Trafikutskottets betänkande
2003/04:TU7
Sekretess inom den civila sjöfarten
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:58
Sekretess inom den civila sjöfarten. Regeringen föreslår i propositionen
en ändring i sekretesslagen (1980:100) för att möjliggöra en svensk
tillämpning av de internationella regler om ett förbättrat sjöfartsskydd på
fartyg och i hamnanläggningar som riksdagen tidigare godkänt (prop.
2002/03:124, bet. 2003/04:TU3, rskr. 2003/04:9).
Genom den föreslagna ändringen kommer det att bli möjligt att sekretessbelägga
uppgifter som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller
bevakningsåtgärd inom den civila sjöfarten.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 mars 2004, vilket är fyra månader
tidigare än det ovan nämnda nya internationella regelverket om sjöfartsskydd
träder i kraft. Detta förklaras av att ett antal uppgifter - som förutsätter
möjligheten att sekretessbelägga vissa dokument - måste utföras innan det
internationella regelverket börjar gälla.
Liksom konstitutionsutskottet, som har yttrat sig i ärendet, delar
trafikutskottet regeringens bedömning i frågan. Trafikutskottet föreslår
följaktligen att riksdagen antar regeringens förslag till ändring av
sekretesslagen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Sekretess inom den civila sjöfarten
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100). Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:58.
Stockholm den 10 februari 2004
På trafikutskottets vägnar
Carina Moberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carina Moberg (s),
Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander (s), Hans Stenberg (s), Johnny Gylling
(kd), Claes-Göran Brandin (s), Jan-Evert Rådhström (m), Monica Green (s),
Runar Patriksson (fp), Sven Bergström (c), Kerstin Engle (s), Björn
Hamilton (m), Mikael Johansson (mp), Börje Vestlund (s), Christer Winbäck
(fp) och Karin Thorborg (v).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 2003/04:58 Sekretess inom
den civila sjöfarten.
Lagrådet har yttrat sig över förslagen.
Ingen motion har väckts i ärendet.
Konstitutionsutskottet har yttrat sig över propositionen. Yttrandet
(2003/04:KU2y) återfinns som bilaga 3 i betänkandet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100). Förslagets innebörd är att sekretess skall gälla för uppgifter
som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd
med avseende på den civila sjöfarten, om det kan antas att syftet med
åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Enligt regeringens lagförslag kommer
den tystnadsplikt som följer av den nya sekretessbestämmelsen att ha
företräde framför meddelarfriheten. Regeringen föreslår att ändringen i
sekretesslagen skall träda i kraft den 1 mars 2004.
Propositionen innehåller vidare en översiktlig redogörelse för de nya
internationella reglerna om ökat sjöfartsskydd, då syftet med den föreslagna
lagändringen är att möjliggöra en svensk tillämpning av detta regelverk.
Utskottets överväganden
Sekretess inom den civila sjöfarten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen antar det i propositionen framlagda
förslaget om ändring av sekretesslagen (1980:100).
Bakgrund
Konventionen m.m. om sjöfartsskydd
FN:s internationella sjöfartsorganisation (International Maritime
Organization, IMO) antog vid en diplomatkonferens den 9-13 december 2002 med
parterna i sjösäkerhetskonventionen (International Convention for the
Safety of Life at Sea, SOLAS) regler om skydd av sjöfartssektorn mot
brottsliga handlingar. Bakgrunden till det nya regelverket är bl.a.
terroristdåden i USA den 11 september 2001. De av IMO beslutade nya reglerna
omfattar dels ändringar i SOLAS-konventionen, dels en till konventionen
fogad kod avseende dessa ändringar (International Ship and Port Facility
Security Code, ISPS-koden). De nya internationella reglerna innebär att
man inom sjöfartssektorn skall vidta en rad åtgärder för att stärka skyddet
mot brottsliga handlingar. Det ställs bl.a. krav på att fartyg skall ha
automatiska identifieringssystem och alarm för kapningssituationer, att
såväl fartyg som hamnanläggningar skall göra sårbarhetsanalyser och
utarbeta skyddsplaner samt ha skyddsansvariga och skyddsutrustning samt
regler om informationsutbyte.
Regeringen föreslog i prop. 2003/04:124 Sjöfartsskydd att riksdagen skulle
godkänna de nya internationella reglerna. Riksdagen har den 22 oktober
2003 bifallit trafikutskottets betänkande 2003/04:TU3, i vilket utskottet
tillstyrker regeringens förslag.
EG:s regelsystem och nationell lag om sjöfartsskydd
Den 2 maj 2003 lämnade Europeiska kommissionen ett förslag till EG-förordning
i vilket konventionsändringarna om sjöfartsskydd bl.a. föreslogs bli
gällande rätt inom gemenskapen (KOM[2003] 229 slutlig). Kommissionens
förslag går längre än IMO:s regelverk, bl.a. genom att nationell sjöfart
innefattas, nya kontrolluppgifter för kommissionen föreslås och delar av
den rekommenderande delen i ISPS-koden föreslås bli tvingande. Syftet med
förordningen är att tillhandahålla en grund för en harmoniserad tolkning
och ett harmoniserat genomförande av IMO:s regler om ökat sjöfartsskydd.
Genom den förordning om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i
hamnanläggningar som kommissionen föreslagit införlivas i gemenskapsrätten
merparten av de nya bestämmelser om sjöfartsskydd som har beslutats inom
IMO. Förordningen skall tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2004 och kommer att
kompletteras med en nationell lag om sjöfartsskydd som träder i kraft
samma dag. Förslag till sådan lag har har av regeringen aviserats till
den 17 mars 2004.
Regeringens förslag
Att de internationella reglerna träder i kraft den 1 juli 2004 innebär
att ett antal uppgifter måste fullgöras före detta datum. De fartyg som
kommer att omfattas av reglerna måste ha certifikat som visar att de
uppfyller de krav som ställs enligt det nya regelverket. Likaså måste de
hamnanläggningar som omfattas av reglerna ha fått sina skyddsplaner
godkända för att de skall kunna ta emot trafik som går i internationell
trafik. Detta innebär att främst Sjöfartsverket måste granska ett antal
handlingar före den 1 juli 2004, handlingar som inte är möjliga att
sekretessbelägga enligt dagens regelverk. I propositionen anges att ett
röjande av innehållet i dessa handlingar, dvs. uppgifter om säkerhets-
eller bevakningsåtgärder inom den civila sjöfarten, kan motverka själva
syftet med handlingens upprättande och att det därmed är av största vikt
att dessa kan sekretessbeläggas.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att sekretess fr.o.m. den 1 mars
2004 skall gälla för uppgifter som lämnar eller kan bidra till upplysning
om säkerhets- eller bevakningsåtgärd med avseende på den civila sjöfarten,
om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Då
syftet med lagändringen är att förhindra att uppgifter som kan äventyra
säkerheten inom den civila sjöfarten kommer till allmän kännedom anför
regeringen att det är av största vikt att sådana uppgifter inte publiceras,
eftersom detta skulle motverka syftet med sjöfartsskyddet. Mot denna
bakgrund gör regeringen bedömningen att denna sekretessgrund, i likhet
med övriga sekretessgrunder som anges i samma lagparagraf, skall ha
företräde framför meddelarfriheten.
Konstitutionsutskottets yttrande
Trafikutskottet beslutade den 27 januari 2004 att bereda konstitutionsutskottet
möjlighet att yttra sig över propositionen. Konstitutionsutskottet redovisar
i sitt yttrande (2003/04:KU2y, se bilaga 3) sin bedömning av regeringens
förslag bl.a. mot bakgrund av de överväganden som gjordes vid utformningen
av nuvarande bestämmelser om sekretess och meddelarfrihet.
Konstitutionsutskottet delar regeringens bedömning att sekretess bör gälla
för de uppgifter som avses i propositionen.
Vad gäller förslaget i den del det avser företräde för sekretessen framför
meddelarfriheten erinrar konstitutionsutskottet om den betydelse som i
lagstiftningen tillmätts meddelarfriheten. Den nuvarande sekretessen för
uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder enligt 5 kap. 2 § sekretesslagen
omfattar åtgärder med avseende bl.a. på byggnader och andra anläggningar
och på den civila luftfarten. Sekretessen i dessa fall gäller med hänsyn
till intresset att förebygga brott. Konstitutionsutskottet instämmer i
det regeringen anför om att det är av största vikt att sådana uppgifter
inte publiceras. Meddelarfrihet råder därmed inte för uppgifter som avses
i lagrummet. De angivna skälen kan enligt konstitutionsutskottets uppfattning
anföras i motsvarande utsträckning för säkerhets- och bevakningsåtgärder
med avseende på den civila sjöfarten. Utskottet godtar därmed regeringens
bedömning i denna del.
Konstitutionsutskottet har vidare inte någon erinran mot den föreslagna
tidpunkten för ikraftträdande.
Trafikutskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare (prop. 2002/03:124, bet. 2003/04:TU3, rskr. 2003/04:9)
godkänt det nya internationella regelverket om sjösäkerhet som utarbetats
och beslutats inom FN:s internationella sjöfartsorganisation (International
Maritime Organization, IMO). Då den av regeringen föreslagna ändringen av
sekretesslagen har till syfte att möjliggöra en svensk tillämpning av
dessa regler har trafikutskottet, i likhet med konstitutionsutskottet,
inget att erinra mot regeringens förslag. Trafikutskottet föreslår därför
att riksdagen antar det framlagda lagförslaget.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:58 Sekretess inom den civila sjöfarten:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100).
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3