslag i motion
2003/04:Ub475 yrkande 2 innebär  ett  samlat  anslag
till grundutbildning (i bilagan redovisat som anslag
25:88).   Jämfört   med  regeringens  förslag  under
samtliga   grundutbildningsanslag    till   statliga
lärosäten innebär det en ökning med 146  050 000 kr.
Enligt   Moderaterna   har  grundutbildningsanslagen
sedan 1994 urholkats med  26  %, och partiet vill nu
inleda en successiv återuppbyggnad  av dessa anslag.
Den   föreslagna   förstärkningen   inkluderar    en
kvalitetsförstärkning av utbildningarna vid Sveriges
lantbruksuniversitet.  Det  samlade  anslaget  skall
fördelas   mellan   lärosätena  med  utgångspunkt  i
studenternas val. Även  anslagen  till forskning och
forskarutbildning vid de statliga lärosätena  samlas
av  Moderaterna  under  ett  anslag, som innebär att
medlen ökar med 621 558 000 kr  (i bilagan redovisat
som  anslag  25:91). Under anslaget  25:72  Enskilda
utbildningsanordnare  på  högskoleområdet  m.m. vill
Moderaterna   anvisa   20  miljoner  kronor  mer  än
regeringen. Anslaget 25:73  Särskilda  utgifter inom
universitet  och  högskolor  m.m.  minskas  med   22
miljoner  kronor med hänvisning till att Moderaterna
vill avveckla  rekryteringsdelegationen  och  minska
anslagsposten till regeringens disposition.
Folkpartiets     budgetförslag     i    motionerna
2003/04:Ub515 yrkande 4 och 2003/04:Fi240 yrkande 22
bygger  på att utbyggnaden av högskoleplatser  skall
ske i lägre  takt  och  att  grundutbildningen skall
tillföras medel för att höja kvaliteten  genom  ökad
lärartäthet. För den lägre utbyggnadstakten beräknas
en  minskning  av  anslagen till grundutbildning med
130 miljoner kronor. Minskningen är inte fördelad på
lärosäten och redovisas  i bilagan som anslag 25:90.
För kvalitetsförstärkningen  beräknas  200  miljoner
kronor utan fördelning på lärosäten. Den redovisas i
bilagan som anslag 25:89. Förslaget om ökad tid  för
undervisning   och   handledning   framförs  även  i
Folkpartiets   motion   2003/04:Ub415   yrkande   3.
Folkpartiet  föreslår  en  ökning  av anslagen  till
forskning  och  forskarutbildning  på  600  miljoner
kronor. Den redovisas i bilagan som anslag  25:92. I
motion 2003/04:Ub515 yrkande 5 anger Folkpartiet hur
denna   ökning  skall  fördelas  mellan  lärosätena,
nämligen  att  samtliga  lärosäten  som har ett eget
sådant anslag får en ökning av detta  med  ca 7,5 %.
Folkpartiet   vill   också   minska  anslaget  25:73
Särskilda  utgifter inom universitet  och  högskolor
m.m. med 100 miljoner kronor.
Kristdemokraterna  framför  sitt  budgetförslag  i
motion  2003/04:Ub514  yrkande  3.  De föreslår utan
fördelning  på  lärosäten  ytterligare  75  miljoner
kronor  till  forskning  och  forskarutbildning   (i
bilagan  redovisat som anslag 25:92). Utbyggnaden av
grundutbildningen  har enligt Kristdemokraterna gått
alltför fort. För att  stärka kvaliteten föreslår de
att 40 miljoner kronor satsas  på  att  öka  antalet
disputerade  lärare  (i bilagan redovisat som anslag
25:93).  Anslaget  25:73   Särskilda  utgifter  inom
universitet och högskolor m.m.  vill  de  minska med
156 miljoner kronor. De ifrågasätter behovet  av  en
rekryteringsdelegation och avvisar det särskilda per
capita-tillskottet       för       Nätuniversitetet.
Uppfattningen   att  rekryteringsdelegationen   inte
behövs  framförs  även   i   motionens   yrkande  2.
Kristdemokraterna  vill  också att lärosätena  skall
tillåtas att sälja utbildningsplatser till utländska
intressenter, såväl stater  och företag som enskilda
personer  utanför EES-området.  För  sådana  platser
beräknar de  ett  anslag inom utgiftsområde 16 på 62
miljoner  kronor (i  bilagan  redovisat  som  anslag
25:94).
Centerpartiet  föreslår i motion 2003/04:Ub502 att
anslagen till forskning  och  forskarutbildning  vid
samtliga  lärosäten  som  har  sådant skall ökas med
sammanlagt 240 miljoner kronor.  Ökningarnas storlek
för   respektive   lärosäte   framgår  av   bilagan.
Högskolan i Jönköping föreslås  få  ökade  medel  (5
miljoner kronor) för forskning och forskarutbildning
under  anslaget  25:72 Enskilda utbildningsanordnare
på högskoleområdet  m.m. På anslaget 25:74 Forskning
och   konstnärligt   utvecklingsarbete   vid   vissa
högskolor föreslås ökningar  till samtliga lärosäten
som  berörs av anslaget, sammanlagt  81 858 000  kr.
Centerpartiet  vill  anslå  50 miljoner kronor under
anslaget 25:73 Särskilda utgifter  inom  universitet
och     högskolor     m.m.    för    att    tillföra
lärarutbildningen nya utbildningsplatser. I motionen
nämns särskilt behovet  av fler förskollärare. Under
samma anslag vill partiet  minska anslagsposten till
regeringens  disposition  med   drygt   22  miljoner
kronor.     Centerpartiet    föreslår    i    motion
2003/04:Ub392  yrkande 2 att lärarutbildningen skall
utökas med 500 nya utbildningsplatser.
I motion 2003/04:Ub511 (c) föreslår motionären att
anslaget  25:29  Umeå   universitet:  Forskning  och
forskarutbildning skall ökas  med 15 miljoner kronor
(yrkande  1)  och  anslaget  25:37   Luleå  tekniska
universitet: Forskning och forskarutbildning  med 20
miljoner  kronor  (yrkande 2). Motion 2003/04: Ub424
(c)  för fram förslag  om  att  öka  anslaget  25:53
Mälardalens       högskola:       Forskning      och
forskarutbildning  med  20  miljoner  kronor.  Dessa
förslag   överensstämmer  med  Centerpartiets   ovan
redovisade budgetförslag.
Högskolan  i Borås föreslås i motion 2003/04:Ub406
(c) bli anvisad  5 miljoner kronor av den ökning som
Centerpartiet   föreslagit    för   anslaget   25:73
Särskilda  utgifter inom universitet  och  högskolor
m.m.  Motionären  vill  också  att Högskolan i Borås
skall anvisas 10 miljoner kronor  inom ramen för den
av    Centerpartiet    föreslagna    höjningen    av
anslagsbeloppet    under    25:74   Forskning    och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  föreslår att riksdagen  anvisar  anslagen
25:2025:75  enligt  regeringens  förslag och avslår
motionsyrkandena.

Högskolans  grundutbildning  har  under  några  år
befunnit sig i stark expansion. Lärosätena har under
perioden 19972002 tillförts medel motsvarande  full
ersättning  för 85 000 nya helårsplatser. Regeringen
föreslår  nu  en   viss  minskning.  Efterfrågan  på
högskoleutbildning från  studenternas sida har under
2002  överensstämt  så  väl  med   högskolesystemets
kapacitet att lärosätena har kunnat utnyttja 99 % av
de  sammanlagda  s.k. takbeloppen. Åldersgruppen  av
19-åringar ökar 2004  och de närmaste åren därefter.
Utskottet  kan mot den bakgrunden  inte  ställa  sig
bakom   Folkpartiets    förslag   om   att   antalet
helårsstudenter skall minska  mer än vad regeringens
förslag medför.
Liksom regeringen och motionärerna anser utskottet
att  det  är  ytterst  viktigt  att   slå   vakt  om
utbildningens  kvalitet.  Ett system för regelbundet
återkommande       kvalitetsutvärdering        genom
Högskoleverket     har    tagits    i    bruk.    De
utbildningsområden     som     har     de     lägsta
ersättningsbeloppen    för    helårsstudenter    och
helårsprestationer          humaniora,     teologi,
samhällsvetenskap  och  juridik    har  fått  dessa
belopp höjda 2002 och 2003.  För  detta har anslagen
tillförts      200     miljoner     kronor.     Även
ersättningsbeloppen   för   utbildningsområdet  Vård
höjdes 2003 till en kostnad av  194 miljoner kronor,
men  de  kan  på  grund  av resursbrist  inte  höjas
ytterligare   2004.  De  höjda   ersättningsbeloppen
innebär ökat utrymme för lärarinsatser.
De  kraftiga anslagsökningar  för  högskoleområdet
som Moderaterna  föreslår  är  inte möjliga inom den
utgiftsram som riksdagen nyligen har fastställt.
Utgiftsramen  medger inte heller  de  ökningar  av
varierande     omfattning      som      de     olika
oppositionspartierna   föreslår   när   det   gäller
anslagen till forskning och forskarutbildning.
Den   extra   per   capita-ersättningen   för
helårsstudenter    i    kurser    inom   ramen   för
Nätuniversitetet  har  av lärosätena  använts  såväl
till nyutveckling och anpassning  av kurser som till
utveckling  av  nytt  tekniskt  stöd och  pedagogisk
utbildning  av  lärare.  Sådana insatser  är  enligt
utskottets   mening   angelägna    även   2004,   om
distansutbildning  inom  ramen  för Nätuniversitetet
skall kunna effektivt bidra till ökad tillgänglighet
och  breddad  rekrytering till en högskoleutbildning
av hög kvalitet. Medel för detta måste därför enligt
utskottets uppfattning  finnas  kvar 2004. Utskottet
anser likaså att Rekryteringsdelegationen  fyller en
viktig funktion för att målen om breddad rekrytering
till högskolan skall kunna uppnås.
Liksom  tidigare  ställer  sig utskottet avvisande
till Kristdemokraternas förslag  om  försäljning  av
utbildning   till   enskilda  personer  från  länder
utanför EES-området.
När  det gäller behovet  av  ökad  lärarutbildning
skriver regeringen på s. 125 i propositionen:
Universitet  och högskolor måste inom oförändrade
eller minskade takbelopp fullfölja utbyggnaden av
lärarutbildningarna                           och
sjuksköterskeutbildningarna  genom omfördelningar
från exempelvis fristående kurser. För lärare med
inriktning  mot  tidigare  år  skall   lärosätena
fortsatt  särskilt  beakta  det ökade behovet  av
lärare i förskola och förskoleklass.

Utskottet   instämmer   i   den   bedömningen.   Som
redovisats  ovan  innebär  regeringens  förslag  att
anslagsposten   Särskilda  lärarutbildningar   (SÄL)
under  anslaget  25:73   Särskilda   utgifter   inom
universitet  och  högskolor  m.m.  ökas  ytterligare
2004.


Ersättningar för klinisk utbildning och
forskning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår  att riksdagen bemyndigar
regeringen   att  godkänna   ett   avtal   om
samarbete med  vissa landsting när det gäller
medicinsk utbildning och forskning.
Riksdagen  bör avslå  ett  motionsyrkande  om
kompensation   till   landstinget   i  Västra
Götalandsregionen   för   en   av   Göteborgs
universitet      beslutad      ökning      av
tandläkarutbildningen.

Bakgrund

Den kliniska delen av läkarutbildningen och  klinisk
medicinsk forskning kan endast bedrivas i anslutning
till  hälso-  och sjukvården, för vilken landstingen
är    huvudmän.   Även    tandläkarutbildning    och
odontologisk  forskning  måste bedrivas i anslutning
till  tandvård. Staten har  därför  sedan  lång  tid
anslagit  medel  för ersättning till huvudmännen för
hälso- och sjukvården  och  för  tandvården  i vissa
landsting för den tillgång till resurser inom hälso-
och  sjukvården respektive tandvården som de ställer
till      förfogande       för      läkarutbildning,
tandläkarutbildning och medicinsk  och  odontologisk
forskning.   De   senaste   decennierna   har  denna
ersättnings storlek reglerats i avtal mellan  staten
och   huvudmännen.   Avtalet  som  gäller  medicinsk
forskning och utbildning  slöts 1989 och redovisades
för       riksdagen       som       bilaga      till
forskningspropositionen 1989 (prop. 1989/90:90).

För tandläkarutbildning och odontologisk forskning
vid   Göteborgs  och  Umeå  universitet  slöts   ett
motsvarande  avtal  1992.  Karolinska institutet och
Malmö     högskola,    där    det    också     finns
tandläkarutbildning   och   odontologisk  forskning,
driver  egna  tandvårdscentraler   för  vilka  medel
beräknas under respektive grundutbildningsanslag.
Regeringen sade i december 1998 upp  båda  avtalen
att upphöra att gälla med utgången av år 2003. Sedan
avtalen slöts hade mål- och resultatstyrning och ett
nytt   resurstilldelningssystem   införts   för  den
statliga  högskolan,  vilket  gjorde  att avtalen  i
vissa delar hade blivit obsoleta.

Propositionen och utskottets ställningstagande

En  av  utbildningsministern utsedd förhandlare  har
haft  i  uppdrag   att   förhandla  fram  och  sluta
överenskommelse    om    ett    nytt    avtal    med
sjukvårdshuvudmännen. Ett nytt avtal om samarbete om
grundutbildning av läkare, medicinsk  forskning  och
utveckling  av hälso- och sjukvården har den 13 juni
2003 slutits  mellan staten och landstingen i de län
där de sex lärosäten som bedriver läkarutbildning är
belägna. Regeringen  begär  riksdagens  bemyndigande
att godkänna avtalet.

Det  centrala avtalet förutsätter regionala  avtal
mellan berörda  universitet  och  landsting.  I  det
centrala  avtalet  regleras vad de regionala avtalen
skall innehålla. Det  centrala avtalet innebär också
att ersättningen som avser läkarutbildning särskiljs
från  den  som  avser forskning.  Detta  underlättar
enligt regeringen  beräkningen  av konsekvenserna av
framtida dimensioneringsförändringar.
U  t  s  k  o t t e t föreslår att  riksdagen  ger
regeringen det  begärda  bemyndigandet  att godkänna
avtalet.
Utskottet ser det som ett viktigt framsteg att det
nya   avtalet   innebär   att  Umeå  och  Linköpings
universitet kommer att behandlas  likvärdigt  med de
äldre lärosätena.
Såväl  i  avtalet, som utskottet har tagit del  av
efter hänvändelse till Utbildningsdepartementet, som
i regeringens  beskrivning  i propositionen sägs att
riksdagen   har   fastställt   dimensioneringen   av
läkarutbildningen respektive i framtiden  kan  komma
att  ändra  denna.  Utskottet  konstaterar att något
uttryckligt    beslut    om   dimensioneringen    av
läkarutbildningen   dock   inte    har   föreslagits
riksdagen  efter  högskolereformen  1993   och   att
riksdagen  inte  har fattat något sådant beslut. Det
styrsystem som infördes  1993  innebär  att  det  är
lärosätena    själva    som    bestämmer   om   sitt
utbildningsutbud,     inom     ramen     för      de
utbildningsuppdrag   och   med   beaktande   av   de
examinationsmål  som regeringen har givit respektive
lärosäte   i   regleringsbrev.   Det   har   däremot
förekommit  att  regeringen   har   föreslagit   och
riksdagen  har  beslutat  om förändringar i anslagen
som    har    varit    avsedda   att   inverka    på
dimensioneringen  av  bl.a.   läkarutbildningen.  Så
skedde bl.a. inför budgetåret 1994/95, då regeringen
i kompletteringspropositionen lade  fram  förslag om
minskade    anslag   till   fyra   universitet   med
läkarutbildning       och       förklarade       att
utbildningsuppdragen   till   dessa  skulle  minskas
(prop. 1993/94:150 bil. 8, yttr.  UbU6y, bet. FiU20,
rskr.   456).  Förändringen  i  utbildningsuppdragen
bestod i att det maximala antalet helårsprestationer
som lärosätena  under treårsperioden 1993/941995/96
skulle    kunna    få    ersättning     för     inom
utbildningsområdet      medicin      minskades     i
regleringsbrevet        för        1994/95.        I
kompletteringspropositionen (prop. 1993/94:
150  bil.  8  s.  12) erinrade regeringen om att det
ankommer på respektive lärosätes styrelse att avgöra
den   exakta   fördelningen    mellan    de    olika
utbildningsområdena.   Regleringen   av   hur  många
helårsprestationer   som   ett   lärosäte  kunde  få
ersättning   för   inom   olika   utbildningsområden
upphörde i och med budgetåret 1997.
I  en  tabell på s. 236 i budgetpropositionen  har
regeringen  nu  angett  vilket antal helårsstudenter
vid  vart och ett av de sex  lärosätena  som  ligger
till grund  för  ersättningen  till landstingen 2004
och vilket antal som regeringen  beräknar  för  2005
och   2006.   Utskottet  inser  svårigheten  att  på
nationell nivå beräkna ersättningen till landstingen
för samarbetet  om  läkarutbildning  utan att ha ett
bestämt dimensioneringstal för denna utbildning  att
bygga  på.  Med  hänsyn  till hur det nya avtalet är
formulerat utgår utskottet  från  att  regeringen  i
kommande  budgetpropositioner  kommer att lägga fram
förslag     till    beslut    av    riksdagen     om
läkarutbildningens dimensionering.
I den mån ett nytt avtal kommer att slutas även om
tandläkarutbildning   kan   samma   problem   enligt
utskottets bedömning komma att uppstå.
Läkarutbildning och tandläkarutbildning kan alltså
komma att behöva utgöra undantag från huvudregeln  i
styrsystemet  för  grundläggande högskoleutbildning,
som bör förbli att respektive  lärosäte ansvarar för
sitt  utbildningsutbud  och dimensioneringen  av  de
utbildningar lärosätet erbjuder.

Motionen och utskottets ställningstagande

Motion   2003/04:Ub404  (kd,   fp)   tar   upp   det
förhållandet  att Göteborgs universitet har beslutat
utöka antagningen  till  tandläkarutbildning, vilket
föranlett   Västra   Götalandsregionen   att   kräva
kompensation för ökningen.  Motionärerna  anser  att
utökningen  av  tandläkarutbildningen svarar mot ett
rekryteringsbehov  inom  tandvården  och  att Västra
Götalandsregionen bör kompenseras för utökningen.

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
motionen.   Det   fortfarande  gällande  avtalet  om
samverkan  om tandläkarutbildning  och  odontologisk
forskning  bygger   på   begreppet   tillhandahållna
utbildningsplatser.   Detta   syftade  när   avtalet
ingicks  på av riksdagen fastställd  dimensionering.
När sedan  styrsystemet  ändrades  blev  som  nämnts
avtalet inadekvat bl.a. genom att detta begrepp inte
längre finns.
Utskottet  kan dock inte förorda att beslut av  en
lokal universitetsstyrelse   även om beslutet ingår
i det som styrelsen ansvarar  för  skall få medföra
nya  anspråk  på medel från staten,  vilket  är  vad
förslaget     om    kompensation     till     Västra
Götalandsregionen går ut på.

Principer för resursfördelning mellan
lärosätena för grundläggande utbildning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå   motionsyrkanden   om
utredning         av         ett         nytt
resurstilldelningssystem. Riksdagen bör också
avslå      motionsyrkanden       om       att
resursfördelningen  till  lärosätena i större
utsträckning  än  i  dag  skall   styras   av
studenternas val.
Jämför  reservationerna  11  (m), 12 (fp), 13
(kd) och 14 (c).

Gällande bestämmelser

De  statliga  universiteten  och  högskolorna  under
Utbildningsdepartementet  tilldelas  varje  budgetår
var sitt ramanslag till grundutbildning.  Hela eller
större delen av anslagsbeloppet utgörs av takbelopp,
som   är   den  högsta  sammanlagda  ersättning  som
lärosätet kan  få  av  staten för faktiskt genomförd
verksamhet. Ersättning ges dels för helårsstudenter,
dels för helårsprestationer  med belopp som varierar
mellan olika utbildningsområden.  I  anslagsbeloppet
för   många   lärosäten   ingår  utöver  takbeloppen
ersättning  som  lärosätet tilldelas  för  särskilda
åtaganden av olika slag.

Med   anslagen  följer   utbildningsuppdrag,   som
regeringen ger varje lärosäte i regleringsbrevet.
Om  ett  lärosäte  under  ett  budgetår  inte  har
verksamhet  som  ger  ersättning  som motsvarar hela
takbeloppet,  behandlas  mellanskillnaden   som  ett
anslagssparande   som  lärosätet  kan  utnyttja  ett
senare budgetår, om  verksamheten  då  haft  så stor
omfattning att det årets ramanslag inte räcker  till
för   att   ge   den   ersättning  som  verksamheten
berättigar till.
Riksdagen har på förslag  av  regeringen vid några
tillfällen omfördelat takbelopp mellan lärosäten som
haft     svårigheter    att    nå    målen    enligt
utbildningsuppdraget  och  sådana  lärosäten som har
större  möjligheter  att  utnyttja resurserna  helt.
Sådana    omfördelningar   har   skett    både    på
tilläggsbudget   under   pågående   budgetår  och  i
budgetförslag   inför  ett  nytt  år  (t.ex.   prop.
2001/02: 100, bet. FiU21, rskr. 326 respektive prop.
2002/03:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 62).

Motionerna

Moderata   samlingspartiet    framför    i    motion
2003/04:Ub290  yrkande  8  sin uppfattning att såväl
plats-   som  medelsfördelningen   bör   styras   av
studenternas  efterfrågan.  I  en övergångsperiod är
enligt motionärerna en tänkbar modell att hälften av
medlen  följer  studenten  till  inskrivningen   och
hälften  ges  lärosätet  vid  examen. I samma motion
yrkande  4 skriver Moderaterna att  en  ordning  där
studenten  själv får bestämma var han eller hon vill
förlägga sin  utbildning med stor sannolikhet kommer
att leda till att  vissa  utbildningar, dit få söker
sig,  får  läggas ned medan andra  utbildningar  med
stort  efterfrågetryck   kan   byggas   ut.   Motion
2003/04:N341    (m)    handlar   om   tillväxten   i
Stockholmsregionen.    Motionärerna     anser    att
lokalisering  av  högskoleplatser  skall  styras  av
studenternas val av studieort (yrkande 10).

Folkpartiet  pläderar  i motion 2003/04:Ub414  för
införandet av s.k. studentpeng  (yrkande  1). Därmed
blir det studenternas val som avgör fördelningen  av
platser  både  mellan  ämnen  och  mellan lärosäten,
anser   motionärerna.   Högskolor   som   har   högt
sökandetryck skall tillföras mer resurser, om de har
möjlighet   och   är   intresserade   av  att  utöka
verksamheten    för    att    möta   sökandetrycket.
Motionärerna  skriver  också  att   man  bör  minska
centraliseringen av platstilldelningen  (yrkande 5).
Folkpartiet anser att det nu är dags att se över det
system  som  infördes 1993, eftersom det har  kommit
att innebära stor  osäkerhet för högskolorna och det
finns en inbyggd risk  att  de i längden frestas att
sänka kvaliteten för att få full ersättning (yrkande
2). Även motion 2003/04:Ub249  (fp)  tar  upp risken
för   sänkt   kvalitet,   med   hänvisning  till  en
uppmärksammad    händelse    vid   Luleå    tekniska
universitet.  Motionärerna  vill  att  en  utredning
skall  se  över  resursfördelningssystemet   så  att
kvaliteten på utbildningarna bibehålls.
Kristdemokraterna vill enligt motion 2003/04:Ub499
yrkande 19 att studenternas val i  högre grad  än  i
dag   skall   vara  avgörande  för  fördelningen  av
högskoleplatser.     De    anser    också    (motion
2003/04:Ub516 yrkande  4)  att bostadssituationen på
högskoleorten bör beaktas vid  fördelningen  av  nya
utbildningsplatser. Även i motion 2003/04:Bo226 (kd)
yrkande 4 framförs samma förslag.
Centerpartiet   skriver   i  motion  2003/04:Ub390
yrkande  1  att  förändringarna   som   skett   inom
högskolan under de senaste åren kräver en översyn av
tilldelningssystemet, i syfte att stärka lärosätenas
självständighet  och  möjlighet till ett långsiktigt
kvalitetsarbete.
Enligt   motion   2003/04:Ub347   (kd)   bör   man
rutinmässigt ompröva  takbeloppen två gånger per år.
Därigenom  skulle  man avdramatisera  flexibiliteten
och öka resursutnyttjandet, anser motionären.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Riksdagen  har behandlat  liknande  yrkanden  från
Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna såväl
vid förra riksmötet (bet. 2002/03:UbU1 s. 64 f.) som
vid   varje   riksmöte    under    den    föregående
mandatperioden.   Det   är   fortfarande  utskottets
uppfattning         att         det        nuvarande
resurstilldelningssystemet  i  sina   grunddrag  bör
ligga fast. Universiteten och högskolorna  bestämmer
självständigt  sitt  utbildningsutbud  och  hur   de
sammanlagda  resurserna för grundläggande utbildning
skall  användas   för   de  olika  utbildningar  som
anordnas vid respektive lärosäte.  Det  finns alltså
ingen  centraliserad  platstilldelning. Uppbyggnaden
av starka och stabila högskolor  i  samtliga  län  i
landet är enligt utskottets mening mycket viktig för
landets  utveckling.  En fullständig anpassning till
aktuellt sökandetryck är oförenlig med detta. Det är
viktigt  att  alla  lärosäten    även  de  små  och
relativt  nyetablerade      får   ett  tillräckligt
studentunderlag    för    att   kunna   bygga    upp
lärarkompetens och andra resurser. Det är nödvändigt
att lärosätena i förväg vet  vilka  resurser  de kan
räkna   med   att  disponera  under  budgetåret.  En
regelmässig omprövning av takbeloppen två gånger per
år skulle allvarligt försvåra lärosätenas planering.
Möjligheter till  omfördelning  finns  och har också
utnyttjats av regeringen när det visat sig att några
lärosäten inte kunnat rekrytera studenter  i så stor
omfattning  som  hade  behövts för att utnyttja  det
takbelopp som anvisats.  Ett exempel på detta är den
omfördelning som gjordes efter förslag i förra årets
budgetproposition (prop. 2002/03:1 utg.omr. 16 s. 96
f.).  Den neddragning med 120  miljoner  kronor  som
regeringen  nu  föreslår för budgetåret 2004 och som
utskottet i det föregående  har tillstyrkt, är också
ett     exempel     på     att    regeringen     vid
resurstilldelningen   beaktar   bl.a.   studenternas
efterfrågan på utbildning  vid  olika  lärosäten.  I
utredningsbetänkandet   Högskolans   styrning   (SOU
2000:82)   redovisades  att  det  är  en  samstämmig
uppfattning  bland universitet och högskolor att det
nuvarande systemet  för  resurstilldelning  fungerar
väl.
När    det   gäller   kvalitetsaspekten   påminner
utskottet    om    den    höjning   av   de   lägsta
ersättningsbeloppen    för    helårsstudenter    och
helårsprestationer som genomfördes  under  2002  och
2003.       Även       ersättningsbeloppen       för
utbildningsområdet  Vård har höjts. Sedan ett par år
tillbaka finns också  ett  mycket omfattande program
för  systematisk  kvalitetsutvärdering  av  samtliga
utbildningar för generella examina och yrkesexamina,
inklusive forskarutbildning.  I  dessa utvärderingar
ingår        att       pröva       examenstillstånd.
Utvärderingsprogrammet   ingår   i   Högskoleverkets
uppdrag.
Utskottet  anser  inte  att riksdagen bör  uppmana
regeringen    att    lägga   även   tillgången    på
studentbostäder på olika  orter  till  grund för sin
planering       av      resursförändringar      inom
högskolesystemet.  Motionsyrkanden  liknande  de  nu
aktuella   behandlades   vid   förra   riksmötet  av
bostadsutskottet  och  avslogs  av  riksdagen  (bet.
2002/03:BoU1  s.  60).  Studenternas efterfrågan  på
utbildning på olika orter  är särskilt stark just på
orter där det är svårast att få tag i en bostad. Det
har också visat sig att högskolor  på  orter som kan
erbjuda  god tillgång till studentbostäder  i  vissa
fall inte  drar till sig så många sökande att det är
rimligt att tilldela dem ökade resurser.

Principer för resursfördelning mellan
lärosätena till forskning och forskarutbildning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör  avslå  Folkpartiets förslag om
tillkännagivande att resurserna för forskning
skall koncentreras.
Jämför reservation 15 (m, fp).

Motionen och utskottets ställningstagande

Folkpartiet föreslår i  motion 2003/04:Ub414 yrkande
18  ett  tillkännagivande  till  regeringen  om  att
resurserna för forskning inte  kan  spridas efter en
matematisk  rättvisefördelning  över alla  högskolor
och universitet. I stället behövs  en  koncentration
av   forskningsresurserna  till  ett  mindre   antal
läroanstalter  och  ett mindre antal institutioner i
landet, heter det i motionen.

U t s k o t t e t   anser  att riksdagen bör avslå
yrkandet.
Någon matematisk rättvisemodell  har  enligt vad
utskottet  känner  till  inte  legat till grund  för
fördelning   av   forskningsresurser.    Ytterligare
lärosäten har getts ställning som universitet  eller
tilldelats  vetenskapsområde  efter  en vetenskaplig
kvalitetsprövning   genom  Högskoleverket   och   en
bedömning från regeringens sida av möjligheterna att
ge respektive lärosäte sådana resurser att forskning
och forskarutbildning  av  god kvalitet kan bedrivas
där. Omvandlingen av tre högskolor  till universitet
har  åtföljts  av successiva höjningar  av  anslagen
till dessa nya universitet.
Utskottet noterar att den höjning av anslagen till
forskning  och  forskarutbildning   som  föreslås  i
Folkpartiets   budgetförslag   innebär   att   varje
lärosäte  med eget sådant anslag får en procentuellt
sett lika stor höjning av detta anslag.

Utökning av vissa yrkesutbildningar


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör  inte  göra några uttalanden om
att vissa yrkesutbildningar bör utökas.
Jämför reservationerna 16 (kd) och 17 (c).

Motionerna och utskottets ställningstaganden

Kristdemokraterna anser  enligt motion 2003/04:So640
yrkande  12  att  fler  platser  måste  skapas  inom
vårdutbildningarna,      såväl       läkar-      och
sjuksköterskeutbildningarna                      som
omvårdnadsprogrammet.

U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
En utbyggnad av läkarutbildningen inleddes år 2000
och kommer att medföra att fler läkare examineras om
några år.  Även  sjuksköterskeutbildningen  befinner
sig  just  nu  under  utbyggnad,  vilket  bl.a.  har
föranlett  att de begränsade medel för utbyggnad som
finns i regeringens budgetförslag för 2004 tilldelas
lärosäten   inklusive enskilda utbildningsanordnare
    där    sjuksköterskeutbildningens     utbyggnad
fortsätter.

Bristen  på  utbildade  socionomer  påtalas i motion
2003/04:So643 (kd). Motionären skriver  att  bristen
på  socionomer  är  stor  och många kommuner tvingas
anställa    socialsekreterare    utan    tillräcklig
utbildning.

U t s k o t  t  e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
I   rapporten   Social    omsorgsutbildning    och
socionomutbildning    en  översyn  (Högskoleverkets
rapportserie       2003:29R)      redovisas      att
socionomutbildningen      under      den     senaste
femårsperioden   har   expanderat   kraftigt.   Fler
lärosäten  har  fått examensrätt för socionomexamen,
och    lärosäten    som     sedan    tidigare    har
socionomutbildning  har  valt  att   utöka   antalet
platser.  Utskottet  anser därför att det inte finns
anledning  för riksdagen  att  göra  något  särskilt
tillkännagivande      till     regeringen     enligt
motionsyrkandet.

I motion 2003/04:Ub304  (c)  hävdar motionärerna att
antalet platser i lärarutbildningarna bör utökas. De
tar särskilt upp behovet av specialpedagoger för att
underlätta inlärningen för barn  i behov av särskilt
stöd.  Att  som  i  den  senaste budgetpropositionen
skära ned platsantalet ger  helt fel signaler, heter
det i motionen.

Enligt motion 2003/04:Ub393  (c)  behövs  det fler
platser  för  utbildning  av teckenspråkslärare  och
teckentolkar.
U t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Utbildning  av specialpedagoger  anordnas  dels  i
reguljär form vid sju lärosäten, dels inom ramen för
satsningen på särskilda lärarutbildningar (SÄL), som
vänder  sig  till   lärare   som  arbetar  inom  den
kommunala skolan men som är obehöriga  eller  önskar
höja  sin  kompetens.  Medlen till SÄL anvisas under
anslaget 25:73 Särskilda  utgifter  inom universitet
och  högskolor  m.m. Beloppet på anslagsposten  till
SÄL utökas ytterligare  2004. På tilläggsbudget till
statsbudgeten  för  2002 anvisades  vissa  lärosäten
engångsvis ytterligare  medel avsedda just för vissa
lärarutbildningar. Fyra lärosäten  fick sådana medel
för     sammanlagt    230    helårsstudenter    inom
specialpedagogutbildning  (prop.  2002/03:1  Förslag
till statsbudget, finansplan m.m., bet. FiU1,  rskr.
31).  Detta skedde genom att medel omfördelades från
andra lärosäten.
Riksdagen  har  flera  gånger  tidigare  behandlat
yrkanden  om  utökning  av utbildningen av lärare  i
teckenspråk och av teckentolkar, senast i betänkande
2002/03:UbU1  s.  69.  Utskottet  har  inhämtat  att
Örebro  universitet och Malmö  högskola  innevarande
läsår anordnar  lärarutbildning i teckenspråk. Denna
utbildning vänder  sig  till hörande lärarstudenter.
Lärarhögskolan i Stockholm  planerar  att under 2005
erbjuda   en  lärarutbildning  med  inriktning   mot
teckenspråk  och  annat  ämne. Lärarhögskolan har av
regeringen fått ett särskilt  uppdrag  att på försök
anordna  lärarutbildning för döva och hörselskadade.
Högskolan   skall   vidare   i  samråd  med  berörda
intressenter  ansvara  för övrigt  utvecklingsarbete
när  det  gäller  lärarutbildning   för   döva   och
hörselskadade    samt    för   utbildning   avseende
teckenspråk.    Utskottet    har     inhämtat    att
Lärarhögskolan arbetar med uppdraget genom att vissa
terminer  gå  ut  med  riktad  lärarutbildning  till
teckenspråkskunniga studenter som  vill  arbeta  med
döva    och   hörselskadade   barn   och   ungdomar.
Lärarhögskolan   har   tillsammans   med  Stockholms
universitet  utvecklat  en  obligatorisk  kurs  inom
lärarprogrammet för studenter  som tänker arbeta med
döva/hörselskadade   elever.   Under    våren   2004
fortsätter  Lärarhögskolan,  Stockholms  universitet
och  Örebro  universitet  arbetet  med planering  av
framtida  utbud  av  olika  typer  av  kurser   inom
lärarutbildningens ram. Arbetet sker i samverkan med
Specialskolemyndigheten,          Specialpedagogiska
institutet och representanter för kommunerna.
Teckenspråkstolkar utbildas vid folkhögskolor, som
får medel från anslaget 25:2 under  utgiftsområde 17
Kultur,  medier,  trossamfund  och  fritid.   Medlen
fördelas  av  Tolk-  och översättarinstitutet (TÖI),
som  är  knutet  till  Stockholms   universitet.  Av
budgetpropositionen för utgiftsområde  17  (s.  133)
framgår    att    medlen    till    utbildning    av
teckenspråkstolkar  2003  inte  kommer att utnyttjas
fullt ut. Behovet av utbildade tolkar är dock stort,
och   TÖI   har  vidtagit  åtgärder  för   att   öka
rekryteringen   till  utbildningen.  Dessa  åtgärder
bedöms ge full effekt 2005.

Förstärkning av vissa lärosäten och vissa
regioner


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att
vissa lärosäten skall få ökade resurser,
omvandlas till universitet eller tilldelas
vetenskapsområde. Riksdagen har tidigare
godkänt att beslut om universitetsstatus och
om vetenskapsområde skall fattas av
regeringen. Utskottet utgår från att
regeringen beaktar och väger samman olika
aspekter när framtida resursförändringar
bereds.

Motionerna

Förslag   om   att   vissa    högskolor   skall   få
universitetsstatus tas upp i nio  motioner, nämligen
följande:

2003/04:Ub204 (m) som gäller Högskolan Dalarna
2003/04:Ub311 (m) yrkande 1 som gäller Högskolan i
Gävle
2003/04:Ub422 (fp) yrkande 1 som  gäller Högskolan
i Gävle
2003/04:Ub273    (kd)   yrkande   2   som   gäller
Mälardalens högskola
2003/04:Ub259 (m)  yrkande 2 som gäller Södertörns
högskola
2003/04:Ub507 (s) yrkande  2 som gäller Södertörns
högskola
2003/04:T470 (fp) yrkande 5  som gäller Södertörns
högskola
2003/04:Ub279  (fp)  yrkande  1 som  gäller  Malmö
högskola
2003/04:Ub490 (s) som gäller Malmö högskola.

Sex  motioner  innehåller  förslag  om   att   vissa
högskolor   skall   tilldelas  vetenskapsområde  och
därmed    få    rätt   att   utfärda    examina    i
forskarutbildningen  inom det området. Enligt motion
2003/04:Ub273  (kd)  yrkande   1   bör   Mälardalens
högskola tilldelas humanistisk-samhällsvetenskapligt
vetenskapsområde.   Motionerna  2003/04:Ub260   (s),
2003/04:Ub305    (v),   2003/04:Ub306    (kd)    och
2003/04:Ub356 (mp,  c)  yrkande  1  gäller  tekniskt
vetenskapsområde  till  Högskolan  i Gävle. I motion
2003/04:Ub365 (c, m, fp, kd) föreslås  att Högskolan
i Skövde skall tilldelas tekniskt vetenskapsområde.

Ett   stort   antal   motioner   tar   upp   andra
förstärkningar  vid  särskilda  lärosäten eller inom
vissa   regioner.   Yrkandena  presenteras   här   i
geografisk  ordning,  från   norr  till  söder  till
väster.
Enligt motion 2003/04:Ub512  (c)  behöver  det vid
Luleå     tekniska     universitet    inrättas    en
turistprofessur med inriktning på småföretagande.
Motion 2003/04:Ub448 (s) innehåller förslag om att
sjöbefälsutbildning   åter    skall   anordnas   vid
Mitthögskolan.     Motionärerna     påpekar      att
rekryteringen    till    sjöbefälsutbildning   bland
ungdomar i Norrland har minskat kraftigt.
Behovet av resurser för  utveckling  av  forskning
och  grundutbildning  vid  Mitthögskolan  tas upp  i
motion 2003/04:Ub451 (s).
I motion 2003/04:Ub362 (fp) skriver motionären att
verksamheten  inom Forum för nationella minoriteter,
som i dag bedrivs  på  tillfällig  projektbasis  vid
Uppsala universitet, bör permanentas.
Medelstilldelningen  till Mälardalens högskola för
forskning och forskarutbildning  bör  enligt  motion
2003/04:Ub273  (kd)  vara  på samma nivå som den som
getts  andra  lärosäten  som  fått  vetenskapsområde
(yrkande  3).  Mälardalens  högskola   bör   få  ett
långsiktigt  större  anslag  till forskning (yrkande
4). Den nuvarande snedfördelningen mellan medel till
grundutbildning och medel till forskarutbildning vid
Mälardalens högskola bör göras  om,  så  att andelen
forskningsmedel  kan  växa  (yrkande 5). Mälardalens
högskola fyller ett nationellt  behov och bör därför
erhålla satsningar, för hela Sveriges  skull,  heter
det i motionen (yrkande 6).
Motion 2003/04:Ub345 (kd) tar upp takbeloppet till
Örebro  universitet.  För  2003 räknar universitetet
enligt  motionären  med  en överproduktion  värd  29
miljoner kronor. Han anser  att takbeloppet bör ökas
permanent genom en omfördelning  från  de  lärosäten
som inte förmår utnyttja sina tilldelade resurser.
Samme  motionär  föreslår  i  motion 2003/04:Ub346
(kd)  att  medel  också bör omfördelas  till  Örebro
universitet för dess kostnader för tolkar till döva,
dövblinda   och  hörselskadade   studenter.   Örebro
universitet arbetar  för  närvarande med ett förslag
till  utformning av ett teckenspråkigt  universitet.
Under tiden  fram till dess att denna vision kan bli
verklighet är  det  enligt motionären nödvändigt att
omfördela medel direkt  till  universitetet  för  de
beräknade tolkkostnaderna.
Motionerna  2003/04:Ub278  (m),  2003/04:Ub507 (s)
yrkande 1 och 2003/04:N341 (m) yrkande  11  tar  upp
behovet      av      fler      högskoleplatser     i
Stockholmsregionen. I förhållande till befolkningens
storlek    är   den   högre   utbildningen    enligt
motionärerna  underdimensionerad,  vilket  utgör  en
fara  för  näringslivet  i  denna  region.  I motion
2003/04:Ub259  (m)  yrkande  1  sägs  att Södertörns
högskola  bör  få  platser/resurser motsvarande  det
antal studenter som söker dit.
Linköpings   universitet    bör    enligt   motion
2003/04:Ub468  (m)  tillföras  forskningsresurser  i
samma omfattning som jämförbara  universitet.  I dag
är   forskningsanslaget  lågt  i  förhållande   till
omfattningen av grundutbildningen.
I motion 2003/04:Ub291 (fp) yrkande 2 föreslås att
en forskarskola  inrättas vid Linköpings universitet
för forskning om fibromyalgi och långvarig smärta.
Samma motion, yrkande  1, innehåller förslag om en
forskarskola vid Lunds universitet  för forskning om
reumatiska ledsjukdomar och artros.
Malmö  högskola  bör  enligt  motion 2003/04:Ub279
(fp)   yrkande   3   tilldelas   ett   ökat    antal
studentplatser.   Motionärerna   påpekar  att  Malmö
högskola är ett av de lärosäten som har lyckats bäst
med  att  rekrytera  studenter från icke  studievana
grupper. Högskolan har utbildningar till flera yrken
som kan väntas bli underförsörjda  med  arbetskraft,
bl.a.  lärarutbildning.  I  samma  motion yrkande  2
föreslås    att   Malmö   högskola   tilldelas    en
forskarskola kring professionsrollen. Denna högskola
har enligt motionärerna  en  tvärvetenskaplig profil
och  också professionsutbildningar  i  ovanligt  hög
grad.
Enligt motion 2003/04:Ub255 (c) är det viktigt för
de berörda kommunerna att Högskolan Kristianstad och
Malmö högskola får fasta forskningsresurser (yrkande
1). Ett  Campus  Ystad  liknande  Campus Helsingborg
skulle  kunna  vara  ett  lyft  för  hela  Österlens
utveckling (yrkande 2).
En  permanent  forskarskola  för  fiskekologi  och
fiskeribiologi  bör enligt motionerna  2003/04:Ub233
(fp) och 2003/04:Ub246  (m) förläggas till Högskolan
i Kalmar. Motionärerna hänvisar  till  förslag  från
Havsmiljökommissionen om sådana forskarskolor.
Skåne  bör enligt motion 2003/04:Ub255 (c) yrkande
4 göras till  centrum  för  svenska functional food-
produkter och livsmedelsforskning. Lunds universitet
och högskolorna i Skåne sysslar  med  forskning inom
livsmedelsområdet, och regionen har många etablerade
företag    inom    livsmedels-,    läkemedels-   och
kemiindustrin.   Nationella   resurser  bör   enligt
motionärerna tillföras denna viktiga framtidssektor.
Västsverige  och  Göteborg behöver  enligt  motion
2003/04:Ub209 (m) fler  utbildningsplatser  (yrkande
1) och förstärkning av forskningsresurserna (yrkande
2).
I motion 2003/04:Ub456 (s) föreslås en satsning på
forskning   och   forskarutbildning   i  Västsverige
(yrkande    1),    en    fortsatt    utbyggnad    av
grundutbildning  och  kvalificerad yrkesutbildning i
samma  region  (yrkande  2),   fler   platser   till
läkarutbildningen  i Västsverige för att komma i fas
med övriga delar av  landet (yrkande 3), fördubbling
under  de  närmaste  åren   av   antalet  platser  i
vårdutbildningarna  i  Västsverige (yrkande  4),  en
nätverksbaserad  forskarskola   i   vårdvetenskap  i
Västsverige (yrkande 5), ett nationellt  centrum för
arbetsintegrerat    lärande    vid    Högskolan    i
Trollhättan/Uddevalla  (yrkande  6)  och en fortsatt
satsning  på  form, design och medier i  Västsverige
(yrkande    7).    Motionärerna    framhåller    att
Hantverksskolan    Dacapo     i     Mariestad     av
naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg har bedömts
vara  högskolemässig.  Skolan står nästa år inför en
finansieringskris.   Göteborgs   universitet   eller
Högskolan i Skövde bör  få medel så att de kan ta in
Hantverksskolan    i    sin   organisation,    anser
motionärerna.    Högskolorna     i     Skövde    och
Trollhättan/Uddevalla behöver också resurser för att
de  skall  kunna fortsätta att driva de utbildningar
inom film och medier som utvecklats där.
Film-  och   medieutbildningen   vid  Högskolan  i
Trollhättan/Uddevalla, som har kommit till stånd som
ett   EU-projekt,   tas   också   upp  i  motionerna
2003/04:Ub337 (c) och 2003/04:Ub518 (kd). Enligt den
sistnämnda motionen bör denna högskola  få  rätt att
tillämpa  ersättningsbeloppet för utbildningsområdet
Media och få motsvarande höjning av sitt takbelopp.
Invandrarakademin vid Högskolan i Borås lyfts fram
i motionerna  2003/04:Ub219  (m), 2003/04:Ub274 (kd)
yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ub349  (fp) yrkande 1 och
2003/04:Ub442 (s). Invandrarakademin har kommit till
stånd som ett projekt och finansierats  med medel på
tilläggsbudget 2 till statsbudgeten för 2002. Syftet
med   projektet  är  att  ta  till  vara  invandrade
akademikers  kompetens  genom att dels värdera deras
akademiska  utbildningar i  reella  kompetenstermer,
dels  erbjuda   dem  möjligheter  till  individuellt
anpassade    kompletteringsstudier.     Motionärerna
bedömer det inte som möjligt för Högskolan  i  Borås
att  inom ramen för sina ordinarie anslag finansiera
Invandrarakademien.
Chalmers  tekniska  högskola  kommer enligt motion
2003/04:Ub400   (fp)  att  tvingas  minska   antalet
nybörjarplatser nästa år, eftersom Chalmers inte har
fått  tillbaka de  600  helårsplatser  som  fråntogs
högskolan i budgetpropositionen för 2002. Motionären
påpekar att omfördelningen då sades vara tillfällig.
Trots   en   lång  tradition  av  nära  och  öppet
samarbete med näringslivet  och god utdelning i form
av   forskningsstöd   från   råd,   stiftelser   och
branschorgan  har Chalmers tekniska högskola  enligt
motion  2003/04:Ub272  (kd)  stora  svårigheter  att
klara  forskningsfinansieringen   för   doktorander.
Motionärerna   anser  att  fakultetsmedlen  för   de
forskningsintensiva  universiteten  och  högskolorna
bör    öka    väsentligt    under    den    kommande
mandatperioden.
När   riksdagen   1992   beslutade  att  ett  nytt
laboratorium för mikroteknologi  skulle uppföras vid
Chalmers tekniska högskola utlovades ett driftbidrag
för   de   kommande   hyreskostnaderna,   framhåller
motionärerna  i  motion  2003/04:   Ub405  (kd,  fp)
yrkande  1.  Detta  löfte  drogs  av  besparingsskäl
tillbaka  i  budgetpropositionen för 1999.  För  att
Chalmers skall  kunna  fortsätta att konkurrera inom
området   krävs  enligt  motionärerna   en   statlig
basfinansiering.   Det  utlovade  driftbidraget  bör
indexuppräknas sedan 1998 (yrkande 2).
Högskolan   i   Jönköping    har   enligt   motion
2003/04:Ub487   (s)  god  kompetens   för   att   ge
utbildning i företagshälsovård.  Genom omdisponering
av  utbildningsplatser  i  landet kan  den  bli  ett
centrum  för  utbildning inom  detta  specialområde,
skriver motionären.

Utskottets ställningstaganden

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här
redovisade motionsyrkanden.

Ett  lärosäte   som  är  universitet  får  anordna
utbildning     och     utfärda      examina     inom
forskarutbildning utan begränsning i  fråga om ämnen
eller    områden.   En   högskola   som   har   fått
vetenskapsområde     får     utfärda    examina    i
forskarutbildning inom detta vetenskapsområde.
Riksdagen  godkände  hösten  1996  att  regeringen
skall besluta om att ge benämningen universitet till
högskolor  som  begärt detta och som  uppfyller  ett
antal krav när det  gäller  omfattning  och  bredd i
grundutbildning,   forskning  och  forskarutbildning
m.m. Innan regeringen  beslutar skall Högskoleverket
pröva huruvida högskolan  i  fråga har nått den nivå
som  erfordras (prop. 1996/97:1  utg.omr.  16,  bet.
UbU1, rskr. 100). Utskottet anser inte att riksdagen
bör återta  ansvaret  för att besluta om benämningen
universitet.
Enligt högskolelagen  (1992:1434, ändr. 1998:1832)
är det numera regeringen  som  beslutar  om  att ett
eller  flera  vetenskapsområden skall finnas vid  en
högskola som inte  är  universitet. Fram till den 31
mars 1999 var det Högskoleverket  som fattade beslut
om vetenskapsområde. Skälet till att  överföra dessa
beslut till regeringen var att regeringen  ansåg att
inrättande  av  en verksamhet och beslut om resurser
till  denna borde  vara  sammanhängande.  Beslut  om
resurser  fattas  ju  av  riksdagen  på  förslag  av
regeringen.    Ansökningar    om    vetenskapsområde
remitteras normalt av regeringen till Högskoleverket
för en kvalitativ bedömning.
De  högskolor  som  i dag har vetenskapsområde  är
Mitthögskolan (naturvetenskapligt vetenskapsområde),
Blekinge      tekniska      högskola       (tekniskt
vetenskapsområde),    Malmö   högskola   (medicinskt
vetenskapsområde),      Högskolan      i      Kalmar
(naturvetenskapligt      vetenskapsområde)       och
Mälardalens  högskola  (tekniskt  vetenskapsområde).
Som  nämnts i det föregående avser regeringen  också
att ge  Högskolan  i  Jönköping,  som   har  enskild
huvudman,          humanistisk-samhällsvetenskapligt
vetenskapsområde.
Karolinska   institutet    och   Kungl.   Tekniska
högskolan är universitet, även  om  de  inte har den
beteckningen i sina namn.
Regeringen uttalade i budgetpropositionen för 1999
att   beslutet   att  omvandla  tre  högskolor  till
universitet innebär  ett  åtagande av regeringen för
en framtida resurstillväxt  som  stärker  kvaliteten
såväl  av  utbildning som forskning (prop. 1998/99:1
utg.omr.  16   s.   105).   I  anslutning  till  att
högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro omvandlades
till universitet och till att  vissa andra högskolor
tilldelats  vetenskapsområde  har   dessa  lärosäten
också tillförts betydande resursförstärkningar under
egna anslag till forskning och forskarutbildning.
Utskottet  utgår  från  att  regeringen   även   i
framtiden   kommer   att   beakta  såväl  behoven  i
respektive region som efterfrågan  från  studenterna
och  lärosätenas  möjligheter att erbjuda utbildning
av  god kvalitet, när  förslag  om  utbyggnad  eller
omfördelning   av   resurser  till  universitet  och
högskolor bereds.
Beslut  om att inrätta  professurer  fattas  sedan
många år av  respektive lärosäte. Även inrättande av
forskarskolor   beslutas   normalt  vid  lärosätena.
Utskottet  noterar att forskarskolor  i  fiskekologi
och  fiskeribiologi   av  Havsmiljökommissionen  har
föreslagits bli inrättade  vid Göteborgs, Stockholms
och  Umeå universitet i anslutning  till  de  marina
centrum  som finns där (En nationell marin strategi,
SOU 2003:72).
Utbildningsministern  förklarade  i ett skriftligt
frågesvar  i  juni  2003  att beslutet att  inte  ge
Chalmers det tidigare aviserade  driftbidraget  till
det   nya   laboratoriet   för   mikroteknologi  var
motiverat av besparingsskäl. Utgångspunkten  var att
besparingen skulle läggas där den gjorde minst skada
för den högre utbildningen (fråga 2002/03:1020).
Förslag om att återinföra sjöbefälsutbildning  vid
Mitthögskolan har behandlats av riksdagen vid de två
senaste  riksmötena.  Som  utskottet  framhöll förra
året    (bet.    2002/03:UbU1    s.    70)    kräver
sjöbefälsutbildning mycket dyrbara investeringar.

Fristående högskolor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte uttala sig för omvandling
av fler statliga lärosäten till stiftelseform
och inte heller för inrättande av ytterligare
fristående högskolor i annan form.

Jämför reservation 18 (m).
Utskottet   föreslår  också  att  riksdagen  avslår  ett
motionsyrkande  om forskningsresurser till de
fristående teologiska högskolorna.

Motionerna och utskottets ställningstaganden

Moderata   samlingspartiet    föreslår    i   motion
2003/04:Ub290   yrkande   10   att  fler  fristående
högskolor   skall   komma  till  stånd   genom   att
regeringen erbjuder möjlighet att ombilda ett större
och   ett   mindre  lärosäte   till   stiftelseform.
Moderaterna vill  beräkna  2  miljarder  kronor  för
stiftelsekapital  till  denna omvandling. Även andra
former  som kan gynna den  akademiska  friheten  och
excellensen  bör  prövas,  heter det i samma motion,
yrkande 11.

U t s k o t t e t  förslår  att  riksdagen  avslår
yrkandena.
Förslag   om   fler   fristående   högskolor   har
behandlats  av  riksdagen  varje  år under den förra
mandatperioden   och   senast   förra   året   (bet.
2002/03:UbU1 s. 81). Utskottet anser liksom tidigare
att det inte finns anledning att avsätta  statsmedel
för  att  skapa  fristående  högskolor, eftersom  de
ramvillkor  som  nu gäller för statliga  universitet
och   högskolor  ger   dessa   stort   utrymme   för
självbestämmande,  något  som har fått till följd en
stor  mångfald  i  fråga  om  utbildningsutbud   och
undervisningsformer.

I  motion  2003/04:Ub340  (c,  m,  fp,  kd) framförs
förslag  om att de fristående teologiska högskolorna
skall få förstärkt  stöd  av  staten  genom att även
tilldelas forskningsresurser. Motionärerna anser att
forskningen   spelar  en  avgörande  roll  för   att
högskolorna rätt  skall  kunna  fullgöra uppgifterna
att   bedriva  utbildning  och  samverka   med   det
omgivande   samhället.   För   närvarande   kan   en
forskningspotential  upprätthållas vid de fristående
teologiska     högskolorna      genom      betydande
medelstillskott  från  deras huvudmän, men de  medel
som   kan   disponeras  för  forskning   är   enligt
motionärerna klart otillräckliga för att man på sikt
skall kunna bedriva  en  vetenskapligt  kvalificerad
verksamhet.

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandet.
Riksdagen  har inte tidigare haft att ta ställning
till  något  förslag   om  forskningsmedel  till  de
fristående teologiska högskolorna.  Utskottet  anser
att  detta  är  en  principfråga  som  lämpligen bör
behandlas  i  anslutning  till en forskningspolitisk
proposition. Regeringen har  aviserat  att  en sådan
proposition  kommer att lämnas till riksdagen  under
innevarande mandatperiod.

Framtida ökning av anslagen till forskning och
forskarutbildning


Utskottets förslag i korthet

Med    hänvisning     till    den    kommande
forskningspolitiska  propositionen   föreslår
utskottet att riksdagen inte skall göra något
uttalande  om  att  de s.k. fakultetsanslagen
bör öka väsentligt och  inte  heller  om  att
antalet doktorandtjänster bör utökas.
Jämför reservationerna 19 (m, fp) och 20 (c).

Motionerna och utskottets ställningstaganden

Moderata    samlingspartiet    föreslår   i   motion
2003/04:Ub290 yrkande 17 att lärosätenas anslag till
forskning    och    forskarutbildning,    de    s.k.
fakultetsanslagen,  skall  öka. Denna åtgärd ses som
en förstärkning av den fria forskningen.

Centerpartiet  vill  enligt  motion  2003/04:Ub390
yrkande 30 att antalet doktorandtjänster  skall öka.
Satsningar    på    doktorandtjänster    är   enligt
motionärerna   viktiga  för  att  långsiktigt  skapa
bättre villkor för  forskningen och ge doktoranderna
ökad social trygghet.
U t s k o t t e t   föreslår  att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Ställningstaganden    till   avvägningen    mellan
forskningsresurser direkt  till  lärosätena och till
centrala forskningsfinansierande organ  bör  göras i
anslutning       till      regeringens      kommande
forskningspolitiska   proposition.  Även  frågor  om
formerna       för       studiefinansiering        i
forskarutbildningen   och  resurser  för  sådan  bör
behandlas i samband med den kommande propositionen.

Kravet på full kostnadstäckning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   anser   att   kravet    på   full
kostnadstäckning även i fortsättningen  skall
tillämpas  på  alla  externa  finansiärer  av
forskning.  Cancerfonden  bör  inte  undantas
från kravet att täcka även lokalkostnader.
Jämför reservation 21 (m, kd).

Gällande bestämmelser

Regeringen  har  i  regleringsbrevet för  2003  till
universitet och högskolor  föreskrivit  att samtliga
kostnader  för  den  verksamhet som finansieras  med
bidrag    från   externa   finansiärer,    inklusive
verksamhetens  andel  av gemensamma kostnader, skall
täckas     med    dessa    bidrag     (s.k.     full
kostnadstäckning).  En  lägsta  nivå  för påslag för
indirekta kostnader skall för lärosätet  vara  minst
18   %  av  forskningsprojektens  direkta  kostnader
exklusive  lokalkostnader. Undantagna från kravet på
full kostnadstäckning  är  endast EU-finansiärer och
andra överstatliga organ där  Sverige  godkänt avtal
med sådana undantag.

Motionerna och utskottets ställningstaganden

I  motion  2003/04:Sk285 (m) yrkande 2 föreslås  att
kravet på att  externa finansiärer skall betala även
s.k. overheadkostnader skall tas bort. Syftet är att
alla medel skall  komma  forskningen till nytta utan
statlig inblandning.

Motion 2003/04:Ub318 (m) tar upp Cancerfonden, som
enligt  motionärerna  bör  få   fortsätta  att  vara
undantagen   från   kravet   på   att  täcka   höjda
lokalkostnader.    De   indirekta   kostnader    som
Cancerfonden måste betala  skall  förbli 12 %, anser
motionärerna.
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
båda yrkandena.
Kravet  på full kostnadstäckning är nödvändigt för
att   inte   extern   finansiering   skall   urholka
lärosätenas utrymme för att göra egna prioriteringar
av de forskningsmedel  som anslås till dem direkt av
statsmakterna.   Att   avskaffa   kravet   på   full
kostnadstäckning skulle  därför  stå  i direkt strid
med     strävandena     att    stärka    lärosätenas
självständighet. Även den  begränsning  av kravet på
full   kostnadstäckning   som  i  den  ena  motionen
föreslås   för   Cancerfonden   innebär   en   sådan
urholkning, som utskottet inte kan förorda.

Högskoleavgifter för studenter från länder
utanför EES


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  inte  uttala  sig  för   att
lärosätena skall  få ta ut avgift av enskilda
personer från länder utanför EES som deltar i
utbildning i Sverige.
Jämför reservation 22 (kd).

Gällande bestämmelser

I  1 kap. 10 § högskoleförordningen  (1993:100)  har
regeringen    föreskrivit   att   utbildningen   vid
högskolorna skall vara avgiftsfri för studenterna.

Ett universitet  eller  en högskola som har staten
som  huvudman  och  som  omfattas  av  högskolelagen
(1992:1434)  får  bedriva uppdragsutbildning  enligt
bestämmelserna i en  särskild förordning (2002:760).
Med uppdragsutbildning avses utbildning som anordnas
mot avgift från annan  än  enskild  för personer som
uppdragsgivaren    utser.   Vid   uppdragsutbildning
tillämpas      avgiftsförordningen       (1992:191).
Högskolorna  får själva bestämma avgiftens  storlek.
Avgiften skall beräknas så att full kostnadstäckning
uppnås.

Motionen och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna  föreslår  i  motion 2003/04:Ub499
yrkande 20 att högskoleförordningen  skall ändras så
att man tillåter lärosätena att ta ut  avgifter  för
utbildning  av studenter från länder utanför EES. En
sådan  ändring  skulle  öka  omsättningen,  och  det
skulle  vara   berikande   för   högskolan  att  öka
kontakterna med omvärlden, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t  föreslår att  riksdagen  avslår
yrkandet.
Ett  motsvarande  yrkande  behandlades  vid  förra
riksmötet  och avslogs då (bet. 2002/03:UbU5 s. 19).
Lärosätena har  goda  möjligheter till kontakter med
omvärlden genom de utbytesprogram  som  redan finns,
såsom Erasmus, Linnaeus Palme och det nya programmet
Erasmus mundus.

Distansutbildning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  inte  göra något uttalande om
kommunala lärcentrum. Utskottet hänvisar till
pågående  projekt  med  stöd   av  Nationellt
centrum    för    flexibelt    lärande    och
Delegationen  för regional samverkan om högre
utbildning.
Jämför reservation 23 (kd).

Motionen och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna  skriver  i  motion  2003/04:Ub499
yrkande    8    att    en    viktig    insats    för
högskoleutbildning  på distans görs vid de kommunala
lärcentren.  Högskoleutbildning   är   en  av  flera
utbildningsformer och utbildningsnivåer  som erbjuds
vid  lärcentren.  Denna verksamhet borde utökas  för
att göra högre utbildning  tillgänglig för fler. För
det har lärosätena ansvar, anser motionärerna.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Lärosätena  har  sedan  ett  drygt år tillbaka  en
lagfäst  uppgift  att  aktivt  främja   och   bredda
rekryteringen  till  högskolan  (1  kap.  5 § tredje
stycket högskolelagen, 1992:1434).
Under  perioden 20022004 avsätts på statsbudgeten
medel för  att  stimulera  regional samverkan mellan
universitet eller högskolor och kommuner, landsting,
länsstyrelser eller motsvarande  organ  i  syfte att
skapa  hållbar  tillväxt  i regionerna och samtidigt
främja  rekryteringen  till  högskolan.  Medel  till
Delegationen   för  regional  samverkan   om   högre
utbildning  finns  under  anslaget  25:73  Särskilda
utgifter inom  universitet  och  högskolor m.m.  Ett
70-tal  projekt  för att stödja infrastrukturen  för
vuxenutbildning pågår  med  stöd  av delegationen. I
flertalet av dessa projekt är lärcentrum engagerade.
Regeringen    (Näringsdepartementet)    har     gett
Nationellt  centrum  för flexibelt lärande i uppdrag
att stödja etablerandet  av lärcentrum inom kommuner
och  har anslagit 20 miljoner  kronor  för  arbetet.
Hösten  2003  har  19  kommuner  fått medel ur denna
resurs.

4 Vissa centrala myndigheter m.m.

Inledning

I   detta   avsnitt  behandlar  utskottet   anslagen
25:7625:81 som  avser myndigheterna Högskoleverket,
Verket      för      högskoleservice,       Centrala
studiestödsnämnden,      Överklagandenämnden     för
studiestöd,  Internationella   programkontoret   för
utbildningsområdet    respektive   Myndigheten   för
Sveriges  nätuniversitet.   Dessutom  behandlas  här
anslagen 25:82 Kostnader för  Sveriges  medlemskap i
Unesco   m.m.   och   25:83  Utvecklingsarbete  inom
Utbildningsdepartementets område m.m.

Från och med år 2004  skall  i  princip  all årlig
revision av statlig verksamhet vara avgiftsbelagd, i
enlighet  med  riksdagens  beslut  om  avgifter  vid
Riksrevisionen  (prop. 2002/03:63, bet. FiU27, rskr.
189).     Enligt     regeringens      förslag      i
budgetpropositionen  kompenseras anslagsfinansierade
myndigheter  för den kostnad  som  avgiften  innebär
genom en nivåhöjning av anslagen för nästa budgetår.

Resultat


Regeringen  lämnar   i   budgetpropositionen   bl.a.
följande uppgifter om verksamheten vid myndigheterna
under år 2002.

Högskoleverkets  vidgade ansvar för granskning  av
kvaliteten  i  den högre  utbildningen  innebär  att
samtliga  utbildningar  skall  utvärderas  under  en
sexårsperiod fr.o.m. 2001. Under 2002 har tio sådana
ämnes- och  programutvärderingar genomförts. Arbetet
fortsätter  också   med  att  utveckla  metoder  för
kvalitetsgranskning,   bl.a.   genom  en  av  verket
tillsatt  grupp  med internationella  rådgivare.  En
viktig del av kvalitetsgranskningen avser prövningar
av examenstillstånd.  Sådana  prövningar  har  under
2002    huvudsakligen   avsett   yrkesexamina   inom
vårdområdet    och   generell   magisterexamensrätt.
Antalet tillsynsärenden  har  ökat  2002 jämfört med
tidigare år. Ärendena har till största  delen  gällt
enskilda  studenters  rättssäkerhet,  och lärosätena
har  godtagit  verkets  bedömningar  och ändrat  den
lokala regeltillämpningen. Regeringens  bedömning är
att    resultatinformationen    i    Högskoleverkets
årsredovisning ger en god bild av utvecklingen  inom
de   områden  som  verket  har  ansvar  för.  Enligt
regeringens  mening  har  de mål som ställts upp för
verksamheten uppnåtts.
I  fråga  om  Verket  för  högskoleservice,   VHS,
konstaterar  regeringen att det ekonomiska målet för
antagningsverksamheten   att intäkterna skall täcka
85 % av kostnaderna  inte  har  uppnåtts  år  2002.
Kostnaderna   har   täckts   till   ca   82   %  med
avgiftsintäkter.    Det    ekonomiska    målet   för
upphandlingsverksamheten    att  intäkterna   skall
täcka  100  %  av kostnaderna  har däremot uppnåtts
med marginal. Upphandlingsuppdragen minskade i antal
under  2002. Trots  detta  ökade  omsättningen  till
följd av uppdragens större omfattning. Ett antal nya
kunder har  också  tillkommit. Färre universitet och
högskolor  anlitade VHS  upphandlingstjänster  under
2002 jämfört med 2001.
Regeringen        bedömer       att       Centrala
studiestödsnämndens (CSN)  verksamhet när det gäller
service till de studerande har  varit  betydligt mer
tillfredsställande under år 2002 än under de närmast
föregående åren. Myndighetens förmåga att  effektivt
hantera   regelverk   och  handläggningsrutiner  har
förbättrats,  bl.a.  genom  ett  utvecklat  IT-stöd.
Telefontillgängligheten       har      ökat      och
handläggningstiderna   har   förkortats.   Det   nya
kundcentret i Kiruna, som byggdes  upp  under  2001,
har  bidragit  till  den ökade tillgängligheten. CSN
uppvisar  för nästan alla  typer  av  studiestöd  en
ökande andel  ärenden som avklarats inom tre veckor.
Jämfört med 2001  har också antalet besvarade samtal
ökat  markant.  Uppgifterna   om  antalet  besök  på
myndighetens  webbsida och användandet  av  webbsvar
visar samtidigt  på  en  allt  större efterfrågan på
information beträffande studiestödet.  Samtliga  mål
som  ställdes  upp  i  regleringsbrevet för 2002 vad
gäller  tilldelnings-  och  återbetalningsverksamhet
samt information och service  har  enligt regeringen
uppnåtts.
Överklagandenämnden    för    studiestöd     (ÖKS)
inrättades   den   1   maj   2001.   Regeringen  gör
bedömningen   att   ÖKS   under  sitt  första   hela
verksamhetsår förhållandevis väl har klarat balansen
mellan service, ärendehantering  och  rättssäkerhet.
Cirka  4  600  ärenden inkom till nämnden  under  år
2002.  Av  dessa  avsåg  merparten  överklaganden  i
studiemedelssystemet     och     en    mindre    del
studiehjälpen. En genomsnittlig handläggningstid  på
maximalt   fyra   veckor   och   en  längsta  normal
handläggningstid  på  sex veckor har  eftersträvats,
vilket dock inte fullt  ut kunnat uppnås under året.
Åtgärder för att minska ärendebalansen har vidtagits
av myndigheten under hösten 2002.
Internationella        programkontoret         för
utbildningsområdet ansvarar för genomförandet av ett
stort   antal  internationella  program.  Regeringen
anser att utvecklingen varit tillfredsställande inom
de program som myndigheten har ansvar för. Målet att
öka   svenskt   deltagande   i   programmen   bedöms
huvudsakligen vara uppfyllt.
Den  1   mars   2002   startade  verksamheten  vid
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.  Under  den
första   tiden  har  arbetet  koncentrerats  på  att
utveckla  samarbetsformer   och   stöd  till  de  31
lärosäten   som   under   året   ingick  i  Sveriges
nätuniversitet.   En   provisorisk   webbplats   med
grundläggande   information   och  söktjänster   har
etablerats i samverkan med Högskoleverkets webbplats
studera.nu.   För  att  stödja  samordningen   kring
studieadministrativa     frågor     inom    Sveriges
nätuniversitet  har  referensgrupper  inrättats  med
företrädare  för lärosätena. Vidare har  ett  arbete
kring kvalitet  i IT-stödd distansutbildning inletts
av en arbetsgrupp med experter från olika lärosäten.
Det är enligt regeringen  ännu för tidigt att bedöma
i   vilken   omfattning  tillkomsten   av   Sveriges
nätuniversitet bidragit till ökad tillgänglighet och
breddad   rekrytering    till    högre   utbildning.
Regeringen kan dock konstatera att  utbudet  av  IT-
stödd distansutbildning har ökat betydligt under det
första  verksamhetsåret och därmed gjort det möjligt
för fler personer att läsa på distans.

Anslag m.m.


25:76 Högskoleverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
föreslagna anslagsbeloppet,  185  151 000 kr,
för  budgetåret  2004  under  anslaget  25:76
Högskoleverket. Motionsyrkanden  med  förslag
om andra anslagsbelopp och anslagsvillkor bör
därmed avslås.
Jämför särskilda yttranden 3 (fp) och 4 (kd).
Riksdagen bör även avslå motionsyrkanden  som
rör     inrättande     av    ett    oberoende
kvalitetsinstitut för den  högre utbildningen
m.m.
Jämför reservation 24 (fp).

Högskoleverkets uppgift är att genom uppföljning och
utvärdering bidra till att förbättra  och förnya den
högre  utbildningen och forskningen vid  universitet
och högskolor.  Högskoleverket  svarar för tillsynen
över   högskolans   verksamhet  i  syfte   att   öka
rättssäkerheten i högskolan.  Verket  har  också som
uppgift  att  på  uppdrag  av  regeringen  genomföra
utredningar   och   utvärderingar   som   grund  för
regeringens ställningstagande i olika frågor. Verket
har  dessutom  ansvar  för statistik om verksamheten
vid  universitet och högskolor.  Högskoleverket  har
rätt  att   ta  ut  avgift  för  att  tillhandahålla
högskoleprovet.   Avgiftens   storlek   regleras   i
högskoleförordningen (1993:100).

Regeringen  föreslår att riksdagen anvisar 185 151
000 kr till Högskoleverket för budgetåret 2004.
Av  anslagsbeloppet   avses   30  152  000  kr  få
disponeras   av  Rådet  för  högre  utbildning   vid
Högskoleverket.   Anslagsposten   Rådet   för  högre
utbildning  har  minskats  med  7 miljoner kronor  i
enlighet med redovisningen i budgetpropositionen (s.
138)      över      regeringens     förslag     till
utgiftsminskningar inom utgiftsområde 16.
Folkpartiet minskar  anslaget  till Högskoleverket
med    30   miljoner   kronor   i   budgetmotionerna
2003/04:Fi240  yrkande  22 och 2003/04:Ub515 yrkande
4.    Enligt   den   sistnämnda    motionen    avser
neddragningen    av   anslaget   Rådet   för   högre
utbildning.
Också Kristdemokraterna  föreslår  en minskning av
anslaget   till   Högskoleverket   som  ett  led   i
besparingar  på  myndigheter. Deras budgetförslag  i
motion 2003/04:Ub514  yrkande  3  tar upp ett anslag
som  är  4  988  000  kr  lägre  än  vad  regeringen
föreslagit.
U t s k o t t e t  tillstyrker regeringens förslag
till medelsberäkning under anslaget. Motionsyrkanden
om  andra  anslagsbelopp,  bl.a.  ett  slopande   av
anslagsposten   till  Rådet  för  högre  utbildning,
avstyrks därmed. Riksdagen bör således anvisa det av
regeringen föreslagna  anslagsbeloppet,  185 151 000
kr.
När det särskilt gäller Rådet för högre utbildning
vill   utskottet   erinra   om   nyligen   beslutade
förändringar av rådets uppgifter. I enlighet med vad
regeringen  förutskickade i propositionen Den  öppna
högskolan (prop.  2001/02:15,  bet.  UbU4, rskr. 98)
har  det  tidigare Rådet för högskoleutbildning  vid
Högskoleverket  under det nya namnet Rådet för högre
utbildning fått en  självständigare roll inom verket
och ett utvidgat uppdrag  att  på  olika sätt stödja
pedagogiskt  utvecklingsarbete  vid universitet  och
högskolor.  I  en ny instruktion för  Högskoleverket
(förordning 2003:7),  som  trädde  i  kraft  den  15
februari 2003, har rådets uppgifter bestämts.

Folkpartiet   hävdar   i  motion  2003/04:Ub414  att
Högskoleverkets  ställning   som   myndighet   under
regeringen    i   längden   kan   försvaga   verkets
möjligheter att  bedriva  en självständig granskning
av kvaliteten vid landets universitet och högskolor.
Utvärderingen av lärosätenas  förmåga att bedriva en
högkvalitativ  utbildning  måste   utövas  av  andra
institutioner,  vilkas  arbete  inte  riskerar   att
politiseras. Kvalitetsgranskningen bör därför brytas
ut  ur  Högskoleverket  och  läggas på ett oberoende
kvalitetsinstitut   för   den   högre   utbildningen
(yrkande 9). Det nya kvalitetsinstitutet  bör  bestå
av representanter för ämnesområden, discipliner  och
vetenskapliga  tidskrifter. Högskoleverkets roll bör
enligt     motionen     renodlas     till     enbart
myndighetsutövning  (yrkande  8).  Det innebär bl.a.
att  verket har som sitt ansvar att kontrollera  att
bestämmelser  följs.  Verket skall t.ex., liksom nu,
kunna dra in examensrättigheter  från  lärosäten för
utbildningar som inte upprätthåller kvalitetskraven.

U   t   s  k  o  t  t  e  t   föreslår  avslag  på
motionsyrkandena.
Liknande    motionsyrkanden    om   renodling   av
Högskoleverkets     roll    och    ett    fristående
kvalitetsinstitut  för   högskolan   har  vid  flera
tillfällen  avslagits  av  riksdagen, senast  hösten
2002 (bet. 2002/03:UbU1). Utskottet framhöll då, med
anledning av framförda farhågor om politisering, att
Högskoleverkets   utvärderingar   utförs   av   högt
kvalificerade experter  inom  respektive  område.  I
stor  utsträckning  hämtas dessa experter från andra
länder än Sverige. Utskottet  anför  samma  skäl för
avslag på nu föreliggande yrkanden.

25:77 Verket för högskoleservice


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
föreslagna anslagsbeloppet,  14  053  000 kr,
för  budgetåret  2004  under  anslaget  25:77
Verket för högskoleservice.
Motionsyrkanden  om  en  översyn  av  datasystemet   för
samordnad  antagning  till  högre  utbildning
m.m. bör avslås av riksdagen.

Verket  för högskoleservice (VHS) ansvarar  för  den
samordnade     antagningen     till    grundläggande
högskoleutbildning.   Utöver  detta   biträder   VHS
universitet, högskolor  och  andra  myndigheter  vid
upphandling.

Från anslaget bestrids kostnader för underhåll och
utveckling     av     datorbaserade    system    för
antagningsprocessen   samt   kostnader   för   övrig
antagningsverksamhet,   såsom    betygsdatabas   och
bedömning av utländska gymnasiebetyg.
Regeringen   föreslår   att   till   VHS   anvisas
14 053 000 kr för budgetåret 2004.
U t s k o t t e t  anser att riksdagen  bör anvisa
medel i enlighet med regeringens förslag.

I  motion  2003/04:Ub269  (c)  begärs en översyn  av
datasystemet  för  samordnad  antagning  till  högre
utbildning  hos  VHS  (yrkande  1).   En   ordentlig
genomgång är enligt motionärerna nödvändig för att i
framtiden kunna undvika att studenter utestängs från
utbildningar   de   antagits  till,  fastän  de  via
Internet     gett     ett    jakande     svar     på
antagningsbeskedet. Motionärerna  påpekar  att detta
har   inträffat.   Regeringen   bör  i  sammanhanget
uppmärksamma  problem med nonchalant  bemötande  hos
myndigheter (yrkande  2).  Motionärerna  anser också
att ansökningar till högskoleutbildning som  ställer
ytterligare  krav  på meriter än studentbetyg, t.ex.
krav på praktik eller arbetsprov, bör återföras från
VHS till berörda utbildningsanordnare (yrkande 3).

U  t  s  k  o  t  t  e  t    föreslår   avslag  på
motionsyrkandena.
Enligt uppgifter från VHS i augusti 2003  har  man
inom   verket   utrett   de  uppgifter  om  felaktig
registrering  som  förekommit   i   medier  och  som
motionärerna  hänvisar  till. Några tekniska  fel  i
systemet har inte kunnat  konstateras.  Eftersom det
förekommit  fall,  ca 30 av ca 300 000 sökande,  där
personer trott att de  svarat på ett visst sätt utan
att systemet registrerat  detta,  har  VHS undersökt
hur man skall kunna förbättra svarsproceduren så att
denna typ av händelser kan undvikas i framtiden. VHS
utreder     för    närvarande    vilka    eventuella
förbättringar i detta avseende som kan genomföras.
Det bör också nämnas att VHS sedan juni 2000 har i
uppdrag   av  regeringen   att   i   samarbete   med
universitet   och   högskolor   utveckla   ett  nytt
flexibelt  antagningssystem för såväl samordnad  som
lokal antagning  till  högskoleutbildning  (det s.k.
NyA-projektet).  I samband med detta arbete ser  VHS
över  hela  tjänsteutbudet   som   universitet   och
högskolor nyttjar vid antagning.

25:78 Centrala studiestödsnämnden m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
föreslagna anslagsbeloppet,  372  315 000 kr,
för  budgetåret  2004  under  anslaget  25:78
Centrala    studiestödsnämnden    m.m.    Ett
motionsyrkande    med    förslag   om   annat
anslagsbelopp  och  ändrad  finansieringsform
bör därmed avslås.
Jämför särskilt yttrande 2 (m).
Riksdagen    bör    även   avslå   Riksdagens
revisorers förslag (2002/03:
RR15) punkt 3 angående omprövning av systemet
att  CSN  finansieras  genom  avgiftsintäkter
jämte motionsyrkanden i  samma ärende. Vidare
bör riksdagen avslå motionsyrkanden  som  rör
överbelastning   hos   CSN,   frågan  om  att
konkurrensutsätta myndigheten,  införande  av
en  s.k.  omvänd  straffavgift  för  CSN samt
konsekvenserna   av  nedläggningen  av  vissa
lokalkontor.
Jämför reservationerna  25  (m,  fp,  kd), 26
(kd), 27 (m, fp) och 28 (fp).

Anslaget  finansierar  utgifter för tilldelning  och
återbetalning  av studiestöd  samt  tilldelning  och
återbetalning  av   lån   till   hemutrustning   för
flyktingar.    Centrala   studiestödsnämnden   (CSN)
administrerar denna verksamhet. Anslaget finansierar
delvis också CSN:s  studiesociala  verksamhet.  Från
anslaget  utgår  vidare  medel för administration av
bidrag  vid  korttidsstudier   till   dels   Statens
institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus),  dels
Landsorganisationen     i     Sverige    (LO)    och
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).

Regeringen  föreslår  att  till   CSN   m.m.   för
budgetåret 2004 anvisas 372 315 000 kr. Anslaget har
tillförts  1,2  miljoner  kronor som en följd av att
regeringen   under   utgiftsområde   15   Studiestöd
föreslår   ökade   resurser    till    bidrag    vid
korttidsstudier.
Under  de  tre  senaste  åren  har  CSN:s resurser
förstärkts  för  att täcka kostnader som  uppstod  i
samband med inrättandet  av ett kundcenter i Kiruna.
Från   och   med   2004  skall  myndigheten   enligt
regeringen finansiera  kundcentret  inom  ramen  för
ordinarie anslagsnivå.
Regeringen anser att det finns förutsättningar för
CSN   att   klara  uppställda  mål  med  oförändrade
resurser   under   2004.   Minskade   ärendevolymer,
samordnat    och     förenklat    studiestödssystem,
satsningen på kundcentret  i  Kiruna  samt utvecklat
IT-stöd  skapar förutsättningar för myndigheten  att
rationalisera    och   omstrukturera   verksamheten.
Regeringen gör därför  bedömningen att servicen till
de studerande kan bibehållas  på  en  hög nivå under
2004.
I  budgetpropositionen  redovisas  en prognos  för
inbetalda avgifter år 2004 till CSN om  300 miljoner
kronor.  Avgifterna  får i sin helhet disponeras  av
myndigheten  och skall  bidra  till  att  finansiera
verksamheten hos CSN.
Sammanlagt  kommer   CSN   således  att  för  2004
disponera (372 315 000 + 300 000 000  =) 672 315 000
kr.
Moderata   samlingspartiet   föreslår   i   motion
2003/04:Ub475  yrkande  2  att  riksdagen  till  CSN
anvisar  150  miljoner  kronor utöver vad regeringen
föreslagit eller 522 315 000  kr.  Moderaterna anser
att myndigheten inte skall få disponera  avgifter på
det sätt som regeringen medger. Tekniken innebär att
man kringgår budgetramen, menar de. I praktiken  ger
Moderaternas   förslag   en   lägre   driftram   för
myndigheten     som     partiet     dessutom    vill
konkurrensutsätta.
U  t  s  k o t t e t  behandlade under  föregående
riksmöte  ett   motsvarande  förslag  från  Moderata
samlingspartiet  (bet.   2002/03:UbU1).   Liksom  då
erinrar   utskottet  om  att  riksdagen  våren  2000
godkände att  intäkter från avgifter för uppläggning
av lån vid CSN  får disponeras av myndigheten (prop.
1999/2000:100, yttr.  UbU7y, bet. FiU27, rskr. 262).
Återbetalningsverksamheten     har    sedan    länge
finansierats   med  avgifter  som  myndigheten   får
disponera (prop.  1988/89:100  bil. 10, SfU15, rskr.
173). CSN:s verksamhet var t.o.m.  år 2000 indelad i
tre   resultatområden,   varav   återbetalning    av
studielån  var  ett. På grund av att denna indelning
medförde problem  för  den  ekonomiska styrningen av
verksamheten slogs resultatområdena  samman till ett
enda  sådant  område.  Samtliga  avgifter  redovisas
därför mot anslaget.
Utskottet     noterar     att     regeringen     i
budgetpropositionen  anger  att  det i nuläget  inte
finns  något  finansiellt  utrymme för  att  ompröva
finansieringsmodellen för CSN.  Regeringen avser att
återkomma   i  frågan  när  det  finansiella   läget
tillåter.
Mot bakgrund  av det redovisade föreslår utskottet
att riksdagen med  avslag på motionsyrkandet i denna
del anvisar 372 315 000  kr  till CSN för budgetåret
2004 i enlighet med regeringens förslag.

Riksdagens    revisorer   har   granskat    Centrala
studiestödsnämndens      handläggningstider      och
tillgänglighet   (rapporten  2002/03:7  Pengar  till
studier i tid). Granskningen  har  resulterat  i  en
skrivelse till riksdagen (förslag 2002/03:
RR15).  Utskottet behandlar här revisorernas förslag
i den del  detta  rör omprövning av systemet att CSN
finansieras genom avgiftsintäkter  (punkt 3). Övriga
förslag   i   skrivelsen  tar  utskottet  upp   till
behandling    i   sitt    betänkande    2003/04:UbU2
Utgiftsområde 15 Studiestöd.

Revisorerna  konstaterar  att  nästan  hälften  av
CSN:s  verksamhet   finansieras   av  administrativa
avgifter  som betalas av studerande  och  låntagare.
Deras      kritik      gäller      framför      allt
påminnelseavgifternas  betydelse  för finansieringen
av CSN:s verksamhet.
Påminnelseavgifterna  från  återbetalningsskyldiga
utgör en tredjedel av CSN:s avgiftsintäkter  och  en
sjundedel   av   CSN:s   samlade   intäkter.  Enligt
revisorerna är nackdelarna med detta  flera. CSN har
svårare att planera sin verksamhet när  en  så  stor
del  av  dess  intäkter  beror  på  intäkter som kan
variera  från  år  till  år.  CSN  får  heller  inte
incitament att hjälpa återbetalarna att betala  sina
räkningar   i  tid.  Att  nästan  hälften  av  CSN:s
verksamhet finansieras  med  avgifter  innebär också
att   medborgarna  och  beslutsfattarna  inte   lika
tydligt kan se hur mycket CSN:s verksamhet kostar.
Revisorerna  anser  att det finns skäl att ompröva
detta  system. De föreslår  att  regeringen  snarast
återkommer till riksdagen med förslag i frågan.
Riksdagens  revisorers  förslag  stöds av Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.
Moderaterna   betonar   i   motion   2003/04:Ub212
(delvis)  att  det  är  orimligt  att  budgetera  en
offentlig  myndighets verksamhet med utgångspunkt  i
straffavgifter.  De delar revisorernas bedömning att
intäkterna  från  påminnelseavgifter   snarast   bör
ersättas med anslag.
I   motion   2003/04:Ub2   yrkande   1   välkomnar
Folkpartiet     revisorernas    förslag    om    att
avgiftsintäkter inte  skall utgöra en så stor del av
CSN:s samlade intäkter.  Kombinationen  av  stigande
avgifter  och  försämrad service hos myndigheten  är
stötande, anser motionärerna.
Kristdemokraterna  framför  i  motion  2003/04:Ub1
yrkande 4 att det är absurt att en myndighet för sin
ekonomi är beroende av administrativa avgifter.  Ett
sådant förhållande ger heller inte myndigheten något
incitament  att se till att återbetalningarna kommer
in i tid. Också  Kristdemokraterna vill i likhet med
Riksdagens  revisorer  ersätta  avgiftsintäkter  med
anslag och föreslår  en  översyn av anslagsnivån för
CSN.
U t s k o t t e t  föreslår avslag på revisorernas
förslag  och motionsyrkandena  med  hänvisning  till
följande.
I   budgetpropositionen    tar    regeringen   upp
revisorernas  kritik  mot  att  CSN  är beroende  av
administrativa avgiftsinkomster (s. 152). Regeringen
konstaterar   att   systemet   med  blandfinansierad
verksamhet   är   vanligt  inom  statsförvaltningen.
Regeringen är dock medveten om att ett alltför stort
beroende av avgiftsinkomster  inte  är optimalt. Som
utskottet   relaterat   i   det   föregående   anger
regeringen  att  det  i  nuläget  inte  finns  något
finansiellt  utrymme  för  att  ompröva  den rådande
finansieringsmodellen.    Utskottet    delar   denna
bedömning. Regeringen avser emellertid att återkomma
i frågan när det finansiella läget tillåter.

Enligt   Kristdemokraterna   i   motion  2003/04:Ub1
yrkande  1 är det för CSN:s trovärdighet  nödvändigt
att en strategi tas fram hos både CSN och regeringen
för att komma till rätta med överbelastning hos CSN.
Myndigheten  måste  skyndsamt kunna åtgärda uppkomna
problem. Om myndigheten  inte  förmår  detta,  måste
regeringen skjuta till erforderliga resurser.

U  t  s k o t t e t  anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet.
Som framgår  av redogörelsen i budgetpropositionen
för  studiestödsadministrationen   (s.   152)  avser
regeringen  att  fortsätta  arbetet med att förenkla
regelverket för studiestöd i syfte att åstadkomma en
effektiv studiestödshantering  och göra systemet mer
överblickbart för den enskilde.  Regeringen  påpekar
att    bestämmelserna    i    studiestödslagen   och
studiestödsförordningen  är  förhållandevis  allmänt
hållna  och  att  CSN  har  en vid  föreskriftsrätt.
Myndigheten har därmed stora möjligheter att påverka
administrationen genom förändringar i interna regler
och handläggningsrutiner. Utskottet  förutsätter att
regeringen    noga    följer    utvecklingen    inom
studiestödsområdet  och  CSN:s möjligheter att klara
sitt uppdrag.

Moderata   samlingspartiet   föreslår    i    motion
2003/04:Ub212     (delvis)     att     CSN     skall
konkurrensutsättas.  Moderaterna menar att många  av
de problem som finns hos CSN ytterst har sin grund i
CSN:s dubbla roll som  beslutande  myndighet och som
utbetalare.  Enligt deras uppfattning  behöver  inte
myndighetsansvaret     och     utbetalningarna    av
studiemedlen  vara oupplösligt förenade.  Det  finns
flera alternativa  möjligheter till konkurrens som i
dag inte tas till vara.  Moderaterna  anser  att  de
studenter  som  vill bör kunna få sina studielån via
sin bank.

Liknande  synpunkter  framförs  av  Folkpartiet  i
motionerna 2003/04:Ub2  yrkande  4 och 2003/04:Ub396
yrkande  2.  CSN:s monopol på att hantera  studielån
måste brytas.  Studielånsmarknaden  bör  öppnas  för
verklig konkurrens från banker och andra finansiella
institut.    I    ett    system    med   en   friare
studielånsmarknad  kommer  det dock fortfarande  att
finnas  behov  av  en statlig myndighet  som  fattar
beslut om vilka personer  som  har rätt att omfattas
av  den  offentliga  studiefinansieringen  eller,  i
praktiken,  det statliga  borgensåtagandet.  Poängen
med  ett  reformerat   system  är  konkurrensen  och
möjligheterna  till  förbättrad   effektivitet   och
service  när det gäller själva långivningen, påpekar
motionärerna.
Också i  motion  2003/04:Ub443  (m) yrkande 1 förs
fram  förslag  om  att statens roll skall  begränsas
till   att   bevilja   studielån    och    garantera
återbetalning av lånet. Enligt motionärerna  bör CSN
läggas   ned.   I   stället  kan  banker  och  andra
finansiella företag administrera studiestödet.
I motion 2003/04:Ub423  (c) begärs en utredning om
att avveckla CSN och införa  en  annan  organisation
för  administration av studiestöd (yrkandena  1  och
2). Motionären anser att studiebidragen kan hanteras
av respektive  utbildningsanordnare  och studielånen
av banker med en statlig garanti.
U   t   s  k  o  t  t  e  t   föreslår  avslag  på
motionsyrkandena.
Frågan om att konkurrensutsätta CSN har behandlats
i riksdagen  vid ett flertal tillfällen under senare
år. Den har aktualiserats  främst  av påvisade långa
handläggningstider  hos CSN och myndighetens  dåliga
tillgänglighet   för   studenterna.    Senast    vid
föregående  riksmöte  har  motionsyrkanden i ärendet
avslagits av riksdagen på förslag av utskottet (bet.
2002/03:UbU1). Utskottet vidhåller  sin  uppfattning
att nuvarande ordning, nämligen att CSN sköter  både
utbetalning och återbetalning, har fördelar både för
staten och studenterna.
Utskottet  har inledningsvis i detta avsnitt under
rubriken Resultat  återgett  regeringens redovisning
av CSN:s servicestatistik. Som  där  framgår har CSN
förbättrat   sin   förmåga   att  effektivt  hantera
regelverk och handläggningsrutiner,  bl.a. genom ett
utvecklat IT-stöd. Telefontillgängligheten  har ökat
och handläggningstiderna har förkortats.

Folkpartiet   föreslår   i   motionerna  2003/04:Ub2
yrkande 5 och 2003/04:Ub396 yrkande  3 att CSN skall
bli  skyldig att betala en s.k. omvänd  straffavgift
till studenter  som inte får sina studiemedel i tid,
t.ex. på grund av långa handläggningstider. En sådan
straffavgift skall också utbetalas om studenten inte
får information eller  svar  på ansökan inom en viss
tid.  Motionärerna anser att detta  vore  en  logisk
åtgärd,     eftersom    studenterna    får    betala
påminnelseavgifter  om  de  blir  försenade med sina
återbetalningar.

U  t s k o t t e t  behandlade och  avstyrkte  ett
motsvarande  yrkande  i förra årets budgetbetänkande
(bet. 2002/03:UbU1). Utskottet  anförde  att  det är
angeläget   att  CSN  handlägger  studiestödsärenden
korrekt och effektivt  för  samtliga  studerande. En
ytterligare minskning av CSN:s resurser  torde  dock
knappast   främja   vare   sig  servicegraden  eller
effektiviteten, framhöll utskottet.
Utskottet har samma uppfattning  nu  och  föreslår
avslag på motionsyrkandena.

I  motion 2003/04:Ub298 (kd) ställs krav på att  det
skall undersökas vilka konsekvenser nedläggningen av
vissa  av  CSN:s  lokalkontor  får  för studenterna.
Motionären   ser   det  som  mycket  sannolikt   att
handläggningstiderna hos CSN kommer att förlängas.

U t s k o t t e t   föreslår  att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
CSN  beslutade  den 14 oktober 2003  att  avveckla
lokalkontor   på   elva    orter.    Den    framtida
kontorsorganisationen  vid  CSN kommer att bestå  av
lokalkontor på tretton orter  samt  ett  kundcenter.
Omorganisationen  har  handlagts  och  avgjorts   av
myndigheten   i   enlighet   med   bestämmelserna  i
verksförordningen.
Utbildningsministern  har  i svar den  28  oktober
2003  på  interpellation  om nedläggningar  av  CSN-
kontor angett att han avser  att  följa utvecklingen
inom      CSN.     Ministern     förutsätter     att
rationaliseringsarbetet inom myndigheten sker på ett
sådant sätt  att  de stora förbättringar av servicen
till de studerande som uppnåtts under de senaste två
åren inte äventyras.

25:79 Överklagandenämnden för studiestöd


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa   det   av  regeringen
föreslagna  anslagsbeloppet,  10 671 000  kr,
för  budgetåret  2004  under  anslaget  25:79
Överklagandenämnden för studiestöd.

Överklagandenämnden för studiestöd  (ÖKS) inrättades
den  1  maj 2001 (förordning 2001:79).  Nämnden  har
till  uppgift   att   pröva   överklaganden   enligt
studiestödslagen     (1999:1395)     av     Centrala
studiestödsnämndens  beslut.  Nämnden har även  till
uppgift att pröva överklaganden  av beslut om bidrag
enligt   förordningen  (2001:362)  om   bidrag   vid
korttidsstudier.  Anslaget  finansierar utgifter för
kansliets   verksamhet   samt  arvoden   och   andra
ersättningar till nämndens ledamöter.

Regeringen anser att det finns förutsättningar för
ÖKS  att  klara uppställda mål  under  det  kommande
budgetåret    med   medel   motsvarande   2003   års
tilldelning. Även  en  något  ökad ärendemängd skall
kunna hanteras inom denna resursram.
Mot   denna   bakgrund  föreslår  regeringen   att
riksdagen för budgetåret  2004 anvisar 10 671 000 kr
till ÖKS.
U t s k o t t e t  anser  att riksdagen bör anvisa
medel i enlighet med regeringens förslag.

25:80 Internationella programkontoret för
utbildningsområdet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
föreslagna  anslagsbeloppet,  41 915 000  kr,
för  budgetåret  2004  under  anslaget  25:80
Internationella      programkontoret      för
utbildningsområdet.

Internationella          programkontoret         för
utbildningsområdet ansvarar för:

- Sokrates, EU:s program för utbildning,
-
-    Leonardo   da   Vinci,   EU:s    program    för
yrkesutbildning,
-
- Tempus,  EU:s  program  för  samarbete  inom högre
utbildning  med  Oberoende staters samvälde  (OSS),
västra Balkan och  Mongoliet; programmet innefattar
också Tempus-MEDA för  samarbete  med  ett  flertal
länder i Medelhavsområdet,
-
-   Linnaeus-Palme,   utbytesprogram  för  samarbete
mellan utvecklingsländer  och  svenska  universitet
och högskolor,
-
-  Minor  Field Studies (MFS), stipendieprogram  för
svenska studenter  för  att  bedriva  fältstudier i
utvecklingsländer,
-
-  Internship,  resestipendieprogram för universitet
och högskolor för samarbete med utvecklingsländer,
-
- Interpraktik, stipendier  för  praktik  i utlandet
för arbetslösa ungdomar,
-
- IAESTE, internationell praktikplatsförmedling  för
blivande civilingenjörer och naturvetare,
-
-  EU:s  utbytesprogram  inom  högre  utbildning med
Latinamerika   (Alfa),   Nordamerika  (EU/USA   och
EU/Kanada),  Australien (EU/Australien)  och  Japan
(EU/Japan),
-
-   ASEM-DUO,  samarbetsprogram   med   Asien,   där
programkontoret är kontaktpunkt,
-
-   Ett   år   i   Frankrike,   Spanien   respektive
Tyskland/Österrike,        utbytesprogram       för
gymnasiestuderande,
-
-  Euroguidance Sweden, tidigare  Resurscentrum  för
vägledning,
-
-   Europass,    dokument    för    erkännande    av
yrkesutbildning i EU/EES,
-
- Cedefop, studiebesök inom yrkesutbildning i EU,
-
-     Nordplus-Junior,    Nordiska    ministerrådets
utbytesprogram för grund- och gymnasieskola, samt
-
-  internationella   stipendier   och   bidrag   för
internationalisering av den svenska skolan.
-
Regeringen  förslår  att  41 915 000 kr anvisas till
programkontoret för budgetåret 2004.

U t s k o t t e t  anser  att riksdagen bör anvisa
föreslaget anslagsbelopp.

25:81 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
föreslagna  anslagsbeloppet,  31 751 000  kr,
för  budgetåret  2004  under  anslaget  25:81
Myndigheten   för   Sveriges  nätuniversitet.
Motionsyrkanden om nedläggning av myndigheten
och därmed slopat anslag bör avslås.
Jämför särskilt yttrande 4 (kd).

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet startade sin
verksamhet  den 1 mars  2002  (förordning  2002:26).
Myndigheten skall  i  samverkan  med universitet och
högskolor    främja    utvecklingen    av   IT-stödd
distansutbildning   inom   Sveriges  nätuniversitet.
Anslaget  finansierar  myndighetens  verksamhet,  en
presentation  i en IT-stödd  portal  av  lärosätenas
utbud inom nätuniversitetet  samt  kostnader för att
identifiera  och stödja områden som saknar  IT-stödd
distansutbildning.

Regeringen föreslår att riksdagen till Myndigheten
för  Sveriges  nätuniversitet  för  budgetåret  2004
anvisar 31 751 000  kr.  Vid  medelsberäkningen  har
anslaget  minskats  med 4 miljoner kronor i enlighet
med  redovisningen  i budgetpropositionen  (s.  138)
över  regeringens  förslag  till  utgiftsminskningar
inom utgiftsområde 16.
Kristdemokraterna  betonar  i motion 2003/04:Ub514
att  distansutbildning  är  en  viktig   del  i  det
framtida   kunskapssamhället.  De  anser  dock   att
lärosätena själva  skall  administrera satsningen på
nätuniversitetet  och att Högskoleverket  skall  stå
för tillsynen av verksamheten  (yrkande  1). I linje
härmed  slopar Kristdemokraterna hela anslaget  till
Myndigheten   för  Sveriges  nätuniversitet  i  sitt
budgetalternativ (yrkande 3).
U t s k o t t  e  t   föreslår  att  riksdagen med
avslag på motionsyrkandena anvisar det av regeringen
föreslagna  anslagsbeloppet  till  Myndigheten   för
Sveriges  nätuniversitet  för nästa budgetår. Enligt
utskottets  uppfattning  finns   det   behov  av  en
särskild  myndighet för att stödja och samordna  den
IT-stödda   distansutbildning    som   anordnas   av
universitet och högskolor.

25:82 Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
föreslagna  anslagsbeloppet,  34 666 000  kr,
för  budgetåret  2004  under  anslaget  25:82
Kostnader  för  Sveriges  medlemskap i Unesco
m.m.

Medlen  under  anslaget  är  till  största  delen  avsedda  att
finansiera  Sveriges  medlemsavgift   till   Unesco,
vilken  utbetalas  i  euro och i US-dollar. Anslaget
täcker även kostnader för  Svenska  Unescorådet samt
medlemsavgifter  till  fonden  för  konventionen  om
världens    natur-    och    kulturarv    respektive
Internationella    centret    för    bevarande   och
restaurering av kulturföremål i Rom
(ICCROM).

Regeringen  föreslår att riksdagen under  anslaget
för budgetåret 2004 anvisar 34 666 000 kr.
Enligt  budgetpropositionen   har  regeringen  vid
beräkningen   av   medel   under  anslaget   beaktat
följande. Sveriges andel av  budgeten för Unesco och
därmed  medlemsavgiftens  storlek   beräknas  minska
fr.o.m.  2004  i  samband  med  USA:s återinträde  i
Unesco. En neddragning av anslaget  görs  därför med
3 miljoner kronor. Vidare görs en överföring  på 800
000 kr till anslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning
och   forskningsinformation   till   följd   av  att
Vetenskapsrådet  ges  ansvaret  för  kontakterna med
Unescos vetenskapliga program.
U t s k o t t e t,  som inte har något  att erinra
mot   medelsberäkningen,   tillstyrker   regeringens
förslag till anslagsbelopp.

25:83 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
föreslagna  anslagsbeloppet,  15 964 000  kr,
för  budgetåret  2004  under  anslaget  25:83
Utvecklingsarbete                        inom
Utbildningsdepartementets  område m.m. Därmed
avslår riksdagen motionsyrkanden  om  minskad
respektive   slopad   medelsanvisning   under
anslaget.
Jämför särskilda yttranden 2 (m) och 4 (kd).

De  utgifter  som belastar anslaget avser utveckling
av system som skall  leda  till  effektivisering och
kostnadsminskning i myndigheternas  verksamhet eller
av  system  som  ger ökad tillgång till  information
nationellt och internationellt.  Vidare  finansierar
anslaget    viss    övergripande    statistik   inom
utbildningsområdet. Anslaget kan även  tas i anspråk
för   vissa   andra  övergripande  verksamheter   av
tillfällig art och där behoven uppstår löpande under
året.

Regeringen   föreslår    att   riksdagen   anvisar
15 964 000 kr     till    Utvecklingsarbete     inom
Utbildningsdepartementets område m.m. för budgetåret
2004.
I budgetpropositionen  redovisas  att anslagsnivån
för  2004 har sänkts med 2 336 000 kr  i  syfte  att
begränsa  statens utgifter. Besparingen tas ut genom
minskning av  medlen  för projekt m.m. av tillfällig
art.  Vidare överförs 86 000 kr  till  utgiftsområde
17, anslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven, med
anledning  av leveranser av arkivmaterial från vissa
myndigheter inom Utbildningsdepartementets område.
Moderaterna   föreslår   i   motion  2003/04:Ub475
yrkande 2 ett anslagsbelopp för  budgetåret 2004 som
reducerats till 5 miljoner kronor.
Kristdemokraterna  tar bort hela  anslaget  i  sin
budgetmotion 2003/04:
Ub514 yrkande 3.
U  t  s k o t t e t  har  inget  att  invända  mot
regeringens   medelsberäkning.   Riksdagen  bör  med
avslag  på  motionsyrkandena  anvisa  15 964 000  kr
under  anslaget för nästa budgetår  i  enlighet  med
regeringens förslag.
Utskottet   noterar   att   en   del  av  anslaget
disponeras  av  Statistiska centralbyrån  för  bl.a.
viss  gemensam utbildningsstatistik,  internationell
jämförande  statistik samt långsiktiga prognoser och
analyser vad  gäller  utbildning  och arbetsmarknad.
Enligt  utskottets  mening  är  det  angeläget   att
tillräckliga medel i övrigt finns under anslaget för
att  fullfölja  pågående  projekt. Medel måste också
finnas      tillgängliga     för     att      starta
utvecklingsprojekt som berör hela utbildningssektorn
och där kostnaderna  inte  kan  läggas  på  en  viss
myndighet.

F o r s k n i n g s p o l i t i k


5 Nationella och internationella
forskningsresurser m.m.

Inledning

Politikområdet   Forskningspolitik  omfattar  anslag
till nationell och  internationell  forskning,  till
infrastruktur  för  forskning  i  form av bibliotek,
arkiv och datanät samt till nationell  kontakt-  och
utvecklingsverksamhet          avseende         EU:s
forskningssamarbete.

Inom utgiftsområde 16 hänförs  till politikområdet
Forskningspolitik  anslagen  26:126:11   som  avser
Vetenskapsrådet,   Rymdforskning,   Institutet   för
rymdfysik,            Kungl.            biblioteket,
Polarforskningssekretariatet,  Rådet för forsknings-
och  utvecklingssamarbete inom EU,  Sunet,  Centrala
etikprövningsnämnden, Regionala etikprövningsnämnder
samt Särskilda utgifter för forskningsändamål.
För     anslagsfinansierade    myndigheter    inom
utgiftsområdet   har  regeringen  beräknat  en  viss
anslagshöjning som  kompensation  fr.o.m.  2004  för
avgiften   till   Riksrevisionen   för   den  årliga
revisionen  (prop.  2002/03:63,  bet.  FiU27,  rskr.
189).

Resultat


Regeringen lämnar i budgetpropositionen  en utförlig
redogörelse  för  verksamheten  under  år 2002  inom
politikområdet Forskningspolitik som helhet.

Inom  det  utgiftsområde  som  utskottet behandlar
redovisas   bl.a.   följande   om   Vetenskapsrådets
verksamhet.
Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall
vara  en  ledande  forskningsnation,  där  forskning
bedrivs     med     hög    vetenskaplig    kvalitet.
Vetenskapsrådet   har  till   uppgift   att   stödja
grundläggande forskning  av  hög  kvalitet inom alla
vetenskapsområden.  Inom  Vetenskapsrådet   hanteras
forskningsansökningar       av      en      särskild
beredningsorganisation,  där  över  400  medverkande
experter granskar och bedömer ansökningar  inom  ett
femtiotal beredningsgrupper som är specialiserade på
olika  forskningsområden.  Regeringen  redovisar att
Vetenskapsrådet  under  2002  beslöt  att  för  alla
ämnesråden  pröva ett gemensamt system för bedömning
av  vetenskaplig  kvalitet  i  en  femgradig  skala.
Bedömningen    av    ansökningarna    sker   i   ett
internationellt  perspektiv och beredningsgruppernas
bedömning  kompletteras   ofta  av  utlåtanden  från
utländska experter.
Ett av de viktigaste instrumenten  för  att  följa
effekterna  av  rådets  satsningar  är att utvärdera
forskningen.   Under  år  2002  har  Vetenskapsrådet
publicerat  ett  tiotal   utvärderingar   som  också
föranlett att åtgärder vidtagits inom de utvärderade
forskningsområdena.   Regeringen  nämner  bl.a.   en
internationell utvärdering  av  statsvetenskap  samt
utvärderingar     av    mikroelektroniklaboratorier,
teoretisk  kemi,  forskningsprogram   om   offentlig
sektor,  program med inriktning på miljöfrågor  inom
humaniora  och  samhällsvetenskap  och  forskning om
allergi och överkänslighet.
Vetenskapsrådet har till uppgift att verka för att
ge    yngre    och   nydisputerade   forskare   goda
förutsättningar  att  kunna etablera en självständig
forskning  i början av sin  forskarbana.  Stöd  till
yngre forskare sker huvudsakligen genom finansiering
av anställningar som forskarassistenter och forskare
samt  genom  projektbidrag   till   unga   forskare.
Regeringen  redovisar  att  antalet rådsfinansierade
anställningar som forskarassistent  och forskare har
ökat med 21 respektive 4 % från år 2001.  Ämnesrådet
för humaniora och samhällsvetenskap har beslutat att
tillföra  ytterligare  medel  för  att utöver rådets
centrala   beslut   om   finansiering  öka   antalet
anställningar  inom  sina  områden.  Ämnesrådet  för
medicin   har   gjort   en   särskild   insats   för
förstagångsansökare    genom   att    införa    s.k.
debutanslag för yngre forskare.  Debutanslagen avser
såväl    projektmedel    som    anställningar    som
forskarassistent.    Antalet    nya   bidrag    till
anställningar   ökade   starkt   i  jämförelse   med
förhållandena   under   år   2001.  Ämnesrådet   för
naturvetenskap och teknikvetenskap  har genomfört en
riktad ansökningsomgång med bidrag för  unga kvinnor
inom   vissa  områden  av  teknikvetenskap.  I   den
utbildningsvetenskapliga kommittén har andelen yngre
forskare  som beviljats medel ökat och medvetenheten
om behovet  av  föryngring och nyrekrytering är stor
inom beredningsgrupperna.
En annan uppgift för Vetenskapsrådet är att stödja
mång-  och  tvärvetenskaplig  forskning.  Stöd  till
särskilda program  med  mång- eller tvärvetenskaplig
inriktning  uppgick 2002 till  43  miljoner  kronor,
varav 10 miljoner kronor avsåg genusforskning. Rådet
har  anpassat  sin  beredningsorganisation  för  att
lättare  kunna  stödja  mång-  och  tvärvetenskaplig
forskning. Under 2002 har rådet startat en studie av
mång-  och  tvärvetenskap som skall undersöka  bl.a.
vilka  ämnesområden   som  forskarna  anger  i  sina
ansökningar,     inom    vilka     beredningsgrupper
ansökningarna  bedöms   och   hur   ofta   parallell
granskning av ansökningar sker inom rådet.
Vetenskapsrådet disponerar särskilda medel för att
bygga  upp den utbildningsvetenskapliga forskningen.
Ansökningar    inom    området    bedöms    av   den
utbildningsvetenskapliga         kommittén.        I
budgetpropositionen     redovisas    att     antalet
ansökningar ökade 2002 jämfört  med  föregående  år.
Totalt beviljades 64 ansökningar inför 2003.
Inom  sitt verksamhetsområde skall Vetenskapsrådet
verka för  ökad jämställdhet såväl bland ledamöter i
beredningskommittéer  som  i  fråga om fördelning av
forskningsstöd.    Andelen    kvinnor    i    rådets
beredningskommittéer    varierar    mellan     olika
ämnesområden,  men  är  i  genomsnitt  endast  29 %.
Vetenskapsrådet  har  enligt  regeringen beslutat om
nya  riktlinjer  för beaktande av  jämställdhet  vid
tillsättning av ledamöter i beredningskommittéerna.
När det gäller fördelning  av  forskningsstöd  kan
enligt regeringen sammanfattningsvis konstateras att
andelen   kvinnor   är   större   när   det   gäller
anställningar som forskarassistent än när det gäller
projektbidrag  till  etablerade forskare. Detta syns
tydligast  i  ämnesråden   för   medicin  respektive
naturvetenskap    och    teknikvetenskap.    Andelen
kvinnliga forskare varierar  också  när  det  gäller
olika ålderskategorier.
Vetenskapsrådet har ett nationellt ansvar för  att
tillhandahålla     och     utveckla     övergripande
forskningsinformation för att öka människors kunskap
och  skapa  förutsättningar  för  en  dialog  mellan
forskare  och  andra grupper i samhället. Regeringen
redovisar  att informationsverksamheten  under  året
har omstrukturerats,  vilket inneburit en uppdelning
i nationell forskningsinformation,  ämnesinformation
och gemensam myndighetsinformation. Rådets  strategi
avseende  den nationella forskningsinformationen  är
att  skapa  och  stödja  infrastrukturer  där  olika
aktörer   kan   agera.   En   utvärdering   av   det
Internetbaserade  informationssystemet SAFARI visade
på  kostnadskrävande   brister,  varför  webbplatsen
lades  ner.  Den  av  Vetenskapsrådet   och   övriga
forskningsråd  gemensamt finansierade och utvecklade
webbplatsen för  information  om  svensk  forskning,
forskning.se,  har  varit  framgångsrik och uppvisar
ett  stort  antal  dagliga  besökare.  ExpertSvar  
forskarsamhällets  medieservice      har  efter  en
försöksperiod   nu   permanentats.  Målgruppen   för
ExpertSvar är journalister,  och verksamheten är ett
samarbete   mellan  Vetenskapsrådet   och   samtliga
universitet,      sex      högskolor     och     fem
forskningsinstitut.
Genom  svenskt  deltagande  i   flera   europeiska
forskningsorganisationer    får   svenska   forskare
tillgång till ett stort internationellt  kontaktnät,
möjligheter  att utnyttja avancerad utrustning  samt
möjligheter   att    delta    i    det    europeiska
rymdsamarbetet.  Vetenskapsrådet  och  Rymdstyrelsen
finansierar  svenskt  deltagande  i ett stort  antal
internationella   forskningssamarbeten.   Regeringen
konstaterar att svenska  forskares utnyttjande av de
internationella  anläggningarna  i  de  flesta  fall
motsvarar  minst  Sveriges   andel  av  kostnaderna.
Deltagandet i vissa anläggningar  är avsevärt större
än andelen av finansieringen.
Regeringen  redovisar att svensk rymdforskning  är
omfattande     i     internationell      jämförelse.
Grundforskning  inom  rymdområdet finansieras  genom
Rymdstyrelsens   anslag   för   rymdforskning,   via
Vetenskapsrådet  samt via anslaget  till  Institutet
för rymdfysik. Som  ett led i arbetet med att främja
kvalitet och förnyelse  har  Rymdstyrelsen infört en
ny      organisation      för      bedömning      av
forskningsansökningar.            Den            nya
beredningsorganisationen  består  av en kommitté med
en  majoritet  av  utländska experter  och  tre  mer
nationellt förankrade referensgrupper. Rymdstyrelsen
bör enligt regeringen  arbeta mer aktivt med att öka
andelen   yngre   och   kvinnliga   forskare   bland
bidragsmottagarna.
Forskningen vid Institutet  för rymdfysik (IRF) är
till stor del inriktad mot utveckling  av instrument
för  ESA:s  satellitprogram  samt analys av  mätdata
från dessa expeditioner. Arbetet  kräver  deltagande
från   flera   discipliner   och   sker   oftast   i
internationella  program.  De  många internationella
samarbetena runt instrument för rymdexpeditioner har
fått  till  följd  att  IRF  har  en internationellt
sammansatt forskarkår. Under 2002 var mer än hälften
av   institutets   forskare   från   utlandet,   och
myndigheten   samarbetar  med  forskargrupper   från
uppemot  tio länder.  Två  av  sju  professorer  vid
institutet är kvinnor.

Anslag m.m.


26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 2 498 076 000 kr,
för  budgetåret  2004   under  anslaget  26:1
Vetenskapsrådet:        Forskning         och
forskningsinformation.   Motionsyrkanden  med
förslag    om    andra   anslagsbelopp    och
anslagsvillkor bör därmed avslås.
Jämför särskilda yttranden 2 (m) och 3 (fp).
Riksdagen bör vidare bemyndiga regeringen att
under  2004,  i  fråga  om  ramanslaget  26:1
Vetenskapsrådet:        Forskning         och
forskningsinformation,  besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda  åtaganden  innebär
utgifter på högst 2 430 miljoner kronor under
2005, högst 1 460 miljoner kronor under 2006,
högst  770  miljoner kronor under 2007, högst
150 miljoner  kronor  under 2008 och högst 65
miljoner kronor under 2009.
Utskottet  föreslår  vidare   att   riksdagen
avslår  motionsyrkanden  om  utvärdering   av
beslutet att slå samman de naturvetenskapliga
och   tekniska   forskningsråden   till   ett
ämnesråd   och   om   permanentning   av  den
utbildningsvetenskapliga kommittén.
Jämför reservationerna 29 (fp) och 30 (kd).

Propositionen

Vetenskapsrådet är ett forskningsråd med uppgift att
stödja    grundläggande    forskning    av    högsta
vetenskapliga       kvalitet      inom      samtliga
vetenskapsområden.

Anslaget     avser    stöd     till     forskning,
forskningsinformation  och  vetenskaplig utrustning.
Anslaget    nyttjas    även    för   internationellt
forskningssamarbete,                  utvärderingar,
beredningsarbete,  resor  och  seminarier   som   är
kopplade   till   forskningsstödet.   Från  anslaget
finansieras också verksamheten vid Forskningsforum.
Regeringen    föreslår    att    riksdagen    till
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
för budgetåret 2004 anvisar 2 498 076 000 kr.
Den   medicinska   forskningen   förstärks  enligt
regeringens förslag med 25 miljoner  kronor  fr.o.m.
2004. Anslagsposten 2. Medicinvetenskaplig forskning
tillförs detta belopp.
Till anslaget överförs medel om 800 000 kr från anslaget
25:82 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. till
följd av att Vetenskapsrådet ges ansvaret för kontakterna med
Unescos vetenskapliga program. Medlen tillförs anslagsposten
6. Övrig forskningsfinansiering m.m.
Anslagets fördelning på anslagsposter (tkr)
--------------------------------------------------------------
1. Humanistisk och samhällsvetenskaplig               258 982
forskning                                             423 495
2. Medicinvetenskaplig forskning                    1 131 086
3. Natur- och teknikvetenskaplig                      126 496
forskning                                             133 596
4. Utbildningsvetenskaplig forskning                  424 421
5. Dyrbar vetenskaplig utrustning                   2 498 076
6. Övrig forskningsfinansiering m.m.
Summa
--------------------------------------------------------------
Enligt   regeringen   bedrivs  grundläggande  forskning   som
finansieras av Vetenskapsrådet  vanligen  i form av fleråriga
projekt  och  långsiktiga  åtaganden.  Rådet  bör   även  för
budgetåret  2004 ges möjlighet att fatta beslut om stöd  till
forskning och  vetenskaplig  utrustning som innebär åtaganden
för kommande budgetår.

Regeringen   föreslår  därför  att   riksdagen   bemyndigar
regeringen  att under  2004,  i  fråga  om  ramanslaget  26:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, besluta
om bidrag som  inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden  medför
utgifter  på högst 2 430 miljoner kronor under 2005, högst  1
460 miljoner  kronor  under  2006,  högst 770 miljoner kronor
under 2007, högst 150 miljoner kronor under 2008 och högst 65
miljoner kronor under 2009.

Motionerna

Moderata   samlingspartiet   föreslår   i  sin   budgetmotion
2003/04:Ub475  yrkande  2  att  riksdagen   utöver  det  här
behandlade  anslaget  till Vetenskapsrådet  under  ett  nytt
anslag 26:12 Ökade satsningar på Vetenskapsrådet m.m. anvisar
155 389 000 kr. Denna åtgärd skall enligt motionen ses som en
förstärkning  av  den  fria   forskningen   och  grunden  för
inrättandet av ett institut för hälsa och medicin.

Motiven  för  de  ökade satsningarna utvecklar  Moderaterna
närmare i motion 2003/04:Ub290. Det är viktigt att inte minst
den    medicinska   forskningen    får    ett    välbehövligt
resurstillskott  (yrkande  14).  Ett  nationellt institut för
hälsa och medicin bör inrättas, en svensk  motsvarighet  till
National  Institutes  of Health i USA (yrkande 15). Genom ett
sådant   institut   för   hälsa   och   medicin   skapas   en
forskningsfinansiär  med  ansvar   för   hela   det   samlade
hälsovetenskapliga spektret, dvs. alltifrån grundvetenskaplig
biomedicin  till  folkhälsa  och social forskning, framhåller
Moderaterna.
I samma motion från Moderaterna,  2003/04:Ub290,  hävdar de
att  detaljstyrning  av  forskningsanslag  med  krav  om ökad
samhällsnytta, ökad tillväxt samt fokusering på jämställdhet,
samverkan,   tvärvetenskap   m.m.  begränsar  den  akademiska
friheten (yrkande 16). Bedömningen  av forskningsinriktningar
får  inte centraliseras vare sig till  politiker  eller  till
några  få forskare i några få finansieringsorgan. Moderaterna
är principiellt  emot att Vetenskapsrådet inrättats. De menar
att   Vetenskapsrådets    överbyggnad    har   inneburit   en
centralisering   av   forskningsanslagen   på   de   enskilda
ämnesrådens  bekostnad.  Moderaterna  vill öka anslagen  till
ämnesråden   för  natur-  och  teknikvetenskaplig   forskning
respektive   medicinvetenskaplig    forskning.   Det   senare
ämnesrådet vill de, som nämnts, utveckla  till ett nationellt
institut för hälsa och medicin (yrkande 18).
Också i motion 2003/04:Ub263 (m) pläderas  för  en  kraftig
ökning av medlen till Vetenskapsrådet. Motionären hävdar  att
rådet  av resursbrist tvingats att prioritera sina satsningar
på grundvetenskaplig forskning och att rådet beviljat ytterst
få anslag till klinisk forskning.
Folkpartiet  föreslår  i  motion 2003/04:Ub515 yrkande 6 en
omfördelning  mellan  anslagsposterna  inom  Vetenskapsrådets
anslag för forskning och  forskningsinformation. Partiet vill
göra  besparingar  på  anslagsposterna   Dyrbar  vetenskaplig
utrustning respektive Övrig forskningsfinansiering  m.m.  och
helt  slopa  anslagsposten Utbildningsvetenskaplig forskning.
Genom besparingarna  förs  medel  till  de  tre ämnesråden om
sammanlagt  540  miljoner  kronor,  fördelat på 180  miljoner
kronor  till vart och ett av råden. Folkpartiet  betonar  att
det är viktigt att ämnesråden i så hög grad som möjligt fritt
får   fördela    forskningsresurserna.    Medel    till   den
utbildningsvetenskapliga     forskningen     skall     enligt
Folkpartiets förslag fördelas från ämnesråden för humanistisk
och  samhällsvetenskaplig  forskning  respektive  natur-  och
teknikvetenskaplig   forskning,   beroende   på  vilket  ämne
forskningen  gäller.  Behovet  av tvärvetenskaplig  forskning
måste lösas genom samverkan mellan ämnesråden.

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:Ub414  yrkande 15 bör det
tidigare  beslutet  att  sammanslå de naturvetenskapliga  och
tekniska forskningsråden till  ett  ämnesråd  utvärderas  och
eventuellt     omprövas.     Motionärerna     påpekar     att
sammanslagningen  gjordes  i  samband med att Vetenskapsrådet
inrättades,   trots   invändningar    från    flera   viktiga
remissinstanser.

I  motion  2003/04:Ub497  yrkande  7 lyfter Kristdemokraterna
fram den utbildningsvetenskapliga forskningen.  De  anser att
det     är     angeläget     att     uppdraget    till    den
utbildningsvetenskapliga kommittén permanentas.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen  godkände  hösten 2000 regeringens  förslag  i  den
forskningspolitiska   propositionen   till   riktlinjer   för
verksamheten  inom bl.a.  Vetenskapsrådet  (prop.  2000/01:3,
bet. UbU6, rskr.  98).  Samtidigt med den forskningspolitiska
propositionen redovisade  regeringen  i en särskild skrivelse
(skr. 2000/01:28) resursfördelningen inom Vetenskapsrådet för
år 2001 samt utgångspunkterna för resursfördelningen  närmast
följande  år.  Utskottet  hade  inget  att  invända  mot  vad
regeringen anfört (bet. 2000/01:UbU6 s. 27).

Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen i fråga
om  medelsberäkningen  till Vetenskapsrådet för forskning och
forskningsinformation  budgetåret  2004.  Utskottet  föreslår
därför att riksdagen under  anslaget anvisar 2 498 076 000 kr
i enlighet med regeringens förslag.  Riksdagen  bör  även  ge
regeringen  begärt  bemyndigande  att  besluta  om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
2  430  miljoner  kronor under 2005 och högst 2 445  miljoner
kronor  under  åren 20062009.  Därmed  bör  riksdagen  avslå
motionsyrkandena  från  Moderata  samlingspartiet  respektive
Folkpartiet   med   förslag   om   andra   anslagsbelopp  och
anslagsvillkor.

När det gäller förslaget från Folkpartiet om  en  utvärdering
och  eventuell  omprövning  av  beslutet  att  sammanslå   de
naturvetenskapliga  och  tekniska  forskningsråden  till  ett
ämnesråd vill utskottet hänvisa till följande.

Riksdagen    beslutade    våren    2000    om    den    nya
myndighetsorganisationen   för   forskningsfinansiering,  som
innefattar bl.a. Vetenskapsrådet och som trädde i kraft den 1
januari 2001 (prop. 1999/2000:81,  bet.  UbU17,  rskr.  257).
Utskottet framhöll då, i likhet med regeringen, att det finns
nära  samband  mellan  forskningen  inom  naturvetenskap  och
teknikvetenskap.   Möjligheterna   till  korsbefruktning  och
samarbete  bör  öka väsentligt genom att  naturvetenskap  och
teknikvetenskap  förs   samman   i  ett  gemensamt  ämnesråd.
Samtidigt  minskar  riskerna  för  dubbelarbete.  Ett  samlat
ämnesråd för natur- och teknikvetenskap  blir  på  så sätt en
förstärkning  för  båda forskningsområdena. Riksdagen  följde
utskottet.
Utskottet anser inte  att  det visats tillräckliga skäl för
en  särskild  utvärdering  av  ämnesrådet   för   natur-  och
teknikvetenskap. Riksdagen bör enligt utskottet avslå  motion
2003/04:Ub414 yrkande 15.

Den  utbildningsvetenskapliga  kommittén inom Vetenskapsrådet
har funnits sedan 2001. Dess tillkomst  var  en viktig del av
reformeringen av lärarutbildningen. Regeringen  har  aviserat
att den utbildningsvetenskapliga forskningen och verksamheten
inom  kommittén  skall utvärderas. Enligt budgetpropositionen
är det regeringens  avsikt  att  påbörja  utvärderingen under
2003   för   att   användas   som   ett   underlag   i  nästa
forskningspolitiska proposition.

Med   det  anförda  föreslår  utskottet  avslag  på  motion
2003/04:Ub497   yrkande  7  om  permanentning  av  kommitténs
uppdrag.

26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa  det  av  regeringen  föreslagna
anslagsbeloppet,  99 676 000 kr, för budgetåret  2004
under anslaget 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning.

Anslaget avser förvaltningskostnader för Vetenskapsrådet.

Regeringen föreslår  att  riksdagen  anvisar  99 676 000 kr
under anslaget för budgetåret 2004.
U  t  s  k  o  t  t  e  t   anser  att riksdagen bör anvisa
föreslaget anslagsbelopp.

26:3 Rymdforskning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa  det av regeringen  föreslagna
anslagsbeloppet, 154 742 000  kr, för budgetåret 2004
under anslaget 26:3 Rymdforskning.
Riksdagen   bör   vidare   lämna  regeringen   begärt
bemyndigande att 2004 besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför  utgifter  på  högst
900 miljoner kronor under åren 20052009.

Anslaget  utnyttjas  för  internationellt forskningssamarbete
inom ramen för Europeiska rymdorganet (ESA) och för stöd till
nationell   grundforskning   inom    rymdområdet.    Anslaget
disponeras av Rymdstyrelsen.

Regeringen föreslår för budgetåret 2004 att 154 742 000  kr
anvisas till anslaget 26:3 Rymdforskning. Regeringen föreslår
vidare  att  riksdagen  skall  bemyndiga  regeringen att 2004
besluta  om  bidrag  som inklusive tidigare gjorda  åtaganden
medför  utgifter på högst  900  miljoner  kronor  under  åren
20052009.
U t s k  o  t  t  e  t   tillstyrker  att riksdagen anvisar
föreslaget anslagsbelopp och lämnar begärt bemyndigande.

26:4 Institutet för rymdfysik


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa  det  av regeringen föreslagna
anslagsbeloppet, 43 843 000 kr,  för  budgetåret 2004
under anslaget 26:4 Institutet för rymdfysik.

Institutet för rymdfysik (IRF) har till  uppgift  att bedriva
forskning,  utbildning  och  utvecklingsarbete samt mät-  och
registreringsverksamhet  inom  främst   områdena   rymdfysik,
atmosfärfysik och rymdteknik.

Regeringen  föreslår  att  riksdagen  till  institutet  för
budgetåret  2004  anvisar 43 843 000 kr. IRF har  under  åren
20012003 som tillfälliga  åtgärder  disponerat  extra medel,
6,5  miljoner  kronor,  för  att  klara både sitt ansvar  för
miljö- och atmosfärforskningen och  sina  ökade  kostnader  i
övrigt.  Enligt regeringen behöver institutet tillföras extra
medel även  för 2004. Regeringen avsätter 2,5 miljoner kronor
till  IRF  under   anslaget   26:11  Särskilda  utgifter  för
forskningsändamål.
U t s k o t t e t  har inget  att  invända  mot regeringens
medelsberäkning.  Riksdagen  bör  anvisa  medel  till  IRF  i
enlighet med regeringens förslag.

26:5 Kungl. biblioteket


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa  det  av regeringen föreslagna
anslagsbeloppet, 234 004 000 kr,  för budgetåret 2004
under anslaget 26:5 Kungl. biblioteket.

Kungl.  biblioteket  (KB) är Sveriges  nationalbibliotek.  KB
samlar in, bevarar och  tillhandahåller  det  svenska tryckta
ordet  och  förvärvar  viss  utländsk litteratur om  Sverige.
Myndighetens  uppgifter  baseras   på  lagen  (1993:1392)  om
pliktexemplar     av     dokument.    KB    främjar     också
informationsförsörjningen  till svensk forskning, genom bl.a.
det nationella databassystemet  Libris och genom insatser för
att  utveckla  och  förvalta  ansvarsbibliotek   inom   olika
ämnesområden.

Regeringen föreslår att till KB för budgetåret 2004 anvisas
234 004 000 kr.
U  t  s  k  o  t  t  e  t   anser  att riksdagen bör anvisa
föreslaget anslagsbelopp.

26:6 Polarforskningssekretariatet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa  det av regeringen  föreslagna
anslagsbeloppet, 25 080 000  kr,  för budgetåret 2004
under anslaget 26:6 Polarforskningssekretariatet.

Polarforskningssekretariatet  främjar  svensk  polarforskning
genom att delta i planeringen av  vetenskapliga  expeditioner
till  Arktis  och  Antarktis samt svara för den logistik  och
utrustning som krävs  för  expeditionerna.  Sekretariatet  är
också  ansvarig  myndighet  för  prövning  av  tillstånd  för
vistelse   i   Antarktis   och  utövar  tillsyn  över  svensk
verksamhet i Antarktis.

Regeringen      föreslår      att      riksdagen       till
Polarforskningssekretariatet   för  budgetåret  2004  anvisar
25 080 000 kr.
U  t s k o t t e t  föreslår att  riksdagen  anvisar  medel
under anslaget i enlighet med regeringens förslag.

26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
inom EU


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa  det  av regeringen föreslagna
anslagsbeloppet, 14 389 000 kr,  för  budgetåret 2004
under   anslaget  26:7  Rådet  för  forsknings-   och
utvecklingssamarbete inom EU.

Rådet  för   forsknings-  och  utvecklingssamarbete  inom  EU
(EU/FoU-rådet)  främjar  svenskt deltagande i EU:s ramprogram
för forskning och utveckling  genom  att  erbjuda information
och  rådgivning  i  frågor som rör svensk medverkan  i  dessa
program. Rådet svarar också för statistik och utvärdering som
rör det svenska deltagandet i programmen. Rådet är nationellt
kontaktorgan gentemot  Europeiska kommissionen för frågor som
rör samarbetet inom EU:s ramprogram.

Regeringen föreslår att  riksdagen  anvisar  14 389 000  kr
till EU/FoU-rådet för nästa budgetår.
U  t  s  k  o  t  t  e  t  tillstyrker regeringens förslag.
Riksdagen bör anvisa begärt anslagsbelopp.

26:8 Sunet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa det av  regeringen  föreslagna
anslagsbeloppet,  39 258 000  kr, för budgetåret 2004
under anslaget 26:8 Sunet.
Ett  motionsyrkande  om  bredbandsutbyggnad  för  att
möjliggöra distansstudier bör avslås.
Jämför reservation 31 (c).

Sunet (Swedish University  Computer  Network) binder samman i
första  hand  universitet  och  högskolor,  men  också  vissa
folkbibliotek och länsmuseer i ett  gemensamt datanätverk för
överföring  av  elektronisk  information.  Sunet  finansieras
genom detta anslag samt genom  avgifter  från universitet och
högskolor. Anslaget disponeras av Vetenskapsrådet.

Regeringen  föreslår  att  39  258  000  kr  anvisas  under
anslaget    för   nästa   budgetår.   Intäkterna   från   den
avgiftsbelagda  verksamheten  beräknas  till  ca 145 miljoner
kronor för 2004.
U  t  s k o t t e t  har inget att invända mot  regeringens
medelsberäkning. Det föreslagna anslagsbeloppet på 39 258 000
kr bör anvisas av riksdagen.

Centerpartiet  begär  i  motion  2003/04:Ub390 yrkande 23 ett
tillkännagivande    till    regeringen    om    behovet    av
bredbandsutbyggnad för att möjliggöra distansstudier  i  hela
landet.  Elektroniska  kommunikationsmöjligheter till rimliga
priser  är  en avgörande förutsättning  för  sådana  studier,
påpekar motionärerna.

U t s k o t t e t  föreslår avslag på motionsyrkandet.
Vetenskapsrådet    som    ansvarar    för    det    svenska
universitetsdatanätet  Sunet  har  under  2002  genomfört  en
utbyggnad  av  nätet.  Det  består  nu  av  ett  stamnät  med
kapaciteten  10  gigabit/s  som ansluter till högskolorna med
2,5 gigabit/s. Härigenom har kapaciteten ökats i takt med det
förväntade behovet.
Styrelsen för Sunet har under  hösten utsett en arbetsgrupp
som skall kunna ge styrelsen råd i  vad avser Sunets roll och
uppgifter. Arbetsgruppen skall inhämta synpunkter direkt från
universitet  och  högskolor och olika grupper  av  användare.
Bland   annat  skall  undersökas   utbildningens   behov   av
nätanvändning   och   särskilt   då   krav   som   ställs  av
distansutbildningen.

26:9 Centrala etikprövningsnämnden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa  det  av regeringen föreslagna
anslagsbeloppet, 4 110 000 kr,  för  budgetåret  2004
under anslaget 26:9 Centrala etikprövningsnämnden.

Den  nya  organisationen  för  etikprövning av forskning  som
avser människor startar sin verksamhet den 1 januari 2004.

Centrala etikprövningsnämnden  skall  pröva överklagande av
beslut  som  fattats  av  de  sex  regionala  nämnderna   för
etikprövning.   Nämnden   skall   även   utöva  tillsyn  över
efterlevnaden   av   lagen  (2003:460)  om  etikprövning   av
forskning  som  avser  människor  samt  de  föreskrifter  som
meddelats med stöd av lagen.
Regeringen föreslår under ett nytt anslag att till Centrala
etikprövningsnämnden för  budgetåret  2004  anvisas 4 110 000
kr.
U t s k o t t e t  anser att riksdagen skall anvisa begärda
medel till den nya myndigheten.

26:10 Regionala etikprövningsnämnder


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa  det  av regeringen föreslagna
anslagsbeloppet, 40 000 000 kr,  för  budgetåret 2004
under  anslaget 26:10 Regionala etikprövningsnämnder.
Ett motionsyrkande med förslag om annat anslagsbelopp
bör därmed avslås.
Jämför särskilt yttrande 4 (kd).

De regionala  etikprövningsnämnderna  är  sex nya myndigheter
som  fr.o.m.  den  1  januari  2004  prövar  ansökningar   om
etikprövning  enligt  lagen  (2003:460)  om  etikprövning  av
forskning  som  avser  människor.  Nämnderna  har  även  till
uppgift  att  pröva  vissa  frågor enligt lagen (2002:297) om
biobanker i hälso- och sjukvården m.m. De regionala nämnderna
skall ha kansli vid universiteten  i Uppsala, Lund, Göteborg,
Umeå och Linköping respektive vid Karolinska institutet.

I  budgetpropositionen anges att myndigheternas  verksamhet
finansieras  genom  avgifter.  För  2004  beräknar regeringen
kostnader för verksamheten till 40 miljoner kronor.
Regeringen    föreslår   att   riksdagen   till   Regionala
etikprövningsnämnder  under  ett  nytt  anslag för budgetåret
2004 anvisar 40 miljoner kronor.
Därutöver   tillförs  de  regionala  etikprövningsnämnderna
engångsvis 10 miljoner  kronor  från anslaget 25:73 Särskilda
utgifter inom universitet och högskolor  m.m.  för  att  dels
bygga  upp infrastrukturen, dels utjämna skillnader i faktisk
och förväntad ärendevolym under det första verksamhetsåret.
Kristdemokraterna  framför i sin budgetmotion 2003/04:Ub514
yrkande  3  att etikprövningsnämndernas  arbete  är  viktigt.
Enligt Kristdemokraterna  är det dock sannolikt att nämnderna
i ett uppbyggnadsskede inte kan utnyttja de beräknade medlen,
varför partiet vill överföra 20 miljoner kronor av dessa till
forskning och forskarutbildning.
U  t s k o t t e t  har inhämtat  närmare  upplysningar  om
anslaget från Utbildningsdepartementet.
Enligt  en  promemoria  som  inkom  till  utskottet  den 28
oktober     skall     verksamheten    vid    de    sex    nya
etikprövningsnämnderna   finansieras   med  avgifter.  Enligt
gjorda beräkningar kommer avgiftsintäkterna  under  2004  att
uppgå  till  40  miljoner  kronor.  För att avgifterna på ett
transparent sätt skall synas i statsbudgeten  har  en  modell
valts, där avgifterna inte betalas in till myndigheterna utan
på  s.k.  inkomsttitel.  I  stället konstrueras ett anslag på
statsbudgeten om 40 miljoner  kronor  som kommer att fördelas
mellan     etikprövningsnämnderna.    Konstruktionen     blir
saldoneutral  för  staten. Den totala summan för verksamheten
är densamma som de beräknade  avgifterna.  Regeringen  kommer
att   noga   följa   utvecklingen   av  avgiftsintäkterna  på
inkomsttiteln för att reglera anslaget efter verksamhet.
Mot  bakgrund av vad som nu redovisats  föreslår  utskottet
att  riksdagen   anvisar   det   av   regeringen   föreslagna
anslagsbeloppet  på  40  miljoner  kronor  till  de regionala
etikprövningsnämnderna.    Därmed    bör    riksdagen   avslå
motionsyrkandet om ett lägre anslagsbelopp.

26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa  det  av regeringen föreslagna
anslagsbeloppet, 110 872 000 kr,  för budgetåret 2004
under   anslaget   26:11   Särskilda   utgifter   för
forskningsändamål. Ett motionsyrkande med  förslag om
annat anslagsbelopp bör därmed avslås.
Jämför särskilt yttrande 4 (kd).

Regeringen  föreslår  att  riksdagen  under  anslaget   26:11
Särskilda utgifter för forskningsändamål anvisar 110 872  000
kr för nästa budgetår.

Från anslaget har överförts 4 miljoner kronor till anslaget
26:9   Centrala  etikprövningsnämnden.  Som  tidigare  nämnts
beräknar  regeringen  under anslaget tillfälliga medel om 2,5
miljoner kronor till Institutet för rymdfysik (26:4).

Regeringen avser att utnyttja  anslaget  för följande ändamål
med fördelning på anslagsposter:

I.    Bidrag till Kungl. Vetenskapsakademien
II.
III.  Bidrag till Svenska Institutet i Rom
IV.
V.    Bidrag till Svenska Institutet i Athen
VI.
VII.  Bidrag till Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul
VIII.
IX.   Svenska Barnboksinstitutet
X.
XI.   Bidrag till Fulbrightkommissionen
XII.
XIII. Bidrag till Institutet för framtidsstudier
XIV.
XV.   Bidrag till Imego AB
XVI.
XVII. Bidrag   till   EISCAT  (European  Incoherent   Scatter
Facility)
XVIII.
XIX.  Medel till Institutet för rymdfysik
XX.
XXI.  Nobelmuseum
XXII.
XXIII.Bidrag till Vetenskap och allmänhet samt
XXIV.
XXV.  Till regeringens förfogande.
XXVI.
Kristdemokraterna minskar  anslaget  med  9 miljoner kronor i
sitt  budgetalternativ  (motion  2003/04:Ub514   yrkande  3).
Minskningen   avser   hela   anslagsposten  Till  regeringens
förfogande.

U t s k o t t e t,  som inte  har  något  att  invända  mot
medelsberäkningen  under anslaget, föreslår att riksdagen med
avslag  på  motionsyrkandet   i  denna  del  anvisar  det  av
regeringen föreslagna anslagsbeloppet.

Vissa forskningsområden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  samtliga  motionsyrkanden   om
prioritering  av  vissa  forskningsområden. Utskottet
hänvisar  till  att den närmare  fördelningen  av  de
statliga     forskningsresurserna     ankommer     på
forskningsfinansierande     myndigheter     och    på
universitet och högskolor.

Motionerna

I ett stort antal motioner läggs fram förslag om prioritering
av vissa forskningsområden.

Vänsterpartiet  framhåller i motion 2003/04:MJ410  yrkande  7
betydelsen  av  fortsatt   forskning  för  att  vetenskapligt
fastställa elöverkänslighet.  Det krävs en allsidig forskning
där tekniker, medicinsk kompetens  av alla slag och människor
som   upplever   problem  med  elöverkänslighet   samarbetar.
Forskningen  bör  också  inriktas  mot  att  dokumentera  och
utvärdera åtgärder för rehabilitering och symtomlindring.

I motion 2003/04:Ub455  (s)  begärs  att regeringen snarast
låter  göra en översyn av den forskning som  utförts  om  hur
elektromagnetiska fält och särskilt strålning från master för
mobiltelefonnät    påverkar    människor.    Enligt    motion
2003/04:Ub476 (s) är det nödvändigt med fortsatt forskning om
effekter  på  människors  hälsa av elektromagnetisk strålning
från t.ex. mobiltelefoner.  Regeringen  bör  i  den  kommande
forskningspolitiska  propositionen  peka  på behovet av denna
forskning.
Enligt motion 2003/04:Bo296 (s) yrkande 4  bör man överväga
möjligheten till ett framtida forskningsanslag för utveckling
av medicinsk forskning om elöverkänslighet och  om effekterna
på hälsan av elektromagnetiska fält.
Ökade   resurser   till  forskning  kring  elöverkänslighet
efterfrågas i motion 2003/04:Bo256  (c)  yrkande  5.  Det  är
också  viktigt  med  forskning  om  hur  skador  från den nya
tekniken skall kunna undvikas, framhåller motionärerna.
I  motion  2003/04:Ub268  (mp)  föreslås  en  utredning  om
inrättande av dels ett nationellt forskningsprogram,  dels en
forskarskola      avseende     biologiska     effekter     av
elektromagnetiska  fält.  Enligt  motion  2003/04:MJ398  (mp)
behövs  forskning på  radiofrekventa  fält  (yrkande  4)  och
forskning  om interaktion mellan elektriska fält i luftrummet
(yrkande 8)  för  att  utröna  hur  alla  dessa fält påverkar
människors  hälsa.  Ökad  forskning  behövs också  vad  avser
strålning från elektromagnetiska fält  vid  basstationer  och
master  för  mobiltelefoni,  enligt motion 2003/04:Bo259 (mp)
yrkande 3.

Vikten  av  att  stödja  forskning   inom  funktionsgenomiken
betonas  i ett par motioner. I motion 2003/04:Ub403  (kd,  m,
fp)  begärs   att   regeringen   låter  utreda  den  framtida
finansieringen av den funktionella  genomforskningen  och att
nämnda     utredning     skall     vara     slutförd    inför
budgetpropositionen  för  2005.  I  motion 2003/04:Ub508  (s)
framhåller  motionären  att  ett  nytt  femårigt   nationellt
program, Biobank Sweden 2005, bör tas fram med början 2005. I
båda  motionerna hänvisas till att forskningsstödet till  två
nuvarande  konsortier,  Swegeneprogrammet i södra Sverige och
Wallenberg Consortium North  i  resten  av landet, kommer att
upphöra.

I   motion   2003/04:Sf401   (kd)   yrkande   4  begärs   ett
tillkännagivande  om  behovet  av att inrätta en professur  i
försäkringsmedicin. Regeringen bör  enligt motionärerna verka
för  att  inrätta  kliniska  professurer  vid  högskolorna  i
samarbete  med sjukvården och försäkringskassans  lokala  och
regionala kontor.

Behovet av forskning  som gäller patienter över 75 år påpekas
i motion 2003/04:So418  (m) yrkande 9. Vetskapen om de äldsta
och sjukaste patienterna  är  ofta  bristfällig.  Forskningen
måste intensifieras och klinisk forskning säkerställas.

Riksdagen bör enligt motion 2003/04:So642 (kd) yrkande 7 göra
ett uttalande om behovet av forskning och kompetensutveckling
kring rehabiliteringen av funktionshindrade. Som en  resurs i
detta    sammanhang    nämner    motionärerna   Centrum   för
handikappvetenskap vid universiteten  i Linköping och Örebro,
där omfattande forskning kring funktionshinder bedrivs.

Ökat  stöd  till  forskning om grön rehabilitering  begärs  i
motion 2003/04:
Ub395 (c) yrkande 1. Motionärerna påpekar att många som i dag
går sjukskrivna skulle  ha  nytta  av rehabilitering inom det
gröna  området, dvs. av att vistas och  röra  sig  i  parker,
trädgårdar och naturområden.

Den kroniska  smärtsjukdomen  fibromyalgi  drabbar allt yngre
människor,  framhåller  motionärerna  i motion  2003/04:Ub461
(m).  De  flesta  är kvinnor. Forskning om  vad  som  orsakar
fibromyalgi behövs och är av största vikt.

Enligt motion 2003/04:Ub501  (s)  behövs  forskning om migrän
för   att  öka  kunskaperna  om  migrän,  dess  orsaker   och
behandling.

Forskning    inom   designområdet   lyfts   fram   i   motion
2003/04:Kr230   (m)   yrkande   2.   Motionärerna  anser  att
konsthantverkets,    formgivningens   och   industridesignens
historia,   liksom  den  samtida   designen,   behöver   både
dokumenteras och analyseras.

I motion 2003/04:Ub434  (s)  begärs att riksdagen uttalar sig
för etablering av ett forskningsinstitut    Baltic  Business
Research   Institute      i  Kalmar  län,  ett  projekt  som
Regionförbundet i Kalmar län och Baltic Business School tagit
initiativ  till.  Motionärerna  framhåller  att  samarbete  i
Östersjöregionen inte  bara  är  en  regional  utan  också en
nationell  angelägenhet.  Det  bör därför finnas ett statligt
intresse    att    aktivt    stödja    förslaget    om    ett
forskningsinstitut.

Behovet av forskning om social ekonomi understryks  i  motion
2003/04:
Ub489 (s). Enligt motionen finns det i dag viss forskning men
ingen heltäckande kartläggning av den sektor i samhället  som
bedriver  ekonomisk  verksamhet i demokratiska organisationer
och föreningar.

Enligt  motion  2003/04:Ub510   (c)   är   det   viktigt  att
kunskaperna  om  Bottenvikens ekologi ökar, så att människans
nyttjande  av kustområdet  och  skärgården  kan  ske  på  ett
långsiktigt  hållbart  sätt.  Möjligheterna  att  inrätta  en
marinbiologisk   forskningsstation  på  Seskarö  i  Haparanda
skärgård bör därför utredas.

Vetenskapsrådet bör  enligt motion 2003/04:T474 (c) yrkande 9
ges  i  uppdrag  att  initiera  forskning  kring  interaction
design.  Frågan  om  användarvänlighet   och   utformning  av
specialanpassade gränssnitt för funktionshindrade  och  äldre
användare  har varit eftersatt i den svenska IT-diskussionen,
hävdar motionärerna.  Regeringen  bör  ta  initiativ till att
stärka forskningen kring interaction design som ett led i att
öka   den   offentliga  sektorns  IT-baserade  service   till
medborgarna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   anser    att   riksdagen   bör   avslå   samtliga
motionsyrkanden  som  i   och   för  sig  rör  angelägna  och
intressanta forskningsområden.

Utskottet   erinrar   om  att  statsmakterna   vad   gäller
resurserna  till grundforskning  endast  fattar  övergripande
beslut om fördelningen  av  de statliga forskningsmedlen. Den
närmare  fördelningen  av  de  statliga  forskningsresurserna
ankommer på forskningsfinansierande  myndigheter,  som  bl.a.
Vetenskapsrådet, och på universitet och högskolor, vilka  har
att  fatta beslut utifrån vetenskapliga kvalitetsbedömningar.
Genom bl.a. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
(FAS)  och  Forskningsrådet  för  miljö, areella näringar och
samhällsliv (Formas) ges stöd till behovsstyrd forskning inom
respektive myndighets område. Också  här  är  det myndigheten
som svarar för den närmare fördelningen av forskningsmedlen.
Som exempel på forskning som uppfyller såväl  krav  på  hög
vetenskaplig kvalitet som samhällelig relevans vill utskottet
peka på de insatser som redan gjorts och görs inom ett område
som    aktualiseras   i   flera   av   motionerna,   nämligen
elektromagnetisk strålning och ohälsa. I regleringsbrevet för
budgetåret   2001  fick  Forskningsrådet  för  arbetsliv  och
socialvetenskap  (FAS)  regeringens uppdrag att bevaka frågor
som  rör  forskning om elöverkänslighet.  Genom  bl.a.  detta
forskningsråd  finansieras  projekt  om  elöverkänslighet och
hithörande frågor. Enligt regeringsbeslut  i  juni 2002 skall
FAS  vartannat  år,  med  början  år  2003,  dokumentera  och
informera om kunskapsläget i samråd med de forskningsaktörer,
myndigheter och andra som FAS finner lämpligt. Enligt uppgift
beräknas en rapport föreligga i december 2003.

6 Anslagen inom utgiftsområde 16


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret  2004
anvisar   anslagen   inom   utgiftsområde  16  enligt
regeringens förslag.
Jämför särskilda yttranden 2  (m), 3 (fp), 4 (kd) och
5 (c).

Regeringens och oppositionspartiernas förslag

En sammanställning av regeringens  och  oppositionspartiernas
budgetförslag    för   utgiftsområde   16   Utbildning    och
universitetsforskning finns i bilaga 3 till detta betänkande.

Utskottet  har  i   avsnitten   2   Barnomsorg,  skola  och
vuxenutbildning,  3  Högskoleverksamhet,   4  Vissa  centrala
myndigheter   m.m.   och  5  Nationella  och  internationella
forskningsresurser m.m. redogjort för innehållet i förslagen.

Utskottets ställningstagande

I  de  föregående  avsnitten   har  utskottet  redovisat  sin
bedömning  av  regeringens och oppositionspartiernas  förslag
inom olika delar  av  utgiftsområdet  och där tagit ställning
till  samtliga  berörda  yrkanden. Utskottet  har  tillstyrkt
regeringens förslag.

Utskottet  föreslår  att  riksdagen   för  budgetåret  2004
anvisar  anslagen  inom  utgiftsområde 16 enligt  regeringens
förslag (kolumnen Regeringens förslag i bilaga 3).</pre><pre>
Reservationer



Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden
har föranlett följande reservationer.  I  rubriken anges inom
parentes    vilken   punkt   i   utskottets   förslag    till
riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.


1. Förberedelser för förändring av gymnasieskolan
(punkt 1)  fp

av Ulf Nilsson  (fp), Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets  förslag  under  punkt  1  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub515 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi menar att  förberedelserna  för  att  driva igenom en stor
förändring av gymnasieskolan omedelbart skall avbrytas. Någon
proposition på grundval av gymnasiekommitténs  betänkande bör
inte läggas fram då detta inte duger som beslutsunderlag. Det
är  flera  remissinstanser  som  instämmer  med  oss i  denna
slutsats. Kommittén beräknar omställningskostnaderna till 500
miljoner  kronor men det kan befaras att de blir ännu  högre.
Folkpartiet anser att dessa resurser bättre kan användas till
att höja kvaliteten inom utbildningsväsendet.


2. Skolverkets roll (punkt 2)  kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  2  borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  som
framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkande 33.

Ställningstagande

Kristdemokraterna  anser  att det är positivt att Skolverkets
uppgifter blivit mer renodlade  i samband med att Myndigheten
för skolutveckling inrättades liksom  att verkets roll blivit
tydligare  när  det  gäller  tillsyn  av  skolor.   I   detta
sammanhang vill vi betona alla skolors likhet inför lagen och
påpeka att tillsynen skall gälla alla skolor oavsett huvudman
och   inriktning.   Kristdemokraterna  anser  att  Skolverket
behöver ha en friare  roll gentemot regeringen och att verket
inte bör vara ett stabsorgan.  Genom  att  det  fungerar  som
stabsorgan  försämras  verkets  trovärdighet och kritiken mot
regeringen försvåras.


3. Nationellt kvalitetsinstitut (punkt 3)  m, fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Ana  Maria Narti
(fp),  Tobias  Billström  (m), Axel Darvik (fp) och  Håkan
Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att utskottets förslag  under  punkt  3  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som
framförs   i   reservationen.   Därmed   bifaller   riksdagen
motionerna

2003/04:Ub252,
2003/04:Ub367 yrkande 29,
2003/04:Ub388 yrkande 15,
2003/04:Ub392 yrkande 11,
2003/04:Ub427 yrkande 3 samt
2003/04:Ub472 yrkandena 1 och 4.

Ställningstagande

Statens uppföljning och utvärdering av skolans resultat måste
förstärkas och vi  anser därför att ett fristående nationellt
kvalitetsinstitut   bör   inrättas.   Genom   att   förbättra
uppföljning och utvärdering  och göra den mer tillgänglig för
elever,  föräldrar och personal  höjs  kvaliteten  i  skolan.
Institutet  bör  såväl granska och bedöma enskilda skolor som
sammanställa   övergripande    uppgifter    för    nationella
jämförelser.  Syftet  bör  vara att utveckla kvalitetsarbetet
och kvalitetsutvecklingen inom skolan.


4. Insatser mot läs- och skrivsvårigheter m.m. (punkt
4)  c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets förslag  under  punkt  4  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkande 10.

Ställningstagande

Centerpartiet  vill  genomföra  en  satsning  för  att stärka
kompetensen    och    öka    insatserna    mot    läs-    och
skrivsvårigheter/dyslexi  samt dyskalkyli. I genomsnitt finns
det  ett  till  två  barn  i  varje   klass   med   läs-  och
skrivproblem/dyslexi. Likaså finns elever med svårigheter med
det  matematiska tänkandet, dyskalkyli. Med rätta insatser  i
tidig ålder kan skolan ge dessa elever möjlighet och lust att
lära samt  ett  stärkt  självförtroende.  Det behövs stöd och
lämpliga      insatser,     t.ex.     extra     undervisning,
specialundervisning, särskilda hjälpmedel.

Enligt vår mening  bör  ett antal olika åtgärder genomföras
för att utveckla detta område. Specialisttjänster för lärare,
t.ex.  resurslärare  för  läs-   och   skrivutveckling   samt
matematik,  bör  inrättas.  Skolverket  bör  sammanställa  en
nationell databas med exempel på hur olika skolor arbetar med
läs-  och  skrivproblem.  Olika typer av tester bör införas i
syfte att tidigt kunna upptäcka de elever som har olika slags
läs- och skrivsvårigheter.  Vidare bör forskning stimuleras i
frågor om läs- och skrivsvårigheter  och  lärare  bör också i
större utsträckning periodvis eller på deltid kunna  ägna sig
åt forskning. Lämpliga läromedel behöver utvecklas för  dessa
barn och därutöver behöver skolbiblioteken få sådana resurser
att de kan spela en viktig roll i skolarbetet.

5. Undervisning om narkotikans effekter (punkt 5)  m

av Sten Tolgfors (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets  förslag  under  punkt  5 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad som
framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:So414 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi  anser  att undervisningen om narkotikans verkningar skall
påbörjas tidigare än vad som görs i dag för att få effekt.


6. Elevhälsa (punkt 6)  v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  6  borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  som
framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub292 yrkande 24.

Ställningstagande

Vänsterpartiet  anser  att arbetet med elevhälsa framför allt
måste vara förebyggande.  För  att  skapa  en  god  miljö för
utveckling  och  lärande  måste  skolan se till att barn  och
ungdomar  får en ökad kunskap om hälsofrågor.  Elevers  hälsa
måste också  finnas  med som en medveten tanke i skolans alla
verksamheter och det måste  därför finnas nödvändig kompetens
för dessa frågor på skolan. Elevhälsans  organisation behöver
anpassas  för  att  möta  en alarmerande utveckling  när  det
gäller ökning av olika typer av psykiska problem hos barn och
unga. Satsningarna på ökad  personaltäthet  i skolan borde ge
utrymme för en förstärkning av skolans elevhälsoarbete  genom
att    skolsköterskor,   skolkuratorer   och   skolpsykologer
anställs.  Denna grupp kan ses som en primärvård för barn och
unga och bör  också  kunna  utgöra  en  samarbetspartner till
barn- och ungdomspsykiatrin. Genom att stötta barn tidigt kan
ohälsa      senare      förhindras.     Samarbetet     mellan
barnavårdscentraler och den kommunala elevhälsoorganisationen
bör därför också utvecklas.  Vi  menar  att  Myndigheten  för
skolutveckling bör få i uppdrag att följa, initiera och verka
för  ökat  samarbete  mellan berörda instanser i frågor kring
barns och ungas hälsa.


7. Klassmorfar (punkt 7)  kd, mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets  förslag  under  punkt  7  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub271 yrkande 34.

Ställningstagande

Skolan behöver  fler  vuxna och många barn behöver också fler
vuxna män som förebilder i den dagliga verksamheten. Ett sätt
som  nått  framgång  de  senaste   åren  är  de  projekt  med
klassmorfar där skolor på försök anställt  äldre personer som
en resurs i skolan. Försöken startade för ett  antal år sedan
i Stockholms län men har sedan spridit sig till  ett  flertal
regioner. Resultaten har varit mycket positiva och visar  att
närvaron  av  personer  från  en  annan  generation  både har
bidragit  till  ett  bättre pedagogiskt klimat och varit  ett
stort  stöd  för barnen.  Projekten  har  subventionerats  av
staten men nu  är  pengarna för denna verksamhet slut i många
kommuner. Vi menar att  dessa  projekt  bör  få möjlighet att
ytterligare utvecklas.


8. Ekeskolan och Hällsboskolan (punkt 9)  m, fp, kd, c

av  Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana  Maria  Narti
(fp),  Tobias  Billström  (m),  Axel  Darvik (fp), Torsten
Lindström (kd) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets  förslag under punkt  9  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som
framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub377 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi  befarar att beslutet att lägga ned de  fasta  skoldelarna
vid Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna kommer att
innebära  att  många  elever  med multihandikapp inte får den
hjälp de behöver. Att undervisa  dessa  elever  ställer stora
krav  på  pedagogisk  kompetens  liksom  kunskap  om tekniska
hjälpmedel,  något som inte finns i kommunerna. Många  elever
har också känt en trygghet i att få gå i en skola tillsammans
med andra med  samma  funktionshinder. Enligt gällande regler
skall elever kunna komma  till  de  resurscenter som skolorna
omvandlats till och fullgöra sin skolplikt  under viss tid.
Vad detta innebär är oklart. Samtidigt växer  kön  av  elever
som önskar få sin undervisning vid dessa skolor.

Vi anser att det är nödvändigt att de fasta skoldelarna  på
Ekeskolan  i  Örebro  får  vara  kvar och utvecklas vid dessa
skolor   för   att   möta  behoven  hos  barn   med   svårare
funktionshinder. Regeringen bör ompröva sitt beslut att lägga
ned dessa skolor.

9. Uppföljning av bidraget till personalförstärkningar
(punkt 10)  fp

av Ulf Nilsson (fp),  Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag  under  punkt  10  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub417 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi    anser    att    uppföljningen    av    bidraget    till
personalförstärkningar   i   skola   och   fritidshem   måste
förbättras. En resursförstärkning av den omfattning som detta
bidrag  innebär skall ha som mål att öka skolans kvalitet  på
bästa möjliga  sätt,  enligt vår mening. En uppföljning måste
givetvis bedöma huruvida  bidraget  uppfyller  detta mål. Den
gällande   konstruktionen  på  bidraget  medför  att  andelen
obehöriga lärare  ökar,  vilket är negativt. Vi i Folkpartiet
menar att principen vid anställning bör vara att den aktuella
personen skall ha rätt utbildning  för  det  arbete  som  han
eller hon skall utföra.


10.Fördelningen av studieplatser för vuxna (punkt 11) 
c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 11 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad som
framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ub391 yrkande 16
samt avslår motion
2003/04:Ub452.

Ställningstagande

För  många  människor är utbildning anordnad av  folkrörelser
och  studieförbund  det  enda  alternativet  att  skaffa  sig
kunskap  och  därmed  öka sina möjligheter till inflytande. I
det  nya  riktade  statsbidraget  till  vuxenutbildning,  som
infördes den 1 januari  2003,  har  regeringen beräknat medel
för   ca   46   500   platser.   Centerpartiet    anser   att
studieförbunden  bör  tillföras  5 000 platser åren 20032005
genom en omfördelning av det totala antalet årsstudieplatser.

11.Principer för resursfördelning mellan lärosätena
till grundläggande utbildning (punkt 15)  m

av Sten Tolgfors (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att utskottets förslag under  punkt  15  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  vad  som  anförs  i
reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Ub290 yrkandena 4 och 8 och
2003/04:N341 yrkande 10,
bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub414 yrkandena 1 och 5 och
2003/04:Ub499 yrkande 19
samt avslår motionerna
2003/04:Ub249,
2003/04:Ub347,
2003/04:Ub390 yrkande 1,
2003/04:Ub414 yrkande 2,
2003/04:Ub516 yrkande 4 och
2003/04:Bo226 yrkande 4.

Ställningstagande

I dag finns  stora  begränsningar när det gäller studenternas
fria  val, vilket motverkar  den  institutionella  konkurrens
mellan olika lärosäten som vi anser är bra för landet. Enligt
vår mening  bör både plats- och medelstilldelningen styras av
studenternas  efterfrågan.  Att  studenten själv får bestämma
var  han  eller  hon  vill  förlägga  sin  utbildning  kommer
sannolikt att leda till att vissa utbildningar,  dit få söker
sig,  läggs  ned  medan  andra med stort efterfrågetryck  kan
byggas ut. Då tvingas lärosätena  profilera  sig  bättre  och
anstränga  sig  för att dra till sig sökande, vilket vi anser
angeläget. I en övergångsperiod  är  en  tänkbar  modell  att
hälften av medlen följer studenten till inskrivningen och att
hälften ges lärosätet vid examen.


12.Principer för resursfördelning mellan lärosätena
till grundläggande utbildning (punkt 15)  fp

av  Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att  utskottets  förslag  under  punkt  15 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad som
framförs   i   reservationen.   Därmed   bifaller   riksdagen
motionerna
2003/04:Ub249 och
2003/04:Ub414 yrkandena 1, 2 och 5,
bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub290 yrkandena 4 och 8,
2003/04:Ub499 yrkande 19 och
2003/04:N341 yrkande 10
och avslår motionerna
2003/04:Ub347,
2003/04:Ub390 yrkande 1,
2003/04:Ub516 yrkande 4 och
2003/04:Bo226 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi  anser  att  det  nu  är  dags  att se över det system som
infördes 1993. För högskolornas del  har  detta system kommit
att  innebära en stor osäkerhet, eftersom endast  hälften  av
studenterna  avlägger  examen. Systemet är inte anpassat till
att  många  studenter  i  dag   bara  läser  kortare  kurser.
Högskolan vet aldrig i förväg hur  många  lärare  den har råd
att  anställa. Dessutom finns en inbyggd risk att högskolorna
i längden  frestas  att sänka kvalitetskraven för att få full
ersättning. En händelse  vid Luleå tekniska universitet våren
2003 illustrerar detta.

Det är den enskilda individen  som  bäst  vet vad han eller
hon är lämpad att läsa. Antalet platser på olika utbildningar
matchar i dag inte alls studenternas intresse. Vi vill därför
ha  ett  system  med  studentpeng, som innebär att  det  blir
studenternas  val  som avgör  fördelningen  av  platser  både
mellan skilda ämnen  och  yrkesutbildningar  och mellan olika
lärosäten.   Centraliseringen  av  platstilldelningen   måste
minska.  Resursfördelningssystemet   bör   utformas   så  att
högskolor som har ett högt sökandetryck tillförs mer resurser
om de har möjlighet och är intresserade av att utöka för  att
möta ett högt sökandetryck.

13.    Principer för resursfördelning mellan
lärosätena till grundläggande utbildning (punkt 15)
 kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 15 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Ub499 yrkande 19,
2003/04:Ub516 yrkande 4 och
2003/04:Bo226 yrkande 4,
bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub290 yrkande 8,
2003/04:Ub414 yrkande 1 och
2003/04:N341 yrkande 10
samt avslår motionerna
2003/04:Ub249,
2003/04:Ub290 yrkande 4,
2003/04:Ub347,
2003/04:Ub390 yrkande 1 och
2003/04:Ub414 yrkandena 2 och 5.

Ställningstagande

Enligt  Kristdemokraternas  mening skall studenternas  val  i
högre  grad  än  i  dag vara avgörande  för  fördelningen  av
högskoleplatser. Vi vill  se  ett  system  där  en  antagning
garanterar   studenten  en  enklare  bostad.  Utbyggnaden  av
studentbostäder  bör följa utbyggnaden av högskolan genom att
bostadssituationen  på  de  olika högskoleorterna beaktas vid
fördelningen av nya utbildningsplatser.  Det är också viktigt
att de orter som tilldelas nya utbildningsplatser  får besked
om detta så tidigt som möjligt, så att de kan beakta  detta i
sin bostadsplanering på bästa sätt.


14.Principer för resursfördelning mellan lärosätena
till grundläggande utbildning (punkt 15)  c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 15 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub390 yrkande 1,
bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub249 och
2003/04:Ub414 yrkande 2
samt avslår motionerna
2003/04:Ub290 yrkandena 4 och 8,
2003/04:Ub347,
2003/04:Ub414 yrkandena 1 och 5,
2003/04:Ub499 yrkande 19,
2003/04:Ub516 yrkande 4,
2003/04:N341 yrkande 10 och
2003/04:Bo226 yrkande 4.

Ställningstagande

De förändringar som har skett inom högskolan  under de senare
åren kräver en översyn av tilldelningssystemet,  i  syfte att
stärka   lärosätenas   självständighet   och  möjlighet  till
långsiktigt kvalitetsarbete. Särbehandlingen  av sommarkurser
under  2002  är  ett  exempel  på en förändring som  påverkat
förutsättningarna för verksamheten vid lärosätena.


15.Principer för resursfördelning mellan lärosätena
till forskning och forskarutbildning (punkt 16)  m,
fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Ana  Maria Narti
(fp), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 16 borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub414 yrkande 18.

Ställningstagande

Samtidigt som resurserna till forskning  är  alltför  knappa,
överförs de i dag till alltfler högskolor. Alltfler högskolor
utvidgar dessutom sina forskningsområden. En stat av Sveriges
storlek kan inte sprida resurserna för kvalificerad forskning
över  alla  högskolor  och  universitet  efter  en matematisk
rättvisemodell.  Nydanande  grundforskning  kräver  att   det
existerar  forskningsmiljöer  där det är möjligt att etablera
en  kritisk  massa  av forskare. Detta  visar  internationell
erfarenhet. De tillgängliga forskningsresurserna måste därför
koncentreras till ett  mindre  antal lärosäten och ett mindre
antal  institutioner  i  landet.  Beslut  om  tilldelning  av
forskningsmedel  skall inte bygga på  tradition,  och  därför
skall inga lärosäten  nya eller gamla  automatiskt få samma
tilldelning år från  år. Vissa resurser måste också sättas av
för fördelning till högskolor  där  intressanta  förslag till
nysatsningar  presenteras.  Forskningsprojekt  som bygger  på
samarbeten   mellan  olika  universitet  och  högskolor   bör
uppmuntras vid tilldelning av resurser, eftersom framgångsrik
forskning förutsätter utbyte mellan kvalificerade forskare.


16.Fler platser i vårdutbildningar (punkt 17)  kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  17 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:So640 yrkande 12.

Ställningstagande

Inom  hälso-  och sjukvården har personalens hängivenhet  och
arbetsvilja utnyttjats  maximalt,  vilket  bl.a. resulterat i
att  många förlorat gnistan. Detta är oroande  tendenser  som
kan få  irreparabla konsekvenser om de inte förändras snabbt.
Fler utbildningsplatser  måste  skapas  för  både  läkar- och
sjuksköterskeprogrammen samt inom omvårdnadsprogrammen.


17.Fler platser i lärarutbildning (punkt 19)  c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt 19 borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub304 yrkande 2
och avslår motion
2003/04:Ub393 yrkande 2.

Ställningstagande

Antalet  specialpedagoger  i  landets kommuner  är  ännu  för
litet. Stora insatser görs på många håll, men en flaskhals är
antalet  utbildningsplatser  på  lärarhögskolorna.  Att  inte
permanenta  den  satsning  på  specialpedagogutbildning   som
gjordes i tilläggsbudgeten för 2002 ger helt fel signaler.


18.Fler fristående högskolor (punkt 21)  m

av Sten Tolgfors (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 21 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub290 yrkandena 10 och 11.

Ställningstagande

Den  ökade internationella konkurrensen understryker  behovet
av en större institutionell konkurrens mellan lärosätena inom
landet.  I  syfte att ytterligare bidra till ökad profilering
och mångfald  vill vi fortsätta den utveckling av högskolor i
stiftelseform som  Chalmers tekniska högskola och Högskolan i
Jönköping varit föregångare  för. Utvecklingen vid dessa båda
högskolor har varit utomordentligt positiv. Den friare formen
har  främjat  den  kreativa  kraften  och  förnyelseförmågan.
Stiftelsehögskolor  behöver  kapital   som   grund   för  sin
verksamhet. Staten bör avsätta två miljarder kronor i  sådant
kapital, för att möjliggöra övergången till stiftelseform för
en  större högskola eller universitet och en mindre högskola.
Regeringen bör erbjuda alla landets universitet och högskolor
denna möjlighet till dynamisk frigörelse.

Det  finns  anledning  att  i  framtiden  även  pröva andra
organisatoriska former för universitet och högskolor  som kan
gynna den akademiska friheten och excellensen.

19.Framtida ökning av anslagen till forskning och
forskarutbildning (punkt 23)  m, fp

av  Ulf  Nilsson  (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria Narti
(fp), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag  under  punkt  23  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub290 yrkande 17
och avslår motion
2003/04:Ub390 yrkande 30.

Ställningstagande

Starka och självständiga  universitet  och  högskolor  är  en
förutsättning  för  forskningens  frihet  som Sverige bör slå
vakt  om.  Anslagen till forskning och forskarutbildning  vid
universitet  och  högskolor, de s.k. fakultetsanslagen, måste
öka i framtiden. Denna  åtgärd  skall ses som en förstärkning
av den fria forskningen.


20.    Framtida ökning av anslagen till forskning
och forskarutbildning (punkt 23)  c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag  under  punkt  23  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub390 yrkande 30
och avslår motion
2003/04:Ub290 yrkande 17.

Ställningstagande

Det kvarstår  en mängd praktiska problem med genomförandet av
1998 års reform  av  forskarutbildningen.  För att komma till
rätta med problemen är det viktigt att resurser satsas på att
omvandla     stipendier     och     utbildningsbidrag    till
doktorandtjänster.  Detta  är  av  särskilt  stor  vikt  inom
humaniora och samhällsvetenskap, där  problemen  är  störst i
dagsläget.   Regeringen  bör  arbeta  för  en  omvandling  av
utbildningsbidrag   till   doktorandtjänster   och   för  att
doktorander  inte  skall behöva ha stipendier som huvudsaklig
inkomstkälla.


21.Kravet på full kostnadstäckning (punkt 24)  m, kd

av Sten Tolgfors  (m),  Tobias  Billström  (m) och Torsten
Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets  förslag under punkt 24  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub318
och avslår motion
2003/04:Sk285 yrkande 2.

Ställningstagande

Cancerfonden   är   huvudfinansiär  av  cancerforskningen   i
Sverige. Drygt 75 % av de svenska forskningsprojekt om cancer
som forskare initierar  och  söker  anslag  till  i nationell
konkurrens   får   stöd   av   Cancerfonden.  Kraven  på  den
vetenskapliga nivån är mycket höga.  Genom  en  rad initiativ
under  årens  lopp har Cancerfonden bidragit till att  svensk
cancerforskning på flera områden blivit världsledande. Staten
har fram till beslutet  2000  givit  ett  indirekt  stöd till
Cancerfondens  projekt  genom  att  dessa  var  befriade från
hyreskostnad. Cancerfonden är en ideell organisation  med ett
brett   folkligt  stöd.  Höga  administrativa  kostnader  hos
ideella organisationer  inverkar  negativt  på givarnas vilja
att   skänka   pengar.   Cancerfondens   egna  administrativa
kostnader är endast 6 %. Med hänsyn till Cancerfondens  unika
ställning  som  forskningsfinansiär  är det ytterst angeläget
att påslaget vid lärosätena stannar vid  de  tolv  procenten.
Fortsatt undantag från lokalkostnaden bör gälla.


22.Högskoleavgifter för studenter från länder utanför
EES (punkt 25)  kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt 25 borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub499 yrkande 20.

Ställningstagande

Avgiftsfriheten  för  svenska  studenter  i  högskolan  skall
enligt  min  mening  ligga  fast. Av EES-avtalet  följer  att
studenter inom EES också omfattas  av  denna  avgiftsfrihet i
den   svenska   högskolan.   Inte   minst  mot  bakgrund   av
resursbristen  inom  högskolan anser vi  kristdemokrater  att
lärosätena däremot bör  ges möjlighet att ta ut avgifter från
studenter   från   länder   utanför    EES.    I    dag   får
uppdragsutbildning  bara  anordnas  på  uppdrag  av annan  än
enskild. Högskoleförordningen bör ses över för att möjliggöra
en  försäljning  av  utbildning  även till enskilda studenter
från länder utanför EES, med start  vid  halvårsskiftet 2004.
Lärosätenas  möjligheter  att  ta  ut  avgifter   och   vilka
skyldigheter   detta  innebär  bör  regleras  i  en  särskild
förordning.


23.Distansutbildning (punkt 26)  kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets  förslag  under  punkt  26  borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub499 yrkande 8.

Ställningstagande

En  viktig  insats för högskoleutbildning på distans görs vid
de kommunala  lärcentren.  Denna  verksamhet borde utökas för
att göra högre utbildning tillgänglig för fler. För detta har
lärosätena ansvar.


24.    Inrättande av ett oberoende kvalitetsinstitut
för den högre utbildningen m.m. (punkt 27)  fp

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti  (fp) och Axel Darvik
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets förslag under punkt  27  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub414 yrkandena 8 och 9.

Ställningstagande

Högskoleverkets ställning som ämbetsverk under regeringen kan
i  längden  försvaga  verkets   möjligheter  att  bedriva  en
självständig granskning av kvaliteten vid landets universitet
och  högskolor. Den viktigaste utvärderingen  av  de  svenska
läroanstalternas  insatser,  nämligen  av  deras  förmåga att
bedriva en för studenterna högkvalitativ utbildning,  måste i
stället  utövas  av  andra  institutioner, vilkas arbete inte
riskerar  att politiseras. Man  bör  överväga  att  bryta  ut
kvalitetsgranskningen  ur Högskoleverket och placera den i en
självständig  institution,  ett  oberoende  kvalitetsinstitut
utom  räckhåll  för  politisk  och  ekonomisk  styrning  från
regeringen.  Institutet   bör  bestå  av  representanter  för
ämnesområden,  discipliner  och   vetenskapliga  tidskrifter.
Högskoleverkets     roll     bör     renodlas    till     ren
myndighetsutövning. Verket skall t.ex.,  liksom nu, kunna dra
in  examensrättigheter  från  lärosäten för utbildningar  som
inte upprätthåller kvalitetskraven.


25.Omprövning av systemet att Centrala
studiestödsnämnden finansieras genom avgiftsintäkter
(punkt 29)  m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Ana  Maria Narti
(fp),  Tobias Billström (m), Axel Darvik (fp) och  Torsten
Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets  förslag  under  punkt  29  borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  som
framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen
Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR15 punkt 3
samt motionerna
2003/04:Ub1 yrkande 4,
2003/04:Ub2 yrkande 1 och
2003/04:Ub212 i denna del.

Ställningstagande

Nästan   hälften   av   Centrala   studiestödsnämndens  (CSN)
verksamhet finansieras i dag med avgiftsintäkter,  bl.a. från
påminnelseavgifter.  Det  är  enligt vår mening orimligt  att
budgetera en offentlig myndighets verksamhet med utgångspunkt
i   straffavgifter.   Det  förhållandet   ger   heller   inte
myndigheten    något   incitament    att    se    till    att
återbetalningarna  av studielån kommer in i tid. Vi välkomnar
Riksdagens revisorers  förslag  om  att  avgiftsintäkter inte
skall  utgöra  en  så stor del av CSN:s samlade  intäkter.  I
likhet med revisorerna  anser  vi  att  det  finns  skäl  att
ompröva    finansieringssystemet    för   CSN   och   ersätta
avgiftsintäkter med anslag. Regeringen  bör snarast återkomma
till riksdagen med förslag i frågan.


26.Strategi för att komma till rätta med överbelastning
hos Centrala studiestödsnämnden (punkt 30)  kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag under punkt  30  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub1 yrkande 1.

Ställningstagande

Det är tydligt att Centrala  studiestödsnämnden  (CSN)  under
längre  perioder inte klarat att lösa sin uppgift. Riksdagens
revisorer  menar att det behövs en strategi hos både regering
och CSN för  att  klara den hårda belastningen. Jag anser att
det för CSN:s trovärdighet  är nödvändigt att en strategi tas
fram.  Myndigheten  måste skyndsamt  kunna  åtgärda  uppkomna
problem,  och  om  myndigheten   inte   förmår   detta  måste
regeringen skjuta till erforderliga resurser.


27.Frågan om att konkurrensutsätta Centrala
studiestödsnämnden (punkt 31)  m, fp

av  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria  Narti
(fp), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets  förslag  under  punkt  31  borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  som
framförs   i   reservationen.   Därmed   bifaller   riksdagen
motionerna
2003/04:Ub2 yrkande 4,
2003/04:Ub212 i denna del och
2003/04:Ub396 yrkande 2
samt avslår motionerna
2003/04:Ub423 yrkandena 1 och 2 och
2003/04:Ub443 yrkande 1.

Ställningstagande

Många av de problem som finns hos Centrala studiestödsnämnden
(CSN)   har  ytterst  sin  grund  i  CSN:s  dubbla  roll  som
beslutande   myndighet  och  som  utbetalare  av  studiestöd.
Myndighetens de  facto-monopol  på  studielånsmarknaden måste
brytas  och verksamheten konkurrensutsättas.  CSN  har  visat
tydliga  prov   på   att   inte  kunna  sköta  sitt  uppdrag.
Studielånsmarknaden måste öppnas  för verklig konkurrens från
banker  och  andra  finansiella  institut.  På  så  sätt  kan
effektiviteten  i administrationen  av  studielånen  främjas,
liksom graden av  service  gentemot studenterna. I ett system
med en friare studielånsmarknad  kommer  det dock fortfarande
att finnas behov av en statlig myndighet som fattar beslut om
vilka  personer som har rätt att omfattas av  den  offentliga
studiefinansieringen.  Staten bör också fortsättningsvis vara
garant för lånen.


28.Införande av en s.k. omvänd straffavgift för
Centrala studiestödsnämnden (punkt 32)  fp

av Ulf Nilsson (fp),  Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag  under  punkt  32  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs   i   reservationen.   Därmed   bifaller   riksdagen
motionerna
2003/04:Ub2 yrkande 5 och
2003/04:Ub396 yrkande 3.

Ställningstagande

Effektiviteten  i   administrationen   av  studielånen  måste
omedelbart  skärpas.  Vi föreslår att det  skall  införas  en
skyldighet för Centrala studiestödsnämnden att betala en s.k.
omvänd  straffavgift  till   studenter   som  inte  får  sina
studiemedel i tid, t.ex. på grund av långa handläggningstider
eller annat byråkratiskt krångel. En sådan straffavgift skall
också utbetalas om studenten inte får information  eller svar
på ansökan inom en viss tid. Enligt vår mening vore  detta en
logisk    åtgärd,    eftersom    studenterna    får    betala
påminnelseavgifter    om   de   blir   försenade   med   sina
återbetalningar.


29.    Utvärdering av beslutet att slå samman de
naturvetenskapliga och tekniska forskningsråden
(punkt 34)  fp

av Ulf Nilsson (fp),  Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag  under  punkt  34  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub414 yrkande 15.

Ställningstagande

I  samband  med   att  Vetenskapsrådet  inrättades  slogs  de
tekniska och naturvetenskapliga  forskningsråden  samman till
ett   ämnesråd   trots   invändningar   från   flera  viktiga
remissinstanser.   Det   är  ett  beslut  som  särskilt   bör
utvärderas och eventuellt omprövas.


30.Permanentning av den utbildningsvetenskapliga
kommittén (punkt 35)  kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag  under  punkt  35  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub497 yrkande 7.

Ställningstagande

År 2001 skapades  en  särskild kommitté under Vetenskapsrådet
med uppgift att verka för  utbildningsvetenskaplig forskning.
Hittills  har  kommittén  bl.a.   stöttat   fyra   nationella
forskarskolor  med inriktning på didaktik och lärande.  Bland
de projekt som fått  forskningsmedel  kan  nämnas  studier  i
ledarskap,   konflikthantering   och  värdegrundsfrågor.  Den
utbildningsvetenskapliga     kom-mitténs      uppdrag      är
tidsbegränsat.  Jag anser att det är angeläget att kommitténs
uppdrag permanentas.


31.    Bredbandsutbyggnad för att möjliggöra
distansstudier (punkt 36)  c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets  förslag  under  punkt  36  borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  som
framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ub390 yrkande 23.

Ställningstagande

Elektroniska  kommunikationsmöjligheter till rimliga priser
är en avgörande förutsättning  för  distansstudier.  En snabb
utbyggnad   av  den  digitala  infrastrukturen  måste  därför
prioriteras. I väntan på ett nationellt fibernät kommer annan
teknik  att behövas.  Det  är  även  viktigt  att  kraven  på
tekniken  läggs  på rätt nivå och att det finns tillgång till
teknisk   support.   Centerpartiet    har    tidigare   krävt
bredbandsutbyggnad  i  hela landet. Jag för ånyo  fram  detta
krav, inte minst för att möjliggöra distansstudier.
Särskilda yttranden



Utskottets  beredning  av  ärendena  har  föranlett  följande
särskilda yttranden. I rubriken  anges  inom  parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut  som behandlas
i yttrandet.


1. Resultatredovisningen i betänkandet  m, fp, kd

av  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria  Narti
(fp), Tobias  Billström  (m), Axel Darvik (fp) och Torsten
Lindström (kd).

Under Utskottets överväganden  finns  en lägesbeskrivning som
helt överensstämmer med regeringens. Vi har i våra parti- och
kommittémotioner redovisat en annorlunda beskrivning.


2. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret 2004 m.m.
(punkt 38)  m

av Sten Tolgfors (m) och Tobias Billström (m).

Moderata  samlingspartiet  har i parti- och  kommittémotioner
förordat en annan inriktning  av den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken.  Ett övergripande  mål  för  den  ekonomiska
politiken skall vara  att möjliggöra ökad tillväxt, att kunna
leva på sin lön och stärkt  trygghet. Antalet sjukskrivna och
förtidspensionerade  måste minskas  genom  att  sjukvård  och
rehabilitering förbättras.  Detta kräver bl.a. en målmedveten
politik  för  ett  ökat  arbetsutbud,  rejäla  satsningar  på
kunskap  och  forskning  samt   påtagliga   förbättringar  av
klimatet för företagande. För att möjliggöra allt detta krävs
en  politik  som innehåller lägre skatter för både  löntagare
och   företagare,    en    skärpning    av   bidragssystemen,
avregleringar och ökad konkurrens, en ökad  trygghet  för och
stärkt självkänsla hos medborgarna.

Våra förslag skall vara trygga, väl sammanhållna och syftar
till att skapa de bästa förutsättningarna för ett ekonomiskt,
kulturellt  och socialt växande Sverige. Vi vill satsa på  en
utbildning som  ger  alla  större möjligheter till ett rikare
liv. Genom en större enskild  sektor  och ett starkare civilt
samhälle kan både företag och människor  växa.  Vi  vill  att
fler,   inte   färre,   kan   komma   in   på  den  ordinarie
arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten och självkänslan ökar
också   genom   att   hushållen   får   en  större  ekonomisk
självständighet. Friheten och rättigheten  att  välja  bidrar
både   till  mångfald,  en  bättre  kvalitet  och  en  större
trygghet.  De  enskilda människorna får ett större inflytande
över sina liv.
Vi har föreslagit  en  växling från subventioner och bidrag
till omfattande skattesänkningar  för  alla,  främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i
störst  behov  av gemensamma insatser och som har  små  eller
inga möjligheter  att  påverka  sin  egen  situation. Vi slår
också fast att det allmänna skall tillföras  resurser för att
på  ett  tryggt sätt kunna genomföra de uppgifter  som  skall
vara gemensamma.  Exempelvis  tillförs betydande resurser för
att   bryta   den   ökade   sjukfrånvaron   och   de   ökande
förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ  med  våra  förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning,  skatteförändringar  samt  finanspolitiska
ramverk  präglas av  ordning  och  reda och skall ses som en
helhet där inte någon eller några delar  kan  brytas  ut  och
behandlas   isolerat   från  de  andra.  Eftersom  riksdagens
majoritet den 19 november  2003  har beslutat om ramar för de
olika utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag
och därmed valt en annan inriktning  av  politiken, deltar vi
inte  i  det  nu aktuella beslutet om anslagsfördelning  inom
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
I  det  följande   redovisar  vi  i  korthet  det  moderata
alternativet till politik  inom utgiftsområde 16. Vår politik
finns  närmare  utvecklad  i  reservation   7   i  betänkande
2003/04:FiU1.
Moderaterna  anser  att  en nödvändig åtgärd för att  lyfta
kvaliteten  i  skolan  är  att  uppföljning  och  utvärdering
förbättras och blir mer tillgänglig för elever, föräldrar och
personal. Av den anledningen reserverar vi 106 425 000 kr för
att bygga upp ett fristående nationellt kvalitetsinstitut. Vi
beskriver  vår  syn  på  ett  sådant  organ   närmare   i  en
reservation  tillsammans  med  Folkpartiet och Centerpartiet.
Vårt förslag till myndighetsstruktur  innebär också att vissa
delar  av  Skolverkets  verksamhet  flyttas   över  till  det
fristående       institutet.      Tillsynsverksamhet      och
tillståndsprövning  för skolan skall vara kvar hos Skolverket
samtidigt  som  Specialpedagogiska  institutet  integreras  i
Skolverket. Anslaget 25:4 Specialpedagogiska institutet utgår
därmed. Sammantaget  föreslår  vi  259  730  000  kr  mer  än
regeringen  under  anslaget  25:1 Statens skolverk. Samtidigt
anser  vi  att  den nya Myndigheten  för  skolutveckling  bör
avvecklas.
För att säkerställa  kvaliteten  och tillgängligheten i den
fasta  organisationen  för specialskolan  överförs  delar  av
anslaget    för    Specialpedagogiska     institutet     till
Specialskolemyndigheten.  Därmed  föreslår  vi 110 940 000 kr
mer  än regeringen under anslag 25:6 Specialskolemyndigheten.
Eftersom  bristen  på  anpassade läromedel fortfarande är ett
problem reserverar vi 1 038 000 kr mer jämfört med regeringen
under anslag 25:5 Skolutveckling  och produktion av läromedel
för elever med funktionshinder.
Anslaget  25:15  Bidrag  till  vissa   organisationer   för
uppsökande  verksamhet  avvisas  helt.  Vi  föreslår ett nytt
anslag, Vuxnas utbildning, där vi reserverar  3  463  713 000
kr. Medlen överförs genom en sammanläggning av anslagen 25:16
Statligt  stöd för utbildning av vuxna och 25:18 Bidrag  till
kvalificerad   yrkesutbildning   samt   medel   anvisade  för
folkhögskoleplatser inom utgiftsområde 17. Under detta anslag
tas  i  anspråk  medel  till  Kunskapslyftet och kvalificerad
yrkesutbildning.  De  som  i  dag  studerar  inom  ramen  för
Kunskapslyftet   skall   ges   rimliga  förutsättningar   att
fullfölja  sin  utbildning  och  antalet   platser  inom  KY-
utbildningen kan öka kraftigt.
Anslagen  till den akademiska grundutbildningen  har  sedan
Socialdemokraterna  övertog  regeringsmakten urholkats med 26
%.  Många  universitetsutbildningar   har   härigenom  blivit
torftiga  och  antalet undervisningstimmar skrämmande  litet.
Kvaliteten  i  utbildningen   kan  inte  undgå  att  påverkas
negativt av en sådan politik. Vi  vill  påbörja  en successiv
återuppbyggnad av grundutbildningsanslagen genom att tillföra
lärosätena  146 050 000 kr utöver regeringens förslag.  Denna
extra  satsning   inkluderar   en   kvalitetsförstärkning  av
utbildningen  vid  Sveriges  lantbruksuniversitet.   Anslaget
skall   fördelas   mellan   lärosätena   med  utgångspunkt  i
studenternas  val. På sikt är det enligt vår  mening  rimligt
att   Lantbruksuniversitetet   sammanförs   med   de   övriga
universiteten och högskolorna under utgiftsområde 16. För att
bygga en  långsiktigt hållbar tillväxt samt för att hålla oss
väl framme  på den internationella konkurrensen måste vi göra
ytterligare     satsningar      på     grundforskning     och
forskarutbildning.  Lärosätenas  anslag  till  forskning  och
forskarutbildning har under senare  år urholkats. Vi föreslår
att dessa tillförs 621 558 000 kr utöver  regeringens förslag
år  2004  för  att  ge  den  fria forskningen en  välbehövlig
förstärkning  och  stärka  finansieringen   av   doktorander.
Anslaget     25:72     Enskilda    utbildningsanordnare    på
högskoleområdet m.m. vill  vi höja med 20 miljoner kronor för
att trygga möjligheterna att bedriva verksamhet och forskning
i alternativa driftformer. Anslaget  25:73 Särskilda utgifter
inom  universitet  och  högskolor  m.m. kan  minskas  med  22
miljoner      kronor,      eftersom      vi     anser     att
rekryteringsdelegationen bör avvecklas och  att anslagsposten
som  fördelas  efter  beslut  av  regeringen  är alltför  väl
tilltagen.
Anslaget  25:78  Centrala studiestödsnämnden m.m.  tillförs
150 miljoner kronor  i  vårt budgetalternativ. Anledningen är
att vi anser att myndigheten inte skall få disponera avgifter
på det sätt som regeringen  medger.  Tekniken är ett sätt att
kringgå  budgetramen.  I praktiken innebär  vårt  förslag  en
lägre   driftram   för   nämnden,    som    vi   också   vill
konkurrensutsätta.     Vi    vill    att    anslaget    25:83
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets  område m.m.
skall minskas med 10 964 000 kr.
Under   ett   nytt   anslag   26:12   Ökade  satsningar  på
Vetenskapsrådet  m.m.  föreslår  vi  att  riksdagen   anvisar
155 389 000 kr. Medlen skall användas som en förstärkning  av
den  fria  forskningen  och  som  en  grund för utveckling av
ämnesrådet för medicin till ett nationellt institut för hälsa
och medicin.

3. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret 2004 m.m.
(punkt 38)  fp

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti  (fp) och Axel Darvik
(fp).

Folkpartiet  liberalernas budgetförslag för  år  2004  syftar
till att förändra  de  ekonomiska förutsättningarna så att en
högre tillväxt uppnås. Det är nödvändigt att fler arbetar och
att statsskulden minskar.  Ett  viktigt verktyg för att uppnå
detta  är  sänkta  skatter på arbete  och  företagande.  Våra
utgiftsökningar   avser    främst   bistånd,   rättssäkerhet,
utbildning,   vård   och  omsorg   samt   förbättringar   för
handikappade.  Vi  uppnår   utrymme  för  detta  bl.a.  genom
åtgärder mot ohälsan och en reformerad arbetsmarknadspolitik.
Vårt  förslag  till  utgiftsram   för  utgiftsområde  16  har
emellertid avslagits av riksdagen i  budgetprocessens  första
steg.   Vårt   alternativ   framgår   av   reservation   8  i
finansutskottets  betänkande  2003/04:FiU1. För utgiftsområde
16 innebär det en utgiftsram 2004 som är 444 275 000 kr lägre
än den som riksdagen nyligen har  fastställt. Då Folkpartiets
budgetförslag är en helhet är det inte meningsfullt att delta
i  fördelningen  av  anslag inom utgiftsområdena.  Vi  avstår
därför  från  att  delta   i  det  nu  aktuella  beslutet  om
anslagsfördelningen  inom  utgiftsområde  16  Utbildning  och
universitetsforskning.   I   det    följande    redovisas   i
sammanfattning  innehållet  i  vårt  budgetförslag för  detta
utgiftsområde.

Folkpartiet   föreslår  en  minskning  av   anslaget   25:1
Skolverket  med  200   miljoner   kronor.   Myndigheten   för
skolutveckling    bör    dessutom    läggas   ned,   eftersom
skolutveckling  skall  ske  på  lokal  nivå   med   stöd   av
universitet  och  högskolor.  Vi  anser att det i stället bör
tillskapas  en  nationell  skolinspektion  med  ansvarsområde
tillsyn   och  utvärdering  av  skolväsendet   och   föreslår
200 miljoner   kronor   till   en   sådan  inspektion.  I  en
reservation  tillsammans  med Moderaterna  och  Centerpartiet
utvecklar vi synen på ett sådant organ.

När    det    gäller    anslag    25:10     Bidrag     till
personalförstärkningar   i   skola   och   fritidshem   anser
Folkpartiet att medlen under anslaget bör kunna användas  för
att höja lärarnas löner.
Folkpartiet  föreslår  minskningar  av  ett  antal anslag i
förhållande  till  regeringens  förslag.  För  anslaget  25:3
Utveckling  av  skolväsende  och  barnomsorg föreslår  vi  50
miljoner  kronor  mindre än regeringen,  för  anslaget  25:15
Bidrag till vissa organisationer  för  uppsökande  verksamhet
föreslår  vi  40  miljoner  kronor  mindre än regeringen  och
slutligen föreslår vi för anslaget 25:16  Statligt  stöd  för
utbildning av vuxna 900 miljoner kronor mindre än regeringen.
Däremot  föreslår vi en ökning av anslaget 25:18 Kvalificerad
yrkesutbildning   med   100   miljoner   kronor  jämfört  med
regeringens förslag.
Högskolan  har byggts ut så kraftigt under  senare  år  att
kvaliteten har  blivit  lidande.  För  knappt 10 år sedan låg
grundutbildningsresurserna per student ungefär  20 % högre än
i dag. Lärartätheten behöver öka så att lärarna får  mer  tid
för  både  undervisning och forskning. Vi föreslår en minskad
takt i utbyggnaden,  som  tillsammans  med några andra mindre
besparingar gör det möjligt att frigöra  200  miljoner kronor
till satsningar på undervisningskvaliteten. Staten  har under
lång  tid  stått  för  en  allt  mindre  andel  av  de totala
forskningsresurserna.   Forskning   har  stor  betydelse  för
tillväxten, och staten måste ta ett större  ansvar.  Den fria
grundforskningen  är  en  förutsättning  för  den  tillämpade
forskningen.  Därför  vill Folkpartiet öka fakultetsanslagen.
Vi föreslår att medlen  till  forskning ökar med 600 miljoner
kronor, som bör fördelas till samtliga  lärosäten som har ett
eget anslag för forskning och forskarutbildning  i proportion
till  respektive  anslags  nuvarande storlek. Anslaget  25:73
Särskilda utgifter inom universitet  och  högskolor  m.m. kan
enligt vår mening minskas med 100 miljoner kronor.
Vi  vill  anvisa  30  miljoner  kronor mindre till anslaget
25:76   Högskoleverket   än   vad   regeringen    föreslagit.
Besparingen avser helt det till verket knutna rådet för högre
utbildning.

I  fråga  om  anslaget  26:1  Vetenskapsrådet: Forskning  och
forskningsinformation  föreslår  vi  en  omfördelning  mellan
anslagsposterna  för  att   på   så  sätt  skapa  ökade  fria
forskningsresurser till de tre ämnesråden  på  sammanlagt 540
miljoner  kronor.  Enligt  vår  mening  kan  medel  till  den
utbildningsvetenskapliga forskningen fördelas från ämnesrådet
för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning respektive
ämnesrådet   för  natur-  och  teknikvetenskaplig  forskning,
beroende på vilket ämne forskningen gäller.


4. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret 2004 m.m.
(punkt 38)  kd

av Torsten Lindström (kd).

Kristdemokraterna  har i parti- och kommittémotioner förordat
en  annan  inriktning   av   den   ekonomiska  politiken  och
budgetpolitiken   än   den   socialdemokraterna   och   deras
stödpartier föreslår.

Kristdemokraternas  budgetalternativ   tar   sikte  på  att
långsiktigt förbättra Sveriges tillväxtförutsättningar  genom
strukturella   reformer   för   minskad   ohälsa,  förbättrad
lönebildning och strategiska skattesänkningar  på  arbete och
sparande.  Därtill  bör  infrastrukturen  och  de långsiktiga
förutsättningarna   för  ett  ökat  bostadsbyggande  kraftigt
förbättras.  Därigenom   skapas   förutsättningar   för   att
sysselsättningen  skall kunna öka i en sådan utsträckning att
välfärden tryggas för alla.
Det handlar bl.a.  om  arbetsmarknaden, som måste göras mer
flexibel och där de rekordhöga  sjuktalen  måste mötas med en
kraftigt förbättrad rehabilitering, förebyggande åtgärder och
en förbättrad arbetsmiljö. Det handlar om skatterna på arbete
och  företagande som måste sänkas och på sikt  anpassas  till
omvärldens  lägre  skattetryck.  Det  handlar  om det svenska
konkurrenstrycket  som  måste  förbättras.  Vidare måste  den
offentliga    sektorn    förnyas    för   att   bättre   möta
konsumenternas/brukarnas   behov   och   bättre    tillvarata
personalens  kompetens  och idéer. Dessutom måste valfriheten
inom  familjepolitiken  öka,   rättsväsendet   återupprättas,
pensionärernas     ekonomiska     situation    stärkas    och
infrastrukturen  förbättras.  Kristdemokraternas   ekonomiska
politik sammanfattas i motion 2003/04:Fi241.
Riksdagsmajoriteten      bestående   av  socialdemokrater,
vänsterpartister  och miljöpartister  har  genom  beslut  om
ramar  för  de  olika  utgiftsområdena  samt  beräkningen  av
statens inkomster  ställt  sig  bakom  en annan inriktning av
politiken  i det första rambeslutet om statsbudgeten.  Därför
deltar   vi   inte    i   det   nu   aktuella   beslutet   om
anslagsfördelning  inom   utgiftsområde   16  Utbildning  och
universitetsforskning,  utan  redovisar  i  detta   särskilda
yttrande  (i  stället  för  i en reservation) den del av  vår
politik som rör utgiftsområde  16  och som vi skulle ha yrkat
bifall  till om Kristdemokraternas förslag  till  ramar  hade
vunnit riksdagens bifall i den första beslutsomgången.
Utbildning och forskning är viktiga områden för framtiden i
ett  samhälle  som  i  ökande  utsträckning  bygger  kunskap.
Kristdemokraterna   föreslår  därför  ett  antal  strategiska
satsningar  inom  området.   Dessa   satsningar   på  barnen,
utbildning  för barn och vuxna samt forskningen är nödvändiga
för att klara  framtidens utmaningar. För att finansiera våra
satsningar  föreslår  vi  utöver  vissa  resursförstärkningar
också justeringar  inom  ramen.  Vi menar exempelvis att vårt
förslag om försäljning av högskoleplatser till länder utanför
EES-området   i   förlängningen  kommer   att   innebära   en
inkomstförstärkning    för    högskolesektorn,    utöver   de
kvalitativa vinster som förslaget kan leda till.
Kristdemokraterna  satsar 40 miljoner kronor extra  på  att
öka  antalet disputerade  lärare  i  högskolesektorn,  vilket
höjer  kvaliteten  på  utbildningen. Vidare vill vi anslå 100
miljoner kronor utöver regeringens förslag till forskning och
forskarutbildning under anslagen 25:2125:74.
För att möta behovet av  arbetskraft  samt  ungdomars olika
intressen anser vi att en ny lärlingsutbildning skall införas
på  gymnasiet  och  anslår  10  miljoner  kronor  till  detta
ändamål.  Medlen  skall  användas  för handledartjänster  och
marknadsföring.
Det är angeläget att tillgodose behoven  hos de grupper som
har  svårast  att  föra  sin talan. Kristdemokraterna  anslår
därför 5 miljoner kronor under  Specialpedagogiska institutet
för   att   bevara   de  fasta  delarna  av   Ekeskolan   och
Hällsboskolan.
För   att   göra   dessa  prioriterade   satsningar   krävs
omstruktureringar av statsanslagen.  Vi föreslår generellt en
minskning     av     anslagen    till    myndigheter     inom
utbildningsområdet samt neddragning av vissa andra anslag.
Kristdemokraterna överför  medlen från anslaget Bidrag till
personalförstärkningar  i  skola   och  fritidshem  till  det
generella kommunbidraget. Vi ställer  oss  positiva  till att
mer  pengar  satsas  på  skolan  men  anser att det är fel av
regeringen att centralstyra resurserna. Kommunen vet bäst hur
behoven ser ut i den egna kommunen, vilket  bl.a.  Riksdagens
revisorer  påvisat  i sin granskning. Regeringen gör dessutom
intrång i det kommunala självstyret.
Vi avvisar den nya  myndigheten  för  validering. I stället
anvisar vi anslaget till Högskoleverket och placerar ansvaret
för validering där för att skapa en nationell likvärdighet.
Eftersom vi inte anser att staten skall  ägna  tid åt lokal
skolutveckling  föreslår  vi en minskning av Myndigheten  för
skolutveckling med 40 miljoner kronor jämfört med regeringens
förslag.  Vi  föreslår  också   att  anslaget  Utveckling  av
skolväsende och barnomsorg minskas med 170 miljoner kronor. I
det  decentraliserade  skolväsendet  är  det  kommunerna  som
bedriver skolverksamhet,  vilket  ger utrymme för besparingar
på  statsanslaget.  Vi  ifrågasätter att  fackföreningar  och
andra organisationer skall  tilldelas  medel för att ägna sig
åt  uppsökande  verksamhet  och  avvisar  därför  regeringens
anslag  Bidrag  till  vissa  organisationer  för   uppsökande
verksamhet. Vi är kritiska mot den särskilda Myndigheten  för
Sveriges  nätuniversitet.  Vi  anser  nämligen att lärosätena
själva  bör  driva  nätuniversitetets  verksamhet   och   att
Högskoleverket bör stå för tillsynen av verksamheten.
Verksamheten  inom  de regionala etikprövningsnämnderna når
inte full kapacitet under  2004,  eftersom den befinner sig i
ett  uppbyggnadsskede. Därför föreslår  vi  en  minskning  av
etikprövningsnämndernas  anslag  under  första  året  med  20
miljoner kronor.
De studerandes livssituation handlar inte enkom om studier.
Det  gäller  att  få  vardagen  att  fungera. Därför föreslår
Kristdemokraterna under utgiftsområde  15 Studiestöd satsning
på ett nytt bidrag till högskolestuderande med barn.

5. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret 2004 m.m.
(punkt 38)  c

av Håkan Larsson (c).

Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner  förordat  en
annan    inriktning   av   den   ekonomiska   politiken   och
budgetpolitiken  samt andra utgiftsramar än dem som riksdagen
nyligen har fastställt för 2004. Vår ekonomiska politik utgår
från  federalismens   principer.   Samhället,  välfärden  och
företagsamheten skall växa underifrån. Det är av den enskilda
människans idérikedom och initiativkraft  som  företag skapas
och  samhället  utvecklas. Statens ansvar är att upprätthålla
rättvisa, stabila  och  överblickbara spelregler för ekonomin
och infrastrukturen. Vårt  alternativ  framgår av reservation
10   i   finansutskottets   betänkande   2003/04:FiU1.    För
utgiftsområde  16  innebär  det  en  utgiftsram  2004  som är
8 146 000 000  kr  lägre  än  den  som  riksdagen nyligen har
fastställt. Då Centerpartiets budgetförslag  är  en helhet är
det inte meningsfullt att delta i fördelningen av anslag inom
utgiftsområdena. Jag avstår därför från att delta  i  det  nu
aktuella  beslutet  om anslagsfördelningen inom utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning.

Centerpartiet anser  att  ett  nationellt kvalitetsinstitut
skall inrättas och att det bör ha  till  uppgift att utveckla
och förfina metoder för utvärdering och stödja  kommunerna  i
deras  arbete.  I  en reservation tillsammans med Moderaterna
och Folkpartiet utvecklar vi synen på ett sådant institut. Vi
avsätter 200 miljoner  kronor för detta ändamål samtidigt som
vi föreslår att anslaget  25:2 Myndigheten för skolutveckling
avvecklas. Anslaget 25:1 Statens  skolverk föreslås samtidigt
minskas med 60 miljoner kronor.
Vi  anser  också  att  de specialdestinerade  medlen  under
anslag 25:10 Bidrag till personalförstärkningar  i  skola och
fritidshem  skall  överföras  direkt till kommunerna via  det
generella statsbidraget. Det är  kommunerna  själva som skall
avgöra  var  det  finns  behov  av åtgärder i syfte  att  öka
kvaliteten.  Även det specialdestinerade  medlen under anslag
25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. liksom medlen  under  anslag
25:16  Statligt  stöd  för  utbildning av vuxna bör överföras
till  det  generella  statsbidraget   till  kommunerna  under
utgiftsområde 25. Det särskilda anslaget  25:15  Bidrag  till
vissa  organisationer för uppsökande verksamhet bör avskaffas
helt.
Centerpartiet   genomför   en   satsning   för  att  stärka
kompetensen    och    öka    insatserna    mot    läs-    och
skrivsvårigheter/dyslexi   samt   dyskalkyli,   inklusive  en
satsning på skolböcker. Vi föreslår ett nytt anslag för detta
och  tillför 400 miljoner kronor. Vidare vill vi öka  antalet
platser  för  den  kvalificerade  yrkesutbildningen  för  att
tillgodose näringslivets efterfrågan på utbildad arbetskraft.
Vid  en  ökning  av antalet utbildningsplatser är det viktigt
att tillse att en  hög  kvalitet på utbildningarna bibehålls.
Vi   tillför   anslag   25:18   Bidrag    till   kvalificerad
yrkesutbildning  ytterligare 54 miljoner kronor  jämfört  med
regeringens förslag.
I dag råder det  stor  brist  på  lärare. Utbildningen till
förskollärare har varit underdimensionerad  de  senaste åren.
Centerpartiet  föreslår  att  lärarutbildningen  tillförs  50
miljoner  kronor till nya utbildningsplatser, vilket  vi  gör
under anslaget  25:73 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor  m.m. Anslagsposten  till  regeringens  disposition
under detta  anslag kan minskas med drygt 22 miljoner kronor.
Vårt parti har  varit  pådrivande  för att bygga ut den högre
utbildningen runt om i landet. Det viktigaste är nu att följa
upp den utbyggnaden med resurser för att säkra kvaliteten och
stärka forskningen. Vi föreslår att  anslagen  till forskning
och  forskarutbildning för universiteten och högskolorna  med
vetenskapsområde ökas med 240 miljoner kronor, anslaget 25:72
Enskilda  utbildningsanordnare  på  högskoleområdet m.m. ökas
med  5 miljoner kronor till forskning  och  forskarutbildning
vid Högskolan  i  Jönköping  och anslaget 25:74 Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete  vid  vissa högskolor ökas med
81 858 000 kr.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


</pre><pre>
Propositionen

Regeringen  har  i proposition 2003/04:1  Budgetpropositionen
för     2004,     utgiftsområde     16     Utbildning     och
universitetsforskning, föreslagit

1.  att  riksdagen antar  regeringens  förslag  till  lag  om
ändring   i  högskolelagen  (1992:1434)  (avsnitt  2.1  och
8.3.3),

2. att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under 2004 för
ramanslaget  25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
besluta om bidrag  till  kvalificerad  yrkesutbildning  som
inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden  medför  utgifter på
högst 1 556 068 000 kr under 20052008 (avsnitt 10.1.18),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna ett avtal
mellan  svenska staten och vissa landsting om samarbete  om
grundutbildning   av   läkare,   medicinsk   forskning  och
utveckling av hälso- och sjukvården (avsnitt 8.1.3),

4.  att  riksdagen bemyndigar regeringen att under  2004  för
ramanslaget    26:1    Vetenskapsrådet:    Forskning    och
forskningsinformation   besluta  om  bidrag  som  inklusive
tidigare  gjorda  åtaganden   medför   utgifter   på  högst
2 430 000 000  kr under 2005, högst 1 460 000 000 kr  under
2006, högst 770 000 000 kr under 2007, högst 150 000 000 kr
under 2008 och högst  65 000 000  kr  under  2009  (avsnitt
11.10.1),

5.  att  riksdagen  bemyndigar regeringen att under 2004  för
ramanslaget  26:3  Rymdforskning   besluta  om  bidrag  som
inklusive  tidigare  gjorda åtaganden  medför  utgifter  på
högst 900 000 000 kr under 20052009 (avsnitt 11.10.3),

6. att riksdagen för budgetåret  2004  anvisar anslagen under
utgiftsområde   16   Utbildning  och  universitetsforskning
enligt uppställningen i bilaga 3 till detta betänkande.

Lagförslaget återfinns som bilaga 2 till detta betänkande.


Förslaget från Riksdagens revisorer


Riksdagens  revisorer har  i  förslag  2002/03:RR15  angående
CSN:s handläggningstider och tillgänglighet föreslagit

3. att riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening
vad  Riksdagens revisorer anför  i  avsnitt  2.4  om  CSN:s
finansiering.

Revisorernas övriga förslag i 2002/03:RR15 behandlas i
utskottets betänkande 2003/04:UbU2.


Följdmotioner med anledning av Riksdagens revisorers
förslag


2003/04:Ub1 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs om behovet av en strategi hos både CSN och
regeringen  för att komma till rätta med överbelastning hos
CSN.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ersätta avgifter med anslag.

2003/04:Ub2 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om  att  avgifter,  enligt  vad Riksdagens
revisorer  föreslår, inte bör utgöra så stor del  av  CSN:s
intäkter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om att banker och finansinstitut skall ges
tillstånd att konkurrera med CSN på studielånsmarknaden.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om  att  CSN  skall betala straffavgift när
beskeden om och utbetalningarna av studiemedel försenas.

</pre><pre>
Motioner från allmänna motionstiden


2003/04:Ub204 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i
motionen  anförs  om  att  en  satsning  bör ske på Högskolan
Dalarna och att den på sikt utvecklas mot ett universitet.

2003/04:Ub209 av Inger René m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbyggnad av antalet  utbildningsplatser
i Västsverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  förstärkning av forskningsresurser  i
Västsverige.

2003/04:Ub212 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen   anförs   om   nödvändigheten   av  ett  reformerat
studiemedelssystem  med  anledning  av Riksdagens  revisorers
förslag angående CSN:s handläggningstider  och tillgänglighet
(delvis).

2003/04:Ub219 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i
motionen  anförs  om  att  Invandrarakademien vid Högskolan i
Borås prioriteras vid anslagsgivande till landets högskolor.

2003/04:Ub233 av Sverker Thorén (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i
motionen   anförs   om  att  en  permanent  forskarskola  för
fiskekologi och fiskeribiologi  med  tillhörande resurser bör
föras till Högskolan i Kalmar.

2003/04:Ub246 av Nils Fredrik Aurelius (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i
motionen  anförs  om att en forskarskola för fiskekologi  och
fiskeribiologi bör förläggas till Högskolan i Kalmar.

2003/04:Ub249 av Anna Grönlund (fp):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen    anförs    om    en   utredning   som   ser   över
resursfördelningssystemet    så     att     kvaliteten     på
högskoleutbildningarna bibehålls.

2003/04:Ub252 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  ett  nationellt  kvalitetsinstitut  för
skolan.

2003/04:Ub255 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs om att Högskolan  Kristianstad  och  Malmö
högskola måste få fasta forskningsresurser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett Campus Ystad.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Skåne som centrum för svenska functional
food-produkter och livsmedelsforskning.

2003/04:Ub256 av Paavo Vallius och Sinikka Bohlin (s):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen anförs om statsbidrag för pedagogisk  utveckling  av
skolväsendet och barnomsorgen.

2003/04:Ub259 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen    anförs   om   att   Södertörns   högskola   får
platser/resurser motsvarande det antal studenter som söker.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen   anförs    om    att   ge   Södertörns   högskola
universitetsstatus.

2003/04:Ub260 av Sinikka Bohlin m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i
motionen   anförs   om   att   tilldela   Högskolan  i  Gävle
vetenskapsområdet teknik.

2003/04:Ub263 av Ewa Björling (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i
motionen   anförs   om   att   kraftigt   öka   medlen   till
Vetenskapsrådet,    stärka    fakultetsanslagen    och   låta
forskarsamhället  självt  bedöma inom vilka områden specifika
satsningar skall göras.

2003/04:Ub268 av Barbro Feltzing (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om en utredning  för  inrättande  av  ett
nationellt forskningsprogram  avseende  biologiska effekter
av elektromagnetiska fält.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  en  utredning  om  inrättande  av  en
forskarskola  för  biologiska effekter av elektromagnetiska
fält.

2003/04:Ub269 av Margareta Andersson och Lena Ek (c):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening vad
som  i  motionen anförs om en ordentlig  genomgång  av  VHS
datasystem när det gäller antagningar via Internet.

2. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att  regeringen  bör  uppmärksamma
problemen med nonchalant bemötande hos myndigheter.

3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad
som  i  motionen  anförs  om  att  ansökningar till VHS som
ställer  andra  krav  än  studentbetyg bör  återföras  till
berörda utbildningsanordnare.

2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

34. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad
i  motionen  anförs  om att verka  för  att  projekten  med
klassmorfar utvecklas och permanentas.

2003/04:Ub272 av Annelie Enochson och Per Landgren (kd):

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen    anförs    om    att    fakultetsmedlen   för   de
forskningsintensiva  universiteten och  högskolorna  bör  öka
väsentligt under den kommande mandatperioden.

2003/04:Ub273 av Torsten Lindström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  Mälardalens  högskola  tilldelas
vetenskapsområdet humaniora-samhällsvetenskap.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen   anförs   om  att   Mälardalens   högskola   blir
universitet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att  Mälardalens  högskola skall erhålla
motsvarande   stöd  som  andra  lärosäten  som   tilldelats
vetenskapsområde.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Mälardalens högskola bör erhålla ett
långsiktigt större anslag till forskning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om relationen mellan grundutbildningsmedel
och forskningsmedel till Mälardalens högskola.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om  Mälardalens högskolas betydelse för att
bidra   till   att   fler   får    högre   utbildning   och
forskarutbildning i landet.

2003/04:Ub274 av Else-Marie Lindgren (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening vad
som  anförs  i  motionen  om  att ge Högskolan i Borås  ett
särskilt  uppdrag  att  ansvara  för   Invandrarakademin  i
kommande regleringsbrev.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening vad
som    anförs   i   motionen   om   att   finansiering   av
Invandrarakademin  vid Högskolan i Borås blir permanent och
inte finansieras med engångsanslag.

2003/04:Ub278 av Ewa Björling (m):

Riksdagen begär hos regeringen  att  fler  utbildningsplatser
snarast     tillskapas     inom     högre     utbildning    i
Stockholmsregionen.

2003/04:Ub279 av Marie Wahlgren och Allan Widman (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen   anförs   om   att   Malmö   högskola   tilldelas
universitetsstatus.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  Malmö högskola bör tilldelas  en
forskarskola kring professionsrollen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Malmö  högskola  skall tilldelas ett
ökat antal studentplatser.

2003/04:Ub281 av Billy Gustafsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i
motionen  anförs  om  behovet  av  att  utveckla reglerna för
statsbidrag till skolan.

2003/04:Ub290 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om studenternas egna val.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fördelningen av medel  och studieplatser
med hänsyn till studenternas val.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad
i motionen anförs om fler fristående högskolor.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad
i  motionen anförs om andra former för fristående högskolor
än stiftelseformen.

14. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad
i  motionen  anförs   om   ökade  resurser  till  medicinsk
forskning.

15. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om inrättandet av ett nationellt institut
för hälsa och medicin.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad
i motionen anförs om detaljstyrning av forskningsanslag.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad
i motionen anförs om att öka fakultetsanslagen.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad
i motionen anförs om ämnesråd.

2003/04:Ub291 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  en forskarskola vid Lunds universitet
för reumatiska ledsjukdomar och artros.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen   anförs   om  en  forskarskola   vid   Linköpings
universitet för fibromyalgi och långvarig smärta.

2003/04:Ub292 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

24. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att Myndigheten för skolutveckling bör
ges  direktiv  att  följa,  initiera  och  verka  för  ökat
samarbete mellan den kommunala organisationen för elevhälsa
och barn- och ungdomspsykiatrin och för utvecklat samarbete
vid  överlämnandet från barnavårdscentraler  till  kommunal
elevhälsa.

2003/04:Ub294 av Monica Green (s):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs  om  en  fortsatt  satsning  på lärande och
kompetensutveckling  inom  elektroniska  kommunikationer  och
multimedier i skolan.

2003/04:Ub298 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad i
motionen   anförs   om   att   undersöka  vilka  konsekvenser
nedläggningen    av   Centrala   studiestödsnämndens,    CSN,
lokalkontor får för studenterna.

2003/04:Ub304 av Margareta Andersson och Birgitta Sellén (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om  tillräckligt  många utbildningsplatser
för lärarutbildning.

2003/04:Ub305 av Owe Hellberg (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i
motionen  anförs  om  att  Högskolan  i  Gävle  bör tilldelas
forskarutbildning inom området teknik.

2003/04:Ub306 av Ragnwi Marcelind (kd):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i
motionen  anförs   om   att   tilldela   Högskolan   i  Gävle
vetenskapsområdet Teknik.

2003/04:Ub311 av Patrik Norinder (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Högskolan i Gävle som universitet.

2003/04:Ub318 av Anita Sidén och Inger René (m):

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad  i
motionen anförs om att Cancerfonden skall utgöra ett fortsatt
undantag  från höjda lokalkostnader  och  att  den  indirekta
kostnaden därför skall förbli 12 %.

2003/04:Ub337 av Åsa Torstensson och Annika Qarlsson (c):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen  anförs om vikten av nationellt engagemang  i  film-
och medieutbildning  vid  Högskolan  i  Trollhättan/Uddevalla
efter EU-projektets avslutning.

2003/04:Ub340 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, fp, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad i
motionen  anförs  om  behovet  av  forskningsresurser som kan
garantera   de   fria   teologiska   högskolornas   fortsatta
utveckling  som  folkrörelsebaserade  högskolor   på  gedigen
vetenskaplig grund.

2003/04:Ub345 av Sven Gunnar Persson (kd):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i
motionen anförs om takbeloppen för Örebro universitet.

2003/04:Ub346 av Sven Gunnar Persson (kd):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen   anförs   om   att  omfördela  medel  till   Örebro
universitet för kostnader för tolkar till döva, dövblinda och
hörselskadade studenter.

2003/04:Ub347 av Sven Gunnar Persson (kd):

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen  anförs  om  omprövning av takbeloppen i  den  högre
utbildningen under löpande verksamhetsår.

2003/04:Ub349 av Anne-Marie Ekström (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att  göra Invandrarakademin i Borås till
en nationell resurs.

2003/04:Ub356 av Lotta N Hedström och Sven Bergström (mp, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tillerkänna Högskolan i Gävle rätten
att utbilda forskare inom vetenskapsområdet teknik.

2003/04:Ub362 av Heli Berg (fp):

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen anförs om stöd till Forum för nationella minoriteter
i Sverige (NAMIS) vid Uppsala universitet.

2003/04:Ub365 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, fp, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i
motionen  anförs  om  att  tilldela  Högskolan  i  Skövde ett
tekniskt vetenskapsområde.

2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad
i   motionen   anförs   om   att   inrätta   en   nationell
skolinspektion.

2003/04:Ub377 av Inger Davidson m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Ekeskolan och Hällsboskolan.

2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad
i   motionen   anförs   om   att   inrätta   en   nationell
skolinspektion.

2003/04:Ub390 av Håkan Larsson m.fl. (c):

1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad
som  i motionen anförs om att regeringen bör återkomma till
riksdagen   med  förslag  om  hur  tilldelningssystemet  av
resurser kan förbättras.

23. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om bredbandsutbyggnad  i hela landet,
inte minst för att möjliggöra distansstudier.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad
som i motionen anförs om att öka antalet doktorandtjänster.

2003/04:Ub391 av Håkan Larsson m.fl. (c):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad
som   i   motionen   anförs   om   en   ökning  av  antalet
utbildningsplatser vid KY-utbildningen.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad
som i motionen anförs om att studieförbunden bör  tillföras
5 000 platser åren
20032005  genom  en  omfördelning  av  det  totala antalet
årsstudieplatser.

2003/04:Ub392 av Håkan Larsson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad
som  i motionen anförs om att öka lärarutbildningen med 500
nya utbildningsplatser.

10. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om en satsning på matematik samt läs-
och skrivutveckling.

11. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad
som  i  motionen  anförs  om  att  inrätta  ett  nationellt
kvalitetsinstitut.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad
som  i  motionen  anförs om att Wärnerssonpengarna  bör  gå
direkt till kommunerna så att de t.ex. kan använda pengarna
till kompetenshöjande av lärarna.

2003/04:Ub393 av Birgitta Sellén och Birgitta Carlsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen   anförs  om   utökade   utbildningsplatser   till
teckenspråkslärare och teckentolkar.

2003/04:Ub395 av Margareta Andersson och Kenneth Johansson
(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  ökat  stöd  till  forskning  om  grön
rehabilitering.

2003/04:Ub396 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om att bryta Centrala studiestödsnämndens,
CSN:s, monopol på studielånsmarknaden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om   införandet   av   en   s.k.   omvänd
straffavgift för CSN vid sena utbetalningar.

2003/04:Ub400 av Erling Bager (fp):

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad  i
motionen   anförs   om   anpassning    av    takbeloppen    i
högskoleundervisningen.

2003/04:Ub403 av Per Landgren m.fl. (kd, m, fp):

Riksdagen   begär   att   regeringen   utreder  den  framtida
finansieringen av den funktionella genomforskningen  och  att
nämnda utredning skall vara klar till budgetpropositionen för
2005.

2003/04:Ub404 av Annelie Enochson m.fl. (kd, fp):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs om att kompensera  Västra  Götalandsregionen
för det ökade antalet platser på tandläkarlinjen.

2003/04:Ub405 av Per Landgren m.fl. (kd, fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen   anförs  om  utlovat  driftstbidrag  till  MC  2-
laboratoriet på Chalmers.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs   om   att   driftsbidraget   till  MC  2-
laboratoriet på Chalmers indexuppräknas sedan 1998.

2003/04:Ub406 av Claes Västerteg (c):

Riksdagen beslutar om att anvisa höjda anslag till  Högskolan
i  Borås,  5  miljoner kronor från anslagspost 25:73 samt  10
miljoner kronor från anslagspost 25:74.

2003/04:Ub414 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införandet av en studentpeng.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om att utreda ett nytt finansieringssystem
för grundutbildningen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om   att   minska   centraliseringen   av
platstilldelningen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett renodlande av Högskoleverkets roll.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen   anförs   om   inrättandet   av   ett   oberoende
kvalitetsinstitut.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad
i  motionen  anförs  om  att  det tidigare beslutet att slå
samman de naturvetenskapliga och  tekniska  forskningsråden
till ett ämnesråd skall utvärderas och eventuellt omprövas.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad
i     motionen    anförs    om    en    koncentration    av
forskningsresurserna.

2003/04:Ub415 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  öka  tiden  för undervisning och
handledning i högskolan.

2003/04:Ub417 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  en uppföljning av att  bidraget  till
personalförstärkning  i   skola  och  fritidshem  går  till
personer med rätt utbildning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att bidraget till personalförstärkning i
skola och fritidshem måste  kunna  användas  till  att höja
lönerna   för  att  kunna  anställa  utbildade  lärare  och
fritidspedagoger.

2003/04:Ub422 av Hans Backman (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om  att  Högskolan i Gävle skall tilldelas
vetenskapsområdet Teknik och bli universitet.

2003/04:Ub423 av Anders Larsson (c):

1.  Riksdagen  begär att regeringen  låter  utreda  och  till
riksdagen återkommer med förslag om avveckling av CSN.

2. Riksdagen begär  att  regeringen  låter  utreda  och  till
riksdagen  återkommer  med förslag om införande av en annan
organisation än CSN för  administration  av  studiestöd och
studielån.

2003/04:Ub424 av Roger Tiefensee och Jörgen Johansson (c):

Riksdagen   beslutar  att  till  anslaget  25:53  Mälardalens
högskola: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 2004
anvisa 20 miljoner  kronor  mer  än vad regeringen föreslagit
eller totalt 65 580 000 kr.

2003/04:Ub427 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

3. Riksdagens tillkännager för regeringen  som sin mening vad
i motionen anförs om ett nationellt kvalitetsinstitut.

2003/04:Ub434 av Agneta Ringman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i
motionen  anförs  om etableringen av ett forskningsinstitut 
Baltic Business Research Institute  i Kalmar län.

2003/04:Ub439 av Alf Svensson m.fl. (kd):

33. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad
i  motionen  anförs om skolutvecklingsmyndigheten  och  ett
nationellt kvalitetsinstitut.

35. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad
i  motionen  anförs om specialdestinerade  statliga  bidrag
till skolan.

2003/04:Ub442 av Sonja Fransson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om att ge Högskolan i Borås förutsättningar
för att fortsätta att utveckla Invandrarakademin.

2003/04:Ub443 av Lars Lindblad och Peter Danielsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om nedläggningen av CSN.

2003/04:Ub448 av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson
Karlstedt (s):

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen anförs om sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan.

2003/04:Ub451 av Hans Stenberg och Kerstin Kristiansson
Karlstedt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i
motionen    anförs    om    utveckling   av   forskning   och
grundutbildning inom Mitthögskolan.

2003/04:Ub452 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran
Norlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i
motionen anförs om vuxenutbildning.

2003/04:Ub455 av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (s):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i
motionen anförs om strålning från mobilmaster.

2003/04:Ub456 av Sonja Fransson m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen   anförs    om    satsning    på   forskning   och
forskarutbildning i Västsverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en fortsatt utbyggnad  av högskolan samt
de kvalificerade yrkesutbildningarna i Västsverige.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om fler platser till läkarutbildningen  i
Västsverige.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om  fler  platser till vårdutbildningarna i
Västsverige.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  en  nätverksbaserad   forskarskola  i
vårdvetenskap i Västsverige.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen    anförs    om   ett   nationellt   centrum   för
arbetsintegrerat lärande i Västsverige.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en fortsatt satsning på form, design och
medier i Västsverige.

2003/04:Ub460 av Annika Qarlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att fler platser skall inrättas inom KY-
utbildningen.

2003/04:Ub461 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen anförs om resurser till forskning i enlighet med vad
som framförs i den moderata budgetmotionen.

2003/04:Ub468 av Gunnar Axén m.fl. (m):

Riksdagen  begär att regeringen lägger fram förslag  om  höjt
forskningsanslag  till  Linköpings universitet i enlighet med
vad som anförs i motionen.

2003/04:Ub472 av Sten Tolgfors (m):

1.  Riksdagen begär att regeringen  lägger  fram  förslag  om
inrättande  av  ett nationellt kvalitetsgranskningsinstitut
för skolan, i enlighet med vad som anförs i motionen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  det  nationella  institutet  för
kvalitetsgranskning i skolan löpande bör publicera såväl de
skolor som inte uppfyller  de nationella kvalitetsmålen som
de skolor som väl uppfyller kraven.

2003/04:Ub475 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

2.  Riksdagen  anvisar  för budgetåret  2004  anslagen  under
utgiftsområde 16 Utbildning  och  universitetsforskning med
de  ändringar  i förhållande till regeringens  förslag  som
framgår av i motionen redovisad uppställning.

2003/04:Ub476 av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen anförs om elöverkänslighet.

2003/04:Ub477 av Per Erik Granström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad som
i  motionen  anförs om information, stöd och rådgivning  till
personer med läs- och skrivsvårigheter.

2003/04:Ub487 av Göte Wahlström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen   anförs  om  utbildning  i  företagshälsovård   vid
Högskolan i Jönköping.

2003/04:Ub489 av Mariann Ytterberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av forskning om social ekonomi.

2003/04:Ub490 av Hillevi Larsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad i
motionen anförs om vikten av att satsa på Malmö högskola.

2003/04:Ub497 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen    anförs    om    den    utbildningsvetenskapliga
forskningen.

2003/04:Ub499 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om distansutbildning.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad
i motionen anförs om söktryckets betydelse  vid  fördelning
av högskoleplatser.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad
i  motionen  anförs  om  ändring i högskoleförordningen med
syfte  att  tillåta  högskoleavgifter  för  studenter  från
länder utanför EES.

2003/04:Ub501 av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen anförs om forskning om migrän.

2003/04:Ub502 av Håkan Larsson m.fl. (c):

Riksdagen   anvisar   för  budgetåret  2004  anslagen   under
utgiftsområde 16 Utbildning  och universitetsforskning med de
ändringar i förhållande till regeringens  förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.

2003/04:Ub507 av Niclas Lindberg m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  behovet av fler högskoleplatser  till
Stockholmsregionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att  ge  Södertörns  högskola status som
universitet.

2003/04:Ub508 av Göran Magnusson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad som
i  motionen  anförs om vikten av att stödja forskningen  inom
funktionsgenomiken.

2003/04:Ub510 av Maud Olofsson (c):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda möjligheterna  att  inrätta  en
marinbiologisk   forskningsstation  på  Seskarö  i  Haparanda
skärgård.

2003/04:Ub511 av Maud Olofsson (c):

1. Riksdagen anvisar  till  anslaget  25:29 Umeå universitet:
Forskning och forskarutbildning för budgetåret  2004 20 000
000  kr utöver vad regeringen föreslagit eller således  700
473 000 kr.

2. Riksdagen  anvisar  till  anslaget  25:37  Luleå  tekniska
universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret
2004  25 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit  eller
således 267 572 000 kr.

2003/04:Ub512 av Maud Olofsson (c):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs om inrättandet  av  en  turistprofessur  med
inriktning på småföretagande vid Luleå tekniska universitet.

2003/04:Ub514 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Rekryteringsdelegationen.

3. Riksdagen  anvisar  för  budgetåret  2004  anslagen  under
utgiftsområde  16  Utbildning och universitetsforskning med
de ändringar i förhållande  till  regeringens  förslag  som
framgår av i motionen redovisad uppställning.

2003/04:Ub515 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att förberedelserna för att driva igenom
en  stor  förändring  av  gymnasieskolan  omedelbart  skall
avbrytas   eftersom   gymnasiekommitténs  betänkande  utgör
otillräckligt underlag.

4. Riksdagen anvisar till  utgiftsområde  16  Utbildning  och
universitetsforskning  för  budgetåret  2004 444 275 000 kr
mindre än vad regeringen föreslagit eller  således  43  517
950 000 kr enligt i motionen redovisad uppställning.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening att
de forskningsanslag  som  universiteten  förfogar över ökas
med  600  miljoner  kronor  enligt  i  motionen   redovisad
uppställning.

6.  Riksdagen  anvisar  med  följande ändringar i förhållande
till    regeringens    förslag    för    budgetåret    2004
anslagsposterna    under   anslag   26:1   Vetenskapsrådet:
forskning  och  forskningsinformation   enligt  i  motionen
redovisad uppställning.

2003/04:Ub516 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  tillgång  till  studentbostäder   vid
fördelning av högskoleplatser.

2003/04:Ub518 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i  motionen  anförs   om  att  omfördela  medel  så  att  den
efterfrågade, i vissa fall  unika,  film- och medieutbildning
som  produceras  av  Högskolan  i  Trollhättan/Uddevalla  får
utökade resurser.

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

22.  Riksdagen  anvisar för budgetåret  2004  anslagen  under
utgiftsområde 15 Studiestöd och utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning  med  de  ändringar i förhållande
till  regeringens  förslag  som  framgår   av   i  motionen
redovisad uppställning (delvis).

2003/04:Sk285 av Ewa Björling (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen     anförs    om    att    ta    bort    skatten
(overheadkostnader) på anslag från externa finansiärer.

2003/04:Sf401 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om  behovet  av att inrätta en professur i
försäkringsmedicin.

2003/04:So414 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

2.  Riksdagen beslutar om att undervisningen  om  narkotikans
effekter skall påbörjas tidigare än i dag.

2003/04:So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av forskning.

2003/04:So640 av Alf Svensson m.fl. (kd):

12. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad
i   motionen   anförs    om    att    fler   platser   till
vårdutbildningarna måste skapas.

2003/04:So642 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen    anförs    om    behovet   av   forskning    och
kompetensutveckling inom rehabiliteringsområdet.

2003/04:So643 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bristen på utbildade socionomer.

2003/04:Kr230 av Kent Olsson m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om forskningen på designområdet.

2003/04:T470 av Karin Pilsäter och Mia Franzén (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  universitetsansökan  från  Södertörns
högskola.

2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att  Vetenskapsrådet  bör  ges i uppdrag
att initiera forskning kring interaction design.

2003/04:MJ398 av Barbro Feltzing (mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om forskning på radiofrekventa fält.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen   anförs   om   forskning  om  interaktion  mellan
elektriska fält i luftrummet.

2003/04:MJ410 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om att forskning  för  att  vetenskapligt
fastställa elöverkänslighet bör fortsätta.

2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad
i  motionen anförs om att lokalisering  av  högskoleplatser
skall styras av studenternas val av studieort.

11. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs  om  behovet  av  fler  universitets- och
högskoleplatser i Stockholmsregionen.

2003/04:N348 av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att öka antalet platser för kvalificerad
yrkesutbildning.

2003/04:A257 av Anders G Högmark m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen   anförs   om   satsningar  på  den  kvalificerade
yrkesutbildningen.

2003/04:A305 av Anders G Högmark m.fl. (m):

12. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad
i  motionen  anförs  om  den kvalificerade  eftergymnasiala
yrkesutbildningen.

2003/04:Bo226 av Annelie Enochson (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs om att tillgången  till  bostäder  är  ett
konkurrensmedel om högskoleplatser.

2003/04:Bo256 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökad forskning kring elöverkänslighet.

2003/04:Bo259 av Barbro Feltzing (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om forskning på elektromagnetiska fält vid
basstationer och mobiltelefonmaster.

2003/04:Bo296 av Kerstin Engle och Ronny Olander (s):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i  motionen  anförs om  att  överväga  möjligheten  till  ett
framtida  forskningsanslag   för   utveckling   av  medicinsk
forskning om elöverkänslighet.</pre><pre>
Bilaga 2

Regeringens lagförslag


Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)
Härigenom  föreskrivs  att  det i högskolelagen (1992:1434)
skall  införas  en  ny paragraf, 5  kap.  7  §,  av  följande
lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
5 kap.
7 §
-----------------------------------------------------
Regeringen   eller   den
myndighet  som regeringen
bestämmer   får   meddela
föreskrifter           om
försöksverksamhet     som
avviker              från
organisatoriska
bestämmelser i denna lag.
-----------------------------------------------------


____________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
Bilaga 3

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2004
inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utskottets  förslag överensstämmer med regeringens förslag. Företrädarna för (m
har avstått från att
delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 25).

Belopp i 1 000-tal kronor
-------------------------------------------------------------------------------
Politikområde                         Anslags-Regeringens Motionärernas avvikel
förslag         regeringens förslag
Anslag                                typ
-------------------------------------------------------------------------------

(m)      (fp)      (kd)      (c)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
25       Utbildningspolitik
-------------------------------------------------------------------------------
25:1    Statens skolverk              (ram)    305 134  +259 730  -200 000   -5
-------------------------------------------------------------------------------
25:2    Myndigheten för               (ram)     94 275   -94 275   -94 275   -4
skolutveckling
-------------------------------------------------------------------------------
25:3    Utveckling av skolväsende och (ram)    197 894             -50 000  -17
barnomsorg
-------------------------------------------------------------------------------
25:4    Specialpedagogiska institutet (ram)    332 820  -332 820              +
-------------------------------------------------------------------------------
25:5    Skolutveckling och produktion (ram)     23 077    +1 038
av läromedel
för elever med
funktionshinder
-------------------------------------------------------------------------------
25:6    Specialskolemyndigheten       (ram)    242 333  +110 940             -1
-------------------------------------------------------------------------------
25:7    Särskilda insatser på         (ram)    278 037
skolområdet
-------------------------------------------------------------------------------
25:8    Sameskolstyrelsen             (ram)     32 377
-------------------------------------------------------------------------------
25:9    Maxtaxa i barnomsorgen m.m.   (ram)  3 660 000
000
-------------------------------------------------------------------------------
25:10  Bidrag till                    (ram)  3 500 000                        -
personalförstärkningar i skola och
fritidshem
-------------------------------------------------------------------------------
25:11  Bidrag till viss verksamhet    (ram)    128 523                       -1
motsvarande
grundskola och
gymnasieskola
-------------------------------------------------------------------------------
25:12  Bidrag till svensk             (ram)     89 321                        -
undervisning i utlandet
-------------------------------------------------------------------------------
25:13  Nationellt centrum för         (ram)     98 134                       -2
flexibelt lärande
-------------------------------------------------------------------------------
25:14  Bidrag till viss verksamhet    (ram)    158 302                       -1
inom
vuxenutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:15  Bidrag till vissa              (obet.)   50 000   -50 000   -40 000   -5
organisationer för upp-
sökande verksamhet
-------------------------------------------------------------------------------
25:16  Statligt stöd för utbildning   (ram)  1 785 529    -1 785  -900 000
av vuxna                                                     529
-------------------------------------------------------------------------------
25:17  Myndigheten för kvalificerad   (ram)     18 613
yrkesutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:18  Bidrag till kvalificerad       (ram)    778 184  -778 184  +100 000
yrkesutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:19  Valideringsdelegationen        (ram)     15 261                       -1
-------------------------------------------------------------------------------
25:20  Uppsala universitet:           (ram)  1 125 854    -1 125
Grundutbildning                                              854
-------------------------------------------------------------------------------
25:21  Uppsala universitet: Forskning (ram)  1 173 983    -1 173
och                                                          983
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:22  Lunds universitet:             (ram)  1 455 330    -1 455
Grundutbildning                                              330
-------------------------------------------------------------------------------
25:23  Lunds universitet: Forskning   (ram)  1 192 103    -1 192
och                                                          103
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:24  Göteborgs universitet:         (ram)  1 400 065    -1 400
Grundutbildning                                              065
-------------------------------------------------------------------------------
25:25  Göteborgs universitet:         (ram)    971 124  -971 124
Forskning och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:26  Stockholms universitet:        (ram)    893 200  -893 200
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:27  Stockholms universitet:        (ram)    989 835  -989 835
Forskning och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:28  Umeå universitet:              (ram)  1 010 716    -1 010
Grundutbildning                                              716
-------------------------------------------------------------------------------
25:29  Umeå universitet: Forskning    (ram)    680 473  -680 473
och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:30  Linköpings universitet:        (ram)  1 090 907    -1 090
Grundutbildning                                              907
-------------------------------------------------------------------------------
25:31  Linköpings universitet:        (ram)    473 263  -473 263
Forskning och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:32  Karolinska institutet:         (ram)    544 559  -544 559
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:33  Karolinska institutet:         (ram)    760 725  -760 725
Forskning och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:34  Kungl. Tekniska högskolan:     (ram)    878 203  -878 203
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
25:35  Kungl. Tekniska högskolan:     (ram)    652 226  -652 226
Forskning och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:36  Luleå tekniska universitet:    (ram)    560 514  -560 514
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:37  Luleå tekniska universitet:    (ram)    242 572  -242 572
Forskning och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:38  Karlstads universitet:         (ram)    445 819  -445 819
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:39  Karlstads universitet:         (ram)    145 703  -145 703
Forskning och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:40  Växjö universitet:             (ram)    374 856  -374 856
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:41  Växjö universitet: Forskning   (ram)    141 801  -141 801
och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:42  Örebro universitet:            (ram)    521 938  -521 938
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:43  Örebro universitet: Forskning  (ram)    157 984  -157 984
och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:44  Mitthögskolan: Grundutbildning (ram)    463 817  -463 817
-------------------------------------------------------------------------------
25:45  Mitthögskolan: Forskning och   (ram)    121 983  -121 983
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:46  Blekinge tekniska högskola:    (ram)    202 750  -202 750
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:47  Blekinge tekniska högskola:    (ram)     63 311   -63 311
Forskning och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:48  Malmö högskola:                (ram)    630 467  -630 467
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:49  Malmö högskola: Forskning och  (ram)     74 237   -74 237
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:50  Högskolan i Kalmar:            (ram)    368 818  -368 818
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:51  Högskolan i Kalmar: Forskning  (ram)     64 241   -64 241
och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:52  Mälardalens högskola:          (ram)    512 385  -512 385
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:53  Mälardalens högskola:          (ram)     45 580   -45 580
Forskning och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:54  Danshögskolan: Grundutbildning (ram)     27 801   -27 801
-------------------------------------------------------------------------------
25:55  Dramatiska institutet:         (ram)     75 734   -75 734
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:56  Högskolan i Borås:             (ram)    324 109  -324 109
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:57  Högskolan Dalarna:             (ram)    317 586  -317 586
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:58  Högskolan på Gotland:          (ram)     90 994   -90 994
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:59  Högskolan i Gävle:             (ram)    332 957  -332 957
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:60  Högskolan i Halmstad:          (ram)    258 442  -258 442
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:61  Högskolan Kristianstad:        (ram)    288 258  -288 258
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:62  Högskolan i Skövde:            (ram)    235 226  -235 226
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:63  Högskolan i                    (ram)    243 209  -243 209
Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:64  Idrottshögskolan i Stockholm:  (ram)     44 325   -44 325
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:65  Konstfack: Grundutbildning     (ram)    118 193  -118 193
-------------------------------------------------------------------------------
25:66  Kungl. Konsthögskolan:         (ram)     54 071   -54 071
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
25:67  Kungl. Musikhögskolan i        (ram)    123 652  -123 652
Stockholm:
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:68  Lärarhögskolan i Stockholm:    (ram)    393 780  -393 780
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:69  Operahögskolan i Stockholm:    (ram)     16 679   -16 679
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:70  Södertörns högskola:           (ram)    247 373  -247 373
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:71  Teaterhögskolan i Stockholm:   (ram)     26 841   -26 841
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:72  Enskilda utbildningsanordnare  (ram)  1 940 279   +20 000
på
högskoleområdet m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
25:73  Särskilda utgifter inom        (ram)    484 126   -22 000  -100 000  -15
universitet och
högskolor m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
25:74  Forskning och konstnärligt     (ram)    348 438
utvecklingsarbete
vid vissa högskolor
-------------------------------------------------------------------------------
25:75  Ersättningar för klinisk       (ram)  1 780 460
utbildning och forskning
-------------------------------------------------------------------------------
25:76  Högskoleverket                 (ram)    185 151             -30 000    -
-------------------------------------------------------------------------------
25:77  Verket för högskoleservice     (ram)     14 053
-------------------------------------------------------------------------------
25:78  Centrala studiestödsnämnden    (ram)    372 315  +150 000
m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
25:79  Överklagandenämnden för        (ram)     10 671
studiestöd
-------------------------------------------------------------------------------
25:80  Internationella                (ram)     41 915
programkontoret för
utbildningsområdet
-------------------------------------------------------------------------------
25:81  Myndigheten för Sveriges       (ram)     31 751                       -3
nätuniversitet
-------------------------------------------------------------------------------
25:82  Kostnader för Sveriges         (ram)     34 666
medlemskap i Unesco
m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
25:83  Utvecklingsarbete inom         (ram)     15 964   -10 964             -1
Utbildningsdepartementets
område m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
25:84  Nationellt kvalitetsinstitut   (ram)             +106 425  +200 000
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
25:85  Lärlingsutbildning i           (ram)                                  +1
gymnasieskolan
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
25:86  Läs- och skrivutveckling (nytt (ram)
anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
25:87  Vuxnas utbildning (nytt        (ram)               +3 463
anslag)                                                      713
-------------------------------------------------------------------------------
25:88  Grundläggande                  (ram)              +15 845
högskoleutbildning (nytt anslag)                             378
-------------------------------------------------------------------------------
25:89  Kvalitetshöjning i högskolan   (ram)                       +200 000
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
25:90  Lägre takt i utbyggnaden av    (ram)                       -130 000
högskoleplatser
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
25:91  Forskning och                  (ram)               +8 572
forskarutbildning (nytt anslag)                              702
-------------------------------------------------------------------------------
25:92  Ökning av anslagen till        (ram)                       +600 000   +7
forskning och
forskarutbildning (nytt
anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
25:93  Ökat antal disputerade lärare  (ram)                                  +4
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
25:94  Kostnad för högskoleplatser    (ram)                                  +6
som försäljs
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------



26       Forskningspolitik
-------------------------------------------------------------------------------
26:1    Vetenskapsrådet: Forskning    (ram)  2 498 076
och
forskningsinformation
-------------------------------------------------------------------------------
26:2    Vetenskapsrådet: Förvaltning  (ram)     99 676
-------------------------------------------------------------------------------
26:3    Rymdforskning                 (ram)    154 742
-------------------------------------------------------------------------------
26:4    Institutet för rymdfysik      (ram)     43 843
-------------------------------------------------------------------------------
26:5    Kungl. biblioteket            (ram)    234 004
-------------------------------------------------------------------------------
26:6    Polarforskningssekretariatet  (ram)     25 080
-------------------------------------------------------------------------------
26:7    Rådet för forsknings- och     (ram)     14 389
utvecklingssamarbete
inom EU
-------------------------------------------------------------------------------
26:8    Sunet                         (ram)     39 258
-------------------------------------------------------------------------------
26:9    Centrala etikprövningsnämnden (ram)      4 110
-------------------------------------------------------------------------------
Elanders Gotab, Stockholm  2003
-------------------------------------------------------------------------------
26:10  Regionala etikprövningsnämnder (ram)     40 000                       -2
-------------------------------------------------------------------------------
26:11  Särskilda utgifter för         (ram)    110 872                        -
forskningsändamål
-------------------------------------------------------------------------------
26:12  Ökade satsningar på            (ram)             +155 389
Vetenskapsrådet m.m.
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet                        43 962    +1 960  -444 275    -
225       971                 964      000
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------


</pre>