Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostadsrätter (prop. 2003/04:19och 2002/03:99 delvis)

Sammanfattning
Utskottet tillstyrker med en mindre justering av lagteknisk karaktär
regeringens förslag i proposition 2003/04:19 Vissa skattefrågor rörande
fastigheter och bostadsrätter.
Förslaget om att införa en dämpningsregel för uttag av fastighetsskatt
innebär att en höjning av taxeringsvärdet inte omedelbart skall slå igenom
på uttaget av fastighetsskatt. Höjningen skall i stället fördelas lika
mellan de år som återstår fram till nästa allmänna eller förenklade
fastighetstaxering. Bestämmelserna skall gälla såväl vid allmän och förenklad
fastighetstaxering som vid särskild fastighetstaxering. Både småhus
(permanentbostäder och fritidsbostäder), bostadshyreshus och bostadshus med
tillhörande tomtmark på lantbruksenhet omfattas av dämpningsregeln.
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 31 december 2003.
Förslaget som rör skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer
innebär att en ägare till ett småhus, som används som permanentbostad av
ägaren, kan få skattereduktion för utgifter för installation av
biobränsleeldade uppvärmningssystem i ett nyproducerat småhus och för
installation
av energieffektiva fönster i ett befintligt småhus. Skattereduktionen kan
medges med högst 10 000 kr för installation av energieffektiva fönster
och med högst 15 000 kr för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem
för tiden 1 januari 2004-31 december 2006.
Därutöver innehåller propositionen ett förslag som rör uppskov med
beskattning av kapitalvinst vid bostadsbyte. Förslaget innebär att också en
nybyggd bostadsrättslägenhet i ett s.k. oäkta bostadsföretag skall kunna
vara ersättningsbostad. Uppskov med beskattningen skall således även kunna
gälla den som flyttar till en sådan nyproducerad lägenhet. De nya reglerna
föreslås tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
De motioner som har väckts i ärendet avstyrks.
Vid betänkandet har fogats fem reservationer och fyra särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      En dämpningsregel för fastighetsskatten
Riksdagen godtar regeringens förslag till en dämpningsregel för
fastighetsskatten. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:19 i denna
del och avslår motionerna 2003/04:Sk13 yrkande 1, 2003/04:Sk15 yrkande 1,
2003/04:Sk17 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk19 yrkande 1 och 2003/04:Sk20.

2.      Skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder
Riksdagen godtar regeringens förslag om att stimulans för att vidta
miljöförbättrande åtgärder skall ges i form av en skattereduktion. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2003/04:19 i denna del och avslår motionerna
2003/04:Sk15 yrkande 4, 2003/04:Sk17 yrkande 3 och 2003/04:Sk19 yrkande
4.
Reservation 1 (fp, kd, c)

3.      Installationer som skall berättiga till skattereduktion
Riksdagen godtar regeringens förslag om vilka installationer som skall
berättiga till skattereduktion. Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:19 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Sk14, 2003/04:Sk15
yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sk16, 2003/04:Sk18 i denna del och 2003/04:Sk19
yrkande 2.
Reservation 2 (fp, kd)
Reservation 3 (m)
Reservation 4 (c)

4.      Skattereduktionens storlek
Riksdagen godtar regeringens förslag om beloppsgränser. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:19 i denna del och avslår motion 2003/04:Sk19
yrkande 3.

5.      Utvidgade möjligheter till uppskovsavdrag vid bostadsbyte
Riksdagen godtar regeringens förslag om utvidgade möjligheter till
uppskovsavdrag och ändrad tidpunkt för bosättningskravet. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:19 i denna del.

6.      Äkta och oäkta bostadsföretag
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk13 yrkande 2.
Reservation 5 (m, fp, kd, c)

7.      Beloppsgräns vid beskattning av samfälligheter
Riksdagen godtar regeringens förslag om höjd beloppsgräns vid beskattning
av samfälligheter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:19 i
denna del.

8.      Lagförslagen
Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt,2. lag om skattereduktion för vissa
miljöförbättrande installationer i småhus med den ändringen att 17 § får
den lydelse som framgår av bilaga 3,3. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och5. lag
om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:99 i denna del, bifaller
delvis proposition 2003/04:19 i denna del och avslår motion 2003/04:Sk18
i denna del.
Reservation 6 (m) - villkorad
Stockholm den 2 december 2003
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna
Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per Landgren
(kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart
Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp), Inger Nordlander (s), Stefan Hagfeldt
(m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson
(s), Anders Larsson (c) och Britta Rådström (s).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I ärendet behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:19 Vissa
skattefrågor rörande fastigheter och bostadsrätter. Förslagen i propositionen
innebär dels införande av en dämpningsregel vid fastighetsbeskattningen,
dels införande av en skattereduktion för vissa miljöförbättrande
installationer i småhus, dels utökade möjligheter att få uppskov med
beskattningen
av kapitalvinst vid byte av bostad. Förslagen har aviserats i
budgetpropositionen
för 2004, där budgetförsvagningen till följd av den ändrade dämpningsregeln
beräknades till 0,28 miljarder kronor för år 2004. När det gäller den
tidsbegränsade skattereduktionen för vissa miljöinvesteringar har den
finansiella ramen redan tidigare beräknats till 50 miljoner kronor för
2004. De ändrade reglerna för uppskovsavdrag beräknades ha endast försumbara
budgeteffekter. Riksdagen har genom sitt beslut om budgeten för år 2004
den 19 november 2003 fastställt dessa inkomstberäkningar.
Utskottet behandlar också ett förslag i proposition 2002/03:99 Det nya
Skatteverket som rör ändrad lydelse av 11 kap. 9 § skattebetalningslagen
(1997:483). Denna proposition har utskottet i allt väsentligt behandlat
i betänkande 2003/04:SkU2, men av samordningsskäl har behandlingen av den
nämnda paragrafen skjutits upp för att tas upp i detta ärende.
En sammanställning av regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen
i de motioner som väckts i ärendet återfinns i bilaga 1. Regeringens
lagförslag framgår av bilaga 2. Utskottets förslag till korrigering av
regeringens lagförslag framgår av bilaga 3.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller ett förslag till en regel för att dämpa uttaget
av fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden (dämpningsregel). Den föreslagna
regeln tar inte sikte på taxeringsvärdena som sådana utan på underlaget
för uttag av fastighetsskatt. Förslaget innebär att om taxeringsvärdet på
en småhusenhet, en hyreshusenhet (bostadsdelen) eller ett småhus med
tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet höjs vid en fastighetstaxering,
skall höjningen inte omedelbart slå igenom på uttaget av fastighetsskatt.
I stället skall höjningen fördelas lika mellan de år som återstår fram
till nästa fastighetstaxering. Bestämmelserna skall gälla vid såväl allmän
och förenklad fastighetstaxering som vid särskild fastighetstaxering. Om
en särskild fastighetstaxering lett till att en taxeringsenhet eller en
del av en taxeringsenhet fått ett lägre värde, skall underlaget för
fastighetsskatt för vart och ett av åren fram till nästa allmänna eller
förenklade fastighetstaxering beräknas på grundval av det nya värdet, om
inte underlaget med tillämpning av dämpningsregeln är lägre. Bestämmelserna
föreslås träda i kraft den 31 december 2003 och tillämpas första gången
för småhusenheter vid 2004 års taxering, för hyreshusenheter vid 2005 års
taxering och för lantbruksenheter vid 2006 års taxering.
Propositionen innehåller vidare ett förslag till en lag om skattereduktion
för vissa miljöförbättrande installationer i småhus. Förslaget innebär
att skattereduktion skall kunna ges med ett belopp som motsvarar en viss
del av den utgift som en fastighetsägare har vid installation av
energieffektiva fönster i ett befintligt småhus eller ett biobränsleeldat
uppvärmningssystem i ett nyproducerat småhus. En förutsättning är att
småhuset används som permanentbostad av ägaren till huset. Vid installation
av energieffektiva fönster skall skattereduktion även kunna ges till
privatbostadsföretag som äger småhus. En förutsättning är då att medlemmen
eller delägaren i privatbostadsföretaget är permanent bosatt i småhuset.
Skattereduktion får enligt förslaget göras med 30 % av den del av det
reduktionsberättigade underlaget som överstiger 10 000 kr. Vid installation
av energieffektiva fönster skall skattereduktion kunna ges med maximalt
10 000 kr och vid installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem med
maximalt 15 000 kr. Beslut skall fattas av Skatteverket efter ansökan.
Lagstiftningen är tidsbegränsad och föreslås gälla för installationer som
påbörjas tidigast den 1 januari 2004 och avslutas senast den 31 december
2006. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.
I propositionen föreslås också att möjligheterna att få uppskov med
beskattningen av kapitalvinsten vid byte av bostad utökas. Förslaget innebär
att också en nybyggd bostadsrättslägenhet i ett s.k. oäkta bostadsföretag
skall kunna vara ersättningsbostad. Vidare föreslås att tidpunkten för
bosättningskravet m.m. i uppskovsreglerna anpassas till den senaste
tidpunkten för att lämna självdeklaration som är den 2 maj. De nya reglerna
föreslås få retroaktiv verkan och tillämpas första gången vid 2004 års
taxering.
I propositionen föreslås slutligen en höjning av den beloppsgräns som i
dag gäller för att en fastighetsägare skall beskattas för en inkomst som
hänför sig till en samfällighet som hans fastighet har del i. Gränsen
föreslås höjas från 300 kr till 600 kr. De nya gränserna skall gälla fr.
o.m. den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.

Utskottets överväganden
En dämpningsregel för fastighetsskatten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag om att införa en dämpningsregel för
fastighetsskatten och avslår motionsyrkanden om avslag på propositionen
i denna del samt yrkanden om ändringar i regelsystemet för fastighetstaxeringen
och avveckling m.m. av fastighetsskatten.
Jämför särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c)
Bakgrund
Riksdagen beslutade i december 2001 att omräkningsförfarandet vid
fastighetstaxeringen skulle upphöra fr.o.m. 2003 års fastighetstaxering.
Omräkningsförfarandet innebar i princip att taxeringsvärdena justerades
varje år med hänsyn till prisutvecklingen på fastigheter i den aktuella
regionen. I stället infördes ett system för småhus-, hyreshus- och
lantbruksenheter som innebär att förenklade fastighetstaxeringar skall ske
under perioden mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Detta
innebär att antingen en förenklad eller en allmän fastighetstaxering äger
rum vart tredje år för respektive typ av taxeringsenhet (prop. 2001/02:43,
bet. 2001/02:SkU11, rskr. 121).
I budgetpropositionen för 2002 aviserade regeringen att den avsåg att
lägga fram ett förslag om en s.k. dämpningsregel för fastighetsskatten.
Regeringen gjorde bedömningen att om fastighetspriserna ökar under en
längre tid skulle de nya fastighetstaxeringsreglerna kunna leda till
kraftiga språngvisa höjningar av taxeringsvärdet och därmed uttaget av
fastighetsskatt. För att undvika sådana konsekvenser ansåg regeringen att
regler borde införas som innebar att höjda taxeringsvärden endast stegvis
tillåts slå igenom på fastighetsskatteuttaget.
Den av regeringen tillsatta Egendomsskattekommittén har i sitt delbetänkande,
SOU 2003:3, lagt fram ett förslag till en dämpningsregel för fastighetsskatten
med innebörden att endast en tredjedel av en höjning av taxeringsvärdet
skall slå igenom under taxeringsåret och lika mycket under vart och ett
av de två därpå följande åren. Övervägande del av remissinstanserna har
tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot förslaget.
I budgetpropositionen för år 2004 vidhöll regeringen bedömningen att en
dämpningsregel för fastighetsskatten bör införas och kunna tillämpas första
gången vid 2004 års taxering. Varken skatteutskottet eller finansutskottet
fann anledning att göra någon invändning mot regeringens bedömning och
avstyrkte motioner om avveckling m.m. av fastighetsskatten (bet. 2003/04:SkU1y,
2003/04:FiU1). I sitt beslut om budgeten för år 2004 den 19 november
2003 följde riksdagen skatteutskottets och finansutskottets förslag
beträffande denna fråga.
Propositionen
Den i propositionen föreslagna regeln för att dämpa uttaget av fastighetsskatt
vid höjda taxeringsvärden tar inte sikte på taxeringsvärdena som sådana
utan på underlaget för uttag av fastighetsskatt. Syftet är att motverka
kraftiga höjningar av skatteuttaget mellan beskattningstillfällena.
Bestämmelserna bör gälla för alla taxeringsenheter som är inrättade för
bostäder oavsett om de används för permanent boende eller ej. Fastigheter
i utlandet undantas dock på grund av att beskattningen är knuten till
fastighetens marknadsvärde och inte till taxeringsvärdet.
Dämpningsregelns utformning innebär att om taxeringsvärdet på en småhusenhet,
en hyreshusenhet (bostadsdelen) eller ett småhus med tillhörande tomtmark
på en lantbruksenhet höjs vid en fastighetstaxering, skall höjningen inte
omedelbart slå igenom på uttaget av fastighetsskatt. I stället skall
höjningen fördelas lika mellan de år som återstår av den löpande
taxeringsperioden. (Med löpande taxeringsperiod avses enligt 1 kap. 3 § tredje
stycket fastighetstaxeringslagen, FTL, tiden från ingången av det taxeringsår
då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker av en taxeringsenhet
till ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering
av taxeringsenheten sker nästa gång.)
Dämpningsregeln skall tillämpas när taxeringsvärdet har höjts vid såväl
allmänna och förenklade som särskilda fastighetstaxeringar.
Om en särskild fastighetstaxering lett till att en taxeringsenhet eller
en del av en taxeringsenhet fått ett lägre värde, skall underlaget för
fastighetsskatten för vart och ett av åren fram till nästa allmänna eller
förenklade fastighetstaxering beräknas på grundval av det nya värdet, om
inte det dämpade värdet som gäller under beskattningsåret är lägre.
Dämpningsregeln skall inte tillämpas när ett taxeringsvärde har fastställts
i samband med att en ny taxeringsenhet har bildats eller en taxeringsenhets
typ har ändrats.
Dämpningsregeln bör anpassas till reglerna om reduceringsbelopp vid om-
eller tillbyggnad. Regeringen föreslår att reduceringsbeloppet i likhet
med vad som gäller i dag (3 a § i lagen om statlig fastighetsskatt) skall
räknas av från det gällande taxeringsvärdet. Om däremot en tillämpning av
dämpningsregeln skulle leda till att underlaget för fastighetsskatten
blir lägre än vad som följer av reduceringsmetoden, skall skatten i stället
beräknas med tillämpning av dämpningsregeln.
Dämpningsregeln är konstruerad så att den skall beaktas automatiskt av
skattemyndigheten i samband med inkomsttaxeringen. Fastighetsägaren behöver
därför inte själv ansöka om nedsättning av underlaget för fastighetsskatt.
Tillämpningen av de nya bestämmelserna kan bli föremål både för omprövning
av skattemyndigheten och för överklagande till allmän förvaltningsdomstol.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 31 december 2003 och tillämpas
första gången för småhusenheter vid 2004 års inkomsttaxering, för
hyreshusenheter vid 2005 års taxering och för lantbruksenheter vid 2006 års
taxering.
Motionerna
I motion Sk19 yrkande 1 av Roger Tiefensee m.fl. (c) och Sk17 yrkande 2
av Kerstin Lundgren (c) yrkas om avslag på regeringens förslag. Motionärerna
anser att regeringens förslag till dämpningsregel inte är någon lösning
på problemet med de orimligt höga boendeskatterna. Motionärerna bakom
motion Sk19 förordar i stället en grundlig reformering av
fastighetstaxeringssystemet.
För att få mer rättvisa taxeringsvärden bör marknadsvärdena beräknas med
hjälp av ett medianvärde, där köpeskillingar i den undre och övre kvartilen
regelmässigt räknas bort. Då kommer inte orimligt höga köpeskillingar att
påverka omräkningen av taxeringvärdet på övriga fastigheter i värdeområdet,
vilket är fallet med dagens system. För att inte heller tillfälliga och
kraftiga prisförändringar på bostadsmarknaden som helhet ska slå igenom
på taxeringsvärdena bör basen för de taxeringar som görs vart tredje år
vara ett medianvärde av de förvärv som skett under den föregående
treårsperioden. Om en stor del av referensförvärven är fritidsfastigheter bör
taxeringen för dessa ske separat, så att högt upptrissade priser på
fritidshus inte slår igenom på de fastboendes taxeringsvärden. Dessutom bör
ett tak på tomtvärdet på 300 000 kr införas för att undvika den spiraleffekt
som uppkommer i attraktiva områden när själva tomtmaken får höga
taxeringsvärden.
I motion Sk17 yrkande 1 av Kerstin Lundgren (c) begärs att fastighetsskatten
successivt reduceras för att slutligen avskaffas helt och att de
taxeringsvärden som gällde för år 2000 skall tillämpas i avvaktan på ett
långsiktigt beslut.
I motion Sk13 yrkande 1 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås ett
planmässigt avskaffande av fastighetsskatten. Motionärerna anser att
fastighetsskatten på småhus, fritidshus och flerfamiljshus skall sänkas med
0,2 procentenheter 2004 och med ytterligare 0,1 procentenhet vart och ett
av de följande två åren. Vidare yrkas att ett tak för fastighetsskatteuttaget
för småhus och fritidshus skall införas. Taket beräknas som summan av 80
kr per kvadratmeter värdeyta för hus och 2 kr per kvadratmeter tomtyta,
dock maximalt 5 000 kr i skatt för tomten. Enligt motionärerna innebär
deras förslag att det inte behövs någon särskild dämpningsregel för
fastighetsskatten.
I motion Sk15 yrkande 1 av Anna Grönlund m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande
om en sänkning och ett successivt avskaffande av fastighetsskatten. En
sådan åtgärd kommer alla fastighetsägare till godo och är en bättre åtgärd
än att begränsa fastighetsskatteuttaget för vissa genom olika begränsnings-
och dämpningsregler.
I motion Sk20 av Per Landgren m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om
att den statliga fastighetsskatten skall slopas helt fr.o.m. den 1 januari
2004 och att den ersätts med en kommunal fastighetsavgift som tas ut i
relation till kommunal service kopplad till fastigheten och inte på basis
av marknadsvärdet. Kapitalvinstskatten vid försäljning av privatbostadsfastighet
och bostadsrätt bör höjas till den generella nivån 30 %.
Utskottets ställningstagande
Det nya fastighetstaxeringssystemet med treåriga omtaxeringsperioder för
småhus, hyreshus- och lantbruksenheter kan ge upphov till kraftiga språngvisa
höjningar av taxeringsvärdena och därmed uttaget av fastighetsskatt om
fastighetspriserna ökar under en längre tid. Som regeringen anför finns
det därför skäl att införa kompletterande regler som innebär att höjda
taxeringsvärden endast stegvis tillåts slå igenom på uttaget av fastighetsskatt.
Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag om att införa en
dämpningsregel för att motverka stora höjningar av skatteuttaget vid
beskattningstillfällena. Utskottet har inte något att invända mot den
föreslagna utformningen av dämpningsregeln som innebär att endast en
tredjedel av en höjning av taxeringsvärdet skall slå igenom under taxeringsåret
och lika mycket under vart och ett av de två därpå följande åren. Inte
heller mot regeringens förslag i övrigt har utskottet funnit någon anledning
till erinran. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna
del och avstyrker yrkandena om avslag på förslaget i motionerna Sk19
yrkande 1 delvis och Sk17 yrkande 2.
Motionsyrkanden om att fastighetsskatten skall ersättas med andra
beskattnings- eller avgiftsformer eller helt eller delvis skall avskaffas
liksom yrkanden om ändringar i regelsystemet för fastighetstaxering har
nyligen avslagits av riksdagen (bet. 2003/04:FiU1) Utskottet finner inte
anledning att göra någon annan bedömning på grund av nu aktuella motioner
med liknande innehåll. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk13
yrkande 1, Sk15 yrkande 1, Sk17 yrkande 1, Sk19 yrkande 1 delvis och Sk20.

Skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag om att stimulans för att vidta vissa
miljöförbättrande åtgärder skall ges i form av en skattereduktion och
avslår motionsyrkanden om att sådana åtgärder inte skall påverka underlaget
för fastighetsskatt.
Jämför reservation 1 (fp, kd, c)
Bakgrund
Frågan om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer
väcktes i motion 2002/03:Fi230 och behandlades i anslutning till riksdagens
behandling av budgetpropositionen för 2003. I motionen angavs att en
skattereduktion med det s.k. ROT-avdraget som förebild borde införas för
att stimulera miljöförbättrande installationer. Finansutskottet tillstyrkte
förslaget (bet. 2002/03:FiU1) och riksdagen beslöt sedan att bifalla
utskottets förslag (rskr. 2002/03:24). Rätten till skattereduktion skulle
enligt motionen kopplas till olika typer av installationer med betydelse
för miljön. Avgränsningen av de installationer som skulle omfattas borde
ske med beaktande av miljönytta och energieffektivisering samt med syftet
att kapa effekttoppar vid elförbrukning. Skattereduktionen borde utformas
på ett kostnadseffektivt sätt och i princip ej ges för installationer som
ändå skulle ha genomförts, t.ex. för isolerglasfönster vid nybyggnation.
Lagstiftningen skulle vara tidsbegränsad och gälla under inkomsttaxeringarna
2004-2006. Riksdagen avsatte en finansiell ram om 50 miljoner kronor per
år.
Propositionen
Regeringen föreslår att stimulans för att vidta vissa miljöförbättrande
installationer i småhus skall ges i form av en skattereduktion som skall
avräknas mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt.

Att administrera och pröva ärenden om skattereduktion bör ankomma på
Skatteverket.
Den skattskyldiges rätt att vid en framtida försäljning dra av utgifter
som legat till grund för skattereduktionen skall inte påverkas av de nya
reglerna.
De föreslagna åtgärdernas betydelse för miljön bör kunna uppmärksammas
vid en utvärdering av de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen.
Motionerna
Motionärerna bakom motion Sk15 av Anna Grönlund m.fl. (fp) framhåller att
de miljöförbättrande åtgärder som regeringens förslag syftar till att
stimulera kommer att leda till höjda taxeringsvärden och därigenom höjd
fastighetsskatt. För att inte syftet med förslaget skall motverkas på
detta sätt och för att verkligen stimulera olika energibesparande åtgärder
i bostäder bör regeringen återkomma med förslag som innebär att
miljöförbättrande åtgärder inte skall få påverka underlaget för
fastighetsskatten
(yrkande 4).
I motion Sk19 yrkande 4 av Roger Tiefensee m.fl. (c) förordas en ändring
av skattesystemet så att investeringar i miljöförbättrande åtgärder inte
leder till höjd fastighetsskatt.
I motion Sk17 yrkande 3 av Kerstin Lundgren (c) begärs att regeringen
skyndsamt lägger fram ett förslag som innebär att en fastighets taxeringsvärde
inte skall öka till följd av investeringar som leder till en minskad
miljöbelastning för samhället.
Utskottets ställningstagande
I riksdagens ovan nämnda beslut angavs att stimulans för att vidta
miljöförbättrande installationer i småhus skulle ske i form av en
skattereduktion.
Regeringen har nu lagt fram ett sådant förslag och utskottet anser att
det inte finns skäl att frångå detta utan tillstyrker propositionen i
denna del.
Om miljöförbättrande installationer leder till ett högre marknadsvärde
för den aktuella fastigheten kommer också taxeringsvärdet och därmed
underlaget för fastighetsskatt att påverkas. Detta är en följd av att
taxeringsvärdet skall återspegla fastighetens marknadsvärde. Utskottet är
inte berett att tillmötesgå motionärernas förslag om ett avsteg från denna
princip. Av det sagda följer att utskottet avstyrker motionerna.
Installationer som skall berättiga till skattereduktion
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag om vilka miljöförbättrande åtgärder
som skall berättiga till skattereduktion och avslår motionsyrkanden om
att ge skattereduktion för fler miljöförbättrande åtgärder i fastigheter
och att skattereduktion för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem
inte enbart skall omfatta småhus i nyproduktion. Riksdagen avslår även
motionsyrkanden om att beakta kulturhistoriska värden hos äldre hus vid
byte till energieffektiva fönster.
Jämför reservationerna 2 (fp, kd), 3 (m) och 4 (c)
Propositionen
Skattereduktion får ges för utgifter för installation av biobränsleeldade
uppvärmningssystem i nyproducerade småhus och installation av energieffektiva
fönster i befintliga småhus, om fönstret har ett s.k. U-värde på högst 1,
2. Ett U-värde beskriver hur mycket värme uttryckt i watt som passerar
genom en kvadratmeter fönster när temperaturskillnaden mellan inne och
ute är en grad.
Småhuset skall används som permanentbostad av ägaren till huset. Vid
installation av energieffektiva fönster skall skattereduktion även kunna
ges till privatbostadsföretag som äger småhus. En förutsättning är då att
medlemmen eller delägaren i privatbostadsföretaget är permanent bosatt i
småhuset.
Med beaktande av den finansiella ram om 50 miljoner kronor som beslutats
av riksdagen anser regeringen att det är viktigt att inte splittra åtgärderna.
Att medge skattereduktion endast för ett fåtal installationer innebär
att reduktionen kan ligga på ett högre belopp, vilket leder till en bättre
stimulans. Valet av åtgärder har därför begränsats.
I propositionen föreslås också att Skatteverket skall fatta beslut om
skattereduktion efter särskild ansökan.
Motionerna
I motion Sk15 av Anna Grönlund m.fl. (fp) begärs att regeringen återkommer
med ett förslag som innebär att skattereduktion även kan ges för åtgärder
som gör befintliga fönster mer energieffektiva (yrkande 2). Dessutom anser
motionärerna att regeringen gjort ett alltför snävt urval när möjligheten
till skattereduktion begränsas till enbart två åtgärder och att regeringen
därför bör lägga fram förslag om ytterligare miljöförbättrande åtgärder
som skall berättiga till någon form av stöd. Som exempel anges automatiska
styr- och regelsystem för värme (yrkande 3).
Roger Tiefensee m.fl. (c) begär i motion Sk19 ett tillkännagivande om att
skattereduktionen för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem
inte enbart bör omfatta småhus i nyproduktion utan riktas mot allt permanent
boende med enskilt ägande, dvs. alla småhus belägna utanför områden där
etablerade fjärrvärmesystem finns eller planeras (yrkande 2).
I motionerna Sk14 av Lilian Virgin (s) och Sk16 av Lennart Kollmats (fp)
framhålls vikten av att beakta kulturhistoriska värden hos äldre hus vid
byte till energieffektiva fönster. I hus byggda före 1970 är det stor
risk att husets karaktär fullständigt förstörs om man sätter in nya
standardfönster. Byte av fönster på äldre hus måste därför ske med arkitektonisk
och antikvarisk kvalitet. Motionärerna pekar på att det i dag går att
reparera och även tilläggsisolera befintliga fönster. Innan åtgärder vidtas
på ett hus som har ett arkitektoniskt eller kulturellt värde knutet till
fönstren bör, anser motionärerna, byggnadsantikvarisk expertis vid respektive
länsmuseum godkänna åtgärden. Om åtgärden godkänns av museet bör skatteavdrag
kunna beviljas för fönsterreparationer även om man når ett högre U-värde
än regeringen föreslagit, t.ex. ett U-värde på 1,8.
I motion Sk18 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren (m) anförs att
regeringens förslag till skattereduktion för installation av energisnåla
fönster i befintliga hus riskerar att minska och delvis förstöra värdet
av vårt kulturarv. Nya klumpiga, men energisnåla, fönster i gamla hus gör
sig sällan bra. Motionärerna yrkar att förslaget skall omarbetas så att
en skattesubvention inte kan komma i fråga för åtgärder som innebär att
det svenska byggnadskulturarvet förstörs.
Utskottets ställningstagande
Den finansiella ram om 50 miljoner kronor som riksdagen beslutat om innebär
att valet av åtgärder som skall berättiga till skattereduktion blir
begränsat. Att medge skattereduktion endast för ett fåtal installationer
innebär också att reduktionen kan ligga på ett högre belopp, vilket leder
till en bättre stimulans. Utskottet, som konstaterar att regeringens
förslag om åtgärder ansluter sig till vad riksdagen angett i sitt
tillkännagivande, har inget att invända mot att skattereduktion skall ges för
utgifter för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem i
nyproducerade permanenthus och installation av energieffektiva fönster i
befintliga permanenthus.
Anledningen till förslaget om att skattereduktion endast skall kunna ges
för installationer av biobränsleeldade uppvärmningssystem i nyproducerade
småhus är att stimulera efterfrågan av alternativa uppvärmningssystem i
nyproduktion och att på sikt få en större flexibilitet hos husfabrikanterna
vad gäller olika system för uppvärmning och varmvatten. Detta är angeläget
också utifrån målet att kapa effekttoppar i elförbrukningen. Eftersom
skattereduktion inte bör ges i de fall åtgärden ändå skulle ha vidtagits
och med beaktande av att det i dag finns en efterfrågan på exempelvis
utbyte av pelletsbrännare i befintliga pannor och installation av
pelletskaminer i befintliga småhus delar utskottet regeringens bedömning att
ytterligare stimulansåtgärder inte är nödvändiga.
Med beaktande av att de föreslagna reglerna om skattereduktion bygger på
att beslut skall kunna fattas på grundval av de uppgifter som lämnas i
ansökan om skattereduktion och att det är Skatteverket som skall pröva
och fatta beslut i ärendena, vilket utskottet inte funnit anledning att
ifrågasätta, ansluter utskottet sig till regeringens uppfattning att
skattereduktion för utgifter för installation av energieffektiva fönster
endast skall kunna ges om fönstret inklusive karm och båge har ett U-värde
på högst 1,2. Reparationer av befintliga fönster bör således enligt
utskottets mening inte kunna berättiga till skattereduktion eftersom det bl.
a. skulle komplicera skattemyndigheternas prövning av ärendena.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och
avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Skattereduktionens storlek
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag om beloppsgränser för skattereduktionen
och avslår motionsyrkandet.
Propositionen
Skattereduktion skall enligt propositionen tillgodoräknas småhusägaren
med 30 % av den del av det reduktionsberättigade underlaget som överstiger
10 000 kr. Vid installation av energieffektiva fönster skall skattereduktion
kunna ges med maximalt 10 000 kr per småhus och vid installation av
biobränsleeldade uppvärmningssystem med maximalt 15 000 kr per småhus om
installationerna påbörjas tidigast den 1 januari 2004 och avslutas senast
den 31 december 2006.
Motionerna
I motion Sk19 av Roger Tiefensee m.fl. (c) föreslås att skattereduktion
bör ges med högst 10 000 kr för installation av energieffektiva fönster
och med högst 25 000 kr för installation av bioeldat uppvärmningssystem.

Utskottets ställningstagande
Med beaktande av den finansiella ram om 50 miljoner kronor som riksdagen
beslutat om anser utskottet att de belopp som skattereduktionen högst kan
uppgå till för de olika åtgärderna ligger på en rimlig nivå. Utskottet
tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker motionen.
Utvidgade möjligheter till uppskovsavdrag vid bostadsbyte m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag om utvidgade möjligheter till uppskov
med beskattningen av kapitalvinst vid bostadsbyten. Riksdagen avslår ett
motionsyrkande om att regeringen skall återkomma med förslag som innebär
att ett bostadsrättsförenings skatterättsliga status inte skall påverkas
om föreningen upplåter en bostadsrättslägenhet eller hyr ut lokaler till
en kommun eller ett landsting.
Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c)
Allmänt
Vid inkomstbeskattning har man sedan länge skilt mellan äkta och oäkta
bostadsföretag. I inkomstskattelagen (IL) används uttrycket privatbostadsföretag
i stället för äkta bostadsföretag. I IL finns inget särskilt uttryck för
en förening eller ett bolag som inte uppfyller villkoren för att vara ett
privatbostadsföretag. Ett sådant bostadsföretag brukar kallas ett oäkta
bostadsföretag.
En bostadsrättsförening beskattas antingen som ett privatbostadsföretag
eller som ett oäkta bostadsföretag. Om bostadsrättsföreningen anses vara
ett privatbostadsföretag kommer den att schablonbeskattas. Föreningen
skall som inkomst av näringsverksamhet ta upp ett belopp som motsvarar
3 % av fastighetens taxeringsvärde. Avdrag medges för ränteutgifter samt
eventuell tomträttsavgäld. Är föreningen i stället ett oäkta bostadsföretag
beskattas den på samma sätt som andra ekonomiska föreningar och aktiebolag,
dvs. i princip skall samtliga intäkter och kostnader tas med vid
inkomstberäkningen. Avdrag görs för driftkostnader, värdeminskning m.m. Därtill
kommer fastighetsskatt. Fastighetsskatten är dock avdragsgill endast för
oäkta bostadsföretag.
Klassificeringen av en bostadsrättsförening avgör även hur medlemmarnas
andel skall beskattas. Bland annat gäller bestämmelserna om uppskovsavdrag
endast för privatbostadsrätt. Den som säljer en andel i ett oäkta
bostadsföretag medges inte uppskovsavdrag eftersom bostaden inte ses som en
privatbostad utan som en nyttjanderätt som tillkommer innehavaren i
egenskap av medlem. Inte heller får den som köper en andel i ett oäkta
bostadsföretag uppskov med kapitalvinsten från försäljningen av sin tidigare
bostad. Under innehavstiden beskattas medlemmen i ett oäkta bostadsföretag
i inkomstslaget kapital för skillnaden mellan hyresvärdet för disponerad
lägenhet och erlagd avgift. Någon beskattning av hyresvärdet sker inte om
bostaden finns i en schablonbeskattad förening, dvs. i ett privatbostadsföretag.

Bedömningen om en förening är att anse som privatbostadsföretag eller
inte görs vid varje beskattningsårs utgång. Om en förening då bedöms vara
ett privatbostadsföretag antas detta förhållande ha gällt hela beskattningsåret
och vice versa.
Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller ett
aktiebolag vars verksamhet till klart övervägande del består i att åt
sina medlemmar tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen
eller bolaget (2 kap. 17 § IL). För att företaget skall räknas som
privatbostadsföretag har RSV i rekommendationer (RSV S 1999:43) uttalat att
fastigheten skall inrymma minst 3 bostadslägenheter och att minst 60 % av
hela taxeringsvärdet skall belöpa på lägenheter som upplåtits till medlemmar
eller delägare. Fördelningen av taxeringsvärdet bör enligt rekommendationerna
ske i förhållande till hyresvärdena. Med hyresvärden menas det aktuella
årets bruksvärdeshyra för bostäder och marknadshyra för lokaler, dvs.
samma hyresberäkningar som ligger till grund för fastighetstaxeringen.
Med hjälp av dessa hyresvärden fördelas taxeringsvärdet på kvalificerad
respektive okvalificerad användning. (Till kvalificerad användning räknas
de bostadslägenheter som upplåtits med bostadsrätt till fysiska personer.
Till okvalificerad räknas bostadslägenheter som upplåtits med hyresrätt
och lokaler samt bostäder som upplåtits med bostadsrätt till juridiska
personer.) Den kvalificerade användningen skall då uppgå till minst 60 %
för att föreningen skall klassificeras som ett privatbostadsföretag.
Uppfylls inte dessa krav är föreningen att betrakta som ett oäkta
bostadsföretag.

Propositionen
I dag kan, i fråga om bostadsrätter, bara en bostad i ett privatbostadsföretag
vara en ersättningsbostad. Regeringen föreslår att möjligheten att få
uppskov med beskattning av kapitalvinst vid byte av bostad utvidgas.
Förslaget innebär att också en nybyggd bostadsrättslägenhet i ett s.k.
oäkta bostadsföretag skall kunna vara ersättningsbostad under en viss tid,
nämligen under den femårsperiod då fastighetsskatt inte skall betalas på
en nybyggd fastighets bostadsdel. Det sagda innebär att om en skattskyldig
förvärvar en nybyggd bostadsrättslägenhet i en förening som inte uppfyller
villkoren för att vara ett privatbostadsföretag skall föreningen anses
som ett privatbostadsföretag vid bedömningen av frågan om förvärvet ger
rätt till uppskovsavdrag. Något krav på att uppskovsavdraget skall återföras
till beskattning om föreningen senare inte blir ett privatbostadsföretag
föreslås inte. Situationen blir i sådant fall i princip densamma som för
en skattskyldig som har förvärvat privatbostadsrätt som senare blir "oäkta"
därför att företaget inte längre uppfyller kraven för att vara ett
privatbostadsföretag. I det fallet påverkas inte heller den skattskyldiges
uppskovsavdrag.
I propositionen föreslås också att tidpunkten för bosättningskravet m.m.
i uppskovsreglerna anpassas till den senaste tidpunkten för att lämna
självdeklaration som är den 2 maj.
De nya reglerna föreslås få retroaktiv verkan och tillämpas första gången
vid 2004 års taxering. Det innebär att de nya reglerna kan tillämpas av
den som avyttrar en ursprungsbostad under år 2003.
Motionerna
I motion Sk13 yrkande 2 av Lennart Hedquist m.fl. (m) anser motionärerna
att om en kommun eller ett landsting har förvärvat en bostadsrättslägenhet
eller om de hyr lokaler av en bostadsrättsförening i syfte att där bedriva
viss samhällsnyttig verksamhet skall detta förhållande inte påverka
bedömningen av bostadsföretagets skatterättsliga status, dvs. om
bostadsföretaget
skall betraktas som äkta eller oäkta. Regeringen bör återkomma med förslag
till lagändring som rättar till denna olägenhet för bostadsrättsföreningar
som i sin kommun vill bidra till bra lösningar för kommunal service.
Motionärerna föreslår att regeringen senast den 15 oktober 2004 presenterar
ett sådant förslag för riksdagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag utan tillstyrker
propositionen i denna del.
Reglerna om beskattning av äkta respektive oäkta bostadsföretag skall
enligt regeringen bli föremål för en översyn. Utskottet anser att resultatet
av denna översyn bör avvaktas innan ställning tas till den fråga som
aktualiseras i motionen. Utskottet avstyrker därmed motionen.
Beloppsgräns vid beskattning av samfälligheter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag om en höjd beloppsgräns.
Propositionen
Regeringen föreslår en höjning av den beloppsgräns som i dag gäller för
att en fastighetsägare skall beskattas för en inkomst som hänför sig till
en samfällighet som hans fastighet har del i. Gränsen föreslås höjas från
300 kr till 600 kr. Ändringarna föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 2004
och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.
Utskottets ställningstagande
Regeln om undantag från beskattning för mindre belopp infördes av
förenklingsskäl för att bespara såväl föreningar som skattemyndigheter arbete.
Beloppsgränsen 300 kr har gällt sedan 1985. Utskottet har inget att
invända mot att beloppsgränsen höjs till 600 kr. Propositionen tillstyrks
således även i denna del.
Lagförslagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag med den justering av lagteknisk
karaktär som utskottet föreslår i bilaga 3.
Jämför reservation 6 (m)
I proposition 2002/03:99 Det nya Skatteverket föreslog regeringen att
nuvarande skattemyndigheter och Riksskatteverket avvecklas och att en ny
rikstäckande skattemyndighet, kallad Skatteverket, bildas. Propositionen
har i huvudsak behandlats av utskottet i betänkande 2003/04:SkU2, men
förslaget som rör ändrad lydelse av 11 kap. 9 § skattebetalningslagen
(1997:483) har av samordningsskäl skjutits upp till behandlingen av
förevarande ärende, där ytterligare ändringar i samma paragraf och med samma
ikraftträdandedag aktualiseras. Utskottet har inte något att erinra mot
att ordet skattemyndigheten byts ut mot ordet Skatteverket i det aktuella
lagrummet och tillstyrker således proposition 2002/03:99 i denna del.
Utskottets ställningstagande i frågan om skattereduktion medför behov av
en justering i förslaget till lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande
installationer i småhus. I 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483)
anges i vilken ordning de olika slagen av skattereduktion skall avräknas.
Som en följd härav blir 17 § tredje stycket lagen om skattereduktion för
vissa miljöförbättrande installationer i småhus överflödig och bör ersättas
med en hänvisning till 11 kap. 9 § skattebetalningslagen.
Övriga lagförslag som lagts fram i proposition 2003/04:19 tillstyrks.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder, punkt 2 (fp, kd,
c)
av Anna Grönlund (fp), Per Landgren (kd), Gunnar Andrén (fp) och Anders
Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen om att miljöförbättrande åtgärder av olika slag inte skall
påverka underlaget för fastighetsskatt. Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:19 i denna del och motionerna 2003/04:Sk15 yrkande 4, 2003/04:Sk17
yrkande 3 och 2003/04:Sk19 yrkande 4.
Ställningstagande
Förutom de principiella invändningar som enligt vår mening kan resas mot
fastighetsskatten som sådan innehåller beskattningen enskilda moment som
också de starkt kan ifrågasättas. En sådan brist är de effekter på
fastighetsskatten som miljöförbättrande och energibesparande åtgärder kan ge
upphov till. Den som i dag investerar i miljövänliga installationer
straffas i många fall med höjd fastighetsskatt. En sådan ordning är
naturligtvis inte rimlig. Även skattesystemet måste självfallet medverka till
- och inte motverka - att energibesparande eller i övrigt miljöförbättrande
åtgärder kommer till stånd. Enligt vår mening är regeringens förslag till
stimulans i form av skattereduktion inte tillräckligt. Så länge som
åtgärderna tillåts påverka fastighetens taxeringsvärde och därmed uttaget
av fastighetsskatt kommer syftet med skattereduktionen delvis att motverkas.
I enlighet med vad som anförs i motionerna bör därför reglerna för
fastighetsbeskattningen ändras så att miljöförbättrande åtgärder av olika
slag inte kan leda till höjd fastighetsskatt.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
vi nu framfört. Därmed tillstyrker vi motionerna.

2.      Installationer som skall berättiga till skattereduktion, punkt 3 (fp,
kd)
av Anna Grönlund (fp), Per Landgren (kd) och Gunnar Andrén (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen om skattereduktion för installation av energieffektiva
fönster och ytterligare miljöförbättrande åtgärder på fastigheter. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sk14, 2003/04:Sk15 yrkandena 2 och
3 och 2003/04:Sk16, bifaller delvis proposition 2003/04:19 i denna del
och avslår motionerna 2003/04:Sk18 i denna del och 2003/04:Sk19 yrkande
2.
Ställningstagande
Vi anser att skattereduktion skall kunna ges för utgifter för installation
av energieffektiva fönster men också att de kulturhistoriska värdena hos
äldre hus måste beaktas. När det gäller hus byggda före 1970 är det stor
risk att husens karaktär fullständigt förstörs om man sätter in nya
standardfönster. Byte eller reparation av fönster på äldre hus måste därför
ske med arkitektonisk och antikvarisk kvalitet. För att skattereduktion
skall kunna medges för åtgärder på ett hus som har ett arkitektoniskt
eller kulturellt värde knutet till fönstren bör, anser vi, byggnadsantikvarisk
expertis vid respektive länsmuseum ha godkänt åtgärden. Har så skett bör
skattereduktion kunna beviljas även om man når ett högre U-värde än
regeringen föreslagit, t.ex. ett U-värde på 1,8.
Därutöver anser vi att regeringen gjort ett alltför snävt urval när
möjligheten till skattereduktion begränsas till enbart två åtgärder och att
regeringen därför bör lägga fram förslag på ytterligare miljöförbättrande
åtgärder som skall berättiga till någon form av stöd, t.ex. för installation
av automatiska styr- och regelsystem för värme.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det sagda innebär att vi tillstyrker motionerna 2003/04:Sk15 yrkandena 2
och 3, 2003/04:Sk16 och 2003/04:Sk14.

3.      Installationer som skall berättiga till skattereduktion, punkt 3
(m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godtar vad som anförs i reservationen om skattereduktion för
installation av energieffektiva fönster. Därmed bifaller riksdagen delvis
proposition 2003/04:19 i denna del och motion 2003/04:Sk18 i denna del
och avslår motionerna 2003/04:Sk14, 2003/04:Sk15 yrkandena 2 och 3,
2003/04:Sk16 och 2003/04:Sk19 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att regeringens förslag om att medge skattereduktion för
installation av energisnåla fönster i befintliga hus riskerar att minska och
delvis förstöra värdet av vårt kulturarv. Installation av nya klumpiga,
men energisnåla, fönster i äldre hus gör sig sällan bra. Det är givetvis
angeläget att energibesparande åtgärder i görlig utsträckning vidtas inom
boendet men också att åtgärderna utförs på ett sådant sätt att de inte
kommer i konflikt med andra värden, t.ex. kulturmiljön.
Vi anser i likhet med vad som anförs i motion 2003/04:Sk18 att skattereduktion
inte skall kunna ges för åtgärder som innebär risk för att det svenska
byggnadskulturarvet förstörs. Riksdagen bör därför besluta att skattereduktion
inte skall medges för installation av energieffektiva fönster i hus byggda
före 1960.

4.      Installationer som skall berättiga till skattereduktion, punkt 3
(c)
av Anders Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen om skattereduktion för biobränsleeldade uppvärmningssystem.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk19 yrkande 2, bifaller delvis
proposition 2003/04:19 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Sk14,
2003/04:Sk15 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sk16 och 2003/04:Sk18 i denna del.

Ställningstagande
Centerpartiets politik bygger på att skapa ett samhälle där miljöfrågorna
är en integrerad del i allt samhällsarbete. Energisektorn och uppvärmningen
av våra bostäder är i detta sammanhang en viktig del. En övergång från
uppvärmning med fossila bränslen till förnybara bränslen bör prioriteras.
Jag anser därför att regeringens förslag om att skattereduktion skall
kunna ges för utgifter för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem
är positivt. Däremot anser jag att det är negativt att skattereduktion
endast får ges för installationer i nyproducerade småhus. Skattereduktionen
bör därför, som anförs i motion 2003/04:Sk19, omfatta allt permanent boende
med enskilt ägande under förutsättning att småhuset är beläget utanför
områden där etablerade fjärrvärmesystem finns eller planeras. Vad jag nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.      Äkta och oäkta bostadsföretag, punkt 6 (m, fp, kd, c)
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf
Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Stefan Hagfeldt (m) och Anders Larsson
(c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen om gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsföretag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk13 yrkande 2.
Ställningstagande
Enligt vår mening är det orimligt att ha ett system där en bostadsrättsförening
riskerar att betraktas som ett oäkta bostadsföretag om den upplåter en
bostadsrättslägenhet i föreningens fastighet till en kommun eller ett
landsting eller om den hyr ut lokaler i fastigheten för att kommunen eller
ett landstinget skall kunna bedriva samhällsnyttig verksamhet i lokalerna.
Dagens system för gränsdragning mellan s.k. äkta och oäkta bostadsföretag
måste ändras.
Vi anser att om en kommun eller ett landsting har förvärvat en
bostadsrättslägenhet skall detta förhållande inte påverka bedömningen av
bostadsrättsföreningens skatterättsliga status, dvs. om föreningen skall anses
som ett privatbostadsföretag eller ett oäkta bostadsföretag. Till saken
hör att föreningen enligt bostadsrättslagen inte kan vägra kommunen eller
landstinget inträde i föreningen.
Inte heller skall bostadsrättsföreningens skatterättsliga status ändras
om en kommun eller ett landsting hyr lokaler av en bostadsrättsförening
i syfte att där bedriva t.ex. förskola eller verksamhet för personer med
särskilda behov. Om en förening riskerar att förvandlas till en oäkta
förening kan den tvingas att säga upp hyresgästen eftersom en sådan
förändring kan få genomgripande effekter för såväl föreningens som medlemmarnas
ekonomi. Detta drabbar då självfallet den angelägna vård och verksamhet
som bedrivits i lokalen. Risken för att betraktas som ett oäkta bostadsföretag
kan också medföra att föreningen avstår från att hyra ut lokaler och i
stället omvandlar dessa till bostadsrättslägenheter som upplåts till
fysiska personer.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att regeringen senast den 15 oktober
2004 skall återkomma med förslag till lagändring som rättar till det ovan
beskrivna missförhållandet för bostadsrättsföreningar som i sin kommun
bidrar till bra lösningar för kommunal service. Vi tillstyrker således
motion 2003/04:Sk13 yrkande 2.

6.      Lagförslagen, punkt 8 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
- Under förutsättning av bifall till reservation 3 -
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
2. lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i
småhus med den ändringen dels att orden "byggda efter 1960" förs in mellan
orden "småhus" och "får" i 2 § andra stycket, dels att 17 § får den lydelse
som framgår av bilaga 3,
3. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), och
5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och
kontrolluppgifter.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:99 i denna del och bifaller
delvis proposition 2003/04:19 i denna del och motion 2003/04:Sk18 i denna
del.
Ställningstagande
Om riksdagen bifaller reservation 3 bör i konsekvens härmed 2 § andra
stycket i förslaget till lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande
installationer i småhus ges följande lydelse: "Skattereduktion för utgifter
för installation av energieffektiva fönster i småhus byggda efter 1960
får ges till fysiska personer och - - -".
Särskilda yttranden

1.      En dämpningsregel för fastighetsskatten, punkt 1 (m)
Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför:
Fastighetsskatten strider mot den s.k. likviditetsprincipen som innebär
att skatt skall tas ut först då faktisk inkomst uppstått. Den har dessutom
blivit särskilt betungande för människor som har sin utkomst i tillväxtområden
och s.k. attraktiva områden. Fastighetsskatten har därutöver en segregerande
effekt i och med att dess höjd gör det svårt för människor med lägre
inkomster att bo kvar i områden med höga taxeringsvärden.
Det är viktigt att beskattningen upplevs som rimlig och rättvis.
Mot denna bakgrund anser vi att fastighetsskatten på sikt skall avskaffas.

Som de första stegen i en sådan avveckling föreslår vi att
fastighetsskattesatsen
för småhus, fritidshus och flerfamiljshus sänks med 0,2 procentenheter
2004 och med ytterligare 0,1 procentenhet för vart och ett av de följande
två åren. Detta innebär att skattesatsen för småhus och fritidshus sänks
från 1,0 till 0,6 % och för flerfamiljshus från 0,5 till 0,1 %.
För att eliminera verkningarna av de extrema och galopperande höjningarna
av taxeringsvärdena som skett främst i tillväxtregioner och i attraktiva
kustområden vill vi införa ett tak för fastighetsskatteuttaget. Skattetaket
utgörs av 80 kr multiplicerat med fastighetens kvm värdeyta adderat med
2 kr per kvm tomt. Maxskatten för tomten är 5 000 kr per fastighet. Regeln
i kombination med den begränsningsregel som i dag finns gör att
skattebelastningen minskar för alla de mest utsatta grupperna av
fastighetsägare.
Med vårt förslag behövs inte någon särskild dämpningsregel för
fastighetsskatten.
Riksdagen har emellertid nyligen fastställt de ekonomiska ramar för
utgiftsområdena i statsbudgeten och den beräkning av statens inkomster som
regeringen föreslagit i budgetpropositionen för år 2004. Eftersom detta
ställningstagande inte lämnar utrymme för att genomföra våra ovan angivna
åtgärder redan nästkommande budgetår avstår vi nu från att fullfölja våra
yrkanden. Vi avser dock att återkomma i frågan.

2.      En dämpningsregel för fastighetsskatten, punkt 1 (fp)
Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp) anför:
Fastighetsskatten är orimlig i sin utformning och nivå. Den har alltför
många skadliga effekter för att få finnas kvar. Största problemet är att
fastighetsskatten inte bygger på principen om skatt efter bärkraft. Alla
undantagsbestämmelser som har måst införas är ett uttryck för detta.
Fastighetsskatten uppfattas också som orättvis. Samma sorts hus har olika
höga taxeringsvärden i olika delar av landet och beskattas därför olika.
För människor som byggt sina hus med egen arbetskraft framstår det därtill
som märkligt att staten skall ha pengar för detta.
Förslaget till dämpningsregel innebär ytterligare lappande och lagande i
ett redan orimligt system. Vi anser att fastighetsskatten skall sänkas
för alla. En sådan åtgärd kommer alla fastighetsägare till godo och är en
bättre åtgärd än att begränsa fastighetsskatteuttaget för vissa genom
krångliga begränsnings- och dämpningsregler. En sänkning av fastighetsskatten
bör inledas omgående. Taxeringsförfarandet måste reformeras, och olika
boendeformer skall beskattas likvärdigt. På sikt bör fastighetsskatten
avskaffas helt.
Riksdagen har emellertid nyligen fastställt de ekonomiska ramar för
utgiftsområdena i statsbudgeten och den beräkning av statens inkomster som
regeringen föreslagit i budgetpropositionen för år 2004. Eftersom detta
ställningstagande inte lämnar utrymme för att genomföra våra ovan angivna
åtgärder redan nästkommande budgetår avstår vi nu från att fullfölja våra
yrkanden. Vi avser dock att återkomma i frågan.

3.      En dämpningsregel för fastighetsskatten, punkt 1 (kd)
Per Landgren (kd) anför:
Fastighetsskatten strider mot grundläggande etiska värden och hävdvunna
skatterättsliga principer. Skatten drabbar alla boende oavsett inkomst
och betalningsförmåga, tvärtemot vad som borde gälla: skatt efter bärkraft.
För personer med låga inkomster utgör fastighetsskatten ett hot mot
äganderätten.
Genom att basera beskattningen på taxeringsvärdena, som skjuter i höjden
i många områden, accepterar regeringen kraftiga höjningar inte bara av
fastighetsskatten utan också av förmögenhetsskatten för stora grupper som
inte har så stora marginaler att leva på. I stället för att grundligt
reformera systemet införs ad hoc-regler, som begränsningsregler och
dämpningsregler, för att hålla tillbaka de allra värsta effekterna av
fastighets-, förmögenhets- och arvsbeskattningen. Dessa särregler leder
också till en ökad byråkrati och att skattemyndigheterna tvingas att
åsidosätta samhällsnyttigt arbete till förmån för att värdera människors
hem.
Enligt Kristdemokraternas och min mening bör den statliga fastighetsskatten
slopas helt för småhus (egnahem) och bostadshyreshus (hyresrätter och
bostadsrättsföreningar), kommersiella lokaler och industrienheter och i
stället bör kommunerna ges rätt att ta ut en fast avgift per småhus, per
bostadslägenhet samt per kvadratmeter lokalyta för kommersiella lokaler
och industrienheter. Ett starkt motiv för en kommunal fastighetsavgift är
det incitament kommunerna får för utveckling av infrastrukturen, ett
offensivt bostadsbyggande och en bra näringspolitik. När även företagssektorns
lokaler och industrier utgör en del av avgiftsunderlaget i kommunerna
blir effekten ett långt större incitament än i dag att verka för det lokala
näringslivet och nya arbetstillfällen. En ytterligare aspekt är att
kommunerna genom en kommunal avgift får intäkter från fritidsbebyggelse som
i vissa kommuner är omfattande men som inte genererar några kommunala
intäkter i dagens system. Vidare anser vi att kapitalvinstskatten vid
försäljning av privatbostadsfastighet och bostadsrätt höjs till den
generella nivån 30 %.
Riksdagen har emellertid nyligen fastställt de ekonomiska ramar för
utgiftsområdena i statsbudgeten och den beräkning av statens inkomster som
regeringen föreslagit i budgetpropositionen för år 2004. Eftersom detta
ställningstagande inte lämnar utrymme för att genomföra de ovan angivna
åtgärderna redan nästkommande budgetår avstår jag nu från att fullfölja
våra yrkanden. Jag avser dock att återkomma i frågan.

4.      En dämpningsregel för fastighetsskatten, punkt 1 (c)
Anders Larsson (c) anför:
Boendeskatterna måste sänkas och neutralitet skapas mellan olika boendeformer.

Regeringens förslag till dämpningsregel är inte någon lösning på problemet
med de orimligt höga boendeskatterna. För att få mer rättvisa taxeringsvärden
och därmed också mer rättvist fastighetsskatteuttag bör en rad åtgärder
vidtas. Bland annat bör ett tak på tomtvärdet på 300 000 kr införas för
att undvika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva områden när själva
tomtmarken får höga taxeringsvärden och därmed driver upp det totala
taxeringsvärdet. Uttagsprocenten för fastighetsskatten bör sänkas. Det
behövs också en grundlig reformering av fastighetstaxeringssystemet. Dagens
system för beräkning av taxeringsvärden baseras på ett genomsnittligt
värde av de referensförvärv som finns inom ett eller flera värdeområden.
I den beräkningen rensas köpeskillingar som är låga i förhållande till
det gamla taxeringsvärdet regelmässigt bort. Köpeskillingar som är väldigt
höga i förhållande till det gamla taxeringsvärdet tas dock med utan
urskillning. Detta förfaringssätt medför att de nya taxeringsvärdena blir
för höga. Centerpartiet anser att marknadsvärdena i stället skall beräknas
med hjälp av ett medianvärde, där köpeskillingar i den undre och övre
kvartilen regelmässigt räknas bort. Vidare bör basen för de taxeringar
som görs vart tredje år vara ett medianvärde av de förvärv som skett under
den föregående treårsperioden.
Om en stor andel av referensförvärven är fritidsfastigheter bör taxeringen
för dessa ske separat så att högt upptrissade priser på fritidshus inte
slår igenom på de fastboendes taxeringsvärden. Taxeringen av fastigheter
för fastboende och fritidsboende bör därför skiljas åt.
Centerpartiets förslag till reformerad fastighetstaxering gör regeringens
förslag till dämpningsregel överflödig.
Riksdagen har emellertid nyligen fastställt de ekonomiska ramar för
utgiftsområdena i statsbudgeten och den beräkning av statens inkomster som
regeringen föreslagit i budgetpropositionen för år 2004. Eftersom detta
ställningstagande inte lämnar utrymme för att genomföra de ovan angivna
åtgärderna redan nästkommande budgetår avstår jag nu från att fullfölja
våra yrkanden. Jag avser dock att återkomma i frågan.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionerna
Proposition 2002/03:99 Det nya Skatteverket:
Riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) delvis.
Proposition 2003/04:19 Vissa skattefrågor rörande fastigheter och
bostadsrätter:
Riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus,

lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), och
lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Följdmotioner
2003/04:Sk13 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1.      Riksdagen beslutar att fastighetsskatten skall planmässigt avvecklas,
varvid fastighetsskattesatsen skall sänkas med 0,2 procentenheter
taxeringsåret 2004 och med ytterligare 0,1 procentenhet vart och ett av
följande år samt att ett tak för fastighetsskatt för småhus och fritidshus
skall beslutas att uppgå till 80 kr per kvm värdeyta och 2 kr per kvm
tomtyta (max 5 000 kr) i enlighet med vad som anförs i motionen.
2.      Riksdagen begär att regeringen senast den 5 oktober 2004 lägger fram
förslag till regeländringar gällande äkta/oäkta bostadsrättsföreningar i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2003/04:Sk14 av Lilian Virgin (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att beakta kulturhistoriska värden hos äldre hus vid byte till
energieffektiva fönster.
2003/04:Sk15 av Anna Grönlund m.fl. (fp):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om en sänkning och ett gradvis avskaffande av fastighetsskatten.
2.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag som innebär
att även förbättringar som gör befintliga fönster mer energieffektiva
skall kunna bli berättigade till samma skattereduktion som installation
av nya energieffektiva fönster.
3.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag som innebär
att fler miljöförbättrande investeringar i fastigheter blir berättigade
till någon form av stöd.
4.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag som gör det
möjligt att undanta miljöförbättrande investeringar i fastigheter från
underlaget för fastighetstaxering.
2003/04:Sk16 av Lennart Kollmats (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om skatteavdrag för fönsterbyte.
2003/04:Sk17 av Kerstin Lundgren (c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att successivt avskaffa fastighetsskatten.
2.      Riksdagen beslutar avslå regeringens dämpningsregel och i avvaktan på
ett långsiktigt beslut återgå till de taxeringsvärden som gällde för år
2000 enligt vad i motionen anförs.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förslag om att miljöförbättrande investeringar ej skall öka
beskattningsvärdet på fastigheten.
2003/04:Sk18 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren (båda m):
Riksdagen beslutar att i enlighet med vad som framförs i motionen inte
skattesubventionera en förstörelse av det svenska byggnadskulturarvet.
2003/04:Sk19 av Roger Tiefensee m.fl. (c):

1.      Riksdagen beslutar avslå regeringens dämpningsregel och vill i stället
reformera fastighetstaxeringen i enlighet med vad som i motionen anförs.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en skattereduktion för miljöförbättrande installationer omfattande
allt permanent boende med enskilt ägande.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillgodoräknande av skattereduktion för småhusägare vad avser
installation av energieffektiva fönster och bioeldade uppvärmningssystem.
4.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om reformering
av fastighetsbeskattningen i syfte att undanröja hinder för miljöförbättrande
investeringar.
2003/04:Sk20 av Per Landgren m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att avskaffa den statliga fastighetsskatten och införa en kommunal
avgift för fastigheter.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag


Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till skattereduktion
för vissa miljöförbättrande installationer i småhus
Regeringens förslag     Utskottets förslag
17 §

I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller om
debitering av slutlig skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).
Skattereduktionen skall räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt
samt mot statlig fastighetsskatt.
Skattereduktionen tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion
enligt inkomstskattelagen (1999:1229) men efter skattereduktion enligt
lagen (2003:00) om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering, lagen
(2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt och lagen (2000:1380)
om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och
datakommunikation.      Bestämmelser om att hänsyn skall tas till särskild
skattereduktion vid beslut om slutlig skatt finns i 11 kap. 9 §
skattebetalningslagen (1997: 483).