Allmänna motioner om mervärdesskatt

<div class="sidhuvud_publikation">Skatteutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2003/04:SKU23</div><h1>Allmänna motioner om mervärdesskatt</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2003 om mervärdesskattefrågor. Motionärerna tar upp frågor som
rör mervärdesskatten på vissa särskilt angivna varor och tjänster där
motionärerna begär att skatten skall sänkas eller slopas. Exempel på sådana
varor och tjänster är danstillställningar, serveringstjänster, skidliftar,
körkortsutbildning, glasögon och friskvård. Andra särskilda frågor som
tas upp är bl.a. de ideella föreningarnas framtida skattesituation, moms
på bostadsbyggande, moms på elektronisk handel, enskilda näringsidkares
registreringsnummer för mervärdesskatt och gränsdragningen mellan vad som
enligt mervärdesskattelagens mening är att anse som personbil vad som bör
betraktas som lastbil.
Utskottet föreslår inte något uttalande eller annan åtgärd av riksdagen
med anledning av motionerna utan samtliga avstyrks. I flera fall hänvisar
utskottet till pågående arbete i utredning eller inom Regeringskansliet.
I andra fall hänvisas till att förslagen inte är förenliga med EG:s
lagstiftning på området.
I betänkandet finns 7 reservationer och 4 särskilda yttranden.</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Vissa varu- och tjänsteomsättningar
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi304 yrkande 39, 2003/04:Sk207,
2003/04:Sk218, 2003/04:Sk223, 2003/04:Sk225, 2003/04:Sk226, 2003/04:Sk238,
2003/04:Sk240, 2003/04:Sk274 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk318, 2003/04:Sk329,
2003/04:Sk332 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk368, 2003/04:Sk384, 2003/04:Sk395,
2003/04:Sk408 och 2003/04:Sk435.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)

2.      Global e-handel
Riksdagen avslår motion 2003/04:L351 yrkande 4.

3.      Rättvisemärkta varor
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk380.
Reservation 3 (mp)

4.      Körkortsutbildning
Riksdagen avslår motion 2003/04:T469 yrkande 1.

5.      Företagsbilar
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk202 och 2003/04:Sk277 yrkandena 1
och 2.
Reservation 4 (m)

6.      Byggmoms, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi306 yrkande 29, 2003/04:Sk224,
2003/04:Sk259, 2003/04:Bo226 yrkande 5, 2003/04:Bo263 yrkande 31 och
2003/04:Bo297 yrkandena 12 och 13.
Reservation 5 (kd)
Reservation 6 (c)

7.      Allmännyttiga ideella föreningar
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk203, 2003/04:Sk222, 2003/04:Sk244,
2003/04:Sk246, 2003/04:Sk253, 2003/04:Sk262, 2003/04:Sk280 yrkande 2,
2003/04:Sk295, 2003/04:Sk336 yrkande 2, 2003/04:Sk356, 2003/04:Sk370,
2003/04:Sk372, 2003/04:Sk379, 2003/04:Sk406, 2003/04:Sk413, 2003/04:Sk436,
2003/04:Sk437, 2003/04:Kr285 yrkande 8, 2003/04:Kr326 yrkande 17 och
2003/04:Kr329 yrkande 8.
Reservation 7 (m, fp, kd, c)

8.      Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller av ideell
förening
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr282 yrkandena 14 och 17.

9.      Stöld och rån
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk279.

10.     Ersättningar till gode män och förvaltare
Riksdagen avslår motion 2003/04:L201.

11.     Registreringsnummer för mervärdesskatt
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk442.

Stockholm den 30 mars 2004
På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Arne Kjörnsberg (s),
Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Per-Olof
Svensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp),
Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander (s), Stefan Hagfeldt (m), Catharina
Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Anne-Marie Ekström (fp), Lars
Gustafsson (kd), Per Rosengren (v) och Britta Rådström (s).</pre><pre>
Redogörelse för ärendet
I det följande behandlar skatteutskottet allmänna motionsyrkanden om olika
mervärdesskattefrågor som väckts under hösten 2003. Motionsyrkandena
återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilaga.</pre><pre>
Utskottets överväganden
Vissa varu- och tjänsteomsättningar
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till pågående utredningsarbete avslår riksdagen olika
motionsyrkanden om sänkt eller slopad mervärdesskatt för nya grupper av
varor och tjänster.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (kd) samt särskilt yttrande 1 (c).
Gällande bestämmelser, m.m.
I Sverige tillämpas följande skattesatser för mervärdesskatten:


- 25 % =        normalskattesats
- 12 % =        livsmedelhotellrums- och campinguthyrningtransport i
skidliftkonstnärs
försäljning av egna konstverkimport av konstverk, samlarföremål och
antikviteter
- 6 % = dagstidningar, tidskrifter och böckerentré till konserter, biograf-,
teater-, opera- och balettföreställningardjurparkerpersontransporterviss
biblioteksverksamhetviss museiverksamhetupphovsrätt till litterära och
konstnärliga verkrätt till ljud- och bildupptagningidrottsområdet
Sedan skattereformen 1990/91 är i princip alla varor och tjänster
skattepliktiga. Undantagna från skatteplikt är bl.a. köp och hyra av fastighet,
sjukvård, tandvård och social omsorg, utbildning i offentlig regi, bank-
och försäkringstjänster samt viss kulturverksamhet.
Mervärdesskatten (momsen) utgör en stor inkomstkälla för staten. För år
2004 förväntas intäkterna uppgå till 236 miljarder kronor. (Inkomsten för
den statliga inkomstskatten förväntas uppgå till ca 35 miljarder och
inkomsterna av bolagsskatten till ca 56 miljarder). Av den totala basen
för mervärdesskatten beskattas 77 procent med normalskattesatsen, 18
procent med den reducerade skattesatsen 12 % och 5 procent med den reducerade
skattesatsen på 6 %.
Momsens andel av konsumtionsskatterna har de senaste åren legat på ca 70
procent.
Reducerade skattesatser
EG-kommissionen har sett över de reducerade skattesatserna och
nollskattesatserna
på momsområdet. Ett förslag till förändringar lämnades i juli 2003, KOM
(2003) 397. Syftet med förändringarna är att åstadkomma förenkling,
rationalisering och likformighet. I dag anges de möjliga områdena för lågmoms
i bilaga H till sjätte mervärdesskattedirektivet men även på vissa andra
ställen i direktivet. Därutöver finns vissa särordningar för en del av
medlemsländerna vilka har sin grund i respektive lands anslutningsakt.
Förslaget innebär att alla varor och tjänster som får omfattas av lågmoms
eller nollmoms samlas i den lista som finns i bilaga H. Det innebär att
de särregler som vissa länder har rörande lågmoms eller nollmoms inom
områden som inte finns på listan kommer att upphävas. För Sveriges del är
det nollskattesatsen för framställning av vissa medlemsblad och andra
tidskrifter till bl.a. ideella föreningar som berörs. De nya områden som
föreslås bli omfattade av möjligheten till lågmoms är bl.a. byggande,
renovering, underhåll och uthyrning av bostäder, restaurangtjänster, vård
i hemmet och fjärrvärme.
Förslaget innebär också att de möjligheter till generellt lägre skattesatser
som en del länder har för vissa geografiska områden begränsas.
Den svenska inställningen är att listan över varor och tjänster som kan
omfattas av reducerad moms bör vara så begränsad som möjligt eftersom
differentierade skattesatser skapar konkurrens- och avgränsningsproblem
och är svåra att tillämpa i praktiken.
Frågan om reducerade skattesatser har varit uppe på samtliga Ekofinmöten
under det senaste halvåret utan att länderna kunnat enas om vilka nya
områden för lågmoms som skall omfattas av listan. Vid Ekofinmötet den
20 januari i år enades man om att förlänga giltighetstiden för direktiv
1999/85/EG till utgången av år 2005. Detta innebär att de nio medlemsländer
som deltar i försöket har möjlighet att i ytterligare två år ta ut lägre
moms på vissa tjänster, t.ex. småreparationer, fönsterputsning, städning
och hårvård.
Att differentierade skattesatser skapar konkurrens- och avgränsningsproblem
och är svåra att tillämpa i praktiken har också uppmärksammats av riksdagen.
Efter ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2001/02:SkU18, rskr.
199) har regeringen tillsatt en särskild utredare med uppdrag att göra en
översyn av tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och
undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet (dir. 2002:141). I
uppdraget ingår att kartlägga de avgränsningsproblem som finns med nuvarande
regler. Översynen skall syfta till en begränsning av avgränsningsproblemen.
I uppdraget skall även ingå att analysera skattesatsernas struktur utifrån
rättsliga, administrativa, ekonomiska, fördelningspolitiska och
statsfinansiella aspekter. Mervärdesskattens påverkan på konkurrenssituationen
mellan och inom olika branscher skall belysas.
Uppdraget skall bedrivas i två etapper varav den första delen av uppdraget
skall redovisas i början av år 2004 och den andra delen senast den 1
februari 2005.
Gällande bestämmelser för vissa varu- och tjänsteomsättningar
Livsmedel, serveringstjänster, catering m.m.
Livsmedel som konsumenten köper och tar med sig hem beskattas med 12 %
medan mat som serveras på restaurang eller annat serveringsställe beskattas
på normal nivå, dvs. 25 %. Tidigare var mervärdesskatten på servering
lika med mervärdesskatten på mat men fr.o.m. den 1 januari 1995 höjdes
den till den allmänna nivån. Skälet var att EG-reglerna inte medgav en
lägre skattesats på serveringstjänster (se prop. 1994/95:57 s. 124, bet.
1994/95:SkU7 s. 80-81).
Under åren 1990 och 1991 var skattesatsen för livsmedel 25 %. År 1992
sänktes skatten till 18 %. Därefter höjdes den till 21 % för att sedan
återigen sänkas till nuvarande procentnivå (12 %). Några differentierade
skattesatser för olika livsmedel har däremot inte förekommit.
En reducerad mervärdesskattesats, 12 %, tillämpas på rumsuthyrning i
hotellrörelse eller liknande verksamhet och camping.
Friskvård
Den sjukvård som är undantagen från skatteplikt omfattar dels institutionell
sjukvård, dels sjukvård utanför den institutionella vården. För skattefrihet
enligt mervärdesskattelagen (ML) krävs att sjukvården tillhandahålls på
det sätt som anges i lagen och omfattar åtgärder för att medicinskt
förebygga, utreda och behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård
vid förlossningar, om åtgärderna avser vård vid sjukhus eller annan
inrättning som drivs av det allmänna eller enskild verksamhet vid inrättning
för sluten vård. Även medicinskt betingad fotvård räknas som sjukvård.
Vården skall tillhandahållas vid vissa inrättningar eller av någon med
särskild legitimation att utöva sjukvårdsyrke.
Till sjukvård räknas även vård som i övrigt tillhandahålls av någon med
särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården. RSV S 1996:7 innehåller
rekommendationer om undantag för skatteplikt för sjukvård, tandvård och
social omstorg.
Hälsohem som bedriver friskvård är momspliktiga. För sådana hem gäller
lagen (1966:742) om hotell- och pensionatsrörelse. Även skönhetsvård och
allmän rekreation är momspliktig verksamhet liksom rekreationsanläggning
med friskvård på programmet. Massage av olika slag som ges som muskelavslappning
och för att öka välbefinnandet är inte sjukvård, oavsett om behandlingen
ges av någon som har särskild legitimation. För att behandlingen skall
omfattas av skattefriheten måste den falla in under definitionen av
sjukvård.
Transport i skidlift
Mervärdesskatt på transport i skidliftar tas ut med 12 %. Mervärdesskatt
på personbefordran tas ut med 6 % fr.o.m. den 1 januari 2001. Motivet
till sänkt momssats på personbefordran var att mildra effekterna för
kollektivtrafiken av en samtidigt genomförd höjning av dieselskatten.
Nöjesparker, danstillställningar m.m.
Skattesatsen för nöjesparker och kommersiell dans är 25 %. EG-direktivet
tillåter reducerad skattesats på bl.a. nöjesparker men Sverige har inte
utnyttjat denna möjlighet till differentiering. Dans nämns däremot inte
uttryckligen i den förteckning (bil. H) i det berörda direktivet över
varor och tjänster som får lågbeskattas.
På entréavgiften till museer och vid tillträde till konserter, djurparker,
cirkus-, biograf-, teater-, opera- samt balettföreställningar eller
liknande tas moms ut med 6 %.
Glasögon, motortcykel-, cykel-, och mopedhjälmar
Enligt ML är synundersökning utförd av legitimerad glasögonoptiker att
anse som sjukvård och därmed momsfri. Försäljning av glasögon, kontaktlinser
och andra synhjälpmedel är dock momspliktiga. Enligt sjätte
mervärdesskattedirektivet får reducerade skattesatser tillämpas i fråga om
medicinsk
utrustning, hjälpmedel och andra apparater som normalt är avsedda att
lindra eller behandla invaliditet, för den handikappades uteslutande
personliga bruk. Dit torde inte glasögon höra. Inte heller hör motorcykel-,
cykel- och mopedhjälmar till sådana varor som enligt direktivet kan
momsbefrias eller omfattas av reducerad skattesats.
Motionerna
I ett flertal motioner föreslås att nya grupper av varor och tjänster
skall beskattas med reducerad skattesats eller att gränsdragningarna inom
lågbeskattade områden ses över.
I motionerna Sk218 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (m), Sk223 av
Lars-Ivar Ericson (c), Sk238 av Peter Danielsson och Tobias Billström (m),
Sk240 av Torsten Lindström (kd) och Sk274 yrkande 2 av Catharina
Elmsäter-Svärd (m) begärs tillkännagivanden om att beskatta restaurangtjänster
på samma låga nivå som mat som köps i livsmedelsbutik. I sistnämnda motion
(yrkande 1) begärs även att de små turistföretagens skatteförhållanden
skall ses över.
I motion Sk384 av Ingela Thalén och Anita Johansson (s) framställs yrkande
om att Skattesatsutredningen bör ta ställning till de särskilda problem
som nuvarande momsregler innebär för s.k. cateringföretag som levererar
mat.
Catherine Persson (s) begär i motion Sk408 att möjligheterna till att
införa differentierad matmoms utifrån kriteriet nyttig mat skall undersökas
och övervägas. Som exempel anges högre moms på socker och fettrika produkter
än på frukt och grönsaker.
Motionärerna bakom motion Fi304 yrkande 39 av Alf Svensson m.fl. (kd)
anser att utredningen om översyn av reglerna om reducerade mervärdesskattesatser
m.m. (skattesatsutredningen) bör ges i uppdrag att särskilt granska
momsreglerna för friskvård och motion i syfte att uppnå konkurrensneutralitet
mellan olika subjekt som tillhandahåller sådana tjänster samt utreda
möjligheten att låta alla former av friskvård och motion omfattas av den
lägsta mervärdesskattesatsen.
I motionerna Sk225 av Håkan Larsson m.fl. (c), Sk332 yrkande 2 av Chatrine
Pålsson m.fl. (kd) och Sk395 av Anders Sundström och Kristina Zakrisson
(s) begärs tillkännagivanden om sänkt moms på transport i skidliftar. I
förstnämnda motion anförs att utförsåkning på skidor bör jämställas med
övrig idrottsverksamhet; därför bör skattesatsen på skidliftar sänkas
till 6 %. Enligt motionären bakom motion Sk395 bör momsen på skidliftar
jämställas med personbefordran. Ulrik Lindgren (kd) begär i motion Sk318
en översyn av mervärdesbeskattning av skidliftar. I motion Sk332 yrkande
1 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs även ett tillkännagivande om vikten
av att bevara möjligheten till differentierade momssatser eftersom de
fyller en viktig funktion bl.a. när det gäller att stimulera vissa branscher.

I motion Sk207 av Rolf Gunnarsson (m) förordas en enhetlig momsskattesats
för hela kulturområdet. Motionären kritiserar bl.a. det förhållandet att
danstillställningar beskattas med 25 %, medan en reducerad skattesats på
6 % tas ut för inträde till bl.a. konserter och balett-, teater- och
operaföreställningar. Även i motion Sk226 av Viviann Gerdin (c) begärs
sänkt moms på sällskapsdans. Louise Malmström (s) begär i motion Sk435 en
översyn av momsreglerna när det gäller produktionsbolags försäljning av
teater- och musikföreställningar samt andra jämförbara produkter.
I motion Sk329 av Johan Linander (c) begärs sänkt moms på glasögon och
kontaktlinser. Slutligen begärs i motion Sk368 av Mikael Oscarsson (kd)
en utredning av möjligheten att momsbefria cykel-, moped- och motorcykelhjälmar.

Utskottets ställningstagande
Behandlingen av i stort sett liknande motioner resulterade för två år
sedan i att riksdagen, på förslag av ett enigt skatteutskott, riktade ett
tillkännagivande till regeringen om att se över tillämpningsområdet för
de reducerade skattesatserna m.m. Den utredare som regeringen tillsatte
med anledning av riksdagens begäran avser att inom kort presentera första
delen av sitt uppdrag. Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att
rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i denna fråga eller att
föregripa utredningens arbete genom uttalanden i den riktning som
motionärerna önskar eller nu föreslå reducerade skattesatser för nya grupper
av varor och tjänster. Inte heller är utskottet berett att föreslå andra
skattefavörer för hela branscher, som t.ex. turistnäringen. Med det anförda
avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.

Global e-handel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om nollskattesats på elektronisk handel.

Jämför särskilt yttrande 2 (fp).
Internationellt samarbete
Basen för samarbetet inom OECD utgör den överenskommelse som träffades
vid ett möte i Ottawa 1998. Där slog man fast vissa allmänna principer
vilka skall vara vägledande för arbetet. I dessa finns krav på neutralitet
och likabehandling, som innebär att man i praktiken avvisar att e-handeln
skall utgöra en skattefri zon. Vidare skall e-handeln i största möjliga
mån behandlas med hjälp av existerande regelsystem. Staternas skattesuveränitet
skall beaktas, samtidigt som en rättvis fördelning av skattebasen skall
eftersträvas. Reglerna skall utformas så att såväl dubbelbeskattning som
icke-beskattning undviks.
Beträffande konsumtionsbeskattningen framhålls bl.a. att skattesystemen
bör utformas så att beskattning av e-handel sker i det land där konsumtionen
äger rum (destinationslandsprincipen). Här avviker OECD från EU:s ståndpunkt
beträffande EU-intern handel, men överensstämmer med EU:s principer för
handel med länder utanför EU.
EG:s mervärdesskatteregler bygger på principen att alla omsättningar
omfattas av skatteplikt. De omsättningar av varor och tjänster som skall
undantas från beskattning eller får beskattas med en lägre skattesats
räknas, som tidigare sagts, upp särskilt i en bilaga till sjätte
mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG). Elektronisk handel tillhör inte de
områden som får beskattas med en reducerad skattesats.
Digitala tjänster från tredje land
Förslagen i proposition 2002/03:77 om nya mervärdesskatteregler för
elektronisk handel m.m. som antogs av riksdagen under våren 2003 var föranledda
av de beslut som EU:s ministerråd fattade i maj 2002 om ändringar i sjätte
mervärdesskattedirektivet och i förordningen om administrativt samarbete
inom mervärdesskatteområdet. De nya reglerna finns i rådets direktiv
2002/38/EG och i förordningen (EG) 792/2002.
I propositionen (som bygger på direktivet) klargörs att t.ex. webbplatser,
programvara, bilder, databaser, film och musik som tillhandahålls på
elektronisk väg skall anses som tillhandahållanden av tjänster. Det
klargörs också att omsättningen av sådana elektroniska tjänster från ett
land utanför EG till Sverige skall beskattas i Sverige. Omvänt skall en
omsättning från Sverige till ett land utanför EG inte beskattas i Sverige.

En förenklad ordning införs för redovisning och betalning av skatt för
elektroniskt levererade tjänster i de fall de levereras från ett land
utanför EG till privatpersoner i Sverige. Näringsidkare från tredje land
får välja att redovisa mervärdesskatten avseende all försäljning till
konsumenter inom EG i ett valfritt EG-land. Omsättning av elektroniska
tjänster från ett land utanför EG eller från ett annat EG-land till ett
företag i Sverige skall beskattas i Sverige. Om näringsidkaren från tredje
land valt att registrera sig i ett annat medlemsland än Sverige skall den
staten vidarebefordra deklarationsupplysningar och betalning av momsen
till Sverige.
Skatteutskottet tillstyrkte propositionen och avstyrkte en motion som
gick ut på att e-handel med digitala produkter inte borde beskattas hårdare
än försäljning av motsvarande fysisk produkt (bet. 2002/03:SkU13).
Digitala tjänster från EU-land
När det gäller digitalt levererade tjänster där mottagaren laddar ned
produkten i sin dator (t.ex. film, musik, spel, böcker, tidningar, musik,
dataprogram) betraktas de som tjänsteomsättningar och inte varuförsäljningar.
Inom EG:s mervärdesskatteområde skall i sådana fall reglerna om moms vid
omsättning av tjänster tillämpas. Detta innebär bl.a. att om köparen är
en privatperson i ett EG-land (t.ex. Sverige) och säljaren också finns i
ett EG-land skall säljaren ta ut moms enligt sitt hemlands momssystem,
dvs. enligt ursprungslandsprincipen.
Skattebasutredningen
Skattesatsen för e-handel har uppmärksammats av Skattebasutredningen som
i betänkandet Våra skatter? (SOU 2002:47) uttalat att den svenska
normalskattesatsen innebär en nackdel för svenska e-handelsföretag i
konkurrensen
med andra EU-företag med lägre hemlandsmoms och föreslår att Sverige med
kraft skall verka för att en specialskattenivå för e-handel och liknande
tjänster tillåts inom EU.
Handel med varor (fysiskt gods) via Internet
Vid handel med varor (fysiskt gods) över Internet, som utgör den till
omfånget största andelen av e-handeln och som till sin innebörd egentligen
inte skiljer sig från postorderhandel, sker beskattningen normalt i
köparens hemland (destinationslandet). Ett företag i ett annat EU-land kan
dock sälja till konsumenter i Sverige för upp till 320 000 kr per år utan
att ta ut svensk moms.
Om en privatperson beställer en vara från ett land utanför EU räknas det
som privatimport och tull och andra avgifter måste betalas. Tullsatsen
för varan finns angiven i EG:s tulltaxa och är olika beroende på vilken
vara som beställs och vilket land varan beställs ifrån. När varan kommer
till Sverige tar Posten ut tullavgiften och svensk moms på varorna.
Motionen
I motion L351 yrkande 4 av Martin Andreasson m.fl. (fp) föreslås ett
tillkännagivande till regeringen om att verka för att det inom EU införs
en nollskattesats på elektronisk handel. Denna skattesats skall gälla
till dess en rejäl genomgång gjorts av momsreglerna för icke-elektroniska
varor och tjänster och OECD-länderna kommit överens om en gemensam syn på
beskattningen av e-handeln.
Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av den ovan lämnade redovisningen konstaterar utskottet att
de frågor om e-handel och internationella och nationella konkurrensproblem
som tas upp i motionen redan uppmärksammats både av den svenska regeringen
och inom EU. Vidare har den konkurrensnackdel för EU-företagen som påtalas
i motionen när det gäller moms på elektronisk handel med tjänster mellan
länder utanför EG och länder inom EG nyligen rättats till (prop. 2002/03:77,
bet. SkU13). Utskottet anser inte att det finns skäl att överväga att
införa en nollskattesats på elektronisk handel. Tvärtom talar kraven på
neutralitet och likabehandling mot en sådan åtgärd. Med det anförda
avstyrker utskottet motion L351 yrkande 4.
Rättvisemärkta varor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att utreda möjligheten att sänka momsen på
rättvisemärkta varor.
Jämför reservation 3 (mp).
Motionen
I motion Sk380 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp) begärs en utredning
av möjligheten att sänka momsen på rättvisemärkta livsmedel m.m.
Bakgrund
Så kallade rättvisemärkta varor beskattas med normalskattesatsen om varorna
inte tillhör de varugrupper som omfattas av de reducerade skattesatserna
12 respektive 6 %.
Några särbestämmelser om miljömärkta eller rättvisemärkta produkter finns
inte i mervärdesskattelagen och inte heller i EG-direktivet om mervärdesskatt.
Sådana varor beskattas således enligt generella regler.
I rapporten Mervärdesskatten på ekologiska livsmedel (Ds 2002:51) slås
fast att den s.k. likabehandlingsprincipen i EG-rätten innebär att Sverige
inte kan införa olika momssatser för miljömärkta (ekologiska) livsmedel
och andra livsmedel. En ensidig svensk differentiering bedöms inte kunna
utformas så att den blir EG-konform. Den ekonomiska analysen visar att
mervärdesskatten inte är det mest lämpliga miljöpolitiska styrmedlet, bl.
a. med hänsyn till instrumentets trubbighet och osäkra kostnadseffektivitet,
och till att en differentiering till förmån för ekologiska livsmedel kan
sägas gå emot den allmänt accepterade principen att förorenaren skall
betala.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare ställt sig avvisande till förslag om en differentierad
skattesats till förmån för miljömärkta livsmedel eftersom det skulle
innebära olika skatt på varor som är av samma slag men tillverkade på olika
sätt. En sådan ordning skulle enligt utskottets mening bli svår att
administrera och än svårare att kontrollera bl.a. mot bakgrund av
gränsdragningsproblemen. Utskottet har inte någon annan uppfattning när det
gäller s.k. rättvisemärkta livsmedel. Med hänsyn härtill och då frågan om
möjligheten och lämpligheten i att sänka mervärdesskatten på miljömärkta
livsmedel nyligen har varit föremål för en utredning vars slutsatser även
kan tillämpas på rättvisemärkta livsmedel avstyrker utskottet
motionen.
Körkortsutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om slopad mervärdesskatt på körkortsutbildning.

Bakgrund
Skatteplikt på bl.a. körkortsutbildningar infördes i samband med att
utbildningsområdet generellt på grund av EG-rättens krav infogades i det
skattepliktiga området (prop. 1996/97:10, bet. 1996/97:SkU6). För att
mildra effekterna för bilskolorna infördes samtidigt en avdragsrätt för
bilskolornas förvärv och förhyrning av fordon.
Motionen
I motion T469 yrkande 1 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (c) begärs
ett tillkännagivande om slopad mervärdesskatt på körkortsutbildning.
Motionärerna anför att många ungdomar i dag inte har råd att genomgå
körkortsutbildning på grund av det höga priset och att en momsbefrielse
skulle minska inte bara kostnaderna för utbildningen utan även de sociala
skillnaderna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen avstyrkt motioner om slopad
eller sänkt mervärdesskatt på körkortsutbildning med hänvisning till att
detta inte är möjligt enligt EG-rätten. Utskottet har även erinrat om att
bilskolorna till skillnad från de flesta andra företag har rätt till avdrag
för mervärdesskatt som belöper på inköp och leasing av bilar. Utskottet
vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker därmed nu aktuellt
motionsyrkande.
Företagsbilar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om avdrag för ingående mervärdesskatt
för sådana lastbilar som i dag betraktas som personbilar.
Jämför reservation 4 (m).
Gällande bestämmelser
För förvärv av personbilar råder avdragsförbud enligt ML, utom i några
speciella verksamheter. Som personbil räknas enligt ML även bl.a. lastbil
med skåpkarosseri utan separat förarhytt och med en totalvikt om högst 3
500 kg. Andra lastbilar behandlas som normala varor i mervärdesskattehänseende
och är alltså inte utsatta för någon särskild begränsning i vad gäller
avdragsrätten för näringsidkare. Regleringen av avdragsrätten är till
viss del utformad som en schablonbeskattning.
Medlemsländerna inom EU ger avdragsrätt för momsen på bilar i mycket
skiftande utsträckning, allt från en full avdragsrätt för yrkesmässigt
utnyttjande till ingen avdragsrätt alls. De flesta länder tillämpar dock
en beskattning som ligger någonstans däremellan, ofta som i Sverige genom
någon form av schablon.
Kommissionen har lämnat förslag om harmonisering av avdragsrätten för
kostnader för bl.a. lastbilar och andra fordon vilket för närvarande är
föremål för beredning i ministerrådet, direktivförslag KOM (1998) 377.
Motionerna
I motion Sk277 yrkandena 1 och 2 av Lars Lindblad (m) efterlyses en
generell rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt för fordon som används
i näringsverksamhet och som av Vägverket definieras som lätta lastbilar.
Även i motion Sk202 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås klarare regler mellan
fordon som räknas som personbilar och fordon som anses som lastbilar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i att bestämmelserna i ML om avdragsrätt för förvärv
av fordon på grund av den nuvarande gränsdragningen mellan fordon som
räknas som personbilar och fordon som anses som lastbilar kan förefalla
svårförståelig i vissa fall. Regleringen av avdragsrätten för mervärdesskatt
är till viss del utformad som en schablonbeskattning. Utgångspunkten är
att schablonen skall omfatta de bilar som är inrättade på ett sätt som
gör dem möjliga att använda även för privat körning. Vid förvärv av dessa
bilar saknas avdragsrätt och vid förhyrning begränsas avdragsrätten till
50 %. För driftskostnader medges dock full avdragsrätt även om bilarna
används privat till en viss del. Syftet med att använda en schablon är
att förenkla skattekontrollen. Fordonets vikt och utseende används som
kriterier för att på ett enkelt sätt kunna bedöma vilka bilar som omfattas.

Frågan om avdragsrätt för momsen på bilar är alltjämt föremål för beredning
inom EU. Det kan därför inte anses aktuellt att nu överväga ändringar i
det svenska systemet. Sammanfattningsvis vidhåller utskottet sitt tidigare
ställningstagande om att EG-kommissionens förslag till nya regler om
avdragsrätt för mervärdesskatt bör slutbehandlas innan riksdagen tar
ställning till sådana förändringar av avdragsrätten som motionärerna begär.
Motionerna avstyrks därmed.
Byggmoms, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om hur mervärdesskattekostnaderna bör
hanteras vid produktion av bostäder av olika slag samt yrkanden om att
regeringen i EU-sammanhang bör verka för att byggande och fastighetsförvaltning
skall kunna omfattas av en reducerad mervärdesskattesats.
Jämför reservationerna 5 (kd) och 6 (c).
Gällande bestämmelser
Produktion av bostäder beskattas med normalskattesatsen. Enligt sjätte
momsdirektivet (bil. H, art. 12.3 a) har medlemsländerna rätt att införa
en reducerad skattesats inom byggsektorn på tillhandahållande, byggande,
renovering och ändring av bostäder om byggtjänsterna utgör ett led i
socialpolitiken.
De nya områden som, enligt direktivförslaget KOM (2003) 397, föreslås bli
omfattade av möjligheten till lågmoms är bl.a. byggande, renovering,
underhåll och uthyrning av bostäder, restaurangtjänster, vård i hemmet och
fjärrvärme.
Motionerna
I motion Fi306 yrkande 29 av Maud Olofsson m.fl. (c), Bo263 yrkande 31 av
Rigmor Stenmark m.fl. (c) och Sk224 yrkande 1 av Jörgen Johansson (c)
begärs att regeringen i EU-sammanhang verkar för att byggande och
fastighetsförvaltning skall kunna omfattas av lågmoms.
I motion Sk259 yrkande 1 av Helena Bargholtz (fp) föreslås att momssystemet
vid bostadsbyggande modifieras t.ex. genom att momsen skuldförs till staten
räntefritt i 25 år och avskrivs med 4 % per år. Om fastigheten säljs under
denna period bör dock kvarvarande moms inbetalas. Förslaget bör enligt
motionären bli föremål för en utredning.
Göran Hägglund m.fl. (kd) föreslår i motion Bo297 yrkandena 12 och 13
minskad skatt på nyproduktion av flerbostadshus motsvarande en halvering
av byggmomsen. För att inte gå emot EG:s regler föreslår motionärerna att
skattesänkningen utformas så att byggföretaget efter deklaration erhåller
en skattereduktion som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs.
10 % av byggkostnaderna. Avsikten är att skattereduktionen skall ses som
en del av skattesystemet och inte som ett bidrag. Därutöver begär
motionärerna att regeringen inom EU verkar för att möjliggöra en generell
byggmomssänkning i Sverige. Även i motion Bo226 yrkande 5 av Annelie
Enochson (kd) föreslås sänkt moms på nybyggnation. Motionären förespråkar
momsåterföring i form av ett generellt investeringsbidrag på 10 procentenheter
av byggkostnaderna vid nyproduktion samt att nuvarande tidsbegränsade och
svårförutsägbara investeringsbidrag avskaffas.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har godkänt att en ny investeringsstimulans till fastighetsägare
införs för att tillfälligt minska produktionskostnaden för nya bostäder.
Stimulansen utgår vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder
och tillförs fastighetsägaren genom kreditering av dennes skattekonto.
Den motsvarar i princip skillnaden mellan den icke avdragsgilla ingående
mervärdesskatt som fastighetsägaren betalat vid byggandet, dvs. 25 % av
beskattningsunderlaget, och den mervärdesskatt som fastighetsägaren skulle
ha betalat om skattesatsen i stället varit 6 %. Investeringsstimulansen
utgår till projekt som har påbörjats eller kommer att påbörjas under
perioden 1 januari 2003-31 december 2006 (prop. 2002/03:98, bet. 2002/03:BoU9).

Därtill kommer att kommissionen lagt fram förslag om att bl.a. byggande
av bostäder skall kunna omfattas av lågmoms (KOM [2003] 397). Förslaget
är för närvarande föremål för beredning i ministerrådet.
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att motionerna bör avslås av
riksdagen.
Allmännyttiga ideella föreningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ideella föreningars och trossamfunds
framtida situation såvitt avser mervärdesbeskattningen med hänvisning
till pågående arbete inom Regeringskansliet.
Jämför reservation 7 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 3 (mp).
Motionerna
I ett stort antal motioner tas frågor upp som rör de allmännyttiga ideella
föreningarnas framtida situation såvitt avser mervärdesbeskattningen.
Samtliga motioner har väckts med anledning av Mervärdesskatteutredningens
förslag i betänkande SOU 2002:74.
I motion Sk203 av Rolf Gunnarsson (m) begärs tillkännagivande om att den
verksamhet som bedrivs av ideella föreningar inte skall momsbeläggas.
Jeppe Johnsson (m) anser i motion Sk253 att riksdagen bör ge regeringen
till känna att ideella föreningars försäljning av insamlade varor inte
skall beläggas med mervärdesskatt. Även i motion Sk336 yrkande 2 av
Cristina Husmark Pehrsson och Anders G Högmark (m) yrkas att
frivilligorganisationers,
t.ex. Röda Korsets, försäljning av allehanda varor inte skall momsbeläggas.

Linnéa Darell (fp) begär i motion Sk262 fortsatt momsbefrielse för s.k.
second hand-försäljning som bedrivs av ideella föreningar med allmännyttigt
ändamål.
I motion Sk244 av Maria Larsson (kd) begärs ett tillkännagivande om att
regeringen inom EU kraftfullt bör verka för att Sverige även i fortsättningen
skall kunna undanta ideella föreningars verksamhet från mervärdesbeskattning.
I motion Sk370 av Mikael Oscarsson (kd) framförs krav på att ideella
organisationers försäljning av allehanda skänkta varor och församlingars
servering av kyrkkaffe även i fortsättningen skall undantas från
mervädesbeskattning. Kenneth Lantz (kd) förordar i motion Sk372 att
utredningsförslaget om att momsbelägga frivilligt arbete skall avvisas. I motion
Kr329 yrkande 8 av Helena Höij m.fl. (kd) anförs att Sverige även
fortsättningsvis bör ha en generös inställning till föreningslivet och avstå
från att beskatta ideellt arbete. Ett tillkännagivande härom bör riktas
till regeringen. Ett liknande yrkande framförs i motion Sk406 av Dan
Kilhström (kd).
I motion Sk356 Peter Pedersen m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande till
regeringen om att den skall beakta att beskattningen av den allmännyttiga
ideella sektorn måste utformas på ett sätt som underlättar och stimulerar
ideell verksamhet, ideellt engagemang och ideellt ledarskap. Motionärerna
betonar att det ligger i hela nationens intresse att den ideella sektorn
kan bevaras och utvecklas.
I motion Sk222 av Anders Larsson (c) begärs en utredning av konsekvenserna
för ideella föreningar och andra organisationer med allmännyttig verksamhet
om en avdragsrätt för ingående mervärdesskatt för sådana föreningar och
organisationer skulle införas. I motion Sk246 av Kenneth Johansson och
Margareta Andersson (c) begärs ett tillkännagivande om att bygdegårdar
och andra samlingslokalföreningar även framgent bör ges en gynnad ställning
i momssystemet. Annika Qarlsson (c) begär i motion Sk280 yrkande 2 ett
tillkännagivande om att inte momsbelägga allmännyttiga ideella föreningar.
Birgitta Sellén m.fl. (c) föreslår i motionena Kr285 yrkande 8 och Kr326
yrkande 17 att utredningsförslaget om att momsbelägga ideella och
allmännyttiga föreningars verksamhet skall avvisas eftersom det skulle slå
hårt mot idrottsföreningarna och folkbildningsverksamheten. I motion Sk379
av Birgitta Carlsson och Claes Västerteg (c) förordas att utredningsförslaget
om att belägga ideella föreningars och registrerade trossamfunds försäljning
av varor och tjänster med moms inte skall genomföras.
Louise Malmström (s) begär i motion Sk295 att regeringen noga skall
överväga konsekvenserna av Mervärdesskatteutredningens förslag som rör
folkbildningen. I motion Sk413 av Berit Högman och Mariann Ytterberg (s)
anförs att regeringen bör verka för att folkbildningsorganisationerna
även framdeles skall få en positiv skattemässig behandling. Detta är,
menar motionärerna, nödvändigt för att garantera en levande och utvecklande
folkbildning i Sverige. Även i motion Sk437 av Carina Hägg m.fl. (s)
framförs önskemål om en fortsatt positiv skattemässig behandling för
folkbildning och frivilligt ideellt arbete. Lars Wegendal m.fl. (s) efterlyser
i motion Sk436 en mer enhetlig bedömning av ideella föreningar vad gäller
såväl momsuttag som skattebefrielse. Motionären anser att det i dag finns
stora variationer i skattemyndigheternas bedömning av vad som är ideell
verksamhet och vad som är kommersiell sådan.
Allmänt om mervärdesskattelagens regler avseende ideell verksamhet
Enligt mervärdesskattelagen (ML) skall moms betalas vid sådan omsättning
inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs i en
yrkesmässig verksamhet (1 kap. 1 § första stycket 1 ML). Vidare skall
moms betalas vid skattepliktigt gemenskapsförvärv av varor som är lös
egendom, om inte omsättningen är gjord inom landet (samma lagrum punkt 2)
samt vid sådan import av varor till landet som är skattepliktig (samma
lagrum punkt 3).
Vid omsättning av varor och tjänster krävs att den ersättning som betalas
utgör betalning för den tillhandahållna varan eller tjänsten för att
skattskyldighet till moms skall uppkomma. Om en utbetald ersättning inte
motsvaras av en tillhandahållen prestation är det inte fråga om någon
omsättning i mervärdesskatterättslig mening, och det blir därför inte
aktuellt att beskatta transaktionen. Så kan exempelvis vara fallet vid
utgivandet av gåvor eller bidrag, förutsatt att någon motprestation från
mottagaren inte kan kopplas till det utbetalade beloppet.
Vid omsättning av varor och tjänster krävs vidare att omsättningen är
gjord i en yrkesmässig verksamhet. Alla slags fysiska eller juridiska
personer kan bedriva en yrkesmässig verksamhet, under förutsättning att
kriterierna härför är uppfyllda. Det s.k. rörelsekriteriet innebär att
verksamheten kännetecknas av självständighet, varaktighet och bakomliggande
vinstsyfte. Det kan antas att viss ideellt bedriven verksamhet inte alltid
uppfyller vinstsyftet. Kravet på vinstsyfte har emellertid luckrats upp
under senare år, särskilt i fråga om juridiska personers verksamhet.
Allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund, som bedriver
verksamhet som de inte behöver betala inkomstskatt för enligt inkomstskattelagen
(IL), skall enligt 4 kap. 8 § ML inte heller betala någon moms för
omsättningar som görs i denna verksamhet. På motsvarande sätt som beträffande
inkomstskatten för rörelseinkomster gäller således för en sådan förening
eller trossamfund att moms inte skall tas ut vid försäljningen av varor
och tjänster som har ett naturligt samband med den allmännyttiga verksamheten
eller som av hävd har utgjort finansieringskälla för ideell verksamhet av
det slag som föreningen bedriver.
Detta innebär i sin tur att sådana allmännyttiga ideella föreningar, som
är befriade från inkomstskatt och moms, saknar - liksom privatpersoner -
möjlighet att dra av momsen på sina inköp.
EG:s regler och de svenska reglerna
I det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) finns inte någon regel
som specifikt tar sikte på aktiviteter bedrivna av ideella organisationer.
De allmänna reglerna i direktivet, inklusive undantagsbestämmelserna i
artikel 13, gäller även sådana subjekt.
Reglerna i sjätte mervärdesskattedirektivet innebär att alla slag av
subjekt kan bli föremål för beskattning. Någon generell regel som undantar
vissa subjekt, exempelvis ideella föreningar och registrerade trossamfund
eller andra organisationer utan vinstintresse, från skattens tillämpningsområde
finns således inte. Sådana subjekts inkomster är emellertid ofta av den
karaktären att de inte föranleder mervärdesbeskattning, beroende på att
någon av de förutsättningar som krävs för att de skall bli beskattade
saknas. Detta gäller t.ex. inkomster i form av gåvor och bidrag som inte
utgör betalning för en beställd vara eller tjänst och som därför ligger
utanför skattens tillämpningsområde. Därtill kommer att vissa undantag
från skatteplikten kan vara tillämpliga på transaktioner som utförs av
organisationer utan vinstintresse. Sammantaget innebär detta att aktiviteter
som bedrivs av sådana organisationer i stor utsträckning inte föranleder
beskattning. Det finns dessutom möjlighet att befria beskattningsbara
personer med liten årsomsättning - små företag - från moms.
Enligt svensk lagstiftning kan aktiviteter som bedrivs av allmännyttiga
ideella föreningar och registrerade trossamfund omfattas av både den
särskilda regeln i 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen (ML) och något av
undantagen från skatteplikten i 3 kap. ML. Regleringen i ML medför således
att ett visst tillhandahållande i praktiken kan omfattas av två olika
bestämmelser som båda medför att beskattning inte sker.
Regeln i 4 kap. 8 § som på ett generellt sätt undantar allmännyttiga
ideella föreningar och registrerade trossamfund från mervärdesbeskattning
har som ovan anförts inte någon motsvarighet i det sjätte
mervärdesskattedirektivet.

Utredning
Mervärdesskatteutredningen (dir. 1999:10) som på uppdrag av regeringen
gjort en översyn av reglerna om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet
i mervärdesskattelagen har särskilt analyserat hur ideella föreningars
verksamhet överensstämmer med momsdirektivets verksamhetsinriktade undantag
från skatteplikt för organisationer utan vinstintresse samt hur nuvarande
svenska regler påverkar konkurrensneutraliteten i allmänhet och i förhållande
till små och medelstora företag i synnerhet. Utredningens målsättning har
varit att nå god överensstämmelse mellan direktivets och ML:s regler,
samtidigt som de allmännyttiga ideella föreningarnas och de registrerade
trossamfundens intressen tillvaratas. I likhet med nuvarande regler bör,
enligt direktiven, sådan verksamhet som bedrivs utan vinstintresse av
ideella föreningar kunna ges en positiv särbehandling skattemässigt.
Utredningen föreslår i betänkande SOU 2002:74, Mervärdesskatten i ett
EG-rättsligt perspektiv, att det gemenskapsrättsliga begreppet beskattningsbar
person förs in i mervärdesskattelagen. Detta begrepp skall ersätta det
nuvarande rekvisitet att omsättningen skall ske i en yrkesmässig verksamhet.
En beskattningsbar person är den som driver ekonomisk aktivitet, oberoende
av syfte, resultat, plats eller form för aktiviteten, dock inte
offentligrättsliga organ när deras aktiviteter eller transaktioner ingår som
ett led i myndighetsutövning. Som beskattningsbar person räknas även den
som enbart företar transaktioner som är undantagna från skatteplikt och
sålunda inte beskattas. Eftersom beskattningsbar person är ett vidare
begrepp än yrkesmässig verksamhet, påverkas inte de som för närvarande
anses bedriva yrkesmässig verksamhet av anpassningen. Däremot förtydligas
att fler fysiska eller juridiska personer än tidigare, bl.a. sådana som
utför ideella och andra aktiviteter utan vinstsyfte, kan omfattas av
mervärdesskattesystemet.
Vidare föreslår Mervärdesskatteutredningen att den särskilda regeln (dvs.
4 kap. 8 § ML) som på ett generellt sätt undantar allmännyttiga ideella
föreningar och registrerade trossamfund från mervärdesbeskattning slopas
eftersom regeln inte står i överensstämmelse med bestämmelsen om
beskattningsbara personer i sjätte mervärdesskattedirektivet. Dessa subjekt
kommer därför att omfattas av de föreslagna bestämmelserna om beskattningsbar
person. Det innebär att föreningarna och trossamfunden är beskattningsbara
personer om de självständigt utför någon form av ekonomisk aktivitet. Om
de i denna egenskap omsätter varor eller tjänster, kan de bli föremål för
mervärdesbeskattning såvida inte något undantag från skatteplikt är
tillämpligt eller intäkterna från skattepliktig omsättning m.m. understiger
90 000 kr per år.
För att den ideella sektorn även fortsättningsvis skall få en positiv
särbehandling och dess intressen tillvaratas föreslår utredningen att
sjätte mervärdesskattedirektivets möjligheter att undanta ideella aktiviteter
från skatteplikt utnyttjas. Mervärdesskattelagen föreslås därför kompletteras
med de undantagsmöjligheter som det sjätte momsdirektivet erbjuder och
som i dag inte finns särskilt angivna i 3 kap. ML utan täcks upp av den
generella bestämmelsen i 4 kap. 8 §. Nya bestämmelser om undantag från
skatteplikt föreslås för tillhandahållande av personal för själavård samt
för omsättning av tjänster, och varor med nära anknytning till omsättningen
av tjänsterna, som tillhandahålls medlemmar av vissa organisationer utan
vinstintresse. Inom kultur- och idrottsområdet och det sociala området
föreslås en utvidgning av nuvarande bestämmelser och undantag från
skatteplikt. För att underlätta finansieringen av de undantagna, ideella
eller sociala aktiviteterna föreslås vidare ett undantag från skatteplikt
för omsättning av varor eller tjänster inom ramen för s.k.
penninginsamlingsevenemang.
Basarer, fester, konserter, föreställningar och tävlingar samt försäljnings-
och insamlingsverksamhet kan utgöra ett penninginsamlingsevenemang om det
företas i skälig omfattning. Skäligheten skall enligt utredningen bedömas
med hänsyn till antal evenemang och risken för konkurrenssnedvridning.
Utredningen föreslår även att konkurrenshänsyn i fortsättningen skall tas
i enlighet med vad som föreskrivs i sjätte mervärdesskattedirektivet.
Utskottets ställningstagande
Mervärdesskatteutredningen har i betänkandet Mervärdesskatt i ett
EG-rättsligt perspektiv, SOU 2002:74, funnit att det generella undantag från
mervärdesskatt för allmännyttiga ideella föreningar och trossamfund som
finns i Sverige i dag inte är förenligt med EG-rätten. Utredningen har
samtidigt lagt fram förslag inom ramen för EG-rätten som innebär att
verksamhet som bedrivs av allmännyttiga ideella föreningar och trossamfund
även fortsättningsvis får en skattemässigt positiv särbehandling.
Utredningen har också föreslagit att beskattningsbara personer, vars
sammanlagda årliga intäkter avseende skattepliktiga omsättningar av varor
och tjänster inom landet understiger 90 000 kr, kan befrias från
mervärdesbeskattning. När det gäller antalet allmännyttiga föreningar och
trossamfund som kan komma att omfattas av mervärdessystemet har utredningen
kommit fram till att en femtedel av föreningarna har intäkter som, om
utredningens förslag genomförs, skulle kunna bli föremål för
mervärdesbeskattning
vid en omsättningsgräns om 90 000 kr. Det skall också nämnas att det redan
i dag finns en möjlighet att lämna skattedeklaration för ett helt
beskattningsår i stället för varje månad om beskattningsunderlaget (exkl.
gemenskapsinterna förvärv och import) beräknas bli högst 200 000 kr. Många
föreningar och trossamfund, som skulle kunna bli föremål för
mervärdesbeskattning
om utredningens förslag genomförs, kommer således inte att behöva redovisa
och betala in moms mer än en gång om året.
Utredningens betänkande har remitterats till ett stort antal remissinstanser.
Beredningen av betänkandet och remissvaren pågår alltjämt. Betänkandet
är omfattande och innehåller förslag avseende grundläggande begrepp inom
mervärdesskatteområdet. Förslagen har i huvudsak mottagits positivt. Den
del av utredningens förslag som berör den ideella sektorn har dock fått
ett delvis negativt remissutfall. Finansministern har nyligen i en
interpellationsdebatt i riksdagen och i ett pressmeddelande, tillika svar på
skriftlig fråga, uppgett att beredningen i Regeringskansliet är inriktad
på att särskilt granska om det finns ytterligare möjligheter till
skattebefrielse för det ideella föreningslivets verksamheter inom ramen för
EG-rätten utöver vad utredningen föreslagit. Enligt finansministern har
det under beredningen framkommit att det finns sådana möjligheter. Med
hänsyn härtill kommer en departementspromemoria med anledning av
utredningsbetänkandet i dess helhet att utarbetas och skickas ut på remiss.
Därmed får remissinstanserna en möjlighet att lämna synpunkter på de
förslag till omarbetningar som nu görs av Mervärdesskatteutredningens
förslag innan regeringen lägger fram en proposition för riksdagen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att de
allmännyttiga ideella föreningarna och trossamfunden även framdeles får en
positiv särbehandling skattemässigt. Alla möjligheter till lättnader i
mervärdesbeskattningen - eller hel befrielse - som står till buds inom
ramen för den gemenskapsrättsliga lagstiftningen på området måste enligt
utskottets mening tas till vara. Eftersom regeringen redan är inställd på
att finna lösningar med denna inriktning finner utskottet inte skäl att
rikta något tillkännagivande härom till regeringen. Resultatet av regeringens
beredning bör således avvaktas.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga motioner under detta avsnitt.

Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller av ideell förening
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar i mervärdesskattelagen för
att åstadkomma samma villkor för föreningsägda idrottsanläggningar och
motsvarande kommunala verksamheter och om att anpassningen av ML till
EG:s sjätte momsdirektiv inte får leda till ökade bördor för
idrottsföreningarna.
Utskottet hänvisar bl.a. till pågående arbete i Skattesatsutredningen
och inom Regeringskansliet.
Jämför särskilt yttrande 4 (m, fp, kd, c).
Gällande bestämmelser
Allmännyttiga ideella föreningar som är befriade från inkomstskatt och
moms saknar - liksom privatpersoner - möjlighet att dra av momsen på sina
inköp. Kommunerna har inte heller någon avdragsrätt för kostnader som är
hänförliga till skattefri verksamhet men kan i många fall få kompensation
inom ramen för systemet enligt lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton
för kommuner och landsting, det s.k. kommunkontosystemet. Kommunerna får
dock betala en avgift till systemet för att finansiera uttagen.
Undantaget från skatteplikt inom idrottsområdet i 3 kap. 11 a § ML infördes
som en mosvarighet till artikel 13 A.1 m i det sjätte mervärdesskattedirektivet.
Avgifter för tillträde till idrottsliga evenemang eller för att utöva
idrottslig verksamhet undantas därför från skatteplikt. Vidare undantas
tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga
verksamheten. Omsättning av varor omfattas dock inte av undantaget från
skatteplikt.
Undantagen gäller endast sådan verksamhet som tillhandahålls av staten,
kommun, landsting eller en förening i de fall verksamheten inte skall
anses som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 § ML. För motsvarande verksamhet
som bedrivs av annan gäller en reducerad skattesats om 6 %.
Motionen
I motion Kr282 yrkandena 14 och 17 av Kent Olsson m.fl. (m) begärs
tillkännagivanden dels om lika villkor beträffande mervärdesskatt för
idrottsanläggningar som drivs av föreningar och sådana som drivs kommunalt,
dels om att regeringen bör verka för att svensk idrott inte får försämrade
villkor till följd av anpassningen till EG:s sjätte momsdirektiv.
Utskottets ställningstagande
Mervärdesskatteutredningen (dir. 1999:10) föreslår i betänkande SOU 2002:74,
Mervärdesskatten i ett EG-rättsligt perspektiv, att undantaget från
skatteplikt inom idrottsområdet skall - såvitt gäller annan än stat eller
kommun - gälla för tjänster som omsätts av organisationer utan vinstintresse.
Härigenom kommer undantaget att avse i princip samma krets av subjekt
som tidigare, dvs. de allmännyttiga ideella föreningarna. Utredningen
föreslår varken några förändringar beträffande de tjänster som skall
omfattas av undantaget från skatteplikt eller begränsningar av undantaget
från skatteplikt med hänsyn till risken för konkurrenssnedvridning.
Skattesatsutredningen (dir. 2002:141) skall se över tillämpningsområdet
för de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning inom
mervärdesskatteområdet. Utredningen skall bl.a. belysa skattens påverkan
på konkurrenssituationen mellan och inom olika branscher. Förslag skall
lämnas med beaktande av EG-reglerna på området.
I betänkande SOU 2002:74 som för närvarande bereds inom Regeringskansliet
behandlas som nyss nämnts olika frågor som har betydelse för
konkurrensförhållandet
mellan mervärdesskatteskyldiga organisationer och icke mervärdesskatteskyldiga.
Innan resultatet av beredningsarbetet föreligger är utskottet därför
inte berett att ta ställning till om några åtgärder bör vidtas med anledning
av de konkurrensfrågor som aktualiseras i motionen. Utskottet vill dessutom
erinra om att även de kommersiellt drivna anläggningarnas skattesituation
bör uppmärksammas i detta sammanhang. Om idrottsevenemang anordnas på
sådana anläggningar beskattas de normalt med 6 %. Detta förhållande kan
emellertid komma att ändras som en följd av Skattesatsutredningens arbete.
Det finns således skäl att avvakta även denna utredning. Motionsyrkandena
avstyrks.
Stöld och rån
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om avdragsrätt för mervärdesskatt för förluster
av kontanta medel som uppkommit genom stöld eller rån.
Gällande bestämmelser
Enligt 1 kap. 1 § mervärdesskattelagen skall mervärdesskatt betalas vid
omsättning av varor och tjänster om omsättningen är skattepliktig och
sker i yrkesmässig verksamhet. Bestämmelser om hur och på vilket underlag
skatten skall beräknas finns i 7 kap. mervärdesskattelagen. Normalt
beräknas skatten som en procentsats på priset för varan eller tjänsten
(beskattningsunderlaget). Enligt en särskild bestämmelse får den skattskyldige
minska beskattningsunderlaget om det uppkommer en förlust på en fordran
avseende ersättning för en vara eller en tjänst, s.k. kundförlust.
Minskningen får ske med ett belopp som motsvarar förlusten.
Mervärdesskattelagen innehåller i övrigt inte någon bestämmelse om att
hänsyn skall tas till förluster i en verksamhet. En skattskyldig är således
skyldig att redovisa mervärdesskatt även om den ersättning han eller hon
har uppburit för omsättningen har förlorats genom exempelvis stöld eller
dylikt. Det är endast vid kundförlust som beskattningsunderlaget får
minskas.
De nu redovisade reglerna i mervärdesskattelagen stämmer överens med
bestämmelserna i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv. EG-direktivet medger
inte att beskattningsunderlaget får ändras därför att vederlaget för en
eller flera omsättningar förloras genom t.ex. stöld.
Från och med 1999 års taxering föreligger en viss avdragsrätt vid
inkomstbeskattningen för förluster av kontanta medel i näringsverksamhet genom
brott. Enligt den aktuella propositionen (prop. 1996/97:154 s. 35 f.)
övervägde regeringen att också föreslå regler som skulle göra det möjligt
att ändra underlaget vid mervärdesbeskattningen när förluster uppkommit
genom brott, t.ex. stöld. Enligt regeringens bedömning tydde emellertid
en genomgång av EG-rätten på att gemenskapslagstiftningen inte medgav att
Sverige införde regler för ändring av beskattningsunderlaget i sådana
fall då vederlaget för en omsatt vara eller tjänst stulits. Dessutom ansåg
regeringen att ett införande av en rätt till ändring av beskattningsunderlaget
skulle strida mot mervärdesskattelagens grundläggande principer. Regeringen
föreslog därför inte några sådana regler.
Skatteutskottet, som beträffande denna fråga var enigt, avvek inte från
regeringens bedömning (1997/98:SkU2). Detta ställningstagande har senare
vidhållits av utskottet, senast i betänkande 2002/03:SkU10.
Motionen
I motion Sk279 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (c) begärs
att regeringen lägger fram ett förslag för riksdagen som ger avdragsrätt
för mervärdesskatt på belopp som förlorats genom rån eller stöld.
Utskottets ställningstagande
Med hänvisning till den ovan lämnade redogörelsen över vad som förekommit
rörande den nu aktuella frågan vidhåller utskottet sin uppfattning att
ett införande av en rätt till reducering av beskattningsunderlaget för
mervärdesskatt på det sätt som motionärerna begär skulle strida mot såväl
gällande EG-regler som grundläggande principer för mervärdesskatteredovisningen.
Ett tillmötesgående av motionärernas önskemål skulle dessutom ge upphov
till problem, t.ex. då det gäller hanteringen av gjorda avdrag för
mervärdesskatt, försäkringsfrågor m.m. Utskottet avstyrker därför motionen.

Ersättningar till gode män och förvaltare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet.
Gällande bestämmelser
Uppdrag som god man omfattas inte av något av de i ML uppräknade undantagen
från skatteplikt.
Motionen
I motion L201 av Rolf Gunnarsson (m) begärs ändringar i mervärdesskattelagen.
Motionären anser att om en kommun väljer att förskottera arvoden och
kostnadsersättningar till gode män/förvaltare samt erlägger vederbörliga
arbetsgivaravgifter, och därefter fakturerar huvudmannen på utbetalt belopp,
bör tjänsten inte vara belagd med moms.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid tidigare behandling av en motion med samma innehåll som
den nu aktuella funnit att vad som anförs inte ger anledning att överväga
någon ändring av mervärdesskattelagens bestämmelser om skattepliktiga
tjänster eller skattskyldighet till mervärdesskatt, inte heller när det
gäller uppdraget som god man/förvaltare. Utskottet vidhåller detta
ställningstagande och avstyrker därmed motionen.
Registreringsnummer för mervärdesskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om att ge enskilda näringsidkare möjlighet
att använda ett särskilt momsregistreringsnummer i stället för personnummer.

Gällande ordning och tidigare utredningsförslag
Enskilda näringsidkare måste i dag använda sitt personnummer som
identitetsbeteckning för sin näringsverksamhet. I 11 kap. 5 §
mervärdesskattelagen
(1994:200) föreskrivs att en skattskyldig skall ange sitt registreringsnummer
till mervärdesskatt på sina fakturor och jämförliga handlingar, och
registreringsnumret för mervärdesskatt är konstruerat utifrån person- eller
organisationsnumret med vissa tillägg. Även då den skattskyldige inte är
registrerad skall fakturan innehålla person- eller organisationsnummer om
det finns ett sådant och annars en likvärdig uppgift. Andra företagsformer
såsom aktiebolag och handelsbolag tilldelas särskilda organisationsnummer
som inte är identiska med ägarens personnummer.
Ett förslag om att tilldela näringsidkare ett särskilt företagarnummer
lades fram i betänkande SOU 1994:63 Personnummer - Integritet och
effektivitet. Ett sådant företagarnummer skulle enligt utredningsförslaget
kunna användas i stället för personnummer i olika sammanhang, t.ex. i
faktura som utfärdas enligt mervärdesskattebestämmelserna.
Personnummerutredningens
förslag fick delvis ett kraftigt negativt remissutfall, och regeringen
lade aldrig fram något förslag på grundval av utredningsbetänkandet (se
prop. 1994/95:100 bil. 3.1 s. 91). Senare avslog riksdagen också en motion
om ett tillkännagivande om ett särskilt momsregistreringsnummer för den
som driver enskild firma (bet. 1994/95:SkU27 s. 35).
Motionen
I motion Sk442 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c) begärs ett
tillkännagivande om att enskilda firmor skall få använda frivilliga
organisationsnummer som registreringsnummer för mervärdesskatt. Integritetsskäl
åberopas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har senast för två år sedan avslagit en motion med liknande
innehåll som den nu aktuella (bet. 2001/02:SkU18). Utskottet erinrade då
om att ett förslag liknande det som motionärerna fört fram tidigare hade
presenterats i ett utredningsbetänkande som dock, efter negativt remissutfall,
inte ledde fram till någon proposition. Invändningarna gick i huvudsak
ut på att integritetsaspekterna och klagomålen över personnummeranvändningen
i detta sammanhang överdrivits, att ett system med dubbellagring av
identiteter skulle ställa sig kostsamt och krångligt både att införa och
hålla i drift samt att även andra register skulle påverkas. Utskottet
fann att dessa invändningar alltjämt var relevanta och tillade därutöver
att det i och med utvecklingen med förtryckta deklarationer - som skall
användas även av näringsidkare - och skattekontoreformen hade blivit ännu
viktigare att undvika dubbla registeruppgifter hos skattemyndigheterna,
eftersom ett sådant system skulle innebära merarbete, ett krångligare
förfarande och ökad risk för fel i hanteringen.
Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker därmed motion Sk442.
</pre><pre>
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Vissa varu- och tjänsteomsättningar, punkt 1 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om lika moms på restaurangtjänster och mat som
inhandlas i butik samt en översyn av turistnäringens skatteförhållanden.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk218, 2003/04:Sk223,
2003/04:Sk238, 2003/04:Sk240 och 2003/04:Sk274 yrkandena 1 och 2 och
avslår motionerna 2003/04:Fi304 yrkande 39, 2003/04:Sk207, 2003/04:Sk225,
2003/04:Sk226, 2003/04:Sk318, 2003/04:Sk329, 2003/04:Sk332 yrkandena 1
och 2, 2003/04:Sk368, 2003/04:Sk384, 2003/04:Sk395, 2003/04:Sk408 och
2003/04:Sk435.
Ställningstagande
Sverige har, jämte Danmark, den högsta mervärdesskatten i Europa. Detta
ställer till allvarliga konkurrensproblem för svenska företag, inte minst
för turistnäringen. För att den svenska turistnäringen skall kunna konkurrera
med andra länder behövs bl.a. en sänkning av den höga svenska restaurangmomsen.
De momsnedsättningar som för närvarande gäller för hotelltjänster etc.
är inte tillräckliga för att väga upp denna negativa bild. Enligt vår
mening är det orimligt att mat som inhandlas i butik beskattas med 12 %
medan mat som förtärs på restaurang belastas med 25 % moms. Denna skillnad
har också lett till en betydande konkurrenssnedvridning inom landet.
Skattesatsutredningen, som har till uppgift att bl.a. se över
tillämpningsområdet
för de reducerade mervärdesskattesatserna, bör föreslå åtgärder som råder
bot på orättvisorna kring restaurangmomsen varvid samma momssats på
restaurangtjänster och mat bör eftersträvas. Vi förutsätter därvid att
regeringen kan ställa sig bakom EG-kommissionens förslag om att låta bl.a.
restaurangtjänster omfattas av möjligheten till lågmoms.
I Sverige finns i dag ca 10 000 hotell- och restaurangföretag, varav 90 %
har färre än tio anställda och alltså drivs som småföretag. Turistnäringen
har således en stor potential och många möjligheter till tillväxt. För
att ta till vara denna tillväxtpotential och därigenom också skapa nya
arbetstillfällen i mindre kommuner på landsbygden anser vi att nya lösningar,
t.ex. förenklingar av olika tillståndslagar och ändrade skatteregler
utöver vad vi ovan anfört måste prövas. Vi instämmer således i vad som
anförs i motion Sk274 om att det behövs en långsiktig strategi för satsningar
på svensk turistindustri i hela landet och en genomgripande översyn av de
små turistföretagens skatteförhållanden.
Riksdagen bör med bifall till motionerna Sk218, Sk238 och Sk274 rikta ett
tillkännagivande till regeringen om vad vi nu anfört. Övriga nu behandlade
motioner som rör moms på restaurangtjänster får härigenom anses tillgodosedda.

2.      Vissa varu- och tjänsteomsättningar, punkt 1 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om sänkt moms på restaurangtjänster och transport
i skidlift samt vad som anförs om konkurrensneutralitet mellan olika
subjekt som tillhandahåller friskvård. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Fi304 yrkande 39, 2003/04:Sk240 och 2003/04:Sk332 yrkandena 1 och
2, bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk218, 2003/04:Sk223, 2003/04:Sk225,
2003/04:Sk238, 2003/04:Sk274 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk318 och
2003/04:Sk395 och avslår motionerna 2003/04:Sk207, 2003/04:Sk226, 2003/04:Sk329,
2003/04:Sk368, 2003/04:Sk384, 2003/04:Sk408 och 2003/04:Sk435.

Ställningstagande
Enligt min mening är det orimligt att mat som inhandlas i butik beskattas
med 12 % medan mat som förtärs på restaurang belastas med 25 % moms. En
livskraftig och sund restaurangnäring fyller på många sätt en viktig
funktion i ett modernt samhälle, inte minst som mötesplats för människor
och för att skapa arbetstillfällen. För att utveckla näringen och sänka
kostnaderna för restaurangbesök anser jag att momsen bör sänkas till samma
nivå som för livsmedel som inhandlas i butik. Regeringen bör därför inom
EU verka för att kommissionens förslag om att restaurangtjänster skall
kunna omfattas av reducerad skattesats kan antas av medlemsstaterna.
Vidare anser jag att mervärdesskattesatsen på transport i skidlift skall
sänkas till samma nivå som skattesatsen på övrig personbefordran och övrig
idrottsverksamhet, dvs. till 6 %. En sådan åtgärd skulle gynna vinterturismen
och förbättra konkurrensförhållanden för de svenska vintersportanläggningarna.
Skattesatsutredningen, som har till uppgift att bl.a. se över
tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna, bör ta upp orättvisorna
kring momsen på skidliftar och föreslås åtgärder som råder bot på dessa.
Utredningen bör även granska mervärdesskattereglerna för friskvård och
motion i syfte att uppnå konkurrensneutralitet mellan olika subjekt som
tillhandahåller sådana tjänster samt utreda möjligheten att låta alla
former av friskvård omfattas av den lägsta mervärdesskattesatsen.
Vad jag nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Fi304, Sk240
och Sk332 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga nu behandlade
motioner som rör moms på restaurangtjänster och skidliftar får härigenom
anses tillgodosedda.

3.      Rättvisemärkta varor, punkt 3 (mp)
av Barbro Feltzing (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om sänkt moms på rättvisemärkta livsmedel m.m.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk380.
Ställningstagande
Rättvisemärkt syftar till att konsumenterna skall handla etiskt till förmån
för producenter i fattiga länder. Det grundar sig på ett handelssamarbete
som gynnar social, ekonomisk och demokratisk utveckling i områden där
varor framställs enligt garantier för rättvisemärkt. Bakom Föreningen för
rättvisemärkt står ett flertal organisationer, däribland LO, Svenska kyrkan
och Röda Korsets ungdomsförbund. Föreningen arbetar för att ta fram fler
varor för den svenska marknaden än de få som nu finns. Tyvärr är rättvisemärkta
varor i dag något dyrare än konventionella varor. Skillnaden varierar
från 5 till 50 %. I likhet med motionärerna bakom motion Sk380 anser jag
att produktionen av rättvisemärkta och miljövänliga varor bör främjas. En
utredning bör därför tillsättas för att visa enligt vilka modeller det
skulle vara möjligt att sänka momsen på rättvisemärkta livsmedel och andra
produkter med denna märkning.

4.      Företagsbilar, punkt 5 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om avdragsrätt för ingående moms för vissa fordon.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sk202 och 2003/04:Sk277
yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
I likhet med vad som anförs i motionerna Sk202 och Sk277 anser vi att
mervärdesskattelagens bestämmelser om avdragsrätt för förvärv av fordon
är svårförståeliga och ger upphov till onödigt krångel för de berörda
företagarna. Reglerna, och då särskilt gränsdragningen mellan vad som
enligt mervärdesskattelagen är att anse som personbil och vad som bör
betraktas som lastbil, bör därför bli föremål för en skyndsam översyn.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.
Byggmoms, m.m., punkt 6 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om minskad skatt på nyproduktion av bostäder. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo226 yrkande 5 och 2003/04:Bo297
yrkandena 12 och 13, bifaller delvis motionerna 2003/04:Fi306 yrkande 29,
2003/04:Sk224 och 2003/04:Bo263 yrkande 31 och avslår motion 2003/04:Sk259.

Ställningstagande
Att Sverige har OECD-områdets lägsta bostadsbyggande beror i betydande
grad på det faktum att landet har ett högt skattetryck och dessutom en
extra hård beskattning av nyproduktion av bostäder. Det är därför rimligt
att lindra skatteeffekten vid nyproduktion av flerbostadshus motsvarande
en halvering av byggmomsen. Tekniskt kan byggföretag efter deklaration
erhålla en skattereduktion som motsvarar hälften av den erlagda momsen,
dvs. 10 % av byggkostnaden. En förutsättning för att en sådan skattereduktion
skall fungera på samma sätt som sänkt moms är att den gäller all nyproduktion
av flerbostadshus, att den är utan tidsbegränsning samt att den är
obyråkratisk och säker. Skattereduktionen är att betrakta som en del av
skattesystemet och inte ytterligare ett i raden av riktade bidrag till
byggsektorn. Jag biträder därför Kristdemokraternas förslag om en minskad
skatt på nyproduktion av alla lägenheter i flerbostadshus motsvarande en
halvering av byggmomsen. Därutöver anser jag att riksdagen bör begära att
regeringen agerar inom EU för att möjliggöra en reducerad moms på
bostadsbyggande. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

6.      Byggmoms, m.m., punkt 6 (c)
av Roger Tiefensee (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om sänkt moms på byggtjänster och fastighetsförvaltning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fi306 yrkande 29 och
2003/04:Bo263 yrkande 31, bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk224,
2003/04:Bo226
yrkande 5 och 2003/04:Bo297 yrkandena 12 och 13 och avslår motion
2003/04:Sk259.
Ställningstagande
En sänkt moms på bostadsbyggande skulle inte bara dämpa kostnaderna för
nyproduktion utan också hålla nere kostnadsutvecklingen för hela
bostadsbeståndet. Jag konstaterar att även regeringen har insett att den höga
momssatsen medför negativa konsekvenser för bostadsmarknaden. Den nyligen
införda investeringsstimulansen på vissa former av byggande som tillförs
fastighetsägaren genom kreditering av dennes skattekonto är dock inte
tillräckligt, utan allt byggande måste ske på lika villkor. I dag hindrar
EU:s mervärdesskattedirektiv en generellt lägre moms på byggande.
EG-kommissionen har dock föreslagit att det möjliga området för lågmoms skall
utvidgas med bl.a. byggande. Tyvärr har den svenska regeringen motsatt
sig denna förändring. Regeringen bör i EU driva på möjligheten att få
igenom sänkt moms på byggtjänster och fastighetsförvaltning. Jag föreslår
att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen härom.

7.      Allmännyttiga ideella föreningar, punkt 7 (m, fp, kd, c)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Roger
Tiefensee (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Lars
Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om skattelättnader för allmännyttiga ideella
föreningar. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk203,
2003/04:Sk222, 2003/04:Sk244, 2003/04:Sk246, 2003/04:Sk253, 2003/04:Sk262,
2003/04:Sk280 yrkande 2, 2003/04:Sk295, 2003/04:Sk336 yrkande 2,
2003/04:Sk356, 2003/04:Sk370, 2003/04:Sk372, 2003/04:Sk379, 2003/04:Sk406,
2003/04:Sk413, 2003/04:Sk436, 2003/04:Sk437, 2003/04:Kr285 yrkande 8,
2003/04:Kr326 yrkande 17 och 2003/04:Kr329 yrkande 8.
Ställningstagande
Föreningslivet och det ideella arbete som bedrivs i föreningarna i syfte
att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom sociala, välgörande, religiösa,
politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella, har en
lång tradition i vårt land. Dess stora betydelse för det svenska samhället
och även internationellt kan inte nog understrykas. Som anförs i motionerna
är det därför angeläget att de allmännyttiga ideella föreningarna och
trossamfunden även i fortsättningen inte hindras i sin verksamhet av en
hämmande beskattning och annat krångel. Vi anser att alla möjligheter
till lättnader i mervärdesbeskattningen - eller hel befrielse - som står
till buds inom ramen för den gemenskapsrättliga lagstiftningen på området
måste tas till vara. Det är förvisso glädjande att regeringen nu kommit
till insikt om att frågan om den ideella sektorns framtida
mervärdesskattesituation
kräver ytterligare överväganden. Vi föreslår att riksdagen riktar ett
tillkännagivande till regeringen om att den i den fortsatta beredningen
av Mervärdesskatteutredningens förslag beaktar vad vi nu anfört. Vi
förutsätter att regeringen arbetar snabbt så att den oro och ovisshet som
finns bland många ideellt arbetande människor kan skingras.



Särskilda yttranden

1.      Vissa varu- och tjänsteomsättningar, punkt 1 (c)
Roger Tiefensee (c) anför:
Den svenska hotell- och restaurangnäringen har en stor potential och det
finns marknadsandelar att vinna på den internationella turist- och
besöksmarknaden. En expansion av turismen i Sverige skulle leda till ökad
omsättning även av kringliggande näringar och verksamheter. Arbetstillfällena
skulle bli fler och skatteintäkterna öka till fromma för bl.a. många
glesbygdsregioner. För att den svenska turistnäringen skall kunna konkurrera
framgångsrikt med andra länder om världens turister och locka hit affärsmän
och internationella kongresser behövs dock likvärdiga konkurrensvillkor
och därför en sänkning av den höga svenska restaurangmomsen. De
momsnedsättningar som för närvarande gäller för hotelltjänster etc. är inte
tillräckliga för att väga upp denna negativa bild. I dag hindrar EU:s
mervärdesskattedirektiv en lägre moms på restaurangtjänster. EG-kommissionen
har dock föreslagit att det möjliga området för lågmoms skall utvidgas
med bl.a. restaurangtjänster samtidigt som de särregler vissa medlemsländer
har rörande lågmoms eller nollmoms skulle upphävas. Tyvärr har den svenska
regeringen hittills motsatt sig denna förändring. Regeringen bör ompröva
sitt ställningstagande och i EU driva på möjligheten att få igenom sänkt
moms på restaurangtjänster så att vi kan råda bot på nuvarande orättvisor
kring restaurangmomsen. Jag förutsätter att regeringen kommer att ta upp
denna fråga även utan något formellt uttalande av riksdagen och avstår
därför från att ställa något yrkande.

2.      Global e-handel, punkt 2 (fp)
Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp) anför:
Vi vill i detta sammanhang lyfta fram ett annat problem med e-handeln,
nämligen handeln med fysiska varor. Rädslan för att handla över Internet
har avtagit och alltfler privatpersoner köper sina varor på detta sätt.
Därigenom sparar den enskilda konsumenten både tid och pengar. Den ökande
handeln via Internet medför också att det tillkommer alltfler företag som
bedriver sådan handel. Var företaget är placerat och har sitt lager rent
fysiskt har ingen betydelse. Det kan vara i Sverige eller t.ex. i något
annat EU-land.
Det som kan orsaka problem är vilken moms en privatkund skall betala om
försäljningen sker från ett annat EU-land. Den privatperson som handlar
en vara i ett annat EU-land och själv fraktar hem den betalar den moms
som gäller i säljarens hemland. Huvudregeln vid distansförsäljning till
privatpersoner är däremot att beskattning skall ske i köparens hemland
till det landets momssats om säljarens årliga försäljning i det landet
överstiger ett visst belopp. I Sverige är detta belopp, det s.k. tröskelvärdet,
320 000 kr. Överskrids tröskelvärdet skall säljaren också registrera ett
momskonto i Sverige. (Understiger säljarens årliga försäljning 320 000 kr
är det således säljarlandets moms som gäller.)
Eftersom Sverige tillhör de länder som har den högsta momssatsen inom EU
är det viktigt att de företag som vänder sig till den svenska marknaden
verkligen säljer sina produkter till svensk momssats, i annat fall kommer
de svenska företag som också bedriver distanshandel att utsättas för
otillbörlig konkurrens. I dag är det mycket svårt att följa upp vilka
företag från andra EU-länder som via Internet säljer varor till belopp som
överskrider tröskelvärdet men inte har öppnat momskonto i Sverige. Vi vet
att denna bristande kontroll utnyttjas av många oseriösa företag, dock
inte hur många. Enligt Skatteverket kan eventuella smitare endast hittas
genom att kontrollanten surfar på Internet. Denna brist på kontrollmöjligheter
är givetvis otillfredsställande, inte minst för de seriösa företag som
följer gällande regler. För svenska företag innebär det en klar
konkurrensnackdel gentemot de utländska företag som säljer sina varor utan
svensk
moms.
Det är också angeläget att prisinformation som företagen lämnar blir
korrekt, dvs. att varans pris inklusive moms anges.
Med tanke på att distanshandeln växer förutsätter vi att regeringen såväl
inom EU som i Sverige verkar för att svenska Internethandelsföretag i
fortsättningen inte skall drabbas av otillbörlig konkurrens.

3.      Allmännyttiga ideella föreningar, punkt 7 (mp)
Barbro Feltzing (mp) anför:
Min förhoppning är att bl.a. ideella föreningars och organisationers
secondhand-försäljning av skänkta begagnade varor i syfte att finansiera
det ideella allmännyttiga arbete som föreningarna bedriver även framdeles
skall kunna undantas från moms. Detta gäller även sådana företeelser som
trossamfundens servering av kyrkkaffe och folkbildningsförbundens verksamhet.
Mervärdesskatteutredningens förslag är nu föremål för omarbetning i
Regeringskansliet och en departementspromemoria kommer inom kort att skickas
ut på remiss. Jag avser att bevaka frågan och avstår därför från att nu
ställa konkreta yrkanden.

4.      Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller av ideell förening,
punkt 8 (m, fp, kd, c)
Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee
(c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Lars Gustafsson
(kd) anför:
Inte bara momsreglerna utan även skattereglerna i övrigt för ideella
föreningar och stiftelser med allmännyttig verksamhet är för många svårtolkade
och ger upphov till problem. Inkomstskattelagens regler om skattebefrielse
och avgränsningen mellan ideell och kommersiell verksamhet i föreningarna
är oklara och otidsenliga och därmed inte relevanta för vad som i dag
betraktas som allmännyttigt. Vi har kritiserat detta förhållande i andra
sammanhang, senast i betänkande SkU21 och i den efterföljande debatten
med anledning av detta ärende, samt framfört krav om att de regler som
styr skattelättnaderna för allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar
måste ses över för att anpassas till dagens förhållanden och givetvis
förenklas. Vi avser att bevaka frågan även i fortsättningen.</pre><pre></pre><pre>
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd):

39.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Utredningen
om översyn av reglerna om reducerade mervärdesskatter m.m. (Fi 2002:11)
särskilt bör granska momsreglerna för friskvård och motion i enlighet med
vad som anförs i motionen.
2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c):

29.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en sänkt moms på byggande och fastighetsförvaltning
skall kunna harmoniseras med EG-rätten.
2003/04:Sk202 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om momsreglerna för arbetsbil och lastbil.
2003/04:Sk203 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att ideella föreningar inte skall vara skyldiga att redovisa moms.
2003/04:Sk207 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om momssatserna inom kulturområdet.
2003/04:Sk218 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om nödvändigheten av likvärdiga momsvillkor för restauranger och
livsmedelsaffärer.
2003/04:Sk222 av Anders Larsson (c):
Riksdagen begär hos regeringen en utredning av vilka konsekvenser en
avdragsrätt för ingående mervärdesskatt för föreningar, ideella organisationer
eller andra verksamheter som bedrivs med allmän samhällsnytta som ändamål
får vad avser kostnader och samhällsnytta.
2003/04:Sk223 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om stöd till svenska hotell- och restaurangnäringen.
2003/04:Sk224 av Jörgen Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att uppta förhandlingar med Europeiska rådet i syfte att ändra
skattereglerna i det sjätte mervärdesskattedirektivet avseende byggtjänster.

2003/04:Sk225 av Håkan Larsson m.fl. (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att utförsåkning på skidor momsskattemässigt skall behandlas på samma
sätt som annan idrottsverksamhet.
2003/04:Sk226 av Viviann Gerdin (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att sällskapsdans är kultur och skall omfattas av lägsta momssats.
2003/04:Sk238 av Peter Danielsson och Tobias Billström (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om restaurangmomsen.
2003/04:Sk240 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av en översyn av mervärdesskattesatserna med syfte att moms
vid köp av mat på restaurang likställs med skattesatsen vid inköp av
matvaror i butik.
2003/04:Sk244 av Maria Larsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att inom EU kraftfullt arbeta för att Sverige även fortsättningsvis
skall kunna undanta ideella föreningars verksamhet från mervärdesskatt i
enlighet med det undantag som exempelvis Finland har.
2003/04:Sk246 av Kenneth Johansson och Margareta Andersson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att bygdegårdar och andra samlingslokalföreningar även framgent bör
ges en skattegynnad ställning i momssystemet.
2003/04:Sk253 av Jeppe Johnsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att inte momsbelägga ideella insamlingars försäljning.
2003/04:Sk259 av Helena Bargholtz (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att underlätta bostadsbyggandet genom en förmånligare finansiering.
2003/04:Sk262 av Linnéa Darell m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om moms på försäljningsintäkter i secondhandbutiker.
2003/04:Sk274 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förenkla för små företag på landsbygden att bedriva
turistnäring.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att anpassa momssatser och skatter efter verkligheten för små
turistföretag.
2003/04:Sk277 av Lars Lindblad (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att se över mervärdesskattelagen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om företagares tjänstebilar.
2003/04:Sk279 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som tillåter avdrag
för moms på belopp som berövats ägaren genom tillgreppsbrott som rån eller
stöld.
2003/04:Sk280 av Annika Qarlsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att inte
momsbelägga ideella och allmännyttiga föreningar.
2003/04:Sk295 av Louise Malmström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att noga överväga konsekvenserna av utredningsförslaget om moms på
folkbildning och om möjligt låta folkbildningen även fortsättningsvis
undantas från moms.
2003/04:Sk318 av Ulrik Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av översyn av mervärdesbeskattningen för tillhandahållande av
skidlift.
2003/04:Sk329 av Johan Linander (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att momsen på glasögon och kontaktlinser skall sänkas.
2003/04:Sk332 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att bevara de differentierade momssatserna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över möjligheten att ge skidanläggningar samma momssats
som övriga idrottsanläggningar.
2003/04:Sk336 av Cristina Husmark Pehrsson och Anders G Högmark (båda
m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inte momsbelägga frivilligorganisationers försäljning, som
syftar till att främja socialt arbete.
2003/04:Sk356 av Peter Pedersen m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att i det pågående arbetet med SOU 2002:74 Mervärdesskatt i ett
EG-rättsligt perspektiv beaktas att beskattningen av den allmännyttiga ideella
sektorn utformas på ett sätt som underlättar och stimulerar ideell verksamhet,
ideellt engagemang och ideellt ledarskap samt att den ideella sektorn
kan bevaras och utvecklas.
2003/04:Sk368 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att utreda möjligheten att momsbefria cykel-, motorcykel- och mopedhjälmar.

2003/04:Sk370 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att inte momsbelägga second hand-försäljning och kyrkkaffe.
2003/04:Sk372 av Kenneth Lantz (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om negativa följder av att momsföra frivilligt arbete.
2003/04:Sk379 av Birgitta Carlsson och Claes Västerteg (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att inte momsbelägga verksamheter inom ideella föreningar och registrerade
trossamfund.
2003/04:Sk380 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (båda mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en utredning om momssänkning på rättvisemärkta livsmedel.
2003/04:Sk384 av Ingela Thalén och Anita Johansson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om momsregler för småföretagare.
2003/04:Sk395 av Anders Sundström och Kristina Zakrisson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om sänkt moms på skidliftar.
2003/04:Sk406 av Dan Kihlström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om moms på ideell verksamhet.
2003/04:Sk408 av Catherine Persson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att undersöka och överväga differentierad matmoms utifrån kriteriet
nyttig mat.
2003/04:Sk413 av Berit Högman och Mariann Ytterberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om folkbildning och moms.
2003/04:Sk435 av Louise Malmström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att snarast se över momsreglerna vad gäller försäljning av teater- och
musikföreställningar samt andra jämförbara produktioner.
2003/04:Sk436 av Lars Wegendal m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av en mer enhetlig bedömning av ideella föreningar vad gäller
såväl momsuttag som skattebefrielse.
2003/04:Sk437 av Carina Hägg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om EU-anpassad moms.
2003/04:Sk442 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att ge enskilda näringsidkare möjlighet att få ett frivilligt
organisationsnummer.
2003/04:L201 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om reglerna för ersättningar till gode män och förvaltare.
2003/04:L351 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om momsfri, global e-handel.
2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):

14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om moms på idrottsanläggningar.
17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Europeiska gemenskapens sjätte momsdirektiv.
2003/04:Kr285 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att avvisa förslaget att momsbelägga ideella och
allmännyttiga föreningar för sin näringsverksamhet.
2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att avvisa förslaget att momsbelägga ideella föreningars
näringsverksamhet.
2003/04:Kr329 av Helena Höij m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Mervärdesskatteutredningen.
2003/04:T469 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om momsbefrielse av körkortsutbildning.
2003/04:Bo226 av Annelie Enochson (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att sänka momsen på nyproduktion.
2003/04:Bo263 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):

31.        Riksdagen begär att regeringen verkar för att sänkt moms på
byggande och fastighetsförvaltning kan implementeras i enlighet med EG-rättens
sjätte mervärdesdirektiv.
2003/04:Bo297 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

12.        Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att möjliggöra
en generell byggmomssänkning i Sverige.
13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus
motsvarande halverad byggmoms.</pre><pre></pre>