Trafikutskottets betänkande

2003/04:TU6

Fordonsfrågor

---

Sammanfattning
I detta betänkande behandlas 32 motionsyrkanden om olika fordonsrelaterade
frågor. Det gäller bl.a. fordonsbesiktning, utrustningskrav, fordonsskyltning
och vissa trafikregler men också ärenden om förarprövning och vissa
parkeringsfrågor.
Utskottet välkomnar det reform- och utvecklingsarbete som pågår inom
fordonsområdet i syfte att bl.a. förbättra trafiksäkerheten. När det gäller
bestämmelser för släpvagnsekipage föreslår utskottet ett tillkännagivande
om behovet av att utveckla ett regelverk som främjar utveckling av
ändamålsenliga och trafiksäkra transporter. Utskottet förutsätter vidare att
trafiksäkerhetseffekter av den snabba framväxten av s.k. fyrhjulingar i
trafiken registrerade som bl.a. motorcyklar och terrängskotrar uppmärksammas
inom ramen för pågående utredningsarbete.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår flertalet motionsförslag med
hänvisning främst till pågående beredningsarbete, förutsatt uppföljningsarbete
och den beslutsordning som råder inom fordonsområdet. I betänkandet finns
åtta reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets
överväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:
1. Avreglering av fordonskontrollen
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T220, 2002/03:T250, 2002/03:T293,
2002/03:T298 yrkande 4 i denna del, 2003/04:T431 och 2003/04:T562 yrkande
3 i denna del.
Reservation 1 (m, fp, kd)

2. Avreglering av förarprövning
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T298 yrkande 4 i denna del och
2003/04:T562 yrkande 3 i denna del.
Reservation 2 (m, fp, kd)

3. Besiktning av släp och äldre fordon
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T461 yrkande 2 och 2002/03:T467
yrkande 2.

4. Regelverk för fordonsvikter
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför
om utveckling av ändamålsenliga regler för släpvagnsekipage. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2002/03:T524 och 2003/04:T374 och avslår
motionerna 2002/03:T348 yrkande 6, 2003/04:T216 och 2003/04:T454 yrkande
8.
Reservation 3 (m, fp)

5. Registerhållningsavgift
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T217 och 2003/04:T337.
Reservation 4 (m, kd, c)

6. Chipstrimning
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ377 yrkande 9, 2003/04:T298 yrkandena
1 och 2 och 2003/04:T563 yrkande 3.

7. Fyrhjulingar
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T385 och 2003/04:T454 yrkandena 12
och 13.

8. Fordonsskyltning
Riksdagen avslår motion 2003/04:T324.
Reservation 5 (m)

9. Felparkeringsavgifter m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T216 och 2002/03:T228.
Reservation 6 (m)

10. Motorcykel i kollektivkörfält
Riksdagen avslår motion 2002/03:T523.
Reservation 7 (kd)

11. Vinterdäck
Riksdagen avslår motion 2003/04:T403.

12. Identifiering av fordonsförare
Riksdagen avslår motion 2002/03:T300 yrkande 19.

13. Övergivna fordon
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T404 och 2003/04:T413 yrkande 1.
Reservation 8 (kd, c)

14. Översyn av fordonslagstiftningen m.m.
Riksdagen avslår motion 2002/03:T528.

15. Motorcykelbelysning
Riksdagen avslår motion 2002/03:T222.
Stockholm den 17 februari 2004
På trafikutskottets vägnar
Claes Roxbergh
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh (mp),
Carina Moberg (s), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander (s), Erling Bager
(fp), Krister Örnfjäder (s), Johnny Gylling (kd), Claes-Göran Brandin (s),
Jan-Evert Rådhström (m), Runar Patriksson (fp), Sven Bergström (c),
Kerstin Engle (s), Björn Hamilton (m), Mikael Johansson (mp), Börje Vestlund
(s), Karin Thorborg (v) och Lennart Klockare (s).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas 32 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden hösten 2002 samt hösten 2003. Förslagen berör en rad olika
fordonsrelaterade frågor som bl.a. fordonsbesiktning, utrustningskrav,
fordonsskyltning och vissa trafikregler men också ärenden om förarprövning
och vissa parkeringsfrågor.
I beredningen av förslagen har utskottet haft sammanträffanden med
företrädare för AB Svensk Bilprovning. Företrädare för utskottet har vidare
haft ett sammanträffande med ATV-leverantörernas förening (branschförening
för fyrhjuliga fordon). En skrivelse i ärendet har vidare inkommit från
SMC Stockholm om användning av motorcykel i kollektivkörfält.

Utskottets överväganden
Avreglering av fordonskontrollen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår yrkanden i sex motioner (m, fp, kd) om avreglering av
fordonskontrollen. Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden om
att intresset av att främja en hög trafiksäkerhet, en god miljö och en
regional balans talar för en fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning
att utföra kontrollbesiktningar. Jämför reservation 1 (m, fp, kd).
Bakgrund
Periodisk kontrollbesiktning är obligatorisk för de flesta motordrivna
fordon och släpfordon. Det huvudsakliga syftet med besiktningen är att
kontrollera att beskaffenhet och utrustning hos ett fordon som är i bruk
uppfyller föreskrivna krav i fråga om trafiksäkerhet och miljö.
AB Svensk Bilprovning (Bilprovningen) är ett av tre besiktningsorgan som
har ensamrätt att utföra kontrollbesiktning. Bilprovningen, som bildades
år 1963, har som huvudsaklig verksamhet att utföra obligatorisk kontroll-
och registreringsbesiktning av motorfordon och andra i lagen preciserade
fordon såsom släpfordon och traktorer som utgörs av ombyggda bilar.
Bilprovningen samägs av staten, motorbranschens organisationer och
bilförsäkringsföretagen. Statens ägarandel är 52 %.
Förutom kontrollbesiktning bedriver Bilprovningen viss konkurrensutsatt
verksamhet; denna är avgränsad genom att den bedrivs i dotterbolag.
Inkomster från monopolverksamheten får inte användas inom den konkurrensutsatta
verksamheten.
Vid Bilprovningens 177 besiktningsstationer utfördes ca 5,5 miljoner
besiktningar år 2003, vilket är en ökning med 4 %. Det totala antalet
underkända fordon minskar, men fortfarande underkänns var tredje personbil
med krav på efterkontroll. Den genomsnittliga s.k. väntetiden var år 2003
i genomsnitt 30 dagar med en högsta notering under november månad på 40
dagar (med väntetid avses den första dag i en sammanhängande fyraveckorsperiod
som har minst 10 % ledigt i de utlagda tiderna). År 2003 uppgick koncernens
omsättning till ca 1,5 miljarder kronor att jämföra med ca 1,4 miljarder
kronor året dessförinnan.
Tidigare behandling i riksdagen
Förslag om att avreglera Bilprovningens monopol har behandlats vid ett
flertal tillfällen under de senaste åren. I betänkande 2000/01:TU14 anförde
utskottet att riksdagens beslut från 1996, att behålla Bilprovningens
monopol på fordonskontroll, skulle ligga fast. Med anledning av utskottets
betänkande gjorde dock riksdagen fyra tillkännagivanden till regeringen.
Tyngdpunkten i Bilprovningens effektivitetsmätningar borde enligt riksdagen
ligga på jämförelser mellan stationer. Vidare borde SWEDAC:s tillsynsansvar
för Bilprovningens verksamhet ses över. Bilprovningens konkurrensutsatta
verksamhet borde avgränsas genom en förbättring av bolagets underlag för
kostnadsfördelning och prissättning. Slutligen anslöt sig riksdagen till
ett förslag från Riksdagens revisorer om att ägarstyrningen i bolaget
borde utvecklas.
Frågan om Bilprovningen behandlades även året därpå då utskottet i betänkande
2001/02:TU13 Fordonslag m.m. vidhöll att riksdagens beslut hösten 1996 om
att Bilprovningens monopol i fråga om kontrollbesiktningar skulle ligga
fast. Trafikutskottet anförde att en omreglering av kontrollbesiktningen
inte får leda till att trafiksäkerheten, miljön eller servicen försämrades
eller till att kostnaderna ökade. Utskottet menade att intresset av att
främja en hög trafiksäkerhet, en god miljö och en regional balans talade
för en fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning att utföra
kontrollbesiktningar. I likhet med regeringen underströk utskottet vikten av att
verksamheten uppnådde minst samma kravnivå som gällde för övriga aktörer
på provnings- och kontrollmarknaden.
Motionsförslag
I motion 2002/03:T220 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m)
föreslås att AB Svensk Bilprovnings monopol på kontrollbesiktning av fordon
avvecklas. En avveckling av Bilprovningens monopol skulle komma konsumenterna
till godo i form av ökad service och bättre kvalitet. För att undvika att
konkurrensen eftersätts i glesbygd föreslås i motionen att befintliga
bilverkstäder skall kunna ackrediteras.
Cristina Husmark Pehrsson (m) menar i motion 2002/03:T250 att AB Svensk
Bilprovning har utvecklat sin verksamhet på ett sådant sätt att man på
ett osunt sätt konkurrerar med privata företag både på den svenska och
den utländska marknaden. Motionären anser att AB Svensk Bilprovnings
monopol bör avvecklas och ersättas av ackrediterade verkstäder.
Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (båda m) framhåller i motion
2002/03:T293 att Konkurrensverket i en tidigare granskning kommit fram
till att monopolet på fordonskontroll bör avvecklas. Om fordonskontrollen
avregleras leder detta enligt motionärerna till bättre tillgänglighet och
ökad service. Dessutom skulle AB Svensk Bilprovning med sin stora kunskap
få bättre möjligheter att kunna konkurrera på den internationella marknaden.

De långa kötiderna till Bilprovningen kan få förödande konsekvenser för
näringsidkare menar Anna Grönlund (fp) i motion 2003/04:T431. Motionären
anser att bilverkstäder genom ackreditering bör tillåtas att genomföra
kontrollbesiktning. Ett system byggt på flexibilitet och valfrihet skulle
enligt motionen ge stora fördelar för den enskilde bilägaren.
Även i motion 2002/03:T298 yrkande 4 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås
att AB Svensk Bilprovning bör avregleras. Som ett särskilt skäl anförs
att de långa köerna till Bilprovningen kan påverka yrkesförare genom att
de tvingas ställa av sina fordon och därmed går miste om inkomster.
Motsvarande uppfattning framförs även i motion 2003/04:T562 yrkande 3 av
Erling Bager m.fl. (fp).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tillfällen tidigare behandlat frågan om AB Svensk
Bilprovnings verksamhet och då vidhållit att riksdagens beslut hösten
1996 om att Bilprovningens monopol i fråga om kontrollbesiktningar bör
ligga fast. Utskottet har i dessa sammanhang anfört att intresset av att
främja en hög trafiksäkerhet, en god miljö och en regional balans talade
för en fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning att utföra
kontrollbesiktningar.
Utskottet anser att det inte heller nu har framkommit skäl som ger anledning
till ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida. I sammanhanget
kan utskottet erinra om att Bilprovningen erbjuder bland de lägsta priserna
i Europa för besiktning. Vidare kan nämnas att Bilprovningen vidtagit en
rad åtgärder för att komma till rätta med tidigare köproblem. Det gäller
bl.a. förlängda öppettider och nya bokningsrutiner där bl.a. personbilsägare
erbjuds en reserverad plats i samband med kallelsen till besiktning.
Sammantaget gör därmed Bilprovningen den bedömningen att man numera har en
god förmåga att hantera sin kundtillströmning.
Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att förorda en avreglering av
Bilprovningens ensamrätt att utföra kontrollbesiktningar. Motionerna
2002/03:T220 (m), 2002/03:T250 (m), 2002/03:T293 (m), 2002/03:T298 (fp)
yrkande 4 i denna del, 2003/04:T431 (fp) samt 2003/04:T562 (fp) yrkande
3 i denna del avstyrks därför.
Avreglering av förarprövning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser det angeläget att förarprövningen genomförs i former som
tryggar en god trafiksäkerhet samtidigt som höga krav på service och
kundanpassning uppnås. Utskottet avstyrker mot bl.a. denna bakgrund
motionsförslag (fp) om avreglering av förarprövningen. Jämför reservation 2
(m, fp, kd).
Bakgrund
Vägverket är den myndighet som har till uppgift att utföra kunskapsprov
och körprov för utfärdande av körkort. Enligt Vägverkets författningssamling
(2001:52) kan förordnanden att förrätta förarprov även genomföras vid
gymnasieskola, fristående gymnasieskola och komvux samt vid Försvarsmakten.

Tidigare behandling i riksdagen
Våren 2003 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden om hantering av
körkortsärenden (bet. 2002/03:TU4 Trafiksäkerhet). Utskottet konstaterade
att handläggningstiderna hade förbättrats under år 2002, men att de
fortfarande var långa. Utskottet erfor att Vägverket hade vidtagit ett
flertal åtgärder för att avhjälpa den besvärande situationen. Vad gällde
den av motionärerna förordade lösningen om avreglering av förarprövningen
kunde utskottet dock inte se hur en sådan åtgärd skulle kunna avhjälpa
situationen. Tvärtom befarades att en avreglering skulle kunna ge klara
nackdelar för såväl trafiksäkerhet som effektivitet. Motionsförslagen
avstyrktes följaktligen.
Motionsförslag
Folkpartiet förordar i motionerna 2002/03:T298 yrkande 4 av Lars Leijonborg
m.fl. och 2003/04:T562 yrkande 3 av Erling Bager m.fl. att förarprövningen
vid Vägverket konkurrensutsätts. De som skall köra upp för körkort får
ibland vänta alltför länge på en uppkörningstid. Motionärerna föreslår
ett system där vissa trafikskolelärare licensieras för att genomföra
förarprov.
Utskottets ställningstagande
Utskottet uppmärksammar att Vägverket under de senaste åren vidtagit flera
åtgärder i syfte att förkorta köerna till kunskapsprov och körprov.
Åtgärderna har bl.a. varit inlåning av militära förarprövare och utlåning
av trafikinspektörer mellan kontor. Fler assistenter har vidare utbildats
för att kunna utföra kunskapsprov samtidigt som rekrytering och utbildning
av trafikinspektörer har koncentrerats till storstadsområden. Under 2003
har medelväntetiden för körprov minskat från 39 dagar 2002 till 30 dagar
och för kunskapsprov från 34 dagar 2002 till 23 dagar. Efterfrågan på
kunskapsprov har dock ökat under året, förmodligen på grund av ett ökat
antal omprov.
Utskottet konstaterar att positiva effekter i form av kortare väntetider
har redovisats framför allt i Stockholmsområdet. Variationen i kötid mellan
olika platser i landet är dock fortfarande stor och är som regel längst
i storstadsregionerna. Från Vägverkets sida är målet att kötiden för
respektive prov inte skall uppgå till mer än tre veckor. Utskottet har
vidare erfarit att Vägverket söker finna nya former för att utveckla
förarprovet med bl.a. projektet "Släcka 2:an". Det innebär att körprovet
delas upp i olika moment. Underkänns eleven på ett moment skall denna
kunna göra omprov på just detta moment på en trafikskola, detta i likhet
med hur det fungerar med Bilprovningen där vissa moment som underkänts
kan kontrolleras och sedermera godkännas av auktoriserade verkstäder.
Försök kommer att påbörjas under våren 2004 med utvalda trafikskolor.
Utskottet anser det angeläget att förarprövningen genomförs i former som
tryggar en god trafiksäkerhet samtidigt som höga krav på service och
kundanpassning uppfylls. Utskottet välkomnar därför Vägverkets pågående
arbete med att förändra förarprovet och förkorta kötiderna för förarprov.
Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att förorda en avreglering
av förarprövningen. Följaktligen avstyrks motionerna 2002/03:T298 yrkande
4 (fp) och 2003/04:T562 yrkande 3 (fp) i nu behandlade delar.
Besiktning av släp och äldre fordon
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag (kd, c) om färre besiktningstillfällen
för besiktning av släp och äldre fordon. Utskottet hänvisar till att
motionsförslagen nyligen har tillgodosetts genom beslut om utglesning av
intervallet för besiktning av berörda fordonstyper.
Bakgrund
Fram till den 1 januari 2004 gällde för bildragna släpvagnar med en
totalvikt av högst 3,5 ton och motorcyklar att de skulle kontrollbesiktigas
senast ett år efter den månad då föregående fullständiga kontrollbesiktning
utfördes om mer än tio år har förflutit sedan fordonet första gången togs
i bruk (enligt 9 kap. 5 § fordonsförordningen 2002:925).
Från och med den 4 april 2004 skall bildragna släpvagnar med en totalvikt
av högst 3,5 ton och motorcyklar kontrollbesiktigas första gången senast
fyra år efter den månad då fordonet första gången togs i bruk, och därefter
senast två år efter den månad då föregående fullständiga kontrollbesiktning
utfördes.
Motionsförslag
Lars Gustafsson (kd) och Sven Bergström (c) framhåller i motion 2002/03:T461
yrkande 2 att det har blivit allt vanligare att renovera äldre släp,
framför allt husvagnar och i vissa fall lastbilssläp för att visa upp i
samband med rallyn, utställningar och träffar. Dessa släp är i likhet med
de fordon som drar dem varsamt renoverade, väl omskötta och används ytterst
lite. Därför borde veteranfordon och släp, äldre än 30 år, som inte används
i yrkesmässig trafik, bussar eller släp inrättade för personbefordran
besiktigas vartannat år. Motsvarande förslag redovisas i motion 2002/03:T467
yrkande 2 av Annika Qarlsson (c).
Utskottets ställningstagande
Regeringen har som redovisats i bakgrundsbeskrivningen nyligen fattat
beslut om utglesning av intervallet vid besiktning av motorcyklar, lätta
släp och vissa husvagnar. Utskottet konstaterar därmed att yrkandena i
motionerna 2002/03:T461 yrkande 2 (kd och c) samt 2002/03:T467 yrkande 2
(c) tillgodoses. Utskottet förutsätter vidare att fortsatta överväganden
kan komma att göras om utglesning av besiktningsintervallernas längd för
olika fordonskategorier under förutsättning att inga negativa
trafiksäkerhetseffekter uppstår. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund berörda
motionsförslag.
Regelverk för fordonsvikter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser det viktigt att regelverket kring fordonsvikter främjar
en utveckling mot säkra transporter. Utskottet anser att Sverige inom
ramen för EU-samarbetet aktivt bör verka för utvecklingen av ändamålsenliga
fordons- och körkortsregler. Särskild uppmärksamhet bör här riktas mot
regleringen av att släpvagnars totalvikt inte får vara högre än bilens
tjänstevikt. Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen till känna
vad utskottet anfört i frågan. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att
riksdagen när det gäller regelverket för släpvagnsvikter delvis bifaller
två motionsförslag (s) och avslår tre motionsförslag (m, c). Jämför
reservation 3 (m, fp).
Bakgrund
Regler för släpvagnskombinationer återfinns i två lagstiftningsområden
dels fordonslagstiftningen, dels körkortslagstiftningen. Gränserna för
hur tunga ekipage som får framföras med B-körkort är gemensamma i EU och
styrs av rådets direktiv 91/439/EEG. Med körkort behörighet B får en förare
framföra en personbil med en totalvikt av högst 3,5 ton, eller lätt lastbil
och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon. Med behörighet C får en
förare framföra tung lastbil, eller personbil med en totalvikt över 3,5
ton och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon. Regelverket innebär
vidare att för körkortsbehörighet B får en släpvagn med en totalvikt på
högst 750 kg dras. Väger släpvagnen mer än 750 kg får släpvagnens totalvikt
inte vara högre än bilens tjänstevikt. Dessutom krävs att släpvagnens och
bilens sammanlagda totalvikt inte överstiger 3 500 kg.
Tidigare behandling i riksdagen
Utskottet behandlade regelverket för fordonsvikter våren 2001 i betänkande
2000/01:TU9 Fordonsfrågor m.m. Vid detta tillfälle instämde utskottet i
vad motionärerna hade påtalat om att utvecklingen av fordon har förändrat
sammansättningen av fordonsparken och därmed möjligheterna att dra släpvagnar.
Utvecklingen mot mindre och mer energisnåla fordon med god prestanda
hade också enligt utskottet inneburit att regeln om att släpvagnens
totalvikt inte får vara högre än bilens tjänstevikt ibland upplevs som en
begränsning.
Utskottet framhöll mot denna bakgrund att det var viktigt att regelverket
för fordonsvikter främjar en utveckling av ändamålsenliga och trafiksäkra
transporter och ansåg det angeläget att de aktuella bestämmelserna följs
upp med hänsyn till den fordonstekniska utvecklingen och nya forskningsrön.
Utskottet förutsatte vidare att Vägverket inom ramen för sitt sektorsansvar
skulle ta initiativ till en översyn av bestämmelserna om fordonsvikter.
Vidare hänvisade utskottet även till en motsvarande översyn inom EU av
rådande regelverk. Utskottet utgick också från att Sverige aktivt skulle
verka inom EU för utvecklingen av ändamålsenliga fordons- och körkortsregler.

Motionsförslag
Reglerna för bil- och släpvagnskombinationer är föråldrade och inte
anpassade till moderna fordon anser Elizabeth Nyström m.fl. (m) i motionerna
2002/03:T348 yrkande 6 och 2003/04:T454 yrkande 8. Trafiksäkerheten
äventyras enligt motionärerna när en förare tvingas använda en mindre bil
för att dra ett släp för att undvika att överskrida totalvikten 3 500 kg
för B-körkort.
I motion 2002/03:T524 av Christina Axelsson och Eva Arvidsson (båda s)
förordas att reglerna för släpvagnskombinationer ändras så att de anpassas
till de moderna och säkrare fordon som finns i dag. Att en förare väljer
en mindre bil vars tjänstevikt tillsammans med släpets vikt understiger
gränsen för vad en förare får framföra med B-körkort är en säkerhetsrisk
som står helt i motsats till nollvisionen i trafiken.
Viktbegränsningen för B-körkort gjordes enligt Johan Linander (c) i motion
2003/04:T216 för ett antal år sedan då bilar inte var lika tunga som i
dag. Detta får till följd att många nytillverkade bilar, som har en
totalvikt på över 2 500 kg, inte kan dra t.ex. husvagnar eller hästsläp.
Motionären föreslår därför att gränsen för ett fordon med släps sammanlagda
vikt höjs.
Rolf Lindén och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (båda s) anser i motion
2003/04:T374 att det är viktigt med en översyn och en förändring av dagens
viktgränser för släpvagnskombinationer. I likhet med andra motionärer i
ärendet menar de att dagens regelverk inte är anpassat efter moderna bilar
och att valet av en mindre bil för att klara gränsen på 3 500 kg kan betyda
sämre bromssystem och minskad stabilitet i bilen, vilket leder till sämre
trafiksäkerhet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att utvecklingen av fordonsparken delvis har förändrat
förutsättningarna för att dra släpvagnar. Utvecklingen mot mindre och mer
energisnåla fordon med god prestanda har inneburit att regeln om att
släpvagnens totalvikt inte får vara högre än bilens tjänstevikt ibland
upplevs som en besvärande begränsning. Samtidigt finns önskemål om att
höja den sammanlagda viktgränsen på 3 500 kg.
Utskottet anser för egen del att det är viktigt att regelverket för
fordonsvikter främjar en utveckling av ändamålsenliga och trafiksäkra
transporter. Därför är det angeläget att de aktuella bestämmelserna följs
upp med hänsyn till den fordonstekniska utvecklingen och nya forskningsrön.
Utskottet är inte nu berett att ta något initiativ för att ompröva den
sammanlagda viktgränsen på 3,5 ton. Denna bestämmelse vilar på ett
internationellt regelverk och har utformats efter bl.a. trafiksäkerhetskrav
och de risker som är förknippade med tunga fordonsekipage. Däremot anser
utskottet det angeläget med fortsatta överväganden kring regleringen om
att släpvagnens totalvikt inte får vara högre än bilens tjänstevikt.
Utskottet förutsätter därför att denna fråga behandlas inom ramen för det
fortsatta arbetet och att Sverige aktivt verkar inom EU för utvecklingen
av ändamålsenliga fordons- och körkortsregler. Vad som nu anförts om
utveckling av ändamålsenliga regler för släpvagnsekipage bör av riksdagen
ges regeringen till känna.
Utskottet bifaller mot denna bakgrund delvis motionerna 2002/03:T524 (s)
och 2003/04:T374 (s) samt avslår motionerna 2002/03:T348 yrkande 6 (m),
2003/04:T216 (c) samt 2003/04:T454 yrkande 8 (m).
Registerhållningsavgift
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsförslag (m, c) om slopad registerhållningsavgift.
Jämför reservation 4 (m, kd, c).
Bakgrund
Registerhållningsavgift tas sedan den 1 oktober 2001 ut för alla registrerade
fordon. Avgiften tas ut även av fordon som är skattebefriade, t.ex.
veteranfordon, räddningsfordon, diplomatfordon samt jordbrukstraktorer.
Avgiften är på 35 kr per år för flertalet fordonsslag. För bl.a. moped
klass I tas en engångsavgift ut om 80 kr. Intäkterna från avgiften går
till att upprätthålla ett register över registrerade fordon. I dag är det
kostnadsfritt att anmäla ägarbyte samt att ställa av eller på fordon.
Motionsförslag
Registerhållningsavgiften bör avskaffas enligt Jeppe Johnsson och Ulla
Löfgren (båda m) i motion 2003/04:T217. Då avgiften på 35 kr per år
förmodligen inte ens täcker Vägverkets administrationskostnad torde det
handla om en förlustaffär för staten som också drabbar den enskilde
fordonsägaren, oftast små företag, i form av onödig administration.
I motion 2003/04:T337 av Birgitta Carlsson och Jan Andersson (båda c)
föreslås att den årliga registerhållningsavgiften ersätts med en engångsavgift
som lämpligen tas ut vid nyinköp av fordon. Därmed anges att man kan
reducera Vägverkets kostnader och samtidigt minska byråkratin för många
fordonsägare och företagare.
Utskottets ställningstagande
Enligt vad utskottet erfarit beräknar Trafikregistret kostnaderna för att
administrera registerhållningen för fordon till 35 kr. Överrensstämmelse
synes därmed råda med regelsystemet för statens uttag av avgifter som
föreskriver att avgiften inte får vara högre än den faktiska kostnaden.
Med
hänvisning till det anförda är utskottet inte berett att vidta någon åtgärd
med anledning av de behandlade motionsyrkandena. Följaktligen avstyrks
motionerna 2003/04:T217 (m) och 2003/04:T337 (c).
Chipstrimning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser det angeläget att arbetet med att bereda frågan om
certifiering av lämpliga fordonskomponenter sker skyndsamt. Utskottet föreslår
mot denna bakgrund att riksdagen avslår tre motionsförslag (kd) om
certifiering av chipstrimning.
Bakgrund
Den elektroniska utvecklingen inom fordonsområdet har skapat nya möjligheter
att utrusta fordon med avancerad elektronik för t.ex. bränsleinsprutning,
avgasrening och trimning. Chipstrimning innebär normalt att man byter ut
eller omprogrammerar ett datachip i motorns elektroniska styrenhet. Metoden
används främst för att öka fordonets prestanda men den kan även användas
för att sänka bränsleförbrukningen samt i vissa fall för att möjliggöra
övergång till andra bränslen. Chipstrimning innebär ett ingrepp i det
typgodkända fordonsutförandet. Det innebär att fordonet efter trimningen
skall registreringsbesiktigas.
Tidigare behandling i riksdagen
I betänkande 2000/01:TU9 Fordonsfrågor m.m. gjorde utskottet bedömningen
att IT-utvecklingen innebär nya möjligheter att genom chipstrimning
optimera moderna bilmotorer för att uppnå ökad effektivitet. Konvertering
av fordon till drift med mer miljövänliga drivmedel som etanol kan dessutom
möjliggöras. Samtidigt måste frågor som konsekvenser för motorernas
emissionsegenskaper beaktas för att möjliggöra en hållbar utveckling. Det
gäller även behovet av en effektiv kontroll och ett tryggat konsumentskydd.

Utskottet erfor att Regeringskansliet beredde utredningen Avgasrening
2000. I samband med remissbehandlingen förde olika myndigheter, organ och
företag fram en rad synpunkter och tillförde ytterligare underlagsmaterial.
Det gällde bl.a. att tillskapa ett oberoende certifieringsinstitut för
att främja konkurrens och teknisk utveckling samt för att underlätta
åtgärder för konvertering av traditionella bensinmotorer till drift med
alternativa och mer miljövänliga bränslen.
Enligt utskottets mening var det angeläget med en fortsatt teknisk
fordonsutveckling för att utveckla bilen till ett effektivt och attraktivt
färdmedel och motverka negativa konsekvenser som miljöproblem, trafikolyckor
och förbrukning av fossila naturresurser. För att främja teknikutvecklingen
förutsatte utskottet att regeringen vid sin beredning av utredningen
Avgasrening 2000 övervägde att inrätta ett certifieringssystem,
konverteringstrimning till alternativa och mer miljövänliga bränslen,
försäkringsmässiga
konsekvenser och övriga frågor som tas upp i motionerna. Med hänsyn härtill
och i avvaktan på regeringens ställningstagande ansågs det att något
initiativ från riksdagens sida inte var erforderligt.
Regeringen har därefter i proposition 2001/02:31 Avgasrening m.m. bedömt
att det finns ett behov av bestämmelser om godkännande av reservdelar och
tilläggsutrustning för att öka konkurrensen och möjligheterna för oberoende
tillverkare av avgasreningsutrustning att tillhandahålla utrustning som
kan förbättra avgasreningssystemen. Reglerna måste dock enligt propositionen
arbetas fram inom EU, och Sverige bör i förhandlingsarbetet verka för att
sådana bestämmelser kommer till stånd. I avvaktan på dessa bör det inte
införas särskilda regler i Sverige. Frågor om trimning som inte godkänts
av tillverkaren bör drivas inom ramen för arbetet i EU. För att begränsa
kostnaderna för bilägare och för att förbättra reservdelarna från
miljösynpunkt förordas i propositionen en fortsatt diskussion om certifiering
av sådan utrustning och annan tilläggsutrustning, liksom för reservdelar.
Vidare anges i propositionen att dispensförfarandet i det nuvarande
systemet kan utnyttjas vid eftermontering av tilläggsutrustning som visat
en inte oväsentlig potential att förbättra avgasreningen på befintliga
fordon.
Propositionen behandlades i betänkande 2001/02:MJU6, där miljö- och
jordbruksutskottet instämde i regeringens överväganden när det gäller
konkurrensen och möjligheterna för oberoende tillverkare av
avgasreningsutrustning
att tillhandahålla utrustning som kan förbättra avgasreningssystemen.
Utskottet framhöll vidare att det, bl.a. med beaktande av betydelsen av
samordning inom EU, inte finns skäl att nu införa nationella regler om
godkännande av reservdelar och tilläggsutrustning. I likhet med regeringen
ansåg utskottet att Sverige, med hänsyn till intresset av en ökad konkurrens
på området, inom EU-arbetet bör verka för att certifiering skall kunna
ske av lämpliga komponenter. Vidare ansåg utskottet att det bör uppmärksammas
att det även utan regler om certifiering av reservdelar och tilläggsutrustning
inom det nuvarande systemet finns ett dispensförfarande som kan utnyttjas
vid eftermontering av tilläggsutrustning som visat en inte oväsentlig
potential att förbättra avgasreningen på befintliga fordon.
Motionsförslag
Olle Sandahl (kd) framhåller i motion 2003/04:T298 att det är viktigt att
regeringen är pådrivande i EU om ett införande av gemensam certifiering
av chipstrimning. Kommissionens arbete med godkännandesystem är mycket
komplicerat eftersom det krävs ett godkännande för varje komponent. Frågan
är i dag inte prioriterad av kommissionen och det leder till konkurrensnackdelar
och handelshinder för fristående företag i förhållande till bilproducenter
som är certifierade. Vidare föreslås att en utredning tillsätts för att
undersöka möjligheterna att sänka kostnaderna för dispenser för fordon
med chipstrimning. Chipstrimning kan öka ett fordons prestanda men tekniken
innebär också att många fordon kan utnyttja ett bättre bränsle än det som
fordonet programmerats för.
I motion 2003/04:T563 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) föreslås att det skall
finnas möjligheter till certifiering för företag som sysslar med chipstrimning
om dessa kan verifiera sina resultat och tar sitt ansvar gentemot kunder
och myndigheter. Praktiska prov har visat att begagnade bilar som
chipstrimmats har kunnat påvisa både lägre bensinförbrukning, lägre
utsläppsnivåer
samt högre effektuttag. Motsvarande uppfattning redovisas även i motion
2002/03:MJ377 yrkande 9 av Lars Gustafsson m.fl. (kd).
Utskottets ställningstagande
Som redovisats i bakgrundsbeskrivningen har utskottet tidigare ansett det
vara angeläget med en fortsatt teknisk fordonsutveckling för att utveckla
bilen till ett effektivt och attraktivt färdmedel och motverka negativa
konsekvenser som miljöproblem, trafikolyckor och förbrukning av fossila
naturresurser. Miljö- och jordbruksutskottet har vidare framhållit vikten
av att regeringen bereder frågan om certifiering av lämpliga fordonskomponenter.

Utskottet delar miljö- och jordbruksutskottets uppfattning att Sverige,
med hänsyn till intresset av en ökad konkurrens inom området, bör verka
för att certifiering skall kunna ske av lämpliga fordonskomponenter. Enligt
utskottets mening är det angeläget att det förutsedda beredningsarbetet
sker utan onödig tidsutdräkt. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund
motionerna 2002/03:MJ377 (kd), 2003/04:T298 (kd) och 2003/04:T563 (kd).
Fyrhjulingar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser det viktigt med högt ställda krav på trafiksäkerhet vid
användning av fyrhjuliga motorcyklar och terrängskotrar. Utskottet
förutsätter att den nyligen tillsatta utredningen om särskilda behörighetskrav
för dessa fordon ser över frågan och snarast påtalar eventuella behov av
regelförändringar. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att riksdagen
avslår motionsförslag om särskilda åtgärder för denna fordonskategori (s,
m).
Gällande bestämmelser och tidigare behandling
En s.k. fyrhjuling är ett motorfordon på fyra hjul som kan vara registrerat
som antingen terrängskoter, traktor, motorcykel eller moped. ATV-maskiner
(terränghjulingar) är arbetsredskap som används i terräng och som definieras
som terrängskoter. ATV (All Terrain Vehicle) är ett samlingsnamn på
terränghjulingar. För att framföra en terrängskoter krävs förarbevis.
Fyrhjuliga motorcyklar och terränghjulingar är mycket lika till utseendet
och i vissa fall även när det gäller prestanda. Fyrhjulig motorcykel som
registreras som ett fordon kräver körkort med behörighet B och får framföras
överallt där man får köra med en bil. Vidare finns det terrängskotrar som
registreras som maskiner, det är dels snöskotrar, dels terränghjulingar.
Dessa får endast framföras i terräng enligt särskilda regler och endast
i undantagsfall får den korsa en väg. För att framföra en terränghjuling
krävs förarbevis eller körkort utfärdat före den 1 januari 2000.
De tekniska kraven på fyrhjulig motorcykel har sitt ursprung i ramdirektiv
92/61/EEG typgodkännande av två- och trehjuliga fordon (lag om
vägtrafikdefinitioner 2001:559). Medan reglerna för terrängskotrar återfinns i
maskindirektivet 98/37/EG (AFS 1994:48 Maskiner och vissa andra tekniska
anordningar).
I betänkande 2002/03:TU4 Trafiksäkerhet förutsätter utskottet att regeringen
redovisar sin bedömning vad det gäller dels åtgärder för att förbättra
trafiksäkerheten för terrängskotrar, dels möjligheten att i svensk
lagstiftning särskilja snöskotrar från terränghjulingar med anledning av att
de krav som ställs på föraren av respektive maskintyp, ur ett
trafiksäkerhetsperspektiv, skiljer sig åt i väsentlig utsträckning.
Motionsförslag
Anita Jönsson (s) skriver i motion 2003/04:T385 att det bör finnas separata
förarbevis för terränghjulingar och för snöskotrar. Eftersom det handlar
om två olika fordon som har olika köregenskaper är det en säkerhetsrisk
att examinatorn endast genomför ett teoretiskt prov. Motionären framhåller
också att ATV-maskiner och fyrhjulig motorcykel kan vara förväxlande lika,
varför det kan vara en möjlighet att låta det framgå av registreringsskyltarna
vilken typ av fordon som det handlar om.
Elizabeth Nyström m.fl. (m) efterlyser i motion 2003/04:T454 yrkandena 12
och 13 en översyn av regelverket runt fyrhjuliga motorcyklar. Utbildningarna
för terränghjulingar (ATV-maskiner) och snöskotrar bör separeras och
utbildare som genomför den praktiska undervisningen bör kunna auktoriseras
som examinatorer av Vägverket. I motionen föreslås även att ATV-maskiner
och fyrhjuliga motorcyklar bör kunna separeras från varandra med hjälp av
olikfärgade registreringsskyltar.
Utskottets ställningstagande
Trafikutskottet har tidigare framhållit att kraven på utbildning för
terrängskoter bör höjas för att öka trafiksäkerheten. Regeringen har bl.a.
mot denna bakgrund nyligen tillsatt en utredning om särskilda behörighetskrav
för olika fordonstyper (dir. 2003:105). Utredningen skall enligt sina
direktiv analysera bl.a. regelverket om förarbevis. Utskottet ser det för
sin del som naturligt att även de nu väckta motionsfrågorna om separata
förarbevis och en översyn av regelverket för fyrhjuliga motorcyklar kommer
att övervägas inom ramen för det pågående utredningsarbetet. Med hänsyn
till den snabba utvecklingen på området och vikten av att motverka en
utveckling som kan vara negativ ur trafiksäkerhetssynpunkt är det enligt
utskottets mening angeläget att beredningsarbetet sker skyndsamt.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet att något initiativ från
riksdagen inte är erforderligt. Följaktligen avstyrks motionerna 2003/04:T385
(s) och 2003/04:T454 (m) yrkandena 12 och 13.
Fordonsskyltning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser det angeläget att fordonsskyltningen medverkar till högt
ställda trafiksäkerhetskrav. Med hänvisning till pågående beredningsarbete
som har till syfte att införa LGF-skylt för s.k. mopedbilar avstyrks ett
motionsförslag (m) i ärendet. Jämför reservation 5 (m).
Bakgrund
Fordon och fordon med vissa släp som har en begränsad hastighet på 30
eller 40 kilometer i timmen skall vara utrustade med en varningsskylt för
långsamtgående fordon. LGF-skylten har formen av en triangel, röd till
färgen och med reflexer, och den skall vara monterad väl synlig bak på
fordonet. I Vägverkets författningssamling finns föreskrifter för respektive
fordonstyp som skall vara utrustad med en LGF-skylt samt hur den skall
monteras på fordonet.
Motionsförslag
Mot bakgrund av att tidigare planer på att införa LGF-skyltar på s.k.
mopedbilar inte har infriats framhåller Jan-Evert Rådhström och Elizabeth
Nyström (båda m) i motion 2003/04:T324 att det är av största vikt att
riksdagen tar beslut om att införa regler om att även mopedbilar skall ha
LGF-skyltar. Att mopedbilar saknar LGF-skyltar är en trafikfara eftersom
det är svårt för medtrafikanterna att uppfatta att den rör sig i en helt
annan hastighet än vanliga fordon.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser det angeläget att de fordon som trafikerar våra vägar
skall vara utrustade så att de främjar högt ställda krav på trafiksäkerhet.
Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande frågan om införande
av LGF-skyltar för s.k. mopedbilar. Vägverket har lämnat ett förslag på
införande av LGF-skyltar på mopedbilar till Kommerskollegium. Kommerskollegium
har underställt frågan om förslaget skall anmälas enligt direktiv 98/34/EG
till regeringen. Efter regeringens beslut har Kommerskollegium i början
av år 2004 anmält förslaget till kommissionen. Utskottet välkomnar att en
process nu pågår för att utöka kravet på s.k. LGF-skyltar och förutsätter
att ärendet bereds skyndsamt.
Enligt utskottets mening finns det mot denna bakgrund inte anledning för
riksdagen att ta något initiativ i ärendet. Utskottet avstyrker följaktligen
motion 2003/04:T324 (m).
Felparkeringsavgifter m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motioner (båda m) som behandlar reglerna för
indrivning av bl.a. felparkeringsavgifter och borttagande av registeruppgifter
om felparkering. Utskottet hänvisar till förutsatt beredningsarbete och
gällande regelverk. Jämför reservation 6 (m).
Indrivning av böter och avgifter
I dag kan Sverige enligt nordiska verkställighetslagen (NVL) ta ut böter
för t.ex. hastighetsöverträdelser men inte avgifter för felparkering.
Motionsförslag
I motion 2002/03:T216 menar Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m)
att staten går miste om stora belopp i form av böter och avgifter från
utländska trafikanter som inte betalar vid t.ex. felparkering och
hastighetsöverträdelser. Motionärerna menar att svensk lagstiftning måste
skärpas så att böter och avgifter kan drivas in på ett mer effektivt sätt
i likhet med vad som gäller i andra länder.
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anser i motion 2002/03:T228 att regeringen
bör lägga fram ett förslag till förändring i lagstiftningen som gör det
möjligt att ta bort uppgifter om felparkering i de fall där böterna har
erlagts. Enligt motionen kan det inte föreligga något allmän intresse av
att spara uppgifter om felparkering särskilt som förseelsen är att anse
som ringa.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare med två tillkännagivanden till regeringen understrukit
vikten av att åtgärder vidtas så snabbt som möjligt i syfte att åstadkomma
ett påföljdssystem som är effektivt även visavi utländska fordonsförare.
Utskottet konstaterar att regeringen mot bl.a. denna bakgrund har aviserat
att en proposition kommer att överlämnas till riksdagen den 17 mars 2004
om antagande av ett rambeslut om ömsesidigt erkännande och verkställighet
och bötesstraff inom Europeiska unionen. I avvaktan på regeringens
proposition och förutsatt riksdagsberedning avstyrks motion 2002/03:T216 (m).

Vad gäller borttagande av uppgifter om felparkering har utskottet tidigare
i betänkande 2001/02:TU10 Trafiksäkerhet m.m. anfört att medborgarnas
rätt att ta del av allmänna handlingar och principerna för arkivering
skall beaktas. Likaså måste hänsyn tas till behovet av information för
rättskipning och förvaltning. Utskottet erinrade om att den som debiterats
felparkeringsavgift skall erlägga avgiften inom föreskriven tid även om
talan förs om undanröjande av betalningsskyldigheten. En omedelbar gallring
skulle därför äventyra möjligheterna till återbetalning av inbetald avgift
om betalningsansvaret har undanröjts av domstol. En sådan konsekvens borde,
enligt utskottets mening, inte accepteras från rättstrygghetssynpunkt.
Mot denna bakgrund avstyrktes ett motionsförslag om borttagande av
registeruppgifter. Några omständigheter som föranleder utskottet att ändra
ståndpunkt har inte framkommit. Motion 2002/03:T228 (m) avstyrks därför.

Motorcykel i kollektivkörfält
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att avvägningen av vilka fordonskategorier som får utnyttja
kollektivkörfält bäst sker på lokal nivå. Utskottet avstyrker mot denna
bakgrund ett motionsförslag (s) om att införa en nationell reglering om
rätt för motorcyklar att använda kollektivkörfält. Jämför reservation 7
(kd).
Bakgrund
På många vägar in och ut ur stadskärnor, liksom i stadskärnor, finns
körfält för fordon i linjetrafik. Trafikförordningen (1998:1276) reglerar
var olika fordon får framföras på vägbanan. Vid färd på väg skall fordon
föras i det körfält som är längst till höger i färdriktningen och som är
avsett för fordonet.
All reservation av körfält för fordon av linjetrafik sker på kommunal
nivå. På samma sätt beslutar varje kommun respektive länsstyrelse vilka
övriga fordon som, för att underlätta framkomligheten, får framföras i
körfält avsedda för fordon i linjetrafik. Det enda lagstiftningen föreskriver
är sålunda att cykel, moped och fordon som är konstruerade för en hastighet
av högst 40 kilometer i timmen eller som inte får föras med högre hastighet
än 40 kilometer i timmen kan framföras i körfält anvisat för linjetrafik
om vägren saknas eller är olämplig för framfart.
Motionsförslag
Jan Emanuel Johansson (s) uppmärksammar i motion 2002/03:T523 att motorcyklar
på många ställen i landet utestängs från bussfiler på ett omotiverat sätt.
För att öka trafiksäkerheten föreslås därför att motorcyklar ges samma
rättighet att använda bussfilerna som linjelagd busstrafik har.
Utskottets ställningstagande
Förslag om att få använda bussfiler har tidigare framförts bl.a. från
transportföretag, företag som driver beställningstrafik med buss, taxiföretag
och särskilda miljövänliga fordonsgrupper som t.ex. elfordon. Utskottet
anser att avvägningen av vilka fordonskategorier som får använda
kollektivkörfält bäst sker på kommunal nivå enligt principen om att kommunerna
själva bör bestämma över sina egna angelägenheter. Utskottet är därför
inte berett att ta något initiativ med anledning av motion 2002/03:T523
(s). Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.
Vinterdäck
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag (s) om att vinterdäck skall vara
standardutrustning i alla bilar. Utskottet hänvisar till att kravet på
användning av vinterdäck endast gäller en del av året.
Bakgrund
Enligt trafikförordningen (1998:1276) skall personbil, lätt lastbil och
buss med en totalvikt av högst 3 500 kg samt släpvagn, som dras av sådant
fordon, vid färd på väg vara försedda med vinterdäck eller likvärdig
utrustning mellan den 1 december och den 31 mars när vinterväglag
råder.
Tidigare behandling i riksdagen
I betänkande 2002/03:TU4 Trafiksäkerhet har utskottet tidigare behandlat
frågan om vinterdäck som standardutrustning vid försäljning av bilar.
Utskottet framhöll därvid att det i fordonskungörelsens 11 § regleras vad
som är obligatorisk utrustning för bilar, t.ex. broms, säkerhetsbälten
och varningstriangel. Kravet på vinterdäck återfinns däremot i
trafikförordningen
(1998:1265) och gäller endast en begränsad del av året. Eftersom kravet
endast gäller en del av året var utskottet inte berett förorda att vinterdäck
skall ingå i standardutrustning av bil vid leverans.
Motionsförslag
Per Erik Granström m.fl. (s) föreslår i motion 2003/04:T403 att det borde
införas krav på att vinterdäck bör vara standardutrustning i alla bilar.
Kraven på trafiksäkerhetsutrustning bör som motionärerna ser det vara
enhetliga oavsett att viss utrustning endast används under viss tid.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare avstyrkt motsvarande motionsförslag om vinterdäck
som standardutrustning vid försäljning av bilar. Utskottet har inte ändrat
uppfattning i frågan. Utskottet vill vidare erinra om att bilar som säljs
under den del av året då vinterdäck är obligatoriskt i många fall är
utrustade med vinterdäck. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet
motion 2003/04:T403 (s).
Identifiering av fordonsförare
Utskottets förslag i korthet
Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att, mot bakgrund av ett
tidigare tillkännagivande från riksdagens sida, inom kort tillsätta en
utredning om ägaransvar vid t.ex. hastighetsöverträdelser. Med hänvisning
till aviserat utredningsarbete avstyrker utskottet ett motionsförslag (v)
om identifiering av förare vid trafikbrott.
Bakgrund
En fordonsägares ansvar skiljer sig beroende på om en överträdelse av en
trafikbestämmelse är kriminaliserad eller inte. Enligt lagen (1976:206)
om felparkeringsavgift har fordonsägaren ansvar för fordonet, oavsett vem
som har gjort sig skyldig till en felparkering. Enligt trafikförordningen
(1998:1276) är ägaren av ett fordon skyldig att se till att fordonet inte
brukas i strid mot förordningens bestämmelser. När någon annan brukar
fordonet gäller dock ägarens ansvar endast vid vissa i förordningen angivna
bestämmelser om fordons- och släpvagnsvikt m.m.
Tidigare behandling i riksdagen
Våren 2003 behandlade utskottet en motion om fordonsägarens ansvar i
samband med hastighetsöverträdelser (bet. 2002/03:TU4 Trafiksäkerhet). I
betänkandet angavs att utskottet såg positivt på den under senare år
utökade automatiska hastighetsövervakningen med kameror. Utskottet framhöll
vidare att det var angeläget att kameraövervakningen fungerade så effektivt
som möjligt för att trafiksäkerhetsvinsterna skulle kunna tas till vara
fullt ut. Enligt utskottets mening var det mot denna bakgrund angeläget
att skyndsamt se över förutsättningarna att förändra ägaransvaret vid
hastighetsförseelser i syfte att effektivisera den automatiska
kameraövervakningen.
Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle ge regeringen till känna
vad utskottet anfört om att skyndsamt se över förutsättningarna att
förändra ägaransvaret vid hastighetsöverträdelser. Detta blev också riksdagens
beslut.
Motionsförslag
I motion 2002/03:T300 yrkande 19 av Gudrun Schyman m.fl. (v) framhålls
att om rätt person skall kunna ställas till svars för trafikbrott krävs
det möjligheter att identifiera föraren. I grannländer har man löst detta
genom att fordonsägaren är skyldig att uppge till vem denne har lånat ut
sitt fordon. En liknande regel bör enligt motionärerna införas i Sverige.
Riksdagens trafikutskott har enligt motionärerna tidigare avsagt sig
sitt ansvar för frågan och förutsatt att regeringen vidtar lämplig åtgärd.
Detta har emellertid inte resulterat i förändrade bestämmelser trots
flera års möjligheter. Mot denna bakgrund föreslås ett tillkännagivande
om att regeringen lägger fram lagförslag som innebär att en fordonsägare
är skyldig att uppge till vem denne har lånat ut sitt fordon.
Utskottets ställningstagande
Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen inom kort att tillsätta en
utredning om ägaransvar vid t.ex. hastighetsöverträdelser. Med hänsyn
till aviserat beredningsarbete avstyrker utskottet motion 2002/03:T300
yrkande 19 (v).
Övergivna fordon
Utskottets förslag i korthet
Med anledning av nyligen beslutade ändringar i lagen om flyttning av fordon
i vissa fall, m.m. och förutsatt uppföljningsarbete inom området avstyrks
två motionsförslag (c). Jämför reservation 8 (kd, c).
Tidigare behandling
Riksdagen har nyligen behandlat regelverket kring flyttning av övergivna
fordon (prop. 2002/03:105, bet. 2003/04:TU2, rskr. 2003/04:8). Lagen
(1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall har därmed förtydligats så
att det klart framgår att cyklar och andra oregistrerade fordon kan flyttas
med stöd av lagens bestämmelser. Riksdagsbeslutet innebär vidare att en
markägares möjlighet att begära att ett fordon flyttas utvidgas till att
gälla även om markägaren inte har förbjudit parkering eller ställt upp
villkor för parkering enligt bestämmelserna i lagen (1984:318) om
kontrollavgift vid olovlig parkering.
Motionerna
Lena Ek och Eskil Erlandsson (båda c) uppmärksammar i motion 2002/03:T404
att det är svårt för privatpersoner som fått en bil placerad på sin mark
att få den bortforslad. Motionärerna föreslår därför att polisen får rätt
att fatta beslut om flyttande av övergivet fordon och att verkställigheten
därefter hanteras av kronofogdemyndigheten.
I motion 2003/04:T413 yrkande 1 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark
(båda c) föreslås att lagstiftningen ändras så att polis eller markägare
ges befogenhet att snabbare än i dag transportera bort bilar som lämnats
utefter vägar eller på annan plats i naturen.
Utskottets ställningstagande
Lagstiftningen om flyttning av fordon har nyligen ändrats i syfte att
minska problemet med övergivna fordon i naturen. I samband med riksdagsbeslutet
förutsatte utskottet att en ingående uppföljning skulle ske av den nya
lagstiftningen så att regelsystemet inte får oönskade konsekvenser för
enskilda markägare eller motverkar syftet att effektivisera möjligheten
att forsla bort övergivna fordon.
Utskottet förutsätter att även frågor som gäller de nu aktuella
motionsförslagen kommer att uppmärksammas inom ramen för det förutsedda
uppföljningsarbetet. Utskottet är mot denna bakgrund inte nu berett att vidta
någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Utskottet avstyrker därför
motionerna 2002/04:T404 (c) och 2003/04:T413 (c) yrkande 1.
Översyn av fordonslagstiftningen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag (s) om översyn av fordonslagstiftningen
och tillsynen av gällande regelverk.
Motionsförslag
Inger Nordlander (s) föreslår i motion 2002/03:T528 en översyn av gällande
lagstiftning för att nå ökad trafiksäkerhet samt renare miljö. Översynen
bör gälla dels regelverket för framförande och uppställning av fordon som
inte är besiktigade, skattade eller försäkrade, dels att kommunerna får
fullt ansvar och befogenhet att kontrollera att lagar och förordningar
följs när det gäller besiktning, betalning av bilskatt samt försäkring av
fordon. Motionären framhåller att bilar som inte är besiktigade på många
år utgör både en trafik- och miljöfara.
Utskottets ställningstagande
Utskottet erinrar om att fordon enligt gällande lagstiftning inte får
användas om de inte är besiktigade, skattade och försäkrade. Det ankommer
på polisen att kontrollera efterlevnaden av gällande regelverk. Utskottet
är inte nu berett att förorda en översyn av gällande fordonslagstiftning
och frågan om en överföring av kontrolluppgifter från statlig till kommunal
nivå. Med anledning härav avstyrker utskottet motion 2002/03:T528 (s).
Motorcykelbelysning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag (m) om ändrade regler för
motorcykelbelysning.
Bakgrund
Sedan år 1999 är det krav på att motorcyklar skall vara utrustade med
hel- och halvljus. Reglerna för användandet av ljus för motorcyklar framgår
av trafikförordningen (1998:1276). Enligt denna förordning får vid färd
på väg med bil, motorredskap klass I, tung terrängvagn, motorcykel eller
moped klass I i stället för halvljus användas annat ljus som är tillräckligt
för att uppmärksamma andra trafikanter på fordonet (3 kap. 71 §). Detta
gäller dock inte vid färd under mörker, i gryning eller skymning eller
när väderleksförhållandena eller andra omständigheter föranleder att
halvljuset behöver vara tänt. I dimma och vid kraftig nederbörd får dimljus
användas i stället för halvljus. Dimljus och halvljus eller annan form av
sidobelysning på fordonet får inte användas samtidigt vid färd under mörker,
i gryning eller skymning eller vid dåliga väderleksförhållanden eller
under andra omständigheter som föranleder att halvljuset behöver vara
tänt. Detta förbud gäller dock inte vid färd med motorcykel under dagsljus.

Motionsförslag
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) föreslår i motion 2002/03:T222 en ändring
av reglerna för användande av dubbla ljus för motorcyklar i syfte att öka
trafiksäkerheten. Motionären hävdar att det trots att motorcyklar i dag
är utrustade med dubbla ljus inte är tillåtet att använda dessa ljus annat
än på dagtid på grund av bländrisk. Mot denna bakgrund förordas en ändring
av reglerna i likhet med vad som redan gäller för bilar, dvs. att man
skall blända av vid möte.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att bakgrunden till nuvarande belysningsreglering
är bl.a. forskning på VTI som visat att mötande förare nattetid kan bländas
och få sämre siktsträcka om mötande fordon har belysning utöver halvljus.
Utskottet vill vidare klargöra att det inte råder någon skillnad mellan
bilar och motorcykel när det gäller krav på att helljus skall bländas av
vid möte. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 2002/03:T222
(m).

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Avreglering av fordonskontrollen, punkt 1 (m, fp, kd)
av Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert
Rådhström (m), Runar Patriksson (fp) och Björn Hamilton (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:T220,
2002/03:T250, 2002/03:T293, 2002/03:T298 yrkande 4 i denna del, 2003/04:T431
och 2003/04:T562 yrkande 3 i denna del.
Ställningstagande
I flera år har våra partier gemensamt krävt en avveckling av ensamrätten
för AB Svensk Bilprovning att utföra kontrollbesiktning av motorfordon.
Ett skäl till våra krav är de långa kötiderna till Bilprovningen som trots
olika vidtagna åtgärder fortfarande utgör ett besvärande problem. Det
gäller inte minst för näringsidkare och yrkesförare som genom att de kan
tvingas ställa av sina fordon på grund av köproblem går miste om inkomster.

Ett system byggt på flexibilitet och valfrihet skulle i stället enligt
vår mening ge stora fördelar för den enskilde bilägaren. En avveckling av
Bilprovningens monopol skulle också komma konsumenterna till godo i form
av ökad service och bättre kvalitet. En överensstämmelse uppnås dessutom
med vad som är fallet i många andra länder. Tidigare har också Konkurrensverket
i en granskning kommit fram till att monopolet på fordonskontrollen bör
avvecklas. Därmed skulle AB Svensk Bilprovning med sin stora kunskap få
bättre möjligheter att kunna konkurrera på den internationella marknaden.
Vi anser därför att AB Svensk Bilprovnings monopol bör avvecklas och
ersättas av ett system med ackrediterade verkstäder.
Vad som nu anförts om avreglering av Bilprovningens ensamrätt till
kontrollbesiktning av motorfordon bör ges regeringen till känna. Utskottet
tillstyrker därför motionerna 2002/03:T220 (m), 2002/03:T250 (m),
2002/03:T293 (m), 2002/03:T298 (fp) yrkande 4 i denna del, 2003/04:T431 (fp)
samt 2003/04:T562 (fp) yrkande 3 i denna del.

2. Avreglering av förarprövning, punkt 2 (m, fp, kd)
av Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert
Rådhström (m), Runar Patriksson (fp) och Björn Hamilton (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:T298
yrkande 4 i denna del och 2003/04:T562 yrkande 3 i denna del.
Ställningstagande
Enligt vår mening skall statliga tjänster som förarprövning erbjudas i
sådana former som tillgodoser högt ställda krav på marknadsanpassning och
kundnärhet. Sedan lång tillbaka har dock Vägverkets förprövning haft
besvärande problem med kötider på många orter i landet. Trots att en rad
åtgärder vidtagits har problemen bestått. Som framhålls i motionerna
2002/03:T298 yrkande 4 av Lars Leijonborg m.fl. och 2003/04:T562 yrkande
3 av Erling Bager m.fl. är det därför nu dags att förarprövningen vid
Vägverket avregleras och konkurrensutsätts. Genom att samtidigt införa
ett system där vissa trafikskolelärare licensieras för att genomföra
förarprov kan en sådan reform genomföras utan negativa trafiksäkerhetseffekter.

Vad utskottet nu anfört om en avreglering av förarprövningen bör ges
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därför motionerna 2002/03:T298
yrkande 4 (fp) och 2003/04:T562 yrkande 3 (fp) i nu behandlade delar.

3. Regelverk för fordonsvikter, punkt 4 (m, fp)
av Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m),
Runar Patriksson (fp) och Björn Hamilton (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:T348
yrkande 6, 2002/03:T524, 2003/04:T216, 2003/04:T374 och 2003/04:T454
yrkande 8.
Ställningstagande
Vi anser att reglerna för bil- och släpvagnskombinationer är föråldrade
och inte anpassade till moderna fordon. Trafiksäkerheten äventyras när en
förare tvingas använda en mindre bil för att dra ett släp för att undvika
att överskrida totalvikten 3 500 kg för B-körkort. Att en förare väljer
en mindre bil vars tjänstevikt tillsammans med släpets vikt understiger
gränsen för vad en förare får framföra med B-körkort är en säkerhetsrisk
som står helt i motsats till nollvisionen i trafiken. Det är därför viktigt
att reglerna för släpvagnskombinationer ändras och anpassas till de moderna
och säkrare fordon som finns i dag. Sverige bör därför anpassa det nationella
regelverket så långt det är möjligt och, i den mån regleringar grundas på
internationella överenskommelser, aktivt driva en förändring av regelverket
som främjar en utveckling av ändamålsenliga och trafiksäkra transporter
i enlighet med vad som anförs i motionerna.
Som kommer till uttryck i de nu aktuella motionerna delas vår uppfattning
av företrädare för flera partier. Trots detta faktum har utskottsmajoriteten
i sitt ställningstagande beskurit det förutsedda utredningsarbetet genom
att inte inbegripa den betydelsefulla frågan om en förändring av regeln
om att den sammanlagda totalvikten får vara högst 3,5 ton. Vidare innebär
denna begränsning att man inte skall utreda den faktiska situationen att
fordon som är typgodkända för att dra en viss last även skall kunna nyttjas
för detta, eftersom detta i vissa fall skulle innebära att tågvikten
överstiger dagens maximinivå. Enligt vår mening bör det förutsedda
reformarbetet bedrivas förutsättningslöst. Allt i syfte att främja
ändamålsenliga
och trafiksäkra transporter.
Vad som nu anförts om regelverket för släpvagnsvikter bör ges regeringen
till känna. Utskottet tillstyrker därför motionerna 2002/03:T348 yrkande
6 (m), 2002/03:T524 (s), 2003/04:T216 (c), 2003/04:T374 (s) samt 2003/04:T454
yrkande 8 (m).

4. Registerhållningsavgift, punkt 5 (m, kd, c)
av Elizabeth Nyström (m), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert Rådhström (m),
Sven Bergström (c) och Björn Hamilton (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:T217
och 2003/04:T337.
Ställningstagande
Enligt vår mening bör den årliga registerhållningsavgiften på 35 kr per
år för flertalet fordonslag avskaffas. Därmed kan Vägverket reducera sin
byråkrati och kostnader samtidigt som administrationsbesvär och krångel
för många fordonsägare och företagare undviks. Det bör ankomma på regeringen
att överväga hur Trafikregistrets kostnader kan fördelas när registret
gör ändringar för fordonsägaren.
Vad som nu anförts bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
därmed motionerna 2003/04:T217 (m) och 2003/04:T337 (c).

5. Fordonsskyltning, punkt 8 (m)
av Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:T324.

Ställningstagande
Riksdagen har i stor enighet lagt fast höga krav när det gäller trafiksäkerhet.
Det är därför angeläget att trafiksäkerhetsarbetet bedrivs skyndsamt
även inom fordonsområdet. Sedan många år har dock problemet med att s.k.
mopedbilar saknar LGF-skyltar inte åtgärdats trots att frågan aktualiserats
sedan länge. Enligt vår mening är avsaknaden av skyltkrav en trafikfara
eftersom det är svårt för medtrafikanterna att uppfatta att mopedbilar
rör sig i en helt annan hastighet än vanliga fordon. Riksdagen bör därför
rikta ett tillkännagivande till regeringen om att snarast införa krav på
att även mopedbilar skall ha LGF-skyltar. Utskottet tillstyrker följaktligen
motion 2003/04:T324 (m).

6. Felparkeringsavgifter m.m., punkt 9 (m)
av Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:T216 och
avslår motion 2002/03:T228.
Ställningstagande
Enligt vår mening är det angeläget för såväl trafiksäkerheten som för
likvärdiga konkurrensvillkor och den allmänna lagmoralen i landet att
inhemska och utländska trafikanter behandlas lika. Som framhålls i motion
2002/03:T216 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m) går också staten
miste om stora belopp i form av böter och avgifter från utländska trafikanter
som inte betalar vid t.ex. felparkering och hastighetsöverträdelser.
Enligt vår mening bör därför svensk lagstiftning skärpas så att böter och
avgifter kan drivas in på ett mer effektivt sätt i likhet med vad som
gäller i andra länder. Riksdagen har också tidigare delat vår uppfattning
och med två tillkännagivanden till regeringen understrukit vikten av att
åtgärder vidtas så snabbt som möjligt i syfte att åstadkomma ett påföljdssystem
som är effektivt även visavi utländska fordonsförare. Fortfarande har
dock ingen förändring av regelverket skett. Det finns därför skäl att
återigen rikta ett tillkännagivande från riksdagens sida till regeringen
om att snarast inför ett effektivt påföljdssystem.
Därmed tillstyrker utskottet motionen 2002/03:T216 (m).

7. Motorcykel i kollektivkörfält, punkt 10 (kd)
av Johnny Gylling (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:T523.

Ställningstagande
Jag anser i likhet med motionären att det skulle gynna trafiksäkerheten
om motorcyklar generellt tillåts använda bussfiler (kollektivkörfält).
Trafiken skulle också flyta fram smidigare. Avvägningen av vilka
fordonskategorier som får utnyttja kollektivkörfält bör inte enbart beslutas
på lokal nivå. Situationen kan jämföras med nationella föreskrifter för
vissa mopeder som generellt har tillstånd att använda cykelväg. Det är
otillfredsställande med olika regler för motorcyklar i kollektivfält på
olika sträckor vid olika tidpunkter.
Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Därmed tillstyrks motion 2002/03:T523 (s).

8. Övergivna fordon, punkt 13 (kd, c)
av Johnny Gylling (kd) och Sven Bergström (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:T404
och 2003/04:T413 yrkande 1.
Ställningstagande
Enligt vår mening är det angeläget att effektiva möjligheter finns för
att forsla bort och skrota övergivna fordon. Som framhålls i de aktuella
motionerna är det dock för närvarande svårt att forsla bort fordon som
lämnats efter vägar eller på annan plats i naturen. Det gäller inte minst
för privatpersoner som fått en bil placerad på sin mark. Lagstiftningen
på området har nyligen ändrats men fortfarande kvarstår hinder. Fall kan
exempelvis uppstå då fordonsägaren inte kan anträffas eller där kostnaderna
inte kan tas ut av denne. Detta kan leda till betydande kostnader för den
markägare som oförskyllt råkat drabbas av att övergivna fordon dumpas på
hans eller hennes marker.
Enligt vår mening bör därför lagstiftningen ändras så att polis eller
markägare ges befogenhet och ekonomiska möjligheter att snabbare än i dag
transportera bort bilar. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen
med förslag till finansiering av ett utökat kostnadsansvar för det allmänna
i enlighet med vad som ovan anförts.
Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Därmed tillstyrks motionerna 2002/03:T404 (c) och 2003/04:T413 (c) yrkande
1.
Särskilt yttrande

Identifiering av fordonsförare, punkt 12 (m, kd)
Elizabeth Nyström (m), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert Rådhström (m) och
Björn Hamilton (m) anför:

Vi anser det viktigt att motverka hastighetsöverträdelser. Införandet av
ägaransvar vid hastighetsöverträdelser strider dock mot svensk rättstradition.
Att detta är fallet har uppmärksammats i Polisverksamhetsutredningens
delbetänkande Mot ökad koncentration - förändring av polisens arbetsuppgifter
(SOU 2001:87). Den straffskyldige vid hastighetsöverträdelser måste vara
föraren, alla andra konstruktioner kan ge felaktiga eller otydliga signaler
till vägtrafikanterna eftersom de antyder att ansvaret flyttas från föraren
till ägaren av fordonet. Vi anser dessutom att ett förändrat ägaransvar
kan leda till praktiska och rättsliga problem, exempelvis i sådana fall
då den som lånat ett fordon i sin tur lånat ut det till en tredje part.
Samma problem uppstår då ägaren lånat ut det till en grupp av personer
och inte vet vem som framfört det vid den tidpunkt då hastighetsöverträdelsen
begåtts.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002
2002/03:T216 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ändringar i lagen för att kunna driva in bötesbelopp och avgifter.
2002/03:T220 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att avveckla monopolet på kontrollbesiktning av fordon.
2002/03:T222 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådana ändringar
i berörd lagstiftning att det blir tillåtet för motorcykelekipage att
använda dubbla ljus i enlighet med vad som anförs i motionen.
2002/03:T228 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådana ändringar
i berörda lagar att det blir möjligt att ta bort uppgift om felparkering
i enlighet med vad som anförs i motionen.
2002/03:T250 av Cristina Husmark Pehrsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att avveckla statens ägande i AB Svensk Bilprovning.
2002/03:T293 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en konkurrensutsatt fordonskontroll.
2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en avreglering
av Bilprovningen samt Vägverkets förarprövning.
2002/03:T300 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

19. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en sådan
lagändring att fordonsägaren är skyldig att uppge till vem denne har lånat
ut sitt fordon.
2002/03:T348 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att reglerna för släpvagnskombinationer snarast bör ändras.
2002/03:T404 av Lena Ek och Eskil Erlandsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om möjlighet att lagligt bortforsla övergivet fordon.
2002/03:T461 av Lars Gustafsson och Sven Bergström (kd, c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om besiktningsregler för äldre släp.
2002/03:T467 av Annika Qarlsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att släp och lastbilar äldre än 30 år som ej används i yrkesmässig
trafik likställs med andra veteranfordon vad gäller kontrollbesiktningar.

2002/03:T523 av Jan Emanuel Johansson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om rättigheten att köra mc i bussfiler.
2002/03:T524 av Christina Axelsson och Eva Arvidsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att ändra reglerna för släpvagnskombinationer.
2002/03:T528 av Inger Nordlander (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en översyn av gällande lag om framförande och uppställning av fordon
som inte är besiktigade, beskattade eller försäkrade.
2002/03:MJ377 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att tillåta chipstrimning.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:T216 av Johan Linander (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en höjning av den i körkortslagen tillåtna gränsen på 3 500 kg för
dragbils och släpvagns sammanlagda totalvikt för B-körkort.
2003/04:T217 av Jeppe Johnsson och Ulla Löfgren (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att registerhållningsavgiften för jordbrukstraktorer och motorredskap
avskaffas.
2003/04:T298 av Olle Sandahl (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vara pådrivande i EU om ett införande av gemensam certifiering
av chipstrimning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda möjligheten att sänka kostnaderna för dispenser för
fordon med s.k. chipstrimning.
2003/04:T324 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (båda m):
Riksdagen uppdrar åt Vägverket att skyndsamt införa krav på LGF-skyltar
på s.k. mopedbilar.
2003/04:T337 av Birgitta Carlsson och Jan Andersson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att avskaffa den årliga registerhållningsavgiften för jordbrukstraktorer
och motorredskap.
2003/04:T374 av Rolf Lindén och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (båda
s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att reglerna för släpvagnskombinationer snarast bör ändras.
2003/04:T385 av Anita Jönsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om ATV-maskiner.
2003/04:T403 av Per Erik Granström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att bilar vid försäljning skall utrustas med vinterdäck.
2003/04:T413 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar
i lagstiftningen så att polis eller markägare ges befogenhet att snabbare
än i dag transportera bort bilar som lämnats utefter vägar eller på annan
plats ute i naturen.
2003/04:T431 av Anna Grönlund (fp):
Riksdagen begär att regeringen omgående påbörjar arbetet med att bryta
Svensk Bilprovnings monopol.
2003/04:T454 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att reglerna för släpvagnskombinationer snarast bör ändras.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbildningar på ATV-maskiner och snöskoter.
13. Riksdagen begär att regeringen utreder regelverket för fyrhjuliga
motorcyklar.
2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avreglering av Bilprovningen samt Vägverkets förarprövning.
2003/04:T563 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om certifiering av chipstrimning.