Allmänna motioner om fastighets- och förmögenhetsbeskattning

<div class="sidhuvud_publikation">Skatteutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2003/04:SKU22</div><h1>Allmänna motioner om fastighets- och förmögenhetsbeskattning</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2003 om fastighets- och förmögenhetsbeskattningen. Motionerna
tar bl.a. upp frågor som rör avveckling av fastighetsskatten, fastighetsskattens
framtida utformning, ändringar i regelsystemet för fastighetstaxering,
beskattning av bostadsrätter, fastighetsskatt för fastigheter belägna i
utlandet, tomträttsinnehavares skattskyldighet, byggnader för äldreboende,
miljöförbättrande åtgärder i fastigheter och avveckling av förmögenhetsskatten.

Utskottet avstyrker samtliga motioner. I flera fall hänvisar utskottet
till de åtgärder som riksdagen redan fattat beslut om för att begränsa
skatteuttaget på boendet samt till att en parlamentarisk utredning som
tillsatts för att utreda fastighetsskatten på småhus m.m., förmögenhetsskatten
och arvs- och gåvoskatten inom kort kommer att presentera sina förslag.
I andra fall konstaterar utskottet att frågorna redan uppmärksammats av
regeringen. När det gäller att stimulera till miljöförbättrande åtgärder
i fastigheter hänvisar utskottet till att skattereduktion numera kan medges
för vissa installationer.
I betänkandet finns 10 reservationer och 4 särskilda yttranden.</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Fastighetsbeskattningens inriktning
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk258, 2003/04:Sk272, 2003/04:Sk300
yrkande 1, 2003/04:Sk315 yrkande 1, 2003/04:Sk339, 2003/04:Sk355,
2003/04:Sk366, 2003/04:Sk459 yrkandena 1-3, 2003/04:Sf406 yrkande 2 i denna
del, 2003/04:MJ404 yrkande 15 i denna del, 2003/04:N341 yrkande 12,
2003/04:Bo226 yrkande 6, 2003/04:Bo235 yrkande 7, 2003/04:Bo253 yrkande 16
i denna del, 2003/04:Bo257 yrkandena 6 och 12, 2003/04:Bo263 yrkande 32
och 2003/04:Bo297 yrkande 11.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)
Reservation 5 (mp)

2.      Kolonistugor
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk440.

3.      Utformningen av begränsningsregeln
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk438.

4.      Tomträtt
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk233 och 2003/04:Sk405.

5.      Fastigheter i utlandet
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk241 och 2003/04:Sk307.

6.      Äkta och oäkta bostadsföretag
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk300 yrkande 5, 2003/04:Sk388,
2003/04:Sk458, 2003/04:Bo257 yrkandena 15-17 och 2003/04:Bo297 yrkande 25.

Reservation 6 (m, fp, kd)

7.      Kommersiella lokaler
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk266 och 2003/04:Sk333.

8.      Byggnader för äldreboende
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk301 yrkandena 1 och 2.

9.      Miljöförbättrande åtgärder
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk242, 2003/04:Sk286, 2003/04:Sk376
och 2003/04:N413 yrkande 12.
Reservation 7 (kd, c)
Reservation 8 (fp)

10.     Vindkraftverk
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk247, 2003/04:Sk283, 2003/04:Sk400
och 2003/04:Sk410.
Reservation 9 (c)

11.     Avveckling av förmögenhetsskatten m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi308 yrkande 4, 2003/04:Sk315 yrkande
2, 2003/04:Sk326, 2003/04:Sk347, 2003/04:Sk398, 2003/04:Sf406 yrkande 2
i denna del, 2003/04:So499 yrkande 2, 2003/04:MJ404 yrkande 15 i denna
del, 2003/04:N329 yrkande 21, 2003/04:A307 yrkande 10 och 2003/04:Bo253
yrkande 16 i denna del.
Reservation 10 (m, fp, kd, c)
Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 9 mars 2004
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Arne Kjörnsberg (s),
Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per
Landgren (kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m),
Lennart Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Inger
Nordlander (s), Stefan Hagfeldt (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro
Feltzing (mp), Fredrik Olovsson (s) och Britta Rådström (s).</pre><pre>
Redogörelse för ärendet
Riksdagen behandlade i höstas ett stort antal motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden 2003 samtidigt med regeringens förslag om utgiftsramar
och beräkning av statsinkomsterna för 2004. Bland dessa yrkanden fanns
förslag om ändringar i fastighets- och förmögenhetsbeskattningen som lagts
fram av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna
och Centerpartiet i deras respektive budgetalternativ. Riksdagen tog
ställning till yrkandena den 19 november 2003 i samband med att ramar för
utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret
2004 lades fast (bet. 2003/04:FiU1, yttr. 2003/04:SkU1y, rskr. 42).
I det följande behandlar skatteutskottet de återstående motionsyrkanden
som väckts under den allmänna motionstiden och som gäller frågor om
fastighets- och förmögenhetsbeskattningen. En förteckning över de
motionsyrkanden
som behandlas i betänkandet finns i bilaga 1.
Bostadsutskottet har avgivit ett yttrande över motionsförslag som avser
avskaffande av fastighetsskatten, utformningen av fastighetsskatten,
tomträttsinnehavares skattskyldighet samt beskattningen av bostadsrätter.

Yttrandet bifogas som bilaga 2.</pre><pre>
Utskottets överväganden
Fastighetsbeskattningens inriktning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en rad motioner om fastighetsbeskattningen och dess
framtida utformning. Därigenom avslår riksdagen bl.a. förslag om att
fastighetsskatten på sikt skall ersättas med andra beskattnings- eller
avgiftsformer eller helt eller delvis avskaffas och förslag som avser
ändringar i regelsystemet för fastighetstaxeringen.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd), 4 (c) och 5 (mp).
Bakgrund
Fastighetsskatten är en del av kapitalinkomstbeskattningen och den väntas
i år ge inkomster på drygt 24 miljarder kronor (prop. 2003/04:1, vol. 1,
s. 141). Skatten tas ut på småhus, flerfamiljshus, lokaler och
industrifastigheter. Frysningen av taxeringsvärdena upphörde vid årsskiftet
2000/01. För att motverka kraftiga förändringar i fastighets- och
förmögenhetsskatteuttaget har skatten på småhus sänkts i olika omgångar, och
fribeloppen i förmögenhetsbeskattningen har höjts (prop. 2001/02:1, bet.
2001/02:FiU1, SkU1y). Från och med den 1 januari 2001 är skattesatsen
för småhus 1,0 % på fastigheternas taxeringsvärde och för hyreshus
(bostadsdelen) 0,5 % av taxeringsvärdet.
Nyproducerade bostadshus är fria från fastighetsskatt de fem första åren
och för de därpå följande fem åren betalas halv fastighetsskatt.
Under hösten 2001 beslutade riksdagen om en begränsningsregel för
fastighetsskatten. Regeln bygger på Fastighetsbeskattningskommitténs förslag
och innebär att fastighetsskatten för ett småhus som utgör den skattskyldiges
permanenta bostad begränsas så att den under vissa förutsättningar inte
överstiger 5 % av hushållsmedlemmarnas sammanlagda inkomster (prop.
2001/02:3, bet. 2001/02:SkU3, rskr. 59). Skatteutskottet har nyligen tillstyrkt
regeringens proposition om en begränsningsregel för förmögenhetsskatten,
och riksdagen beräknas fatta beslut i detta ärende inom kort. Regeln
innebär att den som tillgodoräknats skattereduktion för fastighetsskatt
och som betalar förmögenhetsskatt för sin permanentbostad skall kunna
tillgodoräknas skattereduktion även för förmögenhetsskatten.
Omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen har slopats och i stället
har det införts ett system för småhus-, hyreshus- och lantbruksenheter
som innebär att förenklade fastighetstaxeringar skall ske under perioden
mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Detta innebär att antingen
en förenklad eller en allmän fastighetstaxering äger rum vart tredje år
för respektive typ av taxeringsenhet (prop. 2001/02:43, bet. 2001/02:SkU11,
rskr. 121).
Vidare har riksdagen nyligen fattat beslut om att införa en dämpningsregel
för fastighetsskatten som innebär att en höjning av taxeringsvärdet inte
omedelbart skall slå igenom på uttaget av fastighetsskatt. Höjningen skall
i stället fördelas lika mellan de år som återstår fram till nästa allmänna
eller förenklade fastighetstaxering. Både småhus (permanentbostäder och
fritidsbostäder), bostadshyreshus och bostadshus med tillhörande tomtmark
på lantbruksenhet omfattas av dämpningsregeln (prop. 2003/04:19, bet.
2003/04: SkU11).
Reglerna om fastighetstaxering och fastighetsskatt har utretts flera gånger
under 1990-talet, senast av Fastighetstaxeringsutredningen och
Fastighetsbeskattningskommittén.
Fastighetstaxeringsutredningen lämnade i februari 2000 betänkande SOU
2000:10, Fastighetstaxering - precision, påverkansmöjligheter, individuella
bedömningar. Utredningen föreslog bl.a. att omräkningsförfarandet skulle
slopas och att ett system med förenklade fastighetstaxeringar i stället
skulle införas. Som framgått ovan har förslaget redan genomförts. Även
riksdagens beslut om ändringar i fastighetstaxeringslagen inför 2003 års
taxering av småhus bygger på Fastighetstaxeringsutredningens förslag.
Ändringarna avser värdenivån i områden med få försäljningar, småhusets
standard, värdefaktorn för tomtmark, grupphusområden, säregna förhållanden
m.m. (prop. 2000/01:121, bet. 2000/01:SkU25, rskr. 271).
Fastighetsbeskattningskommittén lämnade sitt slutbetänkande Likformig och
neutral fastighetsbeskattning, SOU 2000:34, i maj 2000. I betänkandet
föreslogs bl.a. att fastighetsskatten för privatbostadsfastigheter skulle
avskaffas och ersättas med en schablonintäkt som skulle tas upp som intäkt
i inkomstslaget kapital. Vidare föreslogs att en takregel skulle införas
i syfte att öka förutsebarheten av det framtida skatteuttaget. Den skulle
innebära att underlaget för schablonintäkten utgjordes av det lägsta av
beskattningsårets taxeringvärde och föregående taxeringsårs underlag för
schablonintäkt uppräknat med 10 %. En sådan lösning för att begränsa
skattehöjningar från ett år till ett annat är, enligt kommittén, att föredra
framför ett anskaffningsvärdebaserat underlag för beskattningen. Kommittén
ansåg att ett anskaffningsvärdebaserat underlag skulle ge upphov till
negativa effekter (bl.a. inlåsningseffekter) som skulle överstiga fördelen
av en ökad förutsebarhet i skatteuttaget. Som en konsekvens av kommitténs
ställningstagande i frågan om hur skattemässig neutralitet bör skapas
mellan olika boendeformer föreslås en modell för avveckling av fastighetsskatten
och räntebidragen för hyresbostadsfastigheter. Hyresbostadsfastigheter
bör på sikt endast beskattas konventionellt.
Fastighetsbeskattningskommitténs förslag i dessa delar har inte lett till
någon ny lagstiftning.
Regeringen tillsatte i juni 2002 en parlamentarisk kommitté,
Egendomsskattekommittén (Fi 2002:06), som bl.a. skall se över och utvärdera
reglerna
om fastighetsskatt på småhus, förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt.
Kommittén ges möjlighet att pröva lösningar som kan innebära avsteg från
nu gällande principer för fastighetsbeskattningen. En förutsättning är
dock att de fördelningspolitiska konsekvenserna är acceptabla. Beträffande
åtgärder avseende fastighetsskatten skall även konsekvenserna för
förhållandet mellan olika upplåtelseformer belysas (dir. 2002:87). I sina
överväganden skall kommittén utgå från de analyser och slutsatser gällande
underlaget för fastighetsskatt som har presenterats i de tidigare
utredningarna, men är oförhindrad att pröva alternativa modeller. Kommittén
skall avsluta sitt uppdrag senast den 31 mars i år.
Motionerna
I motion Sk300 yrkande 1 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås ett
planmässigt avskaffande av fastighetsskatten. Eftersom det av statsfinansiella
skäl inte är möjligt att omedelbart avveckla skatten anser motionärerna
att fastighetsskatten på småhus, fritidshus och flerfamiljshus skall sänkas
stegvis under de kommande åren. Vidare bör ett tak införas för
fastighetsskatteuttaget under den tid skatten finns kvar. Taket beräknas som
summan av 80 kr per kvm värdeyta för hus och 2 kr per kvm tomtyta, dock
maximalt 5 000 kr i skatt för tomten. Tillkännagivanden om att fastighetsskatten
bör avvecklas framställs också i motionerna Sk258 av Stefan Hagfeldt (m),
Sk272 av Kent Olsson och Inger René (m), Sk315 yrkande 1 av Henrik Westman
och Björn Hamilton (m), Sk339 av Anne-Marie Pålsson (m), Sf406 yrkande 2
delvis av Anita Sidén och Magdalena Andersson (m), MJ404 yrkande 15 delvis
av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m), N341 yrkande 12 av Marietta de
Pourbaix-Lundin m.fl. (m) och Bo257 yrkande 12 av Marietta de Pourbaix-Lundin
m.fl. (m). I sistnämnda motion förordas också sänkt skatt på bostadsbyggnation
(yrkande 6). Motionärerna är kritiska till att fastighetsskatt utgår under
tiden en byggnad är under uppförande.
I motion Bo253 yrkande 16 delvis av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås
att fastighetsskatten sänks successivt för att på sikt helt avvecklas.
Även systemet för fastighetstaxeringen bör reformeras. Taxeringen måste
bli rättvis och rättssäker vilket inte är fallet i dag.
I motion Sk459 yrkandena 1-3 av Per Landgren m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden
om att ersätta den statliga fastighetsskatten med en kommunal fastighetsavgift
för täckande av kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar och annan
kommunal service kopplad till fastigheten. För att finansiera sina reformer
på fastighetsbeskattningens område föreslår motionärerna samtidigt att
kapitalvinstskatten vid försäljning av privatbostäder höjs till 30 % av
hela kapitalvinsten om inte en minst lika dyr ersättningsbostad köps.
Genom dessa reformförslag kommer skatteuttaget att förskjutas från
beskattning av s.k. icke-monetär inkomst (själva boendet) till ett tillfälle
när husägaren/bostadsrättsinnehavaren verkligen har tillgång till likvida
medel. Även i motionerna Bo297 yrkande 11 av Göran Hägglund m.fl. (kd)
och Bo226 yrkande 6 av Annelie Enochsson (kd) begärs att den statliga
fastighetsskatten skall avvecklas och att det i stället införs en möjlighet
för kommunen att ta ut en kommunal fastighetsavgift som sätts i relation
till kommunal service kopplad till fastigheten och inte på basis av
marknadsvärdet. Den årliga avgiften bör sättas till maximalt 2 600 kr för
småhus och 800 kr för bostadslägenhet.
Owe Hellberg m.fl. (v) förordar i motion Bo235 yrkande 7 en beskattning
av boendeformen i stället för beskattning av hustyp. En sådan ordning som
bör vara i bruk senast år 2007 skulle leda till rättvisare fastighetsbeskattning
och på sikt möjliggöra att hyresrätter befrias från fastighetsskatt.
I motion Bo263 yrkande 32 av Rigmor Stenmark m.fl. (c) begärs tillkännagivande
om sänkta boendeskatter och ett reformerat fastighetstaxeringsförfarande.
För att få mer rättvisa taxeringsvärden bör marknadsvärdena beräknas med
hjälp av ett medianvärde, där köpeskillingar i den undre och övre kvartilen
regelmässigt räknas bort. Då kommer inte orimligt höga köpeskillingar att
påverka omräkningen av taxeringsvärdet på övriga fastigheter i värdeområdet.
För att inte heller tillfälliga och kraftiga prisförändringar på
bostadsmarknaden som helhet skall slå igenom på taxeringsvärdena bör basen
för de taxeringar som görs vart tredje år vara ett medianvärde av de
förvärv som skett under den föregående treårsperioden. Taxeringen av
fastigheter för fastboende och fritidsboende bör skiljas åt. Dessutom bör
ett tak på tomtvärdet på 300 000 kr införas för att undvika den spiraleffekt
som uppkommer i attraktiva områden när själva tomtmarken får höga
taxeringsvärden. Vidare anser motionärerna att antalet värdeområden bör minska
till ca 2 000 geografiskt sammansatta värdeområden. Åsa Torstensson (c)
begär i motion Sk366 en översyn av fastighetstaxeringslagens bestämmelse
om taxeringsvärdenivå (5 kap. 2 § FTL). Enligt motionären finns det flera
exempel på hur fastighetsägare åsatts taxeringsvärden till synes tagna ur
luften och med en stor portion godtycklighet. Det är därför enligt motionären
dags att granska tillämpningen av fastighetstaxeringslagens bestämmelse
om att taxeringsvärdet skall bestämmas till 75 % av marknadsvärdet.
I motion Sk355 av Barbro Feltzing (mp) begärs att frågan om ändrad grund
för beräkning av fastighetsskatt skall utredas. Motionären förordar att
fastighetsskatten skall grunda sig på fastighetens inköpspris och inte på
taxeringsvärdet. På sikt bör fastighetsskatten grunda sig på en fastighets
miljöbelastning.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet framhåller i sitt yttrande den ökande betydelse som
fastighetsbeskattningen kommit att få för boendet och boendekostnaderna
och anför att det ur ett bostadspolitiskt perspektiv är av stor vikt att
beskattningen av boendet vägleds inte bara av fiskala överväganden utan
också av bostadspolitiska hänsyn. Utskottet konstaterar att ett flertal
åtgärder vidtagits under senare år för att begränsa skatteuttaget och
därmed också boendekostnaderna. Utskottet avstyrker motionsyrkandena om
att fastighetsskatten skall avvecklas eller ersättas med andra beskattnings-
eller avgiftsformer. När det gäller fastighetsskattens framtida utformning
anser utskottet att pågående utredningsarbete i Egendomsskattekommittén
skall avvaktas och avstyrker därmed även de motionsförslag som avser
förändringar inom ramen för dagens fastighetsskattesystem.
Utskottets ställningstagande
Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att ett flertal åtgärder
vidtagits under senare år för att begränsa effekterna på fastighets- och
förmögenhetsskatteuttaget av de kraftigt höjda taxeringsvärdena i
storstadsområdena och andra attraktiva områden. Ändringar har också gjorts i
regelsystemet för fastighetstaxering. Därutöver har den av regeringen
tillsatta parlamentariska kommittén, Egendomsskattekommittén, i uppdrag
att bl.a. se över och utvärdera reglerna om fastighetsskatt på småhus.
Uppdraget som även innefattar förmögenhetsskatten skall vara avslutat
senast den 31 mars 2004. Kommittén ges möjlighet att pröva lösningar som
kan innebära avsteg från nu gällande principer för fastighetsbeskattningen
under förutsättning att de fördelningspolitiska effekterna är acceptabla.
Konsekvenserna för förhållandet mellan olika upplåtelseformer skall
belysas.
Fastighetsskatten är en del av kapitalinkomstbeskattningen och en viktig
inkomstkälla för staten, och den beräknas i år ge inkomster på drygt 24
miljarder kronor. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka
motionsyrkanden som innebär att fastighetsskatten skall avskaffas. Inte
heller är utskottet berett att nu, en kort tid innan Egendomsskattekommittén
skall lämna sitt betänkande, tillstyrka tillkännagivanden om att
fastighetsskatten skall sänkas eller på längre sikt ersättas med andra
beskattnings- eller avgiftsformer. Utskottet vill heller inte tillstyrka
förslagen som avser ändringar i regelsystemet för fastighetstaxeringen.
Frågan om alternativa underlag för beskattning av fastigheter, t.ex.
anskaffningsvärdebaserat underlag som tas upp i motion Sk355 har redan
varit föremål för Fastighetsbeskattningskommitténs överväganden. Utskottet
finner att det inte finns anledning att föreslå en förnyad översyn av
just denna fråga. När det gäller den fråga som tas upp i motion Bo235
vill utskottet erinra om att Egendomsskattekommittén har i uppdrag att ta
fram lagförslag som kopplar uttaget av fastighetsskatt på bostäder till
den indelning av fastigheter som sker vid inkomstbeskattningen. Syftet är
att minska asymmetrin i beskattningen av boende inom en och samma
upplåtelseform.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner och
motionsyrkanden.
Kolonistugor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om ändrade regler för taxering av kolonistugor.

Bakgrund
Fastighetstaxering sker vid allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering.
Vid fastighetstaxering skall beslut fattas om fastigheternas
skattepliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter. Vidare skall typ av
taxeringsenhet (t.ex. småhusenhet) och taxeringvärde bestämmas för varje
taxeringsenhet. Taxeringsvärde skall dock inte fastställas för fastighet
som enligt 3 kap. fastighetstaxeringslagen (FTL) är särskilt undantagen
från skatteplikt (t.ex. idrottsanläggningar, kulturbyggnader och andra
byggnader med allmännyttigt ändamål som ägs av staten eller kommunen).
När en fastighets taxeringsvärde skall bestämmas beaktas såväl den enskilda
fastighetens förhållande, såsom ålder, storlek, standard m.m., som den
allmänna prisnivån inom ett s.k. värdeområde. Målet är att taxeringsvärdet
skall motsvara 75 % av marknadsvärdet. Marknadsvärdet är i detta sammanhang
lika med det pris som fastigheten sannolikt betingar vid en försäljning
på den allmänna marknaden (5 kap. 3 § FTL). Marknadsvärdet skall betstämmas
med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året före det år
då allmän eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker (5
kap. 4 § FTL). Lagens bestämmelser om fastighet skall tillämpas även i
fråga om byggnad som är lös egendom (1 kap. 4 § FTL).
Enligt 5 kap. 1 § FTL skall taxeringsvärde åsättas all egendom som inte
är skattefri enligt 3 kap. (således även kolonistugor). För egendom som
anges i lagens 7 kap. 16 § skall värdet bestämmas till noll. Dit hör bl.
a. byggnad eller byggnadsdel med ett taxeringsvärde under 50 000 kr. Regeln
gäller oavsett om byggnaden står på egen eller annans mark. En vanlig typ
av byggnader som kan komma att omfattas av regeln är s.k. kolonistugor.
Gränsen 50 000 kr skall avse värdet av hela byggnadsbeståndet inom tomten.

Motionen
Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (s) begär i motion Sk440 att
Egendomsskattekommittén skall se över reglerna för taxering av kolonistugor.
Motionärerna anser att kolonistugeområdena bör utgöra egna värdeområden,
och att de faktiska överlåtelsepriserna för likvärdiga stugor i samma
koloniområde bör användas när taxeringsvärdet skall beräknas.
Utskottets ställningstagande
Egendomsskattekommittén kommer att lägga fram sitt slutbetänkande i slutet
av mars i år. Utskottet finner det inte meningsfullt att föreslå att
Egendomsskattekommitténs direktiv skall utökas till att omfatta taxering
av kolonistugor. Då någon åtgärd från riksdagen i denna fråga inte heller
i övrigt kan anses aktuell i dagsläget avstyrker utskottet motionen.
Utformningen av begränsningsregeln
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om ändringar i lagen om skattereduktion för
fastighetsskatt med hänvisning till den beredning av frågan som pågår i
Finansdepartementet.
Jämför särskilda yttrandena 1 (m, fp), 2 (kd) och 3 (c).
Gällande rätt
Bestämmelser om skattereduktion för fastighetsskatt, den s.k.
begränsningsregeln,
innebär att fastighetsskatten för ett småhus som utgör den skattskyldiges
permanenta bostad begränsas, så att den under vissa förutsättningar inte
överstiger 5 % av hushållets sammanlagda inkomster.
Hushållsinkomsten är summan av sammanlagd beskattningsbar förvärvsinkomst,
inkomst av kapital (ej underskott) och 15 % av hushållets beskattningsbara
förmögenhet minus den aktuella fastighetens taxeringsvärde.
Endast fastigheter i Sverige med taxeringsvärde mellan 280 000 kr och
3 miljoner kronor omfattas av begränsningsregeln. För den del av
taxeringsvärdet som ligger över 3 miljoner kronor betalas vanlig fastighetsskatt
med 1 %. En ytterligare förutsättning för att få fastighetsskatten begränsad
är att hushållsinkomsten uppgår till högst 600 000 kr.
Skattereduktion medges utan ansökan och framgår av slutskattebeskedet.
Reglerna infördes i december 2001 och tillämpas retroaktivt från den
1 januari 2001 (bet. 2001/02:SkU3, rskr. 59, SFS 2001:906).
Motionen
I motion Sk438 av Leif Jakobsson och Marie Granlund (s) begärs tillkännagivande
om att även i utlandet intjänade inkomster bör ingå i underlaget för
beräkning av skattereduktion.
Utskottets ställningstagande
Bakgrunden till den nuvarande utformningen av lagen om skattereduktion
för fastighetsskatt, den s.k. begränsningsregeln, är önskemålet om att
reglerna helt och hållet skall kunna hanteras automatiskt utifrån de
uppgifter som skattemyndigheterna tar fram. Detta har lett till att vissa
i Sverige bosatta personer som är skattskyldiga till fastighetsskatt får
skattereduktion trots att personen i fråga kan ha avsevärda inkomster som
i enlighet med det nordiska dubbelbeskattningsavtalet endast beskattas i
Danmark. Finansministern har den 21 augusti 2003 i svar på skriftlig fråga
(2002/03:1290) om begränsningsregelns konstruktion anfört att det bör
undersökas om denna ofullkomlighet i regelns konstruktion kan rättas till
och att han därför tagit initiativ till att ett sådant arbetet påbörjas
inom Finansdepartementet.
Utskottet anser att den beredning av frågan som pågår inom Finansdepartementet
skall avvaktas. Motionen avstyrks därmed.
Tomträtt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om att tomträttsinnehavare inte skall betala
fastighetsskatt för en fastighet som innehas med tomträtt.
Gällande bestämmelser
Vid fastighetsbeskattningen likställs tomträttsinnehav med vanligt ägande.
En konsekvens är att det är tomträttsinnehavaren och inte ägaren som
betalar fastighetsskatt för en fastighet som innehas med tomträtt.
Tomträttsinnehavaren medges avdrag för sin tomträttsavgäld under inkomst av
kapital och har talerätt i fråga om fastighetsskatten och underlaget för
denna.
Motionerna
I motion Sk233 av Torsten Lindström (kd) begärs en översyn av reglerna om
beskattning av bostadshus som är belägna på fastigheter som innehas med
tomträtt. Motionären anser att det är orimligt att tomträttsinnehavare
skall jämställas med fastighetsägare och därmed tvingas att betala
fastighetsskatt. Även i motion Sk405 av Torkild Strandberg och Jan Ertsborn
(fp) riktas kritik mot nuvarande regler. Mark som upplåts med tomträtt
bör inte belastas med fastighetsskatt för tomträttsinnehavaren.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet anför i sitt yttrande att det som anförs i motionerna
inte ger anledning att förorda någon förändring i dessa regler. En omläggning
av skattskyldigheten skulle enligt utskottets mening sannolikt föranleda
krav från markägaren på en kompensation inom ramen för tomträttsavgälden.

Utskottets ställningstagande
Skatteutskottet har tidigare vid upprepade tillfällen avstyrkt yrkanden
med denna inriktning och finner ingen anledning att nu ändra inställning
i denna fråga. I likhet med bostadsutskottet avstyrker utskottet de
aktuella motionerna.
Fastigheter i utlandet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motioner om att avskaffa fastighetsskatten på
fastigheter belägna i utlandet med hänvisning till pågående utredningsarbete.

Jämför särskilt yttrande 4 (m).
Gällande rätt
Fastigheter, bostadsrätter och liknande objekt som är privatbostad i
utlandet är skattepliktiga till statlig fastighetsskatt. Bostäder på vad
som i utlandet motsvarar jordbruksfastigheter är däremot inte skattepliktiga.

Fastighetsskatten för privatbostad i utlandet beräknas på 75 % av
marknadsvärdet exklusive eventuellt markvärde. RSV anger att man som
schablonregel
kan använda en indexuppräknad anskaffningskostnad exklusive eventuell
kostnad för mark. I anskaffningskostnaden räknas även in kostnader för
mer omfattande ny-, till- eller ombyggnad. Går det inte att bestämma hur
stor del av anskaffningskostnaden som avser enbart byggnaden får 50 % av
hela den indexuppräknade anskaffningskostnaden tas upp.
Nedsättning av fastighetsskatten medges inte för fastigheter i utlandet,
varför fastighetsskatt på privatbostad i utlandet alltid tas ut efter
hel skattesats.
Fastigheter beskattas i allmänhet i det land där fastigheten är belägen.
Eftersom lagen om statlig fastighetsskatt som regel inte omfattas av
dubbelbeskattningsavtalen kan fastigheten bli dubbelbeskattad. För att
undvika att så sker finns interna svenska bestämmelser om avräkning av
utländsk skatt som medger att den utländska skatten på fastigheten räknas
av från den svenska skatten på fastigheten. Vidare skall nämnas att om
ett dubbelbeskattningsavtal innehåller bestämmelse om att inkomst av en
privatbostad i utlandet är undantagen från beskattning i Sverige skall
heller inte statlig fastighetsskatt tas ut i Sverige på en sådan bostad.

Motionerna
I motion Sk241 av Henrik Westman (m) framförs en begäran om att regeringen
bör återkomma med förslag om att slopa fastighetsskatten på i utlandet
belägna fastigheter.
I motion Sk307 av Kenneth Lantz (kd) begärs ett tillkännagivande om att
låta utreda effekterna av att slopa den statliga fastighetsskatten på
fastigheter i utlandet som ägs av personer bosatta i Sverige. Motionären
anser att det är fel att Sverige tar ut fastighetsskatt på fastigheter
som redan är ålagda beskattning i det land där fastigheten är belägen.
Därtill kommer att reglerna är krångliga att tillämpa och att de knappast
ger något nettotillskott till statskassan efter att hänsyn tagits till
avräkning och de administrativa kostnaderna för själva förfarandet.
Utskottets ställningstagande
Egendomsskattekommittén skall enligt sitt uppdrag bl.a. pröva skälen för
att avskaffa fastighetsskatten på fastigheter i utlandet. Kommittén skall
avsluta sitt uppdrag senast den 31 mars 2004. Frågan har således redan
uppmärksammats av regeringen. Utskottet avstyrker motionerna.
Äkta och oäkta bostadsföretag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att en bostadsrättsförenings
skatterättsliga status inte skall påverkas om föreningen upplåter en
bostadsrättslägenhet eller hyr ut lokaler för samhällsservice till en kommun
eller landsting. Riksdagen avslår också motioner om slopande av
schablonintäktsbeskattningen av bostadsrättsföreningar och om utvidgade
möjligheter
till uppskov med beskattningen av kapitalvinst vid bostadsbyten. Utskottet
hänvisar till att bestämmelserna om beskattning av s.k. äkta och oäkta
bostadsföretag är föremål för översyn i Finansdepartementet.
Jämför reservation 6 (m, fp, kd).
Gällande bestämmelser
Vid inkomstbeskattning har man sedan länge skilt mellan äkta och oäkta
bostadsföretag. I inkomstskattelagen (IL) används uttrycket privatbostadsföretag
i stället för äkta bostadsföretag. I inkomstskattelagen finns inget
särskilt uttryck för en förening eller ett bolag som inte uppfyller villkoren
för att vara ett privatbostadsföretag. Ett sådant bostadsföretag brukar
kallas ett oäkta bostadsföretag.
En bostadsrättsförening beskattas antingen som ett privatbostadsföretag
eller som ett oäkta bostadsföretag. Om bostadsrättsföreningen anses vara
ett privatbostadsföretag kommer den att schablonbeskattas. Föreningen
skall som inkomst av näringsverksamhet ta upp ett belopp som motsvarar
3 % av fastighetens taxeringsvärde. Avdrag medges för ränteutgifter samt
eventuell tomträttsavgäld. Är föreningen i stället ett oäkta bostadsföretag
beskattas den på samma sätt som andra ekonomiska föreningar och aktiebolag,
dvs. i princip skall samtliga intäkter och kostnader tas med vid
inkomstberäkningen. Avdrag görs för driftkostnader, värdeminskning m.m. Därtill
kommer fastighetsskatt. Fastighetsskatten är dock avdragsgill endast för
oäkta bostadsföretag.
Klassificeringen av en bostadsrättsförening avgör även hur medlemmarnas
andel skall beskattas. Under innehavstiden beskattas medlemmen i ett oäkta
bostadsföretag i inkomstslaget kapital för skillnaden mellan hyresvärdet
för disponerad lägenhet och erlagd avgift. Någon beskattning av hyresvärdet
sker inte om bostaden finns i en schablonbeskattad förening, dvs. i ett
privatbostadsföretag. Särskilda regler gäller också vid beskattningen av
kapitalvinst som uppkommer om en lägenhet i ett privatbostadsföretag säljs
eller hyrs ut.
Bedömningen av om en förening är att anse som privatbostadsföretag eller
inte görs vid varje beskattningsårs utgång. Om en förening då bedöms vara
ett privatbostadsföretag antas detta förhållande ha gällt hela beskattningsåret
och vice versa.
Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller aktiebolag
vars verksamhet till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar
tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget
(2 kap. 17 § IL). För att företaget skall räknas som privatbostadsföretag
har RSV i rekommendationer (RSV S 1999:43) uttalat att fastigheten skall
inrymma minst 3 bostadslägenheter och att minst 60 % av hela taxeringsvärdet
skall belöpa på lägenheter som upplåtits till medlemmar eller delägare.
Fördelningen av taxeringsvärdet bör enligt rekommendationerna ske i
förhållande till hyresvärdena. Med hyresvärdena menas det aktuella årets
bruksvärdeshyra för bostäder och marknadshyra för lokaler, dvs. samma
hyresberäkningar som ligger till grund för fastighetstaxeringen. Med hjälp
av dessa hyresvärden fördelas taxeringsvärdet på kvalificerad respektive
okvalificerad användning. (Till kvalificerad användning räknas de
bostadslägenheter som upplåtits med bostadsrätt till fysiska personer. Till
okvalificerad räknas bostadslägenheter som upplåtits med hyresrätt och
lokaler samt bostäder som upplåtits med bostadsrätt till juridiska personer.
) Den kvalificerade användningen skall då uppgå till minst 60 % för att
föreningen skall klassificeras som ett privatbostadsföretag. Uppfylls
inte dessa krav är föreningen att betrakta som ett oäkta bostadsföretag.

Nya regler om uppskovsavdrag
Riksdagen har nyligen fattat beslut om utökade möjligheter till uppskov
med kapitalvinstbeskattning vid bostadsbyte. Förslaget innebär att också
en nybyggd bostadsrättslägenhet i ett s.k. oäkta bostadsföretag skall
kunna vara ersättningsbostad under en viss tid, nämligen under en
femårsperiod då fastighetsskatt inte skall betalas på en nybyggd fastighets
bostadsdel. Det innebär att om en skattskyldig förvärvar en nybyggd
bostadsrättslägenhet i en förening som inte uppfyller villkoren för att
vara ett privatbostadsföretag skall föreningen anses som ett
privatbostadsföretag
vid bedömningen av frågan om förvärvet ger rätt till uppskovsavdrag.
Reglerna gäller retroaktivt och tillämpas första gången vid 2004 års
taxering och kan således tillämpas av den som avyttrar en ursprungsbostad
under år 2003 (prop. 2003/04:19, bet. SkU11). Det är inte fråga om en
generell utvidgning av begreppet ersättningsbostad utan reglerna tar
typiskt sett sikte på bostäder i nybyggda fastigheter som ägs av företag
som normalt kan antas komma att uppfylla kraven för att vara ett
privatbostadsföretag.
Uppskov med kapitalvinsten kan inte medges om man säljer en bostad i ett
s.k. oäkta bostadsföretag. Inte heller får den som köper en icke nybyggd
bostadsrättslägenhet i ett oäkta bostadsföretag uppskov med beskattningen
av kapitalvinsten från sin tidigare bostadsrätt eller småhus.
Motionerna
I motion Sk300 yrkande 5 av Lennart Hedquist m.fl. (m) och motion Bo257
yrkande 15 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkas att systemet
med schablonbeskattning av bostadsrättsföreningar skall avskaffas.
Även i motion Bo297 av Göran Hägglund m.fl. (kd) riktas kritik mot att
äkta bostadsföretag utöver fastighetsskatt även skall betala en schablonmässig
inkomstskatt som motsvarar 3 % av fastighetens taxeringsvärde. Motionärerna
anser att beskattningen av bostadsrätter snarast bör bli föremål för en
total översyn och begär ett tillkännagivande till regeringen härom.
I motion Bo257 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) anförs att en
bostadsrättsförenings uthyrning av bostäder och lokaler för omsorgsboende,
barnstugor och liknande i föreningens fastighet inte skall kunna leda
till att bostadsrättsföreningen betecknas som ett s.k. oäkta bostadsföretag.
Regeringen bör återkomma med förslag som undanröjer gränsdragningsproblemen
mellan äkta och oäkta bostadsföretag (yrkande 16). Liknande synpunkter
framförs av Martin Andreasson (fp) som i motion Sk388 begär en översyn av
beskattningen av bostadsrättsföreningar som hyr ut lokaler till viss
samhällsnyttig verksamhet. Motionären anser att sådan uthyrning inte skall
påverka bedömningen av bostadsföretagets skatterättsliga status, dvs. om
bostadsföretaget skall betraktas som äkta eller oäkta.
I motion Bo257 yrkar Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) att regeringen
även lägger fram förslag som innebär att en medlem i ett oäkta bostadsföretag
inte drabbas av en högre reavinstskatt vid försäljningen av sin bostad än
en medlem i ett äkta bostadsföretag samt att reglerna om uppskovsavdrag
vid bostadsbyte skall gälla även vid försäljning och köp av en bostadsrätt
i ett oäkta bostadsföretag (yrkande 17). Kenth Högström (s) förordar i
motion Sk458 att möjligheten till uppskov med beskattning av kapitalvinsten
vid bostadsbyte även skall omfatta den som säljer en bostad i ett s.k.
oäkta bostadsföretag.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet avstyrker motionsyrkandena som rör beskattningen av
bostadsrättsföreningar med hänvisning till att frågan redan uppmärksammats
i en rad sammanhang och att reglerna om beskattning av äkta och oäkta
bostadsföretag nu är föremål för överväganden i Regeringskansliet.
Utskottets ställningstagande
Av den ovan lämnade redogörelsen framgår att utökade möjligheter till
uppskov med kapitalvinstbeskattning vid bostadsbyte redan införts. Uppskov
med beskattningen kan numera gälla även den som flyttar till en nybyggd
bostadsrättslägenhet i ett s.k. oäkta bostadsföretag. Frågan om att
ytterligare utvidga reglerna om uppskovsavdrag så att de kan tillämpas
oavsett bostadsföretagets skatterättsliga status liksom bestämmelserna om
beskattning av s.k. äkta respektive oäkta bostadsföretag är för närvarande
föremål för översyn i Finansdepartementet. Utskottet anser att resultatet
av denna översyn bör avvaktas innan ställning tas till de frågor som
aktualiseras i motionerna. Motionerna avstyrks.
Kommersiella lokaler
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motioner om att se över förutsättningarna för att ta
bort nuvarande skillnad i skattesatser mellan kommersiella lokaler och
industrilokaler.
Gällande bestämmelser
Sedan 1996 beskattas kommersiella lokaler och industrifastigheter. Skatten
för kommersiella lokaler är 1,0 % och för industrienheter 0,5 %. I
förarbetena (prop. 1994/95:203, bet. 1994/95:SkU28 s. 47 f), uttalades att
nivån på fastighetsskatten generellt sett bör vara låg eftersom
skattebelastningen på en fastighet är oberoende av fastighetens faktiska
avkastning.
Särskilt gäller detta för fastigheter i sektorer som är utsatta för
internationell konkurrens. En lämplig nivå för fastighetsskatten för
industrifastigheter bedömdes vara 0,5 % av taxeringsvärdet.
Före 1993 togs en tillfälligt förhöjd fastighetsskatt ut med 3,5 % på
lokalhyreshus och innan dess 2,5 % av 65 % av taxeringsvärdet. Regeringen
gjorde i nämnda proposition bedömningen att en rimlig nivå på uttaget av
fastighetsskatt på lokalhyreshus var 1,0 % av taxeringsvärdet.
Motionerna
I motion Sk333 av Kenneth Lantz (kd) och Sk266 av Claes Västerteg (c)
riktas kritik mot skillnaden i skattesatser mellan industrilokaler och
kommersiella lokaler, t.ex. hotell- och restauranglokaler. Motionärerna
anser att beskattningen bör ske på lika grunder oavsett vilken näringsverksamhet
som bedrivs i lokalerna. En översyn av lagstiftningen begärs.
Utskottets ställningstagande
Utskottet utgår från att regeringen i sina överväganden om fastighetsskattens
framtida utformning även uppmärksammar den fråga som aktualiseras i
motionerna. Motionerna bör därför inte föranleda något tillkännagivande
till regeringen.
Byggnader för äldreboende
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att fastighetstaxeringslagens bestämmelser
om vårdbyggnader bör bli föremål för översyn med hänvisning till att
resultatet av regeringens överväganden bör avvaktas.
Gällande bestämmelser
Vårdbyggnader är undantagna från skatteplikt. Som vårdbyggnad räknas
byggnad som används för sjukvård, missbrukarvård, omsorg om barn och ungdom,
kriminalvård, åldringsvård eller omsorg om psykiskt utvecklingsstörda.
Annan byggnad utgör vårdbyggnad om den används som hem åt personer som
behöver institutionell vård och tillsyn.
Servicehus som till övervägande del upptas av bostadslägenheter med kök
räknas normalt inte som vårdbyggnad även om byggnaden också innehåller
gemensamma utrymmen och de boende kan få hjälp med sjukvård, matlagning
och annan tillsyn.
Utredning
Boende- och avgiftsutredningen (SOU 1999:33), som har analyserat begreppet
"särskilda boendeformer", har kommit fram till att begreppet enbart bör
användas för äldreboende, bostäder med särskild service för funktionshindrade
samt korttidsboende. Med äldreboende skall enligt utredningen avses
bostäder för permanent boende för äldre vars behov av vård eller omsorg,
service samt trygghet inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Utredningen
anser att fastighetstaxeringslagen bör behandla de särskilda boendeformerna
på ett enhetligt sätt och har överlämnat sina synpunkter till
Fastighetstaxeringsutredningen.
Fastighetstaxeringsutredningen har i sitt betänkande, SOU 2000:10,
konstaterat att om Boende- och avgiftsutredningens förslag genomförs bör
kategorin "särskilda boendeformer" kunna utgöra skattebefriade specialenheter.

Motionen
I motion Sk301 begär Kenneth Lantz (kd) en översyn av fastighetstaxeringslagens
bestämmelser om vårdbyggnader och möjligheten till fortsatt befrielse
från fastighetsskatt för äldreboende (yrkandena 1 och 2). Motionären vänder
sig mot att vissa former av äldreboende beskattas som vanligt hyreshus.
Skillnaden mellan äldreboende, som drivs med tydlig inriktning på bostäder
för äldre, och specialbyggnader inom sjukvård och åldringsvård måste
klargöras. Det får inte vara upp till enskilda handläggare på de lokala
skattekontoren att bedöma vilka fastigheter som skall hänföras till den
ena eller andra kategorin, menar motionären.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i att gränsdragningen mellan vårdbyggnad som används
för åldringsvård och andra byggnader, t.ex. servicehus avsedda för
äldreboende, kan förefalla svårförståelig. Enligt vad utskottet erfarit pågår
ett arbete inom Finansdepartementet för att undersöka om gränsdragningen
vid fastighetstaxeringen mellan vårdbyggnad som används för åldringsvård
och andra byggnader, t.ex. servicehus, är ändamålsenlig. Resultatet av
dessa överväganden bör avvaktas. Utskottet avstyrker därmed motionen.
Miljöförbättrande åtgärder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att miljöförbättrande installationer
inte skall påverka underlaget för fastighetsskatt.
Jämför reservationerna 7 (kd, c) och 8 (fp).
Motionerna
I motion N413 yrkande 12 av Maria Larsson m.fl. (kd) anförs kritik mot
att villaägares investeringar i energisparåtgärder leder till ökade
boendekostnader i form av höjd fastighetsskatt. Så länge fastighetsskatten
finns kvar måste den ges en utformning som inte håller tillbaka vällovliga
investeringar, menar motionärerna. Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande
härom till regeringen.
I motion Sk242 av Torsten Lindström (kd) begärs en översyn av de skattemässiga
effekterna av miljöinvesteringar i fastigheter som ägs av privatpersoner.
Sven Gunnar Persson (kd) förordar i motion Sk286 en utredning av
möjligheterna att stimulera efterfrågan på energiglasfönster genom någon form
av statlig subvention.
Även i motion Sk376 av Runar Patriksson (fp) anförs att skattesystemet
bör medverka till - och inte motverka - att energibesparande eller andra
miljöförbättrande åtgärder kommer till stånd. Motionären begär ett
tillkännagivande om att installation av bergvärme i en fastighet inte skall
tillåtas påverka fastighetens taxeringsvärde.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har nyligen beslutat om skattereduktion för vissa miljöförbättrande
installationer. Förslaget innebär att en ägare till ett småhus, som används
som permanentbostad av ägaren, kan få skattereduktion för utgifter för
installation av energieffektiva fönster i ett befintligt småhus och för
installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem i ett nyproducerat
småhus. Skattereduktion medges med högst 10 000 kr för installation av
energieffektiva fönster och med högst 15 000 kr för installation av
biobränsleeldade uppvärmningssystem. Lagstiftningen gäller för installationer
som påbörjas tidigast den 1 januari 2004 och avslutas senast den 31
december 2006 (prop. 2003/04:19, bet. SkU11). Vid samma tillfälle avslogs,
på förslag av utskottet, motionsyrkanden om att miljöförbättrande
fastighetsinstallationer av visst slag inte skall få slå igenom i form av
höjt taxeringsvärde, eftersom taxeringsvärdet bör återspegla fastighetens
marknadsvärde.
Utskottet är inte heller nu berett att tillmötesgå motionärernas förslag
om ett avsteg från denna princip. Motionerna, i den mån de inte redan är
tillgodosedda genom riksdagens nyligen fattade beslut om skattereduktion,
avstyrks därmed.
Vindkraftverk
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ändrade skatteregler för vindkraftverk.

Jämför reservation 9 (c).
Gällande bestämmelser m.m.
Vid fastighetstaxeringen räknas vissa maskiner (t.ex. hissar) som en del
av byggnaden. Andra maskiner (t.ex. svarvar) anses i stället utgöra
industritillbehör. Eftersom industritillbehör inte anses utgöra en del av
byggnaden påverkar de inte heller taxeringsvärdet.
Om en byggnad skräddarsytts för en viss maskinell utrustning blir maskinen
många gånger att betrakta som ett byggnadstillbehör och påverkar därmed
taxeringsvärdet. RSV har i sina rekommendationer för 2000 års allmänna
fastighetstaxering (RSV S 1999:24) redovisat sin syn på gränsdragningen
och konstaterar härvid att maskiner med en skräddarsydd byggnad utgör
byggnadstillbehör. Till sådana byggnader räknas sinterverk, koksverk,
masugnar, såghus, torkar, vatten- och värmekraftverk etc.
Vindkraftverk taxeras som elproduktionsenhet. Vid 2000 års allmänna
fastighetstaxering rekommenderade RSV att vindkraftverk värderas till 6 400
kr per installerade kW. (Motsvarande siffra för kondenskraftverk är 3 200
kr.) Fastighetsskatten för elproduktionsenheter uppgår till 0,5 %.
Motionerna
I motionerna Sk247 av Johan Linander (c), Sk283 av Jan Andersson och
Birgitta Carlsson (c), Sk410 av Åsa Torstensson och Eskil Erlandsson (c)
samt Sk400 av Bengt-Anders Johansson (m) begärs tillkännagivanden om att
fastighetsskatten på vindkraftverk skall avskaffas. Vindkraftverken bör
skattemässigt betraktas som ett inventarium och därmed inte belastas med
fastighetsskatt.
Utskottets ställningstagande
Frågan om klassificeringen av vindkraftverk vid fastighetstaxeringen bereds
inom Regeringskansliet. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att
resultatet av Regeringens överväganden skall avvaktas. Utskottet avstyrker
därmed motionerna.
Avveckling av förmögenhetsskatten m.m.
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning bl.a. till pågående utredningsarbete i Egendomsskattekommittén
föreslår utskottet att riksdagen avslår förslagen om att slopa eller
successivt avskaffa förmögenhetsskatten, slopa beskattningen av arv och
gåva till bröstarvingar samt yrkanden om slopad sambeskattning av förmögenhet.

Jämför reservation 10 (m, fp, kd, c).
Gällande bestämmelser
För fysisk person, dödsbo och familjestiftelse är skattesatsen 1,5 procent.
För annan juridisk person är skattesatsen 1,5 promille.
Skatt påförs på den del av förmögenheten som överstiger ett fribelopp.
Från och med inkomståret 2002 (inkomsttaxering 2003) är fribeloppet, dvs.
gränsen för uttag av förmögenhetsskatt, 1 500 000 kr för ensamstående,
dödsbo och familjestiftelse och 2 000 000 kr för sambeskattade par. För
annan juridisk person än dödsbo och familjestiftelse är fribeloppet 25 000
kr.
Sambeskattning sker av makar som levt tillsammans under beskattningsåret,
sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har
haft barn tillsammans samt föräldrar och deras hemmavarande barn under 18
år.
Privatbostadsfastighet i Sverige skall vid förmögenhetsbeskattningen tas
upp till taxeringsvärdet. För tomträtt är endast den del av taxeringsvärdet
som avser byggnaden en skattepliktig tillgång. För boende i bostadsrätter
är den andel som ägs av den boende en skattepliktig tillgång. Andelen tas
upp till ett värde som motsvarar bostadsrättsinnehavarens andel i föreningen
eller bolagets förmögenhet.
Arbetande kapital i företag är fritt från förmögenhetsskatt och befrielsen
gäller i princip också arbetande kapital som innehas via aktier. Aktier
på börsens A-lista betraktas dock i flertalet fall som en kapitalplacering
och värderas då till 80 % av marknadsvärdet.
Utredningar m.m.
Skattebasutredningen har föreslagit att basen för förmögenhetsskatten
breddas till samtliga viktiga förmögenhetstillgångar och att skattesatsen
sänks kraftigt. Om detta skulle anses stöta på alltför svåra problem
föreslås förmögenhetsskatten helt slopas (bet. SOU 2002:47). Betänkandet
har remissbehandlats.
Egendomsskattekommittén skall enligt direktiv 2002:87 göra en generell
översyn av bestämmelserna om förmögenhetsskatt. Utgångspunkten skall vara
att olika tillgångar så långt som möjligt skall behandlas likformigt i
fråga om skatteplikt och värdering. I uppdraget ingår också att analysera
för- och nackdelar med sambeskattningen och ta ställning till om systemet
bör behållas. Analysen skall även omfatta sambeskattning av föräldrar och
barn. Vidare har kommittén i uppdrag att göra en övergripande teknisk
översyn som innefattar en genomgång av samtliga regler i arvs- och
gåvoskattelagen. Översynen skall även omfatta arvs- och gåvoskattefrågor i
samband med generationsskiften i mindre företag i den utsträckning de
inte har behandlats av den s.k. 3:12-utredningen. Kommittén skall presentera
sina förslag under våren 2004.
Egendomsskattekommitténs förslag om att slopa beskattningen av arv till
efterlevande make och sambo har redan resulterat i en proposition som
antagits av riksdagen (prop. 2003/04:15, bet. 2003/04:SkU7).
Utskottet har nyligen tillstyrkt regeringens förslag om att införa en
begränsningsregel för förmögenhetsskatten. Regeln innebär att den som
tillgodoräknats skattereduktion för fastighetsskatt och som betalar
förmögenhetsskatt för sin permanentbostad skall kunna tillgodoräknas
skattereduktion även för förmögenhetsskatten. Detsamma skall gälla den som
betalar förmögenhetsskatt och som sambeskattas med någon som tillgodoräknats
skattereduktion för fastighetsskatt. Reglerna föreslås träda i kraft den
1 april 2004 och tillämpas första gången i fråga om slutlig skatt enligt
2004 års taxering.
Motionerna
I motion Bo253 yrkande 16 delvis av Lars Leijonborg m.fl. (fp) framhåller
motionärerna att kombinationen höjd fastighetsskatt och förmögenhetsskatt
blivit en tung börda för många människor och att förmögenhetsskatten bl.
a. av det skälet bör avskaffas. På kort sikt anser motionärerna att
fribeloppet bör höjas och sambeskattningen slopas.
Per Landgren m.fl. (kd) föreslår i motion Fi308 yrkande 4 en successiv
avveckling av förmögenhetsskatten fram till år 2007 då skatten helt slopas.
Så länge skatten finns kvar bör fribeloppet höjas och sambeskattningen
slopas. Enligt motionärerna kan förmögenhetsskatten inte längre motiveras
av fördelningspolitiska skäl. Tvärtom har den lett till fördelningspolitiskt
orimliga effekter, t.ex. för många småhusägare medan huvudägare i aktiebolag
befriats från förmögenhetsskatt på sitt aktieinnehav. Skatten innebär
också att investeringar som kan vara både privatekonomiskt och
samhällsekonomiskt
lönsamma inte kommer till stånd. Detta gäller särskilt vid hög inflationstakt.

Motionärerna bakom motion N329 yrkande 21 av Maud Olofsson m.fl. (c) vill
också att förmögenhetsskatten skall avvecklas i ett första steg genom att
ta bort sambeskattningen av förmögenhet. I motionen begärs även ett
tillkännagivande om att arvs- och gåvoskatten mellan makar och bröstarvingar
skall slopas bl.a. för att arbetande kapital i företagen skall kunna hållas
intakt vid generationsskiften.
Yrkanden om att förmögenhetsskatten skall avskaffas framställs också i
motionerna MJ404 yrkande 15 delvis av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m),
Sk315 yrkande 2 av Henrik Westman och Björn Hamilton (m) och Sf406 yrkande
2 delvis av Anita Sidén och Magdalena Andersson (m).
I flera motioner yrkas att sambeskattningen av förmögenhet skall slopas.
Motionärerna anför att förmögenhet bör beskattas individuellt så länge
denna skatt finns kvar. Sambeskattning är inget som hör hemma i dagens
samhälle. Den är en kvarleva i skattesystemet av en föråldrad kvinnosyn
som måste tas bort. Reglerna innebär också att en samlevnadsform gynnas
framför en annan, vilket naturligtvis är helt orimligt. Yrkanden med denna
inriktning framställs i motionerna A307 yrkande 10 av Lars Leijonborg m.
fl. (fp), Sk326 av Inger René (m), Sk347 av Magdalena Andersson och Anita
Sidén (m), Sk398 av Mikael Oscarsson (kd) och So499 yrkande 2 av Mikael
Oscarsson och Dan Kihlström (kd).
Utskottets ställningstagande
Motionsyrkanden om att slopa eller successivt avveckla förmögenhetsskatten
har avslagits av riksdagen vid ett flertal tillfällen, senast vid riksdagens
behandling av utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna för år 2004
(bet. 2003/04:FiU1). Frågan om förmögenhetsskattens framtida utformning
- och om den över huvud taget skall vara kvar - bör ses i ett större
finanspolitiskt och fördelningspolitiskt sammanhang. Inom Regeringskansliet
pågår ett analysarbete som berör denna fråga och samtal med arbetsmarknadens
organisationer bl.a. mot bakgrund av de förslag som lagts fram av
Skattebasutredningen i betänkandet SOU 2002:47 samt de förslag som
Egendomsskattekommitténs arbete kan komma att resultera i. Mot denna bakgrund
anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att nu ta
ställning till förmögenhetsskattens vara eller icke vara eller hur den
eventuellt skall utformas i framtiden.
När det gäller yrkandet om att slopa arvs- och gåvoskatten vill utskottet
erinra om att beskattningen av arv till efterlevande make och sambo har
slopats fr.o.m. den 1 januari 2004 (prop. 2003/04:15, bet. 2003/04:SkU7).
I samband med behandlingen av detta ärende avslogs motionsyrkande om att
arvs- och gåvoskatten skall slopas i hela skatteklass 1. Riksdagen har
också beslutat om en utvidgad tillämpning av de s.k. lättnadsreglerna när
det gäller gåva av företagsegendom. Även vid detta tillfälle avslogs
motionsyrkanden om att arvs- och gåvoskatten skall avskaffas helt (prop.
2003/04:17, bet. 2003/04:SkU9). Utskottet finner inte skäl att ändra
riksdagens tidigare ställningstagande i denna fråga.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga motioner.</pre><pre>
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Fastighetsbeskattningens inriktning, punkt 1 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2003/04:Sk272, 2003/04:Sk300 yrkande 1, 2003/04:Sk339 och
2003/04:N341 yrkande 12, bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk258,
2003/04:Sk315 yrkande 1, 2003/04:Sf406 yrkande 2 i denna del, 2003/04:MJ404
yrkande 15 i denna del, 2003/04:Bo253 yrkande 16 i denna del och 2003/04:Bo257
yrkandena 6 och 12 och avslår motionerna 2003/04:Sk355, 2003/04:Sk366,
2003/04:Sk459 yrkandena 1-3, 2003/04:Bo226 yrkande 6, 2003/04:Bo235 yrkande
7, 2003/04:Bo263 yrkande 32 och 2003/04:Bo297 yrkande 11.
Ställningstagande
Fastighetsskatten strider mot den s.k. likviditetsprincipen som innebär
att skatt skall tas ut först då faktisk inkomst uppstått. Den har dessutom
blivit särskilt betungande för människor som har sin utkomst i tillväxtområden
och s.k. attraktiva områden. Fastighetsskatten har därutöver en segregerande
effekt i och med att dess höjd gör det svårt för människor med lägre
inkomster att bo kvar i områden med höga taxeringsvärden.
Det är viktigt att beskattningen upplevs som rimlig och rättvis. Vi anser
därför att det är helt nödvändigt att en avveckling av fastighetsskatten
påbörjas. Som de första stegen i en sådan avveckling anser vi att
fastighetsskattesatsen under den kommande treårsperioden bör sänkas från 1,0
till 0,6 % för småhus och från 0,5 till 0,1 % för flerfamiljshus. Även
andra åtgärder måste vidtas för att lindra bördan av fastighetsskatten.
För
att eliminera verkningarna av de extrema och galopperande höjningarna av
taxeringsvärdena som skett främst i tillväxtregioner och i attraktiva
kustområden vill vi införa ett tak för fastighetsskatteuttaget. Skattetaket
utgörs av 80 kr multiplicerat med fastighetens kvm värdeyta adderat med
2 kr per kvm tomt. Maxskatten för tomten är 5 000 kr per fastighet. Regeln
i kombination med den begränsningsregel som finns i dag gör att
skattebelastningen minskar för alla de mest utsatta grupperna av
fastighetsägare.
Takregeln gör den nyligen införda dämpningsregeln onödig.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
vi nu framfört.

2.      Fastighetsbeskattningens inriktning, punkt 1 (fp)
av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Bo253 yrkande 16 i denna del, bifaller delvis motionerna
2003/04:Sk258, 2003/04:Sk272, 2003/04:Sk300 yrkande 1, 2003/04:Sk315
yrkande 1, 2003/04:Sk339, 2003/04:Sf406 yrkande 2 i denna del, 2003/04:MJ404
yrkande 15 i denna del, 2003/04:N341 yrkande 12 och 2003/04:Bo257 yrkandena
6 och 12 och avslår motionerna 2003/04:Sk355, 2003/04:Sk366, 2003/04:Sk459
yrkandena 1-3, 2003/04:Bo226 yrkande 6, 2003/04:Bo235 yrkande 7, 2003/04:Bo263
yrkande 32 och 2003/04:Bo297 yrkande 11.
Ställningstagande
För många människor är det huvudsakliga sparandet lagt i boendet.
Fastighetsskatt i kombination med i många fall ökat förmögenhetsskatteuttag
har inneburit att boendet blivit orimligt högt beskattat och att många
människor därmed försatts i en mycket svår ekonomisk situation. Skatten
är orimlig i sin utformning och nivå. Den har alltför många skadliga
effekter för att få finnas kvar. Största problemet är att fastighetsskatten
inte bygger på principen om skatt efter bärkraft. Alla undantagsbestämmelser,
i form av begränsnings- och dämpningsregler, som har måst införas är ett
uttryck för detta.
Fastighetsskatten uppfattas också som orättvis. Samma sorts hus har olika
höga taxeringsvärden i olika delar av landet och beskattas därför olika.
För människor som byggt sina hus med egen arbetskraft framstår det därtill
som märkligt att staten skall ha pengar för detta.
En sänkning av fastighetsskatten bör inledas omgående. Även systemet för
fastighetstaxeringen måste reformeras så att taxeringen blir rättvis och
rättssäker. Olika boendeformer skall beskattas likvärdigt. På sikt bör
fastighetsskatten avskaffas helt.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.
Fastighetsbeskattningens inriktning, punkt 1 (kd)
av Per Landgren (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2003/04:Sk459 yrkandena 1-3, 2003/04:Bo226 yrkande 6 och
2003/04:Bo297 yrkande 11 och avslår motionerna 2003/04:Sk258, 2003/04:Sk272,
2003/04:Sk300 yrkande 1, 2003/04:Sk315 yrkande 1, 2003/04:Sk339,
2003/04:Sk355, 2003/04:Sk366, 2003/04:Sf406 yrkande 2 i denna del, 2003/04:MJ404
yrkande 15 i denna del, 2003/04:N341 yrkande 12, 2003/04:Bo235 yrkande 7,
2003/04:Bo253 yrkande 16 i denna del, 2003/04:Bo257 yrkandena 6 och 12
och 2003/04:Bo263 yrkande 32.
Ställningstagande
Fastighetsskatten strider mot grundläggande etiska värden och hävdvunna
skatterättsliga principer. Skatten drabbar alla boende oavsett inkomst
och betalningsförmåga, tvärtemot vad som borde gälla: skatt efter bärkraft.
För personer med låga inkomster utgör fastighetsskatten ett hot mot
äganderätten.
Genom att basera beskattningen på taxeringsvärdena, som skjuter i höjden
i många områden, höjs inte bara fastighetsskatten utan också
förmögenhetsskatten.
I stället för att grundligt reformera systemet införs ad hoc-regler, som
begränsningsregler och dämpningsregler, för att hålla tillbaka de allra
värsta effekterna av fastighets-, förmögenhetsbeskattningen. Dessa särregler
leder också till en ökad byråkrati och att skattemyndigheterna tvingas
att åsidosätta samhällsnyttigt arbete till förmån för att värdera människors
hem.
Enligt Kristdemokraternas och min mening bör den statliga fastighetsskatten
slopas helt för småhus (egnahem) och bostadshyreshus (hyresrätter och
bostadsrättsföreningar), kommersiella lokaler och industrienheter och i
stället bör kommunerna ges rätt att ta ut en fast avgift per småhus, per
bostadslägenhet samt per kvadratmeter lokalyta för kommersiella lokaler
och industrienheter. Ett starkt motiv för en kommunal fastighetsavgift är
det incitament kommunerna får för utveckling av infrastrukturen, ett
offensivt bostadsbyggande och en bra näringspolitik. När även företagssektorns
lokaler och industrier utgör en del av avgiftsunderlaget i kommunerna
blir effekten ett långt större incitament än i dag att verka för det lokala
näringslivet och nya arbetstillfällen. En ytterligare aspekt är att
kommunerna genom en kommunal avgift får intäkter från fritidsbebyggelse som
i vissa kommuner är omfattande men som inte genererar några kommunala
intäkter i dagens system.
Vidare anser vi att kapitalvinstskatten vid försäljning av
privatbostadsfastighet
och bostadsrätt bör höjas till den generella nivån 30 %. Genom våra förslag
kommer skatteuttaget att förskjutas från beskattning av själva boendet
till ett tillfälle när husägaren verkligen har tillgång till likvida medel.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4.      Fastighetsbeskattningens inriktning, punkt 1 (c)
av Roger Tiefensee (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Bo263 yrkande 32, bifaller delvis motion 2003/04:Sk366 och
avslår motionerna 2003/04:Sk258, 2003/04:Sk272, 2003/04:Sk300 yrkande 1,
2003/04:Sk315 yrkande 1, 2003/04:Sk339, 2003/04:Sk355, 2003/04:Sk459
yrkandena 1-3, 2003/04:Sf406 yrkande 2 i denna del, 2003/04:MJ404 yrkande
15 i denna del, 2003/04:N341 yrkande 12, 2003/04:Bo226 yrkande 6,
2003/04:Bo235 yrkande 7, 2003/04:Bo253 yrkande 16 i denna del, 2003/04:Bo257
yrkandena 6 och 12 och 2003/04:Bo297 yrkande 11.
Ställningstagande
Utgångspunkten för Centerpartiets förslag är att människor skall få lägre
boendekostnader och att det skapas neutralitet mellan olika boendeformer.
För att fastighetsskatten skall bli mindre betungande och mer rättvis
måste enligt min och Centerpartiets mening en rad åtgärder vidtas. Bland
annat bör ett tak på 300 000 kr för värdet på en normaltomt införas för
att undvika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva områden när själva
tomtmarken får höga taxeringsvärden och därmed driver upp såväl byggnadsvärdet
som det totala taxeringsvärdet. Uttagsprocenten för fastighetsskatten bör
sänkas till 0,75 % från år 2006. Dessutom bör inte värdet av egna hem tas
upp i förmögenhetsredovisningen. En sådan reform motverkar mycket av
orättvisorna i dagens system och tvingar inte människor att lämna sina hem
på grund av höga boendeskatter.
Det behövs också en grundlig reformering av fastighetstaxeringssystemet.
Dagens system för beräkning av taxeringsvärden baseras på ett genomsnittligt
värde av de referensförvärv som finns inom ett eller flera värdeområden.
I den beräkningen rensas köpeskillingar som är låga i förhållande till
det gamla taxeringsvärdet regelmässigt bort. Köpeskillingar som är väldigt
höga i förhållande till det gamla taxeringsvärdet tas dock med. Detta
förfaringssätt medför att de nya taxeringsvärdena blir för höga. Centerpartiet
anser att marknadsvärdena i stället skall beräknas med hjälp av ett
medianvärde, där köpeskillingar i den undre och övre kvartilen regelmässigt
räknas bort. Vidare bör basen för de taxeringar som görs vart tredje år
vara ett medianvärde av de förvärv som skett under den föregående
treårsperioden.
Om en stor andel av referensförvärven är fritidsfastigheter bör taxeringen
för dessa ske separat så att högt upptrissade priser på fritidshus inte
slår igenom på de fastboendes taxeringsvärden. Taxeringen av fastigheter
för fastboende och fritidsboende bör därför skiljas åt. Dessutom bör
antalet värdeområden minskas.
Jag föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
jag nu anfört.

5.      Fastighetsbeskattningens inriktning, punkt 1 (mp)
av Barbro Feltzing (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om alternativa beskattningsunderlag. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sk355 och avslår motionerna 2003/04:Sk258,
2003/04:Sk272, 2003/04:Sk300 yrkande 1, 2003/04:Sk315 yrkande 1, 2003/04:Sk339,
2003/04:Sk366, 2003/04:Sk459 yrkandena 1-3, 2003/04:Sf406 yrkande 2 i
denna del, 2003/04:MJ404 yrkande 15 i denna del, 2003/04:N341 yrkande 12,
2003/04:Bo226 yrkande 6, 2003/04:Bo235 yrkande 7, 2003/04:Bo253 yrkande
16 i denna del, 2003/04:Bo257 yrkandena 6 och 12, 2003/04:Bo263 yrkande
32 och 2003/04:Bo297 yrkande 11.
Ställningstagande
Enligt min mening bör fastighetsskatten grunda sig på en fastighets
inköpspris i stället för på ett uppskattat marknadsvärde. Ett sådant
anskaffningsvärdebaserat underlag för beskattningen kommer att öka
förutsebarheten
i skatteuttaget, vilket i sin tur ökar tryggheten i boendet. Den justering
som kan behöva göras på grund av penningvärdets förändring bör begränsas
till ca 2 % per år. På längre sikt bör fastighetsskatten grunda sig på en
fastighets miljöbelastning. Jag anser att riksdagen bör rikta ett
tillkännagivande till regeringen om att utreda möjligheten att införa sådana
alternativa underlag för beskattningen av fastigheter som förordas i motion
Sk355.

6.      Äkta och oäkta bostadsföretag, punkt 6 (m, fp, kd)
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf
Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om gränsdragningen mellan s.k. äkta och oäkta
bostadsföretag och slopandet av schablonintäktsbeskattningen av
bostadsrättsföreningar. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2003/04:Sk300
yrkande 5, 2003/04:Sk388, 2003/04:Sk458, 2003/04:Bo257 yrkandena 15-17
och 2003/04:Bo297 yrkande 25.
Ställningstagande
Enligt vår mening är det orimligt att ha ett system där en bostadsrättsförening
riskerar att betraktas som ett oäkta bostadsföretag om den upplåter en
bostadsrättslägenhet i föreningens fastighet till en kommun eller ett
landsting eller om den hyr ut lokaler i fastigheten för att kommunen eller
ett landsting skall kunna bedriva samhällsnyttig verksamhet i lokalerna.
Dagens system för gränsdragning mellan s.k. äkta och oäkta bostadsföretag
måste ändras. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag
till lagändringar som rättar till nuvarande missförhållanden för
bostadsrättsföreningar som i sin kommun bidrar till bra lösningar för kommunal
service. Därigenom ökar också stabiliteten och förutsebarheten för de
boende.
I anslutning härtill bör regeringen även redovisa ett förslag som innebär
att den som bor i ett oäkta bostadsföretag på samma sätt som den som bor
i ett privatbostadsföretag (s.k. äkta bostadsföretag) kan medges uppskov
med beskattning av kapitalvinsten vid bostadsbyte om förutsättningarna i
övrigt är uppfyllda.
Vidare anser vi att den dubbla beskattningen av privatbostadsföretag som
kombinationen av fastighetsskatt och schablonbeskattning utgör, bör upphöra.
Den dubbla beskattningen har blivit alltmer kännbar i takt med stigande
taxeringsvärden och slår särskilt hårt mot skuldfria bostadsrättsföreningar
och föreningar med låg skuldsättning. Schablonintäktsbeskattningen bör
därför avskaffas med förtur.
Riksdagen bör med anledning av de nu behandlade motionerna rikta ett
tillkännagivande till regeringen om vad vi nu anfört.

7.      Miljöförbättrande åtgärder, punkt 9 (kd, c)
av Per Landgren (kd) och Roger Tiefensee (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att miljöförbättrande åtgärder av olika slag
inte skall påverka underlaget för fastighetsskatt. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2003/04:Sk242, 2003/04:Sk376 och 2003/04:N413 yrkande 12 och
avslår motion 2003/04:Sk286.
Ställningstagande
Förutom de principiella invändningar som enligt vår mening kan resas mot
fastighetsskatten som sådan innehåller beskattningen enskilda moment som
också de kan starkt ifrågasättas. En sådan brist är de orimliga effekter
på fastighetsskatten som miljöförbättrande och energibesparandeåtgärder
kan ge upphov till. Den som i dag investerar i miljövänliga installationer
straffas i många fall med höjd fastighetsskatt. En sådan ordning är
naturligtvis inte rimlig. Även skattesystemet måste självfallet medverka
till - och inte motverka - att energibesparande och i övrigt miljöförbättrande
åtgärder kommer till stånd. Den stimulans i form av skattereduktion för
vissa miljöförbättrande åtgärder som nyligen införts är enligt vår mening
inte tillräcklig. Så länge som åtgärderna tillåts påverka fastighetens
taxeringsvärde och därmed uttaget av fastighetsskatt kommer syftet med
denna skattereduktion delvis att motverkas. Reglerna för fastighetsbeskattningen
måste därför ändras så att miljöförbättrande åtgärder av olika slag inte
kan leda till höjd fastighetsskatt.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
vi nu framfört. Därmed tillstyrker vi motionerna N413 yrkande 12, Sk242
och Sk376. Motion Sk286 får anses tillgodosedd genom rikdagens tidigare
beslut om skattereduktion för installation av bl.a. energieffektiva fönster.

8.      Miljöförbättrande åtgärder, punkt 9 (fp)
av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att miljöförbättrande åtgärder av olika slag
inte skall påverka underlaget för fastighetsskatt. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2003/04:Sk376 och 2003/04:N413 yrkande 12, bifaller delvis
motion 2003/04:Sk242 och avslår motion 2003/04:Sk286.
Ställningstagande
Folkpartiet anser att miljöförbättrande åtgärder inte skall resultera i
höjd fastighetsskatt. Såväl kd-motionen av Maria Larsson (2003/04:N413)
som fp-motionen av Runar Patriksson (2003/04:Sk376) tar just sikte på
detta. Det skall löna sig att vara miljövänlig.
Skatteutskottets majoritet fullföljer i sin motivering till att avslå de
aktuella motionerna regeringens linje att ensidigt prioritera fiskala
aspekter på bekostnad av de långsiktiga miljömässiga vinster som
miljöförbättrande och energibesparande åtgärder medför. Detta är en extremt
oansvarig miljö- och energibesparande politik, som står i skarp kontrast
till den liberala synen på att prioritera ekologisk uthållighet. Varje
liter olja - saudisk, norsk eller annan - som blir kvar i marken eller
havsdjupen utgör en vinst för jordens överlevnad.
Att prioritera statsfinansiellt kortsiktiga intäkter framför ekologisk
uthållighet är - oavsett andra motiv - en felaktig politik. I stället bör
investeringar i energibesparande åtgärder eller övergång till bränslen
som ingår i det naturliga kretsloppet uppmuntras, inte bestraffas genom
höjda taxeringsvärden och därmed ökad skatt. Så som framhålls i fp-motionen
Sk376 bör exempelvis installation av bergvärme inte resultera i höjd skatt.

Vidare finner vi det anmärkningsvärt att regeringspartiet och dess
samarbetspartier utan betänkligheter tillstyrkte regeringens förslag till
stimulans i form av skattereduktion för bl.a. biobränsleeldade
uppvärmningssystem,
en åtgärd som med intill visshet gränsande sannolikhet enbart skapar ny
sysselsättning bland manliga arbetstagare, knappast bland kvinnor - under
det att samma partier avvisar varje förslag om skattesubventioner för
hushållstjänster. Hur denna mansinriktade skattesubventionspolitik kan
försvaras av feminister framstår som lika delar ideologisk gåta och
avancerat politiskt hyckleri alternativt bondfångeri.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
vi nu framfört.

9.      Vindkraftverk, punkt 10 (c)
av Roger Tiefensee (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att avskaffa fastighetsskatten på vindkraftverk.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sk247, 2003/04:Sk283,
2003/04:Sk400 och 2003/04:Sk410.
Ställningstagande
I omställningen av energisystemet mot ett mer miljömässigt och långsiktigt
hållbart samhälle är vindkraftverken en viktigt komponent. Vid
fastighetstaxeringen klassas vindkraftverken som en
elproduktionsenhet/byggnadstillbehör
och beläggs därmed med fastighetsskatt. I likhet med vad som anförs i
motionerna anser jag att vindkraftverk inte skall åsättas något taxeringsvärde
utan betraktas som maskiner, och därmed inte heller omfattas av fastighetsskatt.
Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen härom.

10.     Avveckling av förmögenhetsskatten m.m., punkt 11 (m, fp, kd, c)
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf
Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c) och Stefan Hagfeldt
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om avveckling av förmögenhetsskatten m.m. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi308 yrkande 4, 2003/04:Sk315
yrkande 2, 2003/04:Sk326, 2003/04:Sk347, 2003/04:Sk398, 2003/04:Sf406
yrkande 2 i denna del, 2003/04:So499 yrkande 2, 2003/04:MJ404 yrkande 15
i denna del, 2003/04:N329 yrkande 21, 2003/04:A307 yrkande 10 och
2003/04:Bo253 yrkande 16 i denna del.
Ställningstagande
Vi har sedan en lång tid tillbaka framfört krav på att inleda en avveckling
av förmögenhetsskatten. Av den totala förmögenhetsbeskattningen i Sverige
består mer än hälften av förmögenhetsbeskattning av egna hem, vilka redan
beskattats med bl.a. fastighetsskatt. Skatten är en orättvis pålaga som
drabbar många egnahemsägare men paradoxalt nog inte landets rikaste
personer. Den är också skadlig för svensk ekonomi och tillväxtkraft. Den
förhindrar tillkomsten av nya jobb, minskar sparandet, försämrar villkoren
för investeringar och främjar skattesmitning. Avskaffad förmögenhetsskatt
är också ett av de viktigaste kraven som näringslivets organisationer har
framfört under de hittills resultatlösa tillväxtsamtalen med regeringen.
Även den av regeringen tillsatta Skattebasutredningen har föreslagit att
skatten skall slopas.
Tillsammans med andra ägarskatter bidrar förmögenhetsskatten till att
Sverige ligger i topp vad gäller skattebelastningen på ägande. I flertalet
länder inom EU och OECD har förmögenhetsbeskattningen redan avvecklats
och de länder som har kvar en förmögenhetsskatt har ett betydligt lägre
skatteuttag på normala förmögenhetstillgångar än Sverige.
Ett särskilt stötande inslag i förmögenhetsbeskattningen är sambeskattningen
som i praktiken innebär att två personer eller t.ex. ett samboende par
utan barn kan förlora flera tusen kronor per år om de gifter sig eller om
de skaffar barn. Den orättvisa som sambeskattningen leder till beroende
på valet av samlevnadsform är oacceptabel. De höjningar av fribeloppen
som gjorts under senare år har till och med förstärkt olikheten i
beskattningen. Ett sammanboende par, som inte är gifta med varandra och heller
inte har något gemensamt barn, kan ha en sammanlagd förmögenhet på 3
miljoner kronor utan att drabbas av förmögenhetsskatt eftersom de beskattas
var för sig. Ett gift par eller sammanboende par med barn kan däremot
maximalt ha 2 miljoner kronor i förmögenhet innan förmögenhetsskatten
slår till. Som vi tidigare framhållit måste utgångspunkten vara att
skyldigheter och rättigheter gentemot samhället skall vara individuella,
och vi anser därför att den enda rimliga lösningen är att den föråldrade
sambeskattningen av makar och andra sambeskattade par nu slopas så att
parterna i en sådan relation kan erkännas som självständiga individer
även av skattemyndigheterna. Det skall också tilläggas att sambeskattningen
innebär betydande kontrollproblem för skattemyndigheterna. Även Skatteverket
har sedan länge förordat att sambeskattningen av förmögenhet skall slopas.

Sammanfattningsvis anser vi att förmögenhetsskatten skall avvecklas genom
en successiv utfasning och med slopad sambeskattning som ett första steg.

Vi föreslår att riksdagen med anledning av de nu behandlade motionerna
riktar ett tillkännagivande härom till regeringen.
Särskilda yttranden

1.      Utformningen av begränsningsregeln, punkt 3 (m, fp)
Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar Andrén
(fp) och Stefan Hagfeldt (m) anför:
Eftersom vi anser att fastighetsskatten skall avvecklas finner vi inte
någon anledning till att diskutera utformningen av den s.k. begränsningsregeln.
Denna regel är enligt vår mening ingenting annat än ett ytterligare bevis
för att fastighetsskatten är felaktig. Den har heller inte gjort systemet
bättre. I stället har komplexiteten i ett redan komplicerat skattesystem
ökat och nya marginaleffekter uppkommit. Begränsningsregeln innebär också
att en ny form av sambeskattning införts, eftersom det inte bara är
fastighetsägarens inkomster som skall vara avgörande för om rätt till
skattereduktion skall föreligga utan också övriga hushållsmedlemmars inkomster
och förmögenheter.

2.      Utformningen av begränsningsregeln, punkt 3 (kd)
Per Landgren (kd) anför:
Begränsningsregeln är enligt min mening ingenting annat än en bekräftelse
på hur felkonstruerad fastighetsskatten är i grunden. Om Kristdemokraternas
förslag på fastighetsbeskattningens område genomförs behövs inte någon
krånglig begränsningsregel för fastighetsskatten och inte heller någon
dämpningsregel. Jag finner det därför inte meningsfullt att överväga några
ändringar i utformningen av begränsningsregeln.

3.      Utformningen av begränsningsregeln, punkt 3 (c)
Roger Tiefensee (c) anför:
Med Centerpartiets förslag om lägre boendeskatter och reformerat
fastighetstaxeringsförfarande kommer uttaget av fastighetsskatt att bli både
lägre och rimligare än vad som nu är fallet, och någon särskild
begränsningsregel för fastighetsskatten behövs inte. Begränsningsregeln är en
nödlösning och ett lappande på ett redan felaktigt system.

4.      Fastigheter i utlandet, punkt 5 (m)
Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför:
Vi anser att fastighetsskatten på sikt skall avvecklas. Detta gäller
självfallet också för privatbostäder i utlandet som ägs av personer bosatta
i Sverige.</pre><pre></pre><pre>
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en avveckling av förmögenhetsskatten.
2003/04:Sk233 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av en översyn av reglerna så att tomträttshavare slipper betala
skatt för egendom de inte äger.
2003/04:Sk241 av Henrik Westman (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att svensk
fastighetsskatt avskaffas på fastigheter i utlandet.
2003/04:Sk242 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att göra en översyn av de skattemässiga effekterna vid miljöinvesteringar
i privatpersoners fastigheter.
2003/04:Sk247 av Johan Linander (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att avskaffa fastighetsskatten på vindkraftverk.
2003/04:Sk258 av Stefan Hagfeldt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att fastighetsskatten bör avskaffas.
2003/04:Sk266 av Claes Västerteg (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att ge svensk hotell- och restaurangnäring lika villkor som övrig
tillverkningsindustri gällande fastighetsskatten.
2003/04:Sk272 av Kent Olsson och Inger René (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att avveckla fastighetsskatten under mandatperioden.
2003/04:Sk283 av Jan Andersson och Birgitta Carlsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att avskaffa fastighetsskatten på vindkraftverk.
2003/04:Sk286 av Sven Gunnar Persson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att utreda möjligheterna att skapa en subvention för montering av
energiglasfönster.
2003/04:Sk300 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett planmässigt avskaffande av fastighetsskatten skall ske.
5. Riksdagen beslutar att avskaffa den s.k. schablonintäkten för
bostadsrättsföreningar i enlighet med vad som anförs i motionen.
2003/04:Sk301 av Kenneth Lantz (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillämpning av reglerna för vad som skall gälla för specialbyggnad
vid fastighetstaxering.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av möjligheten till fortsatt befrielse från
fastighetsskatt för äldreboende.
2003/04:Sk307 av Kenneth Lantz (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om möjligheten att utreda borttagande av fastighetsskatt på fastigheter
i utlandet.
2003/04:Sk315 av Henrik Westman och Björn Hamilton (båda m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avskaffa fastighetsskatten.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avskaffa förmögenhetsskatten.
2003/04:Sk326 av Inger René (m):
Riksdagen beslutar att slopa sambeskattning av förmögenhet i enlighet med
vad som anförs i motionen.
2003/04:Sk333 av Kenneth Lantz (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att se över förutsättningarna för hur beskattningen av lokaler i
näringsverksamhet skall se ut i framtiden.
2003/04:Sk339 av Anne-Marie Pålsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om fastighetsskattens avveckling.
2003/04:Sk347 av Magdalena Andersson och Anita Sidén (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om sambeskattning av förmögenheter.
2003/04:Sk355 av Barbro Feltzing (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en utredning om en ändrad grund för fastighetsskatt.
2003/04:Sk366 av Åsa Torstensson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om utvärdering av fastighetstaxeringslagen 5 kap. 2 §.
2003/04:Sk376 av Runar Patriksson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att inte låta taxeringsvärden påverkas av installation av bergvärme i
fastighet.
2003/04:Sk388 av Martin Andreasson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en översyn av beskattningen av bostadsrättsföreningar som hyr ut lokaler
för lokal samhällsservice.
2003/04:Sk398 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om förändring av reglerna för förmögenhetsbeskattning så att de inte längre
diskriminerar gifta par.
2003/04:Sk400 av Bengt-Anders Johansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om taxering av vindkraftverk.
2003/04:Sk405 av Torkild Strandberg och Jan Ertsborn (båda fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att mark som upplåts med tomträtt inte bör belastas med fastighetsskatt
för tomträttshavaren.
2003/04:Sk410 av Åsa Torstensson och Eskil Erlandsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om avskaffande av fastighetsskatt på vindkraftverk.
2003/04:Sk438 av Leif Jakobsson och Marie Granlund (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om begränsningsregeln i fastighetsskatten.
2003/04:Sk440 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om behovet av att i samband med den pågående utredningen av
fastighetsskatten se över reglerna för fastighetstaxering när det gäller
kolonistugor.
2003/04:Sk458 av Kenth Högström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om likställd uppskovsrätt mellan olika slags upplåtelseformer vid
byte av bostad.
2003/04:Sk459 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avskaffa den statliga fastighetsskatten.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa en kommunal avgift för fastigheter.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att höja reavinstskatten vid försäljning av bostäder.
2003/04:Sf406 av Anita Sidén och Magdalena Andersson (båda m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.
2003/04:So499 av Mikael Oscarsson och Dan Kihlström (båda kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över vilka regler som missgynnar familjer och äktenskap.

2003/04:MJ404 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skatter på ägande.
2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):

21.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att slopa arvs- och gåvoskatten mellan makar och
bröstarvingar samt att avveckla förmögenhetsskatten, i ett första steg genom
avskaffad sambeskattning.
2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att avveckla fastighets- och
förmögenhetsskatterna.

2003/04:N413 av Maria Larsson m.fl. (kd):

12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om energisparåtgärder och fastighetsskatt.
2003/04:A307 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att slopa sambeskattningen.
2003/04:Bo226 av Annelie Enochson (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avskaffa fastighetsskatten.
2003/04:Bo235 av Owe Hellberg m.fl. (v):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om boendebeskattningen.
2003/04:Bo253 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sänkning av fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.
2003/04:Bo257 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att sänka skattetrycket på boende och bostadsbyggnation.
12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fastighets- och förmögenhetsskatten.
15.        Riksdagen beslutar att avskaffa systemet med schablonintäkt för
bostadsrättsföreningar och därmed även skatt på schablonintäkt.
16.        Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring
av gränsdragningsreglerna mellan äkta och oäkta bostadsrättsföreningar i
enlighet med vad som anförs i motionen.
17.        Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring
av reglerna för reavinstbeskattning och uppskovsreglerna vid reavinst när
det gäller oäkta bostadsföretag.
2003/04:Bo263 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):

32.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sänkta boendeskatter.
2003/04:Bo297 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att fastighetsskatten bör avskaffas och ersättas av en
kommunal fastighetsavgift.
25.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en total översyn av beskattningen av
bostadsrätter.</pre><pre>
Bilaga 2
Bostadsutskottets yttrande 2003/04:BoU2y
Fastighetsbeskattningen m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över
motioner från allmänna motionstiden 2003 som rör fastighetsbeskattning m.
m.
Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande motionsförslag som avser
avskaffande av fastighetsskatten, utformningen av fastighetsskatten,
fastighetsskatten för tomträtt samt vissa aspekter på beskattningen av
bostadsrätter. De motioner som behandlas helt eller delvis är motionerna
2003/04:Sk233, 2003/04:Sk258, 2003/04:Sk272, 2003/04:Sk300 yrkandena 1
och 5, 2003/04: Sk315 yrkande 1, 2003/04:Sk339, 2003/04:Sk355, 2003/04:Sk366,
2003/04: Sk388, 2003/04:Sk405, 2003/04:Sk459 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sf406
yrkande 2, 2003/04:MJ404 yrkande 15, 2003/04:N341 yrkande 12, 2003/04:
Bo226 yrkande 6, 2003/04:Bo235 yrkande 7, 2003/04:Bo253 yrkande 16,
2003/04:Bo257 yrkandena 6, 12, 15 och 16, 2003/04:Bo263 yrkande 32 samt
2003/04:Bo297 yrkandena 11 och 25.
Sammanfattning
I sitt yttrande till skatteutskottet behandlar bostadsutskottet motionsförslag
som avser avskaffandet av fastighetsskatten, utformningen av fastighetsskatten,
fastighetsskatten för tomträtt samt vissa aspekter på beskattningen av
bostadsrätter. Bostadsutskottet avstyrker samtliga behandlade
motioner.
Utskottet
Fastighetsbeskattningen
Avskaffande av fastighetsskatten
Förslag om att avveckla fastighetsskatten förs fram i en rad motioner.
Även om motionerna baseras på den grundläggande ståndpunkten att skatten
skall avvecklas ger de i flera fall uttryck för en olikartad syn på hur
det skall gå till och i vilken takt det skall ske. Motionsförslagen
redovisas i det följande partivis.
Enligt motion 2003/04:Sk315 (m) yrkande 1 bör fastighetsskatten avskaffas
nu. I motionerna 2003/04:Sk258 (m), 2003/04:Sf406 (m) yrkande 2 i denna
del samt 2003/04:MJ404 (m) yrkande 15 i denna del förordas att fastighetsskatten
skall avvecklas utan att det anges någon tidpunkt för när det skall ske.

Förslag om någon form av successiv avveckling av fastighetsskatten lämnas
i motionerna 2003/04:Sk272 (m), 2003/04:Sk300 (m) yrkande 1, 2003/04:Sk339
(m), 2003/04:N341 (m) yrkande 12 samt 2003/04:Bo257 (m) yrkandena 6 och
12, båda yrkandena i denna del.
Gemensamt för de nu redovisade motionerna (m) är att de grundas på
uppfattningen att fastighetsskatten är orättfärdig bl.a. därför att den utgår
utan hänsyn till betalningsförmåga. I flera av motionerna framhålls också
det principiellt oriktiga i att beskatta tillgångar som inte är likvida.

I partimotion 2003/04:Bo253 (fp) yrkande 16 i denna del föreslås att
fastighetsskatten som ett första steg i en avveckling skall sänkas. Enligt
motionen är skatten omöjlig att planera för, samtidigt som den baseras på
en tillgång som inte är likvid.
Enligt motionerna 2003/04:Sk459 (kd) yrkandena 1 och 2, 2003/04:Bo226
(kd) yrkande 6 samt 2003/04:Bo297 yrkande 11 bör fastighetsskatten avvecklas
och ersättas med en kommunal fastighetsavgift. Skatten bör enligt förslagen
avvecklas därför att den inte tar hänsyn till betalningsförmågan genom
att den utgår på en inkomst som vid beskattningstillfället inte finns.
Med anledning av förslagen i motionerna vill utskottet anföra följande.
Frågor
om beskattningen av byggande och boende har under senare år fått en allt
större uppmärksamhet i den bostadspolitiska debatten. Inte minst gäller
detta fastighetsbeskattningen. Ett av skälen till detta är den ökade
betydelse fastighetsbeskattningen kommit att få för boendet och
boendekostnaderna.
I takt med att samhällets subventioner till byggandet och boendet minskat
har fastighetsskatten tillsammans med övrig beskattning av boendet kommit
att bli en allt viktigare faktor när det gäller påverkan på boendekostnaderna
liksom på neutraliteten mellan olika upplåtelseformer. Ur ett bostadspolitiskt
perspektiv är det sålunda av stor vikt att beskattningen av boendet vägleds
inte bara av fiskala överväganden utan också av bostadspolitiska hänsyn.

Mot bakgrund bl.a. av fastighetsskattens påverkan på boendekostnaderna
har under senare år flera åtgärder vidtagits för att begränsa skatteuttaget.
Skattesatsen har sålunda sänkts såväl för småhus som för flerbostadshus.
Vidare har en begränsningsregel för fastighetsskatten för småhus införts.
Regeln innebär att fastighetsskatten för en permanentbostad begränsas så
att den under vissa förutsättningar inte överstiger 5 % av den samlade
hushållsinkomsten. Dessutom har en dämpningsregel tillkommit som innebär
att en höjning av taxeringsvärdet inte omedelbart skall slå igenom på
uttaget av fastighetsskatt. Höjningen fördelas i stället lika mellan de
år som återstår till nästa allmänna eller förenklade fastighetstaxering.
Med avseende på fastighetsskattens påverkan på boendekostnaderna är det
enligt bostadsutskottet åtgärder som är viktiga sett ur ett bostadspolitiskt
perspektiv.
Bostadsutskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda samtliga
motionsförslag.
Utformningen av fastighetsskatten m.m.
Förslag om förändringar inom ramen för dagens fastighetsskattesystem bl.
a. vad avser skattesatser och taxeringsförfarandet läggs fram i fyra
motioner.
För att minska boendekostnaderna och göra det möjligt för fler att bo
kvar i eller köpa småhus är det enligt motion 2003/04:Bo263 (c) yrkande
32 viktigt att sänka fastighetsskatten. Samtidigt måste förfarandet vid
fastighetstaxeringen reformeras. Skattesänkningen åstadkoms bl.a. genom
att ett tak för markvärdet om 300 000 kr införs. Dessutom föreslås
skattesatsen för småhus sänkt till 0,9 % år 2005 och till 0,75 % år 2006.
Även i motion 2003/04:Sk366 (c) föreslås förändringar i fastighetstaxeringen.
Enligt motionen bör reglerna i fastighetstaxeringslagen (5 kap. 2 §)
ändras så att taxeringsvärdet verkligen motsvarar 75 % av marknadsvärdet,
något som ofta inte är fallet i dag. Dagens system är rättsosäkert då
det i många fall finns stora avvikelser mellan marknadsvärde och taxeringsvärde,
såväl uppåt som nedåt.
Enligt motion 2003/04:Bo235 (v) yrkande 7 bör fastighetsbeskattningen fr.
o.m. 2007 utgå efter boendeform i stället för efter hustyp. Dagens regler
innebär att villor och radhus som upplåts med hyresrätt beskattas som
egnahem och att bostadsrätter i flerfamiljshus taxeras som hyresrätter.
Enligt motionen hindrar detta en rättvisare beskattning och på sikt även
möjligheten att befria hyresrätter från fastighetsskatt.
En ny fastighetsskatt skall enligt motion 2003/04:Sk355 (mp) grunda sig
på en fastighets inköpspris i stället för på ett uppskattat marknadsvärde.

Med anledning av de förslag som läggs fram i motionerna vill utskottet
anföra följande.
Det finns naturligtvis anledning att från tid till annan överväga
utformningen av fastighetsskatten, liksom av själva taxeringsförfarandet. Så
har också skett mer eller mindre fortlöpande under åren. Även nu pågår en
översyn av fastighetsskatten som i väsentliga avseenden tar upp frågor
som berörs i de nu aktuella motionerna. Den av regeringen tillsatta och
parlamentariskt sammansatta Egendomsskattekommittén (dir. 2002:87) har
sålunda i uppdrag att se över och utvärdera reglerna om fastighetsskatt
på småhus m.m., förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt. Kommittén har
givits möjlighet att pröva lösningar som kan innebära avsteg från nu
gällande principer för fastighetsbeskattningen. En förutsättning är dock
att de fördelningspolitiska konsekvenserna är acceptabla. Beträffande
åtgärder avseende fastighetsskatten skall även konsekvenserna för
förhållandet mellan olika upplåtelseformer belysas. I sina överväganden skall
kommittén utgå från de analyser och slutsatser gällande underlaget för
fastighetsskatt som tidigare har presenterats av Fastighetstaxeringsutredningen
och av Fastighetsbeskattningskommittén. Samtidigt är Egendomsskattekommittén
oförhindrad att pröva alternativa modeller. Kommittén skall avsluta sitt
uppdrag senast den 31 mars i år.
Bostadsutskottet är mot den nu beskrivna bakgrunden inte berett att ställa
sig bakom förslagen i motionerna. Enligt utskottets mening bör det pågående
utredningsarbetet avvaktas. Motionerna avstyrks sålunda.
Fastighetsbeskattningen vid tomträtt
Reglerna för beskattning av bostadshus som är belägna på fastigheter
upplåtna med tomträtt bör enligt motion 2003/04:Sk233 (kd) i denna del ses
över. Syftet med översynen bör vara att skatten för den mark som upplåts
med tomträtt skall betalas av markägaren och inte som i dag av
tomrättsinnehavaren.
Även i motion 2003/04:Sk405 (fp) föreslås att den mark som upplåts med
tomträtt inte skall belastas med fastighetsskatt för tomträttshavaren.
Vid fastighetsbeskattningen likställs tomträttsinnehav med vanligt ägande.
En konsekvens av detta är att det är tomträttsinnehavaren och inte ägaren
av marken som betalar fastighetsskatt för en fastighet som innehas med
tomträtt. Samtidigt medges tomträttsinnehavaren avdrag för sin tomträttsavgäld
under inkomst av kapital. Vad som i motionerna anförts ger inte
bostadsutskottet anledning att förorda någon ändring i detta avseende. Enligt
utskottets mening skulle en omläggning av skattskyldigheten med största
sannolikhet föranleda krav från markägaren på kompensation inom ramen för
tomträttsavgälden. Motionerna avstyrks sålunda.
Beskattningen av bostadsrätter
En bostadsrättsförening beskattas antingen som ett privatbostadsföretag
(tidigare benämning: äkta bostadsföretag) eller som ett oäkta bostadsföretag.
En bostadsrättsförening som är ett privatbostadsföretag schablonbeskattas.
Är föreningen i stället ett oäkta bostadsföretag beskattas den på samma
sätt som andra ekonomiska föreningar och aktiebolag, dvs. i princip skall
samtliga intäkter och kostnader tas med vid inkomstberäkningen.
Klassificeringen av en bostadsrättsförening avgör även hur medlemmarnas
andel skall beskattas. Det innebär bl.a. att medlemmen i ett oäkta
bostadsföretag beskattas i inkomstslaget kapital för skillnaden mellan
hyresvärdet för disponerad lägenhet och erlagd avgift. Bedömningen av om en
förening är att anse som privatbostadsföretag eller inte görs vid varje
beskattningsårs utgång. Om en förening då bedöms vara ett privatbostadsföretag
antas detta förhållande ha gällt hela beskattningsåret och vice versa.
Huruvida en bostadsrättsförening räknas som privatbostadsföretag eller
inte är, starkt förenklat, avhängigt fördelningen av fastighetens
taxeringsvärde på bostadsrätter och på annan användning.
Förslag som avser beskattningen av bostadsrättsföreningar förs fram i
fyra motioner.
Systemet med schablonbeskattning av bostadsrättsföreningar bör enligt
motionerna 2003/04:Sk300 (m) yrkande 5 samt 2003/04:Bo257 (m) yrkande 15
avskaffas. I den sistnämnda motionens yrkande 16 förordas dessutom att
gränsdragningsreglerna mellan äkta och oäkta bostadsföretag skall ändras.
Enligt motionerna medför dagens regler orimliga konsekvenser. Det kan bl.
a. gälla i de fall en kommun hyr eller innehar bostäder eller lokaler i
en bostadsrättsförening.
I motion 2003/04:Sk388 (fp) föreslås att beskattningen av bostadsrättsföreningar
som hyr ut lokaler för samhällsservice skall ses över. Enligt motionen
bör sådan uthyrning undantas eller bedömas mer förmånligt när frågan om
en förening skall beskattas som äkta eller oäkta bostadsföretag
avgörs.
Beskattningen av bostadsrätter bör enligt motion 2003/04:Bo297 (kd) yrkande
25 bli föremål för en total översyn. Utformningen av dagens regler innebär
bl.a. att skatteneutralitet inte råder mellan olika boendeformer. En av
orsakerna till denna obalans är enligt motionen schablonbeskattningen av
bostadsrättsföreningar.
Det är naturligtvis viktigt att beskattningen av olika upplåtelseformer
inte leder till bristande neutralitet. Samtidigt kan utskottet konstatera
att frågan om vad som är att betrakta som ett neutralt system inte är
helt lätt att besvara. Det utgör naturligtvis inget skäl för att frågorna
inte bör ägnas stor uppmärksamhet. Beskattningen av bostadsrätter och av
bostadsrättsföreningar har också uppmärksammats i en rad sammanhang. Även
nu är vissa av de frågor som aktualiseras i motionerna föremål för
överväganden. Det gäller reglerna om beskattning av äkta respektive oäkta
bostadsföretag som enligt vad utskottet erfarit är föremål för överväganden
i Regeringskansliet.
Utskottet är med hänvisning till det nu anförda inte berett att ställa
sig bakom förslagen i motionerna 2003/04:Sk300 (m) yrkande 5, 2003/04:Bo257
(m) yrkandena 15 och 16, 2003/04:Sk388 (fp) samt 2003/04:Bo297 (kd) yrkande
25. Motionerna avstyrks.
Stockholm den 4 mars 2004
På bostadsutskottets vägnar
Göran Hägglund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Hägglund (kd), Owe
Hellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Nina Lundström (fp), Hans Unander (s), Maria Öberg (s), Margareta
Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Rigmor Stenmark (c), Gunnar Sandberg (s),
Sten Lundström (v), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Leif Jakobsson (s),
Magdalena Andersson (m) och Gunnar Andrén (fp).
Avvikande meningar
1. Fastighetsbeskattningen m.m. (m)
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m) och Magdalena
Andersson (m) anser:
Avskaffande av fastighetsskatten
Det kan inte uttryckas på annat sätt än att fastighetsskatten är orättfärdig,
för att inte säga omoralisk - detta eftersom den tas ut utan hänsyn till
bärkraft. Skatten slår mycket hårt mot människor med låga inkomster som
bor i attraktiva områden där taxeringsvärdena till följd av efterfrågan
skjutit i höjden. Många äldre som "pensionssparat" i sina bostäder tvingas
i dag betala de av skatterna alltmer höjda bostadskostnaderna med magra
pensioner. I många fall leder skatten rent av till att människor tvingas
lämna sina hem.
Beskattningen av boendet är totalt sett alldeles för omfattande.
Fastighetsskatten drabbar alla boendeformer. Av beräkningar som gjorts framgår
att omkring 60 % av produktionskostnaden för en bostad utgörs av skatt
och andra pålagor. Vidare gör kombinationen av konsumtions- och kapitalskatt
att ca 65 % av hyran i en nybyggd lägenhet kan härledas till skatter. Men
det blir också allt dyrare att bo i redan befintliga hyresrätter. Bara
fastighetsskatten kostar de boende i hyreshus minst en månadshyra per år.
För småhusägare varierar fastighetsskatten mycket beroende på var
fastigheten ligger. För den som bor i attraktiva lägen i och kring våra
storstäder eller i våra kustområden beskattas också helt ordinära bostäder
oerhört högt.
Det framstår mot den nu i korthet beskrivna bakgrunden som helt nödvändigt
att i enlighet med förslagen i Moderata samlingspartiets motioner omedelbart
inleda en avveckling av fastighetsskatten. Det innebär att en strategi
för en successiv avveckling av fastighetsskatten måste läggas fast redan
nu. Målet bör därvid vara att så snabbt som möjligt, med hänsyn till den
statsfinansiella utvecklingen, helt och hållet avveckla fastighetsskatten.
För tydlighetens skull bör här göras klart att avsikten inte är att denna
skatt skall ersättas med andra pålagor i form av en schablonintäkt eller
liknande.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motionerna 2003/04:Sk258
(m), 2003/04:Sk272 (m), 2003/04:Sk300 (m) yrkande 1, 2003/04:Sk315 (m)
yrkande 1, 2003/04:Sk339 (m), 2003/04:N341 (m) yrkande 12, 2003/04: Sf406
(m) yrkande 2 i denna del, 2003/04:MJ404 (m) yrkande 15 i denna del samt
2003/04:Bo257 (m) yrkandena 6 och 12, båda yrkandena i denna del. Förslaget
innebär att även övriga motionsyrkanden i allt väsentligt får anses bli
tillgodosedda.
Utformningen av fastighetsskatten
Eftersom fastighetsskatten enligt vår mening snarast skall avvecklas finns
det inte anledning att diskutera skattens utformning. Motionerna avstyrks
sålunda.
Fastighetsbeskattningen vid tomträtt
Förutom att fastighetsskatten bör avvecklas menar vi att även
tomträttsinstitutet
bör avskaffas. De problem som uppmärksammas i motionerna kommer därmed
att få sin lösning. Motionerna avstyrks.
2. Fastighetsbeskattningen m.m. (fp)
Nina Lundström (fp) och Gunnar Andrén (fp) anser:
Avskaffande av fastighetsskatten
De höga skatterna är, vid sidan av en fri marknad som på många punkter
har satts ur spel, det främsta skälet till de höga boendekostnaderna.
Inte minst fastighetsskatten bidrar till detta. För personer med låga
inkomster som bor i attraktiva lägen kring eller i våra storstäder eller
i våra kustområden innebär fastighetsskatten en orimlig ekonomisk belastning.
Många klarar inte heller av detta utan tvingas av ekonomiska skäl flytta
från sina hem. Det är naturligtvis helt orimligt att personer med låga
eller måttliga inkomster skall drabbas på detta sätt. Åtgärder måste därför
till för att sänka skattetrycket på boendet.
Vi vill från Folkpartiet liberalernas sida inleda ett arbete för att skapa
bättre och stabilare spelregler för boende och byggande. Det innebär bl.
a. att vi som ett första steg vill ta bort de mer eller mindre tillfälliga
investeringsbidrag som i dag finns och i stället sänka fastighetsskatten.
På något längre sikt skall sedan fastighetsskatten tas bort i sin helhet.
En av de påtagliga fördelarna med en avveckling är att vi ger långsiktigt
hållbara förutsättningar för byggandet. Samtidigt underlättar vi för dem
som i dag pressas av en hög fastighetsskatt att kunna bo till rimliga
kostnader. En sådan reform kommer alla boende oavsett upplåtelseform till
godo. Förutom att en avveckling av fastighetsskatten innebär att bördan
för dem som bor i eget hus lättar innebär den naturligtvis sänkta
boendekostnader också för dem som bor i hyres- eller bostadsrätt. Den som i
dag bor med hyresrätt kan räkna med att åtminstone en månadshyra om året
går till att betala fastighetsskatt.
Sammanfattningsvis bör sålunda en successiv avveckling av fastighetsskatten
omedelbart inledas i enlighet med förslaget i Folkpartiets partimotion
2003/04:Bo253 yrkande 16. Vårt ställningstagande innebär att även övriga
motionsyrkanden i allt väsentligt får anses bli tillgodosedda.
Utformningen av fastighetsskatten
I en situation där fastighetsskatten enligt vår mening snarast skall
avvecklas finns det inte anledning att diskutera skattens utformning.
Motionerna avstyrks sålunda.
Fastighetsbeskattningen vid tomträtt
I och med att fastighetsskatten avvecklas i enlighet med vårt förslag
kommer även de problem rörande beskattningen av tomträtter som uppmärksammas
i motionerna att lösas. Motionerna avstyrks.
3. Fastighetsbeskattningen m.m. (kd)
Göran Hägglund (kd) anser:
Avskaffande av fastighetsskatten
Trots regeringens tal om begränsningsregler och om dämpningsregler ökar
uttaget av fastighetsskatt dramatiskt. Detta enkla faktum är i sig ett
skäl för att den bör avvecklas. Mer väsentligt är dock att fastighetsskatten
inte tar hänsyn till skattebetalningsförmågan. Den beskattar inte verkliga
inkomster, utan själva boendet, och styrs av grannarnas fastighetsförsäljningar.
Konsekvensen blir att människor tvingas att flytta från sina hem av
skatteskäl.

Enligt min och Kristdemokraternas övertygelse måste alla skatter vara
begripliga och upplevas som rättvisa så att de ges moralisk och politisk
legitimitet. Alla skatter måste kunna prövas utifrån grundläggande värden.
Min uppfattning är att fastighetsskatten genom sin konstruktion kommer
i konflikt med såväl äganderätten som den social- och skatterättsliga
principen om skatt efter bärkraft. Den statliga fastighetsskatten kan
inte heller motiveras utifrån intresseprincipen, eftersom det inte finns
någon som helst koppling mellan å ena sidan den skatt man tvingas betala
och å andra sidan någon form av förmån eller nyttighet man uppbär som
fastighetsägare.
Samtidigt med att den statliga fastighetsskatten avskaffas bör kommunerna
ges rätt att ta ut en avgift för de kostnader som är direkt kopplade till
de fastigheter som finns i kommunen. Härigenom skapas ett direkt samband
mellan den avgift som en fastighetsägare betalar och de tjänster som
kommunen tillhandahåller. Den viktiga s.k. intresseprincipen kan därmed
upprätthållas.
Den kommunala fastighetsavgift som jag förordar bör inte kunna utgå med
obegränsade belopp utan maximeras till 2 600 kr per år för småhus och för
flerbostadshus till 800 kr per år och lägenhet. Sammantaget innebär en
sådan reform att beskattningen (avgiftsuttaget) av boendet minskar med 7,
5 miljarder kronor 2004. Den skulle därmed ha mycket stor betydelse inte
bara för boendekostnaderna utan också för de långsiktiga ekonomiska
förutsättningarna för nybyggande.
Sammanfattningsvis föreslår jag att fastighetsskatten omedelbart skall
avvecklas i enlighet med förslagen i de kristdemokratiska motionerna
2003/04:Sk459 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Bo226 yrkande 6 samt 2003/04:
Bo297 yrkande 11.
Utformningen av fastighetsskatten
I och med att fastighetsskatten enligt min mening snarast skall avvecklas
och ersättas med en kommunal fastighetsavgift finns det inte anledning
att diskutera skattens utformning. Motionerna avstyrks sålunda.
Fastighetsbeskattningen vid tomträtt
Det är min uppfattning att en övergång från statlig fastighetsskatt till
en kommunal fastighetsavgift även kommer att lösa de problem rörande
beskattningen av tomträtter som uppmärksammas i motionerna. Motionerna
avstyrks.
4. Utformningen av fastighetsskatten (v)
Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser:
Utformningen av fastighetsskatten spelar en viktig roll när det gäller
möjligheterna att klara de mål för bostadsproduktionen som riksdagen enligt
vår mening bör sätta upp. I dag baseras fastighetsbeskattningen och
taxeringsförfarandet på vilken hustyp som skall beskattas. När det är fråga
om bostadsfastigheter kan man något förenklat säga att skattereglerna
skiljer mellan enfamiljshus och flerfamiljshus. En följd av detta
betraktelsesätt är att villor och radhus som upplåts med hyresrätt beskattas
som egnahem. Av samma skäl kommer bostadsrätter i flerfamiljshus att
taxeras som hyresrätter - detta trots att marknadsvärdet sammantaget på de
enskilda bostadsrätterna vida överskrider taxeringsvärdet.
Dagens regler motverkar enligt vår mening en rättvisare fastighetsbeskattning
genom att de inte ger utrymme för att skapa specifika regler för varje
enskild boendeform. De hindrar också möjligheten att på sikt befria
hyresrätten från fastighetsskatt - en reform som vi från Vänsterpartiet
anser vara helt nödvändig.
För att komma till rätta med de nu beskrivna problemen och för att skapa
förutsättningar för en rättvis fastighetsbeskattning bör beskattningen
reformeras så att det är boendeformen/upplåtelseformen som ligger till
grund för skatteuttaget. Den övergång från hustyp till boendeform som vi
nu förordar bör vara i bruk senast år 2007 i enlighet med förslaget i
motion 2003/04:Bo235 (v) yrkande 7.
5. Utformningen av fastighetsskatten (c)
Rigmor Stenmark (c) anser:
Fastighetsskattens utformning leder till oacceptabla konsekvenser när
människor tvingas flytta från sina hem. För att åtgärda detta och göra
fastighetsskatten mindre betungande och mer rättvis måste enligt min och
Centerpartiets mening en rad åtgärder vidtas. Det gäller allt från sänkta
skattesatser till förändringar i taxeringsförfarandet.
Uttaget av fastighetsskatt är enligt min mening alltför högt. En slutsats
av detta är naturligtvis att skatten måste sänkas totalt sett. Det kan
bara ske genom att skattesatsen sänks. Uttagsprocenten för fastighetsskatt
på småhus måste därför sänkas till 0,9 % år 2005 och till 0,75 % från år
2006. En sådan reform motverkar mycket av orättvisorna i dagens system,
och människor kommer inte längre att tvingas från sina hem på grund av
höga förmögenhets- och fastighetsskatter. För att finansiera en sänkning
av fastighetsskatten bör reavinstbeskattningen vid försäljning av fastigheter
höjas från dagens 20 % till 30 %. Principen bakom detta är att minska
skatten under den tid fastigheten ägs och i stället ta ut en något högre
skatt när den görs likvid, dvs. när den säljs.
Även om en sänkning av skattesatsen leder till att de värsta orättvisorna
i systemet rättas till är detta inte tillräckligt. Ett problem som fordrar
kompletterande åtgärder är den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva
områden när själva tomtmarken får höga taxeringsvärden och därmed driver
upp det totala taxeringsvärdet. För att motverka denna effekt bör ett tak
för tomtvärdet på 300 000 kr införas.
I anslutning till de nu föreslagna åtgärderna bör även taxeringsförfarandet
ses över. För att inte orimligt höga köpeskillingar skall slå igenom i
form av höga taxeringsvärden bör marknadsvärdena beräknas med hjälp av
ett medianvärde där de högsta och de lägsta köpeskillingarna inte ingår.
För att inte tillfälliga och kraftiga prisförändringar på bostadsmarknaden
som helhet skall slå igenom på taxeringsvärdena, bör dessutom basen för
de taxeringar som görs vart tredje år vara ett medianvärde av de förvärv
som skett under den föregående treårsperioden.
Extremt höga priser på fritidshus vid kusterna har dramatiskt drivit upp
taxeringsvärdena för de permanentboende i området. Med det nuvarande
taxeringssystemet missgynnas den bofasta befolkningen. Taxeringen av
fastigheter för fastboende och fritidsboende bör därför skiljas åt. Dessutom
bör antalet värdeområden minskas. Därutöver bör lokala taxeringsnämnder
återinföras för att garantera lokalkännedom när skattemyndigheten skall
pröva inkomna besvär i samband med fastighetstaxeringen.
Vad jag nu anfört med anslutning till motion 2003/04:Bo263 (c) yrkande 32
bör riksdagen tillkännage för regeringen. Därmed är även förslaget i motion
2003/04:Sk366 (c) tillgodosett. Övriga motioner avstyrks.
6. Beskattningen av bostadsrätter (m)
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m) och Magdalena
Andersson (m) anser:
Schablonbeskattningen av bostadsrättsföreningar innebär en enligt vår
meningen helt oacceptabel dubbelbeskattning av bostadsrättsboendet, varför
denna beskattning snarast måste avvecklas.
Även sedan schablonbeskattningen avvecklats utgör dock dagens system för
gränsdragning mellan äkta och oäkta bostadsföretag ett problem. En förening
kan t.ex. gå från att vara ett äkta bostadsföretag till att i skattehänseende
betraktas som oäkta från ett år till ett annat, för att året därefter på
nytt klassas som äkta - detta trots att det enda som inträffat är att
hyresintäkterna ökat eller minskat något. Det säger sig självt att detta
skapar en helt oacceptabel situation för bostadsrättsföreningen och dess
medlemmar.
Även sett i ett bredare samhällsperspektiv orsakar reglerna ofta problem.
Många kommuner disponerar lokaler för omsorgsboende, barnstugor och
liknande verksamheter i hyres- eller bostadsrättsform hos
bostadsrättsföreningar.
Dessa lokaler har ofta tillkommit som en följd av kommunens bestämmelser
för nyproduktion. En kommun har dessutom rätt att köpa en bostadsrätt och
att bli medlem i föreningen utan att denna har en möjlighet att säga nej.
Förhållanden av denna natur bör självfallet inte ligga föreningen till
last i skattehänseende genom att en bostadsrättsförening som innehåller
sådana lokaler kommer att klassas som ett oäkta bostadsföretag.
Vad vi nu med anslutning till förslagen i motionerna 2003/04:Bo257 (m)
yrkandena 15 och 16 samt 2003/04:Sk300 (m) yrkande 5 anfört om att dels
avveckla schablonbeskattningen av bostadsrättsföreningar, dels ändra
reglerna för äkta respektive oäkta bostadsföretag bör riksdagen som sin
mening tillkännage för regeringen.
7. Beskattningen av bostadsrätter (kd)
Göran Hägglund (kd) anser:
Som skattesystemet i dag ser ut måste bostadsrätten betraktas som en
skattemässig hybrid mellan hyresrätt och småhus. Det är uppenbart att detta
förhållande är ägnat att skapa en rad problem. Förutom den osäkerhet detta
leder till för de enskilda bostadsrättshavarna har skattereglerna rubbat
den eftersträvansvärda skatteneutraliteten mellan bostadsrätten och övriga
upplåtelseformer. Det är naturligtvis inte rimligt. Alla upplåtelseformer
måste ges en skattemässigt neutral behandling. För att komma till rätta
med dagens obalanser måste därför en grundläggande översyn av beskattningen
av bostadsrätter komma till stånd. Trots att såväl den tidigare
Fastighetsskattekommittén som riksdagens skatteutskott uppmärksammat problemen
har inte regeringen vidtagit några som helst åtgärder.
Ett betydande problem är dubbelbeskattningen, dvs. att bostadsrättsföreningarna
utöver fastighetsskatt också betalar schablonmässig inkomstskatt som
motsvarar 3 % av fastighetens taxeringsvärde. Denna dubbelbeskattning har
blivit alltmer kännbar i takt med stigande taxeringsvärden. För många
föreningar är inkomstskatten högre än fastighetsskatten. Dubbelbeskattningen
av bostadsrätter måste därför tas bort. Samtidigt måste en total översyn
av hela bostadsrättsbeskattningen komma till stånd i enlighet med förslaget
i motion 2003/04:Bo297 (kd) yrkande 25.</pre>