Trafikutskottets betänkande

2003/04:TU5

Yrkestrafik

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet 16 motioner om
åkeri- och taxinäringen.

Utskottet framhåller sammanfattningsvis att frågor
om åkerinäringens konkurrensförutsättningar under en
följd av år varit föremål för utskottsbehandlingar.
Utskottet har i dessa sammanhang bl.a. pekat på
betydelsen av en konkurrenskraftig svensk
åkerinäring och i tillkännagivanden till regeringen
gett uttryck för sin uppfattning.

Utskottet ser mycket positivt på att berörda inom
branschen tagit olika initiativ för att bl.a.
förbättra konkurrensvillkoren inom åkerinäringen,
liksom regeringens utredningsarbete i viktiga frågor
på området. Utskottet utgår ifrån att resultatet av
det omfattande beredningsarbete inom
Regeringskansliet och inom EU i frågor som rör
konkurrensförutsättningarna inom åkerinäringen
kommer att öppna vägen för en utvecklingskraftig
svensk åkerinäring av det slag som länge
efterfrågats av utskottet.
När det gäller överlast och övervakning har dessa
frågor uppmärksammats av såväl branschen som berörda
myndigheter och ett angeläget arbete pågår nu för
att komma till rätta med problemet. Utskottet utgår
ifrån att berörda inom området fortsätter sitt
påbörjade arbete och förutsätter att polisen slår
larm om den förstärkta trafikövervakningen visar att
bl.a. överskridande av tillåtna axellaster och
bruttovikter är av oacceptabel omfattning.
I frågan om påföljdssystemet inom åkerinäringen
förutsätter utskottet att regeringens förslag om
regelförändringar som nu förbereds inom
Regeringskansliet snarast leder till ett reformerat
påföljdssystem i enlighet med vad utskottet i
tillkännagivande efterfrågar och som påtalas i de nu
behandlade motionerna.
Motionsförslagen om påföljdssystemet inom
åkerinäringen tillstyrks delvis av utskottet. Övriga
motioner om åkerinäringen avstyrks.

När det gäller frågor inom taxinäringen, såsom bl.a.
obligatorisk taxametertömning och
svarttaxiverksamhet, avstyrker utskottet
motionsförslagen med hänvisning till den pågående
översynen av de bestämmelser som reglerar
taxibranschen (dir. 2003:106).

Till betänkandet har fogats tre reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Åkerinäringens
konkurrensförutsättningar
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:T202 av Rolf Gunnarsson (m),
2002/03:T290 av Cristina Husmark Pehrsson och
Hillevi Engström (båda m),
2002/03:T460 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl.
(kd),
2002/03:T485 av Sylvia Lindgren (s),
2002/03:T486 yrkandena 2 och 4 av Sylvia Lindgren
(s),
2003/04:T203 av Rolf Gunnarsson (m),
2003/04:T468 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl.
(kd) och
2003/04:T539 av Göte Wahlström m.fl. (s).
Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Överlast och övervakning

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:T460 yrkande 4 av Johnny Gylling m.fl.
(kd),
2002/03:T486 yrkande 1 av Sylvia Lindgren (s),
2002/03:T491 av Göran Norlander och Kerstin
Kristiansson Karlstedt (båda s),
2003/04:T306 av Göran Norlander och Agneta
Lundberg (båda s) och
2003/04:T468 yrkande 5 av Johnny Gylling m.fl.
(kd).
Reservation 2 (kd)

3. Påföljdssystemet inom åkerinäringen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anför om påföljdssystemet
inom åkerinäringen. Riksdagen bifaller därmed
delvis motionerna
2002/03:T460 yrkande 3 av Johnny Gylling m.fl.
(kd),
2002/03:T486 yrkande 3 av Sylvia Lindgren (s),
2003/04:T465 av Ann-Marie Fagerström (s) och
2003/04:T468 yrkande 4 av Johnny Gylling m.fl.
(kd).

4. Obligatorisk taxametertömning

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:T322 yrkande 1 av Karin Svensson Smith
m.fl. (v) och
2002/03:T405 av Birgitta Sellén och Margareta
Andersson (båda c).

5. Svarttaxiverksamhet

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:T322 yrkande 6 av Karin Svensson Smith
m.fl. (v),
2002/03:T406 av Birgitta Sellén och Roger
Karlsson (båda c) och
2003/04:T227 av Ulf Sjösten (m).
Reservation 3 (m, v, c)

6. Reformerad taxinäring

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:T322 yrkandena 2-5 av Karin Svensson
Smith m.fl. (v) och
2002/03:T530 av Anders Karlsson och Christin Nilsson
(båda s).

Stockholm den 16 mars 2004

På trafikutskottets vägnar

Claes Roxbergh

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes
Roxbergh (mp), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander
(s), Erling Bager (fp), Hans Stenberg (s), Krister
Örnfjäder (s), Claes-Göran Brandin (s), Jan-Evert
Rådhström (m), Monica Green (s), Kerstin Engle (s),
Björn Hamilton (m), Mikael Johansson (mp), Börje
Vestlund (s), Christer Winbäck (fp), Karin Thorborg
(v), Jan Andersson (c) och Lars Gustafsson (kd).

2003/04

TU5

Utskottets överväganden

Åkerinäringen

Åkerinäringens konkurrensförutsättningar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet framhåller att frågor om
åkerinäringens konkurrensförutsättningar
under en följd av år varit föremål för
utskottsbehandlingar. Det har varit angelägna
frågor som utskottet då behandlat och som
bl.a. aktualiserats med anledning av väckta
motioner i ärendet. Utskottet har i dessa
sammanhang bl.a. pekat på betydelsen av en
konkurrenskraftig svensk åkerinäring och i
tillkännagivanden till regeringen gett
uttryck för sin uppfattning. Utskottet ser
mycket positivt på att berörda inom branschen
tagit olika initiativ för att bl.a. förbättra
konkurrensvillkoren inom åkerinäringen,
liksom regeringens utredningsarbete i viktiga
frågor på området. Utskottet utgår ifrån att
resultatet av det omfattande beredningsarbete
inom Regeringskansliet och inom EU i frågor
som rör konkurrensförutsättningarna inom
åkerinäringen kommer att öppna vägen för en
utvecklingskraftig svensk åkerinäring av det
slag som länge efterfrågats av utskottet.
Utskottet avstyrker mot den bakgrunden
motionsförslagen.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).

Motionsförslag

I motionerna 2002/03:T202 och 2003/04:T203 av Rolf
Gunnarsson (m) framhålls bl.a. att regeringen
snarast bör se till att det blir likhet inför lagen
mellan svenska och utländska fordon. Som det är i
dag kan utländska fordon genomföra transportuppdrag
i Sverige utan beaktande av kör- och vilotider om
transporten påbörjas eller avslutas utanför våra
gränser. Genom en förbättrad lagstiftning kan sådana
konkurrenssnedvridningar förebyggas. Regeringen bör
också i samband med EU:s utvidgning se till att
tillträdarländernas åkeriföretags fordon och förare
uppfyller de krav som ställs enligt EU:s regelverk.
Samma regler bör alltså gälla alla.

Enligt motionärens mening bör regeringen och
riksdagen snarast besluta i enlighet med
Vägtrafikskatteutredningens förslag om sänkt fast
fordonsskatt till EU:s miniminivå för fordon över
3,5 ton, som uppfyller de senaste obligatoriska
avgaskraven för nya fordon (SOU 2002:64). Förslaget
förväntas öka användningen av miljövänliga fordon
och förbättrar även konkurrensförutsättningarna för
svenska miljövänliga åkeriföretag gentemot andra
åkerier inom EU. Förslaget lämnades till regeringen
i juni 2002, men ännu har inget beslut om sänkt
fordonsskatt fattats, framhåller motionären.

I motion 2002/03:T290 av Cristina Husmark Pehrsson
och Hillevi Engström (båda m) framhålls att den
svenska åkerinäringen måste betraktas som
världsledande när det gäller miljöambitioner.
Åkeriföretag kör på den renaste dieseloljan som för
närvarande finns att tillgå och alltfler svenska
åkare väljer att miljösäkra sin verksamhet enligt
särskild ISO-standard. Den svenska åkerinäringen
drabbas dock svårt när det gäller konkurrens på
olika villkor. Priset på drivmedel är ett sådant
exempel. Ett annat exempel är orättvisor i svensk
lagstiftning vad beträffar att aktivt kunna ingripa
mot de utländska konkurrenter som vid körning i
Sverige bryter mot viktiga regler om kör- och
vilotider m.m.

I motionerna 2002/03:T460 (yrkande 1) och
2003/04:T468 (yrkande 1) av Johnny Gylling m.fl.
(kd) framhåller motionärerna att de studier som
gjorts av åkerinäringens villkor entydigt visar att
svenska åkare har ungefär 20 % högre kostnadsläge än
sina konkurrenter i omvärlden. Enligt en redovisning
från Svenska åkeriförbundet, numera Sveriges
åkeriföretag, ligger fortfarande
kostnadsskillnaderna gentemot närliggande länder
(Tyskland och Danmark) omkring 20 % till Sveriges
nackdel, medan Polens åkare har nästan 50 % lägre
kostnadsnivåer. Det fria cabotaget (möjlighet att
utföra tillfällig inrikestrafik) och de nya
EU-medlemmarnas inträde i unionen gör att många
svenska åkare får det allt svårare att konkurrera.
Enligt motionärerna finns det också omfattande
inslag av oseriös konkurrens.

Regeringen uppmanas mot den bakgrunden ta till sig
mer av Godstransportdelegationens rekommendationer
om att stärka svensk åkerinäring. Kristdemokraterna
har flera gånger föreslagit att en permanent
Godstransportdelegation inrättas för att ta till
vara kompetensen inom näringsliv och
transportbranschen. Nu har regeringen åtminstone
tillfälligt startat en ny delegation där även
riksdagspartierna ingår i en referensgrupp för
avgiftssystemen. Detta välkomnar Kristdemokraterna
som ett första steg i rätt riktning.
Kristdemokraterna anser dock att riksdagen bör
tillkännage för regeringen som sin mening att
ytterligare åtgärder behöver vidtagas för att stärka
den svenska åkerinäringens konkurrensmöjligheter.
Kristdemokraterna har i tidigare motioner krävt
konkreta åtgärder för svensk åkerinäring, men
regeringen har inte velat lyssna. Motionärerna anser
sig därför tvingade att upprepa gamla krav.

I motion 2002/03:T485 av Sylvia Lindgren (s) anförs
att det uttalade syftet med Europeiska
transportministerrådets (CEMT) fördelning av s.k.
CEMT-tillstånd mellan medlemsstaterna, är att
liberalisera och förenkla vägtransporter mellan
olika europeiska länder. Det är upp till berörd
myndighet i den enskilda medlemsstaten att fördela
så som den anser vara lämpligt bland de åkare som
ansöker om dem.

De senaste åren har antalet tillstånd i Östeuropa
ökat kraftigt och en alltför stor mängd tillstånd
utnyttjas som ett medel för legal social dumpning
och utflaggning. Den orimligt stora mängden
tillstånd har gjort CEMT-tillstånd till handelsvara,
och hela systemet riskerar att bli en ny form av
bekvämlighetsflaggning för åkerinäringen. Därför är
det nu viktigt att den svenska regeringen agerar i
det mellanstatliga transportministerrådet för att få
en nivå på CEMT-tillstånd som motsvarar de egentliga
transportbehoven.

I motion 2002/03:T486 av Sylvia Lindgren (s)
framhålls att den gemensamma marknaden delvis har
inneburit en avreglering och delvis skapat större
svårigheter med att kontrollera tillstånd och
laglydighet. På så vis har den också till viss del
öppnat för social dumpning och ekonomisk
brottslighet. Många åkerier i Europa bedriver en
verksamhet vars karaktär ömsom är helt i enlighet
med lagar och regler, ömsom befinner sig i vad som i
bästa fall kan anses vara en gråzon. I Tyskland har
man lagstiftat mot illegala anställningar och social
dumpning. Frankrike bedriver just nu en kamp för att
få begreppet cabotage - tillfällig inrikestrafik -
ordentligt definierat (yrkande 2).

Motionären kräver också att Sverige i samband med
införandet av EU:s direktiv om förarlicenser för
tredjelandsförare intar en konsekvent hållning. För
att en tredjelandsförare skall kunna få en
förarlicens måste Sverige, i enlighet med
direktivets intentioner, kräva att han eller hon har
arbetstillstånd. Annars riskerar Sverige att bli för
åkerinäringen vad Panama och Belize är för sjöfarten
(yrkande 4).

I motion 2003/04:T539 av Göte Wahlström m.fl. (s)
anförs att genom upphandlingsförfarandet i
trafiksektorn sätts hård press på de trafikutövare
som åtar sig uppdrag. De styrmekanismer som i dag
gäller i form av bl.a. arbetstidslagstiftning och
vägtrafikförordningen får många gånger underordnad
betydelse då de ekonomiska förutsättningarna läggs
fram. I detta läge får entreprenörer och framför
allt trafikföraren krav på sig som är mycket svåra
att leva upp till inom ramen för gällande
lagstiftning. Lösningen blir ofta att överträda
körtider och hastighetsbegränsningar men också att
bortse från gällande arbetsmiljölagstiftning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen - senast
i mars 2002 - framhållit betydelsen av att Sverige
har en konkurrenskraftig åkerinäring (bet.
2001/02:TU9). Utskottet uttalade då bl.a. att
regeringen, genom att ställa sig bakom det
transport- och näringspolitiska handlingsprogrammet
för svensk åkerinäring, har intensifierat sitt
arbete för att förbättra villkoren för näringen.
Utskottet kunde också konstatera att olika frågor
som tagits upp i handlingsprogrammet hade förts till
en lösning, medan arbetet med andra frågor ännu inte
avsatts i konkreta resultat. Det gällde t.ex.
vägtrafikbeskattningens framtida utformning samt ett
kontroll- och påföljdssystem som var effektivt också
gentemot utländska fordonsförare och som riksdagen
vid två tidigare tillfällen har efterlyst i
särskilda tillkännagivanden till regeringen.

Med anledning av de motioner som tar upp mer
generella aspekter på åkerinäringens
konkurrensförutsättningar vill utskottet
inledningsvis anföra att det transport- och
näringspolitiska handlingsprogrammet för svensk
åkerinäring följs upp av regeringen och en
revidering av programmet kommer att ske under år
2004. Utskottet vill i sammanhanget också anföra att
Vägtrafikskatteutredningen i tilläggsdirektiv (dir.
2002:26) fått i uppdrag att analysera hur ett
eventuellt svenskt kilometerskattesystem kan
utformas i enlighet med de av riksdagen fastställda
målen för trafik- och miljöpolitik. Utredaren skall
också analysera pågående lagstiftningsarbete i
Europa och utvecklingen av införda och planerade
kilometerskattesystem. Enligt redan givna direktiv
(dir. 2001:12) skall utredaren se över
vägtrafikbeskattningen med framför allt beaktande av
miljö-, trafiksäkerhets- och konkurrensaspekter med
utgångspunkt i ett fiskalt perspektiv och med
hänsynstagande till trafikskatternas påverkan på
transportsystemets effektivitet. Utredningen skall
avlämna sitt slutbetänkande senast den 31 maj 2004.

Ett delbetänkande om miljöinriktad fordonsskatt
för tunga fordon (SOU 2002:64) redovisades år 2002.
I betänkandet tas bl.a. frågan upp om åkerinäringens
konkurrenssituation. Betänkandet bereds inom
Regeringskansliet.
Utskottet vill med anledning av motionerna som tar
upp åkerinäringens konkurrensförutsättningar mer
generellt också peka på att
Godstransportdelegationen i tilläggsdirektiv (dir.
2003:65) skall analysera prissättningen på
utnyttjande av infrastrukturen i syfte att uppnå
konkurrensneutralitet mellan transportslagen. Till
de delar av kommitténs arbete som rör avgiftsfrågor
har en parlamentarisk referensgrupp knutits.
Kommittén skall redovisa sitt arbete senast den 30
juni 2004.

I motionerna om åkerinäringens
konkurrensförutsättningar uppmärksammas också frågor
som rör kör- och vilotider m.m. Utskottet kan
instämma i vad motionärerna framhåller om betydelsen
av gemensamma regler och efterlevnaden av dessa för
att främja en sund konkurrens inom EU. Utskottet ser
därför positivt på att regeringen tillkallat en
särskild utredare (dir. 2003:44) med uppgift att
föreslå hur direktiv 2002/15/EG om arbetstidens
förläggning för personer som utför mobilt arbete
avseende vägtransporter skall genomföras i svensk
rätt. Utredningen, som avlutat sitt arbete,
överlämnade sitt betänkande till arbetslivsminister
Hans Karlsson den 2 mars 2004.

Utredningen, som bl.a. behandlat frågor som rör
hälso- och säkerhetsaspekter, trafiksäkerhet och
konkurrensfrågor, föreslår en lag om arbetstid vid
visst vägtransportarbete. Lagen skall gälla för
sådant arbete som omfattas av EG-förordningarna om
kör- och vilotid, dvs. tyngre godstransporter
(fordonet väger mer än 3,5 ton) och
persontransporter där fordonet är byggt för
transport av fler än nio personer och färden är
längre än 50 kilometer. Lagen kommer att gälla för
de arbetstagare som arbetar som förare. En viktig
utgångspunkt för utredningen har varit att slå vakt
om den betydelse arbetsmarknadens parter har för
arbetstidsförhållanden på den svenska
arbetsmarknaden. Frågor om arbetstid är centrala
delar i de svenska kollektivavtalen. En annan
utgångspunkt för utredningen har varit att de nya
lagreglerna i möjligaste mån inte skall göra ett
redan omfattande regelverk ännu mer komplicerat. På
vägtransportområdet finns inte bara
arbetstidsbestämmelser, utan även regler om kör- och
vilotid. Dessa finns i huvudsak i EG-förordningar,
som är tvingande. Det förslag utredningen lägger
utnyttjar de möjligheter som finns att förenkla
regelverket.
Utskottet har också erfarit att Rådets
transportarbetsgrupp arbetar med ett
kommissionförslag om en ny förordning om kör- och
vilotider. Förslaget syftar bl.a. till ett enklare
och tydligare regelsystem, så att möjligheterna till
tolkning och efterlevnad av reglerna underlättas.

När det gäller upphandlingsförfarandet inom
branschen vill utskottet framhålla att Vägverket och
Sveriges åkeriföretag i augusti 2003 avtalat om
projektsamarbete för att öka trafiksäkerheten i
åkerinäringen. En viktig del i detta är att påverka
och uppmuntra transportköpare att ställa krav på
trafiksäkerhetspolicy vid upphandling. I
sammanhanget bör också särskilt uppmärksammas den
överenskommelse som träffades i december 2003 mellan
transportköpare och transportföretag om att
trafiksäkerhetskrav skall ställas i samband med
upphandling av transporterna. I överenskommelsen
ingår bl.a. att tillse att gällande lagar och
regelsystem skall vara den lägsta ambitionsnivån för
arbetet och att tidskrav och körscheman utformas på
ett sätt som inte äventyrar trafiksäkerheten.
Undertecknare av överenskommelsen är Sveriges
åkeriföretag, Svenskt näringsliv, Sveriges
transportindustriförbund, Biltrafikens
arbetsgivareförbund och Svenska
transportarbetareförbundet.

Frågan om CEMT-tillstånd och konkurrensen inom
åkerinäringen, som särskilt lyfts fram i motion
2002/03:T485 (s), har utskottet erfarit att i
samband med att CEMT (Conférence Européenne des
Ministres des Transports) började premiera länder,
som endast gav ut tillstånd till de nyaste bilarna,
har många östeuropeiska länder maximerat sina
tillstånd. Därigenom har de kunnat köra mer eller
mindre fritt inom EU. CEMT:s försök att begränsa den
här företeelsen har stött på svårigheter, men under
de senaste åren har en omsvängning skett. Många av
de östeuropeiska länderna, som tidigare varit emot
en begränsning av CEMT-tillstånden, är nu mer
positiva, då de själva bl.a. kan komma att drabbas
av problemet som framtida EU-medlemmar. Detta har
inneburit att man under år 2003 bl.a. enades om att
en bil som framförs med stöd av ett CEMT-tillstånd
måste återvända till hemlandet minst var sjätte
vecka. På så sätt försvåras möjligheterna för förare
och bilar att mer eller mindre permanent bo i ett
annat land och bedriva yrkesmässig trafik.

Sverige utfärdade 280 CEMT-tillstånd år 2003. I år
har hittills 178 tillstånd utfärdats av de 691 som
Sverige tilldelats för år 2004. Sverige har hittills
utfärdat färre tillstånd än vad som årligen
tilldelats.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att
frågor som rör åkerinäringens
konkurrensförutsättningar under en följd av år har
varit föremål för utskottsbehandlingar. Det har
varit angelägna frågor som utskottet då behandlat
och som bl.a. aktualiserats med anledning av väckta
motioner i ärendet. Utskottet har i dessa sammanhang
bl.a. pekat på betydelsen av en konkurrenskraftig
svensk åkerinäring och i tillkännagivanden till
regeringen gett uttryck för sin uppfattning.

Utskottet vill i sammanhanget också framhålla att
vid en information i utskottet den 10 februari 2004
av statssekreteraren i Näringsdepartementet
aktualiserades viktiga frågor om
konkurrensförutsättningarna för svensk åkerinäring.
Utskottet fäste bl.a. uppmärksamhet på ländernas
olika miljökrav och arbetsmiljömässiga
förutsättningar på transporterna. Även den fria
rörligheten av varor och tjänster och anslutningen
till EU av nya medlemsländer, liksom frågor om stora
mängder dieselinförsel från utländska åkeriföretag
uppmärksammades av utskottet.
Utskottet ser mycket positivt på att berörda inom
branschen tagit olika initiativ för att bl.a.
förbättra konkurrensvillkoren inom åkerinäringen,
liksom regeringens utredningsarbete i viktiga frågor
på området. Utskottet utgår ifrån att resultatet av
det omfattande beredningsarbete inom
Regeringskansliet och inom EU i frågor som rör
konkurrensförutsättningarna inom åkerinäringen
kommer att öppna vägen för en utvecklingskraftig
svensk åkerinäring av det slag som länge
efterfrågats av utskottet.
Mot bakgrund av vad som nu anförts anser utskottet
att ytterligare uttalanden inte är påkallade i
frågan. Motionerna 2002/03:T202 (m), 2002/03:T290
(m), 2002/03:T460 (kd) yrkande 1, 2002/03:T485 (s),
2002/03:T486 (s) yrkandena 2 och 4, 2003/04:T203
(m), 2003/04:T468 (kd) yrkande 1 samt 2003/04:T539
(s) avstyrks därmed.

Överlast och övervakning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anför att när det gäller överlast
och övervakning har dessa frågor
uppmärksammats av såväl branschen som berörda
myndigheter och ett angeläget arbete pågår nu
för att komma till rätta med problemet.
Utskottet utgår ifrån att berörda inom
området fortsätter sitt påbörjade arbete och
förutsätter att polisen slår larm om den
förstärkta trafikövervakningen visar att
bl.a. överskridande av tillåtna axellaster
och bruttovikter är av oacceptabel
omfattning.
Motionsförslagen avstyrks av utskottet.
Jämför reservation 2 (kd).

Motionsförslag

I motionerna 2002/03:T460 (yrkande 4) och
2003/04:T468 (yrkande 5) av Johnny Gylling m.fl.
(kd) framhålls att ökade resurser måste satsas på
övervakning av tung trafik. Vägverkets neddragning
av polisens bilinspektörer är inte acceptabel. Utan
deras specialkompetens kommer det att bli mycket
svårare för polisen att stoppa de trafikfarliga
bilarna och trafiksäkerheten kommer att minska.
Bilinspektörernas och polisens arbete är mycket
viktigt för att förebygga olyckor på grund av
felaktig lastsäkring och andra överträdelser.

I motion 2002/03:T486 av Sylvia Lindgren (s)
framhålls bl.a. att risken att i dag fastna i en
kontroll för överlast, avsaknad av arbetstillstånd,
brott mot kör- och vilotider, låtsad cabotagetrafik
eller liknande är tämligen små i Sverige.
Möjligheten för trafikövervakarna att på något
effektivt sätt beivra syndarna i de fall de har
annan hemmaort än Sverige är än mindre. Det har
alltid funnits en tämligen bred uppslutning kring
målet att Sverige skall bidra till att stärka
EU-samarbetets sociala dimension. På detta område
innebär ett förverkligande av dessa intentioner att
bl.a. resurserna till trafikövervakningen bör
stärkas (yrkande 1).

I motionerna 2002/03:T491 av Göran Norlander och
Kerstin Kristiansson Karlstedt (båda s) och
2003/04:T306 av Göran Norlander och Agneta Lundberg
(båda s) framhålls att Vägverkets mätningar på
riksväg 90 nära Sollefteå visar att nio av tio
timmerbilar kör med övervikt. Medelvikten ligger
enligt denna mätning på 65 ton, vilket är fem ton
mer än lagen tillåter. Det framkom också att vissa
bilar hade övervikt på upp till 80 ton.

Vägverkets mätning visade också att timmerbilar
ofta hade alldeles för hög hastighet, vilket
ytterligare ökar faran i trafiken. Transport av
timmer med lastbilar är en förutsättning för
skogsindustrin. För att transporterna skall vara
säkra och skonsamma för vägar är det viktigt att
industrin tillsammans med åkerinäringen och
transportfacken tar sitt ansvar för att begränsa
överlaster. Genom information, samarbete mellan
berörda myndigheter och näringar m.m. skulle
samhället spara betydande summor i vägunderhåll och
kunna använda dessa medel till andra angelägna
ändamål, menar motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Vid utskottets senaste behandling av frågor om
överlastade fordon (bet. 2001/02:TU9) i mars 2002
anförde utskottet bl.a. att åkerinäringen och
skogsindustrin inlett ett samarbete för att komma
till rätta med problemet. Utskottet förutsatte att
denna samverkan bedrivs med intensitet och med en
ambition från berörda parter att förbättra
situationen. Vägverket hade också frågan under
uppsikt.

Enligt uppgift från Sveriges åkeriföretag har
problemen med överlaster blivit mer kända under de
senaste åren genom att Vägverket har gjort
omfattande mätningar med utnyttjande av en ny
mätmetod. Enligt organisationen är överlaster
definitivt ett problem och branschen tar nu krafttag
för att komma till rätta med situationen.
I sammanhanget vill utskottet peka på vad
Föreningen Sveriges skogsindustriers
(Skogsindustrierna) styrelse i ett pressmeddelande i
september 2002 uttalat. Av pressmeddelandet framgår
att Vägverkets mätningar och även skogsindustrins
egna kontrollanter visat att många virkesbilar, som
kör på uppdrag av industrin, har otillåtna höga
vikter. Enligt Skogsindustriernas styrelse är det en
självklarhet att beställda transportuppdrag skall
utföras professionellt och enligt gällande
lagstiftning och upprättade kontrakt. Skogsindustrin
arbetar med att i samförstånd med alla sina
avtalspartner stödja sådana åtgärder som leder till
lagenliga och kvalitetssäkra råvarutransporter.
Arbetet sker i fortsatt dialog med Sveriges
åkeriföretag, polisen och Vägverket, men självklart
också i diskussionerna mellan enskilda åkerier och
skogsbolag.
När det gäller frågan om överlast vill utskottet
också peka på den ovan nämnda överenskommelsen som
träffades i december 2003 mellan transportköpare och
transportföretag. Som framgått skall dessa ställa
trafiksäkerhetskrav i samband med upphandling av
transporterna. I överenskommelsen ingår att, som i
ett nästa steg, aktualisera problemen med
förekomsten av överskridande av axellaster och
bruttovikter på vägnätet i syfte att få bort dessa.
Undertecknare av överenskommelsen är Sveriges
åkeriföretag, Svenskt näringsliv, Sveriges
transportindustriförbund, Biltrafikens
arbetsgivareförbund och Svenska
transportarbetareförbundet.
I fråga om övervakningen av överlaster kan
utskottet notera att 37 miljoner kronor har
överförts från Vägverket till polisens
trafikövervakning för år 2004 för s.k. flygande
inspektioner för tung yrkestrafik
(vägkantskontroller). Enligt vad utskottet erfarit
är detta en för vägkantskontrollerna öronmärkt
resursöverföring. Utskottet utgår därför ifrån att
dessa medel nu kommer att medföra en välkommen
ökning av inspektionerna av tung yrkestrafik på våra
vägar.
Som utskottet ser det har frågor om överlast och
övervakning uppmärksammats av såväl branschen som
berörda myndigheter och ett angeläget arbete pågår
nu för att komma till rätta med problemet. Utskottet
utgår ifrån att berörda inom området fortsätter sitt
påbörjade arbete och förutsätter att polisen slår
larm om den förstärkta trafikövervakningen visar att
bl.a. överskridande av tillåtna axellaster och
bruttovikter är av oacceptabel omfattning.
Uttalanden utöver vad utskottet ovan anfört anser
utskottet inte vara påkallat. Motionerna
2002/03:T460 (kd) yrkande 4, 2002/03:T486 (s)
yrkande 1, 2002/03:T491 (s), 2003/04:T306 (s),
2003/04:T468 (kd) yrkande 5 avstyrks därmed.

Påföljdssystemet inom åkerinäringen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet förutsätter att regeringens förslag
om regelförändringar av påföljdssystemet som
nu förbereds inom Regeringskansliet snarast
leder till ett reformerat påföljdssystem i
enlighet med vad utskottet i tillkännagivande
efterfrågar och som påtalas i de nu
behandlade motionerna. Motionsförslagen
tillstyrks delvis.

Motionsförslag

I motionerna 2002/03:T460 (yrkande 3) och
2003/04:T468 (yrkande 4) av Johnny Gylling m.fl.
(kd) framhålls att påföljdssystemet måste bli mer
konsekvent. Rättvisa bötessystem måste finnas för
att konkurrensen skall vara lika för alla. Att många
utländska chaufförer kan ignorera böter är stötande.
Regeringen har fått två tillkännagivanden av
riksdagen att åtgärda denna fråga men fortfarande
finns enbart ett utredningsförslag som begränsar sig
till förskottsinbetalning av överlastavgifter.
Regeringen bör skyndsamt fullfölja riksdagens beslut
i detta avseende och åstadkomma ett reformerat
bötessystem som är lika för alla oavsett
nationalitet.

I motion 2003/04:T465 av Ann-Marie Fagerström (s)
framhålls att antalet tunga transporter har ökat på
våra vägar. En utveckling som har blivit mycket
negativ är att andelen överlastade tunga fordon
också ökar mycket kraftigt. Undersökningar som
gjorts visar att så många som tre av fyra lastbilar
på vissa sträckor varit för tungt lastade. Detta gör
att vägarna slits ner mycket fortare än vad som
annars varit fallet. Samtidigt ökar olycksrisken på
grund av fellastningar m.m. Dessa problem måste
rättas till så fort som möjligt. Enligt motionären
bör därför böterna kraftigt höjas för dem som
påträffas med överlast, så att det inte blir
intressant att chansa med att köra med överlast på
de svenska vägarna.

I motion 2002/03:T486 av Sylvia Lindgren (s)
framhålls bl.a. att det alltid har funnits en
tämligen bred uppslutning kring målet att Sverige
skall bidra till att stärka EU-samarbetets sociala
dimension. På detta område innebär ett
förverkligande av dessa intentioner att
möjligheterna att sanktionera brott på landets vägar
bör utökas (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet anföra att enligt
dagens bestämmelser kan trafikböter och
trafikavgifter i form av t.ex. föreläggande av
ordningsbot, domar, påförda överlastavgifter eller
felparkeringsavgifter endast i en begränsad
utsträckning verkställas i utlandet. Detta har i sin
tur bidragit till skillnad i viljan att betala böter
och avgifter mellan svenska och utomnordiska
trafikanter. I praktiken innebär det att en utländsk
förare eller fordonsägare egentligen kan välja om
han/hon vill betala sina svenska
trafikböter/avgifter eller inte.

Med anledning av detta beslutade regeringen under
sommaren 2001 att tillkalla en särskild utredare med
uppgift att överväga behovet av att ändra det
svenska regelverket för att i större utsträckning än
i dag förmå utländska förare att betala böter och
avgifter som har ålagts för förseelser mot
trafiklagstiftningen (dir. 2001:50). Utredningen
lämnade sitt betänkande (SOU 2002:72) i augusti
2002. Utredningen föreslår att polisen skall ges
rätt att kräva en omedelbar förskottsbetalning av
överlastavgiften på platsen för kontrollen och om
betalningen uteblir att polisen skall hindra
fordonets fortsatta färd.
Utskottet anser att påföljdssystemet måste bli mer
konsekvent. Rättvisa bötessystem måste finnas för
att konkurrensen skall vara lika för alla. Att många
utländska chaufförer kan ignorera böter är stötande.
Regeringen har i två tillkännagivanden av riksdagen
uppmanats att åtgärda denna fråga men fortfarande
finns enbart ett utredningsförslag som begränsar sig
till förskottsinbetalning av överlastavgifter.
Utskottet anser att regeringen skyndsamt bör
fullfölja riksdagens beslut i detta avseende och
åstadkomma ett reformerat bötessystem som är lika
för alla oavsett nationalitet.
Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Utskottet vill i sammanhanget också anföra att
inom EU har justitieministrarna i maj 2003 kommit
överens om ett utkast till ett rambeslut som
innehåller bestämmelser om verkställighet av
bötesstraff. Enligt rambeslutet skall ett
bötesstraff som har beslutats i en medlemsstat
erkännas och verkställas i en annan medlemsstat utan
ytterligare formaliteter. Verkställigheten skall ske
på samma sätt som för ett inhemskt bötesstraff.
Något väl fungerande verkställighetsförfarande
mellan EU:s medlemsstater beträffande bötesstraff
finns inte i dag. Rambeslutets tillämpning bedöms
därför komma att utgöra ett verkligt mervärde när
det gäller möjligheterna att driva in böter som
t.ex. ålagts utomnordiska trafikanter.
Under våren 2004 kommer riksdagen att behandla den
till riksdagen nyligen överlämnade propositionen om
Sveriges antagande av rambeslut om tillämpning av
principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff
(prop. 2003/04:92). Rambeslutet antas formellt av
justitieministrarna under sommaren 2004 och skall
vara genomfört i nationell lagstiftning inom viss
bestämd tid, som beslutas i samband med antagandet.
Normalt är det fråga om två år.
Som framgått har riksdagen i två tillkännagivanden
till regeringen efterlyst ett kontroll- och
påföljdssystem som är effektivt också gentemot
utländska fordonsförare. Utskottet kan nu konstatera
att regeringen förbereder en proposition om ändring
i det svenska regelverket för att i större
utsträckning än i dag förmå utländska förare att
betala böter/överlastavgifter för förseelser mot
trafiklagstiftningen. En proposition i ärendet avses
redovisas under våren 2004.
Utskottets förutsätter att regeringens förslag om
regelförändringar av påföljdssystemet som nu
förbereds inom Regeringskansliet snarast leder till
ett reformerat påföljdssystem i enlighet med vad
utskottet i tillkännagivande efterfrågar och som
påtalas i de nu behandlade motionerna.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrks delvis
motionerna 2002/03:T460 (kd) yrkande 3, 2002/03:T486
(s) yrkande 3, 2003/04:T465 (s) och 2003/04:T468
(kd) yrkande 4.

Taxinäringen

Utskottets förslag i korthet

När det gäller frågor inom taxinäringen,
såsom bl.a. obligatorisk taxametertömning och
svarttaxiverksamhet, avstyrks
motionsförslagen med hänvisning till den
pågående översynen av de bestämmelser som
reglerar taxibranschen (dir. 2003:106).

Jämför reservation 3 (m, v, c).

Obligatorisk taxametertömning

Motionsförslag

I motionerna 2002/03:T322 (yrkande 1) av Karin
Svensson Smith m.fl. (v) och 2002/03:T405 av
Birgitta Sellén och Margareta Andersson (båda c) tas
frågan upp om obligatorisk taxametertömning. I
motionerna framhålls bl.a. att vid skatterevisioner
i Lund, Malmö och Stockholm har det framkommit att
alltför många taxiföretag inte redovisar sin
omsättning på ett korrekt sätt. De skriver ned sin
omsättning och saknar ofta dokumentation om sin
intjäning. Beräkningar från Skatteförvaltningen
visar att minst 70 miljoner kronor årligen
undanhålls från beskattning, vilket innebär att
konkurrensen inom branschen inte sker på lika
villkor.

I många taxibeställningscentraler är det
obligatoriskt för taxiföretagen att tömma sina
taxametrar till en central dator på
taxibeställningscentralen. Här fångas således all
information upp om omsättning, körturer osv. För att
säkerställa konkurrens på lika villkor föreslås i
motion T405 (c) en obligatorisk tömning av samtliga
taxametrar i landet. I motion T322 (v) föreslås att
den obligatoriska tömningen skall ske i av
tillsynsmyndigheten fastställd tömningscentral.

Utskottets ställningstagande

Vid utskottets senaste behandling av frågan om
obligatorisk taxametertömning (bet. 2001/02:TU9) i
mars 2002 anfördes bl.a. att ytterligare åtgärder
måste vidtas mot ekonomiska oegentligheter inom
taxinäringen. Ett system med obligatoriska
tömningscentraler kan härvid vara ett verksamt
medel, ansåg utskottet. Mot den bakgrunden
välkomnade utskottet den positiva inställning till
förslaget som näringsministern redovisat i
riksdagen. Om regeringen vid den fortsatta
beredningen skulle finna att systemet med
tömningscentraler skulle kunna utformas på ett
lagtekniskt och i övrigt lämpligt sätt utgick
utskottet från att regeringen skulle återkomma till
riksdagen med ett förslag i ärendet.

Mot den bakgrunden kan utskottet därför välkomna
regeringens initiativ om att tillkalla en särskild
utredare med uppgift att göra en översyn av de
bestämmelser som reglerar taxibranschen (dir.
2003:106) i enlighet med vad utskottet länge
efterfrågat. I uppdraget ingår bl.a. att utredaren
skall göra en analys av om ytterligare åtgärder bör
vidtas för att minska den ekonomiska brottsligheten
inom taxibranschen. Utredaren skall särskilt
analysera om det är lämpligt att införa ett krav på
att taxametrar skall tömmas i särskilda
tömningscentraler samt om en polisman vid kontroll
av en taxameter bör ha rätt att omhänderta ett
utdrag ur taxametern i syfte att bl.a. överlämna
utdragen till andra myndigheter som granskar
taxibranschen, t.ex. skattemyndigheten. Utredaren
skall redovisa sitt arbete senast den 1 november
2004.
Utskottet utgår ifrån att de frågor som tas upp i
motionerna kommer att bli ordentligt genomlysta av
utredningen och förutsätter att - om systemet med
tömningscentraler skulle kunna utformas på ett
lagtekniskt och i övrigt lämpligt sätt - förslag
lämnas skyndsamt om införandet av ett sådant system.
Om den obligatoriska tömningen skall ske i av
tillsynsmyndigheten fastställd tömningscentral
enligt vad som förordas i motion 2002/03:T322 (v),
får bedömas i det sammanhanget. Något uttalande
utöver vad utskottet nu anfört anses inte föreligga.
Motionerna 2002/03:T322 (v) yrkande 1 och
2002/03:T405 (c) avstyrks därmed.

Svarttaxiverksamhet

Motionsförslag

I motion 2002/03:T322 Karin Svensson Smith m.fl. (v)
framhålls att en svårighet när det gäller
svarttaxiverksamhet är att polisen måste kunna
styrka att svarttaxin kört personer mot betalning
vid flera tillfällen. Ett förslag från
myndighetsutövarna är att det skall räcka med
avslöjande vid ett tillfälle för att det skall kunna
bli fällande dom (yrkande 6).

I motion 2002/03:T406 Birgitta Sellén och Roger
Karlsson (båda c) pekar motionärerna på att man i
Norge haft motsvarande problem med
svarttaxiverksamhet som i Sverige. Där har
Stortinget beslutat om en lagändring som innebär att
det har blivit betydligt enklare för polis, åklagare
och domstolen att bestraffa svarttaxiförarna. Enligt
motionärerna måste yrkestrafiklagen ändras så att
den som uppsåtligen driver yrkesmässig trafik enligt
yrkestrafiklagen utan tillstånd döms för olaga
yrkesmässig trafik till böter eller fängelse i högst
ett år. Detsamma skall gälla för den som utför
persontransport mot betalning på liknande sätt som
en taxi när erbjudande av transport riktas mot
allmänheten på offentlig plats.

I motion 2003/04:T227 av Ulf Sjösten (m) sägs att
stora insatser görs för att begränsa
svarttaxiverksamheten. De rättsvårdande
myndigheterna upplever dock att lagstiftning och
rättspraxis inte fungerar tillräckligt bra för att
komma tillrätta med problemet. Man upplever också
att lagstiftningen i praktiken fungerar på olika
sätt i olika delar av landet. Polis och åklagare
efterlyser vidare en laglig möjlighet att beslagta
och förverka ett fordon som upprepade gånger brukas
vid svarttaxiverksamhet, en möjlighet som finns vid
upprepade brott mot trafikbrottslagen, exempelvis
olovlig körning.

Utskottets ställningstagande

Vid utskottets senaste behandling av frågan om
åtgärder mot svarttaxiverksamheten (bet.
2001/02:TU9) i mars 2002 framförde utskottet en oro
över situationen med svarttaxiverksamheten, inte
minst mot bakgrund av den kriminalitet som är
förknippad med verksamheten, inte bara av ekonomisk
art utan också i form av våld mot person, t.ex.
misshandel, rån och sexuella övergrepp. Härtill kom
de ekonomiska skador som denna form av illojal
konkurrens tillfogar den legala taxiverksamheten som
har att betala skatter och sociala avgifter. Mot den
bakgrunden fann utskottet att regeringen borde
överväga vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas
för att svarttaxiverksamheten skall minska.
Regeringen borde snarast redovisa för riksdagen
vilka åtgärder den anser vara erforderliga.

Vad utskottet då anförde om svarttaxiverksamheten
gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.
Som framgått ser utskottet positivt på regeringens
initiativ om att tillkalla en särskild utredare med
uppgift att göra en översyn av de bestämmelser som
reglerar taxibranschen (dir. 2003:106). I enlighet
med vad utskottet i tillkännagivande till regeringen
efterfrågat skall översynen särskilt inriktas på
analyser om vilka åtgärder som bör vidtas för att
komma till rätta med den olagliga yrkesmässiga
taxitrafiken, s.k. svarttaxi, och för att minska den
ekonomiska brottsligheten. Utredaren skall redovisa
sitt arbete senast den 1 november 2004.
Till ledning för övervägandena ingår också i
utredarens uppdrag att analysera bl.a. de relativt
nya norska bestämmelserna om olaga taxitrafik,
vilket också förordas i motion 2002/03:T406 (c).
Utredaren skall också se vilka effekter de nya
bestämmelserna har fått sedan de infördes.
Utskottet förutsätter att även frågan om att
beslagta och förverka fordon som används vid
upprepad svarttaxiverksamhet kommer att
uppmärksammas inom ramen för pågående
utredningsarbete.
Mot bakgrund av betydelsen av frågans snara
lösning utgår utskottet ifrån att regeringen, så
snart beredningsarbetet är avslutat, återkommer till
riksdagen med förslag om erforderliga åtgärder som
underlättar för berörda myndigheter att bl.a. komma
till rätta med den olagliga yrkesmässiga
taxitrafiken. De i motionerna väckta förslagen torde
då till huvudsaklig del bli tillgodosedda.
Motionerna 2002/03:T322 (v) yrkande 6, 2002/03:T406
(c) och 2003/04:T227 (m) avstyrks därmed.

Reformerad taxinäring

Motionsförslag

I motion 2002/03:T322 av Karin Svensson Smith m.fl.
(v) föreslås att tillsynsmyndigheten,
åklagarmyndigheten och polisen tar fram en
handlingsplan för att komma till rätta med fusket i
taxibranschen (yrkande 2).

När det gäller fastpriser anförs att det ur
konsumenternas perspektiv kan verka fördelaktigare
med fasta priser för taxiresor mellan olika
destinationer. Svårigheten är att de genomförda
kontrollerna visar att fastpriser gärna leder till
att taxametern inte sätts på. Följaktligen blir inte
resan registrerad och undandras därmed lätt från
redovisning till skattemyndigheten och erläggande av
skatt m.m. Vägverket borde ges i uppdrag att utforma
regler för taxametrar som tillgodoser kundernas
behov av information samtidigt som fusket försvåras.
I motionen föreslås också att fastpriser förbjuds
(yrkandena 3 och 4). Det föreslås också att polisen
får rätt att beslagta slutrapporter från taxametrar
(yrkande 5).

I motion 2002/03:T530 av Anders Karlsson och
Christin Nilsson (båda s) pekar motionärerna på
flera förslag för att förbättra näringens
yrkesmässiga villkor och funktion. I motionen
föreslås bl.a. att den ekonomiska brottsligheten i
den yrkesmässiga trafiken i möjligaste mån
elimineras, att kunden skall känna trygghet under
taxitransporter, att prisdumpning förhindras och att
de anställda erhåller avtalsenliga löner, att
vagnparksunderhållet håller en sådan standard att
trafiksäkerheten inte äventyras och att
anbudsförfaranden vid uppköp av samhällsbetalda
transporter inte blir incitament till ekonomisk
brottslighet.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet redovisat ovan har regeringen
tillkallat en särskild utredare med uppgift att göra
en översyn av de bestämmelser som reglerar
taxibranschen (dir. 2003:106). Utskottet vill därvid
framhålla att i de fall utredaren lämnar konkreta
förslag som kräver författningsreglering skall
förslag till sådan reglering redovisas. Frågor om
regler för taxametrar, fastpriser, prisdumpning,
polisens rätt att beslagta rapporter m.m. som tas
upp i motionerna kan då komma att aktualiseras. Som
framgått skall utredaren redovisa sitt arbete senast
den 1 november 2004.

I sammanhanget vill utskottet också fästa
uppmärksamhet på att regeringen i december 2003
tillkallat en särskild utredare som, utifrån de
utvärderingar som gjorts av regelreformeringar inom
tele-, el-, post-, inrikesflyg-, taxi- och
järnvägsmarknaden, skall utvärdera de långsiktiga
effekterna för konsumenterna, näringslivet,
arbetsmarknaden och samhällsekonomin (dir.
2003:151). Utredaren skall även, utifrån de
genomförda utvärderingarna, föreslå de åtgärder som
kan behövas för att ytterligare förbättra
marknadernas funktion. Utredaren skall också
redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 2004.
Intresset för frågor av de slag som motionärerna
tar upp har även uppmärksammats av den
Internationella transportunionen (IRU). Norska
Transportekonomiska institutet (TØI) har på uppdrag
av IRU gjort en jämförande studie av taxibranschen i
olika europeiska länder. TØI har bl.a. undersökt
regelsystemet, yrkesförhållanden, marknadstillträde
m.m. i 13 länder. Detaljerade rapporter för
respektive land har redovisats och ger bl.a.
statistisk information om förhållandena i de olika
länderna.
Utskottet förutsätter att det arbete som pågår
inom Regeringskansliet leder till att problemen inom
taxinäringen, som utskottet i olika sammanhang pekat
på och som påtalats i motioner, kommer att effektivt
kunna motverkas. Mot bakgrund av betydelsen av
frågans snara lösning, utgår utskottet ifrån - som
framgått - att regeringen, så snart detta arbete är
avslutat, återkommer till riksdagen med förslag om
erforderliga åtgärder som underlättar för berörda
myndigheter att bl.a. komma till rätta med den
olagliga yrkesmässiga taxitrafiken. Några uttalanden
härutöver anser utskottet inte vara påkallat.
Motionerna 2002/03:T322 (v) yrkandena 2-5 och
2002/03:T530 (s) avstyrks därmed.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

- Åkerinäringens konkurrensförutsättningar,
punkt 1, (m, fp, kd, c)

-
av Elisabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-
Evert Rådhström (m), Björn Hamilton (m), Christer
Winbäck (fp), Jan Andersson (c) och Lars
Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2002/03:T202 av Rolf Gunnarsson (m),
2002/03:T290 av Cristina Husmark Pehrsson och
Hillevi Engström (båda m),
2002/03:T460 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl.
(kd),
2003/04:T203 av Rolf Gunnarsson (m),
2003/04:T468 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl.
(kd) och
avslår motionerna
2002/03:T485 av Sylvia Lindgren (s),
2002/03:T486 yrkandena 2 och 4 av Sylvia Lindgren
(s) och
2003/04:T539 av Göte Wahlström m.fl. (s).

Ställningstagande

Vi anser att regeringen snarast bör se till att det
blir likhet inför lagen mellan svenska och utländska
fordon. Som det är i dag kan utländska fordon
genomföra transportuppdrag i Sverige utan beaktande
av kör- och vilotider om transporten påbörjas eller
avslutas utanför våra gränser. Genom en förbättrad
lagstiftning kan sådana konkurrenssnedvridningar
förebyggas. Regeringen bör också i samband med EU:s
utvidgning se till att tillträdarländernas
åkeriföretags fordon och förare uppfyller de krav
som ställs enligt EU:s regelverk.

Den svenska åkerinäringen måste betraktas som
världsledande när det gäller miljöambitioner.
Åkeriföretag kör på den renaste dieseloljan som för
närvarande finns att tillgå och alltfler svenska
åkare väljer att miljösäkra sin verksamhet enligt
särskild ISO-standard. Den svenska åkerinäringen
drabbas dock svårt när det gäller konkurrens på
olika villkor.
De studier som gjorts av åkerinäringens villkor
visar entydigt att svenska åkare har ungefär 20 %
högre kostnadsläge än sina konkurrenter i omvärlden.
Enligt en redovisning från Svenska åkeriförbundet,
numera Sveriges åkeriföretag, så ligger fortfarande
kostnadsskillnaderna gentemot närliggande länder
(Tyskland och Danmark) omkring 20 % till Sveriges
nackdel, medan Polens åkare har nästan 50 % lägre
kostnadsnivåer. Det fria cabotaget (möjlighet att
utföra tillfällig inrikestrafik) och de nya
EU-medlemmarnas inträde i unionen gör att många
svenska åkare får det allt svårare att konkurrera.
Vi anser att riksdagen bör tillkännage för
regeringen som sin mening att ytterligare åtgärder
behöver vidtagas för att stärka den svenska
åkerinäringens konkurrensmöjligheter. Vi har
tidigare krävt konkreta åtgärder för svensk
åkerinäring, men tillräckliga åtgärder har hittills
inte genomförts. Vi anser oss därför tvingade att
upprepa gamla krav.

- Överlast och övervakning, punkt 2, (kd)

-
av Lars Gustafsson (kd)

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2002/03:T460 yrkande 4 av Johnny Gylling m.fl.
(kd),
2002/03:T486 yrkande 1 av Sylvia Lindgren (s),
2002/03:T491 av Göran Norlander och Kerstin
Kristiansson Karlstedt (båda s),
2003/04:T306 av Göran Norlander och Agneta
Lundberg (båda s) och
2003/04:T468 yrkande 5 av Johnny Gylling m.fl.
(kd).

Ställningstagande

Ökade resurser måste satsas på övervakning av tung
trafik och reglerna behöver bli mer konsekventa.
Vägverkets neddragning av polisens bilinspektörer är
inte acceptabel. Utan deras specialkompetens kommer
det att bli mycket svårare för polisen att stoppa de
trafikfarliga bilarna och trafiksäkerheten kommer
att minska. Bilinspektörernas och polisens arbete är
mycket viktigt för att förebygga olyckor på grund av
felaktig lastsäkring och andra överträdelser.

Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

- Svarttaxiverksamhet, punkt 5, (m, v, c)

-
av Elisabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström
(m), Björn Hamilton (m), Karin Thorborg (v) och
Jan Andersson (c).

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion
2003/04:T227 av Ulf Sjösten (m) och
avslår motionerna
2002/03:T322 yrkande 6 av Karin Svensson Smith
m.fl. (v) samt
2002/03:T406 av Birgitta Sellén och Roger
Karlsson (båda c).

Ställningstagande

Vi är medvetna om att stora insatser görs för att
begränsa svarttaxiverksamheten. De rättsvårdande
myndigheterna upplever dock att lagstiftning och
rättspraxis inte fungerar tillräckligt bra för att
komma tillrätta med problemet. Det upplevs också att
lagstiftningen i praktiken fungerar på olika sätt i
olika delar av landet. Polis och åklagare efterlyser
vidare en laglig möjlighet att beslagta och förverka
ett fordon som upprepade gånger brukas vid
svarttaxiverksamhet. En möjlighet som finns vid
upprepade brott mot trafikbrottslagen, exempelvis
olovlig körning.

Vi anser att den av regeringen tillkallade
utredaren med uppgift att göra en översyn av de
bestämmelser som reglerar taxibranschen (dir.
2003:106) i tilläggsdirektiv får till uppgift att
analysera frågan om möjligheten att beslagta och
förverka fordon som används vid upprepad
svarttaxiverksamhet.
Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden
2002

2002/03: T202 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder för att förbättra
åkerinäringens villkor.

2002/03:T290 av Cristina Husmark Pehrsson och
Hillevi Engström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förbättrade villkor för
svensk åkerinäring.

2002/03:T322 av Karin Svensson Smith m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tömning av
taxameter obligatoriskt skall ske i av
tillsynsmyndigheten fastställd tömningscentral.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
tillsynsmyndigheten, åklagarmyndigheten och
polisen tar fram en handlingsplan för att komma
till rätta med fusket i taxibranschen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fastpriser
förbjuds.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Vägverket
borde ges i uppdrag att forma regler för
taxametrar som tillgodoser kundernas behov av
information samtidigt som fusket försvåras.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att polisen får
rätt att beslagta slutrapporter från taxametrar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det skall
räcka med att svarttaxiverksamhet fastställs vid
ett tillfälle för att det skall kunna bli fällande
dom.

2002/03:T405 av Birgitta Sellén och Margareta
Andersson (c):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till lag om obligatorisk taxametertömning.

2002/03:T406 av Birgitta Sellén och Roger Karlsson
(c):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till ändring och skärpning i yrkestrafiklagen för
att motverka svarttaxikörning.

2002/03:T460 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stärka den
svenska åkerinäringens konkurrensmöjligheter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att påskynda
arbetet med ett reformerat bötessystem som är lika
för alla.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kontroller av tung
trafik.

2002/03:T485 av Sylvia Lindgren (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att minska antalet CEMT-
tillstånd.

2002/03:T486 av Sylvia Lindgren (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om resurser för
övervakning av tung trafik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att cabotage ges
en tydlig definition i svensk lagstiftning och att
cabotaget därigenom begränsas tidsmässigt.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utöka
möjligheterna att beivra lagöverträdelser i
cabotagetrafik och internationella transporter på
svenskt territorium.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
arbetstillstånd skall krävas för att Sverige skall
ge tredjelandsförare förarlicens i enlighet med
EU:s direktiv om förarlicenser.

2002/03:T491 av Göran Norlander och Kerstin
Kristiansson Karlstedt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om timmerbilar med tung last.

2002/03:T530 av Anders Karlsson och Christin Nilsson
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om samlade åtgärder för en
reformerad och sanerad taxinäring.

Motioner från allmänna motionstiden
2003

2003/04:T203 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åkerinäringen.

2003/04:T227 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om möjligheten att beslagta
och förverka fordon som används vid upprepad
svarttaxiverksamhet.

2003/04:T306 av Göran Norlander och Agneta Lundberg
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om timmerlastbilar med tung
last.

2003/04:T465 av Ann-Marie Fagerström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att kraftigt höja
bötesbeloppen för överlaster inom den tunga
lastbilstrafiken.

2003/04:T468 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stärka den
svenska åkerinäringens konkurrensmöjligheter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett reformerat
bötessystem lika för alla.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade resurser för
kontroller av tung trafik.

2003/04:T539 av Göte Wahlström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
upphandlingsförfarandet i trafiksektorn.