Skatteutskottets betänkande
2003/04:SKU1

Anslagen till Skatteverket,kronofogdemyndigheterna och Tullverket, m.m.


Sammanfattning

I  betänkandet  tillstyrker   utskottet  regeringens
förslag i budgetpropositionen om  anslag  budgetåret
2004 till myndigheterna inom utgiftsområde  3 Skatt,
tull och exekution.
Utskottet   avstyrker   motioner   från   Moderata
samlingspartiet,       Folkpartiet      liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet  med alternativa
anslagsförslag.  Utskottet  avstyrker slutligen  ett
antal   motioner   rörande   Tullverkets    framtida
organisation,    vissa    gränskontrollfrågor    och
verksamheten vid kronofogdemyndigheterna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut


1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull
och exekution
Riksdagen  anvisar för budgetåret 2004 anslagen
under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution i
enlighet med regeringens förslag. Därmed bifaller
riksdagen proposition  2003/04:1  i denna del och
avslår  motionerna  2003/04:Sk221, 2003/04:Sk230,
2003/04:Sk231,  2003/04:Sk239,   2003/04:  Sk254,
2003/04:Sk419,   2003/04:Sk431   yrkandena   1-3,
2003/04:Sk439  yrkandena  1,  3,  5,  7   och  8,
2003/04:Fi240   yrkande   15   och  2003/04:Fi305
yrkandena 15 och 16.

2. Tullverkets framtida organisation

Riksdagen   avslår   motionerna  2003/04:Sk248,
2003/04:Sk276,  2003/04:   Sk288,  2003/04:Sk293,
2003/04:Sk297,   2003/04:Sk302,    2003/04:Sk305,
2003/04:Sk320,    2003/04:Sk322,   2003/04:Sk330,
2003/04:Sk352,  2003/04:   Sk362,  2003/04:Sk364,
2003/04:Sk382, 2003/04:Sk389,  2003/04:Sk414  och
2003/04:Sk424.
Reservation 1 (c)

3. Vissa gränskontrollfrågor

Riksdagen   avslår   motionerna  2003/04:Sk220,
2003/04:Sk358, 2003/04:  Sk404 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Sk407 och 2003/04:Sk439  yrkandena  2,  4
och 6.
Reservation 2 (kd)

4. Verksamheten vid
kronofogdemyndigheterna

Riksdagen  avslår  motionerna 2003/04:Sk317 och
2003/04:Sk421.

Stockholm den 13 november 2003

På skatteutskottets vägnar


Arne Kjörnsberg


Följande  ledamöter har deltagit  i  beslutet:  Arne
Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist
(m)*, Per Erik  Granström (s), Ulla Wester (s), Per-
Olof Svensson (s),  Anne-Marie Pålsson (m)*, Lennart
Axelsson (s), Roger Tiefensee  (c), Inger Nordlander
(s),  Ulf Sjösten (m)*, Catharina  Bråkenhielm  (s),
Barbro  Feltzing  (mp),  Fredrik Olovsson (s), Anne-
Marie  Ekström (fp), Lars Gustafsson  (kd)  och  Per
Rosengren (v).

* Ledamoten har ej deltagit i
beslutet under punkt   1.
2003/04

SkU1


Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

I   ärendet    behandlar    utskottet    regeringens
budgetproposition  2003/04:1, volym 2, utgiftsområde
3 Skatt, tull och exekution  samt  motioner från den
allmänna motionstiden 2003 som rör anslagen till och
verksamheten vid myndigheterna inom  utgiftsområdet.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdags-
beslut  redovisas  i en förteckning över  behandlade
förslag, se bilaga 1. Utskottets förslag till anslag
för budgetåret 2004 framgår av bilaga 2.


Bakgrund


Riksdagen  beslutade   den  30  oktober  2003  (bet.
2003/04:SkU2) i enlighet med regeringens proposition
2002/03:99 Det nya Skatteverket vilket innebär bl.a.
att    nuvarande    tio    skattemyndigheter     och
Riksskatteverket    avvecklas    och   att   en   ny
skattemyndighet inrättas fr.o.m. den 1 januari 2004.
Den nya myndigheten skall heta Skatteverket.

Kronofogdemyndigheternas   organisation   omfattas
inte  av  den  föreslagna  förändringen.  Regeringen
tillsatte i november 2002 en  särskild  utredare för
att  se  över  kronofogdemyndigheternas organisation
och arbetsuppgifter (dir. 2002:142). Utredaren skall
förutsättningslöst ta fram förslag till hur verksam-
heten lämpligen  bör organiseras. En utgångspunkt är
att   opartiskheten    i   det   verkställande   och
borgenärsneutrala   arbetet    inte    skall   kunna
ifrågasättas.  Ytterligare utgångspunkt är  att  den
framtida verksamheten  skall  rymmas  inom nuvarande
resursram.  Vidare  skall effektiviteten  förbättras
och  servicen  upprätthållas.   Utredaren   beräknas
avsluta sitt arbete i slutet av november 2003.

Inom  Tullverket  pågår  sedan början av år 2003  en
intern  utredning, Framtidens  Tullverk  -  ledning,
arbetsmetoder  och struktur. Utredningens uppdrag är
att åstadkomma de  besparingar  som  ger  långsiktig
balans i myndighetens budget samt skapar utrymme för
prioriteringar  av  vissa  verksamheter,  bl.a.   en
teknikuppbyggnad.  Enligt uppdraget beräknas behovet
av besparingar till  82 miljoner kronor på årsbasis,
varav  ca  50  miljoner  kronor  erfordras  för  att
balansera  budgeten  och drygt  30  miljoner  kronor
bedöms    erfordras   för   teknikutveckling    m.m.
Utredningen  lämnade  sin  första  delrapport  i maj
2003. I rapporten analyserades de arbetsflöden som i
framtiden  kommer  att  finnas  i  verksamheten.  På
grundval  av  denna  analys  lämnades  förslag  till
processindelning   av   verksamheten,  förslag  till
övergripande    organisationsstruktur     samt    en
översiktlig    beskrivning    av    utveckling    av
arbetsmetoder.  I  en  andra  delrapport i september
2003    presenterades    förslag    till    framtida
lokalisering  och  dimensionering  av  verksamheten.
Utredningen  har  föreslagit långsiktiga besparingar
på  150  miljoner  kronor   per  år  vilket  bedömts
nödvändigt      för      att      finansiera      de
omställningskostnader   (pensionsersättningar    och
pensionsavgifter)  som  erfordras för omställningen.
Utredningens   avlämnade   förslag    övervägs   för
närvarande  inom Tullverket. Utredningen  avser  att
senare  i  höst   lämna   förslag  till  en  närmare
utformning av den framtida organisationen.



Utskottets överväganden


Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt,
tull och exekution

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   anvisar   för   budgetåret   2004
anslagen under utgiftsområde  3  Skatt,  tull
och  exekution  i  enlighet  med  regeringens
förslag och avslår motionsförslag om  ändrade
anslagsbelopp m.m.
Jämför  särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp),  3
(kd) och 4 (c).

Propositionen

Regeringen  föreslår  att riksdagen för budgetåret
2004 anvisar anslagen under  utgiftsområde  3 Skatt,
tull och exekution enligt följande:
Anslag
Anslagstyp                                  Tusental
kronor
-----------------------------------------------------
|3:1 Skatteverket      |Ramanslag    |              |
|                      |             |5 745 431     |
-----------------------------------------------------
|3:2                   |      -"-    |              |
|Kronofogdemyndigheterna|            |1 475 604     |
-----------------------------------------------------
|3:3 Tullverket        |      -"-    |              |
|                      |             |1 335 008     |
-----------------------------------------------------
|Summa                 |             |              |
|                      |             |8 556 043     |
-----------------------------------------------------


Den  av  myndigheterna bedrivna verksamheten ingår i
politikområdet    Skatt,    tull    och   exekution.
Organisatoriska         förändringar        avseende
skatteförvaltningen genomförs  fr.o.m. den 1 januari
2004  då  den nya myndigheten Skatteverket  startar.
Riksskatteverket  är  fram  till dess chefsmyndighet
för skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna.
Kronofogdemyndigheternas   verksamhet   utreds   för
närvarande. Inom skatteförvaltningen finns det i dag
på   regional   nivå  tio  skattemyndigheter.   Inom
exekutionsväsendet  finns  det  på regional nivå tio
kronofogdemyndigheter. Tullverket är en sammanhållen
myndighet  med  ett  huvudkontor  och   en  regional
organisation.  Tullverket  genomför  under  2003  en
intern  utredning  avseende  verksamhetens  framtida
organisation.  Syftet  är  dels att hitta en lösning
där myndigheten inom samtliga verksamheter utnyttjar
resurserna bättre, dels att få balans i myndighetens
ekonomi.  En  annan myndighet  med  verksamhet  inom
politikområdet  är Kustbevakningen (utg.omr. 6), som
har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till
sjöss.

Målet för politikområdet Skatt, tull och exekution
är   att   eftersträvade    skatte-,    tull-    och
avgiftsintäkter    skall    säkerställas    på   ett
rättssäkert  och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt
som  enkelhet skall  eftersträvas  och  brottslighet
motarbetas.
De gemensamma prioriteringarna inom politikområdet
utgår   från  att  berörda  myndigheter  svarar  för
väsentliga  delar  av  samhällets  viktigaste regel-
system.
I   det   löpande   arbetet   skall  myndigheterna
kontinuerligt arbeta för att höja  effektiviteten  i
verksamheten  samtidigt  som servicen till allmänhet
och företag skall förbättras.
Myndigheterna  skall  sträva   efter  att  mängden
oavsiktliga  och  avsiktliga fel hos  allmänhet  och
företag  blir  färre.   Av  stor  betydelse  är  att
myndigheterna  kan  få  dessa   grupper   att  känna
förtroende för rättssäkerheten och rättstryggheten i
regelsystemen. Efterlevnaden av reglerna kan  därmed
öka och förekomsten av avsiktliga fel minskas.
Myndigheterna  skall underlätta för allmänhet  och
företag  att  göra  rätt   för   sig.   Därvid   bör
myndigheterna   se   till   att   de  regelverk  som
myndigheterna själva disponerar över är så enkla som
möjligt. Myndigheterna skall tillhandahålla  en  god
och  kostnadseffektiv service. Sammantaget bör detta
leda till  att  de oavsiktliga felen minskar och att
fullgörandekostnaderna  för  allmänhet  och  företag
minimeras.
Myndigheterna    skall   utifrån   riskbedömningar
besluta om vilka åtgärder som behöver vidtas.
Skatteförvaltningen  skall  även  fortsättningsvis
prioritera skattekontrollen. I denna  ingår bl.a. en
fördjupad  kontroll  av  företag som hanterar  stora
skatteunderlag,  internationella  transaktioner  och
ekonomisk  brottslighet.   Exekutionsväsendet  skall
bl.a. prioritera verksamheten i enlighet med den nya
indrivningspolicyn. Tullverket  och  Kustbevakningen
skall  bl.a.  prioritera insatser mot narkotika  och
storskalig illegal införsel av alkohol och tobak.
Det är av stor  vikt att myndigheterna långsiktigt
arbetar med åtgärder  för  att  kunna hantera en med
tiden  allt  större och mer komplicerad  arbetsmängd
med mindre personalresurser.  Det  är därför viktigt
att  all  verksamhet  effektiviseras  och   att  den
utvecklas    ytterligare.   De   olika   delarna   i
förändringsarbetet    skall    stödja   varandra   i
utvecklingen av moderna, effektiva  och  ändamålsen-
liga  förvaltningar.  Det  skall bl.a. uppnås  genom
kontinuerlig  IT-,  metod- och  kompetensutveckling.
Utveckling mot en flexiblare  arbetsorganisation  är
nödvändig.  Viktiga  aspekter  i detta är exempelvis
möjligheten   att   flytta   arbetsuppgifter    inom
myndigheten  och  mellan  myndigheter, detta för att
kunna  möta variationer i arbetsbelastning  och  för
att ge förutsättningar  att  utnyttja  kunskap  inom
andra delar av verksamheten.
Myndigheterna  bör  fortsätta att sträva efter att
vara  ledande  bland myndigheter  inom  Sverige  och
Europa beträffande utveckling och användning av IT i
verksamheten.
Att   öka   den   elektroniska   och   automatiska
hanteringen av dokument  och  information ses som en
viktig del i arbetet för att kunna  frigöra resurser
som  i  stället  kan  koncentreras till områden  med
högre risk. Arbetet med  att  öka  den  elektroniska
hanteringen av dokument och information bör  således
fortgå.
Myndigheterna  skall  också  sträva  efter  en hög
servicenivå    och   förenklingar   för   allmänhet,
näringsliv och andra  myndigheter.  För att nå detta
är en väl utvecklad dialog med dessa grupper av stor
betydelse. I detta arbete är ett ökat  användande av
exempelvis   Internet   som   ett   komplement  till
nuvarande system en viktig del.
För att säkerställa att verksamheten  utvecklas åt
rätt håll och att resurserna styrs till rätt områden
är   det  viktigt  att  myndigheterna  kontinuerligt
följer  förändringar  i samhället. I detta arbete är
omvärlds- och riskanalyser viktiga instrument.
Det är vidare av stor  betydelse att myndigheterna
har  ändamålsenliga interna  system  för  att  kunna
följa verksamheten.
Den  kommande utvidgningen av EU kommer delvis att
ändra    förutsättningarna     för    myndigheternas
verksamhet. Löpande analyser av konsekvenserna därav
är   därför   nödvändiga,   tillika  anpassning   av
organisation och arbetsmetoder.
I   det  europeiska  och  övriga   internationella
administrativa  samarbetet  inom  myndighetsområdena
prioriteras      insatser     för     regel-     och
procedurförenklingar,  rationell  användning  av IT,
informationsutbyte    och   utbildningsinsatser.   I
samarbetet mellan olika  stater  är  det viktigt att
den information som utbyts tillvaratas på bästa sätt
inom myndigheterna.
Av    stor    betydelse   är   att   myndigheterna
kontinuerligt bedriver  ett  förbättringsarbete  när
det  gäller arbetsmiljön. I detta ingår att utveckla
och  förbättra  de  faktorer  som  leder  till  ökad
motivation, effektivitet och hälsa. En viktig aspekt
och del  i  detta är att systematiskt arbeta för att
minska stress och sjukfrånvaro.
Förändringen  av  anslagsnivåerna  för 2004 hänför
sig    till    största    delen   till   pris-   och
löneomräkningar och till mindre  del till beslut och
överföringar mellan utgiftsområden. Skatteverket har
kompenserats med drygt 3 miljoner  kronor  som följd
av  att  den årliga revisionen avgiftsbelagts.  Från
Skatteverkets   anslag   har  å  andra  sidan  skett
varaktiga överföringar till utgiftsområdena 2 och 17
avseende  kostnader  för arkivering,  kostnader  för
Statistiska   centralbyråns   (SCB)   beräkning   av
momssatser inom  ramen för den svenska avgiften till
EU-budgeten  och  kostnader  för  mikrofilmning  och
förvaring av folkbokföringsmaterial.
Från kronofogdemyndigheternas anslag har varaktigt
överförts   medel   till    utgiftsområde   17   för
arkivkostnader.
Tullverket  har  kompenserats   med  2,5  miljoner
kronor  som  följd  av  att  den  årliga  revisionen
avgiftsbelagts. Anslaget har vidare  förstärkts  med
10  miljoner  kronor  för  effektivare bekämpning av
narkotikasmuggling   och  annan   gränsöverskridande
organiserad brottslighet.  En varaktig överföring på
14,4  miljoner  kronor  från utgiftsområde  22  till
tullens   anslag  har  slutligen   skett   för   att
säkerställa kontrollnivån på Arlanda flygplats.

Motioner

Oppositionspartierna  (m, fp, kd, c) föreslår i sina
budgetalternativ     följande      ändringar      av
anslagsbeloppen  under utgiftsområde 3 i förhållande
till regeringens förslag (tusental kronor).

-----------------------------------------------------
|Anslag  |Proposi-|Sk431   |Fi240   |Sk439   |Sk419 |
|        |tionen  |        |        |        |      |
|        |        | (m)    | (fp)   | (kd)   | (c)  |
-----------------------------------------------------
|3:1 Skatte-|     |        |        |        |      |
|verket  |        |        |        |        |      |
|        |5 745   |-115    |+100    |+20 000 |-80 000
|
|        |431     |000     |000     |        |      |
-----------------------------------------------------
|3:2 Krono-|      |        |        |        |      |
|fogdemyn-|       |        |        |        |      |
|digheterna|1 475 |-13 000 |        |        |      |
|        |604     |        |        |        |      |
-----------------------------------------------------
|3:3 Tull-|       |        |        |        |      |
|verket  |        |        |        |        |      |
|        |1 335   |+75 000 |  +50   |+20 000 |+20 000
|
|        |008     |        |000     |        |      |
-----------------------------------------------------
|Summa   |8 556   |-53 000 |+150    |+40 000 |-60 000
|
|        |043     |        |000     |        |      |
-----------------------------------------------------


I kommittémotion  Sk431  yrkandena  1-3  av  Lennart
Hedquist    m.fl.    (m)    anförs    att   Moderata
samlingspartiets  förslag  om  minskade anslag  till
Skatteverket för 2004 skall ses  mot bakgrund av att
partiet   vill  slopa  flera  administrativt   tunga
skatter,   exempelvis   arvs-   och   gåvoskatterna,
förmögenhetsskatterna och - stegvis - reklamskatten.
Enmyndighetsreformen,  dvs.  införandet  av  det nya
Skatteverket,     kommer     också    att    medföra
effektivitetsvinster.  Enligt  motionen  bör  vidare
målet     för    den    pågående    översynen     av
kronofogdemyndigheterna  vara  att  ytterligare  öka
effektiviteten   i   förhållande   till  regeringens
bedömning. Partiet föreslår därför en  minskning med
1 % av kronofogdemyndigheternas anslag för 2004. När
det  gäller  förslaget  om  att  höja anslaget  till
Tullverket med 75 miljoner kronor i förhållande till
propositionens förslag anför motionärerna  bl.a. att
regeringens   förslag  står  i  skarp  kontrast  mot
uttalandena  i  propositionen   om  inriktningen  av
gränsskyddsverksamheten. Regeringens  förslag kommer
att  innebära  en  kraftig  nedskärning  av  antalet
tulltjänstemän,   både   sådana   som   sysslar  med
klarering  av  varor  och  sådana  som  arbetar  med
brottsbekämpning.  Enligt  motionen  blir resultatet
att   tullens   möjligheter   att   utöva   en   bra
kontrollverksamhet minskar.

I  partimotionerna  Fi240  yrkande  15  och  Fi305
yrkandena  15  och  16 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
sägs att Folkpartiet, i förhållande till regeringens
förslag, vill öka anslagen  till skattemyndigheterna
för   att   effektivare  motverka   skattefusk   och
skatteundandragande  och  till  tullen för att utöka
insatserna mot den illegala införseln av alkohol och
narkotika.
I  kommittémotion  Sk439 Per Landgren  m.fl.  (kd)
yrkandena  1, 5 och 8 anförs  att  Kristdemokraterna
vill öka anslagen  till  Skatteverket  och  tullen i
förhållande  till regeringens förslag. Myndigheterna
under utgiftsområdet  ser  till  att de resurser som
krävs för den gemensamma välfärden  betalas  in, och
staten  får  tillbaka  flera  gånger  mer än vad som
satsas   på  att  motverka  ekonomisk  brottslighet.
Motionärerna  föreslår  vidare  ett tillkännagivande
(yrkande   3)   om   behovet   av   en  mycket   god
gränskontroll  i Sverige även i framtiden  både  vid
inre och yttre gräns.  Om  förstärkningar  inte sker
riskerar  samhällets kostnader att bli mycket  högre
än  de besparingar  som  kortsiktigt  kan  göras.  I
motionen påtalas vidare att regeringen ännu inte har
avsatt    resurser    för    att   utveckla   sådana
kompensatoriska åtgärder som EU fattat beslut om och
som  gör  det möjligt att bibehålla  kontroller  vid
inre gräns.  Motionärerna  framhåller  slutligen att
traditionell  tullverksamhet har minskat  efter  EU-
inträdet  medan   tullens   roll   som  brotts-  och
missbruksförebyggande   myndighet   ökat   och   att
regeringen  därför  bör  utreda  frågan  om   att  i
Regeringskansliet flytta ansvaret av Tullverket från
Finansdepartementet    till    Justitiedepartementet
(yrkande 7).
I kommittémotion Sk419 Roger Tiefensee  m.fl.  (c)
sägs  att  enmyndighetsreformen och bildandet av det
nya  Skatteverket   kommer   att   innebära  samord-
ningsvinster  samtidigt  som Centerpartiets  förslag
till   skattereform  kommer  att   innebära   mindre
skatteadministration.   Redan   ett  avskaffande  av
posten     Övriga     avdrag    i    den    allmänna
självdeklarationen  leder   till   besparingar   för
Skatteverket.   Sammantaget  motiverar  detta  lägre
anslag  till  Skatteverket.  Enligt  motionen  anser
Centern att Tullverket  behöver mer resurser för att
möta  den  kraftigt ökande  smugglingen  av  diverse
illegala varor.
Förslag om  att  tillföra  Tullverket  ytterligare
resurser för brottsbekämpande verksamhet har  vidare
väckts  i  motionerna Sk221 av Marietta de Pourbaix-
Lundin (m),  Sk230  av  Nils  Fredrik  Aurelius (m),
Sk231  av Jeppe Johnsson (m) och i motion  Sk254  av
Stefan Hagfeldt och Gunnar Axén (m).
I motion  Sk239  av Margareta Pålsson (m) föreslår
motionären ett tillkännagivande  från  riksdagen  om
att skattemyndighetens tillverkning och distribution
av  ID-brickor  skall  upphöra. Hanteringen kostar 3
miljoner kronor varje år,  och  enligt  motionen kan
dessa   pengar   användas  till  bättre  saker  inom
skattemyndigheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrkte   i   sitt   nyligen  avgivna
yttrande    (2003/04:SkU1y)   till   finansutskottet
regeringens förslag  till  utgiftsram  för  2004 för
utgiftsområdet.   Ställningstagandet   innebar   att
utskottet  ansåg  att förslagen från Folkpartiet och
Kristdemokraterna om resursförstärkningar utöver den
ram som regeringen  föreslagit  inte  var motiverade
eftersom  utskottet  ansåg  att myndigheterna  kunde
lösa   sina  uppgifter  inom  den   ram   regeringen
föreslagit.    Även    förslagen    från    Moderata
samlingspartiet   och   Centerpartiet  om  en  lägre
utgiftsram för utgiftsområdet avvisades av utskottet
eftersom utskottet bedömde  att  regeringens förslag
till  anslagsram  bättre återspeglade  resursbehovet
hos   myndigheterna.   Utskottet   vidhåller   denna
inställning.  Vid  sitt  sammanträde  den 30 oktober
2003 tillstyrkte finansutskottet regeringens förslag
till  utgiftsram  för  utgiftsområdet och  avstyrkte
oppositionens     alternativa      förslag     (bet.
2003/04:FiU1).  Finansutskottets  betänkande   skall
enligt  gällande  arbetsplan  behandlas av riksdagen
den 19 november 2003.

När det gäller fördelningen av  resurserna  mellan
myndigheterna föreslår Moderata samlingspartiet  och
Centerpartiet  kraftigt  sänkta  anslag  till  Riks-
skatteverket  (RSV)  med  hänvisning  bl.a.  till de
skatteförändringar partierna i andra sammanhang  för
fram.  Det rör sig om avskaffandet av flera skatter,
exempelvis     arvs-    och    gåvoskatterna    samt
förmögenhetsskatten.  Det  rör  sig också om slopade
avdragsmöjligheter        i       den       allmänna
självdeklarationen. Partierna  motiverar  också sina
förslag  om minskade resurser till Skatteverket  med
de  effektivitetsvinster   som  enmyndighetsreformen
(det nya Skatteverket) kan innebära.
Utskottet  har  i  sitt ovannämnda  yttrande  till
finansutskottet  ställt   sig   avvisande   till  de
skatteförändringar som Moderaterna och Centern  vill
genomföra,  och  utskottet  kan  därför  inte heller
godta förslagen från dessa partier om sänkta  anslag
till     RSV.     Utskottet     anser     att     de
effektiviseringsvinster  och  besparingar  som dessa
partier     räknar     med     till     följd     av
enmyndighetsreformen  och  partiernas  skatteförslag
knappast  kan uppstå i RSV:s verksamhet redan  under
budgetåret 2004.
Utskottet  anser  också  att  motionsförslagen  om
minskade  resurser  till  Skatteverket  skulle kunna
bryta  den  positiva  utveckling  som skett av  kon-
trollverksamheten. Enligt regeringens  bedömning har
skatteförvaltningen vänt den nedåtgående  trenden  i
kontrollverksamheten   under  2001  och  under  2002
förbättrades   den  ytterligare.   Utskottet   delar
regeringens bedömning  att det är de resurstillskott
som skett och den kontinuerliga effektiviseringen av
arbetet  som  bidragit  till   dessa  förbättringar.
Utskottet anser också att det är  av  stor  vikt att
ytterligare förbättringar genomförs genom att  bl.a.
ledning,   samordning   och   uppföljning  utvecklas
ytterligare.  I  detta ingår att  ta  till  vara  de
förutsättningar  som  den  föreslagna  enmyndigheten
kommer att ge, främst  avseende ledning, fördelning,
koncentration och specialisering av arbetet.
Utskottet  noterar  att   partierna  är  ense  med
regeringen   om  behovet  av  att   Tullverket   har
tillräckliga resurser för en effektiv gränskontroll,
framför allt för  att  kunna möta narkotikasmuggling
och  storskalig  illegal  införsel  av  alkohol  och
tobak.     Tullens     anslag    förstärks     genom
budgetpropositionen  med   10 miljoner   kronor  för
effektivare   bekämpning   av  smuggling  och  annan
gränsöverskridande organiserad  brottslighet och med
14,4    miljoner    kronor   för   att   säkerställa
kontrollnivån   på   Arlanda   flygplats.   Anslaget
förstärktes även förra året med 15 miljoner kronor i
syfte att utveckla nya och effektiva arbetsmetoder i
gränskontrollen.  Tullverket   har   tidigare  också
tillförts vissa resurstillskott för att  täcka bl.a.
merkostnader till följd av Öresundsbrons öppnande.
Enligt  utskottets  mening  är  det  viktigt   att
Tullverket     fortsätter    att    utveckla    sitt
underrättelse-  och   analysarbete.   Det  är  också
nödvändigt att utveckla samarbetet med andra berörda
myndigheter  om  gränskontrollen skall bli  effektiv
och  samtidigt  fungera  på  ett  smidigt  sätt  för
resenärerna och för den gränsöverskridande handeln.
Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens
förslag om anslag  under utgiftsområde 3 Skatt, tull
och   exekution   bör   godtas   och   oppositionens
alternativa förslag avslås.  Utskottet  har i övrigt
inte  funnit  anledning  till  någon  kommentar  med
anledning  av  regeringens redovisning av  myndighe-
ternas  verksamhet  inom  politikområdet  eller  med
anledning av motionerna.
När det  gäller  motion  Sk239 vill utskottet dock
anföra    följande.    Riksdagen    anslog     genom
budgetpropositionen  år 1962 medel för anskaffningen
av identitetsbrickor för  nyfödda  och åt barn födda
tidigast  1960.  Bakgrunden  var  dels  att  Sverige
anslutit sig till Genèvekonventionen den  12 augusti
1949 angående skydd för civilpersoner under krigstid
(SÖ 1953:17), dels att identitetsbrickorna  utgjorde
ett betydelsefullt led i civilförsvaret. Hanteringen
av  identitetsbrickorna skedde inledningsvis vid  en
länsbyrå  för  folkbokföring  och  finansierades via
Försvarsdepartementet. Sedan 1992, efter  ändring  i
regleringsbrevet,    finansieras    präglingen    av
identitetsbrickorna       inom       ramen       för
skatteförvaltningens anslag.
Utskottet  anser att det får ankomma på regeringen
att följa frågan  och  bedöma  om tillverkningen och
distributionen  av  de  aktuella identitetsbrickorna
skall  fortsätta. Utskottet  avstyrker  därmed  även
motion Sk239.

Tullverkets framtida organisation


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  de motioner som har väckts
rörande Tullverkets framtida organisation.
Jämför  reservation  1   (c)   och   särskilt
yttrande 5 (m).

Motioner

Den interna utredning som pågår inom Tullverket  har
föranlett   ett   antal  motioner  med  yrkanden  om
tillkännagivanden  rörande  tullens  framtida  orga-
nisation med olika regionala prioriteringar.

Tullens närvaro på  västkusten  och i gränsområdet
mot  Norge  har  föranlett flera motioner.  Särskilt
verksamheten  vid  tullstationerna   i   Gäddede   i
Jämtland   och   Vittjärn   i   Värmland  har  väckt
motionärernas intresse.
I  motion  Sk276  av  Ola  Sundell (m)  yrkas  att
tullstationen i Gäddede inte skall läggas ned. Samma
krav framställs i motionerna Sk297  av Camilla Sköld
Jansson (v) och Håkan Larsson (c), Sk322  av  Yvonne
Ångström  (fp)  och  i  motion  Sk293  av  Jan-Evert
Rådhström och Ulla Löfgren (m). I sistnämnda  motion
omfattar  yrkandet även tullstationen i Vittjärn.  I
motion Sk424  av  Rune  Berglund  m.fl.  (s)  anförs
slutligen  att  tullen  bör ta ett regionalpolitiskt
ansvar. Om tullstationen i Gäddede inte kan behållas
bör enligt motionen andra  alternativ  övervägas för
att ge företagen exportservice.
I  motion Sk330 av Lars Gustafsson (kd)  talas  om
tullens betydelsefulla arbete i Halland och i motion
Sk382  av  Jan  Ertsborn  och  Lennart Kollmats (fp)
föreslås  ett  uttalande  från  riksdagen   om   att
tullkontoren i Halland inte skall stängas.
Tullens  närvaro  på ostkusten och i norra Sverige
på  gränsen  till  Finland   berörs  i  några  andra
motioner.
I motion Sk248 av Agne Hansson  (c)  föreslås  att
nuvarande  tullkapacitet  i  Kalmar och Blekinge län
samt i sydöstra regionen behålls.
I motion Sk305 av Eskil Erlandsson  (c) anförs att
nuvarande  tullkapacitet och gränsskydd  i  sydöstra
Sverige bör vidmakthållas.
I motion Sk389 av Sverker Thorén (fp) och Chatrine
Pålsson  (kd)   föreslås   ett   uttalande   om  att
tullkontoret i Kalmar inte skall avvecklas.
I motion Sk362 av Lena Ek och Birgitta Sellén  (c)
föreslås    att    tullens   förändrade   verksamhet
utvärderas från företagssynpunkt  så  att företagens
krav    på    effektiv,    snabb   och   tillgänglig
tullklarering tillgodoses.
I  motion  Sk414 av Krister  Örnfjäder  och  Håkan
Juholt (s) föreslås, med anledning av att Tullverket
står inför besparingar  och  att verksamheten enligt
motionen kommer att koncentreras  till storstäderna,
att  tullen  och  polisen  i  Kalmar  län   bör  ges
möjlighet  att genomföra ett nära samarbete som  kan
stå  modell  för   den   framtida   utvecklingen   i
gränskontrollområdet.
I  motion  Sk364 av Lena Ek och Sven Bergström (c)
betonas,  mot bakgrund  av  aviserade  neddragningar
inom   tullen,   vikten   av   en   väl   fungerande
tullverksamhet  i  Sverige  särskilt med hänsyn till
EU-utvidgningen  och  de  risker  för  ökad  illegal
drogtrafik som kan förutses.
I motion Sk288 av Sven Bergström  (c)  och  Ragnwi
Marcelind     (kd)     vill     motionärerna     att
tullverksamheten bl.a. i Gävle bevaras.
I motion Sk320 av Erling Wälivaara (kd) anförs att
regeringen   bör   se  över  Tullverkets  planer  på
avveckling av tullstationer i landet.
Tullens närvaro i  Mälaren  slutligen berörs i två
motioner.
I motion Sk352 av Jörgen Johansson  (c)  talas  om
behovet   av  en  väl  fungerande  tullverksamhet  i
Västmanland  och  i motion Sk302 av Torsten Lindstöm
sägs att tullverksamheten i Västerås inte bör läggas
ned, snarare utökas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har  tillstyrkt  regeringens  förslag  om
vilka resurser Tullverket har att röra sig med under
2004. Utskottet anser  att  den  kommande EU-utvidg-
ningen, ökningen i trafikströmmarna och trycket från
den organiserade brottsligheten ställer  stora  krav
på    anpassning   av   tullens   organisation   och
arbetsmetoder så att resurserna används så effektivt
som möjligt.  Den  nuvarande handeln med de blivande
EU-medlemsstaterna kommer  att övergå till EU-intern
handel.    Det    innebär    å    ena   sidan    att
brottsbekämpningen försvåras men å  andra  sidan att
Tullverket     kan     frigöra     resurser     från
deklarationsverksamheten   för   att  förbättra  och
effektivisera  den  brottsbekämpande   verksamheten.
Tullverket   genomför   för   närvarande  en  intern
utredning om hur myndigheten i  framtiden  bör  vara
organiserad  för  att utnyttja resurserna bättre och
hur  myndigheten skall  få  balans  i  sin  ekonomi.
Utskottet anser att detta är bra och nödvändigt. När
det gäller de synpunkter som framförs i motion Sk362
om  företagens   krav   på   effektiv,   snabb   och
tillgänglig  tullklarering  vill utskottet framhålla
de  signaler  som  kommit  från  Tullverket  om  att
eventuella förändringar kommer att  ske i dialog med
det  lokala  näringslivet.  I  den mån tullstationer
dras   in,   kommer   tullen   att   kunna   erbjuda
näringslivet  alternativa lösningar för  tullärenden
som innebär att servicen inte försämras.

Utskottet anser  att  det  är Tullverket som skall
avgöra var de resurser man förfogar  över  gör  mest
nytta   för   att   uppfylla   fastställda  mål  för
tullverksamheten. Utskottet har  inga  synpunkter på
hur  tullen  organiserar  sitt  arbete  eller  vilka
regionala  prioriteringar  som  görs  och  avstyrker
samtliga i avsnittet berörda motioner.

Vissa gränskontrollfrågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   avslår  de  motioner  som  väckts
angående vissa gränskontrollfrågor.
Jämför reservation 2 (kd).

Motioner

Kristdemokraterna  anför  i  kommittémotion Sk439 av
Per Landgren m.fl. (kd) att tullen,  kustbevakningen
och polisen bör få i gemensamt uppdrag  att  se över
hur  underrättelseverksamheten  bättre kan samordnas
så  att  man  arbetar  mot en gemensam  hotbild  och
använder varandras kompetens och utrustning (yrkande
2).

Enligt  motionen  är  kontrollen  vid  landets  26
internationella flyplatser  inte  tillfredsställande
utan   utövas   endast  vid  vissa  tillfällen   och
tidpunkter. Kontrollen måste förbättras (yrkande 4).
I     motionen     föreslås      slutligen     att
tulltjänstemännens befogenheter och  samarbetet  med
polisen  bör  utredas.  Införseln  av  stöldgods och
trafficking kan hindras i större utsträckning, anser
motionärerna,   om  tullen  får  ökade  befogenheter
(yrkande 6).
I motion Sk358 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s)
föreslås att nya  projekt  för ökad samverkan mellan
tullen och polisen skall stimuleras. När tullen drar
ner  sin  bemanning i gränsområdena  mot  Norge  och
Finland är  det,  framhåller motionären, viktigt att
brottsbekämpningen fortsätter och att författningar,
resurser, organisationsformer och ledningsfrågor ses
över så att man kan  hitta lösningar och projekt för
samverkan mellan tullen och andra myndigheter.
I motion Sk404 av Johnny  Gylling (kd) påtalas att
tullen  i  Blekinge  skapat  en arbetsplattform  med
länder  runt Östersjön och att  personalen  på  ömse
håll har  ett fruktbart samarbete. Motionären önskar
ett tillkännagivande  från  riksdagen om att tullens
kompetens skall användas i kampen  mot narkotika och
människosmuggling  även  i  framtiden  (yrkande  1).
Enligt motionen bör tullens befogenheter  utökas  så
att  man  kan  stoppa  bilar som misstänks innehålla
narkotika  eller som används  vid  människosmuggling
(yrkande 2).
I motion Sk220  av  Johan  Linander (c) efterlyses
åtgärder för att stoppa privatinförsel  som  inte är
för    eget   eller   familjens   personliga   bruk.
Förtydligad lagstiftning, förstärkning av tullen och
utökade befogenheter föreslås i motionen jämte höjda
straff för  de  s.k.  myrtrafikanternas  storskaliga
alkoholsmuggling.
I  motion  Sk407  av  Conny  Öhman  (s)  slutligen
föreslås  ändrade  regler så att tullen kan beslagta
postförsändelser  med   varor  som  är  förbjudna  i
Sverige,    t.ex.    läkemedel,    naturmedel    och
kosttillskott.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ovan tillstyrkt  regeringens förslag i
budgetpropositionen  om anslag till  Tullverket  som
innebär att tullen tillförs  10  miljoner kronor för
2004    för    en    effektivare    bekämpning    av
narkotikasmuggling   och   annan  gränsöverskridande
brottslighet  samt  14,4  miljoner  kronor  för  att
säkerställa kontrollnivån på  Arlanda  flygplats.  I
budgeten  aviserar  regeringen ytterligare tillskott
för 2005.

Utskottet vill betona det som sägs i propositionen
om  vikten  av att tullens  samarbete  med  polisen,
Kustbevakningen  och  andra myndigheter och institu-
tioner fortsätter att utvecklas.  Detta samarbete är
nödvändigt   för   att   uppnå   en   effektiv   och
ändamålsenlig gränskontroll.
Gränskontrollutredningen  (Ju  2003:07)   gör  för
närvarande   en  översyn  av  samarbetet  mellan  de
gränskontrollerande myndigheterna, bl.a. polisen och
tullen, vad gäller  kontroll  av  personer vid bl.a.
yttre gräns. Utredaren skall efter  kartläggning och
analys  överväga  och  föreslå  åtgärder   som   kan
utveckla myndigheternas samverkan. I översynen ingår
bl.a.  informations-  och underrättelseutbyte mellan
myndigheterna liksom möjligheten  för  tullen att på
ett ändamålsenligt sätt medverka i personkontrollen.
Gränskontrollutredningen   beräknas   avsluta   sitt
arbete den 1 juli 2004.
Utskottet  har  erfarit att regeringen  inom  kort
avser att tillsätta  en  inregränslagsutredning  där
även  frågor  om  samarbetet mellan tullen och andra
myndigheter ingår i uppdraget.
Utskottet vill också  understryka  vad  som sägs i
budgeten  om  att den information som erhålls  genom
det europeiska och övriga internationella samarbetet
tillvaratas på bästa sätt inom Tullverket. Utskottet
har även i föregående  avsnitt påtalat vikten av att
tullen  löpande  analyserar  konsekvenserna  av  den
kommande utvidgningen  av  EU  och  att  myndigheten
anpassar organisation och arbetsmetoder.
Tullverket har för närvarande inte befogenhet  att
ingripa  i fall av misstänkt människosmuggling eller
vid misstanke  om  utförsel  av stulna fordon. Dessa
frågor  ses  över  av  Gränskontrollutredningen  som
bl.a. skall utreda om tullen  bör  ha skyldighet att
till  polisen rapportera om personer  som  inte  har
rätt  att   vistas   i   landet   eller   i   övriga
Schengenområdet, om misstänkta eller upptäckta brott
samt  om  tullen  behöver förändrade befogenheter  i
detta sammanhang.
När   det   gäller   motionsförslaget   om   höjda
straffsatser vid smuggling  erinrar utskottet om att
det   i   straffskalan  för  smugglingsbrott   ingår
fängelse i  två  år  och  för  grovt smugglingsbrott
fängelse i sex år. Enligt utskottets  mening  är det
knappast i första hand straffsatserna som är problem
i  sammanhanget  utan  snarare  bevisläget  som  gör
verksamheten  svår  att komma åt. Ett gott samarbete
mellan tull och polis  torde  vara  en förutsättning
för framgång.
När  det gäller tullens möjligheter  att  beslagta
postförsändelser   med  varor  som  är  förbjudna  i
Sverige  gäller  följande.   Enligt   tullagen   får
postförsändelser öppnas och undersökas om det behövs
för    kontroll    av    att   deklarations-   eller
uppgiftsskyldighet    uppfyllts.    Möjlighet    att
kvarhålla postförsändelsen  finns dock endast om det
finns   anledning  att  anta  att   den   innehåller
narkotika    som    kan    tas   i   beslag   enligt
smugglingslagen.    Motsvarande     gäller    enligt
inregränslagen. Av större intresse i sammanhanget är
beslagsbestämmelserna  i  smugglingslagen.   Om  det
finns    ett    införselförbud   beträffande   t.ex.
läkemedel, kosttillskott eller naturmedel bör beslag
kunna ske förutsatt  att  någon  brutit mot förbudet
genom  att  inte  anmäla  varan till tullbehandling,
någon lämnat felaktig uppgift  eller  underlåtit att
lämna uppgift vid tullbehandling etc.
Utskottet   anser   att   det  inte  behövs  något
tillkännagivande till regeringen med anledning av de
nu   aktuella   frågorna  och  utskottet   avstyrker
samtliga berörda motioner.

Verksamheten vid
kronofogdemyndigheterna


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår  de  motioner som väckts med
anledning      av      verksamheten       vid
kronofogdemyndigheterna.

Motioner

I  motion  Sk317  av  Inger Lundberg (s) anförs  att
kronofogdemyndigheternas    uppdrag   bör   breddas.
Myndigheterna  bör  enligt motionen  kunna  tillföra
både Konsumentverket,  Regeringskansliet  och  andra
myndigheter  kunskap  om  hur de ekonomiskt svagaste
människorna reagerar på olika regelverk och rutiner.

I motion Sk421 av Christina  Axelsson  och  Carina
Moberg   (s)   slutligen   påtalas  behovet  av  god
kommunikation  hos kronofogdemyndigheterna  gentemot
gäldenärer och myndigheter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan i allt väsentligt ställa sig bakom det
som sägs i motion  Sk317  om att regelsystemen i sig
och  människors  beteenden i  många  fall  genererar
onödig skuldsättning hos kronofogden. Motionären tar
som   exempel  skulder   för   underhållsstöd   till
flerbarnsföräldrar,   parkeringsavgifter  och  barns
ansvar för vuxnas skulder.  Enligt utskottets mening
är verksamheten hos kronofogdemyndigheterna  med att
förebygga  skuldsättning mycket viktig. Verksamheten
syftar  till   att  minska  antalet  gäldenärer  och
bedrivs i dag främst  genom  information  till olika
grupper om hur man skall undvika att få skulder  som
man  inte  klarar  av  att betala. Enligt utskottets
mening är det naturligt  om  kronofogdemyndigheten i
sitt  förebyggande  arbete också  i  en  vidare  mån
sprider kunskap om de  faktorer  i regelsystemen och
människors      beteenden     som     leder     till
överskuldssättning.         Kronofogdemyndigheternas
organisation och arbetsuppgifter  ses för närvarande
över  av  en  utredare  (dir. 2002:142).  Utredarens
uppgift är att förutsättningslöst  ta  fram  förslag
till hur verksamheten lämpligen bör organiseras.

Utskottet  anser  att de förhållanden som omnämns  i
motion Sk317 och även det som sägs i motion Sk421 är
väl  kända  i Regeringskansliet,  varför  ett  till-
kännagivande  från  riksdagen inte behövs. Utskottet
avstyrker de aktuella motionerna.



Reservationer



Utskottets   förslag   till    riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.


1. Tullverkets framtida organisation (punkt 2)
- c

av Roger Tiefensee (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen  ger  som sin mening regeringen till känna
vad  som  anförs  i  reservation  1  om  Tullverkets
framtida  organisation.  Därmed  bifaller  riksdagen
delvis  motionerna   2003/04:Sk248,   2003/04:Sk288,
2003/04:Sk297,  2003/04:  Sk305,  2003/04:Sk352  och
2003/04:Sk364 samt avslår motionerna 2003/04: Sk276,
2003/04:Sk293,     2003/04:Sk302,     2003/04:Sk320,
2003/04:Sk322,    2003/04:   Sk330,   2003/04:Sk362,
2003/04:Sk382,  2003/04:Sk389,   2003/04:Sk414   och
2003/04:Sk424.

Ställningstagande

Tullverket presenterade i september en utredning som
innebär  att en fjärdedel av nuvarande tullstationer
i Sverige kan komma att avvecklas och att personalen
kan komma  att  minska  med  nära  20 % eller ca 450
personer.  Om utredningsförslaget genomförs  innebär
det   en   drastisk    nedskärning    av   nuvarande
tullverksamhet med de ökade risker för smuggling och
annan  kriminell  verksamhet  som  en väl fungerande
tullverksamhet kan förhindra. Redan  i  samband  med
EU-inträdet  genomfördes  en  radikal neddragning av
tullens  verksamhet. Det har inneburit  att  tullens
personal haft  svårigheter att klara de uppgifter de
är ålagda.

Enligt min mening  är  det  oacceptabelt med stora
neddragningar inom tullen i ett  läge där, i samband
med EU:s utvidgning, riskerna för  en illegal trafik
över nationsgränserna kan befaras öka.
Bekämpning   av  smuggling  och  annan   ekonomisk
brottslighet   skall    enligt   riksdagens   beslut
prioriteras  högt.  Detta är  också  vad  regeringen
skriver i årets budgetproposition.  Med  det  anslag
regeringen och stödpartierna anvisar till Tullverket
saknas   de  nödvändiga  resurserna.  Den  aviserade
neddragningen  av  verksamheten  som  tullen tvingas
till innebär en betydande risk att man  inte  klarar
uppgiften.  Många viktiga tullstationer, hamnar  och
flygplatser riskerar att bli utan tullverksamhet.
En omorganisation  av  Tullverket  bör  enligt min
mening inte ses som en isolerad företeelse  eftersom
den  får  konsekvenser  även  på  andra områden. Ett
försämrat  eller uteblivet gränsskydd  för  med  sig
stora kostnader  för  andra  delar av samhället. Det
kommer att öka behovet av insatser  från polis, dom-
stolar,  kriminalvård, sjukvård, socialtjänst  m.fl.
Riksdagen   måste   göra   en  samlad  bedömning  om
samhället  är  berett att ta konsekvenserna  av  ett
raserat gränsskydd.  Vad  ovan anförts bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

2. Vissa gränskontrollfrågor (punkt 3) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening  regeringen  till känna
vad   som   anförs   i   reservation   2   om  vissa
gränskontrollfrågor.   Därmed   bifaller   riksdagen
motion  2003/04:Sk439 yrkandena 2, 4 och 6, bifaller
delvis motion  2003/04:Sk404  yrkandena 1 och 2 samt
avslår motionerna 2003/04:Sk220,  2003/04:Sk358  och
2003/04:Sk407.

Ställningstagande

Den  fria  rörligheten inom EU ökar möjligheten till
smuggling. Merparten  av  all narkotika som smugglas
till Sverige beräknas komma  genom  EU-trafiken.  De
senaste åren har smugglingen av narkotika, tobak och
alkohol  ökat  och en bidragande orsak är de senaste
årens  kraftiga  nedskärningar   i  tullmyndighetens
resurser.

Sverige     deltar     sedan     mars    2001    i
Schengensamarbetet.  Det innebär krav  på  permanent
kontroll vid landets 26 internationella flygplatser.
I  dag  är kontrollen inte  tillfredsställande  utan
utövas endast  vid  vissa tillfällen och tidpunkter,
vid  en  del  flygplatser   endast   på  kontorstid.
Transporter och resande till landet, och därmed även
illegal   verksamhet,   pågår   dygnet   runt.    Vi
kristdemokrater  kräver att kontrollen förbättras på
de    internationella    flygplatserna    och    att
gränskontrollen  i allmänhet blir effektivare. Vi är
också beredda att ge tullen ökade resurser. Vi anser
också att den enskilde  tulltjänstemannens  befogen-
heter  samt  tullens  samarbete  med  polisen  skall
utredas för att man skall kunna öka effektiviteten i
gränskontrollen.  Vi tror att införande av stöldgods
samt  trafficking kan  hindras  i  betydligt  större
utsträckning  om tullens befogenheter ökar. Vad ovan
anförts bör riksdagen  som  sin mening ge regeringen
till känna.
Särskilda yttranden



Utskottets  beredning  av  ärendet   har   föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges  inom
parentes  vilken  punkt  i  utskottets  förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och
exekution (punkt 1) - m

av  Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson  (m)
och Ulf Sjösten (m).

Moderata    samlingspartiet   har   i   parti-   och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken  och budgetpolitiken. Ett över-
gripande mål för den ekonomiska  politiken  bör vara
att möjliggöra ökad tillväxt, att kunna leva  på sin
lön  och  stärkt  trygghet.  Antalet sjukskrivna och
förtidspensionerade måste minskas genom att sjukvård
och rehabilitering förbättras. Detta kräver bl.a. en
målmedveten politik för ett ökat arbetsutbud, rejäla
satsningar på kunskap och forskning  samt  påtagliga
förbättringar  av klimatet för företagande. För  att
möjliggöra  allt   detta   krävs   en   politik  som
innehåller  lägre  skatter  för  både löntagare  och
företagare,   en   skärpning   av   bidragssystemet,
avregleringar och ökad konkurrens, en  ökad trygghet
för och stärkt självkänsla hos medborgarna.

Våra  förslag  skall vara trygga, väl sammanhållna
och syfta till att  skapa de bästa förutsättningarna
för ett ekonomiskt, kulturellt  och  socialt växande
Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla
större  möjligheter  till ett rikare liv.  Genom  en
större  enskild  sektor   och  ett  starkare  civilt
samhälle  kan både företag och  människor  växa.  Vi
vill att fler,  inte  färre,  kan  komma  in  på den
ordinarie  arbetsmarknaden.  Den  sociala tryggheten
och självkänslan ökar också genom att  hushållen får
en  större  ekonomisk självständighet. Friheten  och
rättigheten att  välja bidrar både till mångfald, en
bättre kvalitet och  en större trygghet. De enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi  har  föreslagit en  långtgående  växling  från
subventioner     och    bidrag    till    omfattande
skattesänkningar   för   alla,   främst   låg-   och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma insatser och som
har små eller inga möjligheter  att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande
sätt  kunna genomföra de uppgifter  som  måste  vara
gemensamma.  Exempelvis  tillförs betydande resurser
för att bryta den ökande sjukfrånvaron och de ökande
förtidspensioneringarna.
Vårt  budgetalternativ -  med  våra  förslag  till
utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar
samt finanspolitiska  ramverk  -  präglas av ordning
och reda och skall ses som en helhet  där inte någon
eller  några  delar  kan  brytas  ut  och  behandlas
isolerat från de andra. Om riksdagens majoritet  den
19  november  2003  beslutar  om  ramar för de olika
utgiftsområdena   i  enlighet  med  finansutskottets
förslag och därmed  väljer  en  annan  inriktning av
politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelningen inom utgiftsområdet 3.
I det följande redovisar vi i korthet det moderata
alternativet till politik inom utgiftsområde  3. Vår
politik  finns  närmare  utvecklad  bl.a.  i  motion
Sk431.  Moderata  samlingspartiet föreslår att flera
administrativt tunga  skatter  avskaffas, exempelvis
arvs-  och  gåvoskatterna,  förmögenhetsskatten  och
stegvis   reklamskatten.  Vidare   skall   det   nya
Skatteverket i sig medföra effektivitetsvinster. Mot
den bakgrunden  är det enligt vår mening rimligt att
minska   anslaget   till   skatteförvaltningen.   Vi
föreslår en neddragning  med  2 %  av nivån 2004 och
därefter samma utveckling som i budgetpropositionen.
Kronofogdemyndigheternas    framtid    är    under
utredning. Målet för översynen bör vara att även öka
effektiviteten  utöver  regeringens  bedömning.   Vi
föreslår  en  neddragning  av nivån 2004 med 1 % och
därefter samma utveckling som i budgetpropositionen.
Tullen   fyller  en  mycket  viktig   funktion   i
brottsbekämpningen.    Smuggling    av    narkotika,
dopningspreparat,   alkohol   och   cigaretter  till
Sverige har ökat kraftigt. Inom kort utvidgas EU med
tio  nya medlemsstater, vilket ökar risken  för  att
illegala  varor  i  större  utsträckning kommer till
Sverige från dessa länder.
I Tullverkets interna utredning  föreslås,  enligt
uppgift,  omfattande och drastiska neddragningar  av
tullens resurser.  Om  förslaget  genomförs riskeras
att verksamheten inte kan fullgöras  på ett bra sätt
och  därmed  utgör  det  ett  hot  mot  det  svenska
samhället.
Anslagen  i  budgeten  till  tullen  står  i skarp
kontrast   mot   uttalandena   i   propositionen  om
politikens   inriktning   och  kommer  att   medföra
kraftiga  nedskärningar  av antalet  tulltjänstemän.
Det    drabbar    klareringsarbetet     men     även
brottsbekämpningen.  Det  kommer  att minska tullens
möjligheter   till   en   bra  reell  och  personell
kontrollverksamhet och därigenom  minska slagkraften
i   en   viktig   brottsbekämpande  verksamhet.   Vi
moderater  anser  att  tullen  måste  få  en  tydlig
resursförstärkning  och föreslår ökade anslag med 75
miljoner  kronor  i  förhållande   till  regeringens
förslag. Vi anser också att tullens verksamhet skall
finansieras  via  anslag och inte delvis  genom  att
offentligrättsliga medel tas i anspråk.
När  det  gäller  frågan  om  skatteförvaltningens
hantering av identitetsbrickor vill vi betona vikten
av att myndigheten och  regeringen  fortlöpande  ser
över resursanvändningen och att medel inte används i
verksamhet   som   har   spelat  ut  sin  roll.  Det
säkerhetspolitiska läget i  dag skiljer sig radikalt
från    det    som    rådde   på   1960-talet.    Om
Genèvekonventionen angående  skydd för civilpersoner
under    krigstid   inte   innebär   en    tvingande
förpliktelse   för   Sverige   att  förse  delar  av
befolkningen med identitetsbrickor,  ifrågasätter vi
om inte de pengar verksamheten kostar  kan  användas
på ett bättre sätt inom skatteförvaltningen.

2. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och
exekution (punkt 1) - fp

av  Anna  Grönlund  (fp)  och  Anne-Marie Ekström
(fp).

Folkpartiet  har i motionerna Fi240  och  Fi305  med
anledning  av  budgetpropositionen   yrkat   på  att
utgiftsområde    3   skall   tillföras   ytterligare
resurser. Folkpartiet  vill att Skatteverkets anslag
för  2004  skall höjas med  100  miljoner  kronor  i
förhållande  till  regeringens  förslag för åtgärder
som    ökar    skatteintäkterna.   Vi   anser    att
skattemyndigheterna effektivare måste kunna motverka
skattefusk och skatteundandragande. Folkpartiet vill
vidare att tullen  tillförs  50  miljoner kronor mer
för 2004 än regeringen föreslagit. Enligt vår mening
måste tullen kunna utöka insatserna mot den illegala
införseln av alkohol och narkotika.

Finansutskottet  (bet. 2003/04:FiU1)  har  nyligen
behandlat regeringens  förslag  om  utgiftsramar för
2004  och 2005 och Folkpartiets alternativa  förslag
om  att   höja  utgiftsramen  för  utgiftsområdet  i
förhållande  till  propositionen  med  150  miljoner
kronor för båda åren. Finansutskottet har tillstyrkt
regeringens    förslag    till    utgiftsramar   för
utgiftsområdet,   och  Folkpartiet  redovisar   sitt
alternativa  förslag   till   ekonomiska  ramar  för
utgiftsområdet   i  en  reservation   till   finans-
utskottets betänkande.

3. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och
exekution (punkt 1) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Kristdemokraterna   har   i   motion   Fi241  lämnat
alternativa förslag till utgiftsramar för  2004  och
2005.  I  motionen  föreslås  att  utgiftsramen  för
utgiftsområde 3 höjs med 40 miljoner kronor 2004 och
med  50  miljoner  kronor  2005.  Vi  vill förstärka
tullens insatser mot illegal införsel av  narkotika,
vapen, alkohol, tobak och andra skattepliktiga varor
med  20 miljoner kronor per år utöver vad regeringen
föreslagit.  Vi anser också att skattekontrollen bör
förstärkas för  att  motverka  den  svarta ekonomins
utbredning. Kristdemokraternas förslag  om avskaffad
fastighetsskatt  och  förmögenhetsskatt  leder  till
betydande besparingar i skatteadministrationen,  och
vi   anser   att   Skatteverket   härutöver  behöver
tillföras  20 miljoner kronor 2004 och  30  miljoner
kronor 2005 utöver vad regeringen föreslagit.

Finansutskottet  (bet.  2003/04:FiU1)  har nyligen
tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsramar för
utgiftsområdet och Kristdemokraterna redovisar  sitt
alternativa   förslag   till  ekonomiska  ramar  för
utgiftsområdet     i     en     reservation     till
finansutskottets betänkande.
I motion Sk439 har vi närmare utvecklat vår syn på
myndigheternas    verksamhet    på   utgiftsområdet.
Myndigheterna ser till att de resurser som krävs för
den gemensamma välfärden betalas  in, och staten får
tillbaka flera gånger mer än vad som  satsas  på att
motverka   ekonomisk   brottslighet.  Vi  anser  att
Sverige  även  i framtiden  behöver  en  mycket  god
gränskontroll både  vid  inre  och  yttre  gräns. Om
förstärkningar   inte   sker   riskerar   samhällets
kostnader att bli mycket högre än de besparingar som
kortsiktigt  kan  göras.  Regeringen  har ännu  inte
avsatt    resurser    för    att   utveckla   sådana
kompensatoriska åtgärder som EU fattat beslut om och
som  gör  det möjligt att bibehålla  kontroller  vid
inre gräns.  Traditionell tullverksamhet har minskat
efter EU-inträdet medan tullens roll som brotts- och
missbruksförebyggande  myndighet ökat och regeringen
bör  utreda  frågan  om  att   flytta  ansvaret  för
Tullverket     från     Finansdepartementet     till
Justitiedepartementet.

4. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och
exekution (punkt 1) - c

av Roger Tiefensee (c).

Centerpartiet   har   i  motion   Fi242   yrkat   på
utgiftsramar för utgiftsområde  3 som är 60 miljoner
kronor lägre 2004 och 80 miljoner  kronor lägre 2005
än vad regeringen föreslagit. Finansutskottet  (bet.
2003/04:FiU1)  har  tillstyrkt  regeringens  förslag
till    utgiftsramar    för    utgiftsområdet,   och
Centerpartiet  redovisar  sitt  alternativa  förslag
till  ekonomiska  ramar  för  utgiftsområdet   i  en
reservation till finansutskottets betänkande.

Vi   anser   att   det   finns   möjligheter  till
besparingar inom skatteförvaltningens verksamhet som
en  följd  av  Centerpartiets  olika  skatteförslag.
Såväl        Centerpartiets       förslag       till
inkomstskattereform  som  förslag om att slopa arvs-
och   gåvoskatterna  för  skatteklass   1   och   om
reformerad         fastighetstaxering,        slopad
förmögenshetsskatt och förenklade 3:12-regler kommer
att   innebära   mindre   skatteadministration.   De
förenklingar som genomförandet av våra skatteförslag
kommer att innebära  medger  att  besparingar görs i
skatteförvaltningens    verksamhet.    Redan     ett
avskaffande  av  posten Övriga avdrag i den allmänna
självdeklarationen   leder   till   besparingar  för
Skatteverket.
Centerpartiet vill slutligen satsa mer resurser på
Tullverket   för   att  möta  den  kraftigt   ökande
smugglingen  av  diverse   illegala   varor,   bl.a.
narkotika.  Vi  anser att Tullverket skall tillföras
20 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.

5. Tullverkets framtida organisation (punkt 2)
- m

av Lennart Hedquist  (m),  Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).

Vi anser att regeringens besparingsiver  för  att få
rätsida   på  statens  finanser  hotar  fundamentala
samhällsfunktioner.  Det är särskilt tydligt när det
drabbar verksamheter som  ingen  annan än staten kan
stå  som  huvudman  för. Vi tänker särskilt  på  den
interna utredning Tullverket  tvingats tillsätta för
att  få  balans i tullens ekonomi.  Utredningen  har
bl.a. föreslagit  att  en  rad  tullstationer  skall
läggas  ned.  Vi  anser  att  besparingar  i tullens
verksamhet  av den storleksordning som det är  fråga
om kommer att  innebära  kraftigt  försämrad service
till företag och försämra näringslivets  möjligheter
att utvecklas. Det kommer med all säkerhet också att
gå        ut       över       effektiviteten       i
gränskontrollverksamheten  med  allt vad det innebär
av ökande smuggling. Vi anser att  det  är uppenbart
att   Moderata   samlingspartiets  förslag  om   att
tillföra Tullverket  ökade anslag bättre återspeglar
myndighetens verkliga resursbehov.



Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Propositionen

Regeringen    (Finansdepartementet)    föreslår    i
proposition 2003/04:1  att  riksdagen för budgetåret
2004 anvisar anslagen under utgiftsområde  3  Skatt,
tull  och  exekution  i  enlighet med uppställningen
under avsnitt 1.

Motioner från allmänna
motionstiden


2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15.  Riksdagen  anvisar  för   2004  anslagen  under
utgiftsområde 3 Skatt, tull och  exekution  enligt
uppställningen i tabell 12.

2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15.  Riksdagen  anvisar till 3:2 Skattemyndigheterna
för budgetåret 2004 100 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit eller således 5 845 miljoner
kronor.

16.  Riksdagen  anvisar   till  3:3  Tullverket  för
budgetåret  2004  50 miljoner  kronor  utöver  vad
regeringen föreslagit eller således 1 385 miljoner
kronor.

2003/04:Sk220 av Johan Linander (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  åtgärder  för  att stoppa
införsel av alkoholdrycker och tobaksvaror  som inte
är för sitt eget eller sin familjs personliga bruk.

2003/04:Sk221 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om behovet av att tillföra
Tullverket mer resurser för brottsbekämpning.

2003/04:Sk230 av Nils Fredrik Aurelius (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ökad  satsning  på  tullens
brottsbekämpande verksamhet.

2003/04:Sk231 av Jeppe Johnsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om ökad satsning på tullens
brottsbekämpande verksamhet.

2003/04:Sk239 av Margareta Pålsson (m):

Riksdagen ger regeringen  till  känna vad i motionen
anförs  om  en översyn av regleringsbrevet  från  år
1992,  om  tillverkning   och  distribution  av  ID-
brickor.

2003/04:Sk248 av Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om bevarande  av  nuvarande
tullkapacitet i Kalmar  och  Blekinge län samt i den
sydöstra regionen.

2003/04:Sk254 av Stefan Hagfeldt och Gunnar Axén
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  att  ge   tillräckliga
resurser till Tullverket.

2003/04:Sk276 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i   motionen   anförs   om   nedläggning   av
tullstationen i Gäddede.

2003/04:Sk288 av Sven Bergström och Ragnwi Marcelind
(c, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen  anförs  om  bevarad  tullverksamhet
bl.a. i Gävle.

2003/04:Sk293 av Jan-Evert Rådhström och Ulla
Löfgren (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i  motionen  anförs  om  vikten  av  att behålla
nedläggningshotade  tullstationer  i  Vittjärn   och
Gäddede.

2003/04:Sk297 av Camilla Sköld Jansson och Håkan
Larsson (v, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i  motionen  anförs  om vikten av fortsatt
tullverksamhet i Gäddede i norra Jämtland.

2003/04:Sk302 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i  motionen  anförs om tullverksamheten  i
Västerås.

2003/04:Sk305 av Eskil Erlandsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen  anförs  om   vidmakthållande   av
nuvarande  tullkapacitet  och  gränsskydd i sydöstra
Sverige.

2003/04:Sk317 av Inger Lundberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om ett breddat  uppdrag  till
kronofogdemyndigheten.

2003/04:Sk320 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i  motionen  anförs  om  att se över Tullverkets
planer på avveckling av tullstationer i landet.

2003/04:Sk322 av Yvonne Ångström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om vikten  av  att  behålla
tullstationen i Gäddede.

2003/04:Sk330 av Lars Gustafsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs  om  tullens  betydelsefulla
arbete i Halland.

2003/04:Sk352 av Jörgen Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen   anförs   om  behovet  av  en  väl
fungerande tullverksamhet i Västmanland.

2003/04:Sk358 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att  stimulera  nya projekt
för  ökad  samverkan  mellan  Tullverket  och  andra
myndigheter.

2003/04:Sk362 av Lena Ek och Birgitta Sellén (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om en utvärdering av tullens
verksamhet från företagssynpunkt.

2003/04:Sk364 av Lena Ek och Sven Bergström (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av en väl fungerande
tullverksamhet  i  Sverige, särskilt med hänsyn till
EU-utvidgningen  och  de  risker  för  ökad  illegal
drogtrafik över gränserna som kan förutses.

2003/04:Sk382 av Jan Ertsborn och Lennart Kollmats
(fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen  anförs   om   att   inte   stänga
tullkontoren i Halland.

2003/04:Sk389 av Sverker Thorén och Chatrine Pålsson
(fp, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen   anförs   om   att  inte  avveckla
tullkontoret i Kalmar.

2003/04:Sk404 av Johnny Gylling (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att Tullverkets
kompetens  skall  användas i kampen mot  narkotika
och människosmuggling även i framtiden.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att Tullverkets
befogenheter skall utökas.

2003/04:Sk407 av Conny Öhman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om att Tullverkets regler bör
utformas så att varor som  är förbjudna att saluföra
i Sverige kan beslagtas.

2003/04:Sk414 av Krister Örnfjäder och Håkan Juholt
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tullverksamheten  i  Kalmar
län.

2003/04:Sk419 av Roger Tiefensee m.fl. (c):

Riksdagen   anvisar   med   följande   ändringar   i
förhållande  till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde  3  Skatt,  tull  och exekution enligt
följande  uppställning  (i  tkr): 3:1  Skatteverket,
regeringens  förslag  5 745 431,   anslagsförändring
-80 000.   3:3   Tullverket,   regeringens   förslag
1 335 008,  anslagsförändring  20 000.   Summa   för
utgiftsområdet,   regeringens   förslag   8 556 043,
anslagsförändring -60 000.

2003/04:Sk421 av Christina Axelsson och Carina
Moberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   behovet   av  god
kommunikation  inom  kronofogdemyndigheten  gentemot
gäldenär och myndigheter.

2003/04:Sk424 av Rune Berglund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad     i    motionen    anförs    om    Tullverkets
regionalpolitiska ansvar.

2003/04:Sk431 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1.    Riksdagen     anvisar    till    anslag    3:1
Riksskatteverket för  budgetåret 2004 115 miljoner
kronor  mindre  än  vad  regeringen  föreslagit  i
enlighet med motionen.

2. Riksdagen anvisar till anslag  3:3 Tullverket för
budgetåret  2004  75 miljoner kronor  mer  än  vad
regeringen  föreslagit  i  enlighet  med  vad  som
anförs i motionen.

3.    Riksdagen    anvisar     till    anslag    3:4
Kronofogdemyndigheterna  för  budgetåret  2004  13
miljoner   kronor   mindre   än   vad   regeringen
föreslagit  i  enlighet  med  vad  som  anförs   i
motionen.

2003/04:Sk439 av Per Landgren m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om ökade  resurser
till skatteförvaltningen.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om samverkan när det
gäller gränskontrollen.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om gränskontrollen  i
övrigt.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  förbättrad
kontroll vid våra internationella flygplatser.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om ökade resurser
till tullen.

6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  utreda
tulltjänstemännens befogenheter.

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  flytta
Tullverket     från    Finansdepartementet    till
Justitiedepartementet.

8. Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt
uppställning (i tkr): 3:2 Skatteverket, regeringens
förslag 5 745 431, anslagsförändring +20 000. 3:3
Tullverket, regeringens förslag 1 335 008,
anslagsförändring +20 000. Summa totalt för
utgiftsområdet, regeringens förslag 8 556 043,
anslagsförändring +40 000.



Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 3
Skatt, tull och exekution


Utskottets förslag  överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning.

1 000-tal kronor
---------------------------------------------------------
Politikområde                              Utskottets
---------------------------------------------------------
Anslag                                        förslag
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
3  Skatt, tull och exekution
---------------------------------------------------------
1  Skatteverket (ram)                          5 745 431
---------------------------------------------------------
2  Kronofogdemyndigheterna (ram)               1 475 604
---------------------------------------------------------
3  Tullverket (ram)                            1 335 008
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet                    8 556 043
---------------------------------------------------------